Brottsutvecklingen i Sverige fram till Ã¥r 2007 - BrottsfÃ¶rebyggande ...

More documents

Recommendations

Info

Utvecklingen inom olika brottskategorier • Stöld och skadegörelse I en nyligen genomförd internationellt jämförande undersökning av stölder och snatterier inom ett urval av butiker i detaljhandeln, The Global Retail Theft Barometer, uppskattades kostnaden för stölder och snatterier (inklusive brottsförebyggande åtgärder) till 1,32 procent av den totala omsättningen inom den svenska detaljhandeln år 2006/2007. Enligt undersökningen ligger Sverige tillsammans med Finland på den högsta nivån i Norden och något högre än genomsnittet för Västeuropa på 1,26 procent, men lägre än genomsnittet på 1,36 procent för samtliga 32 länder i Europa. Skillnaderna är dock små och av resultaten kan man konstatera att omfattningen av det brottsliga svinnet är påtagligt lika i de europeiska länderna (Bamfield 2007). Bilden av hur vanligt det är med butiksstöld kan kompletteras med kunskap från observations- och självdeklarationsundersökningar. Observationsstudier, där butikskontrollanter skuggar ett slumpmässigt urval av kunder, har inte genomförts i Sverige. Däremot kan man få en bild av hur vanligt det är att 15-åringar begår butiksstölder från den Nationella skolundersökningen (nsu), som är en löpande självdeklarationsundersökning bland elever i nionde klass i Sverige. Enligt resultat från undersökningarna (1995–2005) uppger omkring var tredje skolungdom att han eller hon har tagit något i en affär det senaste kalenderåret (se även under rubriken Gärningspersoner nedan). Brottsutvecklingen 1975–2007 År 2007 anmäldes drygt 57 900 butiksstölder, vilket är en ökning med 3 procent jämfört med år 2006. Sett till hela 2000-talet har antalet anmälda stölder i butik ökat med cirka 11 procent eller knappt 5 900 brott. De senaste två årens ökning följer emellertid på ett par år med ett minskande antal anmälningar och utvecklingen faller således in i ett mönster av nivåmässiga variationer som varit utmärkande för de anmälda butiksstölderna de senaste tjugo åren (se figur 1). De anmälda butiksstölderna är dock fortfarande färre än toppåret 1991 då cirka 69 500 snatterier och stölder i butik anmäldes. Studeras utvecklingen i ett längre perspektiv framträder en kraftig ökning av de anmälda butiksstölderna. Mellan år 1975 och år 1991 skedde nästan en tredubbling av antalet butiksstölder, från knappt 26 600 till drygt 69 500 anmälda butiksstölder. Därefter har, som redan nämnts, antalet butiksstölder fluktuerat kring en nivå på i genomsnitt 58 800 butiksstölder årligen i en svagt nedåtgående trend. Det årliga antalet anmälda butiksstölder har under perioden 1992–2007 varierat med som högst ±10 procent per år. Som framgår av figur 1 följer antalet anmälda stölder i butik i princip utvecklingen för det totala antalet stöld- och tillgreppsbrott. Det talar för att utvecklingen av stölder i butik och stöldbrottsligheten generellt i huvudsak styrs av samma mekanismer. Den långsiktiga ök- 238 brottsutvecklingen i sverige fram till år 2007
800 000 700 000 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 Polisanmälda tillgreppsbrott totalt (8 kap. BrB) Polisanmälda butiksstölder 0 1975 1978 1981 1984 1987 1990 1993 1996 1999 2002 2005 Figur 1. Antalet polisanmälda butiksstölder (höger y-axel) respektive tillgreppsbrott totalt (vänster y-axel), åren 1975–2007. Källa: Brå. ningen av butiksstölder förklaras också, i likhet med stöldbrottsligheten totalt, främst av att det har skett stora förändringar i den så kallade tillfällesstrukturen över tid (Brå 1998, Hofer och Tham 2000). Inom handeln har förändringar såsom övergången från försäljning över disk till självbetjäning, tillsammans med etableringen av allt fler butiker, stormarknader och varuhus, successivt inneburit en ökad tillgång på stöldbegärliga varor och därmed fler möjligheter till att begå brott. Effekten av förändringar i tillfällesstrukturen inom handeln var som störst under 1960 –1970-talen, men fortsätter än i dag (exempelvis genom införandet av självskanning av priset på varor i butik och snabbkassor utan personal). En annan mer generell förklaring som framförts som bidragande orsak till stöldbrottslighetens utveckling är det sedan 1970-talet växande