Oss emellan nr 3 10 - Ãrebro lÃ¤ns landsting

More documents

Recommendations

Info

$(Microsoft PowerPoint - Utbr\344ndhetsprofiler - \345h\366rare.ppt)$

Sociala medier kräver eftertanke Allt vi gör kommunicerar, medvetet eller omedvetet. Medvetet ansvar för vår kommunikation kommer att vara oerhört betydelsefullt i vårt arbete med att stärka USÖ:s varumärke. Under varumärkesarbetet har vi bland annat jobbat med så kallade värdeord, som ska vara vägledande i mötet med patienter och anhöriga och hur vi bemöter varandra som kollegor inom sjukhuset. Arbetet kan följas på intranätets varumärkesportal. Jag vill nu passa på att tacka alla er som deltagit i arbetet och bidragit till att vi lägger grunden till ett starkare och tydligare varumärke. I början av nästa år hoppas jag att vi på ett medvetet sätt kan börja kommunicera det varumärke som vi vill att USÖ ska stå för. Under de senaste åren har det utvecklats en rad nya verktyg som används för att utbyta tankar och information och samarbeta online. Dessa går allmänt under benämningen ”sociala medier” och hit räknas bland annat Facebook, Twitter, Youtube och olika bloggverktyg. Här möts många i dialog med många och spridningen av information sker med hög hastighet. Det vi kanske inte tänker på är att information i de sociala medierna lätt sprids till ”vänner” utanför vår egen krets och att det som publiceras i sociala medier inte går att radera. Användningen av sociala medier ökar i rasande fart och de har kommit för att stanna. I takt med utveckling av nya medier och människors ökade användning kommer allt fler frågor om hur vi på USÖ ska förhålla oss. Vi måste därför vara öppna för att diskutera vårt sätt att kommunicera via de nya medierna. Företeelsen ”sociala medier” är relativt ny för de flesta av oss och kan ibland skapa situationer vi inte är vana att hantera. Användaren är i fokus och rollerna för publik och avsändare är flytande. Även gränsen mellan användarens privata och offentliga sfär kan bli otydlig. Det är därför viktigt att fundera över när man uttalar sig som representant för sjukhuset och när man uttalar sig som privatperson. Några <strong>landsting</strong> har kommit långt och har jobbat fram riktlinjer för sociala medier. På USÖ gäller tills vidare nuvarande policys och riktlinjer, som tillkom innan utvecklingen av sociala medier. Som offentlig organisation ska vi självklart ha en kompetent och öppen hållning, men den får aldrig innebära någon risk för att vi mister trovärdighet eller att sekretessen rubbas. Det betyder att vi som anställda på USÖ inte under några omständigheter kan skriva om våra patienter! Medarbetare som patient eller när stående på USÖ Har du varit patient eller närstående på USÖ? Då har du säkert mycket att berätta. Dina erfarenheter och reflexioner är värdefulla för utvecklingen av våra verksamheter. Under februari och mars 2011 påbörjas ett projekt på initiativ av USÖ:s Patientsäkerhetsgrupp för att ta vara på erfarenheter och synpunkter från medarbetare som varit patienter eller har haft närstående på USÖ. – Vi tror att våra medarbetare i vården har ett speciellt perspektiv på att vara patient eller närstående. Vi anser att detta är viktiga erfarenheter att kunna få ta del av, säger Maria Hallén, vårdutvecklare på Sjukhusstaben. Under projektperioden kommer vi uppmana våra medarbetare att höra av sig eller skriva till oss om sådant som kan förbättras och också gärna förslag på hur det kan göras. Ulrika Julin Kommunikationschef 2
Letar inte syndabockar – bara förbättringar Med öppenhet och ett nytt sätt att arbeta har Kvinnokliniken på USÖ skapat ett större intresse för avvikelserapportering och i slutänden ökad patientsäkerhet. – Visst fanns det tveksamhet i början angående övergången till Platina som verktyg för avvikelserapportering, bland annat hos avdelningscheferna, men nu tror jag att alla är nöjda med vårt sätt att arbeta säger Fatma Bäckman, överläkare på Kvinnokliniken. Fatma Bäckman har alltid varit engagerad i patientsäkerhet. När hon kom till Kvinnokliniken för två år sedan var det naturligt att hon fick ansvar för avvikelserapportering, små och