Hilton Stockholm Slussen 24-25 januari 2007 - Textalk Webnews
Hilton Stockholm Slussen 24-25 januari 2007 - Textalk Webnews
Hilton Stockholm Slussen 24-25 januari 2007 - Textalk Webnews
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
A F F Ä R S T I D N I N G E N F Ö R O F F E N T L I G S E K T O R<br />
PROFILEN<br />
Mats Odell (kd)<br />
#6 2006 FJORTONDE ÅRGÅNGEN<br />
Karteller,<br />
konkurrens och<br />
pensionsskuldsförvaltning<br />
”Klart att jag blir ledsen över<br />
att bli misstänkliggjord”<br />
DEBATT:<br />
”Den nya regeringen kostar kommunerna<br />
2 miljarder”<br />
UPPHANDLINGSDAGARSPECIAL<br />
Pär Nuder (s)<br />
AVTALS NYTT<br />
Kommentus IT-produkter m.m.<br />
sidorna 64-82
Hitta inspiration!<br />
Upphandlingsdagarna erbjuder den<br />
mest kompletta samling talare som<br />
går att uppnå. Ta del av seminarieledarnas<br />
samlade erfarenhet och<br />
alla nyheter. Låt dig inspireras...<br />
Skapa möjligheter!<br />
Upphandlingsdagarna skapar förutsättningar<br />
för nya kontakter,<br />
fruktbärande möten och strategiska<br />
allianser. Här finns leverantörerna,<br />
upphandlarna och de framtidsformande<br />
nätverken. Här skapar Du goda<br />
affärer...<br />
För att<br />
kunskap<br />
är källan till<br />
goda affärer<br />
”<br />
På Upphandlingsdagarna kommer jag<br />
bl a att ta upp praktiska konsekvenser<br />
av några intressanta rättsfall.<br />
Anna Ulfsdotter Forssell<br />
Advokat och delägare Advokatfirman Delphi & Co<br />
”<br />
Jag kommer för att ta del av<br />
seminarierna och skapa nya<br />
intressanta kontakter.<br />
Minglet,<br />
den goda maten, glädjen och underhållningen<br />
får Du på köpet!<br />
Välkommen!<br />
<strong>Hilton</strong> S tockholm S lussen <strong>24</strong>-<strong>25</strong> januar i <strong>2007</strong><br />
”<br />
Sofia Häägg, Inköpare Järnvägsstyrelsen<br />
Boka nu! www.upphandlingsdagarna.se<br />
”<br />
Program<br />
<strong>Hilton</strong> S toc kholm S lussen<br />
<strong>24</strong>-<strong>25</strong> januar i <strong>2007</strong><br />
Nu är det dags!<br />
Här presenterar vi programmet för Upphandlingsdagarna <strong>2007</strong>,<br />
med samtliga ämnen och talare på föreläsningarna.<br />
Upphandlingsdagarna <strong>2007</strong> är ett samarbete mellan<br />
Boka nu! www.upphandlingsdagarna.se
Program Program<br />
08.30 Kaffe och registrering<br />
09.10 – 09.20 Upphandlingsdagarna öppnas<br />
Moderator Fredrik Tamm<br />
09.20 – 10.00<br />
Offentlig upphandling i förändring<br />
– regeringens perspektiv. Kommun- och finansmarknadsminister<br />
Mats Odell<br />
10.00 – 10.30<br />
Utställarna i fokus<br />
10.30 – 11.15<br />
Kaffe och besök i utställningen<br />
11.15 – 12.15<br />
Nya LOU - För och nackdelar med det<br />
nya regelverket. Debatt mellan några<br />
representanter för leverantörer, upphandlare,<br />
myndigheter, stat och kommun.<br />
Debattörer: Nils Knutsson, marknadsdirektör,<br />
TietoEnator, Ulf Palm, förbunds-jurist, SKL,<br />
Sven-Eric Hargeskog, ordförande i SOI, Per-Arne<br />
Sundbom, konkurrensråd, Konkurrensverket,<br />
Michael Slavicek, chefsjurist, NOU, Anna<br />
Ulfsdotter Forssell, advokat och delägare,<br />
Advokatfirman Delphi & Co, Rikard Setterlid,<br />
advokat och delägare, Advokatfirman Vinge<br />
Göteborg.<br />
12.15 – 12.40<br />
Utställarpresentationer<br />
12.40 – 13.40<br />
Lunch och tid för utställningen<br />
13.40 – 16.30<br />
Seminarier för Leverantörer respektive<br />
Upphandlare<br />
Fokus leverantörer<br />
Juridiken, kunderna och affärsetiken<br />
Moderator: Fredrik Tamm<br />
* Vanliga frågor från en leverantör<br />
till offentlig sektor<br />
Vi presenterar frågor och serverar svar. Advokaten<br />
och delägaren Anna Ulfsdotter Forssell<br />
och biträdande juristen Kristian Pedersen,<br />
Advokatfirman Delphi & Co<br />
* Ramavtal – dröm eller mardröm<br />
Regler, krav, fallgropar och nya kriterier.<br />
Robert Alexanderson, kommunjurist, Katrineholms<br />
Kommun<br />
* Konkurrensrätt och karteller<br />
Upphandling och karteller - när är det tillåtet<br />
att samarbeta med sina konkurrenter och<br />
när kan jag som enskild leverantör riskera<br />
att bryta mot konkurrensreglerna? Advokaten<br />
Elisabeth Legnerfält och biträdande<br />
juristen Kristian Pedersen, Advokatfirman<br />
Delphi & Co<br />
Dag 1. Onsdag den <strong>24</strong> <strong>januari</strong><br />
Fredrik Tamm<br />
Mats Odell<br />
Nils Knutsson Ulf Palm<br />
Robert Alexandersson<br />
Per-Arne Sundbom<br />
Fokus upphandlare<br />
Ramavtal, e-handel, IT som tjänst<br />
Moderator: Michael Slavicek, NOU<br />
* Ekonomistyrningsverket som statlig inköpssamordnare<br />
Vad vill, gör och planerar ESV? Victoria Callenmark,<br />
avdelningschef ESV<br />
Elisabeth Legnerfält<br />
Anna Ulfsdotter<br />
Forssell<br />
Marek Bubak<br />
Christian Sagström Victoria Callenmark<br />
Arvid Welin<br />
* Morgondagens Ramavtal<br />
Vilket behov har offentlig förvaltning av Vervas<br />
ramavtal? Hur vill regeringen att arbetet skall<br />
bedrivas och hur kan de nya upphandlingsreglerna<br />
ge ännu bättre ramavtal? Christian Sagström,<br />
chef för Vervas IT-upphandling ställer<br />
frågorna och samlar ihop svaren.<br />
* Offentlig e-handel och e-inköp<br />
Verva avslutar den 15/2 <strong>2007</strong> sitt regeringsuppdrag<br />
kring e-handel och projektledare Arvid<br />
Welin inleder med att berätta om de viktigaste<br />
slutsatserna. Därefter presenteras det pågående<br />
arbetet med att införa gemensamma<br />
system för e-inköp i offentlig förvaltning. Kan<br />
ramavtalen användas för att komma över tröskeln<br />
till elektroniska inköpsprocesser för ökad<br />
effektivitet i offentlig förvaltning?<br />
* Upphandling av IT som tjänst<br />
Hur kan offentlig sektor, dra nytta av strategisk<br />
sourcing? Nya krav på upphandlingsansvariga.<br />
Marek Bubak, affärsutvecklare offentlig sektor,<br />
IBM Svenska AB<br />
Gemensam del<br />
16.30 – 17.30<br />
Tid för möten och sammanträden<br />
Utställningen öppen. Tid att disponera för sammanträden,<br />
möte och affärer - vad och hur avgör<br />
deltagarna själva. Tillhör Du <strong>Stockholm</strong>s<br />
Upphandlingsråd är det dock på rådets möte<br />
Du skall vara.<br />
17.30 – 18.30<br />
Middagsbuffé<br />
19.00 – 21.00<br />
Mingelkväll med Lennie Norman. Musik,<br />
mingel och en laddad stand up comedy<br />
show med Lennie Norman, still on the top.<br />
18.30 – 19.00<br />
Hearing med <strong>Stockholm</strong>s<br />
Handelskammare och <strong>Stockholm</strong>s<br />
Upphandlings råd. Rådet bildades 2004 av<br />
<strong>Stockholm</strong>s Handelskammare och består av<br />
representanter för både leverantörer och<br />
offentliga upphandlare i <strong>Stockholm</strong>s län.<br />
Program<br />
08.30 Kaffe. Utställningen öppen<br />
09.00 – 09.45 Nya lagen och NOU<br />
Juridiska och affärsmässiga perspektiv på dynamiska inköpssystem,<br />
konkurrenspräglad dialog, e-auktioner, inköpscentraler,<br />
annonseringskrav med mera. NOU – uppdrag, resurser och roll,<br />
nu och i framtiden.<br />
Michael Slavicek, chefsjurist vid NOU<br />
09.45 – 10.15 Är interaktiv upphandling nästa stora<br />
datingrörelse på Internet? Snabbare, bättre och mer dynamiskt<br />
– så fungerar e-upphandling i praktiken.<br />
Upphandlarens och anbudsgivarens erfarenheter.<br />
Lars-Göran Fröjd, Oreo<br />
10.15 – 10.45<br />
Kaffe och besök i utställningen<br />
10.45 – 11.10<br />
Upphandling – ett flerstämmigt joint<br />
venture-projekt. Handelskammarnas roll,<br />
erbjudanden och önskelista som partsneutral<br />
möjliggörare och pådrivare. EU – vad gäller nu<br />
och vad kommer? Per Hammarstedt, <strong>Stockholm</strong>s<br />
Handelskammare<br />
11.10 – 11.35<br />
Seriös upphandling?<br />
Hur kan man som upphandlare använda<br />
skatteverket som samarbetspartner? Den nya<br />
SKV 4820 som ett instrument i skattverkets<br />
förebyggande arbete. Ulf Hornegård, Projektledare<br />
Skatteverket<br />
11.35 – 12.00<br />
Utvärderingen – upphandlingens<br />
kärna<br />
Hur kan vi få en kvalitetssäkrad funktion?<br />
Rikard Blom, e-Avrop AB<br />
12.00 – 13.00 Lunch och utställning<br />
13.40 – 16.30 Seminarier för Leverantörer<br />
respektive Upphandlare<br />
Fokus leverantörer<br />
Moderator: Fredrik Tamm<br />
* Bli vän med juridiken - praktiska<br />
konsekvenser av några intressanta rättsfall<br />
rörande anbudsutvärderings-modeller.<br />
Helena Rosén Andersson, biträdande jurist,<br />
Advokatfirman Vinge, Göteborg.<br />
* Att vinna affärer och avtal.<br />
Relationen mellan upphandlare och leverantör.<br />
Två parter – två vinnare, om goda<br />
långsiktiga affärer.<br />
Stellan Mafredas, avdelningschef, VHS<br />
Upphandling<br />
* Strategisk försäljning mot offentlig<br />
sektor<br />
Att framgångsrikt bearbeta och vinna<br />
uppdrag inom offentlig sektor kräver ett<br />
strategiskt förhållningssätt, initierat och<br />
implementerat av ledningen.<br />
Henrik Tamm, Offerator AB<br />
Dag 2. Torsdag den <strong>25</strong> <strong>januari</strong><br />
Lars-Göran Fröjd<br />
Per Hammarstedt<br />
Ulf Hornegård<br />
Rickard Blom<br />
Johan Stern<br />
Åsa Sundquist<br />
Fokus upphandlare<br />
Moderator: Michael Slavicek, NOU<br />
* Kvalitetssäkra upphandlingsprocessen!<br />
Några pratiska råd om behovsinventering, målformulering,<br />
anbudsunderlag, kravspecifikation, utvärdering, uppföljning.<br />
Om värdeskapande informationshantering och processrutiner.<br />
Björn Bergström och Johan Stern, upphandlingskonsulter, VHS<br />
Upphandling<br />
Sven-Eric Hargeskog<br />
Helena Rosén<br />
Stellan Mafredas<br />
Henrik Tamm<br />
Peter Forsberg<br />
Michael Slavicek<br />
Ett samarbete mellan<br />
* Inköpscentraler - hur påverkar det<br />
offentlig upphandling och dess aktörer?<br />
Upphandlingskartan är under förändring,<br />
regional samverkan ökar över hela landet.<br />
Finns det behov av nationella inköpscentraler?<br />
Vad betyder det för marknaden?”<br />
Åsa Sundquist, VD, Kommentus<br />
* Fokus på funktionsupphandling och<br />
innovativ upphandling<br />
Kan funktionsupphandling och innovativ upphandling<br />
fungera som katalysatorer för bättre<br />
informationsutbyte mellan myndigheter och<br />
därmed möjliggöra nya e-tjänster för medborgaren?<br />
Verva beskriver hur regeringens<br />
e-strategi vävs ihop med IT-upphandlingen<br />
och arbetet med föreskrifter och vägledningar.<br />
Gemensam del<br />
14.45 – 15.15<br />
Kaffe<br />
Program<br />
15.15 – 15.50<br />
Överprövning och skadestånd i<br />
praktiken<br />
Peter Forsberg, biträdande jurist, Advokatfirman<br />
Vinge, <strong>Stockholm</strong><br />
15.50 – 16.30<br />
Offentliga affärer – Goda affärer för<br />
alla!<br />
Per-Arne Sundbom, konkurrensråd, Konkurrensverket.<br />
Lagar och regler ger spelplanen<br />
– men spelarna gör matchen. I detta summerande<br />
och avslutande seminarium ger<br />
vi ordet till domaren och matchanalytikern.<br />
Hur får vi den rättvisa match som ger den<br />
goda affären och medborgarna valuta för<br />
skattepengarna? Vilka är förutsättningarna<br />
och vilka krav ställs på upphandlare och<br />
leverantörer för att vi skall få en fungerande<br />
konkurrens? Det handlar om inköpssamordning<br />
och ramavtal, små företags möjligheter,<br />
kartellbildningar, EU-perspektiv, såväl som<br />
om aktörernas personliga ansvar och vilja att<br />
göra verkligt goda affärer – för alla, till nytta<br />
för samhället och konsumenterna.
Agresso affärssystem svarar upp mot krav<br />
du inte ens skulle kunna förutse.<br />
Vi lever i en tid av förändring. Hamna inte på efterkälken – satsa på ett affärs-<br />
system med beredskap för krav som inte kan förutses. Med Agresso affärssystem<br />
är du alltid förberedd. Agresso är ett förändringsvänligt system som smidigt kan<br />
anpassas till nya behov. Oavsett om din organisation ställs inför nya utmaningar<br />
eller har ett högt förändringstempo. En investering i Agresso är en investering<br />
i framtiden. Vill du veta mer: www.agresso.se<br />
<br />
<br />
<br />
Affärssystem utan bäst-före-datum<br />
21.<br />
51.<br />
54.<br />
När IkEA kom till byn.<br />
Levande slott med centralt läge.<br />
Mötesplats för nordisk design.<br />
INNEHÅLL<br />
OFFENTLIGA AFFÄRER NR.6 2006<br />
10 DEbATT<br />
Den nya regeringen försämrar villkoren för lands-<br />
ting och kommunerna genom minskat skatteun-<br />
derlag motsvarande omkring 2 miljarder kronor.<br />
Det menar Pär Nuder (s) som skriver på OA Debatt.<br />
12 PROFILEN<br />
Mats Odell (kd) tar sig an sitt nya uppdrag som<br />
kommun- och finansmarknadsminister med respekt.<br />
– Det känns oerhört stimulerande och utmanande<br />
att ha fått uppdraget, säger han i sitt samtal med<br />
Offentliga Affärer. Ett samtal som berör hans po-<br />
litiska mål men också anknyter till hans omtalade<br />
aktieägande i familjeföretaget.<br />
27 PENSIONSSkuLDEN<br />
Vilken generation tar smällen? Den sammanlagda<br />
oredovisade pensionsskulden uppgår till omkring<br />
<strong>25</strong>0 miljarder svenska kronor.<br />
30 NORD Och SyD<br />
Välkommen till kiruna och Trelleborg, landets<br />
nordligaste respektive sydligaste kommun. Olika<br />
förutsättningar och helt olika natur men med den<br />
positiva framtidssynen gemensamt.<br />
39 JuRIDIkSPEcIAL<br />
konkurrensrätt, överprövningar och karteller.<br />
Den här gången dyker Offentliga Affärer ner i<br />
upphandlingsjuridiken.
Offentliga Affärer utges av<br />
VD och Ansvarig utgivare<br />
urban Nilsson<br />
urban@hexanova.se<br />
Ekonomi<br />
Thelma Infante<br />
thelma@hexanova.se<br />
Journalister<br />
Peter Lindskog-bodin, Ingrid Saarva,<br />
Tina Lundberg, Arne Öster,<br />
kent Mossheden<br />
Krönikör<br />
Tina Lundberg<br />
Traffic/Materialhantering<br />
Elin kärnevik<br />
annonser@hexanova.se<br />
Layout<br />
Fredrik Sandberg<br />
layout@sinnes.se<br />
Prepress och tryck<br />
Elanders Ifologistics Väst Ab<br />
www.elanders.se<br />
Projektledning <strong>Stockholm</strong><br />
Anita Sanderholm<br />
anita.sanderholm@hexanova.se<br />
kent Mossheden<br />
kent.mossheden@hexanova.se<br />
Göran Welander<br />
goran.welander@hexanova.se<br />
Tomas bergström<br />
tomas.bergstrom@hexanova.se<br />
birgitta Evans<br />
birgitta.evans@hexanova.se<br />
Projektledning Göteborg<br />
Sinnes<br />
info@sinnes.se<br />
Martin Nyman<br />
martin.nyman@hexanova.se<br />
Adresser<br />
Göteborg (HK):<br />
hexanova Media Group Ab<br />
box 31014, 400 32 GÖTEbORG<br />
Tel. 031-775 15 80<br />
Fax 031-775 15 89<br />
<strong>Stockholm</strong>:<br />
hexanova Media Group Ab<br />
Grosshandlarvägen 5, 120 44 Årsta<br />
Tel. 08-618 03 21, 08-618 03 17<br />
Fax. 08-618 03 27<br />
ISSN 1653-3674<br />
Offentliga Affärer distribueras till chefer, inköpare och<br />
upphandlare inom den offentliga sektorn.<br />
Det är Sveriges största affärsmagasin riktat till hela<br />
den offentliga sektorn. För en detaljerad distributionslista,<br />
kontakta vår annonsavdelning.<br />
Omslagsbild: Janerik Henriksson / Scanpix<br />
Stopplagar<br />
skrotas<br />
Regeringen tänker skrota den så kallade stopplagen<br />
inom sjukvården den 1 juli <strong>2007</strong>. Privatägda sjukhus<br />
slipper en del restriktioner och delar av regionsjukhusen<br />
kan läggas ut på entreprenad. Socialdemokraterna<br />
har med viss tvekan accepterat privata vårdföretag,<br />
men drar gränsen vid akutsjukhusen. Alla<br />
partier är överens om att sjukvården ska finansieras<br />
via skattsedeln. Socialminister Göran Hägglund (kd)<br />
vill nu ta bort förbudet – för dem som vill ha med<br />
landstinget att göra – mot att bedriva vård i vinstsyfte<br />
och mot att ta emot privatförsäkrade patienter. Vårdcentraler<br />
får göra vinster redan i dag, och Hägglund<br />
vill ha samma regler för sjukhusen. Men sjukhusförsäljningar<br />
är inte högprioriterat hos de borgerliga<br />
landstingspolitikerna. Inte ens Sveriges två största<br />
sjukvårdshuvudmän, <strong>Stockholm</strong>s läns landsting och<br />
Västra Götalandsregionen, har planer på att sälja<br />
ut några sjukhus. Ett syfte med stopplagen var att<br />
förhindra att patienter med privata försäkringar går<br />
före i kön. Hos Capio Sjukvård Norden, som bland<br />
annat äger och driver S:t Görans sjukhus i <strong>Stockholm</strong>,<br />
har försäkringsbolagens kunder som mest utgjort två<br />
procent av patienterna. Att man tar emot försäkringsbolagspatienter<br />
innebär inte att landstingspatienterna<br />
får vänta längre i kön. I regel går man också ut<br />
och erbjuder landstinget att köpa mer vård om man<br />
har överkapacitet.<br />
Medan de privata mottagningarna förbättrade sina<br />
resultat mellan 2004 och 2005 går många av<br />
de landstingsdrivna vårdcentralerna i <strong>Stockholm</strong><br />
dåligt. Var tredje redovisade underskott förra<br />
året, och sammanlagt överskred de sina budgetar<br />
med 20,5 miljoner kronor. Dyra kontrakt, hyrläkare<br />
och sjukskrivningar är några av förklaringarna till<br />
underskotten. Samtidigt finns det inte några enkla<br />
lösningar, oavsett vilka politiska glasögon man har på<br />
sig vid en analys. Våren 2002 drev de tre vänsterpartierna<br />
i riksdagen fram en ny stopplag som innebär<br />
att länsstyrelsen måste godkänna alla försäljningar<br />
av kommunala bostäder.<br />
<strong>Stockholm</strong>s stad har börjat planera inför<br />
stopplagens avskaffande och lagt fram<br />
direktiv som ger de boende i kommunala<br />
bostadsbolag rätt att köpa sina lägenheter.<br />
Bostads- och integrationsrådet Kristina Alvendal<br />
räknar med att stopplagen ändras av riksdagen före<br />
sommaruppehållet. Till hösten ska ombildningarna<br />
komma igång igen på allvar. Framför allt i förorterna.<br />
Där sänks kraven för ombildning. Det ska räcka med<br />
att 40 procent av hyresgästerna i en förortsfastighet<br />
visar intresse för köp, för att fastigheten ska värderas.<br />
I innerstaden behöver två tredjedelar av hyresgästerna<br />
sluta upp. För att köpet ska gå igenom krävs<br />
även i förorterna två tredjedelar. De föreningar som<br />
hindrades av stopplagen kommer att få företräde.<br />
Bland dem som står först i kön står invånarna i<br />
miljonprogramförorten Östberga som drivit frågan<br />
genom flera instanser.<br />
Andelen ekologiska livsmedel ska vara upp<br />
till 20 procent i Västra Götalandsregionen.<br />
Det är målet i en storsatsning som regionen nu gör<br />
på ekologisk mat där man framför allt vänder sig till<br />
sjukhusen. Kampanjen omfattar till en början fyra<br />
sjukhus: Uddevalla, Skövde och Borås samt Östra<br />
sjukhuset i Göteborg. Regionen satsar framför allt på<br />
att öka andelen ekologisk mat på de stora sjukhusen.<br />
Får man med dem har det mycket stor betydelse för<br />
den fortsatta utvecklingen.<br />
Hitta inspiration på Upphandlingsdagarna<br />
<strong>2007</strong>. Den <strong>24</strong>-<strong>25</strong> <strong>januari</strong> är det dags för alla som<br />
arbetar med offentlig upphandling att samlas igen till<br />
konferens och utställning i <strong>Stockholm</strong>. Ett seminarieprogram,<br />
med ett <strong>25</strong>-tal talare, ger perspektiv, bredd<br />
och djup då det rymmer frågor om juridik, teknik,<br />
affärsmodeller, nyheter och trender inom offentlig<br />
upphandling. Här finns leverantörerna, upphandlarna<br />
och de framtidsformande nätverken.<br />
Vi ses!<br />
uRbAN NILSSON<br />
chEFREDAkTÖR<br />
9
dEbaTT<br />
Vården, skolan och omsorgen utgör<br />
kärnan i den socialdemokratiska<br />
välfärdspolitiken. Vi vill använda<br />
de starka finanserna i den offentliga<br />
sektorn till att anställa fler. Vi vill<br />
att den offentliga sektorn ska vara<br />
en föregångare med attraktiva och<br />
jämställda löner. I sitt tal i Vaxholm<br />
strax innan valet, sade Fredrik<br />
Reinfeldt att moderaterna kommer<br />
att acceptera allt som socialdemokraterna<br />
tillför skolan, vården och<br />
omsorgen. Det vallöftet bröt han<br />
redan i regeringens första budget<br />
genom att skära ner bidragen till<br />
kommunerna och genom att urholka<br />
det kommunala skatteunderlaget.<br />
Sämre möjligheter<br />
Den moderatledda regeringen försämrar<br />
nu kommunernas förutsättningar<br />
att bedriva en bra verksamhet.<br />
Redan i år kommer detta att märkas<br />
när regeringen ger kommunerna<br />
sämre möjligheter att anställa fler i<br />
förskolan och skär ned resurserna<br />
till komvux. Dessa nedskärningar<br />
motsvarar drygt 1 miljard kronor.<br />
Därtill kommer det minskade skatteunderlaget<br />
för kommunerna till<br />
följd av regeringens försämringar i<br />
ersättningssystemen. Enligt riksdagens<br />
utredningstjänst, RUT, innebär<br />
den borgerliga budgeten att ersätt-<br />
10<br />
ningarna till hushållen kommer att<br />
minska med omkring 5,75 miljarder<br />
kronor. Detta medför att kommunernas<br />
och landstingens skatteinkomster<br />
nästa år minskar med omkring 2<br />
miljarder kronor. De minskade ersättningarna<br />
från staten innebär även att<br />
kostnader för socialbidrag blir högre.<br />
Sveriges Kommuner och Landsting<br />
har uppmärksammat detta i sin<br />
ekonomiska höstrapport där man<br />
konstaterar att kommunernas utbetalningar<br />
av försörjningsstöd kommer<br />
att öka med omkring 500 miljoner<br />
kronor från och med <strong>2007</strong> till följd<br />
av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen.<br />
Behöver ökade resurser<br />
Svensk ekonomi går bra. Då skall<br />
vi inte försämra vården, skolan<br />
omsorgen. Nu har vi istället råd att<br />
satsa ännu mer på vår gemensamma<br />
välfärd. I det budgetalternativ som<br />
vi socialdemokrater lagt fram satsar<br />
vi därför mer på kommunerna än<br />
regeringen såväl <strong>2007</strong>, 2008 som<br />
2009. Vårt budgetförslag innehåller<br />
också en satsning på allmän förskola<br />
för alla barn från tre års ålder. Även<br />
äldreomsorgen behöver ökade resurser.<br />
Försämrade ekonomiska<br />
förutsättningar för kommunerna är<br />
fel väg att gå. Finansminister Anders<br />
Borgs långsiktiga avsikt är tydlig. Så<br />
här skriver han i en av sina böcker:<br />
”Att på ett rationellt och humant<br />
sätt nedmontera den generella<br />
välfärdspolitiken, i syfte att öka den<br />
allmänna välfärden, kommer att vara<br />
politikens och den politiska ingenjörskonstens<br />
viktigaste uppgifter<br />
åtminstone under de närmaste 3–4<br />
decennierna. Arbetet kommer att<br />
kantas av misstag, bakslag och besvikelser,<br />
precis på samma sätt som det<br />
mödosamma arbetet med att bygga<br />
upp modellen, men det måste ske.”<br />
Inte råd att vara arbetslös<br />
Anders Borg vill gärna framställa<br />
sig som en ”ny” moderat. Det är fel.<br />
Det är samma gamla höger. Det är<br />
samma gamla vilja att nedmontera<br />
den gemensamma välfärden. Skatterna<br />
ska sänkas kraftigt och allra<br />
offentliga affärer #6 2006<br />
Sämre kommunal ekonomi<br />
med nya regeringen<br />
”<br />
Regeringen ger kommunerna<br />
sämre möjligheter att anställa fler i<br />
förskolan och skär ned resurserna till<br />
komvux. Dessa nedskärningar<br />
motsvarar drygt 1 miljard kronor.<br />
- Pär Nuder (s)<br />
”<br />
Kommunernas förutsättningar att bedriva en bra<br />
offentlig verksamhet försämras. Fredrik reinfeldt<br />
och hans regering skär ner stödet till kommunerna<br />
och genom den borgerliga budgeten försvinner<br />
dessutom runt två miljarder kronor i uteblivna<br />
skatteintäkter nästa år. det skriver förre finansministern<br />
Pär Nuder (s) på Oa debatt.<br />
Det är samma gamla höger. Det är samma gamla vilja att<br />
nedmontera den gemensamma välfärden, skriver Pär Nuder.<br />
mest för den lilla grupp i samhället<br />
som är absolut rikast. Detta finansieras<br />
genom nedskärningar för sjukpensionärer<br />
och arbetslösa. Därmed<br />
pressas en låglönemarknad fram.<br />
Syftet är att man inte skall ha råd<br />
att vara arbetslös. Vi har i Sverige<br />
visat att trygghet går hand i hand<br />
med konkurrenskraft. Konkurrenskraft<br />
är trygghetens förutsättning.<br />
Och trygghet är en nödvändighet<br />
för konkurrenskraft. Vad Sverige<br />
behöver är inte mer otrygghet och<br />
större klyftor. Tvärtom. Just för att<br />
Sverige ska kunna fortsätta att vara<br />
ett land i framkant i globaliseringens<br />
tuffa tidevarv krävs sammanhållning<br />
och utjämning, trygghet och solidaritet.<br />
Inte motsatsen.<br />
Pär Nuder<br />
vice ordförande (s),<br />
riksdagens finansutskott<br />
Future Imagebank<br />
offentliga affärer #6 2006<br />
Lund kanske blir kulturhuvudstad 2014, men inte på grund av<br />
upphandlingen.<br />
Hallå där!<br />
Kultur- och fritidschef<br />
Stefan Sköld i Lund.<br />
Lund Kulturhuvudstad 2014 är ett projekt som drivs<br />
av Lunds kommun. Målet är att Lund ska bli Europas<br />
Kulturhuvudstad 2014. ansökan kommer att lämnas<br />
till regeringen den 31 oktober 2008. Sedan utses den<br />
svenska kandidaten genom ett juryförfarande med<br />
representanter från flera EU-länder och Sverige.<br />
För att ro projektet i hamn gick<br />
kommunen i våras ut med en stor<br />
upphandling enligt EU:s regler<br />
för att köpa konsulthjälp. Av flera<br />
anbudsgivare antogs i juli det norska<br />
konsultföretaget Geelmuyden Kiese.<br />
Avtalet slöts i augusti men redan i<br />
september valde kommunen att säga<br />
upp samarbetet. Enligt kultur- och<br />
fritidschef Stefan Sköld var skälet att<br />
de konsulter som varit inkopplade<br />
på kulturhuvudstadsprojektet slutat<br />
på konsultföretaget.<br />
Varför var konsulterna<br />
som slutade så pass<br />
viktiga för projektet?<br />
– De konsulter som konsultföretaget<br />
Geelmuyden Kiese erbjöd oss<br />
i avtalet var mycket välrenommerade<br />
och kompetenta. Det framgick också<br />
mycket tydligt i avtalet vilka namngivna<br />
konsulter som avtalet omfattade,<br />
säger Stefan Sköld och berättar<br />
att projektets syfte är att skapa ett<br />
verktyg för en bredare stadsutveckling.<br />
Det handlar inte bara om kortsiktiga<br />
jippon.<br />
HaLLÅ<br />
Hade inte Geelmuyden Kiese<br />
andra kompetenta konsulter?<br />
– Eftersom de namngivna konsulterna<br />
handplockats av företaget<br />
utgick vi från att de var de med<br />
störst kompetens. När förutsättningarna<br />
i avtalet förändrades valde vi<br />
att avbryta samarbetet och anställa<br />
två mycket kompetenta medarbetare<br />
som ska arbeta med vår ansökan,<br />
säger Stefan Sköld.<br />
Sparar ni pengar på<br />
att anställa i stället?<br />
– Det finns ganska lite erfarenhet av<br />
att driva sådana här projekt i Sverige.<br />
På lite sikt är det möjligt att det blir<br />
billigare med kompetensen ”i huset”,<br />
menar Stefan Sköld.<br />
Är det just att<br />
anställa i stället?<br />
– Ja. Vi anser att vi har följt EU:s<br />
regler och det är inte aktuellt med<br />
någon ny upphandling, konstaterar<br />
Stefan Sköld.<br />
Arne Öster<br />
Brev<br />
Hej Offentliga Affärer,<br />
tack för en bra tidning. Det har tidigare<br />
utlovats mer fokus på juridik i er<br />
tidning. Det saknar jag fortfarande.<br />
IT-chef Norrland<br />
> Hej!<br />
Du kommer att bli nöjd med detta<br />
nummer. Vi tar ett rejält grepp om<br />
juridiken. Bläddra fram till sidan<br />
39.<br />
Hej Redaktionen,<br />
jag skulle vilja läsa mer om rena<br />
upphandlingsfrågor. LOU har ju<br />
debatterats flitigt hittills men mer av<br />
den vara är aldrig för mycket.<br />
Kommunchef Sydsverige<br />
> Hej!<br />
Upphandlingsfrågorna vrider vi och<br />
vänder vi på i varje nummer. Det<br />
kommer vi aldrig att sluta med. Läs<br />
gärna Kent Mosshedens reportage<br />
i detta nummer av tidningen på<br />
sidan 65.<br />
Hör av dIg<br />
brEv<br />
hör av dig till Offentliga<br />
Affärer. Skicka ett mejl<br />
till: oa@sinnes.se eller gå<br />
in på vår hemsida;<br />
www.offentligaaffarer.se.<br />
Du får vara anonym i tidningen<br />
men uppge namn<br />
och telefonnummer i<br />
mejlet så att redaktionen<br />
kan nå dig.<br />
Future Imagebank<br />
11
PrOFILEN<br />
Det var bland annat Mats Odells brinnande intresse för samhällsarbete som fick honom att välja politiken.<br />
Foto:kristdemokraterna<br />
Mats Odells engagemang för utsatthet<br />
råder det inget tvivel om. Som<br />
barn växte han upp i en verksamhet<br />
där hans föräldrar bedrev stöd till<br />
funktionshindrade barn. Där mitt<br />
i verksamheten bodde han med sin<br />
12<br />
mor och far. På nära håll kunde han<br />
se vilka behov samhället inte tillgodosedde,<br />
och vilka behov som krävde<br />
lösning för att alla skulle få en rättvis<br />
chans till ett värdigt liv. År 1969, 22<br />
år gammal, värvades han till Kris-<br />
demokraternas Ungdomsförbund<br />
i Vallentuna. Utmaningen låg i att<br />
hitta rätt i människors vardagsliv. Ett<br />
brinnande intresse för samhällsarbete<br />
resulterade strax i ett internationellt<br />
engagemang. Det handlade inte bara<br />
om djupa orättvisor i världen, utan<br />
även miljöfrågor kom att stå högt<br />
på agendan. Snart riktade han fokus<br />
mot Sveriges inrikespolitik.<br />
Reformer tar tid<br />
– Det känns oerhört stimulerande<br />
och utmanande att ha fått uppdraget<br />
som kommun- och finansmarknadsminister.<br />
Det är stora omvälvningar<br />
som sker både internationellt, så väl<br />
som nationellt, säger Mats Odell.<br />
Det största problemet som regeringen<br />
brottas med just nu, är att hinna<br />
genomföra alla reformer som alliansen<br />
offentliga affärer #6 2006<br />
Minister vinner trovärdighet<br />
redan som 10-åring satt han och lyssnade på politiska<br />
debatter. Tidigt kände han ett samhällsansvar<br />
och berördes starkt över orättvisorna i världen. Han<br />
bestämde sig - fast besluten att en dag vara med<br />
och överbrygga klyftan mellan fattig och rik.<br />
– Minns hur jag satt och lyssnade på Erlander,<br />
Hedlund, Olin och Hagberg. Jag ville vara med, säger<br />
Mats Odell, kommun- och finansmarknadsminister<br />
och vice partiledare för Kristdemokraterna.<br />
vill och har utlovat att genomföra.<br />
Det är mycket borgarna vill förbättra,<br />
det gäller att få allt på plats - i tid.<br />
– Det är inte alla som tycker att det<br />
går tillräckligt fort. Främst nu vill<br />
jag se till att våra valfrihetsreformer<br />
genomförs. Sverige är i ett oerhört<br />
gynnsamt läge. Stark internationell<br />
konjunktur, bra köpkraftsutveckling<br />
framåt, den svenska ekonomin går<br />
bra, menar Mats Odell.<br />
Kommunerna<br />
och pensionsskulden<br />
Uppenbart är att pensionsskulden<br />
ökar och den svaga soliditeten i<br />
kommuner och landsting utgör ett<br />
allvarligt problem. Frågan är hur vi<br />
skall komma till rätta med den.<br />
Forts. på sid. 14<br />
Äntligen en riktigt körglad miljöbil<br />
Att köra Civic Hybrid blir rena glädjekalkylen för dig som har<br />
tjänstebil. Du kör en av marknadens absolut mest bensinsnåla<br />
bilar, bidrar till minskade utsläpp av skadliga avgaser<br />
och belönas samtidigt med 40% lägre förmånsvärde. Och<br />
det blir ännu roligare: Civic Hybrid är begåvad med en känslig<br />
IMA<br />
(Integrated Motor Assist) El och bensin<br />
Hondas hybridsystem består av en ny 1,3-liters bensinmotor med trestegs<br />
i-VTEC som samarbetar med en högeffektiv elmotor. Tillsammans ger de<br />
dig samma kraftfulla prestanda och accelerationstryck som en traditionell<br />
1,8-liters motor.<br />
Sms:a ”hybrid” till 711 30 för mer information.<br />
styrning som gör en tur på småvägarna till rena nöjestrippen.<br />
Kvalitetskänslan i interiören är hög och instrumentpanelen<br />
Dual Zone ger dig en omedelbar överblick. Civic Hybrid är<br />
helt enkelt ännu ett intelligent kraftpaket från världens största<br />
motortillverkare.<br />
Pris från ca 190.320 kr exkl moms. *Vid 50% marginalskatt med 40% miljöbilsrabatt. Garantier: hybridsystem 8 år/16 000 mil,<br />
nybil 3 år/10 000 mil, chassi 5 år, avgassystem 5 år, vagnskada 3 år, lack 3 år, rostskydd 12 år. Bränsleförbrukning blandad<br />
körning 0,46 l/mil. CO 2-emissioner 109 g/km. www.honda.se<br />
World Car of the Year Award<br />
”Greenest Car”<br />
En jury bestående av 46 internationella motorjournalister<br />
har utsett nya Honda Civic Hybrid till årets miljöbil. 060413.<br />
Förmånsvärde<br />
750 kr/mån*
PrOFILEN<br />
Forts. från sid. 12<br />
– Det är ju enbart genom att vi får<br />
fler i arbete, att vi får ner utanförskapet,<br />
som vi kan trygga intäkterna<br />
till kommuner och landsting så att<br />
de klarar av sina pensionsåtaganden<br />
och även välfärdsservicen som en<br />
åldrande befolkning kräver. Regeringen<br />
gör nu sitt genom att tillföra<br />
fler jobbskapande åtgärder, som lägre<br />
skatter på låg- och medelinkomster,<br />
sänkta arbetsgivaravgifter och<br />
nystartsjobb, men också en bättre<br />
balans mellan riktiga jobb och AMSåtgärder.<br />
Mitt råd till kommuner och<br />
landsting är att vara stödjande i den<br />
processen och se hur de kan bidra<br />
till att skapa fler jobb i det lokala<br />
näringslivet, säger Mats Odell.<br />
Mats Odell vill ta bort skadliga skatter.<br />
Foto: kristdemokraterna<br />
Fem ansvarsområden<br />
Som kommun- och finansmarknadsminister<br />
har Mats Odell fem<br />
stora ansvarsområden att hantera.<br />
Kommuner och landsting, länsstyrelser,<br />
statlig förvaltning, bank,<br />
värdepapper och försäkringar - såväl<br />
som bostadsförsörjning. 28 februari<br />
<strong>2007</strong> kommer ansvarsutredningen<br />
presentera ett helt nytt förslag.<br />
– Det viktigaste är ju det stora som<br />
händer, den ansvarsutredning som<br />
kommer att presenteras. Det förslag<br />
14<br />
som den lägger kan komma att innebära<br />
att vi kommer att gå från 21<br />
län till kanske under 10-talet nya<br />
regioner. Det blir förstås ingen lätt<br />
sak att driva igenom. Men syftet är<br />
ju att vi vill få fram en indelning där<br />
staten kan uppträda mer enhetligt.<br />
Att försöka att hitta en mer enhetlig<br />
