Ladda hem (2 MB) - Länsstyrelserna

More documents

Recommendations

Info

Utredning av möjliga underlag till en miljömålsindikator för anlagda våtmarker Figur 3. Populationsutveckling (index) från år 2002 och framåt för häckande fåglar i våtmarker. Bild från Naturvårdsverkets miljömålsrapportering, www.miljomal.nu 2.1.3 Värdet av nya indikatorer Arbetet inom miljömålen med att följa upp hur naturen mår, är i vissa fall bristfällig. För att skapa en större förståelse av hur naturen reagerar på den påverkan den utsätts för, till exempel olika former av areella näringar från människan eller klimatförändring, behöver det skapas ytterligare indikatorer. Indikatorarbetet är inte utan kostnader oavsett om redan befintliga datakällor används eller om nya inventeringar/uppföljningar måste skapas. Detta får dock sättas i relation till den ökade kunskap som nya indikatorer ger. 2.2 Ger en våtmark alltid mer mångfald? En grundförutsättning i miljömålets beskrivning av våtmarker är att anlagda våtmarker bidrar till att höja den biologiska mångfalden. Det kan diskuteras om så alltid är fallet. Då en våtmark anläggs i ett ensidigt åkerlandskap bidrar en våtmark till att höja mångfalden genom att ge nya nischer för arter att leva i. I de fall då våtmarken anläggs i gamla mosstegar och befintlig, fuktälskande vegetation ersätts av en öppen vattenspegel utan någon sådan, kan nyttan för mångfalden ifrågasättas. I anläggandet av våtmarker bör det alltid strävas efter att återskapa ett så naturligt tillstånd som möjligt. I områden där det tidigare funnits alsumpskog, bör detta vara målet och inte att gräva en damm. Hur utformningen och anpassningen till tidigare våtmarkstillstånd görs är en fråga som måste avgöras för varje enskild våtmarksanläggning eller restaurering. Ett faktum kvarstår dock och det är att dagens landskap är otroligt utarmat på våtmarker jämfört med hur det tidigare sett ut. 2007 gjordes en studie i Jönköpings län 7 , där våtmarksareal från slutet av 1800-talet jämfördes med våtmarksarealen från 2000. Resultatet visar på stora förluster, framför allt i odlingslandskapet. Notera även att 1885 hade många av de stora dikningsföretagen och sjösänkningsprojekten redan ägt rum, vilket torde innebära att de faktiska våtmarksförlusterna är betydligt större än vad kartan visar. 7 Hassel 2007 14
Utredning av möjliga underlag till en miljömålsindikator för anlagda våtmarker Det är också rimligt att anta att små våtmarker försvunnit först, små våtmarker som kanske inte ens karterades 1885. Med detta i ryggen går det således att hävda att en våtmark i ett landskapsperspektiv, bidrar till att öka den biologiska mångfalden. Figur 4. Våtmarksförsluter i Jönköpings län per delavrinningsområde. En jämförelse mellan arealen våtmark 1890 och 1885. Som framgår av kartan har betydande våtmarksförluster skett, framför allt i de östra delarna av länet som är mest jordbruksintensiva. Notera även att 1885 hade många av de stora dikningsföretagen och sjösänkningsprojekten redan ägt rum, vilket torde innebära att de faktiska våtmarksförlusterna är betydligt större än vad kartan visar. Det är också rimligt att anta att små våtmarker försvunnit först, små våtmarker som kanske inte ens karterades 1885. 2.2.1 Kriterier för biologisk mångfald i anlagda våtmarker När en våtmark anläggs med syfte biologisk mångfald är avsikten att gynna eller förstärka den biologiska mångfalden. Vad som krävs för att lyckas med detta är olika för varje enskild våtmark och beror på landskapet runt om och vilken art/artgrupper som ska gynnas. Det är därför svårt att ange några generella ”regler” som fungerar i alla sammanhang. Vissa grundläggande tips är dock en grund våtmark med flacka och solexponerade stränder, riklig och omväxlande våtmarksvegetation inklusive undervattensvegetation, en flikig utformning, öar, djuphålor som håller vatten året runt, omgivningar med små buskage, äldre lövträd och stenrösen. Mycket av den skötsel som 15
Page 1: Meddelande nr 2013:1 Utredning av m
Page 4 and 5: Utredning av möjliga underlag till
Page 28 and 29: Procent Utredning av möjliga under
Page 32 and 33: Antal fågelobservationer Utredning
Page 34 and 35: Antal observerationer Utredning av
Page 40 and 41: Hektar Utredning av möjliga underl
Page 52 and 53: Indexvärde Utredning av möjliga u

Ladda hem (2 MB) - Länsstyrelserna

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?