SamrÃ¥dsyttrande Ã–P Sundsvall - LÃ¤nsstyrelserna

YTTRANDE Sida 1 av 17 

2013-03-21 Dnr. 401-8933-12 

KS2012–007233 

Sundsvalls kommun 

Kommunstyrelsen 

851 85 SUNDSVALL 

Yttrande över översiktsplan för Sundsvalls kommun 

Bakgrund 

Sundsvalls kommun har upprättat ett förslag till kommunomfattande översiktsplan. 

Översiktsplanen är på samråd enligt 3 kap. 9 § plan- och bygglagen (2010:900). 

Enligt 3 kap. 10 § plan- och bygglagen ska länsstyrelsen under samrådet särskilt 

1. ta till vara och samordna statens intressen, 

2. tillhandahålla underlag för kommunens bedömningar och ge råd i fråga om 

sådana allmänna intressen enligt 2 kap. som hänsyn bör tas till vid beslut om 

användningen av mark- och vattenområden, 

3. verka för att riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken tillgodoses, att 

miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken följs och att redovisningen av 

områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen är förenlig med 7 kap. 18 e § 

första stycket miljöbalken, 

4. verka för att sådana frågor om användningen av mark- och vattenområden som 

angår två eller flera kommuner samordnas på ett lämpligt sätt, och 

5. verka för att bebyggelse och byggnadsverk inte blir olämpliga med hänsyn till 

människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller 

erosion. 

Inledning 

Översiktsplanens strategiska innehåll och handlingar 

Översiktsplanen kan i den fortsatta handläggningen utvecklas som ett viktigt 

strategiskt dokument. I det avseende är kapitlet Hållbara transporter väl 

genomarbetat. Länsstyrelsen anser att översiktsplanen kan utvecklas avseende 

tydliga beskrivningar och välgrundade förslag på åtgärder, prioriteringar alternativt 

avvägningar avseende bl.a. riksintressen, dagvattenproblem, miljökvalitetsnormer 

för vatten eller var utbyggnadområden bör ske i relation till t ex kommunens vattenoch 

avlopp- samt dagvattensystem, riskområden mm. 

Länsstyrelsen uppfattar att Översiktsplan 2021, kommunövergripande planförslag, 

och Hållbarhetsbedömning med miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska antas av 

kommunen. Planeringsunderlagen däremot ska inte gälla som antagna handlingar i 

översiktsplanen. Länsstyrelsen menar att det är oklart vad som är översiktsplanens 

förslag och vad som ska genomföras. Ett exempel är frågan om dagvatten där; 

planförslaget hänvisar till en dagvattenstrategi. I MKB redovisas att frågan ska 

hanteras detaljplan för detaljplan, medan i planeringsunderlaget Teknik redovisas en 

sammanhållen helhetsyn som kräver åtgärder av mer strategisk omfattning och i 

större områden (d.v.s. innan frågan tas upp i detaljplan). I MKB framgår i viss mån 

Länsstyrelsen Västernorrland 

Postadress: 871 86 Härnösand Telefon: 0611-34 90 00 E-post: vasternorrland@lansstyrelsen.se 

Besöksadress: Nybrogatan 15 och Pumpbacksgatan 19 Fax: 0611-34 93 72 www.lansstyrelsen.se/vasternorrland


2013-03-21 Dnr. 401-8933-12 

KS2012–007233 

förslag och riktlinjer, men MKB:s roll är egentligen att redovisa konsekvenser av 

översiktsplanens förslag. Länsstyrelsen menar att det material som är relevant för 

översiktsplanens genomförande ska redovisas kortfattat i den handling som 

kommunen slutligen antar. 

Länsstyrelsen anser också att det är viktigt att kommunen listar samtliga planer, 

visioner och strategier som ska fungera som planeringsunderlag i kommunens 

fortsatta översiktsplanearbeten. 

I samband med karta/or som ska redovisas i antagandeskedet, anser länsstyrelsen 

att förordnandeområden ska framgå tydligt, som t ex vattenskyddsområden, 

detaljplanelagt område, naturreservat och även områden med kända risker och 

riksintressen bör redovisas. Andra allmänna intressen som eventuellt kan betecknas 

som hänsynsområden kan också framgå på karta vid antagandet, så att avvägningar 

lätt kan ske i fortsatt handläggning både lokalt, regionalt. Ur ett 

medborgarperspektiv är det också viktigt att förstå vilka frågeställningar som ska 

belysas i lov-, och planläggning och vid anmälan och tillståndsprövning. 

Avgränsning av översiktsplanen 

Följande fördjupade översiktsplaner (FÖP) föreslås gälla parallellt med översiktsplan 

Sundsvall 2021: Alnö, Birsta, Norra Kajen, Resecentrum och järnväg genom 

Sundsvall, Tunadal-Korsta Ortviken samt det tematiska tillägget Vindkraftens 

möjligheter i Sundsvalls kommun. För dessa fördjupade översiktsplaner och det 

tematiska tillägget har länsstyrelsen upprättat granskningsyttrande som infogats i 

respektive plan. Länsstyrelsens slutliga granskningsyttrande kan således på olika sätt 

beröra de fördjupade översiktsplanerna: exempelvis dagvatten och 

miljökvalitetsnormer för vatten m.m. Detta understrycker vikten av att 

Översiktsplan 2021 på ett tydligt sätt kopplas till ovan dokument. 

Allmänt 

Miljömål 

Miljömålen är viktiga utgångspunkter för översiktsplanen. Sundsvalls kommun 

väljer att lyfta fram och fokusera på sex av de 16 övergripande nationella 

miljökvalitetsmålen. Länsstyrelsen anser det bra men Sundsvalls kommun är till stor 

del skogsmark och kommunen är en av de större kommunala skogsägarna i landet. 

Länsstyrelsen anser därför att kommunen också bör tydliggöra hur kommunen kan 

prioritera och bidra till Levande Skogar-målen på det egna skogsinnehavet som 

uppgår till drygt 3 500 hektar produktiv skogsmark. 

Hållbarhetsbedömning med miljökonsekvensbeskrivning (MKB) 

Länsstyrelsen anser dokumentet är bra. Det har en tydlig struktur som med lätthet 

kan utvecklas i det fortsatta arbetet. Kommunen bör dock överväga om inte 

sammanställd text avseende strategiska åtgärder, förslag och riktlinjer kan lyftas in i 

planförslaget. 

Länsstyrelsen anser att översiktsplanen tydligt också kan hänvisa till de 

Folkhälsomål (finns 11 st.) som är relevanta för fysisk planering. Vidare föreslår 

länsstyrelsen att folkhälsa beskrivas under rubriken Social hållbarhet. 