narkotikamissbruket (Knutsson 1996). Därutöver torde en delförklaring till ökningen vara att butikerna i allt högre grad kommit att uppmärksamma problemet med stölder och att kontrollinsatserna därmed blivit mer omfattande med tiden (Brå 2001). Som framgår av figur 1 indikerar anmälningsstatistiken att ökningen av butiksstölderna avstannade i början av 1990-talet. De kraftiga variationer som markerar utvecklingen därefter är svåra att förklara. Ett rimligt antagande är att variationerna i anmälningsstatistiken avspeglar de insatser som vidtas inom handeln för att beivra stöldbrotten, men samtidigt tyder samstämmigheten med utvecklingen av de övriga stöldbrotten på att anmälningarnas nivå även påverkas av andra mer generella faktorer. En hypotes som lagts fram i det avseendet är att 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 Utvecklingen inom olika brottskategorier • Stöld och skadegörelse brottsutvecklingen i sverige fram till år 2007 239
Page 1:
RAPPORT 2008:23 D EX Y
Page 4 and 5:
Brå - centrum för kunskap om brot
Page 6 and 7:
STÖLD OCH SKADEGÖRELSE 191 Biltil
Page 8 and 9:
FÖRORD Det finns en mycket stor ef
Page 10 and 11:
Den ttsutvec
Page 12 and 13:
Den svenska brottsutvecklingen DEN
Page 14 and 15:
Den svenska brottsutvecklingen BROT
Page 16 and 17:
Den svenska brottsutvecklingen Mör
Page 18 and 19:
Den svenska brottsutvecklingen efte
Page 20 and 21:
Den svenska brottsutvecklingen ORD-
Page 22 and 23:
Den svenska brottsutvecklingen Åta
Page 24 and 25:
Den svenska brottsutvecklingen LAGF
Page 26 and 27:
Den svenska brottsutvecklingen vis
Page 28 and 29:
Den svenska brottsutvecklingen frå
Page 30 and 31:
Den svenska brottsutvecklingen Den
Page 32 and 33:
Den svenska brottsutvecklingen I fi
Page 34 and 35:
Den svenska brottsutvecklingen ntu
Page 36 and 37:
Den svenska brottsutvecklingen Att
Page 38 and 39:
Den svenska brottsutvecklingen nere
Page 40 and 41:
Den svenska brottsutvecklingen Enli
Page 42 and 43:
Den svenska brottsutvecklingen tion
Page 44 and 45:
Den svenska brottsutvecklingen Tabe
Page 46 and 47:
Den svenska brottsutvecklingen Den
Page 48 and 49:
Den svenska brottsutvecklingen Pers
Page 50 and 51:
Den svenska brottsutvecklingen samt
Page 52 and 53:
Den svenska brottsutvecklingen Sarn
Page 54 and 55:
Utve rottska in
Page 57 and 58:
Våldsbrott DÖDLIGT VÅLD Mikael R
Page 59 and 60:
Den löpande lagföringsstatistiken
Page 61 and 62:
framgår ovan visar dödsorsaksstat
Page 63 and 64:
70 60 50 40 30 20 10 0 58 42 Storst
Page 65 and 66:
18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 90 95 00 0
Page 67 and 68:
Karaktäristiskt för bostadsfallen
Page 69 and 70:
Det dödliga våldet med hugg- elle
Page 71 and 72:
Av den påtagliga ansamlingen av fa
Page 73 and 74:
Som påtalats tidigare visar även
Page 75 and 76:
Tidigare kriminell belastning hos g
Page 77 and 78:
och missuppfattningar i olika situa
Page 79 and 80:
2002-2006. Någon juridisk analys a
Page 81 and 82:
Brottsförebyggande aspekter Dödli
Page 83 and 84:
Referenser Belfrage, H. (1995). Bro
Page 85 and 86:
sou 2007:90. Straffskalan för mord
Page 87 and 88:
att finna stöd för en tolkning av
Page 89 and 90:
pitel i boken redovisas våld mot k
Page 91 and 92:
del av männen uppger att gärnings
Page 93 and 94:
av det faktiska problem som ligger
Page 95 and 96:
Allmänhetens utsatthet för missha
Page 97 and 98:
misshandelsbrott också motsvarar e
Page 99 and 100:
9 8 7 6 5 4 3 2 1 Pojkar utsatta f
Page 101 and 102:
våldsskador har legat mer eller mi
Page 103 and 104:
Tabell 4. Andel personer som uppger
Page 105 and 106:
Tabell 7. Misstänkta för misshand
Page 107 and 108:
70 60 50 40 30 20 10 Uppklarade mis
Page 109 and 110:
har skärpts i flera omgångar unde
Page 111 and 112:
Brottsförebyggande rådet, Brå (2
Page 113 and 114:
MISSHANDEL MOT KVINNOR Klara Hradil
Page 115 and 116:
I detta avsnitt redovisas även sta
Page 117 and 118:
I en enkätstudie som Brå genomfö
Page 119 and 120:
yrkesgrupper vanligare än i andra
Page 121 and 122:
Som framgått tidigare (se figur 1)
Page 123 and 124:
som anger att de utsatts för våld
Page 125 and 126:
den relativt liten. Totalt sett, ut
Page 127 and 128:
Offer och gärningspersoner Offer e
Page 129 and 130:
Att inga kvinnor i åldrarna 65-79
Page 131 and 132:
familjemedlem eller en nära vän.
