Brottsutvecklingen i Sverige fram till Ã¥r 2007 - BrottsfÃ¶rebyggande ...

More documents

Recommendations

Info

Fördjupning SVENSK BROTTSUTVECKLING I INTERNATIONELL BELYSNING Lars Westfelt Inledning Det finns ett stort intresse för jämförelser av brottslighet i olika länder. Med hjälp av sådana hoppas man kunna se om olika kriminalpolitiska strategier varit lyckade och om andra sociala och ekonomiska förhållanden haft inverkan på brottsligheten. Hur ser då brottsligheten och brottsutvecklingen i Sverige ut jämfört med andra länder? Utgångspunkten i detta kapitel är att studera Sveriges brottslighet i ett europeiskt perspektiv. Svårigheter med jämförelser och sätt att tackla dessa redovisas kort. Tyngdpunkten ligger sedan vid den bild av brottsligheten som tillgängliga och användbara källor ger. Huvudfrågorna är: • Vilka möjligheter finns det att jämföra brottsligheten i olika länder? • Vad kan man dra för slutsatser om situationen i Sverige jämfört med andra länder genom att studera resultat från den internationella offerundersökningen. • Hur har brottsutvecklingen varit i Sverige jämfört med andra europeiska länder? Finns det en liknande brottstrend i flertalet länder sedan mitten av sjuttiotalet? Tidigare forskning har visat att så är fallet fram till slutet av 1990-talet men gäller detta fortfarande? • Ökningen av stöldbrottsligheten har, både i Sverige och i många andra länder, bromsats upp kring 1990. Har denna stabilitet fortsatt in i 2000-talets mitt eller ökar dessa brott igen? • Hur ser utvecklingen av våldet ut i Sverige och Europa? Ökar morden under första hälften av 2000-talet? Vad säger en jämförelse av anmälda misshandelsbrott? Jämförbarhet Innan vi kan gå över till att försöka ge perspektiv på situationen i Sverige är det viktigt att ta reda på vad som faktiskt är möjligt att veta om skillnader mellan olika länders brottslighet. Finns det tillförlitliga 448 brottsutvecklingen i sverige fram till år 2007
uppgifter om brottslighetens nivå och utveckling som också är jämförbara mellan länder? I huvudsak finns två datakällor som kan och brukar användas i detta sammanhang. Dels respektive lands officiella kriminalstatistik, dels internationella och nationella offerundersökningar (mer utförligt beskrivna i bokens inledningskapitel). Fördjupning Offerundersökningar Många västeuropeiska länder har egna årliga (nationella) offerundersökningar där utsattheten för brott efterfrågas i den allmänna befolkningen. Hur länge de funnits varierar och det finns även skillnader när det gäller vilka brottstyper som ingår och hur undersökningarna är genomförda i övrigt. Sammanställningar av sådana finns sedan tidigare och de kan, om man tar hänsyn till skillnader dem emellan, användas som komplement till andra uppgifter. Internationellt jämförbara undersökningar av utsattheten för brott har genomförts inom projektet icvs, International Crime and Victimization study. Här har mycket arbete lagts ner på att försöka få fram uppgifter som direkt kan jämföras mellan länder. Den mest uppenbara fördelen med dessa viktimologiska uppgifter är att de inte bara gäller brott som anmälts och registrerats hos polisen. En uppenbar nackdel är att det är svårt att få tillförlitliga svar när det gäller grova brott och brott av »känslig natur« som till exempel sexualbrott. De internationella offerundersökningarna beskrivs mer ingående nedan. Men först följer ett kort avsnitt om jämförelser av kriminalstatistik från olika länder. Kriminalstatistik Den officiella kriminalstatistikens giltighet som indikator på faktisk brottslighet har i många sammanhang diskuterats inom kriminologin. Att jämföra kriminalstatistiken mellan olika länder kan vara problematiskt. I grova drag kan problemen sammanfattas enligt följande: över tid och mellan länder finns skillnader i statistiska, rättsliga och faktiska förhållanden som påverkar statistiken (Westfelt 2001, von Hofer 1997, 1991). Vi ska här inte