2013-03-21 Dnr. 401-8933-12 

KS2012–007233 

Riktlinjerna (i MKB) ger stor prioritet av skydd av grundvattenförekomster i 

avvägning av markanvändning för att ökade förutsättningar att uppnå 

miljökvalitetsnormer för vatten. Förutsättningarna för att bevara resurser som kan 

ha betydelse för framtida vattenförsörjning ökar också i och med ställningstagandet. 

Länsstyrelsen önskar dock en tydligare beskrivning av hur dessa ställningstaganden 

ska tillämpas i praktiken, och vilka verktyg som ska användas i denna stundtals svåra 

avvägning. Länsstyrelsen har således svårt, vilket också framgår av ovan text, att i 

översiktsplanen utläsa t.ex. vilka åtgärder och prioriteringar som kommunen ska ta 

beslut om för att nå de ställningstaganden, målsättningar som görs i både 

planförslaget och i rubricerat dokument. 

Havsplanering och dess koppling till översiktsplan 

Sverige ska få ett nytt system för statlig fysisk planering av havet. Bestämmelser om 

planeringen ska tas in i en ny lag som förväntas träda i kraft under 2013. Idag har 

kommunen planeringsansvar ut till territorialgränsen. Eftersom att området som 

omfattas av den nya lagstiftningen sträcker sig från en nautisk mil (1852 m) utanför 

baslinjen och ut över territorialhavet samt Sveriges ekonomiska zon kommer det 

finnas en överlapp mot kommunens planeringsområde. Det är därför viktigt att 

kommunen i sin översiktsplan tydligt visar hur havet, kustområdet används idag och 

om det finns kommunala planer för havsområde. Det är viktigt att underlätta en 

harmonisering mellan den statliga och den kommunala planeringen. 

Sundsvalls kommun tar återkommande upp värden kopplade till havet: möjligheter 

till godstransporter via sjöfart är avgörande för industrin, utvecklingsområden finns 

bland annat inom båt- och fisketurism och boendemiljöer. Havsutsikt i såväl centrala 

Sundsvall som längs kustlandet uppmärksammas också. Angående vindkraft har 

Sundsvalls kommun i översiktsplanen gjort ett ställningstagande om att 

vindkraftsutbyggnad ej bör ske inom territorialhavet och hänvisningar görs till 

kommunens tematiska tillägg för vindkraft. I den planen tar kommunen också upp 

konflikter mellan vindkraftverk och yrkesfiske samt dess påverkan på det marina 

livet. Sammantaget finns det anledning för Sundsvalls kommun att utöka avsnittet 

för kustlandet med hur användningen ser ut och hur kommunen avser att planera 

hela sitt havsområde samt hur konflikter mellan olika intressen till havs ska 

hanteras. 

Klimatanpassning 

I Sundsvalls egna dokument från Klimatanpassa Sundsvall kring havsnivåhöjningar 

poängteras speciellt problemen vid Selångersån med kombinationen av höga flöden 

och höga havsvattennivåer. Länsstyrelsen anser att detta bör tydligt lyftas fram i ÖPn 

när det gäller samhällsviktig verksamhet och att speciell hänsyn bör tas i det berörda 

området närmast Selångersån. 

När det gäller havsnivåhöjningar och placering av samhällsviktig verksamhet är 

generellt förslaget i översiktsplanen 1 meter över dagens högsta högvattennivå. Detta 

anser länsstyrelsen kan vara rimligt i ett kort perspektiv, men om kommunen tar 

höjd i perspektivet bortom 2100 bör riktlinjerna för samhällsviktig verksamhet vara 

högre över den högsta högvattennivån. 

Visserligen kommer en landhöjning som Sundsvall har, kompensera den beräknade 

havsnivåhöjningen till viss del, men då det råder osäkerheter i dagens forskning om 





2013-03-21 Dnr. 401-8933-12 

KS2012–007233 

hur mycket havsnivåerna kommer att höjas, bör en större marginal finnas. Som 

exempel kan nämnas att i en delrapport från projekt Klimatanpassa Sundsvall 

föreslås att en planeringsnivå med 200-års perspektiv rekommenderas. Detta 

betyder att man bör utgå från en högsta högvattennivå +2,4 m. Om avvikelser sker 

från denna nivå bör byggnader och konstruktioner göras ”översvämningssäkrad". 

Länsstyrelsen vill upplysa om att ha ett perspektiv bortom 2100 betonas bland annat 

i FOIs rapport http://www2.foi.se/rapp/foir3500.pdf. Det kan även jämföras med 

att det vid översvämningar vid höga flöden ofta rekommenderas att ha 10000-års 

flödet i beaktande just vid samhällsviktig verksamhet. Samma förhållningssätt med 

en hög försiktighet bör gälla även för havsnivåer. 

Se även texten under ras och skred samt dagvatten nedan under rubriken Hälsa och 

Säkerhet. 

Länsstyrelsens särskilda bevakningsområden 

Länsstyrelsen kan inte utifrån befintligt underlag avgöra om riksintressen enligt 3 

miljöbalken tillgodoses, att miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken följs och 

att bebyggelse och byggnadsverk inte blir olämpliga med hänsyn till människors 

hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion m.m. 

Riksintressen 

Kommunen skriver att det kan finnas vissa riksintressen inom kommunens gränser 

som p.g.a. förändringar med tiden har förlorat delar av det värde som en gång 

motiverade beslutet om riksintressestatus. Kommunen har beslutat att inte redovisa 

sådana områden i Översiktsplanen eftersom det skulle behöva ett omfattande 

utredningsarbete… 

Länsstyrelsen anser att detta tillvägagångssätt är direkt felaktigt. Kommunen ska 

redovisa samtliga klassade riksintresseområden och dess värden samt hur 

kommunen förhåller sig till dem. Detta är en av grundbultarna i plan- och bygglagen 

inför det kommunala planmonopolet. Det innebär också tydlighet för medborgarna 

och det innebär också en tydlig redovisad viljeinriktning från kommunen sida som 

länsstyrelen får ta ställning till om och när ett förslag till förändring av marken 

föreslås. 

Länsstyrelsen anser således att den befintliga värdetexten och förutsättningar för 

riksintresset ska redovisas vid bl.a. förslag på ändring av mark- och 

vattenanvändning. Det åvilar kommunen att vid plan- och lovhantering identifiera 

om värdena finns och om förutsättningar påverkas av exploatering på just den 

platsen. Kommunen ska sedan göra en bedömning av hur dessa påverkas eller har 

påverkats av exploatering. Att riksintressevärdena påverkas i mer eller mindre grad 

är inget hinder mot exploatering. Det är påtaglig skada som inte får ske. Å andra 

sidan om riksintresset handlar om bevarande kan riksintressets värden lyftas och bli 

en kvalitet i t.ex. bebyggelseutveckling som stadsbyggnad samt utveckling av 

friluftsliv. 