struktur på statens geografiska indelning,<br />
säger Mats Odell.<br />
Han kommer att driva ett förändringsarbete<br />
i den statliga förvaltningen<br />
som dels innebär en översyn<br />
av hela ”Myndighetssverige” - hur<br />
många myndigheter Sverige skall ha<br />
och vad de skall göra, men också hur<br />
de ser till att rekrytera de som är bäst<br />
lämpade att leda dessa myndigheter.<br />
– Där finns stora brister från föregående<br />
regering, de lät nya myndig-<br />
heter uppstå utan att ha egentlig<br />
kontroll på om verksamheten redan<br />
fanns på någon annan myndighet.<br />
Det verkar också som om partibok<br />
varit en viktig merit för att få ett statligt<br />
toppjobb. Den nya regeringen<br />
vill komma bort från den typen av<br />
politiska rekryteringar och ha ett<br />
mer öppet förfarande vid tillsättande<br />
av statliga chefer – så långt det är<br />
möjligt, menar Mats Odell.<br />
Han vill även som kommun- och<br />
finansmarknadsminister göra vad han<br />
kan för att öka den finansiella sektorns<br />
MaTS OdELLS aNSvarSOMrÅdEN:<br />
1) Kommuner och landsting:<br />
Finansdepartementet har ansvar för att fördela de allmänna<br />
bidragen till kommuner och landsting samt för det<br />
kommunala utjämningssystemet. Finansdepartementet<br />
ansvarar också för den övergripande lagstiftningen som<br />
gäller kommuner, landsting och kommunalförbund.<br />
2) Länsstyrelser:<br />
Finansdepartementet ansvarar för utveckling och samordning<br />
i Regeringskansliet när det gäller inriktning, styrning<br />
och uppföljning av länsstyrelsernas verksamhet.<br />
bidrag till den ekonomiska utvecklingen,<br />
och därmed allas vår välfärd.<br />
– Den är redan idag lika betydelsefull<br />
som skogen och stålet, även om<br />
den ofta framställs i betydligt sämre<br />
dager. Jag vill ta bort skygglapparna<br />
från sektorn och verka kraftfullt för<br />
att Sverige ska bli en ledande finansmarknad<br />
i norra Europa. Inte minst<br />
när det gäller att ta bort skadliga<br />
skatter kommer jag att verka pådrivande,<br />
men också när det gäller att<br />
vi inte i onödan ska införa lagar och<br />
regler som innebär hinder för den<br />
som vill komma hit och bedriva verksamhet,<br />
säger Mats Odell bestämt<br />
och fortsätter:<br />
– Jag kommer att verka för ökat<br />
bostadsbyggande. För att åstadkomma<br />
det behövs långsiktigt stabila<br />
spelregler för dem som bygger.<br />
Tidigare har politiken byggt allt<br />
för mycket på hög beskattning för<br />
de boende och tillfälliga subventioner<br />
för den som bygger, vilket har<br />
medfört att Sverige är det I-land i<br />
Europa som har det lägsta bostadsbyggandet.<br />
Jag tror vi kan uppnå<br />
betydligt högre byggande om vi tar<br />
bort de subventioner och stöd som<br />
snedvrider byggandet, och istället<br />
siktar på att ha stabila villkor, en<br />
rimligare beskattning på boendet och<br />
därmed åstadkommer en bostadsmarknad<br />
där de boendes önskemål<br />
står i centrum.<br />
Göran Persson<br />
och smörgåsbordet<br />
Förre statsministern Göran Persson<br />
(s) gick starkt ut efter förlusten och<br />
menade på att alliansen kommer till<br />
ett dukat smörgåsbord. Han sa att<br />
borgarna verkade virriga, okunniga<br />
och dåligt förberedda på att få fram<br />
och finansiera skattesänkningar,<br />
varpå socialdemokraterna borde<br />
beredas på att inträda i regeringsställning<br />
redan före valet 2010.<br />
– Smörgåsbordet har inte berott<br />
på Göran Persson, utan på ytterst<br />
duktiga företagare. Det är det som<br />
har gjort att Sverige går bra ihop med<br />
en stark internationell konjunktur,<br />
hävdar Mats Odell.<br />
Tina Lundberg<br />
offentliga affärer #6 2006<br />
Kortfattad bakgrund<br />
Mats Odell:<br />
Mats Christer Johannes Odell, född<br />
30 april, 1947 i Värnamo. Gift med<br />
Elisabet och har fyra barn.<br />
Motto<br />
”Jag vill upphäva Jantelagen som<br />
håller oss tillbaka och släppa fram<br />
morgondagens Ingvar Kamprad<br />
och andra goda krafter - för ett<br />
samhälle som tar till vara din<br />
skaparkraft och din arbetskraft så<br />
den kommer både dig själv och<br />
andra till del.”<br />
Utbildning<br />
1967 - Student, Ekonomlinjen<br />
1968-1973 - Studier vid <strong>Stockholm</strong>s<br />
Universitet, bland annat nationalekonomi<br />
och företagsekonomi<br />
Befattningar<br />
2006 Kommun- och finansmarknadsminister<br />
1999 Ledamot av EU-nämnden<br />
1998 Ledamot av Riksbanksfullmäktige<br />
1998 Vice ordförande i finansutskottet<br />
1991-1994 Kommunikationsminister<br />
1991 Riksdagsledamot<br />
1985-1988 Ersättare i Sveriges<br />
Riksdag för Alf Svensson i valsamverkan<br />
med Centerpartiet<br />
1984 Ledamot av EUCD:s och efter<br />
sammanslagningen, EPP:s politiska<br />
byrå<br />
1973 Ledamot av partistyrelse och<br />
dess verkställande utskott, till 1981<br />
som KDU-representant<br />
1979-1991 Ledamot av kommunfullmäktige<br />
och kommunstyrelse<br />
1973-1981 Förbundsordförande<br />
KDU<br />
3) Statlig förvaltning:<br />
Finansdepartementet ansvarar för utvecklingen av den<br />
statliga förvaltningen.<br />
4) Bank, värdepapper och försäkringar:<br />
Finansdepartementet har ansvaret för regleringen på de<br />
finansiella marknaderna och för arbetet inom Eu inom det<br />
finansiella området.<br />
5) Bostadsförsörjning:<br />
Finansdepartementet ansvarar för förvaltnings- och lagstiftningsärenden<br />
som gäller bostadsförsörjningsfrågor,<br />
bostadsfinansiering och allmännyttiga bostadsföretag.<br />
offentliga affärer #6 2006<br />
Det framgår att hon tycker detta om<br />
Mats Odell, men inte tydligt om<br />
hon även menar sig själv. Däremot<br />
delger Monica Green att hon skall<br />
lämna Mats Odell sin redogörelse,<br />
samtidigt som hon har tagit med i<br />
bloggen det brev hon har skrivit till<br />
talmannen Per Westerberg:<br />
”Angående Härskartekniker som<br />
används av en del manliga statsråd.<br />
Eftersom jag utsattes för en nedvärdering,<br />
nonchalans och arrogans idag av<br />
statsrådet Mats Odell vill jag föreslå<br />
att statsråden får en utbildning i härskartekniker<br />
innan de får yttra sig i<br />
kammaren. Att en så erfaren politiker<br />
som kommunminister Mats Odell<br />
använder sig av en härskarteknik<br />
för att slippa svara på frågor är både<br />
anmärkningsvärt och inte acceptabelt.<br />
Det var vid dagens frågestund som<br />
Mats Odell inte ville svara på mina<br />
frågor utan först valde att missförstå<br />
mig sedan nedvärdera mig och sedan<br />
nonchalera mig. Frågorna handlade<br />
om hur statsrådet hanterat sin eventuella<br />
jävsituation i samband med<br />
eventuell försäljning inom vården.<br />
Vi har frågestund en gång i veckan<br />
för att statsråd ska svara på ledamöternas<br />
frågor inte försöka undvika att<br />
svara på dem. Jag personligen tror att<br />
Mats Odell valde att använda sig av<br />
härskartekniker för att jag är kvinna.<br />
Jag vill samtidigt passa på att tacka<br />
Talmannen för att jag fick ett extra<br />
inlägg och att Talmannen tydliggjorde<br />
för statsrådet att han skulle svara på<br />
NYHETEr<br />
Mats Odell<br />
i blåsväder<br />
- Härskarteknik och<br />
jävproblematik<br />
”Sätt Mats Odell på skolbänken och lär honom<br />
uppförande!” – skriver Monica green (s) i sin<br />
blogg 2006-nov-<strong>25</strong> 11:30:00. Hon beskriver utförligt<br />
om fem härskartekniker – som bland annat<br />
handlar om dubbelbestraffning och påförande<br />
av skuld och skam.<br />
frågan. Jag föreslår att Talmannen<br />
kallar till sig alla statsråd och går<br />
igenom de fem härskarteknikerna och<br />
att de inte ska få använda sig av dem<br />
gentemot ledamöter i kammaren. Med<br />
vänliga hälsningar Monica Green”<br />
– Jag ringde upp Monica Green efter<br />
den dagens frågestund och bad henne<br />
ta en fika för och reda ut situationen.<br />
Vi har träffats och pratat ut nu, det<br />
hela bygger på ett missförstånd, säger<br />
Mats Odell.<br />
Det finns ingen<br />
jävproblematik<br />
Mats Odells föräldrars verksamhet,<br />
vårdföretaget Bellstasund AB,<br />
bedriver fortfarande omsorgsverksamhet<br />
för funktionshindrade. Han<br />
har lämnat sitt styrelseuppdrag och<br />
rent juridiskt är det inget hinder för<br />
honom att äga en tredjedel av familjebolaget.<br />
Det är här han har blivit<br />
ifrågasatt, socialdemokraterna har<br />
anmält honom till riksdagens konstitutionsutskott.<br />
– Jag har tidigare stämt av med juristerna<br />
på finansdepartementet om det<br />
skulle vara någon jävproblematik.<br />
Svaret är - nej det finns det inte, fortsätter<br />
Mats Odell.<br />
– Klart att jag blir ledsen över att bli<br />
misstänkliggjord och mitt syfte ifrågasatt.<br />
Samtidigt är detta något man<br />
får lära sig leva med i den offentliga<br />
debatten. Det är var och ens ansvar<br />
att bemöta på lämpligt sätt.<br />
Tina Lundberg
NYHETEr<br />
offentliga affärer #6 2006<br />
EU:s ministerråd sa nej till nytt arbetstidsdirektiv<br />
det blir ingen ändring av EU:s arbetstidsdirektiv.<br />
EU-ländernas arbetsmarknadsministrar kunde<br />
inte ena sig om det ändringsförslag som EU:s<br />
ordförandeland Finland lagt fram.<br />
Den avgörande orsaken till att<br />
ministrarna inte kunde ena sig var<br />
veckoarbetstidsregeln. Enligt det nu<br />
gällande direktivet - och som införs<br />
i svensk lag från och med <strong>2007</strong> - får<br />
man inte arbeta mer än i genomsnitt<br />
48 timmar i veckan. Det har dock<br />
funnits möjlighet till undantag, det<br />
som kallas opt out, och som bland<br />
annat Storbritannien (men inte<br />
Sverige) använt sig av. Flera länder<br />
krävde i förhandlingarna att man<br />
skulle sätta en tidsgräns för när det<br />
här undantaget inte längre ska gälla.<br />
Inte minst Storbritannien vägrade gå<br />
med på detta och det ledde då till att<br />
Frankrike, Spanien, Italien, Grekland<br />
och Cypern sa nej till Finlands<br />
kompromissförslag.<br />
16<br />
Nya regler från årsskiftet<br />
I och med detta måste Sverige införa<br />
de regler som finns i det gällande EUdirektivet.<br />
Bland annat innebär det<br />
att ingen får arbeta mer än i genomsnitt<br />
48 timmar i veckan, inklusive<br />
jour och övertid, och att alla ska ha<br />
minst elva timmars vila per dygn.<br />
Det arbete som länge pågått med att<br />
ändra scheman i inte minst landsting<br />
och kommuner måste fullföljas<br />
för att kunna träda i kraft senast vid<br />
årsskiftet. Den nya lagen kräver att<br />
alla ska få möjlighet till 36 timmars<br />
sammanhängande vila per vecka. Då<br />
kan fler behöva arbeta helg. Men<br />
inte bara helgarbetet måste ses över.<br />
Alla scheman arbetas om för att vara<br />
anpassade efter den nya lagen. Inte<br />
minst dygnsvilan, som alltså efter<br />
den 1 <strong>januari</strong> nästa år ska vara 11<br />
timmar, betyder att skiften måste<br />
ändras.<br />
Jour är också jobb<br />
Det finns i dagsläget en stor<br />
upprördhet bland många läkare<br />
för att jour nu också räknas som<br />
arbete. Innan kunde läkare gå jour<br />
mellan två arbetspass. Att jour ska<br />
räknas som arbetstid har också<br />
ställt till problem för arbetsgivarna<br />
eftersom det befaras att man måste<br />
öka personalstyrkan för att sköta<br />
verksamheten. Det som förhindrar<br />
allt för långa skift är regeln om elva<br />
timmars vila per dygn. Dock specificeras<br />
det inte när dessa 11 timmar<br />
ska infalla, så i princip går det att<br />
avsluta ett dygn med ett arbetspass<br />
på 13 timmar för att börja nästa<br />
med ett 13-timmars pass. Vilket<br />
ger 26 timmars arbete i sträck.<br />
Detta begränsas dock av att nattarbete<br />
inte får överstiga åtta timmar.<br />
Detta gäller alla som jobbar mer<br />
än en tredjedel av årsarbetstiden<br />
under natten. Gäller det arbete<br />
som medför stora risker eller stor<br />
fysisk eller mental ansträngning så<br />
är regeln absolut och får inte heller<br />
förhandlas bort genom ett kollektivavtal.<br />
Länsrätten stoppar upphandling av triple play<br />
Kommunala bostadsbolag borde agera som upphandlande enheter<br />
de fem kommunala bostadsbolagen i göteborg<br />
kan ha brutit mot lagen om offentlig upphandling<br />
(LOU). därför har länsrätten beslutat att<br />
företagens upphandling av kabel-Tv och andra<br />
så kallade triple play-tjänster inte får avslutas<br />
innan rätten prövat ärendet.<br />
Upphandlingen omfattar drygt<br />
70 000 Göteborgshushåll och gäller<br />
ett femårigt avtal om leverans av<br />
bredband, telefoni och kabel-tv.<br />
Det är den största upphandlingen<br />
som gjorts på kabel-tv-marknaden<br />
de senaste tio åren. Tele 2 hävdar<br />
att denna upphandling inte har<br />
skett på rätt sätt då de fem bolagen,<br />
som ägs av kommunen via Förvaltnings<br />
AB Framtiden, kan anses vara<br />
upphandlande enheter enligt lagen<br />
om offentlig upphandling, LOU.<br />
Företaget menar att de därför kan<br />
missa ett kontrakt som är värt 300-<br />
500 miljoner kronor.<br />
Gynnar en leverantör<br />
Tele 2 menar också att bolagen<br />
gynnat den tidigare leverantören,<br />
Comhem, och att andra leverantörer<br />
inte haft någon möjlighet att konkurrera<br />
i praktiken. Det är ovanligt att<br />
domstolar går på den överklagandes<br />
linje vid överprövningar av offent-<br />
liga upphandlingar men länsrätten<br />
slår i sitt interimistiska beslut fast<br />
att bostadsbolagen är upphandlande<br />
enheter. Rätten hänvisar då bland<br />
annat till att Nämnden för offentlig<br />
upphandling, NOU, redan har<br />
konstaterat detta i en skrivelse till de<br />
aktuella bolagen. De fem kommunala<br />
bolagen hävdar för sin del att de<br />
inte är upphandlande enheter enligt<br />
definitionen i LOU, och därför<br />
inte har begått något fel. Dessutom<br />
hävdar de att Framtidenkoncernen<br />
verkar i full konkurrens med andra<br />
aktörer på marknaden och drivs i<br />
vinstsyfte.<br />
– Vi har ju ännu inget beslut som<br />
vunnit laga kraft och vidhåller vår<br />
uppfattning. Skulle rättens beslut<br />
gå emot oss får vi rätta oss efter det.<br />
Men vi vill ha frågan så grundligt<br />
belyst som möjligt och överklagar då<br />
antagligen till kammarrätten, säger<br />
Framtidens utvecklingschef Terje<br />
Johansson till Göteborgs-Posten.<br />
Arne Öster<br />
48 timmar i veckan, inte mer.<br />
Future Imagebank<br />
70 000 kronorsavtalet stoppas.<br />
Arne Öster<br />
Future Imagebank<br />
offentliga affärer #6 2006<br />
I denna avdelning presenterar vi produkter, upplevelser och<br />
tjänster som vi på redaktionen tycker är värda att nämna.<br />
Om ert företag har något att visa upp skickar ni ett mail<br />
till oa@sinnes.se. döp det till ”Oa: s val”.<br />
Glögg med smak av lingon<br />
Årets glögg från blossa har en frisk smak av lingon, blossas<br />
klassiska glöggkryddor och en touch av enbär. Den säljs<br />
endast under julen 2006 i begränsad upplaga. Flaskan är<br />
formgiven av designern Susanna barrett och är inspirerad av<br />
vackert nyfallen decembersnö. De tidigare årgångsflaskorna<br />
blossa 03, 04 och 05, som också är designade av Susanna,<br />
vann i år första pris i tävlingen Swedish Design Award.<br />
Hitta rätt med bilstereon<br />
blaupunkt presenterar nu uppföljaren till Europas mest sålda<br />
bilstereo med färgdisplay och inbyggt bilnavigationssystem -<br />
TravelPilot Rome Europe NAV56E. utrustningen kombinerar en<br />
högklassig bilstereo, med bland annat cD- och MP3-spelare,<br />
och ett inbyggt navigationssystem som hjälper att hitta snabbaste<br />
vägen till destinationer i hela Europa. Dynamisk TMcnavigation<br />
ger automatiskt senaste trafikinformationen och<br />
därmed möjlighet att undvika att fastna i tidsödande köer.<br />
PRODukTER Och TJÄNSTER / Oa:s vaL<br />
Bli av med fakturorna!<br />
American Express inköpslösning corporate Purchasing Solutions kan förvandla tusentals pappersfakturor<br />
till en elektronisk faktura med en enda betalning per månad. Vill ni bli av med<br />
fakturahanteringen och få tid över till annat? kontakta American Express via e-mail: cpcsweden@aepx.com.<br />
Nya versioner av digitala fotoramar<br />
Philips följer upp förra årets succé med den intelligenta<br />
ramen för visning av digitala fotografier, med inte mindre än<br />
fyra nya versioner. Nykomlingarna har samma basfunktioner<br />
som föregångaren, de är högupplösta LcD-skärmar med en<br />
upplösning på hela 720*480 pixlar. Liksom föregångaren<br />
har ramarna ett inbyggt minne samt möjlighet att direktansluta<br />
de vanligaste minneskortstyperna för direktvisning.<br />
Årets nyheter handlar om färg och storlek. Dels introduceras<br />
två ramar, 9 och 7 tum stora, med utbytbara färgramar.<br />
båda 9-tumsramarna har fått större internt minne och är utrustade<br />
med en ny funktion som gör det möjligt att rotera,<br />
zooma och lägga till olika effekter till dina foton. Även möjlighet<br />
att hänga upp den på väggen finns på 9 tums ramen.<br />
17
NYHETEr<br />
Hela ramavtalet omfattar tillhandahållande<br />
och förmedling av auktoriserade<br />
tolkar inom rättsväsendet (RT),<br />
sjukvården (ST), allmänauktoriserade<br />
tolkar (AT) samt övriga tolkar (Övr.).<br />
Uppdragen de skall utföra avseende<br />
kontakttolkning och telefontolkning.<br />
Men det är inom sjukvården<br />
det blossat upp med tal om dumpade<br />
arvoden, sämre arbetsvillkor och lägre<br />
kvalitet. I <strong>Stockholm</strong> och Skåne har<br />
tolkar bojkottat sjukvården och det är<br />
nu på väg att bli samma sak i Göteborg.<br />
Tolkningen fortlöpte mer eller<br />
mindre utan problem fram till maj i<br />
år, då endast sjukvårdsauktoriserade<br />
och allmänauktoriserade tolkar hade<br />
anlitats. Sedan landstingets nya tolkavtal<br />
började gälla har skillnaderna<br />
varit märkbara både bland sjukvårdspersonal<br />
och bland patienter. Vårdcentraler<br />
och sjukhus har bara vid enstaka<br />
fall fått tolkar som uppfyllt kompetensen<br />
sedan avtalet trädde i kraft.<br />
Tillräcklig kompetens saknas<br />
När det krävs tolk måste vårdpersonalen<br />
vända sig till någon av de tolkförmedlingar<br />
som landstingen har<br />
avtal med. Landstingets policy är att<br />
tolkförmedlingarna i första hand ska<br />
skicka en auktoriserad sjukvårdstolk,<br />
som alltså har särskild utbildning för<br />
att tolka mellan patient och vårdpersonal.<br />
Tolkförmedlingarna som landstinget<br />
nu använder hävdar att det har<br />
varit svårt att få fram sjukvårdstolkar,<br />
men tror att det kommer att lösa sig<br />
med tiden. Avtalet medger dock att<br />
tolkförmedlaren kan leverera en tolk<br />
från en kompetensnivå under de<br />
grundkrav som ställs, det vill säga en<br />
allmänauktoriserad tolk.<br />
Tolkförbundet rasar över<br />
medlemmarnas missnöje<br />
Tolkförbundet anser att landstinget<br />
bäddat för försämringarna genom<br />
sitt avtal med tolkförmedlingar,<br />
som betalar lägre ersättning än den<br />
förmedling som tidigare anlitades.<br />
– Många heltidsarbetande auktoriserade<br />
tolkar och tolkar med sjukvårdskompetens<br />
kommer att söka<br />
sig till andra jobb, när de inte längre<br />
kan försörja sig på sitt arbete, säger<br />
Shala Aramideh, vice ordförande på<br />
Sveriges Tolkförbund.<br />
Vid upphandlingen har man lagt<br />
vikten på priset, och sedan bedömt<br />
hur snabbt tolkförmedlingarna kan<br />
ta emot beställningar.<br />
Skillnaden mot förra avtalet är att<br />
man har möjligheter att avropa på<br />
kortare tid, använda mer telefontolkning<br />
och reducera resekostnaderna till<br />
max 200 kronor per resa, för att den<br />
offentliga affärer #6 2006<br />
Tolkavtalet urholkar kompetensen<br />
Sjukvården har svårt att få auktoriserade sjukvårdstolkar<br />
sedan landstingen tecknade ett nytt<br />
avtal med tolkförmedlingar som betalar lägre<br />
ersättning till tolkarna. röster höjs på olika håll i<br />
landet om dumpade arvoden, sämre arbetsvillkor<br />
och lägre kvalitet.<br />
Shala Aramideh, vice ordförande<br />
på Sveriges Tolkförbund<br />
och Auktoriserade<br />
Tolkar i Väst (ATV).<br />
tolk som är närmast ska användas.<br />
– Inga kriterier bestäms för tolktjänsten<br />
som ska levereras och det<br />
krävs inte heller att tolkförmedlingen<br />
har fått medgivande för att tolken i<br />
fråga står till just den förmedlingens<br />
förfogande. Det öppnar möjligheterna<br />
för vilken tolkförmedling som<br />
helst att uppvisa en kopia av kammarkollegiets<br />
förteckning över auktoriserade<br />
tolkar och påstå sig ha tillgång<br />
till dessa, säger Shala Aramideh.<br />
Tolkförbundet anser att de upphandlingsansvariga<br />
bör göra en uppföljning<br />
och utvärdering av de tolktjänster<br />
som hittills har levererats och att de<br />
försäkrar sig om att tolkförmedlingarna<br />
kan redovisa vilka auktoriserade<br />
tolkar som de har anslutna. Enligt<br />
SKTF och STOF är tolktjänsten<br />
en del av den statliga myndighetsutövningen<br />
och ska därmed inte<br />
utsättas för konkurrens. Lösningen<br />
till rådande tolkupproret kan vara en<br />
regional tolkförmedling.<br />
Tolkupproret började<br />
jäsa i somras<br />
Det började jäsa bland tolkarna i<br />
<strong>Stockholm</strong> redan före sommaren.<br />
I Helsingborg har 40-talet tolkar<br />
bojkottat uppdrag från Region<br />
Skåne. På Helsingborgs lasarett var<br />
man tvungen att rekvirera tolkar<br />
Översättning och tolkning – alla språk, alla fackområden<br />
Språkgranskning Skrivutbildningar Information Mapping®<br />
Semantix har samlat kompetensen från Eqvator, SpråkCentrum, Explicon,<br />
ITS Översättningsbyrå, Languageland, Abcom och TolkJouren – alla språktjänster<br />
på ett och samma ställe. Vi är ledande i Norden och den givna samarbetspartnern<br />
för alla språkbehov.<br />
Semantix finns i <strong>Stockholm</strong>, Göteborg, Malmö, Norrköping, Umeå och Uppsala.<br />
Översättning: 08-506 2<strong>25</strong> 00 Tolkning: 08-506 119 00<br />
info@semantix.se<br />
www.semantix.se<br />
offentliga affärer #6 2006<br />
från andra håll än Helsingborg. I<br />
Göteborg har man gått så långt att<br />
man delar in tolkförmedlingarna i<br />
seriösa och oseriösa förmedlingar.<br />
De man ser som seriösa av de sju<br />
tolkförmedlingarna, är de kommunala<br />
tolkcentralerna i Göteborg och<br />
Mariestad. De har avtal som binder<br />
dem att prioritera sjukvårdsauktoriserade<br />
tolkar och de betalar avtalsenliga<br />
arvoden.<br />
Lars-Erik Lindström, Inköpsdirektör<br />
för Region Skåne.<br />
Öppet för förändringar<br />
Lars-Erik Lindström, inköpsdirektör<br />
för Region Skåne, tycker inte att de har<br />
något ansvar för tolkarnas ersättning.<br />
– Det här rör förhållandet mellan<br />
tolkförmedlingen och tolkarna. Om<br />
tolkarna skulle ha synpunkter på vårt<br />
agerande skulle vi i så fall ha tecknat<br />
ett individuellt avtal med varje tolk.<br />
Så är inte fallet, säger Lars-Erik Lindström<br />
och fortsätter:<br />
– Dels var det inte så stora avvikelser<br />
jämfört med tidigare att vi hade<br />
anledning att reagera, och dels skulle<br />
det innebära att vi i alla upphandlingar<br />
ska ställa frågor om hur företagen<br />
hanterar förhållandet till sin<br />
personal. Det verkar inte rimligt,<br />
aUKTOrISaTION av<br />
TOLKar OcH övErSäTTarE<br />
Syftet med den statliga auktorisationen<br />
är att tillgodose samhällets<br />
behov av kvalificerade kontakttolkar<br />
och översättare. De auktoriserade<br />
tolkarna och translatorerna<br />
har genomgått ett kunskapsprov<br />
som Kammarkollegiet ordnar. De<br />
regler som styr verksamheten hittar<br />
du under Regelverket. En tolk tolkar<br />
muntliga samtal och anföranden.<br />
Auktoriserad tolk är en skyddad<br />
yrkestitel. En auktoriserad tolk<br />
kan efter särskilt prov få bevis om<br />
speciell kompetens som rättstolk<br />
eller som sjukvårdstolk. Tolkarna<br />
prövas inte i simultantolkning eller<br />
andra färdigheter med anknytning<br />
till konferenstolkning. Auktoriserad<br />
translator översätter skriftliga<br />
NYHETEr<br />
säger han, men tycker också att<br />
tolkförmedlingarna ska se till att det<br />
finns tillräckligt med sjukvårdsutbildade<br />
tolkar. Lars-Erik Lindström är<br />
dock öppen för en förändring när det<br />
gäller upphandlingar av tolktjänster.<br />
– Jag utesluter inte att det blir en<br />
diskussion efter detta. Jag tror att<br />
många i vår organisation tycker att<br />
det är orättvist att vi hamnar i dålig<br />
dager för att ha försämrat villkoren<br />
för tolkarna. Det går inte till på det<br />
viset, men eftersom det uppfattas så<br />
får vi kanske fundera en gång till vid<br />
nästa tillfälle.<br />
Patienten i kläm<br />
Tolken är ett mycket viktigt redskap<br />
för att uppnå en säkerhet så att det<br />
inte uppstår något medicinskt missförstånd.<br />
Det finns ett stort behov<br />
inom sjukvården och att just få rätt<br />
tolk är oerhört viktigt. Patienten<br />
kommer ofta i kläm eftersom det<br />
blir mycket resonemang mellan tolk<br />
och läkare innan man är överens om<br />
vad som ska sägas. Tolken behöver<br />
många förklaringar av vad han ska<br />
föra vidare, vilket gör att patienten<br />
blir utsatt för ett orosmoment som<br />
hade kunnat undvikas. De är särskilt<br />
uppmärksamma när läkaren till<br />
exempel ger doseringsinstruktioner<br />
för medicin. Läkaren är den viktigaste<br />
personen för patienten, därför<br />
är tolken en avgörande länk dem<br />
emellan. Om en tolk inte får fram<br />
patientens budskap brister kommunikationen<br />
och det kan få allvarliga<br />
följder. I förlängningen handlar det<br />
även om psykisk hälsa att patienten<br />
känner trygghet i en ofta svår situation<br />
och därigenom får förtroende<br />
för tolken. Det vilar ett stort ansvar<br />
på en tolk som skall överföra en<br />
medmänniskans ord och tankar till<br />
en annan människa.<br />
Peter Lindskog-Bodin<br />
handlingar. Auktoriserad translator<br />
är en skyddad yrkestitel. Eftersom<br />
en översättning kan vara lika<br />
bindande som en originalhandling<br />
krävs det ofta att översättningen är<br />
gjord av en auktoriserad translator.<br />
Kammarkollegiet har tillsyn över de<br />
auktoriserade tolkarnas och translatorernas<br />
verksamhet. Den som är<br />
missnöjd med en tolk eller translator<br />
kan anmäla detta till kollegiet.<br />
Om det finns anledning till<br />
det, kan kollegiet vidta disciplinära<br />
åtgärder, antingen genom att ge<br />
tolken eller translatorn en varning<br />
eller genom att återkalla auktorisationen.<br />
En auktorisation gäller i<br />
fem år och kan därefter förnyas<br />
Källa: Kammarkollegiet
nyheter<br />
Capgeminis studie ”What value<br />
should you expect from Supplier<br />
Relationship Management” undersöker<br />
20 inköpschefers prioriteringar<br />
för det kommande året. Dessutom<br />
granskas glappet mellan deras mål<br />
och den aktuella användningen av<br />
system för inköp och upphandling,<br />
både för företagen som helhet och<br />
för användarna. SRM (Supplier<br />
Relationship Management) innebär<br />
att man har en strategi för att hantera<br />
sina leverantörer. Leverantörerna står<br />
i direkt förbindelse med företaget i<br />
real tid, vilket ger kontroll över företagets<br />
direkta och indirekta inköp<br />
och samtidigt förvandlar leverantörerna<br />
till affärspartners och det integrerade<br />
systemet skapar affärsnytta.<br />
Begränsat genomslag<br />
Undersökningen, som också inkluderade<br />
de personer som använder<br />
inköpssystemen, visar att många<br />
företag som implementerat inköps-<br />
20<br />
system ändå inte använder dem fullt<br />
ut och har inte lyckats erhålla acceptans<br />
från användarna.<br />
– Resultaten visar att inköpscheferna<br />
gärna vill standardisera hela inköpsprocessen.<br />
Samtidigt har Capgemini<br />
funnit att auktioner och webbaserad<br />
upphandling har fått ett begränsat<br />
genomslag hos företagen, vilket<br />
motverkar standardisering.<br />
– Mindre än 50 procent av SRManvändarna<br />
utnyttjar programmet<br />
för att spåra ordrar. De tar i stället<br />
ut information ur systemet och kör<br />
separata rapporter för orderhantering.<br />
20 procent av användarna<br />
spårar alltid sina ordrar utanför<br />
SRM-systemet.<br />
– Bara 7 procent av inköparna<br />
använder rapportfunktionen som<br />
finns inbyggd i systemet.<br />
35 procent använder aldrig funktionen<br />
överhuvudtaget, trots att<br />
den är till för att skapa korrekta<br />
rapporter.<br />
– Många inköpare använder inköpsinformation<br />
när de arbetar fram kontrakt,<br />
men färre än 40 procent av dem kan<br />
ta fram sådana uppgifter ur sitt SRMsystem.<br />
För 60 procent av användarna<br />
är denna information otillgänglig trots<br />
att den finns i systemet.<br />
– 30 procent av användarna svarade<br />
att de behöver utbildning för att<br />
kunna använda<br />
SRM-systemet mer effektivt.<br />
Inte hela vägen<br />
Michael Skordby, ansvarig för<br />
kompetensområdet inköp på Capgemini<br />
Consulting, kommenterar<br />
resultaten.<br />
offentliga affärer #6 2006<br />
Inget prövningstillstånd<br />
för Brommageriatriken<br />
Sedan den 21 november står det klart att personalägda<br />
Brommageriatriken i <strong>Stockholm</strong> inte<br />
kommer att få fortsätta sin verksamhet i västra<br />
<strong>Stockholm</strong>. Detta efter att regeringsrätten<br />
avslog företagets överklagande.<br />
Det var för ett år sedan som Brommageriatriken<br />
förlorade upphandlingen<br />
om att bedriva öppen och sluten geriatrisk<br />
vård samt avancerad hemsjukvård<br />
i Bromma i västra <strong>Stockholm</strong>.<br />
Nu har frågan fått ett avgörande.<br />
Det blir <strong>Stockholm</strong>s sjukhem som<br />
får sköta den här vården. Brommageriatriken<br />
protesterade mot beslutet,<br />
ansökte om överprövning men fick<br />
avslag, först i Länsrätten och sedan i<br />
Kammarrätten. Och nu har även den<br />
sista instansen, Regeringsrätten, sagt<br />
sitt. Enligt Dagens Nyheter skriver<br />
rätten i sitt beslut att prövningstill-<br />
stånd inte bör meddelas. När Brommageriatriken<br />
ansökte om överprövning<br />
menade man att landstinget<br />
i sin upphandling åsidosatt bland<br />
annat likabehandlingsprincipen och<br />
kravet på affärsmässighet. Folkpartiets<br />
sjukvårdslandstingsråd Birgitta<br />
Rydberg efterlyser en förändring i<br />
hur landstinget gör sina upphandlingar<br />
av vård. Birgitta Rydberg<br />
befarar att detta är en negativ signal<br />
för personal som vill ta över verksamhet<br />
från landstinget.<br />
Dålig användning av inköpssystem<br />
gör att inköpschefernas mål inte nås<br />
Inköpen är en viktig fråga för svenska och andra<br />
företag som skulle kunna spara 10–<strong>25</strong> procent av<br />
inköpskostnaderna med ett effektivt system. Capgeminis<br />
undersökning visar att mindre än 50 procent<br />
använder sitt inköpssystem för att spåra ordrar.<br />
Peter Lindskog-Bodin Det blir <strong>Stockholm</strong>s sjukhem som får sköta Brommageriatriken.<br />
FaKta Om StuDIen<br />
– Det råder fortfarande en hel del<br />
förvirring om vad SRM är. Detta<br />
beror delvis på att SRM kan vara<br />
svårt att implementera och integrera.<br />
Många företag lägger ner för<br />
lite tid på att identifiera de processer<br />
och inköpskanaler som kommer att<br />
påverkas vid implementeringen, och<br />
upptäcker senare att de bara har tagit<br />
sig halvvägs och utan att realisera de<br />
besparingar de hade räknat med. De<br />
företag som effektivt infört ett inköpssystem<br />
kan minska administrationen<br />
kring inköp, få bättre avtalstrohet,<br />
reducera time-to-market och vinna<br />
konkurrensfördelar, samt locka bättre<br />
inköpare till sina organisationer.<br />
Fredrik Fermén<br />
Undersökningen baseras på intervjuer med 20 företag<br />
och organisationer som spenderar minst 100 miljoner<br />
euro och som använder ett SRM-system. Företagen<br />
kommer från Sverige, Nederländerna, Tyskland, Frankrike,<br />
England, USA och Australien. Den kompletterades<br />
med intervjuer av inköpare och andra användare av<br />
SRM-systemen. Totalt genomfördes 123 intervjuer.<br />
offentliga affärer #6 2006<br />
Det har gjorts många försök att beskriva<br />
utvecklingen i Haparanda sedan IKEA<br />
beslutade att etablera sig på orten.<br />
Många säger att det är det största som<br />
hänt sedan staden grundades 1809, för<br />
att ersätta Torneå, som i freden tillföll<br />
storfurstendömet Finland.<br />
Det är inte bara valfläsk<br />
I dag är utbytet mellan Torneå och<br />
Haparanda en naturlig process<br />
varje dag och det senaste året har<br />
vänt upp och ner på hela tillvaron;<br />
geografiskt, ekonomiskt och<br />
mentalt. E4:an flyttas, nya gator<br />
tar form, tomter styckas och säljs,<br />
hotell byggs, restauranger öppnar,<br />
företag skriker efter arbetskraft<br />
och investerarna står på kö. Och<br />
Haparandabornas många arbetssökande<br />
befinner sig på arbetsförmedlingens<br />
nystartade kurs<br />
för att skriva säljande CV. Den<br />
Norrländska pessimismen begravs<br />
i djupet av Torneälvens bottensediment.<br />
Ingen vet riktigt var det hela<br />
kommer att hamna till slut, men<br />
alla har en känsla av framåtanda.<br />
Och det är inte bara politiskt<br />
valfläsk. Det är verklighet. IKEA<br />
öppnar. Samma dag som beslutet<br />
offentliggjordes började telefonerna<br />
gå varma i kommunhuset. Investeringar<br />
för 2,5 miljarder kronor är<br />
planerade, vilket inte bara är unikt<br />
för Norrland, utan hela Sverige.<br />
Jobb skapas i kölvattnet<br />
Haparandaborna är glada. Kommuncheferna<br />
är ännu gladare. Men gladast<br />
av dem alla är nog arbetsförmedlarna.<br />
Efter att ha varit en avfolkningsbygd,<br />
skriker nu företagen efter arbetskraft.<br />
Historiskt sett har Haparanda haft<br />
ungefär dubbelt så hög arbetslöshet<br />
som resten av landet. Man beräknar<br />
att 1000 jobb kommer att skapas i<br />