stora händelser i vården som orsakat eller kunnat orsaka skada för patienten. – Tidigare gick all rapportering till avdelningscheferna på kliniken. Det var mindre bra av två anledningar. Dels för att avdelningscheferna många gånger inte hade tid att granska och analysera rapporterna. Dels för att det är lätt för avdelningscheferna att bli hemmablinda, det är bättre att någon utomstående granskar avvikelserna. Kliniksamordnare Margareta Lundin Larsson var inne på samma spår. – Vi ville samla kompetens i en grupp som kunde se helheten och spåra trender på kliniken. Därför bildades det ett team bestående av Fatma samt barnmorskorna EvaLena Berghäll och Susanne Rylander. De två senare jobbar båda på förlossningen, men har dessutom erfarenhet från gynekologi och mödravård. Nya rutiner utformades. I fortsättningen skulle alla avvikelserapporter, via dokumenthanteringssystemet Platina, slussas till Eva- Lena och Susanne. För dem avsattes tid, cirka tio procent av arbetstiden, för att gå igenom rapporterna. Alla informeras – Vid mindre avvikelser gör vi en analys och kontaktar avdelningschefen för att diskutera tänkbara förbättringar. I medicinska frågor skickar vi rapporten vidare till Fatma, som också analyserar och tar en diskussion om förbättringar, säger EvaLena. Och när förändringarna är på plats, har gruppen som önskemål att det tas upp på arbetsplatsträffar så att informationen sprids till alla anställda. Det nya sättet att arbeta med avvikelser och patientsäkerhet har dessutom kombinerats med uttalade önskemål om att alla anställda ska engagera sig och anmäla avvikelser när de upptäcker dem. Gruppen har varit väldigt tydlig med att det inte handlar om skuld och att peka ut syndabockar. Det handlar enbart om att lyfta upp oönskade händelser som förhoppningsvis kan undvikas genom att ändra rutiner och arbetssätt. Det har gett resultat. – Hittills i år, i början av november, hade vi fått in 220 avvikelser mot 46 stycken under 2009. Det är huvudsakligen småsaker, men de är också viktiga att lyfta fram, säger Susanne Rylander. Flera förbättringar Har då det nya sätter att jobba med avvikelser gjort kvinnoklinken bättre? Ja, på flera sätt, enligt gruppen. Klimatet har blivit öppnare när det gäller samtal om, och arbetet med, ökad patientsäkerhet. Dessutom har det skett flera små och stora förbättringar. Utan problem ger avvikelseteamet tre exempel. På varje nyfött barn tas blodprov från navelsträngen för att bland annat undersöka syresättningen. Sprutorna som användes var omärkta och risken fanns för sammanblandning. Numera får varje spruta en klisterlapp med mammans streckkod innan provet tas. Cellprov försvann Det visade sig att beslutade och journalförda cellprov ibland försvann någonstans på vägen till lab och tillbaka. Därför infördes ett system med följesedlar. – Om cellprov ändå försvinner, vet vi nu i varje fall om det skett inom kliniken eller utanför, säger Fatma. Flera instruktioner Och två gånger inom kort tid så fick gravida med för tidiga värkar en medicin som inte var exakt rätt blandad. Vid kontroll visade det sig att det fanns inte mindre än tre olika instruktioner hur denna medicin skulle blandas. Ingen var direkt felaktig, men anvisningarna var något vaga och kunde feltolkas. Dessutom var de olika utspädningsvätskorna inte placerade åtskilda i läkemedelsvagnen. Det var lätt att ta fel påse. – Nu har vi en enda instruktion som är tydlig och inte kan missförstås. Margareta Lundin Larsson blickar framåt. Bra kan alltid bli bättre. – Återkopplingen är viktig. Idag sker det inom varje avdelning, men vi skulle vilja att det breddades till samtliga på kliniken. Kanske via intranätet? Och i förlängningen sjukhusövergripande. Vi tror vi kan lära oss mycket av varandra. 3
Page 1: PÅ USÖ NR 3 • 2010 Jennifer - f
Page 5 and 6: Onkologiska kliniken: Våga fråga
Page 7 and 8: Jennifer har lärt sig gilla kräft
Page 9 and 10: Namn: Jennifer Stark Ålder: 35 år
Page 11 and 12: Läkarstudenter om USÖ - hur har d

Oss emellan nr 3 10 - Ãrebro lÃ¤ns landsting

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?

Oss emellan nr 3 10 - Ãrebro lÃ¤ns landsting