Frågeställningen är bl a: innebär eventuella nya åtgärder eller tidigare gjorda 

förändringar att förutsättningarna för t.ex. bevarande förändras inom det aktuella 





2013-03-21 Dnr. 401-8933-12 

KS2012–007233 

området. Kommunens ställningstagande sker i översiktsplan som styr vidare 

kommunens beslut om lov och i förslag till detaljplan. 

Kulturmiljövård 

Det framgår i översiktsplanen att kommunen anser att riksintresset för kulturmiljö 

Stenstaden och Stenhammaren kan behöva uppdateras och att ett samarbete mellan 

kommun och länsstyrelse har inletts. Länsstyrelsen finner att det arbetet har 

avslutats utan framarbetad överenskommelse. 

Länsstyrelsen anser, som beskrivs ovan, att riksintresset för kulturmiljö ska 

benämnas och beskrivas på rätt sätt, d.v.s. förutom Stenstaden ska riksintresset även 

omfatta Stenhammaren. Länsstyrelsen anser att värdena i riksintresseområdena ska 

beskrivas i översiktsplanen. Kommunen ska vid fortsatt planering och exploatering i 

området av riksintresse för kulturmiljö, redogöra för värdena och på vilket sätt de 

kan påverkas. Exploatering får inte medföra att värdena i riksintresset påtagligt 

skadas. 

Naturvård och Natura 2000 

Kommunen redovisar en önskan att riksintresset Selångersån på sträckan mellan 

Selångerfjärden och hamnen preciseras, så att det tydligare framgår vilka 

naturvärden som ingår i riksintresset. 

Länsstyrelsen informerar härmed om att vattendraget utgör riksintresse för 

naturvården med anledning av att det är ett relativt stort och oreglerat vattendrag 

med ett fiskeribiologiskt skyddsvärt bestånd av havsvandrande öring. I åns övre 

delar återfinns ett av Sveriges värdefullaste bestånd av flodpärlmussla. På sträckan 

Selångersfjärden – hamnen förekommer ett stort antal fiskarter som beroende på art 

förekommer under hela eller delar av året. Bland dessa kan nämnas arterna öring, 

flodnejonöga och potentiellt även ål som vandrar mellan hav/kust och områden 

högre upp i Selångersåns vattensystem i samband med lek och/eller födovandring. 

Sträckan Hamnen - Selångersfjärden har således en viktig funktion som 

vandringsstråk och uppväxtområde för ett stort antal fiskarter däribland den i 

riksintresset utpekade havsöringen. 

Länsstyrelsen anser att kommunen vid fortsatt planering och exploatering av 

områden nedan som kan beröra riksintresse för naturvård och Natura 2000 

områden, ska redogöra för värdena och på vilket sätt de kan påverkas av föreslagen 

exploatering. Exploatering får inte medföra att värdena i riksintresset påtagligt 

skadas. Kommunen ska således redovisa en bedömning av påverkan på värdena vid 

fortsatt planering i följande områden för riksintresse för naturvård och Natura 

2000-områden; 

Riksintresse Selångersån: kan påverkas av ny bebyggelse längs ån inne i 

Sundsvall, i Nacksta och industriområde i Kovland. 

Riksintresset Ljungan: kan möjligen påverkas av bebyggelseplaner i 

Kvissleby, Njurundabommen, Klockarberget och Allsta/Tunbyn. 

Riksintresse Skrängstasjön: kan möjligen påverkas av bebyggelseplaner i 

Myre. 

Riksintresse Nedre Indalsälven: kan möjligen påverkas av bebyggelseplaner i 

Liden och Indal. 





2013-03-21 Dnr. 401-8933-12 

KS2012–007233 

 

Natura 2000-områdena Skjulsta strandäng, Grenforsen och Östra 

Björkökusten nämns också i förslaget till ÖP i samband med Stöde, Tunbyn 

och Kustvägen. 

Yrkesfiske friluftsliv m.m. 

I kommunens kustvatten återfinns två områden utpekade som riksintressanta för 

yrkesfisket. Dessa benämns utifrån sina geografiska lägen som Sundsvall Alnön och 

Junibosand Brämösundet (Finfo 2006:1). Områden av riksintresse för yrkesfisket). 

Ljungan hyser förutom riksintresse för kulturmiljö och naturvärden även friluftsliv 

och yrkesfiske. Vidare är sträckan Viforsen - havet skyddad enligt 4 kap 1, 6 § § 

miljöbalken vilket innebär skydd mot vattenkraftverk samt vattenreglering eller 

vattenöverledning för kraftvändamål. 

Sundsvalls hamn 

Länsstyrelsen anser i likhet med kommunen att riksintresset Sundsvalls hamn ska 

avgränsas och preciseras. Trafikverket har med det på den prioriteringslista över 

riksintressen som bör preciseras. Länsstyrelsen anser att en möjlig tidpunkt för 

detta arbete bör klargöras. 

Järnväg 

Sundsvalls kommun pekar ut att ett centrumnära stationsläge i Timrå är av hög 

prioritet för sträckan Sundsvall-Härnösand. Här anser länsstyrelsen att alternativen 

om stationsplacering inte är färdigutredd och frågan måste arbetas vidare med så att 

bästa möjliga stationsläge blir utrett. 

Triangelspår Maland samt triangelspår Bergsåker finns upptagna i den nationella 

transportplanen som prioriterade objekt. Länsstyrelsen ser därför att dessa åtgärder 

genomförs. 

Ostkustbanan - dubbelspår 

Från länsstyrelsens sida finns inga invändningar i förslaget mot Ostkustbanan – 

dubbelspår. När det gäller lokalisering av dubbelspår söder om Njurunda finns det 

ur ett riskperspektiv, vattenskydd och grundvatten samt skogsbruk inga större 

skillnader på de två alternativa förslagen i översiktsplanen. Länsstyrelsen vill dock 

upplysa om att det västra alternativet medför att betydligt fler fornlämningar som 

kan behöva tas bort, vilket innebär större uppdragsarkeologiska kostnader. Det östra 

alternativet, öster om Böles- och Skrängstasjön, berör färre fornlämningar. Dock så 

har troligen det östra alternativet störst konsekvenser för naturvärdena. Denna 

korridor berör två riksintresseområden för naturvård; Skrängstasjön-Mingen samt 

Stormyran. Dessutom finns naturvårdsobjekt inom denna korridor; 81150 

Böleberget och 81087 Myr nordväst Långmyren. 

Här förutsätter länsstyrelsen att alternativen ska konsekvensbeskrivas djupare i 

fortsatt planering. 

Föreslagna utbyggnadsområden visavi dubbelspår 

Länsstyrelsen finner att i Nolby, söder om Tunavägen, har ett nytt bostadsområde 

föreslagits. Det ligger både inom och alldeles intill järnvägskorridoren för dubbelspår 

på Ostkustbanan. Länsstyrelsen anser att beslut om eventuellt byggande av bostäder 

inom området kan göras först när järnvägssträckningen är bestämd. 