kölvattnet av kryssaren IKEA, och<br />
detta i en kommun med 10 000 invånare.<br />
Det skulle motsvara 100 000<br />
nya jobb i <strong>Stockholm</strong> på ett bräde.<br />
Ett strategiskt läge<br />
för handel<br />
Hela Norrlandskusten har de senaste<br />
åren expanderat. Bygget av Botniabanan<br />
skapar en potentiell ekonomisk<br />
region mellan Sundsvall och Umeå.<br />
Flera städer runt Bottenviken har länge<br />
försökt locka till sig IKEA. Men att<br />
Haparanda avgick som segrare förvånade<br />
alla, utom haparandaborna själva.<br />
Staden har med sin position längst in<br />
nyheter<br />
När IKEA kom till byn<br />
Det började med att en liten by snabbt förvandlas<br />
från en deppig avfolkningsbygd till Sveriges snabbast<br />
växande ekonomi. Och sedan den dagen har<br />
inget varit sig likt.<br />
De första kunderna på IKEA<br />
HaparandaTornio, det 16:e<br />
varuhuset i Sverige och det<br />
218:e inom koncernen.<br />
Bland medlemmarna i nätverket<br />
satsar ett flertal på biogas som<br />
fordonsbränsle, exempelvis Kristianstad,<br />
Östersund, Hässleholm, Olofström,<br />
Linköping och <strong>Stockholm</strong>.<br />
Fler kommuner planerar att inom<br />
kort göra stora investeringar i biogasanläggningar.<br />
Den breda satsningen<br />
på biogas som fordonsbränsle ingår<br />
i kommunernas långsiktiga arbete<br />
med att minska utsläppen av växthusgaser<br />
och de deltar därmed aktivt<br />
i arbetet för att Sverige ska nå de<br />
av riksdagen antagna klimatmålen.<br />
Inom nätverket tycker man därför<br />
att det är djupt olyckligt att Volvo<br />
i Bottenviken ett strategiskt läge för<br />
handel. Haparandas vision om att bli<br />
ett internationellt handelscentrum<br />
på Nordkalotten låg inom räckhåll.<br />
Det började med Tillväxtkonferensen<br />
Varuhuset invigdes den 15 november i år genom att Ingvar<br />
Kamprad och Sven-Erik Bucht, kommunalråd i Haparanda,<br />
enligt IKEA-tradition sågade itu en stock.<br />
Personvagnar meddelat att de har<br />
för avsikt att sluta tillverka gasbilar.<br />
Beslutet kommer inte att ändra<br />
kommunernas inriktning på val av<br />
och krav på fordonsbränsle – biogas.<br />
I ett öppet brev till regeringen skriver<br />
klimatkommunerna; Det finns andra<br />
bilfabrikanter som möjliggör fortsatt<br />
satsning på biogas som fordonsbränsle.<br />
Det är ändå beklagligt att ett<br />
av Sveriges ledande bilmärken slutar<br />
med produktionen av biogasbilar<br />
och detta av flera skäl.<br />
– Produktion och utveckling av<br />
biogas och biogasfordon är en viktig<br />
del i den nationella satsningen på<br />
miljöteknikexport och därmed också<br />
nya jobb i Sverige.<br />
– Det är av stort symbolvärde för<br />
den internationella marknaden att<br />
i <strong>Stockholm</strong> våren 2004, där Ingvar<br />
Kamprad var en av talarna. I pausen<br />
trängde sig Haparandas kommunalråd<br />
Sven-Erik Bucht fram till den hårt<br />
uppvaktade Kamprad och lämnade<br />
över en lunta papper och sade:<br />
– Vi har ett område där du enkelt når<br />
med 1,5 miljoner människor i fyra<br />
länder inom en radie av 50 mil.<br />
Kamprad blev tydligen intresserad och<br />
sedan gick det fort.<br />
Peter Lindskog-Bodin<br />
Klimatkommuner satsar på<br />
biogas som fordonsbränsle<br />
Klimatkommunerna är ett nätverk med 19<br />
kommuner och ett landsting som arbetar aktivt<br />
lokalt för att minska utsläppen av växthusgaser. De<br />
uppmanar nu Sveriges nya regering att fortsätta<br />
med en offensiv klimatpolitik, både nationellt och<br />
internationellt, där utveckling av hållbara transportsystem<br />
och fordonsbränslen får fortsatt stöd.<br />
det land som har den största användningen<br />
av biogas som fordonsbränsle<br />
också tillverkar gasbilar.<br />
– Det finns en ”köptrohet” hos<br />
Volvoägare som har varit en faktor<br />
som underlättat för marknadsgenombrottet<br />
av biogasdrivna personbilar.<br />
Steget är inte så stort att gå<br />
från en fossildriven bil till en biogasdriven<br />
bil av det bilmärke som man<br />
är van vid.<br />
Klimatkommunerna hoppas nu att<br />
regeringen tydligt verkar för en fortsatt<br />
satsning på biogas som fordonsbränsle.<br />
De tror att det skulle vara<br />
av stor betydelse för att påverka<br />
Volvo Personvagnar att ompröva sitt<br />
beslut att lägga ned produktionen av<br />
gasbilar.<br />
Arne Öster<br />
21
nyheter<br />
Som säkert är bekant har EU lagt<br />
fast målet att alla hinder för elektroniska<br />
inköp skall vara undanröjda<br />
2010. Och då skall minst hälften av<br />
de offentliga inköpen göras på elektronisk<br />
väg. I Sverige har regeringen<br />
beslutat att alla statliga myndigheter<br />
senast den 1 juli 2009 (vilket slutdatum<br />
den nya regeringen troligen<br />
kommer att tidigarelägga med ett<br />
år) skall ha gått över till att sända<br />
och ta emot elektroniska fakturor.<br />
Ekonomistyrningsverkets, ESV,<br />
gjorde under 2005 en ”Förstudie om<br />
e-fakturering för statliga myndigheter.”<br />
Den visade att staten som<br />
en effekt av övergång till elektronisk<br />
fakturering skulle kunna spara fyra<br />
miljarder under en femårsperiod.<br />
Studien gav energi åt en långsiktig<br />
och målmedveten statlig satsning<br />
på att helt gå över till elektronisk<br />
handel. Utvecklingsarbetet som leds<br />
av ESV, har bland annat resulterat<br />
i det ovan nämnda beslut om övergång<br />
till e-fakturering samt beslut<br />
om att staten skall använda Svefakturan<br />
som gemensam standard.<br />
Ramavtalsupphandling<br />
ESV har under hösten genomfört<br />
en ramavtalsupphandling för<br />
infrastrukturen för e-fakturor, vars<br />
resultat beräknas vara klart före jul.<br />
22<br />
Upphandlingen kommer att omfatta<br />
följande produkter och tjänster:<br />
Fakturaväxel: tjänster för överföring<br />
av elektroniska eller skannade<br />
fakturor mellan köpare och säljare,<br />
med funktion för att såväl sända<br />
som ta emot fakturor. Fakturaportal:<br />
tjänst där en leverantör kan registrera<br />
kundfakturor i ett webbformulär,<br />
som sedan skickas elektroniskt till<br />
kunden i ett på förhand fastställt<br />
format. Skanningscentral: tjänster<br />
som erbjuds för att skanna och tolka<br />
leverantörsfakturor åt mottagaren<br />
och därefter sänder dem i elektroniskt<br />
format till mottagaren. Arkivering<br />
av räkenskapsinformation<br />
kan ingå som tilläggstjänst. Elektronisk<br />
fakturahantering, EFH: stöd<br />
för den interna hanteringen av en<br />
faktura i ett elektroniskt arbetsflöde.<br />
EFH omfattar intern distribution av<br />
fakturor, kontering, attest och arkivering.<br />
EFH förutsätter e-fakturor eller<br />
skannade fakturor. Upphandlingen<br />
omfattar två kategorier lösningar,<br />
enligt följande: BAS-paketet<br />
omfattar tjänster för fakturaväxel,<br />
skanning och tolkning samt EHF i<br />
ASP-lösning. Plus-paketet omfattar<br />
tjänster för fakturaväxel med eller<br />
utan SHS-funktionalitet, tjänster för<br />
skanning och tolkning samt EHF för<br />
lokal installation.<br />
Stödpaket<br />
Parallellt med ramavtalsupphandlingen<br />
håller ESV på att ta fram ett så kallat<br />
stödpaket med basinformation, vilken<br />
löpande läggs ut på ESV:s webbplats<br />
som en sammanhållen informationsportal.<br />
Här sammanförs på ett strukturerat<br />
sätt all information som myndigheterna<br />
behöver i sitt utvecklingsarbete.<br />
Syftet är bland annat underlätta för<br />
myndigheterna att samordna sina<br />
införanden av e-faktura, så att man<br />
väljer gemensamma lösningar och standarder.<br />
I förlängningen finns strategier<br />
för ett fortlöpande erfarenhetsutbyte.<br />
I portalen skall också finnas information<br />
som riktar sig statens leverantörer.<br />
ESV har en referensgrupp knuten till<br />
e-fakturaprojektet, där ett stort antal<br />
myndigheter finns representerade,<br />
och naturligtvis drivs arbetet i nära<br />
samverkan med Verva och Sveriges<br />
Kommuner och Landsting, inkluderande<br />
den fortsatta utvecklingen inom<br />
Single Face To Industry (SFTI). ESV<br />
deltar också i internationella utvecklingsgrupper<br />
med fokus på bland annat<br />
standardiseringsfrågor.<br />
Het höst<br />
Allt fler offentliga förvaltningar<br />
arbetar målmedvetet med att successivt<br />
utveckla verksamheten mot en<br />
sammanhållen e-förvaltning. Mer<br />
funktionella webbplatser och olika etjänster<br />
för medborgar- och näringslivsservisservice<br />
är vanliga projekt, liksom<br />
att införa eller vidareutveckla e-handelslösningar<br />
inklusive att digitalisera hela<br />
upphandlingsprocessen. Leverantörerna<br />
av system och komponenter för<br />
de olika momenten i upphandlings-<br />
och uppföljningsarbetet känner av det<br />
offentliga affärer #6 2006<br />
Händer och trender<br />
inom E-upphandling<br />
e-upphandling och e-handel ligger nästan alltid<br />
med i utvecklingsstrategin eller har redan på<br />
ett eller annat sätt etablerats inom kommuner,<br />
landsting och statliga myndigheter. eu har lagt<br />
fast målet att alla hinder för elektroniska inköp<br />
skall vara undanröjda 2010.<br />
växande intresset och kan parallellt<br />
därmed erbjuda allt mer kompletta och<br />
effektiva lösningar. En tydlig trend är att<br />
leverantörerna genom samarbeten och<br />
integrationskoncept vill kunna leverera<br />
heltäckande upphandlingssystem och<br />
lösningar, som smidigt kan integreras<br />
i redan befintliga ekonomi- och affärs-<br />
Maud Eriksson Redovisningschef,<br />
Södertälje kommun.<br />
system. Samtidigt lägger man stor vikt<br />
vid att utöka antalet funktioner och<br />
utveckla lättförståliga och användarvänliga<br />
gränssnitt. Mognande system, den<br />
generella utvecklingen mot tjänsteorienterade<br />
IT-arkitektur och processtänkande<br />
bidrar till att växla upp intresset,<br />
liksom här och på annan plats i denna<br />
tidning omtalade initiativ och projekt<br />
för att driva på utvecklingen inom såväl<br />
statlig som kommunal förvaltning.<br />
Future Imagebank<br />
offentliga affärer #6 2006<br />
ESV har under hösten genomfört en ramavtalsupphandling för infrastrukturen för e-fakturor,<br />
vars resultat beräknas vara klart före jul.<br />
Ängelholm – val och strategi<br />
I Ängelholms kommun, som har en<br />
tydlig och offentliggjord upphandlingspolicy,<br />
har man fattat beslut<br />
om att successivt digitalisera hela<br />
upphandlingsprocessen. Inför valet<br />
av upphandlingssystem jämförde<br />
man under våren system från fem<br />
olika leverantörer, berättar inköpschef<br />
Agneta Normann:<br />
– Efter en första utvärderingen hade<br />
vi kvar två system som uppfyllde våra<br />
kriterier. Det skulle vara enkelt och<br />
användarvänligt, kunna hantera alla<br />
moment i upphandlingsprocessen,<br />
ge stöd vid direktupphandling och<br />
rymma en avtalsdatabas. Att vi till slut<br />
valde upphandlingssystemet Kommers<br />
från Primona berodde bland annat på<br />
att det hade en tilltalande design med<br />
snygga och tydliga dokument samt att<br />
det smidigt kunde integreras mot vårt<br />
affärssystem från WM-data. Ett stort<br />
och avgörande plus för Kommers var<br />
dessutom den välutvecklade modulen<br />
för livsmedelsinköp.<br />
Kommers kan användas som en helt<br />
webbaserad tjänst som driftas av leverantören.<br />
Men för Ängelholm var det<br />
naturligt att köra systemet i en drift.<br />
Upphandlarna har lokala installationer<br />
på sina arbetsstationer och kan då<br />
arbeta helt integrerat med stationens<br />
övriga program och funktioner, medan<br />
övriga användare ute i organisationen<br />
kommer att köra programmet i webbläsaren.<br />
Ängelholm kommer också att<br />
sköta driften åt de båda samverkanskommuner<br />
Örkelljunga med fem<br />
användarlicenser och Båstad, som har<br />
en licens. Agneta Normann, som är<br />
mycket nöjd med programmet och<br />
den support man får från Primona,<br />
berättar att man nu genomför ett<br />
omfattande utbildningsprogram för<br />
alla användare.<br />
– Vår satsning på användarutbildning<br />
ingår i en långsiktig strategi för att<br />
utveckla vår upphandlingsfunktion.<br />
Vi har bland annat utbildat ett 70tal<br />
personer i systemets funktioner<br />
för avrop och direktupphandling. Vi<br />
kommer nu att gå vidare med en mer<br />
omfattande utbildning som behandlar<br />
hela upphandlingsprocessen.<br />
Agneta Normann berättar att ett<br />
initiativ inom Kommunförbundet i<br />
Skåne resulterat i att en liten grupp<br />
med representanter från kommunerna<br />
Bromölla, Trelleborg, Helsingborg<br />
och Ängelholm tagit fram ett<br />
standardiserat förfrågningsunderlag<br />
för varor och tjänster. Man har också<br />
sökt och från SOI fått ett stipendium<br />
om 10 000 kronor för att vidareutveckla<br />
dokument och säkerställa att<br />
det i alla detaljer följer upphandlingsdirektiven<br />
och LOU.<br />
Södertälje – marknadsplats<br />
I Södertälje kommun gick man för<br />
ett par år sedan över till elektronisk<br />
fakturahantering med hjälp av en<br />
ny modul i sitt affärssystem från<br />
Economa – vars namn numera är<br />
Pesonec Affärslösningar. Den hanterade<br />
fakturavolymen var omkring<br />
100 000 fakturor per år från cirka<br />
5 000 leverantörer, så det är lätt att<br />
förstå att det fanns en stor effektiviseringspotential.<br />
– Vi har gjort stora tidsvinster och<br />
fått ett helt annat grepp om hela vår<br />
inköpsverksamhet. När vi kunde<br />
logga och analysera flödena och<br />
hanteringen fick vi ett bra underlag<br />
för att utveckla och bibehålla effektiva<br />
processer. Vi fick en automatisk<br />
ankomstregistrering och ett bra stöd<br />
för betalningsövervakning och automatiska<br />
påminnelser. Det blev också<br />
smidigare att löpande göra korrekta<br />
budgetuppföljningar, konstaterar<br />
Maud Eriksson, enhetschef, Redovisning<br />
och Ekonomisupport.<br />
Fortfarande skannas de flesta<br />
fakturor men antalet leverantörer<br />
som hanterar e-fakturor har ökat<br />
successivt. Redan från början lade<br />
man stor vikt vid att förändra och<br />
lägga fast standardiserade rutiner för<br />
inköp och beställningar.<br />
– Vår övertygelse är att goda fakturahanteringsrutiner<br />
grundläggs<br />
vid beställningstillfället, eftersom<br />
processen startar med inköpet. Vi<br />
har därför satsat på att förändra<br />
inköpsbeteendet genom att utbilda<br />
och certifiera särskilda beställare.<br />
När vi etablerat stabila rutiner och<br />
processer ville vi gå vidare och ge<br />
våra beställare ett effektivt verktyg<br />
för att ytterligare förbättra och<br />
förenkla arbetet med inköpen, fortsätter<br />
Maud Eriksson.<br />
Det ledde till att man under hösten<br />
beslöt att ansluta sig till Gatetrades<br />
inköpsportal eller handelsplats,<br />
kallad Marknadsplatsen. Den<br />
bakomliggande tekniken utvecklades<br />
i Danmark, relaterat till ett statligt<br />
initiativ, vilket vi tidigare skrivit<br />
om Offentliga Affärer. Gatetrades<br />
Markandsplats är idag Nordens<br />
största öppna och oberoende B2B<br />
marknadsplats.<br />
– Marknadsplatsens storlek och<br />
mångåriga verksamhet hade betydelse<br />
för vårt val, men det avgörande<br />
var framför allt konceptet i sig och<br />
möjligheterna att smidigt integrera<br />
Markandsplatsen med vårt ekonomi-<br />
nyheter<br />
och fakturahanteringssystem.<br />
Maud Eriksson har stora förväntningar<br />
på de möjligheter som Marknadsplatsen<br />
kan ge, såsom:<br />
· Hjälpa till att säkerställa inköpsprocessen,<br />
så att rätt person i kommunen<br />
köper rätt vara till rätt pris hos rätt<br />
leverantör.<br />
· Skapa konkurrens, eftersom inköparna<br />
genom marknadsplatsen<br />
smidigt får tillgång till en större<br />
marknad, vilket leder till att de vid<br />
direktupphandlingar kan göra offertförfrågningar<br />
som når ett större<br />
antal leverantörer. Det gynnar både<br />
kommunen och leverantörerna.<br />
· Marknadsplatsen gör det möjligt<br />
att förenkla och effektivisera beställningsförfarandet<br />
i organisation.<br />
Visionen är att alla beställningar<br />
ska kunna ske samlat i ett system, in<br />
vilket man också hanterar leverantörsfakturorna.<br />
Målet är att personer<br />
som har ansvaret för inköpen och<br />
för ekonomihanteringen ska kunna<br />
hantera alla uppgifter via en ingång<br />
i ett gemensamt beställnings- och<br />
fakturasystem. Marknadsplatsen är<br />
en viktig pusselbit i det scenariot.<br />
· I förlängningen räknar man med att<br />
en handelsportal såsom Marknadsplatsen<br />
skall kunna ersätta dagens<br />
elektroniska handel enligt SFTIsceniarierna,<br />
vilka man upplever vara<br />
för krångliga och föråldrade.<br />
Arbetet är nu inriktat på att integrera<br />
Marknadsplatsen till workflowsystemet<br />
för elektronisk handel, samt<br />
att informera kommunens leverantörer<br />
om de nya förutsättningarna<br />
och vad de kan vinna på att ansluta<br />
sig till Marknadsplatsen.<br />
Samarbete - Avtalsarkiv<br />
Vi nämnde inledningsvis trenden<br />
att leverantörerna av upphandlingssystem<br />
genom samarbeten och<br />
integrationsmoduler utvecklar sina<br />
tjänster och erbjudanden för att<br />
kunna leverera lösningar som ger<br />
ett kraftfullt stöd åt hela upphandlingsprocessen.<br />
Ett sådant exempel är<br />
det nya samarbetet mellan Oreo och<br />
BancTec. Primärt kommer BancTecs<br />
välutvecklade lösning för avtalsarkiv<br />
att anpassas för integration i<br />
Oreos upphandlingstjänst. I avtalsarkivet<br />
kan upphandlare lägga in alla<br />
inköpsavtal, så att beställaren ute i<br />
verksamheterna enkelt skall kunna<br />
göra avrop och sedan betala leverantören<br />
med hjälp av en inbyggd<br />
betaltjänst På sikt kan samarbetet få<br />
betydligt större och strategiskt mer<br />
avgörande betydelse än så. För Oreo<br />
är det naturligtvis värdefullt att få en<br />
stark, globalt verkande samarbetspartner.<br />
Och BancTec får tillgång till<br />
en heltäckande lösning för upphandlingsprocessen,<br />
vilken kan integreras<br />
med företagets plattformar för informationssökning,<br />
elektroniska arkiv,<br />
ärende- och bildhantering inkluderande<br />
systemlösningar för skanning.<br />
I förlängningen finns också möjlighet<br />
att vidareutveckla upphandlingsmodulerna<br />
för användning inom det<br />
privata näringslivet.<br />
Kent Mossheden<br />
23
vad gör dig<br />
innovation för samarbete<br />
offentliga affärer #6 2006<br />
Med hjälp av standarden kan olika<br />
verksamheter strukturera information<br />
likartat och underlätta samordning<br />
samtidigt som det blir mer<br />
kostnadseffektivt för kommuner och<br />
myndigheter.<br />
– Vi har flera kunder, bland annat<br />
kommuner, som i sin verksamhet<br />
behöver utbyta information om<br />
vägar med statliga verk och företag.<br />
För att detta ska kunna göras effektivt<br />
behövs standardiserade lösningar.<br />
Standarden känns nytänkande och<br />
anpassad efter den tekniska utvecklingen<br />
och jag har stora förhoppningar<br />
på att den kommer slå igenom<br />
och användas länge, säger Torsten<br />
Hökby, Tekis, en av deltagarna i<br />
projektet. Standarden kommer bäst<br />
till användning när man ska bygga<br />
upp IT-baserad hantering av väg-<br />
och järnvägsinformation, konstruera<br />
gränssnitt samt skicka och ta emot<br />
data, byta system och systemleverantör<br />
samt administrera databaser<br />
för vägnät, cykelnät och trafikflöde.<br />
– Vi har redan börjat använda oss<br />
av standarden eftersom vi utvecklar<br />
programvaror inom detta område.<br />
Branschen har länge efterfrågat ett<br />
standardiserat sätt att designa och<br />
göra välutvecklade applikationer på,<br />
och det känns därför bra att standarden<br />
nu blivit klar, säger Yngve<br />
Magnusson, Kordab, en av deltagarna<br />
i projektet.<br />
Flera av branschens aktörer har<br />
medverkat i SIS-projektet, bland<br />
annat Försvarsmakten, <strong>Stockholm</strong>s<br />
Trafikkontor, Euroroads, Kordab,<br />
Lantmäteriet, Malmö Gatukontor,<br />
Wm-data, <strong>Stockholm</strong>s stad - Stadsledningskontoret,<br />
Tekis, Triona, och<br />
Vägverket. Projektet är öppet för alla<br />
intressenter som vill skapa effektivare<br />
informationshantering kring<br />
vägar och transporter. Standarden<br />
är utformad för att enklare kunna<br />
utväxla data om och kring vägnäten<br />
i Sverige. Den innehåller grundläggande<br />
definitioner för hur man<br />
nyheter<br />
Enklare digital samverkan mellan kommuner<br />
Datorbaserade planeringssystem med anknytning<br />
till väg, järnväg och transporter används allt mer.<br />
Därför ökar efterfrågan på standardiserad information<br />
som underlag för digital samverkan, främst<br />
mellan landets kommuner. nu är en ny standard<br />
för väg- och järnvägsnät klar som minskar dubbelarbete<br />
och sparar pengar åt kommunerna.<br />
Det behövs en standardlösning,<br />
menar Torsten Hökby.<br />
beskriver trafiknäten och hur man<br />
knyter annan information till dessa<br />
nät. I standarden finns också funktioner<br />
som tillåter hantering av nät<br />
på olika nivåer och detaljeringsgrad.<br />
Arne Öster<br />
Norska försvaret väljer Steria<br />
Steria har vunnit ett<br />
ramavtal för leverans<br />
av utvecklingstjänster<br />
till norska försvaret på<br />
säkra ICt-plattformar.<br />
Kontraktet har ett<br />
uppskattat värde på 50<br />
– 100 miljoner norska<br />
kronor de första två<br />
åren.<br />
– Detta avtal är viktigt för oss och<br />
befäster Sterias position som en av<br />
norska försvarets strategiska kompetenspartner,<br />
säger Ellen Kvindesland,<br />
försäljningsdirektör för Steria i<br />
Norge. Avtalet omfattar utvecklingstjänster<br />
till alla försvarets säkra ICTplattformar.<br />
Detta innebär stöd för<br />
drift, löpande ändringar, ändringsprojekt,<br />
underhåll och vidareutveckling<br />
av driftsverktyg och vid behov<br />
mindre anpassningar av befintliga<br />
applikationer och system. Sterias<br />
samarbete med norska försvaret startade<br />
hösten 2002, då Steria fick ett<br />
ramavtal inom ICT konsulttjänster. I<br />
juni i år fick Steria ännu ett ramavtal<br />
med det norska försvaret, denna<br />
gång inom projektledning.<br />
Fredrik Fermén<br />
50 till 100 miljoner kronor uppskattas kontraktet som Steria drog hem uppnå under de två år.<br />
<strong>25</strong><br />
Future Imagebank<br />
Future Imagebank
Gillar du också<br />
konkurrens?<br />
Beställ Konkurrensnytt redan i dag. Gratis.<br />
Nyhetsbrevet Konkurrensnytt håller dig<br />
uppdaterad om det senaste på konkurrensområdet.<br />
8 utgåvor per år, direkt i din<br />
brevlåda eller som pdf via e-post. Gratis.<br />
Beställ tidningen redan i dag på<br />
www.konkurrensverket.se<br />
offentliga affärer #6 2006<br />
Den sammanlagda oredovisade<br />
pensionsskulden uppgår till ca <strong>25</strong>0<br />
miljarder svenska kronor. Samtidigt<br />
som den långsiktiga betalningsförmågan<br />
varierar starkt. När 40-talisterna<br />
går i pension blir skuldbördan<br />
för tjänstepensionerna allt tyngre.<br />
Slår man ut den på befolkningen<br />
är varje medborgare i Sverige idag<br />
skyldig drygt 30 000 kronor.<br />
– Även om jag har en positiv inställning,<br />
väntar helt klart tuffare tider. Det<br />
är en stor fördel att göra något idag -<br />
nu. Särskilt mot bakgrund av att efterfrågan<br />
på välfärdstjänster förväntas öka<br />
kraftigt, fortsätter Nils Mårtensson.<br />
Kulmen nås om 10 år<br />
Pensionsskulden kulminerar om<br />
10 år. Då är den som störst. Stora<br />
utbetalningar skall då betalas ut till<br />
dem som går i pension. Fram till dess<br />
kommer skulden att öka. Det gäller<br />
för kommuner och landsting att<br />
börja planera noga redan nu.<br />
– Ytterst viktigt är det att man sätter<br />
sig in i problematiken och lär sig så<br />
mycket som möjligt. Det handlar<br />
om att tänka långsiktigt och jämna<br />
ut ekonomibördan över tiden för att<br />
inte skjuta över betalningsansvar till<br />
framtida generationer, menar Nils<br />
Mårtensson.<br />
Nils Mårtensson, pensionsskuldsexpert<br />
på Skandia.<br />
Börja betala av nu<br />
För att mildra framtida kostnadstryck<br />
är det en fördel om kommuner<br />
och landsting gör avsättningar redan<br />
nu, och successivt löser in delar av<br />
pensionsskulden.<br />
– Ju mer en kommun sparar, desto<br />
bättre blir det naturligtvis framåt.<br />
Det gäller också att passa på när<br />
det finns goda förutsättningar,<br />
exempelvis om man nyligen sålt ett<br />
bolag och har en stark kassa. Det<br />
är ett konkret exempel på hur man<br />
kan gå tillväga för att klara av att<br />
hantera välfärden på sikt. Konsekvensen<br />
kan annars bli att det<br />
kommer att ta hårt på sjuk- och<br />
äldrevården.<br />
Skulden påverkar Sveriges<br />
samtliga kommuner<br />
– Kommuner med stark ekonomi,<br />
har bättre förutsättningar att<br />
hantera situationen. Parallellt är<br />
det viktigt att även ha en helhetsbild<br />
i åtanke. Ofrånkomligt kvarstår<br />
faktum - får staten ökad belastning,<br />
påverkar det i sin tur landets samtliga<br />
kommuners ekonomi, fortsätter<br />
Nils Mårtensson.<br />
De kommuner med svag ekonomi,<br />
framförallt de mindre i glesbygderna,<br />
kan tvingas att skära ner när<br />
folkmängden minskar. Nu gäller det<br />
att dessa kommuner gör realistiska<br />
bedömningar och inte förlitar sig<br />
på att befolkningsutvecklingen skall<br />
vända.<br />
eKOnOmI<br />
Pensionsskulden:<br />
Vilken generation ska ta smällen?<br />
Pensionsskulden ökar och den svaga soliditeten i<br />
kommuner och landsting är ett allvarligt problem.<br />
Dubbel belastning på utbetalningar, samtidigt<br />
som de sätter av pengar för framtiden.<br />
– Pensionsskulden är främst en generationsproblematik,<br />
frågan är vilken generation som skall<br />
ta smällen, säger nils mårtensson pensionsskuldsexpert<br />
på Skandia.<br />
KOrt BaKgrunD - nIlS mårtenSSOn<br />
Med en bakgrund på enheten för Kommunal ekonomi<br />
på finansdepartementet, med huvuduppgift att ta fram<br />
ekonomiska analyser, prognoser och nulägesanalyser till<br />
Sveriges ministrar - arbetar Nils Mårtensson sedan ett<br />
halvår tillbaka på Skandia som pensionsskuldsexpert.<br />
Tillbaka i tid har han varit ekonom på Landstingsförbundet,<br />
dessförinnan chef på pensionsskuldsenheten på<br />
pensionsföretaget KPA.<br />
Oro bland anställda, uppger<br />
rapport från KPA<br />
I en rapport som Pensionsföretaget KPA<br />
har tagit fram, uppges en klar oro bland<br />
kommun- och landstingsanställda. Nästan<br />
samtliga är bekymrade över att pengarna<br />
inte räcker till de ökande behoven inom<br />
äldreomsorgen. En klar majoritet tror att<br />
de själva kommer få det sämre än dagens<br />
pensionärer. Av rapporten framgår oro för<br />
hur de anställda på sikt skall klara av sin<br />
privatekonomi.<br />
Future Imagebank<br />
Hur påverkas pensionsskulden<br />
av tidigare pensionering?<br />
– Det blir en fördyring om kommunalanställda<br />
går i pension tidigare<br />
än ordinarie pensionsålder innan<br />
det nya kommunala pensionsavtalet,<br />
KAP-KL, har slagit igenom<br />
fullt ut. Det beror på att det tidigare<br />
pensionsavtalet, PFA, var kraftigt<br />
kostnadsdrivande, medan det nya<br />
avtalet har gjorts om för att vara hållbart<br />
på sikt.<br />
Hur ser du på Sveriges<br />
ekonomi i dess helhet?<br />
– Nu går det bra för Sverige och<br />
goda förutsättningar finns framåt.<br />
Men vi kommer inte ifrån att vi har<br />
stora problem på sikt i samband med<br />
att en hel generation går i pension.<br />
Detta påverkar de offentliga finanserna<br />
både när det gäller pensionerna<br />
och efterfrågan på välfärdstjänster.<br />
Vilket är det största<br />
problemet som regeringen<br />
brottas med nu?<br />
– Nödvändiga åtgärder bör vidtas<br />
idag. Den främsta åtgärden för<br />
att klara välfärden på sikt är en<br />
hög sysselsättning med produktivt<br />
arbete. Det kräver en välutbildad och<br />
välmatchad arbetskraft, snarare än<br />
kortsiktiga arbetsmarknadsmässiga<br />
åtgärder. Samtidigt kommer det att<br />
krävas en diskussion om den offentliga<br />
sektorns välfärdsåtaganden.<br />
Tina Lundberg<br />
Redovisar endast en del av<br />
pensionsskulden, enligt SCB<br />
Landsting och kommuner redovisar<br />
endast en mindre del av pensionsskulden<br />
i sina årsredovisningar. Det<br />
görs helt i enlighet med den kommunala<br />
redovisningslagen samtidigt som<br />
det strider mot god redovisningssed,<br />
enligt statistiska centralbyrån.<br />
27
En bra affärsjurist ser<br />
längre än juridiken.<br />
STOCKHOLM GÖTEBORG MALMÖ HELSINGBORG LONDON<br />
PARIS BRYSSEL HONG KONG SHANGHAI<br />
www.vinge.se<br />
Vinge är en av Nordens största advokatbyråer med omkring 450 anställda, varav ca 300 jurister.<br />
Vår verksamhet är helt inriktad på affärsjuridik och våra uppdrag är till stor del internationella. Vinge ingår i<br />
Scandinavian Law Alliance tillsammans med Kromann Reumert i Danmark och Thommessen i Norge samt i<br />
Lex Mundi, ett globalt nätverk för oberoende advokatbyråer.<br />
offentliga affärer #6 2006<br />
I år räknar samtliga landsting med<br />
att kunna visa upp plusresultat - ett<br />
konststycke som man inte klarade<br />
under förra året. Även kommunerna<br />
går bra, för 2006 gör de ett sammantaget<br />
plusresultat på 14 miljarder<br />
kronor. Förklaringen till den ekonomiska<br />
framgången är bland annat att<br />
fler jobbar, vilket ger kommunerna<br />
större skatteintäkter, och att statsbidragen<br />
höjts. Den goda ekonomiska<br />
utvecklingen lär enligt en färsk<br />
prognos från Sveriges Kommuner<br />
och Landsting fortsätta i ett par år<br />
till. Därefter, alltså efter 2009, börjar<br />
dock mörka moln att torna upp<br />
sig. Ekonomerna hävdar att intäkterna<br />
från skatterna då inte kommer<br />
att räcka till för att bekosta den<br />
kommunala välfärden. Ledningen<br />
för Sveriges Kommuner och Landsting<br />
varnar därför kommunerna för<br />
att öka utgifterna genom att sänka<br />
skatterna eller öka lönerna. Pengarna<br />
kommer att behövas framöver när de<br />
äldre blir fler och alltmer vårdkrävande,<br />
menar de.<br />
– I dag är det endast ett fåtal<br />
kommuner som redovisar dåliga<br />
siffror tack vare den stabila högkonjunkturen<br />
i Sverige. På många<br />
håll har man i dag ett överskott i<br />
budgeten och nu gäller det att samla<br />
i ladorna för att återställa balansen i<br />
ekonomin. Inte minst för att klara<br />
de framtida pensionsåtagandena när<br />
stora grupper offentligt anställda går<br />
i pension under de närmaste åren,<br />
säger Anders Haglund, direktör<br />
Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers.<br />
Anders Haglund, Öhrlings<br />
PricewaterhouseCoopers.<br />
Förstärkning på senare år<br />
Så var det inte för fem år sedan. Då<br />
var läget det omvända.<br />
– Många kommuner och landsting<br />
brottades med ekonomiska problem<br />
och brister i styrning och ledarskap.<br />
1/3 av kommunerna fick inte<br />
ekonomin att gå ihop. Många hade<br />
helt enkelt förbrukat sina resurser<br />
för att kunna finansiera den löpande<br />
verksamheten, berättar Anders<br />
Haglund.<br />
– Under de senaste åren har dock<br />
kommunernas ekonomi förstärkts.<br />
Man har också börjat ta tag i styrproblemen<br />
genom att utveckla<br />
styrformer, vässa sitt ledarskap och<br />
tydliggöra sina ambitioner och mål<br />
för verksamheten. Uppföljning är<br />
naturligtvis A och O. Andra viktiga<br />
faktorer är viljan att utveckla och<br />
mäta produktiviteten inom olika<br />
områden där uppföljning alltså är<br />
A och O. Även en ökad samverkan<br />
mellan kommuner och mellan<br />
kommun och företag är viktiga framgångsfaktorer,<br />
förklarar han.<br />
Vilka trender kan man se?<br />
– Kommuner agerar allt oftare på<br />
regional nivå. Samverkan är en<br />
nödvändighet på områden som till<br />
exempel infrastruktur där man både<br />
försöker att påverka och samarbeta<br />
med statliga aktörer som Banverket<br />
eKOnOmI<br />
Sektorn på miljardplus<br />
Det ekonomiska läget för landets kommuner och<br />
landsting ser ljust ut. Sammantaget gör hela den<br />
landstingskommunala sektorn i år ett plusresultat<br />
på plus 19 miljarder kronor.<br />
”<br />
och Vägverket, menar Anders<br />
Haglund.<br />
Det kan också handla om gemensamma<br />
satsningar på turism och<br />
näringsliv.<br />
Attraktiv kärnverksamhet<br />
– Kärnverksamheterna i kommunerna<br />
måste ha en hög och mätbar<br />
kvalitet. Det är självklara ingredienser<br />
för en kommuns attraktionskraft.<br />
Det kan handla om boende<br />
och planer för framtida byggande,<br />
skola och annan kommunal service,<br />
säger Anders Haglund.<br />
Sammanslagningar av kommuner<br />
tror inte Anders Haglund är en<br />
framkomlig väg. Det lönar sig inte<br />
Nu gäller det att samla i ladorna<br />
- Anders Haglund<br />
”<br />
och i synnerhet inte när det gäller<br />
glesbygdskommuner. Ett ökat<br />
samarbete när det gäller kompetensförsörjning<br />
och andra frågor där det<br />
finns gemensamma intressen kan<br />
dock vara bra för flera kommuner.<br />
Det är inte heller något märkvärdigt<br />
med att orter med tidigare historiskt<br />
starka bindningar söker samarbetslösningar<br />
till gagn för alla parter.<br />
Även om dessa orter i dag skulle ligga<br />
i olika kommuner.<br />
Arne Öster<br />
Tre av fyra Privat pensionssparare saknar kunskap om avgifter<br />
endast en av fyra av alla som har ett eget<br />
pensionssparande vet vad de betalar i avgift till<br />
förvaltaren. Det visar en ny undersökning som<br />
amF Pension genomförde i september.<br />
- resultatet är oroväckande säger Ingvar Skeberg,<br />
Vice VD på amF Pension.<br />
I Sverige har ungefär hälften av alla i<br />
åldrarna 21 till 64 år privat pensionssparande<br />
och medelspararen sparar i<br />
snitt cirka 300 kronor. Men endast<br />
