Samtala om pornografi i skolan - RFSU

Christina Rogala, som medverkar med var sin artikel i den här
skriften. I forskningsöversikten ”Ungdomar och sexualitet” från
2005 som är gjord av Margareta Forsberg för Statens folkhälsoinstitut
fi nns ett kapitel om pornografi, som sammanfattar den
forskning som publicerats fram till 2005. Vid Institutet för kvinno-
och könsforskning i Oslo, NIKK, som ligger under Nordiska
ministerrådet, har ett brett upplagt forskningsprojekt, bestående
av nio delstudier, genomförts i alla nordiska länder. Forskningen
består av både enkäter, intervjuer och medieanalyser.
De studier som fi nns om pornografi är olika upplagda, men
resultaten är rätt samstämmiga när det gäller erfarenheter av att
se eller ha sett på porr och vilken inställning man har till den. I
fortsättningen refererar vi i huvudsak till NIKK-studien och i
synnerhet den svenska delstudien av Lotta Löfgren-Mårtenson
och Sven-Axel Månsson vid Malmö högskola.
Ambivalens
Den bild som framträder i forskningen är att ungdomars förhållningssätt
till pornografi präglas av ambivalens och reflektion. De
har dubbla känslor. Den kan vara både bra och dålig. Den kan
vara både upphetsande och avtändande. Den kan både väcka lust
och inge avsmak – det beror på. Och ungdomar är kritiska tittare:
De vet med sig att porren inte är ”sanningen” och menar
själva att de kan göra skillnad mellan det de ser och verkligheten.
Forskarna i NIKK-studien konstaterar att ”porren inte äts rå”,
som de uttrycker det. Tvärtom, ungdomar tittar och reflekterar
och har åsikter om det de ser. Ett annat uttryck för ambivalensen
är att samtidigt som många ser det som rätt normalt och självklart
att man ser på porr, är det delvis förenat med skam och
skuld. Porrtittandet är inget man torgför och det fi nns ramar för
vad de ser på och varför. Det man bör se ska vara ”vanlig heterosexuell”
porr, även om de i den också inkluderar tjejer som har sex
med varandra. I det här sammanhanget uppfattas inte det som
homosexualitet, vilket ter sig rimligt; målgruppen för den mesta
pornografin är ju i allmänhet förmodat heterosexuella män.
Skillnaderna fi nns mellan könen
Skillnaderna mellan ungdomarna i de nordiska länderna är så
gott som obefi ntliga, trots att lagstiftningen om pornografi ser
olika ut. Exempelvis fanns det vid tiden för studien ett förbud
mot pornografi i Norge och på Färöarna men inte i Sverige och
Danmark. Skillnaderna fi nns i stället mellan könen, vilket är
ett genomgående resultat i samtliga studier. De är visserligen
små när det gäller om man har sett porr. Senare års forskning
visar att runt 90 procent av alla ungdomar har sett porr, något
fler killar än tjejer (i framför allt de lite äldre studierna är skillnaderna
större mellan könen och det är inte heller lika många
som uppger att de sett porr). I den nordiska studien uppger
nästan 100 procent av killarna att de gjort det. Däremot är
skillnaden mellan killar och tjejer stor om man studerar hur
ofta man ser på porr och vilken inställning de har till porr.
Killar tittar betydligt oftare än tjejer och tjejer är betydligt mer
negativa till porren än killar. Men även killarna är kritiska till
det de ser, och det ökar med åldern. De blir upphetsade men
ogillar ojämlikheten eller det som de uppfattar som förnedrande
(framför allt för kvinnor). Exempelvis uppger tonårskillarna
i Hammaréns och Johanssons studie att de är positivt inställda
till pornografi (cirka 40 procent) och uppfattar den både som
upphetsande (cirka 50 procent) och förnedrande (cirka 37 procent).
Både killar och tjejer tar generellt avstånd från porr som
innehåller våld eller djur eller barn.
Lotta Mårtensson-Löfgren och Sven-Axel Månsson, som för den
nordiska studien intervjuat 73 ungdomar i Sverige mellan 14 och
20 år, menar att tjejer och killar har olika ”porrkarriärer”. Medan
killarnas intresse för porr avtar med åldern och egna sexuella
26 | Pornografi och sexuell praktik