2013-03-21 Dnr. 401-8933-12 

KS2012–007233 

Det är alltså inte lämpligt att lägga bostäder för nära en korridor för ett framtida 

dubbelspår. Länsstyrelsen anser att det bör tydliggöras att utbredningen av 

föreslaget nytt bostadsområde i Njurunda över västra korridoren är beroende av var 

dubbelspåret kommer att gå. På samma sätt kan framtida järnvägssträckning 

(dubbelspår) påverka skissat område för bostäder norr om Klockarberget. Även här 

måste därför järnvägssträckningen avgöras innan kommunen kan gå vidare med 

områdets utbredning. 

Farleder 

Riksintresset för farleder innefattar även buffertzoner och influensområden: 

Farleder av klass 1 och 2 redovisas som en yta baserad på farledens utmärkning av 

navigerbart djup med en omgivande buffertzon på 200 meter för att skydda denna 

utmärkning. Även buffertzonen skyddas mot att anläggningar eller konstruktioner 

anläggs som bedöms påverka sjöfarten negativt. 

Farleder av klass 3, avsedda för den mindre sjöfarten, är inte redovisade med ovan 

beskrivna farledsyta baserad på navigerbart område, utan har istället en farledslinje 

som mittlinje med en buffertzon på 100 meter på var sida. Redovisad yta har samma 

restriktioner mot påverkan som farleder av klass 1 och 2 ovan. 

I vissa fall är farledsutmärkningen, såsom till exempel fyrar och enslinjer, belägna 

utanför de ovan angivna buffertzonerna. Dessa ingår då i riksintressets 

influensområde, och ska skyddas så att de inte skyms, riskerar att förväxlas eller 

påverkas av andra ljuspunkter eller konstruktioner som skadar dess nautiska 

funktion. Influensområdet utpekas eller redovisas inte som en yta utan ska skydda 

funktionen för riksintresset. 

För planområden belägna i direkt anslutning till farleder förutsätts att planerade 

åtgärder inte kommer att påverka möjligheten att underhålla och reparera 

anordningar för utmärkning av farleden. Detta gäller även tillfartsvägar till 

sjösäkerhetsanordningarna. 

Vattenförsörjning 

Ett arbete pågår för att föreslå riksintressen för vattenförsörjning till Havs- och 

Vattenmyndigheten. Länsstyrelsen är ansvarig för förslaget och MittSverige Vatten 

och Sundsvalls kommun medverkar. I dagsläget är utgångspunkten att det handlar 

om ett riksintresse för Sundsvall-Timrås vattenförsörjning där fyra vattentäkter; 

Nolby, Grönsta, Matfors och Wifsta ingår. 

Totalförsvarets militära del 

Riksintresset för totalförsvarets militära del (3 kap 9§ andra stycket miljöbalken) kan 

i vissa fall redovisas öppet i översiktsplanen, i andra fall inte. Dels finns områden i 

form av övnings- och skjutfält och flygflottiljer som redovisas öppet, dels områden 

som av sekretesskäl inte kan redovisas öppet. De senare har oftast koppling till 

spanings-, kommunikations- och underrättelsesystem. Huvuddelen av Sveriges 

kommuner är i olika omfattning berörda av riksintresset. 

I Sundsvalls kommun finns inga riksintressen som kan redovisas öppet. Inom 

kommunerna kan riksintresset framför allt påverkas av uppförande av höga 

byggnadsobjekt som master och vindkraftverk. Därför bör Försvarsmakten kontaktas 





2013-03-21 Dnr. 401-8933-12 

KS2012–007233 

i tidigt skede i sådana plan- och bygglovärenden. Hela landets yta är samrådsområde 

för objekt högre än 20 m utanför och högre än 45 m inom sammanhållen bebyggelse. 

Det innebär att alla ärenden avseende höga objekt måste skickas på remiss till 

Försvarsmakten. Informationen används också som förberedelse för införandet av 

höga objekt i landets flyghinderdatabas. 

Miljökvalitetsnormer 

Luft 

Här anser länsstyrelsen i liket med Trafikverket att kommunen ska ha en striktare 

skrivning. Vid detaljplanering av förtätning i centrala Sundsvall ska inte bara risken 

för sämre luftkvalitet bedömas, det bör också anges att förtätningen inte ska 

försämra luftkvaliteten så att riskerna ökar för att miljökvalitetsnormerna 

överskrids. 

Vatten 

Sundsvallsbukten är en känslig recipient, trots de förbättringar som skett under 

senare tid. Det råder med stor sannolikhet periodvis syrebrist i delar av 

Sundsvallsbukten, framförallt i Klingerfjärden, Sundsvallsfjärden och 

Svartviksfjärden, vilket bedöms ha påverkat bl a bottenfaunan. I en rapport av Grahn 

et al 2005 utvärderas bl a genomförda studier på fiskbestånden i Sundsvallsbukten 

perioden 1990 - 2003. Fiskundersökningar med avseende på artsammansättning, 

täthet och ålder har visat på viss antropogen påverkan. I undersökningar från 1981 

påvisades vissa eutrofieringseffekter och föroreningseffekter. Från en liknande 

undersökning 1998 fanns tecken på gödningseffekter på fiskfaunan i 

Sundsvallsbukten. Resultaten från närsaltsövervakningen under senare tid har dock 

inte gett några klara bevis för att området generellt sett är påverkat av övergödning, 

dock kan lokala avvikelser inte uteslutas. 

Flertalet av kommunens kustnära sjöar, vattendrag och kustområde uppnår inte god 

ekologisk status/potential till 2015. Detta till följd av övergödning, miljögifter, 

försurning och morfologiska förändringar. Majoriteten av dessa vattenförekomster 

har fått tidsfrist till 2021 att uppnå kvalitetskravet god ekologisks status/potential. 

För att uppnå miljökvalitetsnormen i dessa vatten krävs förbättringsåtgärder. Vatten 

som idag har god status får heller inte försämras. Detta ställer således höga krav på 

utformning av dagvattensystem och nyttjande av bästa tillgängliga teknik i samband 

med lakvattenhantering, teknik för rening av avloppsvatten och möjligheterna att 

begränsa diffusa utsläppskällor. 

Då merparten av klassningarna av status och miljökvalitetsnormer i VISS gjorts 

utifrån modellverktyg och expertbedömningar är det också angeläget att följa upp 

utsläppsinnehåll och mängder och utreda den faktiska situationen i 

vattenförekomsterna. 

Det framgår av MKB:n att fortsatt planering ska ske. Länsstyrelsen vill i detta 

sammanhang referera till Länsstyrelsens vägledning 2012:7, sidan 7 och vidare; 

Miljökvalitetsnormer för vatten i fysisk planering. Länsstyrelsen anser att utökad 

infrastruktur och ny bebyggelse ska planeras på ett sådant sätt som är förenligt med 

berörda vattenförekomster status och förutsättningar att nå miljökvalitetsnormerna. 