gå in i detalj på dessa problemområden. I stället går vi direkt in på förslag till lösningar. Hur kan statistiken användas givet dessa problem? Många forskare menar att en framkomlig väg är att koncentrera analysen på trender snarare än på nivåer (Bennett och Lynch 1990; Archer och Gartner 1984; Council of Europé 1982, Brå 1980:1). Utgångspunkten i föreliggande studie är att en analys av tidsseriers trender, i stället för nivåer, gör jämförelser av polisstatistik över anmälda brott möjliga. Detta innebär också att enstaka årliga variationer utesluts från analysen. brottsutvecklingen i sverige fram till år 2007 449
Page 1:
RAPPORT 2008:23 D EX Y
Page 4 and 5:
Brå - centrum för kunskap om brot
Page 6 and 7:
STÖLD OCH SKADEGÖRELSE 191 Biltil
Page 8 and 9:
FÖRORD Det finns en mycket stor ef
Page 10 and 11:
Den ttsutvec
Page 12 and 13:
Den svenska brottsutvecklingen DEN
Page 14 and 15:
Den svenska brottsutvecklingen BROT
Page 16 and 17:
Den svenska brottsutvecklingen Mör
Page 18 and 19:
Den svenska brottsutvecklingen efte
Page 20 and 21:
Den svenska brottsutvecklingen ORD-
Page 22 and 23:
Den svenska brottsutvecklingen Åta
Page 24 and 25:
Den svenska brottsutvecklingen LAGF
Page 26 and 27:
Den svenska brottsutvecklingen vis
Page 28 and 29:
Den svenska brottsutvecklingen frå
Page 30 and 31:
Den svenska brottsutvecklingen Den
Page 32 and 33:
Den svenska brottsutvecklingen I fi
Page 34 and 35:
Den svenska brottsutvecklingen ntu
Page 36 and 37:
Den svenska brottsutvecklingen Att
Page 38 and 39:
Den svenska brottsutvecklingen nere
Page 40 and 41:
Den svenska brottsutvecklingen Enli
Page 42 and 43:
Den svenska brottsutvecklingen tion
Page 44 and 45:
Den svenska brottsutvecklingen Tabe
Page 46 and 47:
Den svenska brottsutvecklingen Den
Page 48 and 49:
Den svenska brottsutvecklingen Pers
Page 50 and 51:
Den svenska brottsutvecklingen samt
Page 52 and 53:
Den svenska brottsutvecklingen Sarn
Page 54 and 55:
Utve rottska in
Page 57 and 58:
Våldsbrott DÖDLIGT VÅLD Mikael R
Page 59 and 60:
Den löpande lagföringsstatistiken
Page 61 and 62:
framgår ovan visar dödsorsaksstat
Page 63 and 64:
70 60 50 40 30 20 10 0 58 42 Storst
Page 65 and 66:
18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 90 95 00 0
Page 67 and 68:
Karaktäristiskt för bostadsfallen
Page 69 and 70:
Det dödliga våldet med hugg- elle
Page 71 and 72:
Av den påtagliga ansamlingen av fa
Page 73 and 74:
Som påtalats tidigare visar även
Page 75 and 76:
Tidigare kriminell belastning hos g
Page 77 and 78:
och missuppfattningar i olika situa
Page 79 and 80:
2002-2006. Någon juridisk analys a
Page 81 and 82:
Brottsförebyggande aspekter Dödli
Page 83 and 84:
Referenser Belfrage, H. (1995). Bro
Page 85 and 86:
sou 2007:90. Straffskalan för mord
Page 87 and 88:
att finna stöd för en tolkning av
Page 89 and 90:
pitel i boken redovisas våld mot k
Page 91 and 92:
del av männen uppger att gärnings
Page 93 and 94:
av det faktiska problem som ligger
Page 95 and 96:
Allmänhetens utsatthet för missha
Page 97 and 98:
misshandelsbrott också motsvarar e
Page 99 and 100:
9 8 7 6 5 4 3 2 1 Pojkar utsatta f
Page 101 and 102:
våldsskador har legat mer eller mi
Page 103 and 104:
Tabell 4. Andel personer som uppger
Page 105 and 106:
Tabell 7. Misstänkta för misshand
Page 107 and 108:
70 60 50 40 30 20 10 Uppklarade mis
Page 109 and 110:
har skärpts i flera omgångar unde
Page 111 and 112:
Brottsförebyggande rådet, Brå (2
Page 113 and 114:
MISSHANDEL MOT KVINNOR Klara Hradil
Page 115 and 116:
I detta avsnitt redovisas även sta
Page 117 and 118:
I en enkätstudie som Brå genomfö
Page 119 and 120:
yrkesgrupper vanligare än i andra
Page 121 and 122:
Som framgått tidigare (se figur 1)
Page 123 and 124:
som anger att de utsatts för våld
Page 125 and 126:
den relativt liten. Totalt sett, ut
Page 127 and 128:
Offer och gärningspersoner Offer e
Page 129 and 130:
Att inga kvinnor i åldrarna 65-79
Page 131 and 132:
familjemedlem eller en nära vän.