<strong>24</strong> procent av dessa har kunskap om<br />
vilka avgifter de betalar till förvaltaren.<br />
Av dem tycker hela 59 procent<br />
att avgifterna är för höga. Avgifternas<br />
betydelse är ofta underskattad, det<br />
påverkar pensionen mer än man tror<br />
(se tabell nedan.)<br />
– Det tyder på att en stor del av<br />
privatspararna varje månad lägger<br />
undan pengar utan att vara medvetna<br />
om avgifternas effekt på sparkapitalets<br />
utveckling. Den som väljer privatsparande<br />
med höga avgifter kan råka ut<br />
för en obehaglig överraskning när<br />
det är dags att ta ut pensionen, säger<br />
Ingvar Skeberg, Vice VD på AMF<br />
Pension.<br />
Tydligare information<br />
Okunskapen speglas även i att så<br />
mycket som hälften av spararna anger<br />
att de mycket sällan eller sällan följer<br />
utvecklingen av det egna pensionssparandet.<br />
– Det är ingen överraskning att många<br />
ägnar lite tid åt att sin pension, men<br />
det är också ett tecken på att vi som<br />
erbjuder privat pensionssparande kan<br />
bli ännu bättre. Tydligheten när det<br />
gäller avgifter för olika pensionsprodukter<br />
behöver öka i hela branschen,<br />
säger Ingvar Skeberg.<br />
Bör jämföra aktörer<br />
Val av förvaltare styrs främst av en<br />
befintlig ekonomisk relation till bank<br />
eller försäkringsbolag. I undersökningen<br />
svarade 58 procent av dem<br />
som sparar privat att de valde förvaltare<br />
för att de redan var kund i bolaget.<br />
Det var med andra ord inte nivån på<br />
avgifterna som avgjorde valet.<br />
– Givetvis ligger det i försäkringsbolagens<br />
intresse att sälja olika tjänster till<br />
en och samma kund. Och för kunden<br />
är det en bekväm lösning att lägga sitt<br />
privata sparande på, till exempel, den<br />
bank som sköter bostadslånet. Men<br />
spararen kan vinna mycket på att<br />
jämföra de olika aktörerna på marknaden,<br />
fortsätter Ingvar Skeberg.<br />
Fredrik Fermén<br />
unDerSöKnIngen:<br />
Undersökningen baseras<br />
på svar från 1 154 personer<br />
i åldrarna 21 till 64 år<br />
i hela Sverige. Datainsamlingen<br />
genomfördes under<br />
1-7 september 2006 med<br />
hjälp av en webb-baserad<br />
frågeenkät.<br />
29
KOmmuner<br />
Trots olikheterna styrs Sveriges nordligaste<br />
kommun och vår sydligaste av<br />
expansion och stark framåtanda.<br />
– Här är det drag under galoscherna.<br />
En av världens modernaste gruvor<br />
LKAB, Luossavaara, Kiirunavaara<br />
AB, rekordinvesterar för framtiden.<br />
Rymd- och miljöforskningen ökar<br />
och allt fler besökare vill till Kiruna.<br />
Flygplans- och biltestningen växer<br />
och handeln visar resultat som få kan<br />
tävla med. Nu när gruvan växer så<br />
det knakar får vi bygga om Kiruna<br />
från traditionens bojor, och det gör<br />
inte saken sämre, fortsätter Kenneth<br />
Stålnacke i årsredovisningen 2005.<br />
<strong>2007</strong> firar Trelleborg<br />
750-årsjubelium<br />
Nästa år slår Trelleborgs kommun på<br />
stora trumman i samband med sitt<br />
750-årsjubiluem. Festen pågår i 365<br />
dagar, från nyårsdagen till nyårsaftonen.<br />
Det ena arrangemanget efter<br />
det andra avlöser varandra.<br />
– Föreningar, företag och många<br />
andra kommer att tillsammans<br />
med kommunala nämnder, styrelse,<br />
förvaltningar att göra festen till en<br />
händelse som verkligen sätter Trelleborg<br />
på kartan, hävdar Egil Ahl,<br />
kommunstyrelsens ordförande (s) i<br />
årsredovisning 2005.<br />
Kiruna Sveriges<br />
nordligaste kommun<br />
Med direktflyg från <strong>Stockholm</strong><br />
på 90 minuter, 140 km norr om<br />
polcirkeln, ligger Kiruna - Sveriges<br />
nordligaste kommun med sina 23<br />
135 invånare. Sida vid sida lever de<br />
urgamla samiska näringarna tillsammans<br />
med den högteknologi som<br />
gjort Kiruna framgångsrikt. Den<br />
omfattande rymd- och miljöforskningen<br />
har fört med sig att Kiruna<br />
har blivit ett centrum för rymdforskning<br />
på norra halvklotet.<br />
Offensiv satsning<br />
Gruvbrytning är ryggraden i näringslivet,<br />
samtidigt som Kiruna kommun<br />
även satsar stort inom rymd, turism<br />
och högskoleutbildningar.<br />
– Vi lyckades nå målet 2005.<br />
Kommunens resultat blev drygt 36<br />
mkr och i kommunen koncernens<br />
offentliga affärer #6 2006<br />
Kiruna och Trelleborg<br />
Styrda av framåtanda<br />
Kiruna kommun ger allt, trelleborgs kommun<br />
satsar stort inför sitt kommande 750-årsjubileum.<br />
– Kiruna ger järnet, säger Kenneth Stålnacke,<br />
kommunstyrelsens ordförande (s).<br />
drygt 49 mkr. Ambitioner och mål<br />
som fastställdes har uppfyllts med<br />
råge, säger Kenneth Stålnacke.<br />
De lyckades dessutom sänka kommunalskatten<br />
med 10 öre. Nu finns <strong>25</strong><br />
mkr avsatta och den framtida inriktningen<br />
är minst 10 mkr år. Överskottet<br />
de nu har ger möjlighet till<br />
reformutrymme som kan förbättra<br />
välfärden. Viktiga områden som<br />
Kiruna kommun satsar på är att<br />
bygga ut infrastruktur för att möjliggöra<br />
företagsetableringar, så väl som<br />
utbyggnad av turistanläggningar.<br />
Kiruna och Trelleborg<br />
kontrasternas platser<br />
Medan du möter Ishotellet i Jukkasjärvi<br />
som för sjuttonde säsongen byggs<br />
upp på nytt av snö och is, finner du<br />
vita sandstränder i Trelleborg. Samtidigt<br />
som många resenärer flyger till<br />
Kiruna, passerar stora godsmängder<br />
offentliga affärer #6 2006<br />
in och ut ur landet i Trelleborg. Själva<br />
centralorten Trelleborg är en viktig<br />
industri- och hamnstad och utgångspunkt<br />
för Europavägarna 6 och 22.<br />
Trelleborgs Hamn är en av de största<br />
i landet. Inom logistiknäringen finns<br />
ett stort antal företag representerade<br />
i Trelleborg. Med hamnen som nav<br />
verkar rederier, transport- och speditionsföretag.<br />
Trelleborgs kommun satsar<br />
på bostäder, miljö och<br />
vägutbyggnader<br />
Just nu är kommunen med sina<br />
dryga 40 000 invånare inne i en<br />
mycket intensiv och genomgripande<br />
förändringsprocess. Omvandlingen<br />
av Trelleborg från industristad till<br />
attraktiv bostadsort är i full gång.<br />
Stavstensudde är en av nycklarna till<br />
Trelleborgs framtid, de åtta byarna<br />
kommer vara en given attraktion<br />
under den kommande bomässan.<br />
Goda kommunikationer är väsentliga<br />
för Trelleborgs utveckling och<br />
mycket arbete läggs ner på planering,<br />
bland annat utbyggnad av E6.<br />
– Det är nu vi bestämmer färdriktningen<br />
för Trelleborg och trelleborgarna<br />
under de kommande<br />
decennierna, menar Egil Ahl,<br />
kommunstyrelsens ordförande.<br />
Stor omsorg ägnas även åt de lokala<br />
miljöfrågorna. Trelleborgs engagemang<br />
i Östersjösamarbetet Baltic<br />
Master är ett exempel på vikten av<br />
samarbete över nationsgränserna. Trelleborgs<br />
arbete inom Klimp, klimatinvesteringsprogrammet,<br />
har fått stöd<br />
av Naturvårdsverket bland annat för<br />
satsning på fjärrvärme. Det första<br />
spadtaget har tagits för anläggningen<br />
som skall förse delar av centralorten<br />
med miljövänlig fjärrvärme.<br />
Näringslivet i Trelleborg<br />
Över 2000 företag finns i Trelleborg.<br />
Några är multinationella<br />
företag som till exempel - Pergo<br />
AB, ANI Printing Inks AB, Trelleborg<br />
AB, Metso Minerals AB,<br />
Ruukki. Från Trelleborg kommer<br />
också Dux-möblerna. Ett annat<br />
företag som är välkänt är FMT som<br />
förser flygplatser världen över med<br />
passagerarbryggor. Företagandet i<br />
Kirunas kommunalråd<br />
Kenneth Stålnacke<br />
Foto: Sören Häggroth<br />
Trelleborg präglas i hög utsträckning<br />
av tillverkning, de mekaniska<br />
verkstäderna är flera, bland annat<br />
Prestando AB som levererar till<br />
bilindustrin. Service- och tjänsteföretagen<br />
i Trelleborg ökar ständigt<br />
i antal. Växande branscher<br />
är numera också finansiell utbildnings-,<br />
fastighets-, uthyrnings- och<br />
företagstjänster.<br />
Turismen i kommunerna<br />
Turismen i Kiruna kommun står för<br />
hälften av all turism i Norrbotten. Där<br />
sommarsolen lyser utan att gå ned i två<br />
månader i sträck, medan polarnatten<br />
under tre veckor i december sänker sitt<br />
täcke över bygden. Kiruna kommun<br />
har ett rikt kulturliv och en förnämlig<br />
konstsamling på 2000 verk. De anser<br />
sig ha Nordens bästa amatörteater och<br />
ett framgångsrikt musikliv. För att inte<br />
glömma skidparadiset Riksgränsen.<br />
Här finns Sveriges högsta fjäll, Kebnekaise,<br />
liksom Torneträsk som är en av<br />
landets djupaste sjöar. Trelleborg är<br />
slätten som möter havet. Här finns<br />
de vita sandstränder och inbjudande<br />
strandängar och fiskelägena. Genom<br />
vindlande pilalléer finns pittoreska<br />
byar med sina små kyrkor. Trelleborgs<br />
turistbyrå har som första turistbyrå<br />
i Skåne blivit Equalityregistrerad.<br />
Equalitymärket delas ut till turistmål,<br />
anläggningar och offentliga lokaler<br />
KOmmuner<br />
Egil Ahl, kommunstyrelsens ordförande (s) i Trelleborgs kommun är övertygad om att Trelleborgs 750-årsjubiluem kommer att<br />
sätta kommunen på kartan.<br />
Foto: Ingrid Wall<br />
som godkänts av föreningen “Turism<br />
för alla” i Sverige och syftar till att öka<br />
tillgängligheten för människor med<br />
olika typer av funktionshinder.<br />
Kiruna ett kulturellt och<br />
socialt experiment<br />
Före kommunreformationen på<br />
70-talet ansågs Kiruna vara världens<br />
största stad med hänsyn till ytan.<br />
Kiruna byggdes som ett ”mönstersamhälle”<br />
efter ideal som vuxit fram<br />
i Storbritannien. Det blev ett av de<br />
större skandinaviska samhällsprojekten<br />
genom tiderna. Stadsplan, husbyggande,<br />
transporter och utbildning<br />
anpassades till klimatet och människorna.<br />
Anläggandet av Kiruna blev ett<br />
av århundradets stora sociala experiment<br />
som fortfarande genomsyrar hela<br />
samhället, för att inte glömma beaktandet<br />
av det kulturhistoriska värdet.<br />
Tina Lundberg<br />
31
kommuner<br />
Den nya arbetstidslagen<br />
rullar på i Haninge Kommun<br />
Den nya arbetstidslagen, skall den första <strong>januari</strong><br />
vara införd och gälla för alla kollektivavtal.<br />
reglerna innebär stora omställningar på många<br />
arbetsplatser. I Haninge kommun har man testat<br />
den nya ALT genom Time Cares schemasystem<br />
under den gångna hösten med gott resultat.<br />
Haninge Kommun har inom äldreomsorgen<br />
haft ett schemasystem efter<br />
Time Care-modell i cirka sju år. Linda<br />
Arvidsson, som är huvudadministratör<br />
för tidssystem i Haninge Kommun och<br />
ser positivt på ett Time Carekontrakt<br />
som gäller för hela äldreomsorgen:<br />
– Vi började med det här för att kunna<br />
optimera personalbemanningen, då den<br />
tidigare var väldigt statisk. Vi insåg också<br />
vikten av att kunna schemalägga efter<br />
vårdbehovet. Vilket vi får fram efter ett<br />
system som kallas vårdresursmätning,<br />
där man också lägger in möten, friskvård,<br />
administrativ tid med mera. Då<br />
får vi fram den faktiska vårdtiden.<br />
För att alla delar ska fungera krävs olika<br />
behörigheter i systemet. Utöver användare,<br />
som representerar personalen,<br />
finns systemadministratörer, huvudadministratör,<br />
huvudadministratör löner<br />
och enhetschef.<br />
Programmet i korthet<br />
För att utveckla ett schema följer man<br />
ett visst linjärt program, som utgår från<br />
vårdresursmätningen. Ett bemanningskrav<br />
läggs upp av systemadministratören<br />
tillsammans med respektive chef.<br />
Önskemål: Alla lägger in sitt eget schema<br />
efter sina egna önskemål. När vill jag<br />
vara ledig? När vill jag jobba dag respektive<br />
kväll? När vill jag ha semester?<br />
Preliminärt schema: Då tittar man på<br />
verksamhetens behov. När behövs jag?<br />
Kan jag tänka mig att jobba dag istället<br />
för kväll?<br />
Färdigt schema: När ovanstående<br />
punkter är uppfyllda delas det färdiga<br />
schemat ut två veckor innan det börjar<br />
gälla.<br />
Schemaläggning enligt ALT<br />
– Den nya arbetstidslagen är ganska<br />
komplicerad i förhållande till den<br />
gamla och till vårt sätt att se på schemaläggning<br />
i Skandinavien. Därför<br />
är det till stor nytta för oss att kunna<br />
använda ett schemaläggningssystem,<br />
där alla regler och avtal finns inlagt.<br />
Vilket i sin tur innebär att alla behöver<br />
inte kunna arbetstidslagen till punkt<br />
och pricka, för att kunna schemalägga<br />
sig själva enligt gällande regler.<br />
Försöker någon att lägga in ett pass som<br />
bryter mot en regel, exempelvis dygnsvila,<br />
kommer systemet att säga ifrån och<br />
påpekar “regelbrott” på datorskärmen,<br />
samt en förklaring på vari regelbrottet<br />
ligger. Den nya arbetstidslagen gör<br />
att Haninge Kommun nu startar upp<br />
Time Care i hela äldreomsorgen så att<br />
schemaläggningen görs på samma sätt i<br />
hela förvaltningen. De enheter som vill<br />
ha kvar sina fasta scheman går vi bara in<br />
och kontrollerar, enligt reglerna i ATL.<br />
Linda Arvidsson, huvud-<br />
administratör för Time Cares<br />
tidssystem i Haninge Kommun.<br />
Höstens test<br />
För att tydligare kunna se konsekvenserna<br />
av ATL i samband med schema-<br />
offentliga affärer #6 2006<br />
läggning gjorde Haninge Kommun<br />
några scheman efter önskemål enligt<br />
de regler som gäller idag. Sedan lade<br />
vi in samma önskemål, men enligt de<br />
nya reglerna i ATL.<br />
– Vi gav också de påhittade personerna<br />
olika karaktärer, exempelvis en pappa<br />
som har sina barn varannan vecka. Detta<br />
för att se hur de nya reglerna påverkar<br />
inte bara verksamheten utan även<br />
personalen, säger Linda Arvidsson.<br />
Konsekvenser för<br />
arbetsgivare och -tagare<br />
Om man som arbetsgivare tillfälligt<br />
måste gå ifrån reglerna vad gäller<br />
dygnsvila och veckovila, till exempel<br />
att personal måste beordras in på<br />
grund av sjukdom. Då måste arbetstagaren<br />
kompenseras, dels genom att få<br />
ersättning och dels få kompensationsledighet<br />
på nästkommande arbetspass.<br />
Man får endast göra avvikelser från<br />
dygns- och veckovilan om det är på<br />
grund av att en situation uppstår som<br />
en arbetsgivare inte kunnat förutse,<br />
som till exempel sjukdom.<br />
– Det kommer att bli dyrare för arbetsgivaren<br />
att ta in personal på kvalificerad<br />
övertid, på grund av kvalificerad<br />
ersättning och eventuell täckning för<br />
personen som måste ersättas med<br />
kompensationsledighet. Det kommer<br />
även att bli svårare att bevilja byten av<br />
pass då dessa måste kontrolleras enligt<br />
fler regler än i dagsläget, säger Linda<br />
Arvidsson.<br />
Peter Lindskog-Bodin<br />
offentliga affärer #6 2006<br />
Virgins ägare och koncernchef<br />
Richard Branson skulle inte klara<br />
sig utan sina anteckningsböcker.<br />
När han talar med anställda eller<br />
kunder antecknar han alltid och gör<br />
dessutom en lista över saker som<br />
omedelbart behöver fixas. Just listor<br />
är det viktigaste av alla verktyg, anser<br />
managementgurun David Allen som<br />
av den amerikanska affärstidningen<br />
Fast Company kallats världens mest<br />
inflytelserika tänkare inom produktivitet.<br />
Hans bok “Getting things<br />
done”, från 2001 har uppnått en kultliknande<br />
status. Outlook, Palmpilot<br />
och Blackberry, som David Allen<br />
kallar för Crackberry, är tekniska<br />
hjälpmedel tänkta att förenkla<br />
arbetet, men i många fall stör de och<br />
i värsta fall leder de till en felprioritering.<br />
Många som tröttnat på att<br />
synkronisera mobilen med datorns<br />
kalender, telefonlistan med Outlook<br />
och att alltid ha koll på e-posten med<br />
mobilen gillar David Allens teori<br />
om back-to-basics-management.<br />
Fördelen med anteckningsböcker är<br />
uppenbara i sammanhanget - batteriet<br />
tar aldrig slut, manualen existerar<br />
inte och du behöver inte vara<br />
rädd att den kraschar.<br />
Nya ögon<br />
Det analoga ledarskapet är inte<br />
teknikfientligt utan ser på det<br />
moderna arbetet med nya ögon.<br />
Enligt David Allen handlar arbete<br />
i dag om att disponera tiden och<br />
vara medveten om energinivån hos<br />
LeDArskAp<br />
Högre kvalitet med<br />
analog analaog teknik<br />
Att vara effektiv utan elektronik - går det? Ja, det<br />
går alldeles utmärkt, menar produktivitetsgurun<br />
David Allen.<br />
sig själv och andra. Det gäller att<br />
ha förmågan att analysera när förutsättningarna<br />
för arbetet är de bästa<br />
- något som tekniken stör. Därför är<br />
långsammare tekniker i många fall<br />
mer lämpade för arbetet. Kommunikation<br />
som tar tid och samtal med<br />
större närvaro gör att det analoga<br />
arbetssättet kräver mer eftertänksamhet,<br />
mer taktfullhet och mer<br />
kvalitet. Och det sätter människan<br />
bakom arbetet främst.<br />
Distansarbetare struntar<br />
i IT-säkerheten<br />
Att ständigt vara uppkopplad kan<br />
också ge upphov till stress och man<br />
tänker inte heller alltid på de säkerhetsrisker<br />
som finns. En undersökning<br />
som Insight Express gjort på<br />
uppdrag av Cisco visar att säkerheten<br />
är lågt prioriterad hos dem som<br />
jobbar på distans. 1 000 distansarbetare<br />
i tio länder har tillfrågats och<br />
svaren visar bland annat att var femte<br />
användare låter vänner eller familj få<br />
tillgång till Internet på jobbdatorn.<br />
Lika många surfar via grannens<br />
oskyddade trådlösa nätverk när de<br />
jobbar hemma.<br />
– Att använda andras trådlösa nätverk<br />
eller låta icke anställda komma åt<br />
jobbdatorn är säkerhetsrisker som<br />
kan innebära att företagsinformation<br />
hamnar i orätta händer eller att<br />
företagets nätverk kan utsättas för<br />
hackarattacker, säger Håkan Nohre,<br />
säkerhetsexpert på Cisco i Sverige.<br />
Arne Öster<br />
Future Imagebank<br />
Ramavtalsleverantör<br />
Informationsförsörjning<br />
2005<br />
Vi tar hand om alla dina dokumentprocesser:<br />
Datafångst<br />
Processer<br />
Arkivering<br />
Systemintegration<br />
Managed Services<br />
Support<br />
BancTec är en av världens ledande leverantörer av systemlösningar inom<br />
skanning, bild- och ärendehantering, informationssökning och elektroniska<br />
arkiv. De systemlösningar BancTec levererar kännetecknas av att de är<br />
verksamhetskritiska och hjälper kunderna att spara tid och pengar.<br />
Några kunder: Bankgirot, Privatgirot, Nordea, Tradimus, Plusgirot, HTF, If,<br />
RPS, Post Danmark, BBS, ABN Amro Bank, Bank of Scotland, Bank of<br />
Ireland, New Charter Housing, Vägverket, Ford Motor Credit, American<br />
Express, SmåA och British Airways.<br />
BancTec AB. Besöksadress: Årstaängsvägen 1A, 5 tr.<br />
Postadress: Box 47155, 100 74 <strong>Stockholm</strong>.<br />
Telefon: 08-744 75 00. Telefax: 08-744 75 50.<br />
E-post: mailbox@banctec.se Hemsida: www.banctec.se
leDarSKaP<br />
Sven Allgurén VD vid Medavo<br />
Resultatutveckling.<br />
Läsarnas frågor om ledarskap<br />
”Vissa personer är<br />
tysta på mötet”<br />
Inget intresse för möten<br />
Jag är ansvarig för en grupp på 8<br />
personer sedan 3 år tillbaka. Jag<br />
har vid flera tillfällen försökt att<br />
införa att vi skall ha regelbundna<br />
möten. Efter några försök så har<br />
jag fått höra att man tycker att det<br />
inte ger något. Några medarbetare<br />
har menat att de inte har tid och<br />
att vi inte behöver ha möten. Hur<br />
skall jag göra för att få upp intresset<br />
för regelbundna möten?<br />
> Jag blir lite förvånad över ditt<br />
problem. Det verkar som om det<br />
är dina medarbetare som leder dig<br />
istället för tvärt om. Att samla sina<br />
medarbetare med en viss regelbundenhet<br />
är viktigt för att bland annat<br />
informera, ta upp gemensamma<br />
problem eller planera för framtiden.<br />
Om ett möte inte upplevs<br />
som meningsfullt så beror detta nog<br />
mer på att mötet är felaktigt upplagt<br />
eller genomfört. Det är bättre att du<br />
har korta möten oftare än att de blir<br />
långdragna och sällan. Ett fungerade<br />
möte är alltid väl förberett. Fastställ<br />
en agenda, som kan vara övergripande<br />
och samma vid varje tillfälle.<br />
offentliga affärer #6 2006<br />
Offentliga Affärer har anlitat<br />
Sven Allgurén VD vid Medavo<br />
Resultatutveckling. Han kommer<br />
att svara på våra läsares frågor<br />
om ledarskap. Sven har under<br />
19 år utbildat och coachat ledare<br />
i Sverige och har stor erfarenhet<br />
inom området. Har du en fråga<br />
som du vill ha besvarad eller<br />
belyst så sänd den direkt till;<br />
sven.allguren@medavo.se.<br />
Självklart kommer vi inte att<br />
publicera ditt namn i artikeln.<br />
Personalmöten är en viktig källa för att styra och<br />
leda en verksamhet. Ibland uppstår det problem<br />
av olika slag med dessa möten. att regelbundet se<br />
över och ifrågasätta mötesrutiner är betydelsefullt<br />
för en fungerande verksamhet. I detta nummer<br />
tar jag upp några frågor som berör problem som<br />
kan uppstå vid möten och som i värsta fall kan<br />
skapa osämja istället för samverkan.<br />
Klargör mötets syfte och se till att<br />
ni tar upp sådana frågor som berör<br />
personalen. Övergripande diskussioner<br />
brukar däremot ta lång tid och<br />
inte leda fram till konkreta åtgärder.<br />
Du kan ibland även delegera ut vissa<br />
frågor till någon medarbetare, som<br />
får redogöra för ett problem som<br />
uppkommit. Det finns mycket mer<br />
att säga om mötesteknik, men följer<br />
du dessa grundregler som kommer<br />
du säkert att få ett positivt gensvar<br />
i framtiden.<br />
Möten som leder till något<br />
De möten som jag har med min<br />
arbetsgrupp leder ofta till klagomål<br />
på arbetsförhållanden eller<br />
företagsledningen. Jag upplever<br />
att vilka frågor jag än tar upp så<br />
hamnar vi ofta i dessa ändlösa diskussioner.<br />
Hur bör man bäst styra<br />
upp mötet för att undvika dessa<br />
diskussioner?<br />
> Jag är inte helt säker på att du<br />
skall undvika att ta i dessa frågor<br />
utan heller försöka lösa de konflikter<br />
som dina medarbetare vill ventilera.<br />
Det är helt uppenbart att du<br />
offentliga affärer #6 2006<br />
konfronteras med ett missnöje som<br />
ligger och jäser hos personalen. Om<br />
du försöker att undvika detta kan ni<br />
inte komma vidare med andra frågor.<br />
Lyssna på dina medarbetare. Vad<br />
är det egentligen man är missnöjd<br />
med? Försök genom att ställa frågor<br />
att förstå orsaken bakom. Låt alla<br />
komma till tals. Även de som kanske<br />
sitter tysta och som har en avvikande<br />
mening. Fråga efter konkreta förslag<br />
till lösningar. Undvik att direkt lösa<br />
problemet vid mötet. Lova istället<br />
att du skall undersöka saken. Det är<br />
vikigt att du sedan återkommer med<br />
besked oavsett om du har en lösning<br />
eller inte. Det viktiga är att du tar<br />
dina medarbetares missnöje på allvar<br />
innan det leder till långdragna ”surdegar”.<br />
Vissa personer är<br />
tysta på mötet<br />
Vi har möten på vår avdelning en<br />
gång per vecka. Ofta så blir det<br />
mest jag och 2-3 personer till som<br />
pratar medan resten knappast säger<br />
något alls. Vi direkt tilltal så<br />
säger man att man håller med eller<br />
att man inte vet. Jag anser att allas<br />
åsikter bör komma fram. Hur bör<br />
man göra för att även de blyga skall<br />
deltaga i mötet?<br />
> Det problem som du beskriver är<br />
mycket vanligt. En del personer är<br />
mycket pratglada och andra får då<br />
svårt att komma till tals. Tänk på att<br />
mötet måste vara väl förebrett och ha<br />
ett verkligt syfte. Berätta detta i början<br />
av mötet så att alla vet vad som<br />
gäller. Om du vill få med så många<br />
åsikter som möjligt så får du nog<br />
tänka på hur du uttrycker dig. Om<br />
du frågar: ”Har du något att säga om<br />
detta?” så kommer de ”blyga”, som<br />
du uttrycker dig, att svara nej. Om<br />
du däremot frågar: ”Vilken uppfattning<br />
har du?” så får du ett mer uttömmande<br />
svar. Om du har personer<br />
som avbryter ofta så måste du markera<br />
att det inte är acceptabelt. Du<br />
kan även prata med dessa personer<br />
enskilt och ge kritik på beteendet.<br />
Mötesdeltagare som<br />
kommer för sent<br />
Vi har avdelningsmöten en gång i<br />
månaden. Vid nästan varje tillfälle<br />
så är det en person som vi alltid får<br />
leDarSKaP<br />
Att samla sina medarbetare med en viss regelbundenhet är viktigt för att bland annat informera,<br />
ta upp gemensamma problem eller planera för framtiden, skriver Sven Allgurén, VD Medavo<br />
Resultatutveckling.<br />
vänta på. Trots att jag påtalat att<br />
vi börjar prick 10.00 så verkar det<br />
som om denna person inte bryr sig.<br />
”Jag var tvungen att lösa det här<br />
först” är ett vanligt svar som jag<br />
får. Hur skall jag agera för att få<br />
honom att förstå att han slösar vår<br />
tid?<br />
> Tyvärr är det inte ett ovanligt beteende<br />
som du beskriver. Har man<br />
utsatt ett möte till ett visst klockslag<br />
så skall man börja då. Vänta inte på<br />
personer som kommer sent. Risken<br />
Några medarbetare har menat att de<br />
inte har tid och att vi inte behöver ha möten.<br />
Fråga till Sven Allgurén.<br />
att alltid vänta på någon är att övriga<br />
också börjar komma för sent eftersom<br />
mötet aldrig börjar i tid. Ha alltid<br />
en agenda för mötet. Dokumentera<br />
alltid vad ni kommit fram till och<br />
anteckna också klockslag när sent ankomna<br />
personer dyker upp. Ett problem<br />
med senkomna deltagare är att<br />
de inte får korrekt information eller<br />
tar del av diskussionerna. Det kan då<br />
falla tillbaka på verksamheten och på<br />
dig själv om du är ansvarig. Du kan<br />
lösa det genom att utse en person som<br />
informerar de personer som kommer<br />
för sent. Men kom ihåg: börja alltid<br />
mötet på utsatt tid.<br />
34 35<br />
Future Imagebank<br />
”<br />
”
Idé:<br />
Hantera stadens infrastruktur, både under och ovan jord.<br />
Verklighet:<br />
För att kunna hantera stadens infrastruktur, under såväl som ovan<br />
jord, måste man kunna skapa, administrera och ta del av stadens<br />
kartdata. Med en programvara från Autodesk ® , företaget som<br />
integrerade CAD- och GIS, blir det möjligt. Välj mellan Autodesk<br />
Map ® 3D, Autodesk MapGuide ® Enterprise och Autodesk ® Raster<br />
Design – med dessa produkter har du en komplett lösning som<br />
hjälper dig att öka effektiviteten och produktiviteten i alla led.<br />
Besök www.autodesk.se/map3D om du vill komma i kontakt med<br />
en av våra återförsäljare, ladda ned teknisk information eller läsa<br />
om andra kunder och deras lösningar.<br />
Autodesk, Autodesk Map och Autodesk MapGuide är registrerade varumärken eller varumärken tillhörande Autodesk, Inc., i USA och/eller andra länder.<br />
Alla andra varunamn, produktnamn eller varumärken tillhör sina respektive innehavare. © 2006 Autodesk, Inc. All rights reserved.<br />
Autodesk Map 3D<br />
offentliga affärer #6 2006<br />
Kartdagar <strong>2007</strong><br />
förenar oss<br />
Konferensen Kartdagar <strong>2007</strong> – ”geografisk information<br />
& It förenar oss” arrangeras i elmias<br />
lokaler i Jönköping den 21-23 mars. arrangemanget<br />
genomförs av Kartografiska Sällskapet<br />
i samarbete med utvecklingsrådet för landskapsinformation<br />
(ulI) och mBK-leverantörernas<br />
Intresseförening.<br />
För många är geografisk information<br />
synonymt med kartor. Detta är<br />
fortfarande en viktig produkt, men<br />
området är mycket, mycket större<br />
än så. Bland de viktigaste landvinningarna<br />
under de senaste åren finns<br />
geografiska informationssystem<br />
(GIS), satellitnavigering (GPS) och<br />
Internetbaserade informationstjänster.<br />
I kombination med avancerad<br />
datainsamling från satelliter,<br />
flygplan, laser och andra digitala<br />
sensorer spänner den geografiska<br />
informationstekniken över ett stort<br />
område. Geografiska databashanterare<br />
kan i dag hantera, analysera,<br />
dokumentera och vara beslutsstöd<br />
för avancerade tillämpningar för till<br />
exempel transportplanering, väderprognoser,<br />
kärnbränslehantering och<br />
kommunal verksamhetsstyrning.<br />
Geografisk informationsteknik är ett<br />
av de snabbast växande teknikområdena<br />
i Sverige. Under de senaste<br />
tio åren har området vuxit med 30<br />
procent per år. Nya positioneringsmetoder<br />
och informationssystem<br />
står för den största delen.<br />
Effektivare vardag<br />
Ny teknik och information förenar<br />
oss människor. Den gör vårt arbete<br />
och vår vardag effektivare, ofta i<br />
kommunikation med andra. Konferensen<br />
vänder sig till alla som arbetar<br />
med geografisk IT inom statlig,<br />
kommunal och privat verksamhet. I<br />
programmet som utgår från arrangörernas<br />
intresseområden kommer<br />
det att finnas intressanta teman för<br />
gIS<br />
beslutsfattare, utvecklare, användare,<br />
forskare och andra specialister.<br />
Arrangemanget genomförs med hjälp<br />
av Kartografiska Sällskapets lokalavdelning<br />
i Jönköping och med Elmia.<br />
GIT-mässan<br />
I samband med konferensen Kartdagar<br />
<strong>2007</strong> arrangeras en teknisk<br />
utställning av MBK-leverantörernas<br />
intresseförening. Detta är Sveriges<br />
största mässa och utställning inom<br />
området geografisk informationsteknik.<br />
Här finner du produkter och<br />
tjänster inom GIS, geografisk IT,<br />
GPS, geodesi, fotogrammetri, kartografi,<br />
visualisering, laserskanning<br />
och mycket annat. GIT-mässan är<br />
forumet och mötesplatsen för professionella<br />
aktörer inom GIT-området.<br />
Till konferensen och mässan kommer<br />
över 2 000 personer under tre dagar.<br />
Presentation av produkter<br />
Utställarna kommer, förutom på<br />
mässan, att presentera det nyaste<br />
och fräschaste inom alla produktområden<br />
i form av föredrag. Du kan<br />
fritt besöka dessa föredrag under<br />
konferensen Kartdagar <strong>2007</strong>.<br />
Arne Öster<br />
Nationell strategi för<br />
hanteringen av GIT<br />
regeringen har gett lantmäteriverket i uppdrag<br />
att tillsammans med geodatarådet och i samråd<br />
med andra berörda myndigheter samt Sveriges<br />
Kommuner och landsting utarbeta en nationell<br />
strategisk plan för den samlade informationsförsörjningen<br />
inom geodataområdet.<br />
Huvudsyftet med strategin är att den<br />
ska vara vägledande för alla aktörer<br />
i Sverige när det gäller att åstadkomma<br />
en effektivare hantering<br />
av grundläggande geografisk information<br />
och fastighetsinformation<br />
– med andra ord vara det gemensamma<br />
underlaget för Sveriges SDI<br />
(Spatial Data Infrastructure) och för<br />
Sveriges agerande inom europeisk<br />
och internationell samverkan inom<br />
området. Uppdraget ska redovisas<br />
till regeringen den 30 mars <strong>2007</strong>.<br />
För att bereda förslag till strategin<br />
samt förbereda andra insatser överenskoms<br />
vid Geodatarådets första<br />
möte den 12 september att inrätta<br />
fem arbetsgrupper enligt följande:<br />
· Användarkrav<br />
· Metadata<br />
· Specifikation av innehåll, inklusive<br />
samverkansfrågor<br />
· Tekniska lösningar, framför allt för<br />
tillhandahållande av informationen<br />
inklusive Geoportal<br />
· Organisation och regelverk<br />
Nationell strategi<br />
Utöver dessa arbetsgrupper<br />
kommer det att finnas andra<br />
möjligheter att delta i arbetet och<br />
lämna synpunkter på innehållet i<br />
strategin, bland annat kommer ett<br />
antal seminarier att genomföras för<br />
att belysa gemensamma synpunkter<br />
och krav vad gäller till exempel<br />
behov av kompetensutveckling<br />
samt forskning och utveckling. Ett<br />
öppet seminarium kring geodatastrategin<br />
kommer att hållas den<br />
7 december i <strong>Stockholm</strong> och den<br />
8 februari kommer en hearing att<br />
genomföras om förslaget till nationell<br />
geodatastrategi.<br />
Arne Öster<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
37
RIKSGÄLDSKONTORET<br />
HAR SAGT SITT<br />
OM VILKET KORT MAN<br />
BORDE HA PÅ JOBBET.<br />
VAD SÄGER DU?<br />
Med ett Eurocard på jobbet får ni en<br />
smar tare administration. Vilket sparar<br />
både tid och pengar. Istället för många<br />
fak turor från olika håll, samlas nämligen<br />
allt på en faktura en gång i månaden.<br />
Vill ni ha ett kort med specifi k köpgräns<br />
på respektive innehavare, väljer<br />
ni inköpskortet Purchasing.<br />
Planerar ni att fl yga mycket så väljer<br />
ni tilläggstjänsten SAS Travel Pass<br />
VILL DU VETA MER? GÅ IN PÅ EUROCARD.SE ELLER RING VÅR FÖRSÄLJNINGSAVDELNING PÅ 08-14 67 45.<br />
Cor porate, som för vandlar ditt Eurocard<br />
till en fl ygbiljett hos SAS. Till<br />
saken hör att Eurocard accepteras<br />
överallt i hela världen.<br />
Det här är några av de fördelar<br />
och möjligheter som följer med ett<br />
Eurocard. Och som ligger till grund<br />
för att Riksgäldskontoret utsett oss<br />
till första handsval i den statliga upphandlingen<br />
av betalkort.<br />
offentliga affärer #6 2006<br />
– Det handlar mycket om en tydligare<br />
reglering som, i mångt och<br />
mycket, kodifierar upphandlingspraxis<br />
på marknaden, säger Peter<br />
Forsberg.<br />
Vilka är de viktigaste<br />
förändringarna?<br />
– Det föreslagna nya regelverket har<br />
en kronologi som följer upphandlingsprocessen.<br />
Det blir därför mer<br />
överskådligt och användarvänligt.<br />
I sak kodifierar regelverket till stor<br />
del rådande upphandlingspraxis<br />
på marknaden, till exempel införs<br />
bestämmelser om ramavtal som är<br />
vanligt förekommande i praktiken<br />
men som hittills varit knapphändigt<br />
reglerat. Flexibilitet är annars ett<br />
utmärkande drag. I dagsläget är till<br />
exempel möjligheten till förhandlad<br />