2013-03-21 Dnr. 401-8933-12 

KS2012–007233 

Fisk- och musselvatten 

Utöver miljökvalitetsnormer för utomhusluft och vattenförekomster berörs 

Sundsvalls kommun av miljökvalitetsnormer för fisk och musselvatten. Detta genom 

att Ljungan upp till Viforsen är klassificerad som fiskvatten enligt Naturvårdsverkets 

förteckning över fiskvatten som ska skyddas enligt förordningen (2001:554) om 

miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten (NFS 2002:6). 

Område för landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) 

Länsstyrelsen hänvisar till Länsstyrelsens samrådsyttrande över – tematiskt tillägg 

till Sundsvalls kommun - daterat den 20 februari 2012 för den fortsatta utvecklingen 

av LIS i översiktsplan 2021 i utställningsskedet. 

Mellankommunala frågor 

Länsstyrelsen ställer sig positiv till att Sundsvalls kommun, i mellankommunala 

frågor, axlar ett ansvar att samarbeta med omgivande kommuner, eftersom regional 

tillväxt, arbetamarkand, vattentillgång, tekniska frågor som vatten och avlopp, 

räddningstjänst, utbildning mm kräver gemensamma målsättningar och samarbete 

över administrativa gränser. 

Materialförsörjning 

För att trygga tillgången på bra bergmaterial är det viktigt att planera för 

materialförsörjning på kort och lång sikt. Detta är särskilt viktigt med tanke på det 

de större infrastruktursatsningar som kommunen arbetar för och kommunens 

planer för vindkraft. 

Transporter av material är vanliga över kommungränser. SGU:s bergskvalitetskarta 

visar att tillgången på högpresterande bergmaterial för väg och järnväg är liten i det 

kartlagda området inom Sundsvalls kommun. I Timrå kommun finns områden med 

bättre bergkvalitet för väg och järnväg. 

Vattenförsörjning 

Västernorrlands grundvattentillgångar är mycket goda, sett både till kvalitet och till 

kvantitet, vilket kan vara en utvecklingspotential för länet. Länsstyrelsen vill 

framhålla Sundsvalls goda vattentillgångar som en viktig regional resurs, som i och 

med det kan ses som en mellankommunal fråga. Länsstyrelsen menar att 

planeringsförutsättningarna ”Sundsvall och omvärlden” kan ha ett fokus också på 

vatten som en viktig naturresurs, i linje med den regionala utvecklingsstrategin. 

Vildmarksområden 

I översiktsplanen redovisar kommunen förtjänstfullt områden med 

vildmarkskaraktär som är relativt opåverkade av exploatering och dessutom 

redovisas riktlinjer för hur och när nyetableringar kan ske. 

Kommunen önskar att länsstyrelsen ska peka ut vilka områden som kan vara 

opåverkade av exploatering enligt 3 kap 2 § miljöbalken. Länsstyrelsen ska i 

dagsläget inte arbeta med den frågan. Men kommunen bör utifrån sin 





2013-03-21 Dnr. 401-8933-12 

KS2012–007233 

lokalkännedom och nuvarande lagstiftning beteckna de områdena som opåverkade 

av exploatering i översiktsplanen och att fortsatt utredning ska göras om förslag på 

exploatering inkommer till kommunen. Värdet av den vildmark som kommunen 

inledningsvis identifierat och som också kan ses som en naturresurs att utveckla 

näringslivsmässigt, kanske kan utvecklas gemensamt med intressent och eventuellt 

angränsande kommuner. 

Hälsa, säkerhet och risker för olyckor, översvämning och erosion 

Buller och vibrationer 

Samhällsbuller är ett utbrett problem och är den miljöstörning som berör störst antal 

människor i Sverige. Enligt den nationella miljöhälsoenkäten år 2007 besväras cirka 

14 procent vuxna av trafikbuller i sin bostad i Västernorrlands län, vilket inte 

signifikant skiljer sig från landet i helhet. Andelen har sedan 1999 ökat, motsvarande 

siffra var då 9 procent. 

Sundsvalls översiktsplan lyfter miljökvalitetsmålet för God bebyggd miljö med en 

tydlig ambition att kommunen ska planera för minskade bullerstörningar. 

Länsstyrelsen finner dock ingen tydlig inriktning på föreslag till lämpliga områden 

där inte bullerskyddsåtgärder krävs. 

Riksdagen antog 1997, vid beslut om Infrastrukturinriktning för framtida 

transporter (proposition 1996/97:53) riktvärden för trafikbuller. Riktvärden för 

trafikbuller som normalt inte bör överskridas vid nybyggnad av bostäder eller vid 

nybyggnad/ eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur. Länsstyrelsen anser att 

Boverkets Allmänna råd 2008:1 och däri redovisade huvudregler för planering av 

bostäder ska gälla. De allmänna råden innehåller även förutsättningar för att göra 

avsteg mm. Länsstyrelsen vill understryka att vid avsteg från riktvärden krävs 

utredningar och förslag på åtgärder som visar att en bra ljudmiljö kan åstadkommas 

i bebyggelsen. 

Risker för ras, skred och erosion 

Kommunen har en strategi för hur de geotekniska förutsättningarna för utbyggnad 

ska klaras vid framtida detaljplaneläggning och bygglovgivning. Länsstyrelsen anser i 

likhet med Statens geotekniska institut (SGI) att det alltid bör framgå om det finns 

behov av att klarlägga geotekniska risker med avseende på ras, skred och erosion. 

Vid prövning av markens lämplighet för avsett ändamål bör utgångspunkten vara 

livslängden hos bebyggelse, anläggningar etc. varvid effekter på framtida klimat bör 

vägas in. 

I de kommunövergripande riktlinjer för klimatanpassning har kommunen angett att 

mark där risk för översvämningar, ras och skred inte bör planläggas för bebyggelse. 

Detta är dock något som inte går att se i de olika förslagen för respektive område. 

Länsstyrelsen anser att det bör framgå i kartunderlaget var dessa riskområden finns 

så att kommunen säkerställer att ingen planläggning sker där. Som exempel kan 

nämnas den förtätning som planeras utmed Selångersån, ett område som sedan 

tidigare drabbats av översvämningar och också är ett riskområde för ras och skred. 





2013-03-21 Dnr. 401-8933-12 

KS2012–007233 

Farligt gods led - järnväg och väg 

När färdigställandet av nya E4-bron är klar skapas stora möjligheter att leda bort 

farligt gods från centrala delarna av staden. Förslaget är att 

Timmervägen/Ljustavägen upprustas för att därigenom leda godstransporter på väg 

förbi stadens centrum. Länsstyrelsen tycker att frågan om åtgärder kan tas upp 

gemensamt med berörda aktörer såsom kommun, länsstyrelse, Trafikverk etc. 