Page 133 and 134:
Endast män kan anmälas för grov
Page 135 and 136:
av åtgärder för att förebygga v
Page 137 and 138:
Referenser afs 1993:02. Våld och h
Page 139 and 140:
Sirén, R., Kivivuori, J., Kääri
Page 141 and 142:
RÅN Sven Granath Sammanfattning R
Page 143 and 144:
tag, taxirån samt förberedelser t
Page 145 and 146:
förekom kniv, slagträ eller annan
Page 147 and 148:
frågade i ntu överrapportera i vi
Page 149 and 150:
Ökningarna av butiksrån har tidig
Page 151 and 152:
tur som fler dyra och bärbara för
Page 153 and 154:
Personrån Personrånen begås, som
Page 155 and 156:
Figur 7. Andel uppklarade respektiv
Page 157 and 158:
gen få tag i gärningspersonerna (
Page 161 and 162:
Sexualbrott Peter L. Martens och Kl
Page 163 and 164:
av alla sexualbrott (Brå 2008b). N
Page 165 and 166:
FÖRDJUPAD ANALYS AV VÅLDTÄKTER B
Page 167 and 168:
Tabell 2. Olika typer av självrapp
Page 169 and 170:
Polisanmälda sexualbrott 14 000 12
Page 171 and 172:
Detta är den klart dominerande vå
Page 173 and 174:
1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 800 6
Page 175 and 176:
mer allt oftare från någon annan
Page 177 and 178:
let misstänkta var strax under 900
Page 179 and 180:
täkt inklusive grov våldtäkt mot
Page 181 and 182:
dömda i en relativt stor utsträck
Page 183 and 184:
Utnyttjande/grovt utnyttjande av ba
Page 185 and 186:
ott med ett genomsnitt på 25 brott
Page 187 and 188:
utsättning för att få delta i be
Page 189:
Martens, P. L. (1989). Sexualbrott
Page 192 and 193:
Utvecklingen inom olika brottskateg
Page 194 and 195:
Page 196 and 197:
Page 198 and 199:
Page 200 and 201:
Page 202 and 203:
Page 204 and 205:
Page 206 and 207:
Page 208 and 209:
Page 210 and 211:
Page 212 and 213:
Page 214 and 215:
Page 216 and 217:
Page 218 and 219:
Page 220 and 221:
Page 222 and 223:
Page 224 and 225:
Page 226 and 227:
Page 228 and 229:
Page 230 and 231:
Page 232 and 233:
Page 234 and 235:
Page 236 and 237:
Page 238 and 239:
Page 240 and 241:
Page 242 and 243:
Page 244 and 245:
Page 246 and 247:
Page 248 and 249:
Page 250 and 251:
Page 252 and 253:
Page 254 and 255:
Page 256 and 257:
Page 258 and 259:
Page 260 and 261:
Page 262 and 263:
Page 264:
Page 268 and 269:
Page 270 and 271:
Page 272 and 273:
Page 274 and 275:
Page 276 and 277:
Page 278 and 279:
Page 280 and 281:
Page 282 and 283:
Page 284 and 285:
Page 286 and 287:
Page 288 and 289:
Page 290 and 291:
Page 292 and 293:
Page 294 and 295:
Page 296 and 297:
Page 298 and 299:
Page 300 and 301:
Page 302 and 303:
Page 305 and 306:
Eko- och miljöbrott EKONOMISK BROT
Page 307 and 308:
Brottsdefinition Ekonomisk brottsli
Page 309 and 310:
kan bedömas utifrån den. Bokföri
Page 311 and 312:
fall där en misstänkt person sakn
Page 313 and 314:
land annat korruptionsbrotten upp.
Page 315 and 316:
Utveckling I slutet av 1970 låg an
Page 317 and 318:
12 000 brottsmisstankar. Ökningen
Page 319 and 320:
år 2003 och fram till den 2 juni 2
Page 321 and 322:
den privata sektorn (Brå 2007a, s.
Page 323 and 324:
statistik på brottsmisstankenivå
Page 325 and 326:
scherna. År 2007 genomförde Skatt
Page 327 and 328:
Brottsförebyggandet rådet, Brå (
Page 329 and 330:
Propositioner, utredningar, betänk
Page 331 and 332:
Länge utvidgades miljölagstiftnin
Page 333 and 334:
gränsats till att avse en övertr
Page 335 and 336:
Nu registreras även de brott där
Page 337 and 338:
En genomgång har gjorts av alla an
Page 339 and 340:
90 80 70 60 50 40 30 20 10 Uppklara
Page 341 and 342:
600 500 400 300 200 100 Lagföringa
Page 343 and 344:
Fördelen med de administrativa san
Page 345 and 346:
dighet Kemikalieinspektionen). Dett
Page 347 and 348:
Mårald, E. (2001). The BT Kemi sca
Page 349 and 350:
jupning
Page 351 and 352:
Kapitlet är disponerat enligt föl
Page 353 and 354:
Skillnaderna avser dels de grövre
Page 355 and 356:
ligare brottslighet som fortsätter
Page 357 and 358:
Fördjupning Figu
Page 359 and 360:
stöldbrottslighet bland ungdomar.