upphandling, som ligger närmast till<br />
hands vid komplicerade kontrakt,<br />
begränsad inom den klassiska<br />
sektorn. Den föreslagna upphandlingsformen<br />
konkurrenspräglad<br />
dialog tar särskilt sikte på denna<br />
typ av kontrakt genom vilken en<br />
upphandlande myndighet kan föra<br />
en dialog med leverantörer om hur<br />
dess behov bäst kan tillgodoses, något<br />
som kanske inte alltid kan definieras<br />
tydligt i ett förfrågningsunderlag i<br />
JurIDIK<br />
Nya LOU:<br />
En tydligare reglering<br />
De föreslagna nya lagarna om offentlig upphandling<br />
kommer inte att medföra några dramatiska<br />
förändringar i sak och kommer sannolikt inte<br />
heller att påverka antalet överprövningar, menar<br />
Peter Forsberg, biträdande jurist, advokatfirman<br />
Vinge, <strong>Stockholm</strong>.<br />
”<br />
Det uppstår lätt konkurrensproblem när statliga<br />
myndigheter, kommuner och landsting agerar<br />
på en konkurrensutsatt marknad. Därför är det<br />
viktigt att konkurrensen sker på lika villkor.<br />
Kommuner, landsting och statliga<br />
myndigheter samarbetar ofta för<br />
att kunna göra förmånliga inköp<br />
Per-Arne Sundbom, konkurrensråd<br />
på Konkurrensverket.<br />
Priset används i princip som<br />
enda och avgörande kriterium vid<br />
upphandling av standardprodukter.<br />
– Peter Forsberg, biträdande jurist, Vinge.<br />
”<br />
förväg. Ökade möjligheter att hantera<br />
upphandlingen elektroniskt kan även<br />
minska tidsåtgången för upphandlingen,<br />
säger Peter Forsberg.<br />
Generalklausulen, principen om<br />
till nytta för samhällsekonomin och<br />
konsumenterna. Under vissa förutsättningar<br />
kan ett sådant samarbete<br />
begränsa eller skada konkurrensen<br />
på marknaden. När kommuner,<br />
landsting och statliga myndigheter<br />
samordnar sina inköp, till exempel<br />
i form av inköpscentraler, kan också<br />
leverantörerna få ökat intresse av att<br />
samverka för att stärka sin ställning.<br />
En utveckling mot ökad koncentration<br />
bland både köpare och säljare<br />
kan begränsa konkurrensen med<br />
högre priser och sämre kvalitet på<br />
varor och tjänster som följd.<br />
Mindre företag har<br />
svårt att hävda sig<br />
På Konkurrensverket har man<br />
svårt att se poängen med närmast<br />
branschupphandlingar, som en del<br />
ramavtalsupphandlingar innebär.<br />
Alla de stora aktörerna är med och<br />
ska dela på kakan medan mindre<br />
företag har svårt att hävda sig.<br />
– Många offentliga beställare bör<br />
bli bättre på att beakta förutsättningarna<br />
för en effektiv konkurrens<br />
vid upphandling. Det innebär till<br />
exempel att upphandlingarna inte<br />
ska göras på ett sådant sätt att enbart<br />
ett fåtal stora företag kan lämna<br />
anbud medan andra ställs utanför,<br />
säger Per-Arne Sundbom, konkurrensråd<br />
på Konkurrensverket.<br />
Erfarenheterna visar att det är svårt<br />
att åtgärda underprissättning av<br />
privata företag med konkurrenslagen.<br />
Det är ännu svårare när kommuner,<br />
landsting eller statliga myndigheter<br />
underprissätter.<br />
Konkurrensverket<br />
undersöker karteller<br />
- Sedan är det viktigt att leverantörer<br />
inte handlar i strid med konkurrensreglerna<br />
genom att gå samman vid<br />
anbudsgivning och sätta konkurrensen<br />
ur spel. Konkurrensverket<br />
har börjat ägna allt större intresse<br />
åt kartellbildning vid upphandling.<br />
affärsmässighet, skrivs om men dess<br />
innehåll förblir oförändrat påpekar<br />
Peter Forsberg. Det finns ganska få<br />
vägledande domstolsavgöranden och<br />
då generalklausuler ger domstolarna<br />
ett visst tolkningsutrymme blir praxis<br />
ganska spretig. Därför tror han att det<br />
nya regelverket sannolikt inte kommer<br />
att påverka antalet överprövningar.<br />
Vad bör man tänka på<br />
vid upprättandet av ett<br />
förfrågningsunderlag?<br />
– God förberedelse är det viktigaste<br />
rådet. Att först göra en behovsanalys<br />
och sedan ställa klart avgränsade, väl<br />
definierade och mätbara krav och<br />
kriterier, konstaterar Peter Forsberg.<br />
– Priset används i princip som<br />
enda och avgörande kriterium vid<br />
upphandling av standardprodukter.<br />
För att identifiera de utvärderingskriterier<br />
som utöver pris ger det ekonomiskt<br />
mest fördelaktiga anbudet bör<br />
man tänka till i förväg. Att definiera<br />
till exempel kvalitet är inte alltid en<br />
lätt uppgift, säger Peter Forsberg.<br />
Arne Öster<br />
Konkurrens ger förutsättningar för goda affärer<br />
Det beror helt enkelt på att kravet på<br />
transparens vid upphandling underlättar<br />
för leverantörerna att bilda<br />
karteller vid anbudsgivningen. Just<br />
nu behandlas i domstol det största<br />
kartellmål vi haft i Sverige och som<br />
gäller Vägverkets upphandling av<br />
asfaltbeläggningsentreprenader.<br />
Vi vill gärna att offentliga beställare<br />
kontaktar Konkurrensverket<br />
vid misstankar om kartellbildning.<br />
Då ökar våra möjligheter att lägga<br />
pussel och avslöja karteller vilket<br />
kan innebära avsevärda besparingar<br />
för samhället. I asfaltkartellen har<br />
Vägverket visat att priserna sjönk<br />
med 20-<strong>25</strong> procent i vissa regioner<br />
när den misstänkta kartellen avslöjades,<br />
säger Per-Arne Sundbom.<br />
– För att få underlag för att föreslå<br />
förbättringar vid offentlig upphandling<br />
driver vi ett projekt som handlar<br />
om överprövningarna under första<br />
halåret 2006. Vi hoppas att undersökningen<br />
ska ge oss en bra bild om<br />
problemens inriktning och omfattning,<br />
förklarar Per-Arne Sundbom.<br />
Arne Öster<br />
39
Nordens främsta eHandelsportal<br />
Gatetrade har i ett erårigt samarbete med Dansk Oentlig<br />
sektor utvecklat en marknadsplats som gör det,<br />
snabbt och enkelt att införa eHandel<br />
Frigör tid och pengar till kärnverksamheten<br />
genom att eektivisera inköpsprocessen.<br />
Referens:<br />
Södertälje startar ”Handelsplats” för kommunens alla beställare / inköpare och alla Södertäljes leverantörsföretag.<br />
Södertälje Kommun ansluter sig till ”gatetrade.net” den Danska handelsplatslösningen som fått Best<br />
Practice av EU och är känd från Danmark som det ”Det gode system”. En e-Handelsplats som kommer att<br />
öka eektiviteten och skapa ordning och reda vid inköp av varor och tjänster.<br />
”Södertälje kommun kommer att spara miljoner på att<br />
handla elektroniskt via Handelsplatsen gatetrade.net”<br />
Future Imagebank<br />
offentliga affärer #6 2006<br />
Som advokat arbetar jag med<br />
såväl konkurrensrätt som offentlig<br />
upphandling, oftast som företrädare<br />
för leverantörer, och möts inte sällan<br />
av frågeställningen – är det tillåtet<br />
att lämna ett gemensamt anbud?<br />
Av lagen om offentlig upphandling<br />
framgår att grupper av leverantörer<br />
har rätt att lämna anbud och<br />
förhandla. Denna rätt är dock inte<br />
oinskränkt och måste läsas mot<br />
bakgrund av de regler som finns i<br />
konkurrenslagen. Nedan kommer jag<br />
att kort redogöra för konkurrenslagens<br />
regler vad gäller gemensamma<br />
anbud. Huvudregeln enligt konkurrenslagen<br />
är att avtal eller samordnade<br />
förfaranden mellan företag som<br />
har till syfte eller effekt att hindra<br />
eller snedvrida konkurrensen på ett<br />
märkbart sätt är förbjudna. Detta<br />
innebär att företag skall vara försiktiga<br />
i samarbete med såväl leverantörer<br />
som återförsäljare för att hålla<br />
sig inom lagen. Två anbudsgivare<br />
som var för sig är kapabla att lämna<br />
anbud på den efterfrågade varan eller<br />
tjänsten har inte rätt att lämna in<br />
ett gemensamt anbud i och med att<br />
detta begränsar konkurrensen. Om<br />
det däremot rör sig om en upphandling<br />
där det inte går att lämna anbud<br />
i delar, utan en viss anbudsgivare för<br />
att överhuvudtaget kunna delta, är<br />
tvungen att lämna anbud på både<br />
produkterna A, B och C och anbudsgivaren<br />
inte tillverkar C så har denna<br />
ibland rätt att gå samman med en<br />
leverantör som kan tillhandahålla<br />
C. Konkurrensverket har i flera fall<br />
avseende större infrastrukturprojekt<br />
som exempelvis vägbyggen och<br />
tunnelbygget genom Hallandsåsen<br />
även ansett det acceptabelt att två<br />
eller flera anbudsgivare går samman<br />
eftersom de inte har haft tillräcklig<br />
kapacitet i form av maskiner,<br />
personal eller tekniskt kunnande att<br />
lämna anbud på egen hand, dock<br />
förutsatt att företagen inte står för<br />
en alltför stor del av marknaden i<br />
fråga. I och med att dessa företag<br />
annars inte hade haft möjlighet att<br />
delta i upphandlingen så ökar det<br />
gemensamma anbudet konkurrensen<br />
genom att det totalt sett blir fråga om<br />
flera anbudsgivare. Fram till 2004<br />
var det möjligt att få ett beslut från<br />
Konkurrensverket om att ett sådant<br />
samarbete var acceptabelt i ett visst<br />
fall men efter en regeländring är det<br />
nu företagen själva som måste göra<br />
en konkurrensrättslig bedömning.<br />
Anbudskarteller<br />
Ett av skolboksexemplen för en<br />
kartell – anbudskartellen – riskerar att<br />
uppkomma i just upphandlingssammanhang.<br />
En anbudskartell innebär<br />
att två eller flera företag tillsammans<br />
kommer överens om vilka priser<br />
eller rabatter respektive anbudsgivare<br />
skall ange i upphandlingen och<br />
företagen kan därigenom styra vem<br />
som skall vinna en viss upphandling<br />
samt hålla uppe priserna. Detta är<br />
givetvis i strid med konkurrenslagen.<br />
På motsvarande sätt är det inte heller<br />
tillåtet att tillsammans med sina<br />
konkurrenter komma överens om<br />
att ett eller flera företag inte skall ge<br />
in anbud i en viss upphandling och<br />
på så vis dela upp marknader. Det är<br />
vidare viktigt att branschföreningar<br />
inte blir forum för att ta gemensamt<br />
beslut om att alla medlemmar skall<br />
bojkotta en viss upphandling på<br />
grund av att medlemmarna är missnöjda<br />
med anbudsunderlaget. Att<br />
delta i en upphandling eller inte är<br />
ett beslut som varje enskilt företag<br />
måste ta – utan att diskutera det<br />
med sina konkurrenter. De företag<br />
som påstås ha deltagit i den så<br />
kallade asfaltskartellen, som just nu<br />
är föremål för prövning i <strong>Stockholm</strong>s<br />
tingsrätt, påstås just ha kommit<br />
överens om vilka bolag som skall<br />
vinna vissa upphandlingar i och med<br />
att bolagen i förväg överenskommit<br />
om priser. Konkurrensverket har<br />
yrkat att bolagen tillsammans<br />
skall betala böter på omkring 1,6<br />
miljarder kronor. Därutöver har två<br />
av de upphandlande enheterna som<br />
anser sig ha lidit skada av bolagens<br />
agerande väckt talan om skadestånd<br />
mot företagen. Om företagen, som<br />
misstänks ha deltagit i asfaltskartellen,<br />
fälls kan det därför stå dem<br />
mycket dyrt, för att inte tala om den<br />
goodwillskada de lidit av på grund<br />
av massmedias uppmärksamhet –<br />
oavsett utgången i målen. Det lönar<br />
sig således att i förväg bedöma om<br />
åtgärder i förhållande till konkurrenter<br />
är tillåtna eller inte.<br />
Möjlighet att<br />
befrias från böter<br />
Om ditt företag deltar i en kartell<br />
är det aldrig för sent att ändra sig –<br />
förutsatt att företaget inte varit initiativtagare<br />
till kartellen har bolaget<br />
möjlighet att ange kartellen till<br />
Konkurrensverket och kan – bland<br />
annat om bolaget är först med att<br />
juridik<br />
Karteller<br />
– var försiktig i kontakter med konkurrenter<br />
När ditt företag deltar i en offentlig upphandling<br />
är det viktigt att försäkra dig om att bolaget inte<br />
agerar tillsammans med konkurrenterna på ett<br />
sätt som kan betraktas som en kartell. inte nog<br />
med att ett avtal i strid med konkurrensreglerna<br />
är ogiltigt, företaget kan även åläggas att betala<br />
höga böter och den som lider skada kan väcka<br />
en skadeståndstalan mot bolaget. Vilket samarbete<br />
i förhållande till andra anbudsgivare är då<br />
tillåtet i upphandlingssammanhang?<br />
anmäla och verket inte redan tidigare<br />
kände till kartellen – helt slippa<br />
undan böter.<br />
Går det att komma tillrätta<br />
med en konkurrents<br />
otillåtna agerande?<br />
Om du som leverantör misstänker att<br />
dina konkurrenter agerat i strid med<br />
konkurrenslagen är det möjligt att<br />
anmäla detta till Konkurrensverket<br />
som har möjlighet att inleda en<br />
prövning och, om tillräcklig misstanke<br />
finns, säkra bevis genom en<br />
så kallad gryningsräd, alltså ett<br />
oannonserat besök i de misstänkta<br />
företagens lokaler eller i anställdas<br />
hem. Konkurrensverket kan ålägga<br />
den som brutit mot konkurrenslagen<br />
att upphöra med det otillåtna<br />
agerandet eller stämma företaget<br />
och yrka att det skall betala det som<br />
kallas konkurrensskadeavgift, böter<br />
med andra ord. Har du som konkurrent<br />
drabbats av det konkurrensbegränsande<br />
agerandet exempelvis<br />
genom att du gått miste om ett avtal<br />
har du möjlighet att väcka talan om<br />
skadestånd. Samma sak gäller den<br />
upphandlande enhet som lidit skada<br />
på grund av en kartells agerande.<br />
Elisabeth Legnerfält, Advokat, Delphi & co.<br />
41
offentliga affärer #6 2006<br />
Leverantörer kan<br />
undvika överprövning<br />
Sverige är det land i Europa som har flest överprövningar<br />
inom offentlig upphandling. Höga krav<br />
ställs redan på framtagandet av förfrågningsunderlaget<br />
för de upphandlande enheterna.<br />
– jag anser att många överprövningar kan<br />
undvikas genom att leverantörerna är mer aktiva<br />
under hela processen. Om ett underlag är oklart -<br />
fråga då, säger advokat Anna ulfsdotter Forssell.<br />
- Ingen leverantör tjänar på att ligga<br />
lågt och hålla inne med eventuella<br />
frågor. Även leverantörerna har ett<br />
ansvar för att skapa bra upphandlingar,<br />
fortsätter Anna Ulfsdotter<br />
Forssell som har drivit ett stort antal<br />
upphandlingsprocesser i domstolar.<br />
Förfrågningsunderlaget<br />
och tilldelningsbeslutet<br />
Förfrågningsunderlaget skall vara<br />
utformat mycket noggrant. Klart<br />
och tydligt skall det framgå vilka<br />
krav som ställs på det som har efterfrågats,<br />
liksom hur utvärderingen<br />
av anbuden går till. Ställda krav får<br />
inte ändras under upphandlingsprocessen.<br />
Alla upphandlingar skall<br />
dokumenteras. Av tilldelningsbeslutet<br />
skall det framgå vem som har<br />
tilldelats kontraktet och vilka skälen<br />
är. Alla upphandlande enheter vinner<br />
på bra och tydliga upplysningar om<br />
tilldelningsbeslut.<br />
– En överprövning görs nästan uteslutande<br />
efter det att leverantörerna fått<br />
del av tilldelningsbeslutet. Det är ju<br />
fullt möjligt att ansöka om överprövning<br />
även innan anbudstiden har<br />
gått ut, men det förekommer sällan,<br />
säger Anna Ulfsdotter Forssell.<br />
Moment som ofta ifrågasätts är om<br />
vinnande anbudsgivare uppfyllt<br />
samtliga ”skall-krav” på varan,<br />
tjänsten eller byggentreprenaden.<br />
Förlorande anbudsgivare har också<br />
ofta synpunkter på poängfördelningen<br />
eller på att förfrågningsunderlaget<br />
i delar har varit oklart.<br />
Är det något återkommande<br />
råd som du brukar ge dem<br />
som vänder sig till dig?<br />
– Den frågan går inte att svara<br />
generellt på. Mycket ofta ger jag<br />
upphandlande enheten som vänder<br />
sig till mig rekommendationen att<br />
de skall vara tydliga, öppna, förberedda<br />
och hela tiden agera snyggt<br />
och professionellt. De leverantörer<br />
som vänder sig till mig får ofta rådet<br />
att vara aktiva, ställa frågor, ta reda<br />
på mer information - för att inte<br />
glömma att vara noggranna i sitt<br />
anbudslämnande. Detta är oerhört<br />
viktigt, fortsätter Anna Ulfsdotter<br />
Forssell.<br />
Hur upplever du att<br />
människor generellt påverkas<br />
när de befinner sig i rätten?<br />
– Många tar tvister personligt och<br />
blir känslomässiga i länsrätten. Det är<br />
inte den enskilde upphandlaren som<br />
utmanas - utan det är tilldelningsbeslutet<br />
eller förfrågningsunderlaget.<br />
Jag driver tvister för att få klarhet i<br />
olika rättsliga förhållanden, vilket<br />
förhoppningsvis leder till att vi får<br />
bättre upphandlingar, och därmed<br />
bättre hantering av våra skattemedel<br />
i framtiden.<br />
Om en klient känner sig<br />
hårt ansatt, vilket är<br />
ditt främsta råd?<br />
– Vad menar du med hårt ansatt? Om<br />
klienten har hamnat i en situation<br />
där det visar sig att klienten agerat<br />
fel är mitt råd att medge det och ta<br />
konsekvensen av sitt handlande.<br />
Hur agerar de rättsliga<br />
instanserna?<br />
– De flesta länsrätter är duktiga och<br />
hanterar sina upphandlingsärenden<br />
på ett bra och snabbt sätt. Men visst<br />
finns det undantag, vill inte nämna<br />
någon, där handläggningstiden är<br />
alltför lång.<br />
Vad springer ditt<br />
engagemang ur?<br />
– Jag har världens bästa jobb. Jag<br />
arbetar med de frågor som roar mig<br />
mest, nämligen upphandlingsrättsliga,<br />
men också konkurrensrättsliga<br />
frågor och andra EG-rättsanknutna<br />
frågor såsom statsstöd. Men det är<br />
framför allt upphandlingsrätten som<br />
intresserar mig. Bättre hushållning<br />
med våra pengar och skattemedel är<br />
ett mål för mitt arbete. Sedan träffar<br />
jag mängder av intressanta människor<br />
och lär mig massor om nya marknader<br />
och produkter – det gillar jag.<br />
Tina Lundberg<br />
LOu, LAgEN Om uppHANdLiNg<br />
juridik<br />
BAKGRUND – ANNA ULFSDOTTER FORSSELL<br />
Anna Ulfsdotter Forssell är advokat och delägare på advokatfirman Delphi & Co i<br />
<strong>Stockholm</strong>. Delphi & Co är en fullservicebyrå inom affärsjuridiken med kontor på<br />
fem orter i Sverige. På Delphi & Co ansvarar Anna för all verksamhet kring offentlig<br />
upphandling och närliggande rättsområden. Samtidigt som hon driver upphandlingsprocesser<br />
anlitas hon även flitigt som föreläsare. Gruppen för Upphandlingsrätt,<br />
Konkurrensrätt och EG-rätt i <strong>Stockholm</strong> består för närvarande av sju personer<br />
och den leds av Anna Ulfsdotter Forssell.<br />
Anna Ulfsdotter Forssell började sin yrkesverksamma karriär på Näringsfrihetsombudsmannen<br />
och därefter på Konkurrensverket. Hon är hovrättsfiskal från Svea<br />
hovrätt och har också arbetet som enhetschef på Länsstyrelsen i Stockolms län.<br />
LOU, lagen om upphandling, reglerar i stort nästan all offentlig upphandling<br />
av tjänster, varor och entreprenader. Den som bryter mot reglerna<br />
kan drabbas av sanktioner. All upphandling skall göras affärsmässigt med<br />
utnyttjande av tillgänglig konkurrens. Anbudssökande, anbudsgivare och<br />
anbud skall behandlas objektivt.<br />
Tröskelvärden<br />
Olika regler gäller beroende på om en upphandlings värde uppgår till eller<br />
ligger under så kallade tröskelvärden. Vad beträffar de övre tröskelvärdena,<br />
grundar sig lagen i huvudsak på EG-direktiv. Dessa upphandlingar<br />
är reglerna mycket formbundna med specifika upphandlingsformer och<br />
bestämda tidsfrister. Under tröskelvärdena är reglerna nationella och styrs<br />
inte av direktiven. Det anbud som skall antas skall vara det ekonomiskt<br />
mest fördelaktiga eller ha lägst pris.<br />
Överprövning och skadestånd<br />
En leverantör kan begära överprövning under pågående upphandling. Vederbörande<br />
kan också begära skadestånd upp till ett år efter avslutad upphandling.<br />
Anbudsansökningar och anbud omfattas av absolut sekretess fram till dess<br />
att den upphandlande enheten har fattat s.k. tilldelningsbeslut eller ärendet<br />
dessförinnan har slutförts.<br />
43
SäkErHEt<br />
Nordeakunderna blir<br />
allt vaksammare<br />
under hösten har Nordeas internetbankkunder<br />
vid flera tillfällen blivit utsatta för “phishingattacker”,<br />
ett försök av bedragare att lura av bankkunderna<br />
deras kontonummer och lösenord.<br />
Bluffen går ut på att lura Internetbankens<br />
kunder att säkerheten<br />
förbättrats och att kunden därför<br />
måste klicka på en falsk inloggningssida<br />
och där lämna ifrån sig kontonummer<br />
och personlig kod. Men<br />
Nordea har efter de tidigare attackerna<br />
vidtagit åtgärder mot de bluffwebbplatser<br />
som utger sig för att vara<br />
Nordeas Internetbank men i själva<br />
verket används för att samla in koder<br />
och uppgifter från kunder. Efter de<br />
upprepade bedrägeriförsöken tycks<br />
kunderna nu också ha lärt sig att ta<br />
de illa formulerade mejlen med ro.<br />
– Vi har fått väldigt få reaktioner den<br />
här gången. Ju fler mejl som skickas<br />
desto mer vaksamma blir kunderna,<br />
säger Boo Ehlin, informationsdirektör<br />
på Nordea.<br />
Han berättar att det främst är privatpersoner<br />
som har lurats att lämna<br />
ut uppgifter och på så sätt förlorat<br />
pengar, men att det handlar om totalt<br />
ungefär 100 av Internetbankens två<br />
miljoner kunder. Nordea har som<br />
policy att hålla kunderna skadeslösa<br />
i sådana här fall. Banken har dessutom<br />
lyckats spåra och återfå ungefär<br />
hälften av pengarna. Boo Ehlin menar<br />
också att Nordeas trestegslösning för<br />
inloggningen (med personnummer,<br />
personlig kod och engångskoder) är<br />
säker. Men bankens säkerhetstänkande<br />
är under ständig utveckling.<br />
Som ett exempel på den utvecklingen<br />
nämner han Nordeas samarbete med<br />
stora aktörer inom handeln när det<br />
gäller terminaler som kan läsa betalkorten<br />
med de nya säkra chipen.<br />
44<br />
pHiSHiNgBEdrägEri<br />
Future Imagebank<br />
– Säkerheten är i första hand en<br />
informationsfråga, säger Boo Ehlin<br />
och framhåller att Nordea går ut<br />
med säkerhetsinformation på sin<br />
Internetbanks webbplats.<br />
”Phishing”, lämna inte ut<br />
kontonummer.<br />
Vad ska jag tänka på som<br />
användare?<br />
För att det ska vara säkert att använda<br />
internettjänsten, tänk på följande:<br />
· Skydda din dator.<br />
· Tänk på hur du använder internettjänsten.<br />
· Skydda din personliga kod och dina<br />
engångskoder.<br />
· Kontrollera att du verkligen<br />
befinner dig hos Nordea.<br />
· Kom ihåg att hålla viktiga program<br />
uppdaterade.<br />
Arne Öster<br />
Nätfiske eller phishing (efter engelskans fishing, ”fiske”)<br />
är en olaglig metod för att främst lura innehavare till<br />
bankkonton att delge kreditkortsnummer, lösenord eller<br />
annan känslig information. Phishingbedrägeri är oftast ett<br />
e-postmeddelande som ser ut att komma från en banks<br />
eller kreditkortföretags supportavdelning. Bedragaren<br />
uppger att det uppstått problem med kundens konto,<br />
eller motsvarande, och behöver då kontonummer och<br />
lösenord för att åtgärda felet. Phishingutskick skickas ofta<br />
till alla e-postadresser som bedragaren kan komma över i<br />
hopp om att åtminstone ett fåtal ska luras att svara.<br />
En annan form av phishingbedrägeri är när kontantluckan<br />
på betalningsautomater förstörs och en kortläsare<br />
göms bakom apparatens front som läser av informationen<br />
på kreditkortets magnetremsa.<br />
Skimming går ut på att man<br />
”skummar” av informationen på<br />
ditt kontokort och kopierar den på<br />
ett annat kort. Den här typen av<br />
brottslighet är relativt ny i Sverige.<br />
Skimming såg dagens ljus runt<br />
millennieskiftet och det har ökat<br />
år efter år. Skimmers säljs på den<br />
öppna marknaden, trots att det<br />
enda egentliga syftet med den är att<br />
kopiera kontokort. Det är en liten<br />
dosa som man drar magnetkortet i,<br />
för att avläsa kortets information.<br />
Skimmern kan lagra upp till <strong>25</strong>00<br />
kort i minnet, som sedan kan läggas<br />
över på nya kort. De lite mer avancerade<br />
bedragarna dekrypterar först<br />
magnetkortens information och får<br />
fram Pinkoderna. Sedan är det bara<br />
att gå ut och handla och själv får du<br />
bita i det sura äpplet när fakturan<br />
från kortföretaget inte ont anande<br />
dimper ner i brevlådan. I de flesta<br />
butiker och andra större säljställen<br />
har man kortterminaler med Pinkod.<br />
Men på många mindre försäljningsställen<br />
räcker det att man legitimerar<br />
sig och ibland inte ens det, som vid<br />
till exempel taxitransporter. Vanligast<br />
är att skimmingen sker i just taxibilar<br />
och på restauranger. Du lämnar ifrån<br />
dig kortet för att betala och har svårt<br />
att se om ditt kort kopieras. Vanligt<br />
förekommande i Europa och i viss<br />
mån i Sverige finns små sladdlösa<br />
terminaler som kyparen tar med<br />
fram till bordet, så att du ser vad som<br />
händer med ditt kort.<br />
Säkrare teknik på gång<br />
Alla äkta kort har ett vattenmärke<br />
som identifierar varje enskilt kort.<br />
Detta saknas på de förfalskade<br />
korten. Vid uttag i en bankomat i<br />
offentliga affärer #6 2006<br />
Skimming såg dagens ljus runt millennieskiftet i Sverige.<br />
Skimming<br />
– du blir rånad utan<br />
att du vet om det<br />
du har tagit en taxi från flygplatsen till ditt<br />
hotell och betalar för resan med kreditkortet,<br />
precis som du alltid gör. En vecka senare ser du<br />
ett antal oförklarliga transaktioner på ditt konto<br />
– du har blivit utsatt för ”skimming”!<br />
Sverige kan i efterhand fastställas<br />
om det skett med äkta eller skimmat<br />
kort. Ett arbete pågår att byta ut<br />
kort med magnetremsa till kort med<br />
chip. Det medför att korten i princip<br />
är omöjliga att kopiera. Men trots de<br />
nya korten använder de flesta butiker<br />
fortfarande den gamla sortens kortläsare,<br />
där man drar kortet magnetremsa<br />
i avläsaren. Skillnaden på de<br />
nya kortläsarna är att de klarar av att<br />
läsa informationen i chipet som de<br />
nya korten är utrustade med. Men<br />
det uppskattas att bara omkring fem<br />
procent av handlarna har de nya<br />
säkrare kortterminalerna.<br />
Håll hårt i ditt kort<br />
Det är lika vanligt att bli skimmad<br />
om man blivit av med sitt kort<br />
genom stöld, rån eller helt enkelt<br />
att man tappat det och inte spärrat<br />
kortet i tid. Kontokortet är dyrgripen<br />
i din plånbok och det mest åtråvärda<br />
handlingen. Kravet från bankerna kan<br />
ibland vara diffus hur man ska hålla<br />
koll på sitt kort, om man skall få ut<br />
någon ersättning. Annika Hernodh,<br />
chef för Konsumenternas Bank- och<br />
finansbyrå, lämnar säkra tips:<br />
– Försök att inte lämna ifrån dig<br />
kortet utan att se vad som händer<br />
med det. Kontrollera även kontoutdragen<br />
regelbundet för att snabbt<br />
kunna upptäcka obehöriga uttag.<br />
Om så är fallet, kontakta din bank<br />
omgående. Om du istället blir av<br />
med kortet på ett eller annat sätt,<br />
spärra det omedelbart och gör en<br />
polisanmälan. Vänta inte tills du<br />
kommer hem. Ha med dig spärrnumret<br />
i din mobiltelefon eller skriv<br />
upp det. Dit kan ringa dygnet runt.<br />
Peter Lindskog-Bodin<br />
Future Imagebank<br />
offentliga affärer #6 2006<br />
Säkerhetsaspekten<br />
i det lilla som stora<br />
Ett utvecklat samarbete mellan gunnaredsstadsdelsnämnd<br />
i göteborg och de lokala bostadsbolagen<br />
gynnar säkerheten i stadsdelen.<br />
- det innebär att allt faller snabbare på plats när<br />
något inträffar, säger Björn devert, säkerhetssamordnare<br />
i stadsdelen.<br />
Gunnaredsstadsdelsnämnd har även<br />
ett utvecklat samarbete med Göteborgs<br />
kommuns eget säkerhetsbolag<br />
Göta Lejon.<br />
– Göta lejon hjälper oss, de går in<br />
och tittar på olika säkerhetsaspekter.<br />
Nu det sista har det handlat om vad<br />
vi skall ha för typ av glas på våra<br />
anläggningar. Det är mest skolorna<br />
vi har haft problem med. Cirka<br />
2, 6 miljoner har vi fått betala för<br />
glasskross tidigare varje år. Nu i år<br />
ligger det runt 1,7 miljoner, fortsätter<br />
Björn Devert.<br />
Björn Devert, säkerhetssammordnare<br />
i Gunnared.<br />
Bygga om Gårdstensskolan<br />
– Just nu är vi inne och tittar på<br />
att bygga om Gårdstensskolan i<br />
Angered. Tanken är att utveckla<br />
skolan även till ett kulturhus där vi<br />
kan hyra ut lokaler kvällstid. Genom<br />
att till exempel låta en verksamhet<br />
hyra bamba mellan klockan 17.00-<br />
19.00 – kan det i sig utgöra en<br />
säkerhet istället för att sätta in till<br />
exempel övervakningskameror, det är<br />
helt enkelt ett annat sätt att komma<br />
uppHANdLiNgSBOLAgEt AB<br />
ANSVArAr För rAmAVtAL<br />
SäkErHEt<br />
till rätta med problematiken, säger<br />
Björn Devert.<br />
Övervakningskamrer är Björn Devert<br />
personligen tveksam till. Däremot<br />
anser han att fördelen med att ha<br />
kamera - är att den kan fungera som<br />
en mycket tydlig gräns vid inbrott<br />
eller förstörelse.<br />
– Inte för att främst sätta dit någon,<br />
utan mer markera ett stopp – vi såg<br />
dig, sluta nu innan det går för långt<br />
på den kriminella banan. Vi har även<br />
ett bra samarbete med polisen, fortsätter<br />
Björn Devert.<br />
Brickor, kameror, krossglas<br />
Nu planerar Gunnared sin budget<br />
utifrån att ha ett eget säkerhetskonto.<br />
Då blir det inga diskussioner mellan<br />
tjänstemännen om vilka saker som<br />
skall prioriteras.<br />
– Jag har inge större problem med<br />
få igenom säkerhetstänkande om<br />
man vill ha in säkerhet i skolan till<br />
exempel, fortsätter Björn Devert.<br />
Passersystem förenklar uthyrningsproceduren<br />
av lokaler.<br />
– Vi har passersytem med plastbrickor,<br />
vilket är mycket bra. Då kan man koda<br />
in tider då brickorna är aktiverade,<br />
sedan knappa in när brickorna inte<br />
längre skall användas. Till exempel kan<br />
de vara aktiverade när en verksamhet<br />
hyr bamba mellan klockan 17.00-<br />
19.00, menar Björn Devert.<br />
Tekniska och sociala lösningar<br />
Gunnared samverkar även med<br />
BESAM, bevakningssamverkan.<br />
Där de ha möte en gång per kvartal<br />
för att diskutera och utveckla säker-<br />
Forts. på sid. 46<br />
Göteborgs kommun är indelat i 21 stadsdelnämnder.<br />
Varje stadsdel har sina egna system för åtgärder<br />
rörande säkerhetsaspekten. Göteborgs Stads eget Upphandlingsbolag,<br />
är de som handhar de övergripande<br />
upphandlingarna med leverantörerna. Lars Parkbring,<br />
VD, är ytterst ansvarig för verksamheten.<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
@
SäkErHEt<br />
Forts. från sid. 45<br />
heten. Den återkommande frågan är<br />
hur mycket de skall bygga in sig.<br />
– För inte så länge sedan var det en<br />
brand här uppe där förövarna lyckades<br />
stänga av vattenslangen. Hur mycket<br />
kan vi komma tillrätta med hjälp<br />
av tekniken och hur mycket kan vi<br />
komma till rätta med sociala problem i<br />
stadsdelsnämnden. Dessa frågor pratar<br />
vi återkommande om vid våra möten<br />
med olika samarbetspartners.<br />
Vissa vänder tyvärr bort blicken när<br />
ledsamheter och tråkigheter sker.<br />
– Trots det kan jag ändå uppleva att<br />
det har blivit bättre här på senare<br />
år. Folk bor kvar och det är ju bra,<br />
menar Björn Devert.<br />
Stabilare stadsdel<br />
alla gör sitt bästa<br />
– Framåt, hoppas jag att inte behovet<br />
av säkerhet skall utvecklas, utan istället<br />
jobba för att få en stabilare stadsdel över<br />
generationsbytet. Det är som jag sa inte<br />
enbart en teknisk lösning, utan även<br />
en socialfråga hur människor mår och<br />
har det. Det är inte lätt alla gånger för<br />
den som kanske är rotlös och kommer<br />
från ett annat land och saknar ett socialt<br />
nätverk, fortsätter Björn Devert. Vi har<br />
trygghetsrådet och Lugna gatan, det är<br />
bra - vi måste alla försöka ta ansvar och<br />
göra det bästa.<br />
46<br />
Tina Lundberg<br />
Om 3 veckor gäller den<br />
nya Arbetstidslagen<br />
EurOpEiSkA gEmENSkApErNAS kOmmiSSiONS pOLitik<br />
Säkerheten är en av hörnstenarna i<br />
Europeiska gemenskapernas kommissions<br />
politik. Det centrala inslaget<br />
är bekämpning av brottslighet och<br />
terrorism. Den offentliga och privata<br />
sektorn behöver utveckla en meningsfull<br />
dialog, i det lilla som stora, mellan<br />
EU-länder, så väl inom vårt land.<br />
Grönbok<br />
Syftet är att ta reda på vilken roll EU<br />
skall spela när det gäller att främja<br />
användning av detektionstekniker för<br />
att skydda medborgarna. Å andra sidan<br />
innebär detektionstekniker ett intrång i<br />
privatlivet, så väl som den kan utgöra<br />
ett hot mot fri- och rättigheter. Varje<br />
gång man överväger att förbättra och<br />
använda detektionstekniker krävs en<br />
noggrann analys och avgörande frågeställning<br />
var gränsen för intrånget i<br />
privatlivet skall gå. Med denna grönbok<br />
vill kommissionen ge ett bidrag till båda<br />
dessa frågeställningar.<br />
<br />
Vi på Time Care är tidsexperter och hjälper dig med att införa<br />
de nya arbetstidsdirektiven. Vi är specialister på bemanningsoptimering,<br />
schemaläggning och vikariepoolshantering.<br />
Besök oss på www.timecare.se eller ring 08-50551800.<br />
Förbättrad EU-politik<br />
Även om ett avsevärt arbete har<br />
uppnåtts på vissa områden i nära<br />
samarbete med medlemsstaterna,<br />
näringslivet och andra berörda<br />
parter – krävs fortfarande utrymme<br />
för en förbättrad EU-politik om<br />
själva detektionsteknikerna.<br />
Den offentliga sektorn<br />
måste veta vad den vill<br />
Det krävs att det skapas en ”god<br />
cirkel” där den privata sektorns<br />
forskningsarbete och utgifter styrs<br />
av den offentliga sektorn som vet<br />
vad den vill - och vad den privata<br />
sektorn har att erbjuda. Detta bör<br />
bidra till att utveckla en avancerad<br />
marknad för detektionsprodukter<br />
och säkerhetslösningar, som i sin<br />
tur bör öka utbudet av billigare<br />
produkter och tjänster.<br />
<br />
<br />
offentliga affärer #6 2006<br />
Målen måste definieras<br />
För att målet skall kunna uppnås<br />