Länsstyrelsen anser att om bebyggelse placeras inom ett 150 meter 

(riskhanteringsavstånd) till farligt godsled ska en riskanalys upprättas och förslag 

anges på åtgärder för att minska risker för hälsa och säkerhet. Länsstyrelsen 

hänvisar här till Riskhantering i detaljplaneprocessen, en policy som Länsstyrelsen 

upprättat. I likhet med Trafikverket anser Länsstyrelsen att inga särskilda 

förutsättningar ska gälla för ny bebyggelse i stadskärnan. 

Kommunen föreslår att särskilda skyddsavstånd och generella skyddsåtgärder för de 

rekommenderade transportlederna för farligt gods i kommunen, ska utarbetas. 

Länsstyrelsen anser det positivt med ett sådant förslag, om arbetet grundas på 

principerna i ovan policy. 

Vatten och vattenförsörjning 

Generellt om vattenskyddsområden 

Länsstyrelsen ser positivt på framtagandet av en VA-plan och förutsätter att denna 

kan ge värdefull information till översiktsplaneringen. Men länsstyrelsen är av den 

åsikten att vattenskyddsområden ska redovisas i markanvändningskartorna i 

översiktsplanen. Informationen om var vattenresurserna finns ska vara synliga i 

översiktsplanen om kommunen ska kunna hålla en så hög ambition som avses med 

ställningstagandet om att ”skydd av grundvattenförekomster ska ges stor prioritet 

vid avvägningar av markanvändning”. Länsstyrelsen anser det också viktigt att 

kommunen redovisar var vattenskyddsområden saknas idag och i de fall det är känt 

att dagens vattenskyddsområden är felaktigt avgränsade. 

Länsstyrelsen saknar nedan angivna vattenskyddsområden och resonemang om 

långsiktigt hållbar vattenförsörjning i kartmaterialet över markanvändning: 

 

 

Nolby vattenskyddsområde i markanvändningskartan över Kvissleby. I 

översiktsplaneförslaget står att avrinning inte får ske så att Nolby vattentäkt 

kan förorenas, men det finns också ett fastställt skyddsområde med 

föreskrifter som reglerar verksamhet och markanvändning i området. Som 

redan nämnts avser länsstyrelsen mest troligt att föreslå en 

riksintresseklassning av Sundsvall och Timrås vattenförsörjning, där bland 

annat Nolby ingår. 

På samma sätt är det bra att vattenskyddsområdena berörs i avsnittet om 

Indal, Liden, Matfors och Nedansjö, men länsstyrelsen anser att det är 

värdefullt om avgränsningen framgick av kartan i översiktsplanen och inte 

bara på webben. Vad gäller Matfors angränsar skyddsområdet till Grönsta, 

som i sin tur angränsar till Nolby skyddsområde. Vattentillgångarna är av 





2013-03-21 Dnr. 401-8933-12 

KS2012–007233 

största vikt för Sundsvalls vattenförsörjning, idag och på lång sikt, och bör 

enligt länsstyrelsens mening tydligt redovisas. 

För kännedom finns ett förslag, framtaget av MittSverige Vatten, till avgränsning och 

revidering av föreskrift för Wifsta vattenskyddsområde. Området är inte fastställt 

ännu, men kommer mest troligt att påverka en del av Sundsvalls kommun i 

framtiden. Vattenskyddsområdets tertiära zon föreslås följa Indalsälven uppströms 

från Wifsta vattenverk i Timrå och avgränsas strax uppströms Kävstabron i 

Sundsvalls kommun. 

Långsiktig vattenförsörjning 

Översiktsplanen har en hög och lovvärd ambition vad gäller avvägningar vid 

markanvändning, men länsstyrelsen ställer sig frågande till hur detta arbete med 

prioritering av markanvändning ska gå till i praktiken. Det är oklart om kommunen 

ska ta fram en vattenförsörjningsplan vid sidan av VA-planen. Länsstyrelsen anser 

att ett första steg i riktningen mot en vattenförsörjningsplan kan vara att, vid sidan 

av vattenskyddsområden (på markanvändningskartan) redovisa vattenförekomster, 

eller de objekt som identifierats i länsstyrelsens inventering av grundvattenförande 

geotoper. 

Länsstyrelsen ser ett behov av att båda de två tidsperspektiven tydliggörs, både 

skydd på kortare sikt i form av vattenskyddsområden och en viljeinriktning vad 

gäller långsiktig markanvändning i form av en vattenförsörjningsplan. För 

förtydligande om förhållandet mellan VA-plan, vattenförsörjningsplan och andra 

kommunala planer, se Livsmedelsverkets ”Planera för dricksvatten”, 

http://www.slv.se/upload/dokument/livsmedelsforetag/dricksvatten/planera_for_ 

dricksvatten_webb_okt_2011.pdf 

Vatten och avlopp (VA) samt dagvatten 

Länsstyrelsen anser att de övergripande riktlinjer för vatten och avlopp är bra. Det är 

även positivt att det för redovisade utvecklingsområden särskilt anges om det finns 

aspekter som särskilt bör uppmärksammas när det gäller omhändertagande av 

spillvatten och dagvatten. 

Som framgår av planeringsunderlag, Tekniken ska en VA-plan kopplas till 

översiktsplaneringen genom att förutsättningarna för utbyggnad i enskilda områden 

ska tydliggöras avseende möjligheten att ansluta kommunalt VA. Länsstyrelsen anser 

att det är mycket bra att tydliggörande av dessa frågor ska ligga som underlag för 

kommunens översiktsplaneförslag. Det är då viktigt att de olika dokumentens 

förhållande till varandra framgår. Kopplingen är också viktig även vad avser 

kommunens strategi för dagvatten. 

Dagvatten 

Något som är återkommande i många av de områden som föreslås förtätas och 

exploateras finns redan idag kända problem med dagvattenhanteringen. Detta är en 

särskild utmaning för centrala staden som på senare år drabbats av flera 

översvämningar. I ett förändrat klimat kommer dessa troligen öka, vilket gör det 

särskilt viktigt att redan idag lösa problematiken. I planeringsunderlaget Tekniken 

finns en karta som visar på inträffade översvämningar i centrala Sundsvall. Dessa 





2013-03-21 Dnr. 401-8933-12 

KS2012–007233 

kända risker för översvämningar men även områden där risker föreligger för ras och 

skred bör framgå i planförslagets kartmaterial. 

Att förtäta staden genom att omvandla parkeringsplatser till bostäder kan vara 

positivt ur klimatanpassningssynpunkt, genom att bygga så man kan lösa 

uppsamlingen av nederbörd på ett bättre sätt (med ex vis gröna tak, växtlighet i 

marknivå mm). Men att exploatera ett grönområde till exempelvis bostadområde bör 

det ske med stor försiktighet. Länsstyrelsen anser att det är viktigt att värna behovet 

av uppsamling av nederbörd på ett långsiktigt hållbart sätt med ex vis öppna 

dagvatten lösningar, gräsmattor och annan växtlighet. 