Page 361 and 362:
hot. Denna utsatthet, i synnerhet d
Page 363 and 364:
and med, eller i nära anslutning t
Page 365 and 366:
60 50 40 34 15-17-åringar 55 37 18
Page 367 and 368:
av sluten ungdomsvård. Föga förv
Page 369 and 370:
offerundersökningar. Inte heller h
Page 371 and 372:
Brottsförebyggande rådet, Brå (2
Page 373 and 374:
KVINNORS BROTTSLIGHET Solveig Holla
Page 375 and 376:
Tabell 1. Antal och procentandel mi
Page 377 and 378:
för brott mot trafikbrottslagen. M
Page 379 and 380:
12 10 8 Misstänkta flickor Misstä
Page 381 and 382:
Stöldbrotten skiljer sig från mö
Page 383 and 384:
100 90 80 70 60 94 Kvinnor, bekanta
Page 385 and 386:
kvinnlig gärningsperson. Andelen p
Page 387 and 388:
KVINNORS BROTTSLIGHET ÖKAR MER ÄN
Page 389 and 390:
ANTALET KVINNOR MISSTÄNKTA FÖR HO
Page 391 and 392:
Sammanfattning Redovisningen ovan v
Page 393 and 394:
har ökat under perioden samtidigt
Page 395 and 396:
ÖVERGREPP I RÄTTSSAK Linda Weding
Page 397 and 398: En kort stund efter en misshandel k
Page 399 and 400: ättssak inte »behöver« begås.
Page 401 and 402: För att närmare undersöka i vilk
Page 403 and 404: en indikation på att toleransen f
Page 405 and 406: vet. Hot om annat än våld föreko
Page 407 and 408: tioner var det svårt att bedöma o
Page 409 and 410: I domar och förundersökningar fö
Page 411 and 412: inte kunde äta eller sova, inte vi
Page 413 and 414: Bredda perspektivet De ovan nämnda
Page 415 and 416: Referenser Brottsförebyggande råd
Page 417 and 418: LAGFÖRINGSUTVECKLINGEN Hanns von H
Page 419 and 420: Huvudbrottsprincipen innebär att t
Page 421 and 422: 160 000 140 000 Samtliga lagföring
Page 423 and 424: gick de vuxnas andel till 76 procen
Page 425 and 426: Storstadslän Övriga län 90 000 8
Page 427 and 428: och 1996 med knappt 30 procent. Bry
Page 429 and 430: 16 000 14 000 Brott mot liv och hä
Page 431 and 432: 1,8 1,6 1,4 1,2 Anm. brott Uppkl. b
Page 433 and 434: Anm. brott Uppkl. brott Lagf. huvud
Page 435 and 436: Skadegörelsebrott (BrB 12 kap.) Me
Page 437 and 438: 1993 fick rätt att genomföra blod
Page 439 and 440: avvikelsen mellan brotts- och lagf
Page 441 and 442: 600 000 500 000 Samtliga lagföring
Page 443 and 444: med att den underliggande lagförda
Page 445 and 446: fängelsestraff år 1999. Dessutom
Page 447: Brottsförebyggande rådet; Brå (2
Page 451 and 452: Schweiz, Skottland, Spanien, Sverig
Page 453 and 454: tet. Samtliga skillnader är statis
Page 455 and 456: 3,0 2,5 2,0 1,5 Fördjupning 1,0 0,
Page 457 and 458: landevis låg i jämförelse med re
Page 459 and 460: Kategorin sexualbrott visar att Sve
Page 461 and 462: Vissa jämförelser med den senaste
Page 463 and 464: Rån Anmälda rån visar till skill
Page 465 and 466: 2008). Det kan således konstateras
Page 467 and 468: Sammanfattning av brottstrenderna O
Page 469 and 470: Brottsförebyggande rådet, Brå (2
Page 471 and 472: Bilaga. Tabeller och figurer I Tabe
Page 473 and 474: 7,00 6,00 5,00 Norge Sverige Danmar
show all

Brottsutvecklingen i Sverige fram till Ã¥r 2007 - BrottsfÃ¶rebyggande ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?