krävs det gemensamma insatser och<br />
bättre samordning och informationsutbyte<br />
mellan alla berörda parter i<br />
EU. Behoven måste definieras bättre<br />
och man måste finna lösningar som<br />
är tekniskt och ekonomiskt hållbara.<br />
Tekniska behov<br />
och lösningar<br />
Bra, effektiva och användbara<br />
lösningar och produkter kan endast<br />
utvecklas om tillverkarna har tillräcklig<br />
information om slutanvändarnas<br />
verkliga behov. I dialogen<br />
mellan producenter och användare<br />
behöver man beakta och besvara<br />
de mera grundläggande frågorna<br />
kring våra samhällens karaktär och<br />
betydelsen av detektionstekniker. En<br />
sådan debatt är också viktig när det<br />
gäller att bevara våra samhällens<br />
värderingar och karaktär.<br />
Källa: Europeiska gemenskapernas kommission, Bryssel<br />
<br />
<br />
offentliga affärer #6 2006<br />
Varje år drabbas cirka 30000 svenskar<br />
av stroke, eller slaganfall. Ungefär<br />
20000 överlever och många drabbas<br />
av mer eller mindre kraftiga men. Ett<br />
vanligt problem är förlamning eller<br />
starkt begränsad rörlighet i kroppens<br />
ena sida under tiden direkt efter slaganfallet.<br />
Hjärnan lär sig snabbt att<br />
om den ena handen inte fungerar så<br />
går det att använda den andra. Det<br />
blir ett felaktigt inlärt beteende som<br />
snabbt leder till att den förmåga som<br />
eventuellt finns kvar förtvinar.<br />
Intensiv träningsmetod<br />
CI-terapi (Constraint Induced<br />
Movement Therapy) är en intensiv<br />
träningsmetod som verkar kunna<br />
förbättra arm-/handfunktionen.<br />
Metoden innebär att patienten<br />
förhindras att använda den opåverkade<br />
handen i olika aktiviteter<br />
(genom att bära en vante under 90<br />
procent av sin vakna tid) och samtidigt<br />
tränar den försvagade handen<br />
sex timmar per dag i två veckor<br />
under ledning av en behandlare.<br />
Att tvinga patienten att använda<br />
den svaga handen i tuffa övningar<br />
har varit en ifrågasatt behandlingsmetod<br />
som bara får bedrivas inom<br />
forskningsprojekt i Sverige. I Socialstyrelsens<br />
nya nationella riktlinjer<br />
för strokesjukvård konstateras att det<br />
inte finns tillräckligt vetenskapligt<br />
stöd för metoden. Fram tills nu.<br />
Publicerad studie<br />
Den största studien av CI-terapi som<br />
någonsin genomförts har nu publicerats<br />
i den amerikanska läkartidningen<br />
Journal of American Medical<br />
Association, JAMA. De patienter<br />
som genomgick två veckors CI-<br />
Vård<br />
Rörelseförmågan tillbaka efter stroke<br />
Superintensiv träning kan ge en drabbad arm funktionen tillbaka<br />
En kvarstående förlamning av handen är ett<br />
vanligt problem efter insjuknande i stroke. Ny<br />
forskning visar att superintensiv träning med<br />
den tidigare ifrågasatta Ci-terapimetoden ger<br />
positiva effekter på rörelseförmågan. Nu kan<br />
träningen komma att rekommenderas i behandlingen<br />
av strokepatienter.<br />
Ny forskning visar att man kan tvinga bort menen efter ett<br />
slaganfall.<br />
Blentarp<br />
046-20 75 00<br />
terapi hade en klart bättre rörelseförmåga<br />
i sin svaga arm och hand.<br />
De använde också den svaga armen<br />
mer i det dagliga livet jämfört med<br />
de patienter som fått traditionell<br />
behandling. Och effekten satt fortfarande<br />
i ett år efter behandlingen.<br />
Arne Öster<br />
En dyr lyxtork?<br />
På Nämndemansgården har vi ett<br />
rykte om oss att vara duktiga och<br />
att vår behandling är väldigt effektiv.<br />
Det är naturligtvis kul med beröm för<br />
att skapa bra resultat. Men ibland<br />
hör vi ett envist rykte om att vi också<br />
är dyra. Det är dags att avliva det<br />
ryktet tycker vi.<br />
Dygnskostnaden hos oss är ibland högre jämfört med andra behandlingshem,<br />
det är sant. Anledningen till detta är att vi anser att det krävs en viss<br />
kompetens och personaltäthet för att klara behandlingen optimalt. Och<br />
det är främst tack vare detta som behandlingstiden blir kortare hos oss än<br />
hos andra och därmed så blir också totalpriset lägre! Grundbehandlingstiden<br />
för vuxna i internat är generellt ca 1 månad och därefter sker efterbehandling<br />
under 11 månader. Dessutom ingår behandling av anhöriga.<br />
Under de 20 år vi funnits har vi behandlat mer än 19 000 människor från<br />
alla samhällsklasser och det tänker vi fortsätta att göra, för hos oss är alla<br />
lika välkomna. www.namndemansgarden.se<br />
Jälla<br />
018-31 79 00<br />
Ungdom<br />
(flickor 16-21 år)<br />
08-530 281 70<br />
Vianova<br />
(Öppenvård)<br />
08-33 15 10<br />
47<br />
Future Imagebank
kommUN/Stat/LaNDStiNG / Nytt<br />
Landet Runt<br />
ta en titt på vad som händer i Sveriges kommuner<br />
från östersund i norr till örkelljunga i söder.<br />
ÖSTERSUND<br />
Östersund ställer om från<br />
garnisonsnedläggning till framtidstro<br />
Östersunds garnison med ett regemente, en flygflottilj<br />
och tre militära utbildningar, lades ned den<br />
1 september 2005. Kommunen är nu inne i ett<br />
spännande omställningsarbete. Det är totalt 14<br />
statliga myndigheter och verk som flyttar hela<br />
eller delar av sin verksamhet till Östersund. De<br />
flesta är nu på plats och alla verksamheter har en<br />
platschef utsedd. Omlokaliseringarna pågår under<br />
2006/<strong>2007</strong> och ska vara fullt genomförda 2008.<br />
Några exempel:<br />
Försäkringskassan 360 tjänster<br />
De verksamheter som flyttar hit är dels handläggning<br />
av speciella ärenden som till exempel<br />
aktivitetsstöd och familjebidrag till värnpliktiga,<br />
dels intern service som till exempel inköpshantering<br />
och löneadministration. Hittills är drygt 100<br />
personer rekryterade, och under hösten fortsätter<br />
rekryteringen. Ny adress: Skolhuset på Fyrvalla.<br />
Försvarets Materielverk cirka 100 tjänster<br />
FMV tänker skapa de nya jobben genom en<br />
kombination av egen personal och utökade<br />
beställningar till industrin där man anpassar sig<br />
till de kompetenser som finns i Östersund. I maj<br />
2006 blev det klart att FMV flyttar hit delar av sin<br />
48<br />
verksamhet motsvarande 40 arbetstillfällen och<br />
lägger order hos den lokala industrin motsvarande<br />
60 arbetstillfällen.<br />
ITPS Institutet för tillväxtpolitiska<br />
studier 10 tjänster<br />
ITPS är en statlig myndighet med uppdrag att<br />
bidra till en insiktsfull tillväxtpolitik. ITPS analyserar<br />
de faktorer som skapar ekonomisk tillväxt i<br />
Sverige och andra länder samt utvärderar politiska<br />
insatser och tillhandahåller officiell statistik. ITPS<br />
finns redan på plats på Campus i Östersund. Verksamheten<br />
utvidgas nu och personalrekrytering<br />
pågår.<br />
Kriminalvården 100 tjänster<br />
En ny kriminalvårdsanstalt planeras i Östersund<br />
med cirka 150 platser. Rekryteringen av personal<br />
kommer att ske under <strong>2007</strong>. Vid årsskiftet 2009<br />
kommer anläggningen att tas i bruk.<br />
Kronofogdemyndigheten/Skatteverket<br />
115 tjänster<br />
Kronofogdemyndigheten har förlagt bland annat<br />
ett kundcenter här och Skatteverket har nu en<br />
utbildningsenhet och en it-supportenhet. Etableringen<br />
är klar: Kronofogden finns på Campus och<br />
Skatteverkets nya verksamheter har flyttat in i<br />
befintliga lokaler på Köpmangatan.<br />
Naturvårdsverket 60 tjänster<br />
Rekryteringen av personal beräknas ske 2006-<br />
offentliga affärer #6 2006<br />
<strong>2007</strong>. Ny adress: Campus.<br />
NUTEK Verket för Näringslivsutveckling<br />
38 tjänster<br />
Det är strukturfondsavdelningen och Avdelningen<br />
för Regionala Tillväxtprogram som flyttar hit.<br />
ÖRNSKÖLDSVIK<br />
Världsklass 2015<br />
Världsklass 2015 är fortsättningen på den framgångsrika<br />
utvecklingsprocessen i Örnsköldsvik.<br />
Med ett brett arbete med många engagerade<br />
människor för ett ännu mer attraktivt<br />
Örnsköldsvik vill man fortsätta att skapa konkreta<br />
resultat. Värdsklassarbetet tar över stafettpinnen<br />
från Vision 2008 där fokus varit nettoinflyttning<br />
och 2000 nya jobb. Nyckelord för fortsatta<br />
framgångar är delaktighet, jämställdhet,<br />
mångfald, samverkan och engagemang. 2015<br />
ska Örnsköldsvik vara en plats som svarat på de<br />
utmaningar som man ser framför sig. Här ska<br />
man ta vara på erfarenheter och lärande från hela<br />
världen för att ständigt vara i framkant av utvecklingen.<br />
Styrelsen skriver; “Åtagandet att nå världsklass<br />
sätter igång en process som i sig uppfyller<br />
en lärande, framgångsrik och konkurrenskraftig<br />
plats i en allt hårdare global konkurrens. Allt<br />
kan givetvis inte vara av världsklass och behöver<br />
inte heller vara det. Däremot är det viktigt att vi<br />
har världsklass inom vissa områden och tillräckligt<br />
hög kvalitet inom andra områden för att vi,<br />
sammantaget, ska vara en kommun av världsklass<br />
- att arbeta i, att leva i och att besöka.”<br />
offentliga affärer #6 2006<br />
Östhammar går över till ip-telefoni<br />
Måndagen den 27 november bytte kommunen telefonväxel<br />
och gick över till ip-telefoni. Övergången<br />
innebär att de arbetsställen som varit anslutna till den<br />
gamla telefonväxeln flyttas över till den nya telefonlösningen.<br />
Den stora förändringen är att kommunen<br />
får ett gemensamt riktnummer (0173) för samtliga<br />
anknytningar, oavsett tidigare riktnummerområde. I<br />
samband med bytet kommer vissa arbetsställen att<br />
få nya telefonnummer (gäller i huvudsak Alunda,<br />
Österbybruk och Räddningstjänsten). De kommunala<br />
verksamheter som ligger utanför växeln påverkas<br />
inte utan har kvar sina tidigare telefonnummer.<br />
Dessa arbetsställen kommer efter hand att anslutas<br />
till den nya telefonväxeln under <strong>2007</strong>. En nyhet i<br />
telefonlösningen är, att om den person du söker inte<br />
svarar, kan du förutom att lämna ett meddelande<br />
också få personens mobilnummer uppläst.<br />
Österåker sänker skatten nästa år<br />
Den borgerliga alliansen i Österåker vill sänka<br />
kommunalskatten med 10 öre nästa år. Därmed<br />
kommer skatten att uppgå till 19:43 kronor. Det<br />
formella beslutet togs av kommunfullmäktige den<br />
27 november.<br />
– Det är nu tredje året i rad som skatten sänks<br />
i Österåker, säger kommunstyrelsens ordförande<br />
Ingela Gardner Sundström (m). 2005 och 2006<br />
sänktes skatten med 35 öre per år och nu tar vi<br />
ytterligare 10 öre.<br />
– Av den borgerliga partiöverenskommelsen<br />
framgår att målet är att sänka skatten med 50 öre<br />
under mandatperioden. Nu tar vi första steget för<br />
att nå målet, säger Ingela Gardner Sundström.<br />
Den borgerliga alliansen i Österåker består av<br />
moderaterna, folkpartiet, centern och kristdemokraterna<br />
i samarbete med Österåkerspartiet. Alliansen<br />
har 28 av fullmäktiges 51 mandat.<br />
Örebro inför sms-biljetter<br />
Resenärer i Örebro kan nu köpa sin bussbiljett<br />
via sms. Svaret innehåller en kod som ska visas för<br />
chauffören, Priset som Länstrafiken i Örebro tar<br />
ut är dessutom några kronor lägre än de vanliga<br />
priserna. På så sätt hoppas man minska hanteringen<br />
av kontanter ombord på bussarna. Om<br />
försöket går bra kan fler länstrafikbolag följa efter.<br />
ÖRKELLJUNGA:<br />
Kvalitetsgaranti för uthålliga finanser<br />
Med den Finansiella Elitlicensen har ledningen<br />
i kommunen det avgörande beviset för att god<br />
ekonomisk hushållning föreligger. Örkelljunga<br />
kommun kan därför presentera sig som en<br />
kommun som har uthålliga finanser och därmed<br />
goda förutsättningar för uthållig verksamhet samt<br />
med god marginal klarar hushållningskravet och<br />
en ekonomi i balans (balanskravet).<br />
Trygghet för alla invånare<br />
Speciellt ägare av fast egendom och investerare bör<br />
känna trygghet i en kommun med en finansiell<br />
elitlicens för de fastighetsvärden som påverkas<br />
kommUN/Stat/LaNDStiNG / Nytt<br />
av styrkan av kommunens finanser. Invånare bör<br />
känna trygghet då goda finansiella förutsättningar<br />
finns för långsiktig och uthållig verksamhet.<br />
Den Finansiella Elitlicensen garanterar<br />
· att invånarna i framtiden får minst nuvarande<br />
standard i det kommunala serviceutbudet<br />
· att anställda som pensionärer i framtiden får sina<br />
avtalspensioner utbetalda<br />
· att företagare kan investera i kommunen i<br />
förvissning om att kompetent arbetskraft finner<br />
kommunen attraktiv att bo och leva i<br />
· att ägare av fast egendom tryggas en värdeutveckling<br />
återspeglande kommunens finansiella styrka<br />
och attraktionskraft i uthållig service<br />
VAD HÄNDER I ER KOMUN?<br />
Vill du att just din kommun ska<br />
presenteras i kommunenkäten?<br />
Händer det något nytt eller intressant,<br />
som kan vara inspirerande för<br />
andra kommuner och intressant för<br />
läsekretsen? Hör av dig till:<br />
redaktion@hexanova.se<br />
För ett mindre arvode kan nyheter<br />
från din kommun publiceras i flera<br />
utgåvor av offentliga affärer.<br />
49
offentliga affärer #2 #6 2006<br />
kONFErENSguidEN<br />
Levande slott<br />
med centralt läge<br />
i vacker, lantlig miljö ligger Nolhaga slott på gångavstånd<br />
eller fem minuters bilväg från Alingsås<br />
järnvägsstation. Alingsåsarnas stolthet för lunch,<br />
middag och fest och företagens favorit för kreativ<br />
konferensmiljö och det erkänt goda köket.<br />
Lysande vit i det svaga novemberljuset<br />
ligger Nolhaga Slott inbjudande och<br />
dekorerad efter säsong. I Nolhagaparken<br />
står en förskoleklass i reflexvästar<br />
och matar de hundratals sjöfåglarna<br />
och från Barnens Zoo på andra<br />
sidan vägen hörs glada skratt från en<br />
annan förskoleklass på utflykt. Just<br />
nu pryds slottets entré av tomtar och<br />
vackra binderier som får besökaren<br />
att känna julstämning. Brasan sprakar<br />
gemytligt, amaryllisbuketter och<br />
inspirerande dekorationer i barock stil<br />
får gästerna att stanna upp och insupa<br />
miljön. Redan här känns det skönt<br />
att bara vara. Gästerna stannar upp<br />
innanför ytterdörren och det hörs<br />
förtjusta ah och oh.<br />
– Idag ville våra konferensgäster ha<br />
välkomstfikat härnere för att riktigt<br />
känna in miljön, avslöjar Hillevi<br />
Salerno, säljare och marknadsförare.<br />
Nolhagas historia är rik och mångsidig.<br />
Egendomen har haft många<br />
ägare genom åren, men den som<br />
betytt mest för utvecklingen av<br />
Nolhaga park och trädgårdar är Jonas<br />
Alströmer. På 1700-talet bildade han<br />
det stora godset Nolhaga genom<br />
uppköp och sammanslagning med<br />
intilliggande marker. Det var också<br />
han som tillsammans med sina söner<br />
anlade de första trädgårdarna på<br />
Nolhaga. Familjen Alströmer ägde<br />
slottet 17<strong>25</strong> – 1801. Mest känd är<br />
Jonas Alströmer idag för att han var<br />
en av dem som introducerade potatisen,<br />
nolorna, i Sverige.<br />
Byggdes på ett år<br />
Efter ett antal ägarbyten köpte Claes<br />
Adelsköld Nolhaga år 1877. Egendomen<br />
var då mycket förfallen efter<br />
ständiga ägarbyten och mangårdsbyggnaden<br />
var i så dåligt skick<br />
att den fick rivas. Det nuvarande<br />
Nolhaga Slott byggdes 1879 – 1880.<br />
Det ritades i en italiensk nyklassisk<br />
villastil av Adrian Peterson, en arkitekt<br />
från Göteborg. Senare ägare har<br />
påverkat parken och trädgårdarna<br />
i olika grad, men Claes Adelskölds<br />
upprustning av parken och trädgårdarna<br />
under slutet av 1800-talet<br />
gav anläggningen den prägel som<br />
idag finns på Nolhaga. Nolhaga är<br />
känd som boplats sedan 1400-talet.<br />
Slottet vilar på den grund som Jonas<br />
Alströmer byggde 1740. Det har<br />
varit i privat ägo ända fram till 1920.<br />
Caroline Posse har varit den enda<br />
kvinnliga ägaren, därför tror man<br />
att det är hon som går igen emellanåt.<br />
Golven knarrar och dörrar<br />
öppnas och stängs i det tomma<br />
huset. Numera ägs Nolhaga Slott av<br />
Alingsås kommun. Fram till för två<br />
år sedan har fastigheten använts som<br />
bland annat pensionat, flyktingförläggning<br />
och konsthall. Byggnaden<br />
är K-märkt och därmed var renovering<br />
tvungen att utföras med extra<br />
känsla och finess. Färgsättningen<br />
är ändrad, så att helhetsintrycket är<br />
ljust och fräscht. Underbart vackra<br />
kakelugnar är bevarade, dock är inte<br />
alla i funktion. De gamla snidade<br />
taken och gjutna medaljongerna på<br />
väggarna har restaurerats, värme,<br />
ventilation och elektricitet är omärkligt<br />
insmuget i byggnaden. Sedan<br />
oktober 2005 drivs och förvaltas<br />
Nolhaga Slott av Magnus och Lotta<br />
Hedlund på arrendebasis. Det är<br />
samma par som även äger och driver<br />
hotell Riverton i Göteborg, vilket<br />
ger samordningsvinster och ökade<br />
resurser på kökssidan.<br />
Forts. på sid. 52<br />
Den goa värmen.<br />
Pellets – naturlig smarthet.<br />
Visst värmer det lite extra när du vet att du väljer ett<br />
ekonomiskt, miljövänligt och smidigt sätt att värma<br />
upp din fastighet? Agrol Värmepellets är det naturliga<br />
valet för dig som tänker lite längre.<br />
Vi på Lantmännen Agroenergi är marknadsledande<br />
inom pellets och delar gärna med oss av våra<br />
kunskaper via våra duktiga säljare.<br />
www.agroenergi.se<br />
Telefon: 020-418 419<br />
Våra pellets är tillverkade av<br />
100% naturlig träråvara och är<br />
därmed en del i det naturliga<br />
och livsviktiga kretsloppet.<br />
ETT VARUMÄRKE UNDER<br />
LANTMÄNNEN AGROENERGI
kONFErENSguidEN<br />
Forts. från sid. 51<br />
Toppmodern<br />
konferensavdelning<br />
Det viktigaste för en lyckad konferens<br />
är genomtänkta arrangemang,<br />
kreativ miljö och utsökta måltider,<br />
något som finns i rikt mått på<br />
Nolhaga Slott.<br />
– På vinden har vi vår konferensavdelning.<br />
Den var oinredd, ett stort<br />
plus vid renoveringen, eftersom det<br />
inte behövde tas någon historisk<br />
hänsyn. De fem konferenslokalerna<br />
har ljus och fräsch inredning i<br />
modern dansk design och de är helt<br />
inredda med modernaste teknik,<br />
berättar Hillevi Salerno.<br />
Maten är viktig när man konfererar.<br />
Här håller köket världsklass. I den 15<br />
personer starka personalen ingår en<br />
egen konditor. Dessutom har man<br />
gemensam kökschef, Jean Ferraru,<br />
med hotell Riverton. Här är allt som<br />
serveras hembakat och hemlagat<br />
- matbröd, kakor, tårtor, konfektyr,<br />
glass och naturligtvis maten, allt<br />
ifrån glöggen till såsens fond.<br />
– Vi är mycket stolta över vårt kök,<br />
de gör all matlagning från grunden,<br />
säger Hillevi Salerno.<br />
När slottet är maximalt utnyttjat,<br />
kan man duka för 180 gäster. På<br />
det nedre planet finns plats för 60<br />
personer och på andra våningen kan<br />
de tre salongerna rymma sammanlagt<br />
120 personer.<br />
– Det är ett flexibelt hus. Vi dukar<br />
ständigt om efter behov. Vi har ett<br />
vigselrum, som används av stadens<br />
tre borgerliga vigselförrättare. Så<br />
vi har mycket bröllopsmiddagar,<br />
förklarar Hillevi Salerno.<br />
Nolhaga slott är ett populärt<br />
utflyktsmål och är lunchöppet för<br />
allmänheten måndag till fredag<br />
och på söndagar serveras middag.<br />
Nolhaga Slott är inte något hotell,<br />
så man har ett bra samarbete med<br />
många lokala partners både när det<br />
gäller övernattning och aktiviteter.<br />
Så det går ändå smidigt att arrangera<br />
flerdagarskonferens här.<br />
Kombinera konferens<br />
med aktivitet<br />
Nolhaga Slotts konferensavdelning<br />
står gärna till tjänst med<br />
offentliga affärer #6 2006<br />
Hillevi Salerno, säljare och marknadsförare på Nolhaga Slott.<br />
Foto: ingrid Saarva<br />
Hela landet behöver IT-infrastruktur<br />
som fungerar. Det är rätt enkelt.<br />
GÖTEBORG<br />
Mats Devert,<br />
VD GothNet:<br />
– Vi bygger stadsnät i<br />
Göteborg och satsar på<br />
stabila och väletablerade<br />
samarbetspartners.<br />
BJÄREHALVÖN<br />
Alexander Jansson,<br />
Kommunikationschef,<br />
Bjäre Kraft bredband:<br />
– Genom att outsourca användarsupporten<br />
har vi kunnat höja<br />
vår servicegrad.<br />
LINKÖPING<br />
Jacob Andersson,<br />
IT-chef Aroundio,<br />
som ingår i Securitas:<br />
– Vi har en fl exibel IP-telefonilösning<br />
för vårt callcenter, som<br />
är enkel att bygga ut med fl era<br />
IP-baserade tjänster.<br />
STOCKHOLM<br />
Carina Carlgren,<br />
IT-ansvarig Carpark:<br />
– Tunna klienter har förenklat vår<br />
IT-drift. Under det senaste året<br />
har vi effektiviserat ytterligare via<br />
Blade-servrar och ett SAN.<br />
UMEÅ<br />
Tommy Berggren,<br />
vice VD Komatsu:<br />
– Centraliserad datalagring<br />
och backup har höjt vår<br />
datasäkerhet och underlättat<br />
IT-avdelningens vardag.<br />
Atea, Ementor och Topnordic är tillsammans Sveriges ledande obundna leverantör av IT-infrastruktur. Vi fortsätter göra IT-vardagen enklare för våra kunder och samlar från 1 <strong>januari</strong> <strong>2007</strong><br />
verksamheterna under namnet Atea. Vi erbjuder ett personligt bemötande och enkla kontaktvägar då vi fi nns på <strong>25</strong> platser i landet från Malmö i söder till Luleå i norr. Vi investerar löpande i att<br />
upprätthålla en hög kunskapsnivå och våra medarbetare besitter dokumenterad kompetens inom hela IT-infrastrukturområdet. Vår storlek ger oss företräde hos de ledande tillverkarna och vi<br />
har egen produktlogistik samt specialistteam för programvarulicenser, hem-pc och dokumenthantering. Allt detta kombinerat är unika förutsättningar som gör Atea till en kvalifi cerad partner för<br />
företag och organisationer som vill öka nyttan med IT. www.atea.se<br />
PLAKAT<br />
offentliga affärer #2 #6 2006<br />
att anordna kringarrangemang<br />
till konferenserna. Det finns<br />
möjlighet till både inomhus- och<br />
utomhusaktiviteter. Det mesta<br />
går ut på att förbättra lagkänslan<br />
i grupperna..<br />
– Vi skräddarsyr aktiviteten<br />
efter kundens önskemål tillsammans<br />
med våra professionella<br />
samarbetspartners, säger Hillevi<br />
Salerno och berättar att aktiviteterna<br />
gärna får vara annorlunda.<br />
– Den mest populära aktiviteten just<br />
nu, är matlagningskvällar tillsammans<br />
med någon av våra duktiga<br />
kockar. En perfekt aktivitet för att<br />
förbättra teamkänslan i företaget,<br />
och de lär sig otroligt mycket.<br />
Andra uppskattade aktiviteter<br />
är smyckedesign under konstnärlig<br />
ledning respektive blomsterbindning.<br />
Under ledning av<br />
florist utmanar kollegor varandra<br />
i kreativitet och fingerfärdighet,<br />
uppskattat av såväl män som<br />
kvinnor. Exempel på lätt arrangerade<br />
sportiga aktiviteter är<br />
bowling, pilates, pausgympa,<br />
frisbeegolf, bangolf och äventyrsgolf.<br />
Med Nolhaga Slotts stora<br />
kontaktnät, kan man få hjälp med<br />
talare, konsulter och inspiratörer<br />
Slottskonferens i Örebro<br />
Elite Stora Hotellet erbjuder konferens- &<br />
festvåningsarrangemang både på hotellet och<br />
Örebro Slott. Vi skräddaryr efter dina önskemål<br />
och hjälper gärna till med aktivitetsprogram.<br />
019-15 69 00<br />
www.elite.se<br />
Vid bokning uppge ”FMV-avtal”<br />
06-03<strong>24</strong> Annons_90 x 65 06-12-07 08.30 Sida 1<br />
En sagolik plats för kloka möten<br />
En skön oas för både arbete och vila, med en miljö som<br />
inspirerar. Endast 65 km från <strong>Stockholm</strong>. Välkommen<br />
till Friiberghs Herrgård. Där sagor och drömmar vävs<br />
samman med personlig omsorg och naturlig omtanke.<br />
Friiberghs Herrgård. Tel 08-611 41 41. E-post office@friibergh.se. www.friibergh.se<br />
som gör skräddarsydda föreläsningar,<br />
seminarier, kundevenemang<br />
och underhållning.<br />
Teaterkvällar<br />
med aktiv publik<br />
I <strong>januari</strong> blir det premiär för en<br />
ny aktivitet, teaterkvällar med<br />
trerätters middag, som kommer<br />
att arrangeras för både öppna och<br />
slutna sällskap. Per L E Eriksson<br />
har för Nolhaga Slott skrivit två<br />
pjäser som förutsätter en aktiv<br />
publik. Pjäserna heter Jury &<br />
Domstol och Falskt spel. Före-<br />
<br />
<br />
<br />
¬ <br />
¬ <br />
¬ <br />
¬ <br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Som avtalskund har du bättre<br />
priser, fri frukost och egen<br />
kontaktperson. Enkelt, lönsamt<br />
och väldigt bekvämt.<br />
Ring oss och fråga efter<br />
avtal FMLOG så berättar vi<br />
mer om hur du sparar<br />
pengar i sömnen.<br />
koNFErENS / HOtELL<br />
ställningarna tar cirka en timme.<br />
– I Jury & Domstol tar vi med<br />
publiken på en resa i tiden och<br />
under föreställningen kommer<br />
rättsfall från tre olika tidsepoker<br />
att presenteras. Publiken dömer i<br />
målen och vid middagen avslöjas<br />
de rätta domsluten. I Falskt spel<br />
har ett mord begåtts och publiken<br />
får följa dramat som utspelar sig i<br />
slottets alla salar. Under middagen<br />
löser vi morddramat tillsammans,<br />
berättar Hillevi Salerno.<br />
Ingrid Saarva<br />
PSSST, med vårt avtal sänker<br />
du företagets hotellkostnader!<br />
Göteborg-City 031-80 <strong>25</strong> 60<br />
Jönköping 036-34 18 90<br />
Karlstad-City 054-17 28 30<br />
Sundsvall-City 060-64 17 50<br />
17 hotell i Sverige<br />
www.ibishotel.se<br />
53
mäSSOr<br />
<strong>Stockholm</strong> Furniture Fair <strong>2007</strong>:<br />
Skiss av loungen på <strong>Stockholm</strong>smässans entrétorg av konstantin Grcic.<br />
Nästa mässa <strong>2007</strong> pågår mellan den 7<br />
– 11 februari och som vanligt ställer<br />
flertalet ramavtalsleverantörer till den<br />
offentliga sektorn ut i C-hallen.<br />
-Det är otroligt glädjande att konstatera<br />
att mässan blivit så viktig för<br />
branschen. Flera utställare har dessutom<br />
uppgivit att kvaliteten på besökare<br />
stigit och många har rapporterat<br />
om goda affärer under mässan., säger<br />
Charlotte Wiking, projektledare<br />
för <strong>Stockholm</strong> Furniture Fair och<br />
Northern Light Fair, som pågår<br />
samtidigt.<br />
Levererar till offentlig sektor<br />
Bland de utställande företagen, som<br />
levererar till offentlig sektor återfinns<br />
Abstracta med hemvist i det<br />
småländska Lammhult i det område<br />
som kallas Möbelriket. Företaget är<br />
en ledande tillverkare av inredningsprodukter<br />
såsom kontorsskärmar och<br />
AV-utrustning för kontor och offentliga<br />
miljöer. En stor del av produktionen<br />
går på export. Abstracta har<br />
också varit en pionjär i integreringen<br />
av ljud och bildlösningar i konferens-<br />
och utbildningsmiljöer. Man<br />
förser även denna marknad med<br />
kompletta inredningslösningar till<br />
bibliotek, universitet, sjukhus och<br />
offentliga miljöer i vidare mening.<br />
Ett annat utställande möbelföretag<br />
54<br />
med offentlig sektor som kund är<br />
Stolab. Företaget, som snart fyller<br />
100 år, har genom åren tagit fram<br />
flera klassiker med bland annat<br />
matsalsmöbeln Vardags designad<br />
av Carl Malmsten. Arbetsvisionen<br />
i Stolab är att formge och tillverka<br />
möbler med en medveten enkelhet<br />
för att de lätt ska kunna placeras in i<br />
en miljö utan att överta den.<br />
Greenhouse femårsjubilerar<br />
Greenhouse, <strong>Stockholm</strong> Furniture<br />
Fairs växtplats för fristående formgivare<br />
och designskolor, fyller fem<br />
år när nästa upplaga går av stapeln.<br />
Tanken bakom Greenhouse var att<br />
skapa ett forum och språngbräda där<br />
kreativa talanger har fått möjlighet<br />
att träffa producenter i inredningsbranschen.<br />
Fria formgivare och<br />
designskolor från hela världen bjuds<br />
in att söka till Greenhouse. De<br />
sökande får inte vara fast knutna<br />
till någon producent och heller inte<br />
branschetablerad.<br />
-Det märks att mässan blivit en arena<br />
även för utländska aktörer. Siffrorna<br />
pekar tydligt på ökat internationellt<br />
engagemang. Många från den internationella<br />
designeliten var här förra<br />
gången, både på scenen och som<br />
utställare, säger Charlotte Wiking.<br />
Göran Welander<br />
offentliga affärer #6 2006<br />
Mötesplats för nordisk design<br />
med stigande besökssiffror och utställare från<br />
utlandet befäster mässan sin ställning som den<br />
viktigaste mötesplatsen för nordisk design. till<br />
årets mässa kom mer än 40 000 besökare.<br />
DoReMi<br />
www.abstracta.se<br />
AVSKÄRMNING FÖR EN FLEXIBEL KONTORSMILJÖ<br />
Design Nina Jobs<br />
www.efg.se
ALLEGRO BARBORD OCH BARSTOL. FORM: MARIT STIGSDOTTER<br />
VÅLLÖ STAPELBAR KARMSTOL, STORÖ BORD. FORM: MARIT STIGSDOTTER<br />
ERIK STAPEL- OCH UPPHÄNGNINGSBAR STOL.<br />
FORM: MARIT STIGSDOTTER<br />
Ett 100 år ungt företag<br />
Stolab startade sin tillverkning av möbler 1907 i Smålandsstenar.<br />
Möbler, där kunskap kring och känsla för material, tillverkning och<br />
sinnrika detaljer gör att form och funktion blir ett.<br />
100 år senare är Stolab mer sprudlande och framgångsrikt än<br />
någonsin, med ett sortiment fyllt av nytänkande blandat med<br />
tidlösa favoriter skapade av välkända formgivare.<br />
Vår långa erfarenhet och kunskap kring möbler för offentlig miljö<br />
har gjort att vi idag har en trogen kundkrets bland landets<br />
arkitekter, inköpare och inredningsföretag.<br />
333 31 SMÅLANDSSTENAR TEL 0371-337 50 FAX 0371-329 90 WWW.STOLAB.SE<br />
INGÅR SOM LEVERANTÖR I FMV 2780<strong>24</strong>-LB684940 AVD 12, MÖBLER FÖR OFFENTLIGA UTRYMMEN.
TACK FÖR FÖRTROENDET<br />
Vårt stora engagemang, tydliga erbjudande och ständiga<br />
förbättringsarbete har lett till att vi fått förtroendet<br />
av bl.a. Verva, Vägverket, Region Malmö och<br />
SLL att leverera konsulttjänster inom den offentliga<br />
sektorn. Sedan 2003 har vi dessutom ett samarbete<br />
med AMS. Det är vi glada för.<br />
Vi på Poolia har valt att fokusera på tjänstemannasektorn.<br />
Våra kärnområden är ekonomi, IT och<br />
Vår framgång bygger på en tydlig specialisering och en ständig strävan efter högsta kvalitet.<br />
Poolia är ett auktoriserat bemanningsföretag.<br />
administration och i vårt kontaktnät har vi allt från<br />
chefer och specialister till kvalificerade assistenter.<br />
Läs gärna mer på www.poolia.se eller kontakta oss<br />
på telefon 08-555 652 06. Poolia är ett auktoriserat<br />
bemanningsföretag för uthyrning och rekrytering av<br />
kvalificerad personal.<br />
offentliga affärer #6 2006<br />
Med sina drygt 122 000 invånare<br />
ligger Helsingborg storleksmässigt<br />
på nionde plats bland Sveriges<br />
kommuner, men den konventionella<br />
rankningen bygger på en föråldrad<br />
bedömningsgrund menar Ola Thufvesson:<br />
– Storleken på en stad bör inte<br />
beräknas utifrån från dess kommungränser<br />
eftersom kommunerna i<br />
Sverige har så olika areal. Exempelvis<br />
är Uppsala kommun så omfångsrik<br />
att den rymmer sex kommuner av<br />
Helsingborgs yta, säger Ola Thufvesson.<br />
Istället menar författaren, som<br />
skrivit boken på uppdrag av Helsingborgs<br />
kommun, att ett mera rättvist<br />
mått på en stads storlek är hur<br />
många människor som bor inom en<br />
tremilsradie från stadens mittpunkt.<br />
En sådan mer regional bedömning<br />
gör att Helsingborg kvalar in på<br />
fjärde plats bland de stora städerna<br />
och passerar Uppsala. Befolkningsmängden<br />
är emellertid inte så intressant<br />
när det gäller att bedöma dynamiken<br />
hos en stad och dess kapacitet<br />
för framtida utveckling, menar Ola<br />
Thufvesson.<br />
– Många människor är i sig inte<br />
någon garanti för en framgångsrik<br />
stadsutveckling. Renässansens<br />
Florens var en stad med fantastisk<br />
dynamik, ändå hade staden under sin<br />
glans dagar inte mer än runt 60.000<br />
Hört OCH HäNt<br />
Helsingborg:<br />
Vi är Sveriges<br />
fjärde stad<br />
<strong>Stockholm</strong>, göteborg, malmö och Helsingborg. Så<br />
bör en korrekt uppräkning av Sveriges storstäder<br />
se ut. det menar kulturgeografen Ola thufvesson<br />
som i en ny bok belyser Helsingborg ur ett platsmarknadsföringsperspektiv,<br />
men begreppet fjärde<br />
staden handlar om mycket mer än bara befolkningsmängd.<br />
det berättas, inte helt oväntat, i ett<br />
pressmeddelande från kommunen själv.<br />
FAktA<br />
invånare, alltså mindre än flera<br />
nutida stockholmsförorter. Hemligheten<br />
med Florens och många andra<br />
exempel från modern tid är kreativitet<br />
– att upptäcka och förädla det<br />
man är bra på och försöka tillfredställa<br />
det behovet bättre än någon<br />
annan konkurrerande stad, säger Ola<br />
Thufvesson.<br />
Framgångsreceptet för Helsingborgs<br />
del innebär bland annat att<br />
öka stadens kontaktyta mot havet,<br />
att förstärka den sammanhängande<br />
stadskärnan, att befästa staden som<br />
en oas för livsnjutare genom bland<br />
annat exklusiva butiker och spännande<br />
restauranger och att utveckla<br />
Campus Helsingborg som forskarsäte.<br />
Bland Ola Thufvessons mer<br />
kontroversiella förslag är att framhäva<br />
den invandrartäta stadsdelen<br />
Söder genom att profilera dess särart,<br />
inte genom att försöka släta ut den.<br />
– Helsingborg har i grunden ett<br />
antal starka kort genom sitt geografiska<br />
läge, attraktiva bebyggelse,<br />
dynamiska näringsliv och den<br />
begynnande universitetssatsningen<br />
på Campus Helsingborg. Om de<br />
förvaltas rätt och kryddas med inslag<br />
som saknas i andra konkurrerande<br />
städer kan Helsingborg i framtiden<br />
bli en ännu mer dynamisk plats för<br />
människor och företag, säger Ola<br />
Thufvesson.<br />
Mathias Eriksson<br />
Boken ”Fjärde staden” har gjorts av ola thufvesson,<br />
verksam vid Lunds universitet Campus Helsingborg,<br />
på uppdrag av näringslivsenheten i Helsingborgs stad.<br />
Syftet med boken är att belysa stadens möjligheter till<br />
framtida utveckling. Den kommer även att användas<br />
som kurslitteratur på Campus Helsingborg.