Page 133 and 134:
Endast män kan anmälas för grov
Page 135 and 136:
av åtgärder för att förebygga v
Page 137 and 138:
Referenser afs 1993:02. Våld och h
Page 139 and 140:
Sirén, R., Kivivuori, J., Kääri
Page 141 and 142:
RÅN Sven Granath Sammanfattning R
Page 143 and 144:
tag, taxirån samt förberedelser t
Page 145 and 146:
förekom kniv, slagträ eller annan
Page 147 and 148:
frågade i ntu överrapportera i vi
Page 149 and 150:
Ökningarna av butiksrån har tidig
Page 151 and 152:
tur som fler dyra och bärbara för
Page 153 and 154:
Personrån Personrånen begås, som
Page 155 and 156:
Figur 7. Andel uppklarade respektiv
Page 157 and 158:
gen få tag i gärningspersonerna (
Page 161 and 162:
Sexualbrott Peter L. Martens och Kl
Page 163 and 164:
av alla sexualbrott (Brå 2008b). N
Page 165 and 166:
FÖRDJUPAD ANALYS AV VÅLDTÄKTER B
Page 167 and 168:
Tabell 2. Olika typer av självrapp
Page 169 and 170:
Polisanmälda sexualbrott 14 000 12
Page 171 and 172:
Detta är den klart dominerande vå
Page 173 and 174:
1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 800 6
Page 175 and 176:
mer allt oftare från någon annan
Page 177 and 178:
let misstänkta var strax under 900
Page 179 and 180:
täkt inklusive grov våldtäkt mot
Page 181 and 182:
dömda i en relativt stor utsträck
Page 183 and 184:
Utnyttjande/grovt utnyttjande av ba
Page 185 and 186:
ott med ett genomsnitt på 25 brott
Page 187 and 188: utsättning för att få delta i be
Page 189: Martens, P. L. (1989). Sexualbrott
Page 192 and 193: Utvecklingen inom olika brottskateg
Page 264: Utvecklingen inom olika brottskateg
Page 288 and 289:
Utvecklingen inom olika brottskateg
Page 290 and 291:
Page 292 and 293:
Page 294 and 295:
Page 296 and 297:
Page 298 and 299:
Page 300 and 301:
Page 302 and 303:
Page 305 and 306:
Eko- och miljöbrott EKONOMISK BROT
Page 307 and 308:
Brottsdefinition Ekonomisk brottsli
Page 309 and 310:
kan bedömas utifrån den. Bokföri
Page 311 and 312:
fall där en misstänkt person sakn
Page 313 and 314:
land annat korruptionsbrotten upp.
Page 315 and 316:
Utveckling I slutet av 1970 låg an
Page 317 and 318:
12 000 brottsmisstankar. Ökningen
Page 319 and 320:
år 2003 och fram till den 2 juni 2
Page 321 and 322:
den privata sektorn (Brå 2007a, s.
Page 323 and 324:
statistik på brottsmisstankenivå
Page 325 and 326:
scherna. År 2007 genomförde Skatt
Page 327 and 328:
Brottsförebyggandet rådet, Brå (
Page 329 and 330:
Propositioner, utredningar, betänk
Page 331 and 332:
Länge utvidgades miljölagstiftnin
Page 333 and 334:
gränsats till att avse en övertr
Page 335 and 336:
Nu registreras även de brott där
Page 337 and 338:
En genomgång har gjorts av alla an
Page 339 and 340:
90 80 70 60 50 40 30 20 10 Uppklara
Page 341 and 342:
600 500 400 300 200 100 Lagföringa
Page 343 and 344:
Fördelen med de administrativa san
Page 345 and 346:
dighet Kemikalieinspektionen). Dett
Page 347 and 348:
Mårald, E. (2001). The BT Kemi sca
Page 349 and 350:
jupning
Page 351 and 352:
Kapitlet är disponerat enligt föl
Page 353 and 354:
Skillnaderna avser dels de grövre
Page 355 and 356:
ligare brottslighet som fortsätter
Page 357 and 358:
Fördjupning Figu
Page 359 and 360:
stöldbrottslighet bland ungdomar.