Förorenade områden 

Länsstyrelsen ser positivt på att kommunen anpassar markanvändningsplaneringen 

i förorenade områden där sanering inte genomförts och att kommunen planerar för 

återanvändning av förorenade områden. Enligt planförslaget ska också vid plan- och 

bygglovärenden förekomsten av markföroreningar i berört område alltid 

uppmärksammas och vid behov utredas. Vidare föreslås att risk för förorenade 

fyllnadsmassor, diffust nedfall av PAH och områdets historik är exempel på sådant 

som bör beaktas och vid behov ska miljötekniska markundersökningar utföras. 

Länsstyrelsen ser även positivt på att även ett områdes historik ska beaktas med 

avseende på markföroreningar vid fysisk planering och byggande eftersom områden 

som inte tidigare har konstaterat vara förorenade kan behöva undersökas. 

Länsstyrelsen anser dock att det bör förtydligas att inte endast markföroreningar ska 

uppmärksammas och vid behov utredas. Även föroreningar i grundvatten, ytvatten, 

sediment och byggnader/anläggningar ska uppmärksammas och utredas. 

Om bebyggelse planeras inom förorenade områden förutsätts att en sanering sker till 

en sådan omfattning att användningen av föreslagen bebyggelse kan ske utan att 

människors hälsa riskerar att påverkas. 

Skyddsavstånd 

Länsstyrelsen anser det lämpligt att översiktsplanen även resonerar kring 

skyddsavstånd vid verksamheter som berörs av 2 kap. 4§ LSO, men inte är klassade 

som Sevesoanläggningar. Det finns i dagsläget fyra sådana anläggningar i 

kommunen (Metallurgy Sweden AB, Kombiterminalen, helikopterplattan vid 

Sundsvalls sjukhus och Norrlandsfrys AB). 

Insatstider 

Det framgår av översiktsplanen att räddningstjänstens insatstider ska vägas in i vid 

plan- och bygglovsärenden i samband med ny bebyggelse. Länsstyrelsen anser att det 

bör justeras till att även gälla räddningstjänstens förmåga. Med förmåga menas vad 

räddningstjänsten faktiskt kan göra vid framkomst. Dessutom bör räddningstjänsten 

insatstider och förmåga vägas in även vid ändrad bebyggelse exempelvis om 

kommunen väljer att göra om ett sommarstugeområde till bostäder för året-runtboende. 





2013-03-21 Dnr. 401-8933-12 

KS2012–007233 

I avsnittet med generella riktlinjer för centrala staden, bör även nämnas att särskild 

hänsyn ska tas till framkomligheten för räddningstjänsten. Området är till stora 

delar ett riksintresse för kulturmiljövården och därigenom bör det även vara extra 

viktigt att räddningstjänsten kan göra en snabb insats vid händelse av brand. 

Övriga synpunkter 

Sociala aspekter 

Barnperspektiv 

Länsstyrelsen vill informera om att Skogsstyrelsen kan ses som en resurs i 

kommunens satsning på Skolskogar. Skogsstyrelsen har inför 2013 fått regeringens 

uppdrag att intensifiera arbetet med Skogen i Skolan. Det finns flera läromedel och 

pedagogiska hjälpmedel framtagna för att stödja lärarna i deras arbete i 

skolskogarna. Mer information finns på www.skogeniskolan.se 

Jämställdhet/genusperspektiv 

Det över gripande jämställdhetsmålet är att kvinnor och män skall ha samma makt 

att forma samhället och sina liv. Inom samhällsplanering innebär det att kvinnor och 

män ska vara delaktiga i att ta fram kommunens översiktsplan. Det finns uppgifter 

om vilka som funnits med i arbetsgruppen i övrigt saknas uppgifter om kvinnor och 

mäns deltagande i arbetet. 

Länsstyrelsen anser det vara en stor brist att statistik inte uppdelad på kön. Därmed 

synliggörs inte skillnader mellan kvinnor och män. Enligt förordning (2001:100) om 

den officiella statistiken, 14 § Individbaserad officiell statistik så ska statistik vara 

uppdelad efter kön om det inte finns särskilda skäl mot detta. 

Länsstyrelsen anser att jämställdhet är en viktig aspekt av samhällsplaneringen och 

bör lyftas i översiktsplan 2021. Det bör vara om en grundläggande syn från 

kommunen och anges som en viktig förutsättning för hållbar tillväxt. 

För att få en god inblick i mäns och kvinnor livssituation så ska könsuppdelad 

statistik redovisas. Kvinnor och mäns samt flickor pojkars livssituation kan se olika 

ut i kommunen; bl.a. för att resmönster, val av utbildning, fritidsaktiviteter m.m. kan 

se olika ut. Studier visar att dubbelt så många kvinnor som män hämtar och lämnar 

barn på förskolan när de är på väg till eller från arbetet, män använder bilen i större 

utsträckning än kvinnor meden kvinnor går, cyklar och nyttjar kollektivtrafiken mer 

än män. Det innebär bl a att kvinnor och män har olika önskemål på 

samhällsplanering. En medvetenhet om kvinnors och mäns olika livsvillkor och 

erfarenhet är en viktig del i samhällsplanering. Inom ramen för arbetet med 

översiktsplanen är det därför viktigt att dessa aspekter finns med i arbetet. 

Sundsvalls kommun anger i sin översiktsplanen att fysisk planering ska ske för ett 

jämlikt, jämställt och tryggt samhälle med utrymme för mångfald. Riktlinjerna säger 

att bostadsområdenas behov av lokaler för skola, barnomsorg, vård, omsorg och 

socialt boende vid nyproduktion ska handeras tidigt i planprocessen. Dock ägnas 

översiktsplanen till stor del nybyggnationer av bostäder i ”nya” områden men också 

om förtätningar inom befintliga bostadsområden. Länsstyrelsen saknar tydliga 

förslag på åtgärder som även berör den befintliga bebyggelsen och som kan öka 

jämställdhet, trygghet och mångfald. 





2013-03-21 Dnr. 401-8933-12 

KS2012–007233 

Näringsliv, tillväxt och verksamheter 

Länsstyrelsen anser i likhet med Skogsstyrelsen att skogen bör lyftas fram tydligare i 

översiktsplanen, särskilt med tanke på att Sundsvalls kommun äger en stor del av 

den tätortsnära skogen. En översyn och uppdatering av kommunens policy bör ingå 

som planeringsunderlag. Skogen kan med fördel också tydligt lyftas fram som resurs 

för landsbygdsutveckling, bioenergiresurs m.m. 

Bostadsförsörjning 

Det framgår av att översiktsplan 2021 ska ersätta kommunens riktlinjer för 

bostadsförsörjning (2006). I översiktsplanen presenteras enbart riktlinjer för 

bostadsförsörjningen i nyproduktion. 