Tack för förtroendet<br />
– nu kan ni fortsätta resa enkelt och billigt<br />
med FlyMe<br />
Med avtalet som FlyMe har ingått med staten kan ni välja fritt mellan<br />
Low Flex och Flexbiljetter till bästa priser.<br />
Göteborg – <strong>Stockholm</strong><br />
Flex<br />
lägsta<br />
pris<br />
Low Flex<br />
lägsta<br />
pris<br />
899 –<br />
max<br />
1050:-<br />
pris<br />
349 –<br />
max<br />
599:-<br />
pris<br />
Malmö – <strong>Stockholm</strong><br />
Flex<br />
lägsta<br />
pris<br />
Low Flex<br />
lägsta<br />
pris<br />
899 –<br />
max<br />
1150:-<br />
pris<br />
349 –<br />
max<br />
650:-<br />
pris<br />
Boka på fl yme.com<br />
offentliga affärer #6 2006<br />
Per Åkerson ny<br />
kommunchef<br />
Vid årsskiftet efterträder Per Åkerson Lars Forsberg<br />
som ny kommunchef i Årjängs kommun.<br />
han ser fram emot att börja sin nya tjänst och<br />
ser det som en utmaning att jobba för fortsatt<br />
positiv utveckling i Årjängs kommun.<br />
Vid årsskiftet går nuvarande<br />
kommunchefen Lars Forsberg i<br />
pension och han kommer då att<br />
efterträdas av Per Åkerson som är<br />
född och uppvuxen i Gävle.<br />
– Därefter har jag bott och jobbat<br />
på en rad platser runt om i landet,<br />
bland annat som kommunchef i<br />
Åtvidabergs kommun samt som<br />
ekonomichef i Öckerö kommun.<br />
Men jag har även haft anställning<br />
vid ett antal större företag inom den<br />
privata sektorn, länsstyrelsen och<br />
som fastighetsmäklare.<br />
Mathias Eriksson<br />
Anmäl dig idag!<br />
Per Åkerson,<br />
blivande kommunchef<br />
Statligt ramavtal för<br />
bevakningstjänster<br />
VHS Upphandling anordnar halvdagsseminarier för att ge dig<br />
som arbetar inom statsförvaltningen information om avtalet.<br />
Seminarier kommer att hållas på följande platser;<br />
16 <strong>januari</strong> <strong>Stockholm</strong><br />
18 <strong>januari</strong> Borlänge<br />
23 <strong>januari</strong> Göteborg<br />
<strong>25</strong> <strong>januari</strong> Malmö<br />
Avtalet är rikstäckande och regionsindelat.<br />
Vill du veta mer om avtalet eller anmäla dig<br />
till något av seminarerna? Gå in på www.avropa.nu<br />
Så här skriver Anneli Jeppson, Tappströmsskolans<br />
rektor, om en behörig<br />
lärare på skolan som sökt en utannonserad<br />
tjänst enligt ett pressmeddelande<br />
från Öpartiet i Ekerö kommun:<br />
“Sökande har intervjuats och då hon<br />
finns i aktuellt arbetslag har referenser<br />
från kollegor inhämtats. Sökande<br />
bedöms inte som lämplig till befattningen<br />
som arbetslagsledare då hon<br />
dels inte genomgått någon utbildning<br />
för uppdraget, inte har erfarenhet av<br />
kvalitetssäkringsarbete och framförallt<br />
inte bedöms som lämplig av personliga<br />
skäl.” En ny tjänst skulle alltså tillsättas.<br />
Och sökanden som beskrivs ovan fick<br />
inte tjänsten utan den gick istället till<br />
en obehörig lärare. Vilket, enligt Öpartiet<br />
i Ekerö, är fel. Dessutom menar<br />
partiet att ovanstående omdömen är<br />
kränkande. Kommunerna får inte<br />
anställa obehöriga lärare menar Öpartiet.<br />
Skollagen medger bara undantag<br />
Ramavtalets fyra delområden:<br />
• Stationära och ronderande<br />
bevakningstjänster<br />
• Larmcentraltjänster, larmmottagningar<br />
samt tillhörande<br />
tjänster<br />
• Skyddsvakter och skyddsområdesvakter<br />
• Värdetransport och värdehantering<br />
hört och hänt<br />
Kommunstyrelse<br />
kränker behörig lärare<br />
Det lokala öpartiet i Ekerö kommun hävdar att<br />
kommunstyrelsen kränker en lärare då hon sökte<br />
en ny befattning på sin arbetsplats. Partiet kräver<br />
nu att kommunstyrelsen ber om förlåtelse för att<br />
ha använt formuleringar som att läraren ”framförallt<br />
inte bedöms som lämplig av personliga skäl.”<br />
om ingen sökande har lärarutbildning<br />
eller om det finns något annat särskilt<br />
skäl med hänsyn till eleverna. Av förarbetena<br />
till skollagen framgår att det till<br />
exempel kan handla om att en behörig<br />
lärare är direkt olämplig på grund<br />
av missbruksproblem. Kommunen<br />
försöker ge intryck av att bedömningen<br />
olämplig grundar sig på ”referenser från<br />
kollegor”. Det är inte korrekt. Kommunens<br />
försvar bygger på fabricerade argument<br />
hävdar Öpartiets företrädare.<br />
– Ekerö kommun sparar ingen möda<br />
när det gäller att försvara bottenplatsen,<br />
plats 290 av Sveriges 290 kommuner, i<br />
grenen ”andel obehöriga lärare”. Öpartiet<br />
vill att kommunstyrelsen lämnar<br />
in ett nytt yttrande utan kränkande<br />
omdömen. Kommunen måste också be<br />
de drabbade om ursäkt utan förbehåll,<br />
skriver partiet i pressmeddelandet.<br />
Mathias Eriksson<br />
Nyhet!
krönika<br />
Vad är det för vits med att gotta sig i andra människors dilemma, frågar sig Tina Lundberg.<br />
När jag såg Borelius ögon plötsligt<br />
bli blanka när hon blev intervjuad<br />
i TV4:s morgonsoffa, fortsatte<br />
reportern ändå dundra på - trots<br />
att Borelius vid upprepade tillfällen<br />
dessförinnan hade bett om ursäkt.<br />
När samma reporter sedan log in<br />
i kameran efter att Borelius hade<br />
lämnat tv-soffan, blev jag arg. Vad är<br />
detta? Ingen människa skall behöva<br />
utsättas för att bli offentligt strippad<br />
utan pardon, oavsett om det är en<br />
offentlig person eller inte. Spelar<br />
ingen roll vem det är. För mig är<br />
det fel. Det är en fråga om utebliven<br />
respekt. Det är en sak att Borelius<br />
har anlitat svart barnvakt och inte<br />
betalt tv-licensen - det ger helt klart<br />
fel signaler ut till medborgarna. Men<br />
det innebär inte att vissa journalistkollegor<br />
har rätten att ge sig på henne<br />
så till den grad att de manglar henne<br />
upp och ner, fram och tillbaka – och<br />
även ger sig på hennes barn som blev<br />
uppringda. Detta förhållningssätt tar<br />
jag bestämt avstånd ifrån.<br />
Moraliskt och etiskt ansvar<br />
Vi skribenter har ett moraliskt och<br />
etiskt ansvar som vi sannerligen<br />
behöver granska och lyfta upp på<br />
62<br />
dagordningen nu. Lika mycket som<br />
det faktum att vi är människor som<br />
alla kan göra fel. Det räcker med att<br />
du, ja just du som läser dessa rader<br />
frågar dig själv om du aldrig har gjort<br />
fel. Lika mycket som du frågar dig<br />
hur du själv skulle vilja bli bemött<br />
om du hade snurrat till det. Det finns<br />
inte en enda människa som inte har<br />
gjort saker som varit mindre kloka<br />
och fel. Jag har gjort det. Du har<br />
gjort det. Det tillhör vårt mänskliga<br />
psyke att fela, dra lärdom - och börja<br />
om. Men då måste vi också både ta<br />
och få utrymme och möjlighet att<br />
kunna göra det.<br />
Jasenko Selimovic granskade<br />
Janne Josefsson<br />
Men vad sker ibland. Jo, cynismen<br />
skjuter sina skarpa skott och flinet<br />
drar över munnar. Glömmer aldrig<br />
den där kvällen för drygt två år<br />
sedan när programmet ”Allvarligt<br />
talat Janne” gick. Jasenko Selimovic,<br />
Stadsteaterns konstnärliga ledare<br />
i Göteborg, skulle granska Janne<br />
Josefsson från Uppdrag granskning,<br />
SVT. Pang! Kameran gick och Janne<br />
bombarderades av frågor. Men det<br />
var inga raka frågor Janne fick, utan<br />
i högsta grad ledande och fulla av<br />
undertoner av cynism. Vissa personer<br />
jag träffade dagen därpå tyckte det<br />
var gott att Janne ”hade fått vad han<br />
tålt”. De tyckte att Jasenko hade gjort<br />
ett bra jobb. Medan jag själv tyckte<br />
det var bedrövligt. Än mer bedrövlig<br />
var vinklingen, det enda klippet som<br />
tagits med av publikens frågor var<br />
från en moderat. Den moderaten<br />
frågade Janne hur det skulle kännas<br />
att bli granskad på liknande sätt som<br />
han själv gjorde. Frågan hade belägg<br />
helt klart, men definitivt inte vinklingen.<br />
Jag saknade allt det goda som<br />
Janne gjort under åren. Alla dessa<br />
människor som har fått upprättelse<br />
tack vare att Josefsson granskat<br />
makten så att rätt blivit rätt. Vinklingen<br />
tyckte jag var fel. Den var<br />
missledande och inte korrekt enligt<br />
mig. Lika fel som när Borelius blev<br />
överkörd med hull och hår i den<br />
där morgonsoffan. Varför drar jag<br />
upp Borelius och Josefsson? Jo, av<br />
en enda anledning – båda upplever<br />
jag blev utsatta på mycket respektlöst<br />
sätt offentligt i tv. Josefsson av<br />
Selimovic och Borelius av reportern<br />
i TV4:s morgonsoffa. Båda händelserna<br />
gjorde mig arg. Lika upprörd<br />
som jag blev på personer jag mötte<br />
dagen efter som tyckte det var gott.<br />
Va?<br />
Cynism föder inget gott<br />
Vad är det för vits med att gotta sig i<br />
andra människors dilemma? För mig<br />
är det bara ett uttryck för den egna<br />
oförmågan att rannsaka sig själv. Vi<br />
har alla rätt till att bemötas med<br />
respekt, liksom vi alla har rätt till att<br />
få raka frågor. I lika hög grad tycker<br />
jag att vi skribenter skall granska vår<br />
offentliga affärer #6 2006<br />
Vad sysslar vi journalister med ibland?<br />
nu hävdar jag bestämt att mediedrevet har gått<br />
för långt - var är respekten och etiken? Det är<br />
inte journalistik som vissa kollegor bedrivit, inte<br />
för mig. Journalistik skall granska och lyfta fram<br />
fakta, svart på vitt. inte därtill också ironisera<br />
och angripa på ett sätt som skedde med Maria<br />
Borelius. Jag tycker det är bedrövligt hur hårt<br />
hon blev upptryckt mot väggen.<br />
etik. Jag hävdar bestämt att svaret inte<br />
är att skjuta skarpt genom att trycka<br />
till någon annan utan att ha sett till<br />
våra egna tillkortakommanden.<br />
Värdighet på dagordningen<br />
Jag tycker det skulle bli mycket mer<br />
intressant om vi människor vågade<br />
höja ribban och istället prata om<br />
vad som förenar oss, så väl som<br />
lyfta vad konkret som måste till för<br />
att utveckla trygghet och god etik,<br />
oavsett vilken yrkesgrupp, nationalitet,<br />
parti vi tillhör. Det är vårt allas<br />
gemensamma ansvar att skapa förutsättningarna<br />
för det. Det handlar om<br />
att bemöta varandra värdigt. Där vi,<br />
ja vi, du och jag tillsammans med<br />
andra skapar en arena av kommunikation<br />
- där respekt är ett centralt<br />
begrepp.<br />
Tina Lundberg<br />
Future Imagebank<br />
TILL DIG SOM JOBBAR INOM STAT OCH KOMMUN:<br />
TACK & GRATTIS.<br />
Tack för att ni har valt att sluta avtal med HP. Det är inte bara en fjäder i hatten att ni valt<br />
oss som leverantör av skrivare och kopiatorer, vi ser även VERVA avtalet som ett kvalitetsbevis<br />
på ett bra samarbete.<br />
Grattis till er av precis samma anledning. Ni har gjort ett mycket bra val. Genom vårt<br />
gemensamma avtal optimerar ni ert ägande och får bekymmersfri drift av era skrivare och<br />
kopiatorer, plus att ni får en övergripande kontroll över er färghantering. Sist men inte minst;<br />
Vi kan hjälpa er att spara upp till 30% av era kostnader för er dokumenthantering.<br />
Vi är övertygade om att ni kommer få stor nytta och glädje av våra produkter och ser fram<br />
emot många fi na år tillsammans.<br />
© 2006 Hewlett-Packard Development Company, L.P. Med ensamrätt.<br />
SMARTA RÅD > SMART TEKNIK > SMART SUPPORT<br />
GÅ IN PÅ www.hp.se<br />
ELLER RING 0200-27 00 00
AVTALS nYtt<br />
Under 2008 inför Verva nya funktioner för att förenkla inköpen via deras ramavtal med hjälp av it.<br />
Vervas upphandling är förebild för<br />
många offentliga inköpare. Vi har<br />
därför ett särskilt ansvar att visa<br />
vägen hur inköp i offentlig verksamhet<br />
kan förenklas och förbättras.<br />
Tekniken är redan utvecklad och det<br />
finns nu en politisk vilja som är både<br />
stark och tydlig. EU:s mål är att alla<br />
hinder för elektroniska inköp vara<br />
undanröjda 2010. Minst hälften av<br />
de offentliga inköpen ska då göras på<br />
elektronisk väg. Att med hjälp av it<br />
effektivisera offentliga inköp är en<br />
64<br />
del av en gemensam satsning som<br />
alla medlemsstater i EU är överens<br />
om. I denna omfattande förändring<br />
har Verva och övriga upphandlande<br />
myndigheter en viktig roll att spela<br />
i den svenska förvaltningen. Det<br />
handlar om att genom vägledning<br />
och regleringar stödja upphandlingsarbetet<br />
i staten, landstingen<br />
och kommunerna, och också värna<br />
de grundläggande principerna om<br />
rättsäkerhet, öppenhet och transparens.<br />
Men Verva har också en roll<br />
som förebild och inspiratör. I vår<br />
egen upphandlingsverksamhet ökar<br />
vi därför nu takten i förändringsarbetet.<br />
· Under <strong>2007</strong> inför Verva nya funktioner<br />
för att ta emot anbud och<br />
genomföra utvärderingar med hjälp<br />
av IT.<br />
· Under 2008 inför Verva nya funktioner<br />
för att förenkla inköpen via<br />
våra ramavtal med hjälp av it.<br />
Vervas förändringsarbete sker stegvis<br />
och öppet, i nära samarbete med<br />
berörda aktörer. Vi använder gängse<br />
standarder och stämmer av med<br />
pågående arbeten inom övriga EU.<br />
Dessutom är vi öppna för idéer och<br />
intryck från andra, såväl IT-leverantörer<br />
som upphandlare.<br />
Vi lovar göra vår del för att nå EU:s<br />
mål 2010 – ställer ni andra upp och<br />
gör era delar<br />
offentliga affärer #6 2006<br />
Verva visar vägen<br />
till enklare inköp<br />
i nästa it-upphandling kommer Verva att ta in<br />
anbud enbart på elektronisk väg. Det är exempel<br />
på hur vi med modern teknik kan förenkla<br />
offentlig upphandling och på köpet få en snabbare<br />
och säkrare hantering. Det skriver Vervas<br />
christian Sagström.<br />
Future Imagebank<br />
Christian Sagström,<br />
upphandlingschef Verva<br />
offentliga affärer #6 2006<br />
Nya LOU<br />
Förlängd väntan och<br />
I förra numret av Avtalsnytt gjorde<br />
vi en översiktlig resumé över då,<br />
i augusti, inkomna remissvar på<br />
Upphandlingsutredningens slutbetänkande.<br />
Några tunga remissinstanser<br />
hade emellertid fått uppskov<br />
med att lämna sina svar. När nu<br />
också till exempel NOU, Verva och<br />
Sveriges Offentliga Inköpare, SOI<br />
lämnat sina yttranden står det ännu<br />
klarar att lagskrivaren har en minst<br />
sagt mäktig och grannlaga uppgift.<br />
Den i nämnda artikel redovisade<br />
sammanfattningen av remisvaren<br />
angående de behandlade huvudfrågorna<br />
förändras kanske inte på<br />
ett avgörande sätt, men i ljuset av<br />
också nyss nämnda yttranden blir<br />
den nakna slutsatsen: börja om från<br />
början!<br />
NOU: s vånda och<br />
Vervas klartext<br />
På flertalet icke direktivstyrda<br />
områden är NOU avvisande till<br />
utredningens förslag eller lämnar<br />
egna från utredningen divergerande<br />
eller i bästa fall kompletterande<br />
förslag. Med NOU: s myndighetsroll,<br />
kompetens och breda erfarenhetsbas<br />
måste myndighetens<br />
yttrande naturligtvis väga mycket<br />
tungt. Mest frapperande är kanske<br />
den blandning av otålighet och<br />
nästan uppgivenhet inför uppgiften<br />
att förändra, förenkla och effektivisera<br />
den offentliga upphandlingen<br />
som lyser igenom i skrivningarna:<br />
detta är vårt förslag, men om ni inte<br />
lyssnar, så gör åtminstone så här…<br />
Av naturliga skäl är det förslagen<br />
som behandlar upphandling enligt<br />
nuvarande 6 kap LOU som får<br />
den mest förödande kritiken. Verva<br />
beskriver utredningsförlaget som<br />
ineffektivt och ”anser att förslaget<br />
i sin utformning inte kan ligga<br />
till grund för svensk lagstiftning”.<br />
Vidare heter det: Syftet med översynen<br />
av bestämmelserna i kap 6<br />
var att utredaren skulle göra förenklingar<br />
av de nuvarande krångliga<br />
reglerna. Verva anser att behovet av<br />
att förenkla regelverket är mycket<br />
stort och kvarstår. Verva konstaterar<br />
att det nya förslaget gör att<br />
upphandling under tröskelvärdet<br />
fortfarande är minst lika komplicerat<br />
som tidigare.”<br />
AVTALS nYtt<br />
hoppingivande förslag<br />
arbete pågår, men med utgångspunkt i upphandlingsutredningen<br />
sönderkritiserade lagförslag<br />
tycks en ny, förenklade LoU kunna bli verklighet<br />
först i en dimhöljd framtid. Berättelserna om<br />
fortgående upphandlingskorruption, hinder för<br />
fri konkurrens och slöseri med våra gemensamma<br />
medel hör däremot till vardagen, även om de<br />
lyser med sin frånvaro i medierna. Dags att kalla<br />
in en katastrofkommission? Växande genomslag<br />
för e-förvaltning och e-upphandling.<br />
Stark kritik<br />
Sveriges Offentliga Inköpare, SOI,<br />
är också på flera områden skarp i sin<br />
kritik. Generellt sägs att utredning<br />
misslyckats med tilläggsdirektivet att<br />
förenkla den av kap 6 LOU styrda<br />
upphandlingen och konstaterar kallt<br />
att resultatet snarare ger motsatt<br />
effekt. I fråga om utvärderingskriterierna<br />
presenterar SOI liksom NOU<br />
och Verva och flertalet andra remissorgan<br />
övertygande argument för att<br />
viktningsprincipen måste kvarstå<br />
som huvudregel även för upphandling<br />
under tröskelvärdena. SOI<br />
anser vidare att överprövning inte<br />
skall kunna ske vid förnyad konkurrensutsättning<br />
av ramavtal eller vid<br />
avrop från de nya inköpscentralerna.<br />
Av liknande effektivitetsbefrämjande<br />
skäl förordas införandet<br />
av en prekulsionsfrist avseende<br />
förfrågningsunderlaget, relaterad<br />
till och utgående före anbuds- eller<br />
ansökningstidens utgång samt skall<br />
regeln på lämpligt sätt även kunna<br />
tillämpas vid konkurrenspräglad<br />
dialog, vilket förfarande enligt<br />
SOI hellre bör benämnas flexibelt<br />
Forts. på sid. 66<br />
65<br />
Future Imagebank
AVTALS nYtt<br />
Forts. från sid. 65<br />
upphandlingsförfarande. Att införa<br />
bör-regler för avseenden miljökrav,<br />
sociala och andra krav avvisas av flera<br />
skäl, såsom att tillämpning svårligen<br />
kan göras stringent samt det principiella<br />
skälet att inte belasta upphandlingsinstrumentet<br />
med krav som i realiteten<br />
innebär en dubbelbevakning av att<br />
lagar inom andra områden efterlevs.<br />
Hur skall upphandlande myndighet,<br />
anbudsgivare och slutligen domstolar<br />
tolka denna ”rekommendation”, skriver<br />
SOI. Dock är det i praktiken i första<br />
hand de sociala kraven som förväntas<br />
kunna leda avsevärda tolkningsproblem<br />
och tvister med åtföljande resurs- och<br />
kostnadsökningar under uppföljningsfasen.<br />
Det mesta ogjort<br />
Mest slående vid en översiktlig genomgång<br />
av inkomna remissyttrande är ett<br />
tydligt och ofta skarpt uttalat missnöje<br />
med utredningens misslyckande med<br />
att förenkla upphandlingen samt otillfredsställelse<br />
med att det på många<br />
66<br />
områden finns betydande oklarheter om<br />
hur regelverket skall tillämpas. I klartext<br />
står vi inför det faktumet att tidsfristen<br />
för att införa och börja tillämpa de ny<br />
tvingande EU-direktiven har runnit ut,<br />
medan lagförslagen angående de frivilliga<br />
nya upphandlingsformerna och<br />
-metoderna samt det övriga regelverket<br />
för upphandling under tröskelvärdena<br />
underkänts av såväl upphandlare som<br />
leverantörer och aktuella myndigheter.<br />
Katastrofkommission<br />
Med Offentliga Affärers uppdrag att<br />
belysa utveckling och affärer inom<br />
offentliga sektorn och på så sätt stimulera<br />
till debatt och förhoppningsvis<br />
lämna ett bidrag till arbetet med att<br />
effektivisera förvaltningarna är vårt eget<br />
förslag att tillsätta en katastrofkommission.<br />
Det mest konstruktiva i detta läge<br />
synes vara att regeringen tar initiativ till<br />
en upphandlingens katastrofkommission<br />
med uppdrag att arbeta snabbt<br />
och resolut. Även om det finns motstridiga<br />
uppfattningar om ett antal frågor<br />
finns det ett förhållande som förenar<br />
företrädarna för olika intressen: det<br />
måste finnas tydliga, lättolkade regler,<br />
enhetlig tillämpning, större transparens<br />
i upphandlingsprocessen, en<br />
effektiv tillsyn och möjlighet att utkräva<br />
ekonomiska sanktioner och personligt<br />
ansvar vid lagstridigt eller oskickligt,<br />
skadevållande agerande. De samhälleliga<br />
vinsterna med en lag- och förordningsstyrd,<br />
stabil och effektiv offentlig<br />
upphandlingsverksamhet är mycket<br />
stora. Håller vi dessutom i minnet att<br />
Sverige också som EU-medlem har<br />
stora möjligheter att med sedvanlig<br />
konsensusvilja etablera för våra behov<br />
välanpassade och effektiva spelregler,<br />
växer trycket på att få tillstånd en<br />
övergripande nationell kraftsamling. I<br />
avsaknaden av officiell statistik pekar<br />
en grov uppskattning på att kanske så<br />
mycket som 95 procent av alla offentliga<br />
upphandlingar inte styrs av EU:<br />
s procedurdirektiv, motsvarande en<br />
värdemässig andel om minst 75 procent.<br />
Således bäddat för en politisk viljemanifestration<br />
och en regeringsuppgift i<br />
konkurrensens och förvaltningseffektivitetens<br />
namn. Kanske finns nyckeln<br />
hos NOU?<br />
offentliga affärer #6 2006<br />
Med NOU i centrum<br />
blir det enklare<br />
NOU ger i sitt yttrande några förslag<br />
på hur lagstiftaren skulle kunna<br />
hantera den intrikata situationen.<br />
Det handlar emellertid inte bara om<br />
de juridiska nötterna utan om en vilja<br />
att på ett konstruktivt sätt bidra till<br />
att vi äntligen kan börja en målmedveten<br />
vandring mot det mål som hela<br />
lagstiftningen ytterst syftar till, att<br />
främja konkurrensen och bidra till<br />
en effektivare offentlig förvaltning.<br />
NOU: s genomgående hållning är<br />
att vi nu måste få enkla och tydliga<br />
lagar kompletterade med styrande<br />
allmänna råd och kommentarer som<br />
kan vara av mer exemplifierande<br />
karaktär, med tillsynsmyndigheten<br />
som utgivare och övervakare av efterlevnaden,<br />
eventuellt inkluderande<br />
föreskriftsrätt. Med en sådan modell<br />
behöver lagrummet endast omfatta<br />
de obligatoriska reglerna, varmed<br />
lagtexten bör kunna bli mer lättillgängligt<br />
och stringent för den juridiskt<br />
oinvigde. Om vägledningsmodellen<br />
etableras kan man på liknande<br />
En grov uppskattning pekar på att kanske så mycket som 95 procent av alla offentliga upphandlingar inte styrs av EU: s procedurdirektiv.<br />
Future Imagebank<br />
offentliga affärer #6 2006<br />
sätt ta fram stödjande information<br />
som också omfattar tolkningen och<br />
tillämpningen av de bestämmelser<br />
som grundar sig på EG-direktiven,<br />
såsom användningen av elektroniska<br />
auktioner och dynamiska inköpssystem.<br />
En annan fördel med denna<br />
modell är att den gör det lättare att<br />
löpande och följsamt anpassa de<br />
svenska upphandlingsbestämmelserna<br />
till de EU-rekommendationer som<br />
efterhand kan förväntas bli etablerade<br />
också för den upphandling som inte<br />
styrs av procedurdirektivet, det vill<br />
säga upphandling under tröskelvärdena.<br />
För att detta skall kunna bli en<br />
verklighet krävs emellertid att NOU<br />
får såväl ett utökat regeringsuppdrag<br />
som en därtill relevant finansiering.<br />
NOU konstaterar dessutom att man<br />
redan har ett omfattande material med<br />
kommentarer, som samlats under verksamhetstiden<br />
men som man hittills<br />
inte har haft möjlighet att strukturera.<br />
Separata lagar<br />
I sammanhanget vill vi även lyfta<br />
fram NOU:s intressanta förslag om<br />
att åstadkomma förenklingar genom<br />
att införa separata lagar för olika<br />
upphandlingssituationer. NOU<br />
pläderar således för att bestämmelserna<br />
för upphandling under tröskelvärdena<br />
förs över till en separat<br />
lagstiftning. Två olika lagar med<br />
kompletta regler skulle öka tydligheten.<br />
Med en separat lagstiftning<br />
för upphandling under tröskelvärdena<br />
blir det också lättare att anpassa<br />
reglerna till nationella förutsättningar<br />
och önskemål. Vissa grundläggande<br />
skillnader mellan upphandling inom<br />
den klassiska sektorn och försörjningssektorn<br />
betyder att det även<br />
kan vara rationellt och förenklande<br />
att införa två separata lagar, en för<br />
upphandling under tröskelvärdena<br />
inom den klassiska sektorn och en<br />
gällande upphandling under tröskelvärdena<br />
inom försörjningssektorn, i<br />
båda fallen inklusive rättsmedel.<br />
Kraftsamla nu<br />
NOU: s vånda gäller också valet av<br />
strategi för att ta sig dit man vill.<br />
Samtidigt som Sverige naturligtvis<br />
har en skyldighet att fortast möjligt<br />
införa de gällande EU-direktiven i<br />
det nationella rättsystem som vi valt<br />
att etablera på detta område finns det<br />
starka skäl för att hela det nya regelverket<br />
träder i kraft vid ett och samma<br />
tillfälle. En realistisk bedömning är<br />
likväl att de obligatoriska delarna av<br />
de nya upphandlingsdirektiven kan<br />
införas i svensk lag tidigast den 1/1<br />
2008. Och ännu längre kommer det<br />
med stor sannolikhet att dröja innan<br />
de övriga nationella reglerna kan<br />
träda i kraft, i bästa fall någon gång<br />
under 2008. Enligt NOU är det<br />
emellertid mycket angelläget att de<br />
nya regelsystemen träder i kraft vid<br />
samma tidpunkt. Men för att lyckas<br />
med det krävs att lagstiftningsarbetet<br />
nu kraftigt prioriteras och ges ordentliga<br />
resurser, konstaterar NOU. Det<br />
är mot denna bakgrund som Offentliga<br />
Affärer förespråkar att regeringen<br />
tillsätter en partsgemensam kommission<br />
med uppdraget att snabbt<br />
finna kompromisslösningar som är<br />
förankrade hos dem som praktiskt<br />
arbetar med offentlig upphandling.<br />
Detta i kombination med NOU: s<br />
förslag om att tillsynsmyndigheten<br />
får en förstärkt roll som utgivare av<br />
allmänna råd samt större möjligheter<br />
att utöva en tillsyn värd namnet<br />
skulle kunna förändra kartan. En<br />
kontext som höjer det ömsesidiga<br />
förtroendet och gör det lättare för<br />
alla parter att tro på och med full<br />
kraft arbeta med sikte på goda affärer<br />
till gagn för en sund konkurrens och<br />
en effektiv offentlig förvaltning.<br />
Tid för handling<br />
Effektiva lagar och tydliga och respekterade<br />
regelverk är naturligtvis viktiga<br />
grundkomponenter i ett stabilt och<br />
ändamålsenligt upphandlingssystem.<br />
Minst lika viktigt är emellertid att de<br />
upphandlande organisationerna vet<br />
de vad vill och gör och på alla plan<br />
skapar förutsättningar för måluppfyllelse.<br />
Det handlar således om att<br />
utveckla och etablera policys och styrdokument,<br />
att följa en uthållig strategi<br />
i utvecklingen av IT/IS-miljön<br />
mot en sammanhållen e-förvaltning<br />
med väldefinierade processer samt en<br />
fortlöpande kompetensutveckling.<br />
Och för att nå dit kvävs övergripande<br />
politiska beslut om mål, strategier<br />
och resursallokering samt inte minst<br />
ett kompetent och viljestarkt ledarskap.<br />
Arbete med allt detta pågår<br />
naturligtvis hela tiden, samtidigt som<br />
det i politiskt styrda organisationer<br />
med komplex verksamhet är betydligt<br />
svårare få till stånd nödvändiga<br />
organisationsövergripande mål och<br />
styrdokument. Sveriges Kommuner<br />
och Landstings pågående projekt<br />
med att pejla hur långt Sveriges<br />
kommuner har kommit i sitt arbete<br />
mot en modern förvaltning, en<br />
e-förvaltning, ger intressant infor-<br />
AVTALS nYtt<br />
Verva konstaterar att det nya förslaget gör att upphandling under tröskelvärdet fortfarande<br />
är minst lika komplicerat som tidigare.<br />
mation om läget. Projektets mål är<br />
emellertid inte enbart att ge en nulägesbild<br />
utan syftet är inte minst att<br />
tydliggöra visionen och ge underlag<br />
för och stimulera till operative diskussioner<br />
om hur kommunerna skall gå<br />
vidare med en medveten utvecklingsstrategi.<br />
I förlängningen finns också<br />
goda möjligheter till benchmarking<br />
kommuner emellan. Med vunna<br />
erfarenheter som grund har Sveriges<br />
Kommuner och Landsting beslutat<br />
att ge arbetet större dignitet, vilket<br />
bland annat betyder att projektet<br />
från och med årsskiftet integreras<br />
i den ordinarie verksamheten.<br />
Projektet och dess resultat ger löfte<br />
om att utvecklingen mot en modern<br />
förvaltning håller på att växlas upp,<br />
vilket bäddar en relativt snabb och<br />
omfattande övergång till elektronisk<br />
upphandling och e-handel inom våra<br />
kommuner. Mer om detta på annan<br />
plats i tidningen.<br />
Kent Mossheden<br />
67<br />
Future Imagebank
AVTALS nYtt / UPPhAndLing<br />
Avslutade upphandlingar<br />
Bevakningstjänster<br />
Ramavtal avseende bevakningstjänster<br />
Tjänsteområde 1<br />
Ramavtalsansvarig myndighet<br />
Verket för högskoleservice, VHS<br />
Kontaktperson<br />
Annette Annerstig<br />
Upphandlingskonsult<br />
Tel: 08-7<strong>25</strong> 9693<br />
e-post: annette.annerstig@vhs.se<br />
Den 21 november 2006 tecknade<br />
VHS-upphandling avtal med totalt<br />
9 leverantörer för området bevakningstjänster.<br />
Avtalet är indelat i 4<br />
olika regioner. Avtalet har en andra<br />
konkurrensutsättning. Vilket innebär<br />
att ni måste fråga alla de leverantörer<br />
som har avtal i er region.<br />
Stationära tjänster<br />
· stationära väktare (t.ex. in och<br />
utpassering)samt receptionisttjänst.<br />
· Väktare (hundförare)<br />
· Ordningsvakter.<br />
· Personskydd (temporärt säkerhetsskydd)-<br />
riksnivå.<br />
Kontrolltjänster<br />
· Kontrollanter (T.ex. vid flygplatser,<br />
i och/eller utanför butiker ).<br />
· parkeringsvakt (parkeringsövervakning)<br />
gäller endast kommunal mark.<br />
· Personskydd (temporärt säkerhetsskydd)<br />
regionalt. Obs ej livvaktsskydd.<br />
Ronderande bevakning<br />
omfattar följande<br />
· För områdesbevakning/distriktsbevakning<br />
· Ronderande väktare<br />
· Utryckningsväktare<br />
Leverantör<br />
G4S Security Services AB<br />
Nordisk Bevakningstjänst AB<br />
Ostkustens Bevakningstjänst AB<br />
Rapid Bevakning AB<br />
Salut Security AB<br />
Securitas Sverige AB<br />
Skandia bevakning AB<br />
Svensk BevakningsTjänst AB<br />
Synerco Security AB<br />
Giltigt till: 2008-11-<strong>24</strong>, Förl. option<br />
(mån): <strong>24</strong><br />
Skyddsvakter 5-0105-451222<br />
Skyddsvakter tjänsteområde 3<br />
Ramavtalsansvarig myndighet<br />
Verket för högskoleservice, VHS<br />
Kontaktperson<br />
Annette Annerstig<br />
Upphandlingskonsult<br />
Tel: 08-7<strong>25</strong> 9693<br />
e-post: annette.annerstig@vhs.se<br />
68<br />
Civil personal som bevakar militära<br />
och civila skyddsobjekt kallas<br />
skyddsvakter. I uppdraget skall<br />
skyddsvakten kunna.<br />
· Besluta om kroppsvisitation.<br />
· Söka efter föremål som kan antas<br />
tas i beslag.<br />
· Skyddsvakten får avisa eller avlägsna<br />
eller tillfälligt omhänderta en person<br />
inom eller vid skyddsobjektet eller<br />
egendom som denna medför.<br />
Skyddsområdesvakt<br />
Den som bevakar ett militärt område<br />
och inte är polisman kan anlitas som<br />
skyddsområdesvakt. I uppdraget<br />
skall skyddsområdesvakten.<br />
· Avisa<br />
· Avlägsna<br />
· Tillfälligt omhänderta en person<br />
inom skyddsområdet<br />
Leverantör:<br />
G4S Security Services AB<br />
Securitas Sverige AB<br />
Svensk BevakningsTjänst AB<br />
Giltigt till: 2008-11-21, Förl. option<br />
(mån): <strong>24</strong><br />
Batterier<br />
Ramavtalsansvarig myndighet<br />
Verket för högskoleservice, VHS<br />
Kontaktperson<br />
Peter Carlberg<br />
Upphandlingskonsult<br />
T: 08-7<strong>25</strong> 9668<br />
peter.carlberg@vhs.se<br />
Detta område omfattar Hushålls-<br />
och speciellt framtagna batterier<br />
och ingår i Kontorsmaterial som har<br />
följande huvudgrupper<br />
a) Allmänt kontorsmaterial (inkl<br />
kontorspapper, konsumentbatterier,<br />
maskin- och datortillbehör).<br />
b) Kontorspapper (för beställningar<br />
på en pall eller mer per beställningstillfälle)<br />
c) Batterier (för beställningar av<br />
större kvantiteter samt specialbeställningar).<br />
d) Dator- och Maskintillbehör.<br />
Syftet med ett eget ramavtal Batterier<br />
är det ska vara möjligt att avropa<br />
större kvantiteter batterier samt<br />
batterier för specifika verksamheter.<br />
Vid avrop av mindre kvantiteter är<br />
avsikten att Allmänt kontorsmaterial<br />
ska användas.<br />
Omfattning<br />
Nedan angivna produkter och<br />
tjänster ingår i upphandlingen:<br />
Batterier av hushållstyp<br />
· Primärbatterier<br />
· Sekundärbatterier<br />
· Batteriladdare för generell användning<br />
· Ficklampor/lanternor<br />
Batterier för specifika<br />
verksamheter<br />
· Primärbatterier<br />
· Sekundärbatterier<br />
· Batteriladdare för specifika verksamheter<br />
· Konsultation (tjänst)<br />
Produkter som ej får<br />
offereras / säljas<br />
Artiklar som ej hör hemma inom<br />
någon produktgrupperna eller som<br />
inte ses som närbesläktade får ej<br />
offereras och ej heller får säljas under<br />
avtalsperioden med stöd av ramavtalen<br />
inom området ”Batterier”.<br />
Vid frågor kring vilka batterier som<br />
ingår i ramavtalsområdet kontakta<br />
ramavtalsområdets kontaktperson:<br />
Peter Carlberg<br />
Avrop<br />
Avropsrutinen för detta avtal är ny<br />
(rangordning) vilket innebär att<br />
avropande myndigheter ska ställa sin<br />
förfrågan först till GPBM Nordic AB<br />
och endast efter det att svar meddelats<br />
att de ej kan leverera sända<br />
förfrågan till Strålfors Svenska AB.<br />
Avropets omfattning är upp till avropande<br />
mynighet att definiera och<br />
klargöra i samband med förfrågan.<br />
OBS! Avtalen inom detta område är<br />
rangordnade.<br />
Leverantör<br />
1. GPBM Nordic AB<br />
2. Strålfors Svenska Aktiebolag<br />
Giltigt till: 2008-10-08<br />
Förl. option (mån): <strong>24</strong><br />
IT-produkter med tillhörande<br />
tjänster 2006<br />
Upphandlande organisation<br />
Kommentus<br />
Ansvarig upphandlare<br />
Roland Pettersson<br />
telefon: 08-709 59 60<br />
e-post: roland.pettersson@kommentus.se<br />
Upphandlingen omfattar<br />
följande områden:<br />
Område A - Arbetsstationer och<br />
tunna klienter med tillhörande<br />
tjänster och tillbehör.<br />
Område B - Hemdatorer med<br />
tillhörande tjänster och tillbehör.<br />
Område C - Servrar med tillhörande<br />
tjänster och tillbehör.<br />
Område D - Nätverksprodukter<br />
med tillhörande tjänster och<br />
tillbehör.<br />
Område E - Programvara med<br />
tillhörande tjänster och tillbehör.<br />
Med tillhörande tjänst avses<br />
tjänster som har en direkt koppling<br />
till maskinvaran i samband med<br />
beställning, installation, utbildning,<br />
service/support, administration,<br />
uppföljning och avveckling. I enstaka<br />
fall finns behov av att få lägga<br />
offentliga affärer #6 2006<br />
avrop enbart på tjänster.<br />
Antagna leverantörer<br />
och Områden enligt ovan<br />
Atea Sverige AB, D<br />
Benzler Data AB, CE<br />
Caperio AB, ACDE<br />
Carl Lamm AB, AE<br />
Dell AB, ABE<br />
Dustin AB, ACD<br />
Misco AB, DE<br />
Nicator Sverige AB, B<br />
Office IT-partner i Sverige AB,<br />
ABDE<br />
PC-System Sweden AB, B<br />
Pulsen AB, C<br />
QD IT-Produkter AB, ABCE<br />
Sun Microsystems A, C<br />
TCM, Take Care Marketing AB, C<br />
Topnordic i Sverige AB, ABCDE<br />
Pågående<br />
upphandlingar<br />
Säkerhetsteknik<br />
Upphandlande organisation<br />