Page 361 and 362:
hot. Denna utsatthet, i synnerhet d
Page 363 and 364:
and med, eller i nära anslutning t
Page 365 and 366:
60 50 40 34 15-17-åringar 55 37 18
Page 367 and 368:
av sluten ungdomsvård. Föga förv
Page 369 and 370:
offerundersökningar. Inte heller h
Page 371 and 372:
Page 373 and 374:
KVINNORS BROTTSLIGHET Solveig Holla
Page 375 and 376:
Tabell 1. Antal och procentandel mi
Page 377 and 378:
för brott mot trafikbrottslagen. M
Page 379 and 380:
12 10 8 Misstänkta flickor Misstä
Page 381 and 382:
Stöldbrotten skiljer sig från mö
Page 383 and 384:
100 90 80 70 60 94 Kvinnor, bekanta
Page 385 and 386:
kvinnlig gärningsperson. Andelen p
Page 387 and 388:
KVINNORS BROTTSLIGHET ÖKAR MER ÄN
Page 389 and 390:
ANTALET KVINNOR MISSTÄNKTA FÖR HO
Page 391 and 392:
Sammanfattning Redovisningen ovan v
Page 393 and 394:
har ökat under perioden samtidigt
Page 395 and 396:
ÖVERGREPP I RÄTTSSAK Linda Weding
Page 397 and 398:
En kort stund efter en misshandel k
Page 399 and 400:
ättssak inte »behöver« begås.
Page 401 and 402:
För att närmare undersöka i vilk
Page 403 and 404:
en indikation på att toleransen f
Page 405 and 406:
vet. Hot om annat än våld föreko
Page 407 and 408:
tioner var det svårt att bedöma o
Page 409 and 410:
I domar och förundersökningar fö
Page 411 and 412:
inte kunde äta eller sova, inte vi
Page 413 and 414:
Bredda perspektivet De ovan nämnda
Page 415 and 416:
Referenser Brottsförebyggande råd
Page 417 and 418:
LAGFÖRINGSUTVECKLINGEN Hanns von H
Page 419 and 420:
Huvudbrottsprincipen innebär att t
Page 421 and 422:
160 000 140 000 Samtliga lagföring
Page 423 and 424:
gick de vuxnas andel till 76 procen
Page 425 and 426:
Storstadslän Övriga län 90 000 8
Page 427 and 428:
och 1996 med knappt 30 procent. Bry
Page 429 and 430:
16 000 14 000 Brott mot liv och hä
Page 431 and 432:
1,8 1,6 1,4 1,2 Anm. brott Uppkl. b
Page 433 and 434:
Anm. brott Uppkl. brott Lagf. huvud
Page 435 and 436:
Skadegörelsebrott (BrB 12 kap.) Me
Page 437 and 438:
1993 fick rätt att genomföra blod
Page 439 and 440:
avvikelsen mellan brotts- och lagf
Page 441 and 442:
600 000 500 000 Samtliga lagföring
Page 443 and 444:
med att den underliggande lagförda
Page 445 and 446:
fängelsestraff år 1999. Dessutom
Page 447 and 448:
Brottsförebyggande rådet; Brå (2
Page 449 and 450:
uppgifter om brottslighetens nivå
Page 451 and 452:
Schweiz, Skottland, Spanien, Sverig
Page 453 and 454:
tet. Samtliga skillnader är statis
Page 455 and 456:
3,0 2,5 2,0 1,5 Fördjupning 1,0 0,
Page 457 and 458:
landevis låg i jämförelse med re
Page 459 and 460:
Kategorin sexualbrott visar att Sve
Page 461 and 462:
Vissa jämförelser med den senaste
Page 463 and 464:
Rån Anmälda rån visar till skill
Page 465 and 466:
2008). Det kan således konstateras
Page 467 and 468:
Sammanfattning av brottstrenderna O
Page 469 and 470:
Page 471 and 472:
Bilaga. Tabeller och figurer I Tabe
Page 473 and 474:
7,00 6,00 5,00 Norge Sverige Danmar
show all

Brottsutvecklingen i Sverige fram till Ã¥r 2007 - BrottsfÃ¶rebyggande ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?