Länsstyrelsen vill understryka följande: 

Det bör framgå av översiktsplanen att kommunens ansvar omfattar såväl 

nyproduktion som utveckling och anpassning av befintliga bostäder och 

boendemiljöer. 

Förutom att ange mål för bostadsutvecklingen bör kommunen visa vilka 

insatser kommunen planerar för att nå de angivna målen. 

Riktlinjerna bör baseras på en djupare analys av efterfrågan på bostäder och 

bostadsbehov. Analysen bör omfatta hur efterfrågan på bostäder ser ut i dag 

och vilken utveckling som kan förväntas framöver, identifierade 

bostadsbehov för grupper som kan behöva särskilda insatser. 

Kända fornlämningar och föreslagen bebyggelseutveckling 

Området Sibirien vid Korsta - den föreslagna utökningen av Sibiriens bebyggelse åt 

norr är ej lämplig på grund av järnåldersgravfältet Raä 122 (Sundsvall). 

Och vid Skottsund – den föreslagna utökningen av Skottsunds bebyggelse norrut är 

ej heller lämplig på grund av ett antal järnåldersgravar i form av stora högar. 

Vidare vid Birsta - den föreslagna västliga utökningen av Birsta handelsområde 

påverkar ett stort antal fornlämningar. Här finns bland annat ett järnåldersgravfält 

med åtta gravar i form av högar och stensättningar, samt ytterligare åtta spridda 

järnåldersgravar i form av högar och stensättningar. I närheten av dessa finns 

säkerligen även hittills okända boplatser och troligen ytterligare gravar. 

Länsstyrelsen kan komma att vara restriktiv vad gäller tillstånd till ingrepp i dessa 

fornlämningsmiljöer. Om Länsstyrelsen ändå ger tillstånd till att ta bort 

fornlämningarna så måste exploateringen föregås av omfattande 

uppdragsarkeologiska insatser, vilka bekostas av företagaren. 

Naturmiljö 

Länsstyrelsen finner det positivt att kommunen har en hög ambition vad gäller 

hänsyn till naturvärden i utgångspunkter och generella riktlinjer för hela kommunen 

i förslaget till ny översiktsplan. I förslagen till nya eller utökade bostadsområden 





2013-03-21 Dnr. 401-8933-12 

KS2012–007233 

finns redovisat vilka kända värden som finns och hur hänsyn ska tas till dessa, vilket 

är genomarbetat och bra 

Markanvändningskartan anger vissa områden där naturvärdena ska prioriteras. 

Förutom kärnområden och grönstråk inom tätorterna så finns tre kategorier; Bevara 

landskapet, Bevara biologiska värden och Större vildmarksområde. Länsstyrelsen 

saknar vilka kriterier som använts för att ta fram dessa områden. 

I planeringsunderlaget Naturen, listas 43 ”viktiga områden”. Här finns till exempel 

värdefulla landskapsavsnitt som norra Alnön och Ljungans dalgång med men de 

återfinns inte bland Bevara landskapet-områdena i planen. Vilken status har de 43 

områdena? 

Bevara biologiska värden-områden finns utpekade på vissa platser medan andra 

områden med höga naturvärden inte fått den klassningen. Till exempel är Brämön 

utpekad men inte de värdefulla kustavsnitten längs Njurunda-kusten, som finns med 

i listan i Naturen-avsnittet. Dessa är däremot klassade som Bevara landskapområden. 

På Alnön är Långharsholmen utpekat men inte andra värdefulla 

naturområden. 

Det finns för närvarande 28 naturreservat inom Sundsvalls kommun. 2012 bildades 

det senaste; Flakamons naturreservat. Det finns 45 områden skyddade som 

biotopskydd. Två nya områden skyddades under 2012; Linvarpet och 

Gubbgärdsberget. Det finns dessutom tolv områden i kommunen som omfattas av 

naturvårdsavtal hos skogsstyrelsen. 

Nytillkomna naturvårdsobjekt (2012-2013) samt nya rapporter finns listade i bilaga. 

Gång- och cykelvägar (GC-vägar) 

Sundsvalls kommun har t ex en önskan om upprustning av GCvägar längs med väg 

86, sträckan Kovland-Bergsåker. Den sträckan finns upptagen i länstransportplanen 

2010-2021 där den har prioritetsklass ett (1). När färdigställandet av nya E4-bron är 

klar öppnas nya möjligheter för cykelvägar i staden. Länsstyrelsen ställer sig klart 

positivt till kommunens vision att arbeta för ett heltäckande cykelnät, där 

investeringarna och upprustning av GC-vägnätet börjar med stora arbetsplatser 

förbindelser till centrala Sundsvall. 

Formalia 

Huvudmannaskap för allmän plats 

Länsstyrelsen anser att kommunen på ett övergripande plan och detta gärna i 

översiktsplanen ska ta ställning till huvudmannaskap för allmän plats i områden där 

äldre byggnadsplaner (fritidshusområden) ändras till att ge möjligheter till 

permanent boende. I lagstiftningen framgår att det ska vara kommunen som är 

huvudman för allmän plats. Om så inte är fallet ska särskilda skäl föreligga. 

Kommunen bör upprätta en strategi/policy för hur kommunenser ser på frågan. Där 

även konsekvenserna av olika alternativ framgår. 





2013-03-21 Dnr. 401-8933-12 

KS2012–007233 

Deltagande i ärendet; Maria Antonic´, särskild sakkunnig i jämställdhet och Agnes 

Kempe, antikvarie samt John Molin, antikvarie/arkeolog, Martin Neldén, 

beredskapshandläggare, Frida Uebel och Mattias Entall samt Kerstin Eriksson, 

miljöskyddsenheten, Angelica Hägglund, sakområde förorenade områden, Viveka 

Öberg, samordnare klimatanpassning, Helene Öhrling, skyddad natur, Robert 

Nordevi, intrastrukturstrateg, Ann-Charlotte Larsson, handläggare bostad och David 

Forslund, planhandläggare med särskilt ansvar för havsplanering samt Sara G 

Jonsson, miljöutredningar och fiske. 

Sten-Olov Altin 

Länsråd 

Åsa Björn 

Föredragande 

Samhällsplaneringsenheten 

0611-34 92 88 

Bilaga; 

SGU:s yttrande daterad den 21/2 2013 

SGI: s yttrande daterat 11/2 2013 

Natur - skyddade områden mm inom Sundsvalls kommun 

Redaktionellt – öp Sundsvall (ingår ej i yttrandet) 

Kopia via e-post: 

Skogsstyrelsen, 

Statens geotekniska institut, 

Statens geologiska undersökning, 

Sjöfartsverket, 

Trafikverket, 

Försvarsmakten 

Deltagande handläggare

SamrÃ¥dsyttrande Ã–P Sundsvall - LÃ¤nsstyrelserna

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?