Verket för högskoleservice<br />
Kamrul Islam<br />
e-post: sakerhetsteknik@vhs.se<br />
VHS Upphandling har annonserat<br />
upphandlingen av säkerhetssystem.<br />
Detta ramavtalsområde har tidigare<br />
ej upphandlats som eget område utan<br />
var tidigare en del av bevakningstjänster<br />
inklusive larminstallationer.<br />
I den förstudie som genomfördes<br />
framkom det att det var lämpligt att<br />
genomföra upphandlingen i två separata<br />
områden. Fortifikationsverkets<br />
ramavtalsområde lås ingår i denna<br />
upphandling. Observera att ramavtalsområdet<br />
för lås kommer att vara<br />
avtalslöst från och med <strong>2007</strong>-02-01<br />
till och med nya avtal tecknas.<br />
Upphandlingen har<br />
indelats i fem delområden:<br />
1. Säkerhetsteknik (inklusive låsprodukter<br />
och låssmedstjänster)<br />
2. Brandskydd<br />
3. Mekaniskt inbrottsskydd<br />
4. Konsulttjänster<br />
A. Säkerhetsteknik<br />
B. Riskhantering<br />
Intresserade leverantörer har<br />
möjlighet att lämna anbud på ett<br />
eller flera delområden.<br />
Paketförmedlingstjänster<br />
Skatteverket har utannonserat<br />
upphandling av paketförmedlingstjänster<br />
för staten.<br />
Upphandlande organisation<br />
Skatteverket<br />
Nils-Gunnar Sträng<br />
e-post: nils.gunnar.strang@skatteverket.se<br />
offentliga affärer #6 2006<br />
Skatteverket har utannonserat upphandling av brevförmedlingstjänster för staten.<br />
Sista anbudsdag var 2006-11-21.<br />
Nya ramavtal kommer att tecknas<br />
med beräknad avtalsstart <strong>2007</strong>-04-<br />
01.<br />
Beräknad tidsplan<br />
Utvärdering:<br />
November-December 2006<br />
Tilldelningsbeslut:<br />
December 2006-Januari <strong>2007</strong><br />
Avtal tecknas:<br />
Januari <strong>2007</strong><br />
Brevförmedlingstjänster<br />
Skatteverket har utannonserat<br />
upphandling av brevförmedlingstjänster<br />
för staten.<br />
Upphandlande organisation<br />
Skatteverket<br />
Nils-Gunnar Sträng<br />
e-post:<br />
nils.gunnar.strang@skatteverket.se<br />
Sista anbudsdag var 2006-10-31.<br />
Nya ramavtal kommer att tecknas<br />
med beräknad avtalsstart <strong>2007</strong>-04-<br />
01.<br />
Beräknad tidsplan<br />
Utvärdering:<br />
november-december 2006<br />
Tilldelningsbeslut:<br />
december 2006<br />
Avtal tecknas:<br />
<strong>januari</strong> <strong>2007</strong><br />
Programvaror<br />
och tjänster <strong>2007</strong><br />
Upphandlingen av Programvaror<br />
och tjänster <strong>2007</strong> har startat.<br />
Upphandlande organisation<br />
Verva<br />
Emma Andersson<br />
e-post: emma.andersson@verva.s<br />
Som förstudien föreslår har en<br />
fördjupad förstudie genomförts vad<br />
avser utbildning för att se hur dessa<br />
tjänster ska upphandlas. Avsikten<br />
är att utbildningstjänster kommer<br />
efterfrågas i upphandlingen.<br />
Tidsplan<br />
Avsikten är att publicera förfrågningsunderlaget<br />
i början av februari<br />
<strong>2007</strong>. Nuvarande avtal kommer<br />
troligtivs att förlängas ytterligare<br />
att gälla tom 30 oktober <strong>2007</strong> då<br />
nya avtal förmodligen inte kommer<br />
att kunna tecknas förrän i slutet av<br />
augusti/början av september <strong>2007</strong>.<br />
Planerade<br />
upphandlingar<br />
Förstudie “Servrar, lagring<br />
och tjänster <strong>2007</strong>”<br />
Ramavtalen inom områdena<br />
”Servrar, lagring och tjänster 2005”<br />
och ”Lagring och tjänster 2005”<br />
upphör <strong>2007</strong>-11-30.<br />
Upphandlande organisation<br />
Verva<br />
AVTALS nYtt / UPPhAndLing<br />
Rolf Bengtsson<br />
e-post: rolf.bengtsson@verva.se<br />
Tel. 08-5505 5718<br />
En förstudie påbörjades under<br />
september 2006 och beräknas vara<br />
genomförd innan årsskiftet. Förstudien<br />
syftar till att specificera inriktningen<br />
för en eventuell ny upphandling<br />
inom områdena. Frågor som<br />
ingår i förstudien är information<br />
om marknadsutveckling, aktörer,<br />
förändringar i användarnas behov<br />
samt hur tjänster och produkter<br />
ska paketeras i en ny upphandling.<br />
Verva genomför intervjuer/enkäter<br />
för att hämta in synpunkter från<br />
såväl leverantörer som statliga<br />
myndigheter, kommuner och landsting.<br />
Förstudien genomförs i nära<br />
samverkan med förvaltningen.<br />
Tryckeri- och kopieringstjänster<br />
VHS Upphandling har startat upp<br />
en förstudie inför genomförande av<br />
nästa ramavtalsupphandling inom<br />
ramavtalsområdet tryckeri- och<br />
kopieringstjänster.<br />
Upphandlande organisation<br />
Verket för högskoleservice<br />
Mats Goffhé<br />
mats.goffhe@vhs.se<br />
Nuvarande åtta ramavtal inom<br />
området tryckeritjänster och fyra<br />
ramavtal inom området kopieringstjänster<br />
gäller till <strong>2007</strong>-10-19. VHS<br />
Upphandling kommer att ta beslut<br />
om nästa ramavtalsupphandling<br />
efter avslutad förstudie. En even-<br />
tuell ny upphandling kommer att<br />
påbörjas vintern 2006/<strong>2007</strong>.<br />
Planerade<br />
upphandlingar<br />
Kommentus<br />
Kontorsmateriel <strong>2007</strong><br />
Upphandlande organisation<br />
Kommentus<br />
Ansvarig upphandlare<br />
Alexandra Anastasiou<br />
telefon: 08-709 59 18<br />
e-post:<br />
alexandra.anastasiou@kommentus.se<br />
Upphandlingens omfattning<br />
Upphandlingen kommer att avse:<br />
· Kontorsmateriel<br />
· Skolmateriel<br />
· Kopieringspapper<br />
Upphandlande enhet<br />
som medverkar i upphandlingen<br />
kan ansluta sig till ramavtalet vid<br />
den tidpunkt som befintliga avtal<br />
upphör.<br />
Anbudsgivare<br />
Leverantör kan lägga anbud till visst<br />
geografiskt område och delar av<br />
sortimentet.<br />
Planerad avtalsstart<br />
<strong>2007</strong>-04-15<br />
Future Imagebank<br />
69
AVTALS nYtt / iT kommEnTUS<br />
Kommentus IT-upphandling är klar<br />
kommentus Upphandling har genomfört en nationellt<br />
samordnad upphandling av it-produkter<br />
med tillhörande tjänster. Ett 70-tal kommuner,<br />
landsting och till dessa knutna bolag deltar.<br />
Målet med upphandlingen är att<br />
sänka den totala kostnaden för denna<br />
typ av produkter och tjänster samt<br />
effektivisera de administrativa rutinerna<br />
för såväl kunderna som leverantörerna.<br />
Det sker genom att antalet<br />
ramavtalsleverantörer begränsas till<br />
sådana som kan erbjuda ett brett<br />
sortiment av produkter och tjänster<br />
till fördelaktiga priser. Upphandlingen<br />
omfattar de fem produktområden<br />
som anges nedan. För vart och<br />
ett av dessa tecknas ramavtal med<br />
högst åtta leverantörer.<br />
· Arbetsstationer och tunna klienter<br />
· Hem-PC<br />
· Servrar<br />
· Nätverksprodukter<br />
· Programvara<br />
Upphandlingen<br />
Denna upphandling har genomförts<br />
som en selektiv upphandling enligt<br />
70<br />
2 kapitlet i Lagen om Offentlig<br />
Upphandling (LOU). Ramavtalen,<br />
som tecknas för perioden 2006-11-<br />
01 - 2009-10-31, beräknas omsätta<br />
ca 200 mkr/år. Intresset har glädjande<br />
nog varit mycket stort. Av det dryga<br />
100-talet tänkbara leverantörer som<br />
hämtade ut ansökan om att få lämna<br />
anbud inkom sedan 35 stycken med<br />
sin ansökan. 19 av dessa bedömdes<br />
vara kvalificerade att få lämna anbud<br />
och 18 leverantörer inkom slutligen<br />
med sina anbud.<br />
Utvärdering<br />
Enbart priset har legat till grund<br />
för utvärderingen av anbuden.<br />
Kommentus Upphandling har nu föreslagit<br />
att 15 anbudsgivare antas som<br />
leverantörer och att ramavtal tecknas<br />
med dessa. Av dessa föreslås Topnordic<br />
som leverantör inom alla produktområdena<br />
medan Office IT-Partner,<br />
Caperio och QD IT-produkter föreslås<br />
bli antagna som leverantör inom fyra<br />
av de fem produktområdena.<br />
Om Kommentus Upphandling<br />
Som har mer än 50 års erfarenhet<br />
av offentliga upphandlingar ingår<br />
som ett affärsområde i Kommentus<br />
Gruppen AB som i sin tur är ett<br />
helägt dotterbolag till det av Sveriges<br />
Kommuner och Landsting helägda<br />
Förenade Kommunföretag AB.<br />
Övrigt<br />
Vi är både stolta och glada över det<br />
stora intresse som visats för denna<br />
upphandling och det goda samarbetet<br />
med såväl uppdrags- som<br />
anbudsgivarna. Vi är fullt medvetna<br />
om att det krävs betydande arbetsinsatser<br />
från många olika håll för<br />
att genomföra en så omfattande<br />
upphandling som det här handlar<br />
om på det framgångsrika sätt som nu<br />
skett. Kommentus vill härmed tacka<br />
alla och envar, ingen nämnd och<br />
ingen glömd, för visat engagemang<br />
och ett mycket väl genomfört arbete.<br />
Vi har haft underhandskontakter<br />
med flera kommuner och landsting<br />
offentliga affärer #6 2006<br />
som aviserat intresse av att delta i<br />
kommande upphandlingar av ITprodukter.<br />
Detta intresse har gjort<br />
att Kommentus i början på nästa år<br />
kommer att sondera förutsättningarna<br />
att redan under <strong>2007</strong> påbörja<br />
en ny IT-upphandling.<br />
Future Imagebank<br />
Roland Pettersson,<br />
Kommentus.<br />
offentliga affärer #6 2006<br />
osäkerheten har hängt tungt över branschen sedan planerna på en förändring av hem-PC-reformen blivit kända.<br />
Hem-PC:n dyrare efter nyår<br />
– men fortfarande viktig<br />
Drygt hundra kronor mer i månaden. Det kan den få<br />
betala som har kvar sin lånade hem-Pc efter nyår.<br />
För statskassan innebär det nära 1,5 miljarder extra<br />
varje år. hur detta kommer att påverka ramavtalen<br />
återstår att se. Åsikterna är delade.<br />
Dagens bruttolöneavdrag för hem-PC<br />
är förmånligt - den anställde slipper<br />
skatt på månadskostnaden och arbetsgivaren<br />
behöver inte betala arbetsgivaravgift.<br />
När riksdagen klubbade<br />
budgeten för <strong>2007</strong> blev det definitivt<br />
klart att alla hem-PC förmånsbeskattas<br />
från årsskiftet. Förmånsvärdet<br />
blir 2 400 kronor per år och dator och<br />
gäller även redan ingångna hem-PCavtal,<br />
vilket har upprört många. Kostnaden<br />
drabbar både den anställde,<br />
i form av högre skatt, och arbetsgivaren,<br />
som får betala en ökad arbetsgivaravgift.<br />
Vad alliansen gick till val<br />
på var att hem-PC-reformen skulle<br />
tas bort. Man nämnde inte förmånsbeskattningen<br />
över huvud taget.<br />
AVTALS nYtt / iT kommEnTUS<br />
Privata företag diskrimineras<br />
Privata företag diskrimineras i förhållande<br />
till kommuner och landsting,<br />
som enligt kommunallagsstiftningen<br />
inte behöver redovisa moms. Det<br />
innebär att en privatanställd får betala<br />
20 procent mer för sitt hem-PCpaket<br />
än en offentliganställd med<br />
samma lön. IT-Företagens VD, Ylva<br />
Hambraeus-Björling, menar dock att<br />
hem-PC:n fortfarande är så viktig och<br />
så givande att företagen kommer att<br />
fortsätta att teckna avtal. - Men det är<br />
klart att man måste få en del tid att<br />
tänka, de nya reglerna klubbades ju<br />
först onsdagen den 6 december. Företagen<br />
måste förstås hantera det här<br />
och bestämma sig för om de lägger<br />
kostnaden på den anställde, eller om<br />
de tycker att det är så pass viktigt att<br />
de är beredda att betala arbetsgivaravgiften,<br />
säger Ylva Hambraeus-Björling<br />
till Computer Sweden.<br />
Kommunen vill hjälpa<br />
I Göteborgs kommun har totalt 15<br />
000 anställda avtal med sin arbetsgivare<br />
om hem-PC. Det spelar ingen<br />
roll hur gamla datorerna är. Förmånsvärdet<br />
är detsamma, 2 400 kronor<br />
per år. Det kostar 750-1 400 kronor,<br />
beroende på vilken marignalskatt<br />
man har. Jonas Ransgård, moderat<br />
och ersättare i kommunstyrelsen,<br />
menar att det är orimligt och vill att<br />
kommunen snabbt ska komma fram<br />
med ett förslag som innebär att både<br />
de anställda och arbetsgivaren tjänar<br />
på en affärsuppgörelse innan årsskiftet.<br />
De som har hemdator erbjuds att<br />
köpa loss dem. Kommunen slipper<br />
därmed betala arbetsgivaravgifter för<br />
hemdatorerna nästa år. Det rör sig om<br />
10 miljoner kronor.<br />
Hur påverkas ramavtalen?<br />
Hemdatorer ingår som en viktig del i<br />
Kommentus ramavtal IT-produkter<br />
med tillhörande tjänster 2006.<br />
Enligt analysföretaget IT Research<br />
har det levererats två miljoner hem-<br />
PC-paket sedan reformen infördes<br />
1998. Osäkerheten har hängt tungt<br />
över branschen sedan planerna på en<br />
förändring av systemet blivit kända.<br />
Företag och organisationer som haft<br />
planer på att gå in i hem-PC-avtal<br />
har velat avvakta klara besked för<br />
att slippa ytterligare överraskningar.<br />
Det finns till och med företag som<br />
har backat ur avtal. Försäljningen<br />
väntas ta fart ordentligt nu när riksdagen<br />
klubbat hem-PC-förslaget.<br />
Hos en del hem-PC-leverantörer<br />
tror man dock att det finns risk för<br />
att omkring tio procent av affärerna<br />
kan försvinna för alltid, men det är<br />
ändå rätt bra med tanke på vad som<br />
hänt. Nu vet alla vilka regler som<br />
gäller.<br />
Arne Öster<br />
Future Imagebank<br />
71
» IT KommENTUs «<br />
ATEA svErIgE AB (ToPNorDIC)<br />
Tommy Bergqvist<br />
mikael Larsson<br />
72<br />
FAKTA<br />
Atea, Ementor och Topnordic är tillsammans Sveriges<br />
ledande obundna leverantör av IT-infrastruktur. Vi<br />
fortsätter göra IT-vardagen enklare för våra kunder och<br />
samlar från 1 <strong>januari</strong> <strong>2007</strong> verksamheterna under namnet<br />
Atea. Atea ingår i Ementorkoncernen som i Sverige har 1<br />
000 medarbetare på <strong>25</strong> orter från Malmö i söder till Luleå<br />
i norr varav drygt 600 arbetar som konsulter.<br />
Experter på IT-produkter och logistik<br />
Atea är en komplett lösningsleverantör inom IT-infrastruktur,<br />
men även marknadens ledande leverantör av<br />
IT-produkter. Det ska vara enkelt att handla av oss. Vårt<br />
affärskoncept för IT-produkter innefattar allt från enstaka<br />
produktleveranser till långa produktförsörjningsavtal.<br />
För att klara detta har vi väl utvecklade och inarbetade<br />
processer samt ett av branschens bästa e-handelsverktyg<br />
- eSHOP. Vår målsättning är att förenkla och effektivisera<br />
våra kunders hantering av IT-produkter genom hela<br />
livscykeln. Via vårt eget logistikcenter är produkterna<br />
oftast förkonfigurerade/ förinstallerade enligt kunden<br />
egna önskemål och krav för att på så sätt ge lägsta<br />
möjliga Total Cost of Ownership (TCO). För samtliga<br />
produkter erbjuder vi ett komplett utbud av tjänster, Atea<br />
Value Chain. Dessa tjänster kan omfatta allt från analys<br />
och rådgivning till paketerade tjänster som exempelvis<br />
avemballering, garantiförlängningar och återvinning av<br />
uttjänta produkter på ett miljöriktigt sätt.<br />
Företagsnamn:<br />
Atea Sverige AB (Topnordic Sverige AB<br />
övergår 1/1 <strong>2007</strong> i Atea Sverige AB).<br />
Omsättning:<br />
5 300 mSek.<br />
Antal anställda i Sverige:<br />
1 000 i Sverige, 3 100 i norden.<br />
Etablerat år:<br />
1981 (Atea), 1968 (ementor)<br />
och 1989 (Topnordic).<br />
Huvudkontor:<br />
<strong>Stockholm</strong> – kronoborgsgränd 15,<br />
Box 18, 164 93 kista.<br />
Regional representation i:<br />
Lokalkontor på <strong>25</strong> orter i Sverige.<br />
Certifieringar miljö/kvalitet:<br />
Certifieringar enligt iSo 9001 och iSo 14001.<br />
Aktuellt avtalsområde/<br />
aktuella samarbetspartner:<br />
kommentusavtal för iT-produkter och tjänster<br />
2006. Atea, löpnr ko01202 (för avtalsområde<br />
D) och Topnordic, löpnr ko01198 (för avtalsområde<br />
A, B, C, D och e)<br />
Enda leverantören med<br />
avtal på samtliga områden<br />
Topnordic Sverige AB övergår 1 <strong>januari</strong> <strong>2007</strong> i Atea<br />
Sverige AB. I och med detta tar Atea över Topnordics<br />
verksamhet och förpliktelser. Vi är den enda leverantören<br />
som tecknat avtal med Kommentus på samtliga områden<br />
inom ramen för ”IT-produkter och tjänster”.<br />
Lång erfarenhet av offentlig sektor<br />
Atea, Ementor och Topnordic har tillsammans en bred<br />
och gedigen erfarenhet av ramavtal med offentlig sektor.<br />
Under åren har vi skaffat oss en gedigen kunskap om de<br />
utmaningar som ni inom offentlig förvaltning ställs inför<br />
dagligen. Att förenkla er IT-vardag har länge varit en del<br />
av vår affärsidé.<br />
Träffa Atea<br />
För dig som kund inom offentlig sektor innebär sammanslagningen<br />
en mängd fördelar. Vi vill träffa dig berätta<br />
mer om det nya Atea och vilka möjligheter det nya företaget<br />
kan ge. Kontakta oss så bokar vi in ett besök som<br />
passar dig.<br />
Vårt löfte till Sverige:<br />
Vi fortsätter att göra IT-infrastruktur rätt enkelt.<br />
Giltighetstid:<br />
2006-11-01 – 2009-10-31<br />
AVTALS NYTT<br />
Referenser inom offentlig sektor:<br />
många statliga myndigheter/verk, universitet/<br />
högskolor, kommuner och landsting.<br />
Andra ramavtal för offentlig sektor:<br />
Atea, ementor och Topnordic erbjuder produkter<br />
och tjänster i ett stort antal ramavtal:<br />
Kontaktperson:<br />
För Atea: mikael Larsson<br />
Telefon: 08-470 80 00<br />
mikael.larsson@atea.com<br />
För Topnordic:<br />
Tommy Bergqvist<br />
Telefon: 08-734 47 00<br />
e-post: tommy.bergqvist@topnordic.se<br />
Hemsida:<br />
www.atea.se<br />
www.ementor.se<br />
www.topnordic.se
» IT KommENTUs «<br />
CArl lAmm AB<br />
ibbe Gnem<br />
74<br />
FAKTA<br />
Carl Lamm AB är en rikstäckande distributör och detaljist<br />
inom dokument- och informationshantering. Försäljning<br />
sker genom egna Center, Partner och återförsäljare.<br />
Carl Lamm erbjuder, via sin egen organisation på <strong>25</strong><br />
strategiska orter, företag och organisationer ett bredare<br />
utbud av produkter och tjänster med rikstäckande service<br />
och support. Bolaget har fokus på it-infrastruktur och<br />
erbjuder lösningar för kundernas olika it-miljöer.<br />
AKTUELL PRODUKTLINJE/TJÄNST<br />
Carl Lamm är vald leverantör av IT-produkter - arbetsstationer<br />
och tunna klienter samt programvara med tillhörande<br />
tjänster - till landsting, kommunala bolag och<br />
övriga organisationer och upphandlande enheter i den<br />
upphandling som Kommentus genomfört. Avtalet löper<br />
under perioden 2006-11-01 till och med 2009-10-31<br />
med möjlighet till 18 månaders förlängning.<br />
Arbetsstationer och tunna klienter:<br />
· Hewlett-Packard<br />
· Fujitsu Siemens<br />
Företagsnamn:<br />
Carl Lamm AB<br />
Omsättning:<br />
ca 900 miljoner Sek<br />
Antal anställda i Sverige:<br />
ca 460<br />
Etablerat år:<br />
1917<br />
Huvudkontor:<br />
<strong>Stockholm</strong><br />
Regional representation i:<br />
40 orter i Sverige; <strong>25</strong> Carl Lamm Center, 15<br />
närstående Partner och 3 dotterbolag (Vinga<br />
Datacenter, Saldab, megabyte System).<br />
Certifieringar miljö/kvalitet:<br />
Carl Lamm är kvalitetscertifierat enligt iSo<br />
9001:2000 och miljöcertifierat enligt iSo<br />
14001:2004.<br />
· IBM<br />
· Samsung<br />
· ACER<br />
Programvara:<br />
· Microsoft<br />
· Novell<br />
· Symantec<br />
AVTALS NYTT<br />
MILJÖ OCH KVALITET<br />
Genom ett heltäckande miljöledningssystem tar Carl<br />
Lamm ansvar för att hela vår verksamhet drivs med hänsyn<br />
till miljön. Miljöledningssystemet är väl integrerat i det<br />
dagliga arbetet och styr allt från hur våra säljare planerar<br />
sina resor till vilka kemikalier som används på service.<br />
Dessutom regleras inköp, logistik, källsortering samt<br />
omhändertagande av uttjänta produkter och förbrukningsmaterial.<br />
Ingen del av verksamheten är undantagen<br />
så du möter samma rutiner oavsett var i landet du väljer<br />
att kontakta oss.<br />
Aktuellt avtalsområde/aktuella<br />
samarbetspartner:<br />
Ramavtal för iT-produkter med tillhörande<br />
tjänster 2006.<br />
Giltighetstid:<br />
2006-11-01 till och med 2009-10-31 med<br />
möjlighet till 18 månaders förlängning.<br />
Referenser inom offentlig sektor:<br />
Järfälla kommun, upplands Väsby kommun,<br />
uppsala kommun, malmö Högskola, <strong>Stockholm</strong>s<br />
Stad, <strong>Stockholm</strong> Läns Landsting, Växjö<br />
kommun och Region Skåne.<br />
Andra ramavtal för offentlig sektor:<br />
Verva, <strong>Stockholm</strong>s Läns Landsting<br />
Kontaktperson:<br />
ibbe Gnem<br />
Telefon: 08-734 33 00 (vxl)<br />
Fax: 08-734 33 11<br />
e-post: ibbe@megabyte.se<br />
Hemsida:<br />
www.carllamm.se<br />
Vi har fått förtroendet av Kommentus att leverera IT-produkter med tillhörande tjänster!<br />
DIN NYA<br />
IT-PARTNER<br />
Vi har varit avtalsleverantörer gällande dokumenthanteringsprodukter<br />
till Kommentus under många år.<br />
Nu kan vi även leverera datorer, programvaror och<br />
tillbehör från marknadens ledande varumärken.<br />
FÖRSÄLJNING | UTBILDNING | SERVICE | SUPPORT<br />
Läs mer om vårt totala erbjudande på www.carllamm.se<br />
eller ring oss på 020-32 11 11.
» it kommentus «<br />
office data<br />
Kompetensen<br />
finns på Office<br />
- såväl centralt<br />
placerad - som all<br />
den kunskap som<br />
finns på samtliga<br />
lokala kontor.<br />
”<br />
76<br />
fakta<br />
”<br />
Office kombinerar på ett unikt sätt det stora företagets<br />
kapacitet med det lilla företagets snabba anpassningsförmåga<br />
till marknadens skiftande behov. Och vi tar fullt<br />
ansvar hela vägen, från analys till förstudier, till projektledning,<br />
installation, utbildning och service. Office ger<br />
dig helt enkelt rätt IT-lösning.<br />
Företagsnamn:<br />
Office Data<br />
Omsättning:<br />
ca 1 miljard<br />
Antal anställda i Sverige:<br />
ca 400<br />
Etablerat år:<br />
1992<br />
Huvudkontor:<br />
Office IT Partner i Sverige AB<br />
Nacka/<strong>Stockholm</strong><br />
Regional representation i:<br />
Via <strong>25</strong> företag på 34 orter över hela Sverige<br />
Certifieringar miljö/kvalitet:<br />
ISO 14001.<br />
Aktuellt avtalsområde:<br />
IT-Produkter med tillhörande tjänster 2006<br />
Aktuella samarbetspartner:<br />
Inrego AB<br />
Giltighetstid:<br />
2006-11-01 – 2009-10-31<br />
Referenser inom offentlig sektor:<br />
Statliga Myndigheter, Landsting kommuner<br />
och organisationer över hela Sverige.<br />
Andra ramavtal för offentlig sektor:<br />
Avtalspart, Avtalsnr, Område<br />
· Acer Computer Sweden AB, 6795/05, PC<br />
Bärbara 2005<br />
AVTALS nYtt<br />
Vad är det som gör Office till den goda<br />
leverantör för offentlig sektor som Office är?<br />
Den offentliga sektorns har precis lika höga krav på en<br />
leverantör som den privata - om inte ännu högre! A och O<br />
är att ha kompetens om de regler som gäller inom ramen<br />
för LOU. Vad kan man - vad kan man inte göra! Ofta<br />
hamnar vi i rollen av rådgivare utifrån de möjligheter som<br />
finns i den enskilda situationen. Det blir särskilt aktuellt<br />
nu när EU-regler påverkar upphandlingsprocesserna mer<br />
och mer. Kompetensen finns på Office - såväl centralt<br />
placerad - som all den kunskap som finns på samtliga<br />
lokala kontor. Genom den konstruktionen kan Office<br />
alltid erbjuda ett team som kan vara den partner som varje<br />
upphandlande organisation önskar!<br />
· Fujitsu Siemens Computer, 6798/05, PC<br />
Bärbara och Stationära 2005<br />
· Fujitsu Siemens Computer, 6756/05, Servrar<br />
lagring tjänster 05<br />
· Hewlett-Packard Sverige AB, 6799/05, PC<br />
Bärbara och Stationära 2005<br />
· Hewlett-Packard Sverige AB, 6757/05, Servrar<br />
lagring tjänster 05<br />
· Hewlett-Packard Sverige AB, 6826-06, Skrivare,<br />
kopiatorer och faxar<br />
· IBM Svenska AB, 6800/05, PC Bärbara och<br />
Stationära 2005<br />
· IBM Svenska AB, 6758/05, Servrar lagring<br />
tjänster 05<br />
· IBM Svenska AB, 6763/05, Lagring & tjänster<br />
-05<br />
· Eizo Europé AB, 6802/05, Pc-bildskärmar<br />
2005<br />
· Nec Display Solutions Gmbh, 6803/05, Pcbildskärmar<br />
2005<br />
· Philips AB, 6804/05, Pc-bildskärmar 2005<br />
· Toshiba Tec Nordic, 6830-06, Skrivare, kopiatorer<br />
och faxar<br />
· Kyocera Mita Svenska AB, 6828-06, Skrivare,<br />
kopiatorer och faxar<br />
· Xerox AB, 6831-06, Skrivare, kopiatorer och<br />
faxar<br />
Kontaktperson:<br />
Patrik Deshayes<br />
Telefon: 0708 - 799 107<br />
Fax: 08 - 26 80 88<br />
E-post: patrik.deshayes@office.se<br />
Hemsida:<br />
www.office.se<br />
www.officestore.se<br />
ATT DE FLESTA AV SVERIGES KOMMUNER<br />
ANLITAR OSS SOM IT-PARTNER KAN HA<br />
SINA LOKALA SKÄL.<br />
Vår idé är mycket enkel: Med hjälp av de bästa verktyg<br />
som finns på marknaden ska vi höja våra kunders effektivitet.<br />
En idé som gjort oss på Office till en av Sveriges<br />
ledande IT-leverantörer, där vi i rollen som IT-partner<br />
levererar funktion snarare än produkter. Vi har 200 konsulter<br />
runtom i landet, som med hög kompetens och<br />
servicenivå, tar det fulla ansvaret från analys och förstudier<br />
till installation och färdig IT-lösning.<br />
Med startår 1992 är vi helt enkelt den mest erfarna<br />
och kompetenta aktören i vår bransch. Det är den ena<br />
sidan av saken. Den andra är högst lokal.<br />
VI HAR ETT MYCKET NÄRA FÖRHÅLLANDE<br />
TILL VÅRA HEMORTER.<br />
Om du tycker dig se den blå/orange Office-logon överallt,<br />
i sportsändningar från Sveriges alla hörn, så har det sin<br />
naturliga förklaring. Vart och ett av våra <strong>25</strong> kontor i landet<br />
drivs som fristående företag med lokala rötter och hjärtan<br />
som klappar för den egna orten. Företag som stöttar sin<br />
hemort i vått och torrt, i alla tänkbara sammanhang.<br />
Inte minst sportsliga.<br />
Vårt lokala engagemang och snabbfotade självstyre -<br />
i kombination med det stora företagets resurser i gemensamt<br />
ägda Office IT-Partner i Sverige AB - är ett starkt<br />
skäl till att allt fler kommuner ser oss som en naturlig<br />
samarbetspartner.<br />
VI HAR OCKSÅ NORDENS STÖRSTA IT-BUTIK.<br />
Med ett sortiment som omfattar mer än 120.000 artiklar<br />
är www.officestore.se Nordens största IT-butik. Du väljer<br />
snabbt och enkelt ur ett sortiment, som kontinuerligt uppdateras<br />
med den allra senaste tekniken. Lika viktigt som<br />
det stora urvalet är service och leveranssäkerhet. Och här<br />
kommer vår lokala närvaro in i bilden igen. Genom våra<br />
lokalkontor kan vi alltid garantera högsta servicenivå.<br />
Enklaste sättet att hitta närmaste kontor är att ringa<br />
020 3<strong>25</strong> 523 eller gå in på www.data.office.se<br />
OFFICE IT-PARTNER<br />
SVERIGE AB
IT-produkter till ditt företag!<br />
Dustin grundades 1984 och är idag Sveriges största Internetbaserade återförsäljare av IT-produkter, med visionen att bli<br />
störst i Norden. Efter mer än 20 år i branschen kan vi erbjuda stor kunskap inom området och representerar ett pålitligt<br />
och kvalitetssäkrat varumärke. Som exempel på detta har Dustin tilldelats AAA-ranking av Dun & Bradstreet för högsta<br />
kreditvärdighet, vilket är en exklusiv utmärkelse som innehas av knappt 5 % av alla företag i Sverige. Dessutom är<br />
Dustins kvalitetssystem, miljöledningssystem och arbetsmiljö ISO-certifierade sedan 2002.<br />
Vi är stolta leverantörer till Verva,<br />
Kommentus och Göteborgs stad.<br />
Hos oss kan du handla datorer, servrar,<br />
bildskärmar, nätverksprodukter, skrivare<br />
och övriga tillbehör.<br />
Välkommen att kontakta oss så hjälper vi<br />
dig att handla till rätt pris, på rätt avtal.<br />
Kunden och produkten i fokus!<br />
Vår skickliga personal bistår dig gärna när du behöver<br />
hjälp i dina inköp. Du är varmt välkommen att höra av<br />
dig till oss för råd och vägledning. Vi delar gärna med<br />
oss av vår erfarenhet och kunskap!<br />
Välkommen som kund hos oss!<br />
Handla tryggt och säkert på vår hemsida www.dustin.se<br />
eller kontakta oss per telefon på 08-553 44 020<br />
Xerox Workcentre PE220<br />
Multifunktion - perfekt för kontoret!<br />
Kopiera. Skriv ut. Scanna. Faxa. Multifunktionssystemet<br />
WorkCentre PE220<br />
är konstruerat för att snabbt kunna ta<br />
hand om alla dina kontorsuppgifter.<br />
Fullproppad med funktioner, men med<br />
ett pris som passar varje budget.<br />
riktpris* 1995:-<br />
*Angivet pris är ett riktpris. Slutgiltigt pris styrs av vilket avtal ni tillhör. Moms och frakt tillkommer enligt avtal. Reservation för slutförsäljning.<br />
www.dustin.se<br />
Kampanj!<br />
5010088475 XEROX WORKCENTRE PE220 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1995:-<br />
Future Imagebank<br />
offentliga affärer #6 2006<br />
Nu kan man öppna fysiska dörrar med mobilen.<br />
Hemtjänsten låser upp<br />
med mobiltelefon<br />
att på ett säkert sätt hantera stora mängder<br />
nycklar som ska förvaras, kvitteras och bäras runt<br />
är inte bara ett stort ansvar utan också en tids- och<br />
resurskrävande logistisk utmaning. nu ersätter<br />
mobiltelefonen nyckelknippan när hemvårdarna i<br />
Halmstad kommer på besök.<br />
Nu har hemtjänstpersonalen i Halmstad<br />
fått ett problem mindre. Tillsammans<br />
med innovationsföretaget<br />
Phoniro har hemvårdsförvaltningen<br />
i kommunen utvecklat en teknisk<br />
lösning som gör det möjligt att<br />
komma in i vårdtagarnas lägenhet<br />
utan nycklar. Mobiltelefonen fungerar<br />
dubbelt som dörröppnare.<br />
Samtidigt som tekniken effektiviserat<br />
nyckelhanteringen underlättas<br />
brådskande larm. Det är inte längre<br />
nödvändigt att först åka till grupplokalen<br />
för att hämta nyckeln till den<br />
AVTALS nYtt / IT-NyHETER<br />
som larmat. På insidan av vårdtagarens<br />
ytterdörr monteras ett speciellt<br />
lås, Intro, på det befintliga låsvredet.<br />
Några lätta knackningar på dörrens<br />
utsida aktiverar en inbyggd batteridriven<br />
bluetoothenhet som omedelbart<br />
börjar kommunicera med<br />
hemvårdarens mobiltelefon. Dörren<br />
öppnas endast för behörig personal.<br />
Passageloggning sker vid dörröppning<br />
samt när hemtjänstpersonalen<br />
lämnar lägenheten. Skulle den<br />
Symbianbaserade mobiltelefonen<br />
tappas bort eller stjälas kan nyckelfunktionen<br />
stängas av via sms.<br />
Arne Öster<br />
Personlarm anropar blåljus.<br />
Telia satsar på<br />
mobila personlarm<br />
Målgruppen finns främst inom vård<br />
och omsorg. Men även företagsledare<br />
och ensamarbetare är några som kan<br />
ha nytta av det mobila personlarmet.<br />
Tjänsten Telia Larmanrop drivs i samarbete<br />
med SOS Alarm. Med ett knapptryck<br />
skickas ett sms direkt till SOS<br />
Alarm med geografiska koordinater.<br />
Larmcentralen har sedan möjlighet<br />
att tyst ringa upp larmenheten för att<br />
bedöma situationen och därefter vidarebefordra<br />
larmet till lämplig blåljusmyndighet.<br />
Arne Öster<br />
150 datakörkort.<br />
Sköterskor tar datakörkort<br />
150 medarbetare på den kardiologiska<br />
kliniken på Universitetssjukhuset i<br />
Linköping ska ta datakörkort innan det<br />
nya systemet Patientjournal 08 införs.<br />
Först ut under hösten är sjuksköterskor<br />
och undersköterskor. Anledningen till<br />
att vårdpersonalen nu ska lära sig mer<br />
om it är att Landstinget i Östergötland<br />
kommer att införa flera it-stöd. Dit hör<br />
det nya systemet Patientjournal 08<br />
med det elektroniska journalsystemet<br />
Cambio Cosmic. Som stöd för vårdpersonalen<br />
har Landstinget i Östergötland<br />
också skapat en manual på intranätet<br />
för olika moment i Patientjournal 08.<br />
Arne Öster<br />
79<br />
Future Imagebank<br />
Future Imagebank
godkänd för<br />
offentlig sektor<br />
område godkänd återförsäljare för avtalsnr<br />
PC-bildskärmar 2005 Philips......................................................................................................6804/05<br />
PC-bärbara 2005 Acer ............................................................................................................6795/05<br />
inkl. bildskärmar Fujitsu-Siemens ..........................................................................6798/05<br />
HP .................................................................................................................6799/05<br />
IBM/Lenovo......................................................................................6800/05<br />
PC-stationära 2005 Fujitsu-Siemens ..........................................................................6798/05<br />
inkl. bildskärmar HP .................................................................................................................6799/05<br />
IBM/Lenovo......................................................................................6800/05<br />
Servrar, lagring och Fujitsu-Siemens ..........................................................................6756/05<br />
tjänster 2005 HP .................................................................................................................6757/05<br />
IBM..............................................................................................................6758/05<br />
Skrivare, kopiatorer HP (inkl kameror) ......................................................................6826-06<br />
och tjänster 2006 Xerox .........................................................................................................6831-06<br />
Kyocera ..................................................................................................6828-06<br />
Toshiba (& Oki) .............................................................................6830-06<br />
Nätverk 2005 HP .................................................................................................................6837/06<br />
Kommentus<br />
IT-produkter med<br />
Datorer, Servrar och servrar............................................................................enl. programvaror<br />
HPs avtal CU00777<br />
tillhörande<br />
komponenter, med tillhörande skrivare tjänster<br />
tjänster<br />
nätverksprodukter<br />
och tillbehör<br />
2003<br />
2006<br />
tillbehör, tjänster mm<br />
Benzler är medlem i KENT-registret/Safe Trade – Säkra<br />
Offentliga Inköp, är ISO-certifi erat inom kvalitet och miljö<br />
och har Dun & Bradstreets kreditrating AAA.<br />
Benzler levererar och implementerar<br />
IT-<br />
IT-infrastruktur infrastruktur till till IT-intensiva företag som<br />
som söker söker kvalitet kvalitet och och långsiktighet i sina i sina<br />
investeringar. Benzler har har funnits sedan sedan<br />
1993, har har sitt sitt säte säte i Göteborg. i Göteborg Lokalkontor och är<br />
uppdelat i fyra affärsområden: Benzler<br />
i Borlänge, <strong>Stockholm</strong>, Karlstad, Linköping<br />
Data, Benzler Finans, Benzler Service<br />
och Växjö.<br />
och Benzler Direkt.<br />
Skändlavägen 75<br />
SE-417 46 Göteborg<br />
Sweden<br />
tel +46 31-94 47 00<br />
fax +46 31-94 47 01<br />
Org.nr 556467-9149<br />
info@benzler.se<br />
www.benzler.se<br />
offentliga affärer #6 2006<br />
Ramavtalsmodellen ger staten<br />
billigare banktjänster<br />
Den 29 september tecknade Riksgälden nya<br />
ramavtal för betalningstjänster med Nordea,<br />
SEB och Swedbank. Avtalsperioden är tre år med<br />
början den 1 april <strong>2007</strong> och slut den 31 mars 2010.<br />
Därefter har Riksgälden möjlighet att förlänga<br />
avtalet ytterligare ett år. De nya avtalen ersätter<br />
nuvarande ramavtal med samma banker.<br />
Riksgälden har regeringens uppdrag<br />
att vidareutveckla statens betalningssystem.<br />
I denna roll har Riksgälden<br />
i uppgift att upphandla ramavtal<br />
för betalningstjänster åt statens ca<br />
270 myndigheter. Avtalen avser<br />
betalningar på ca 4 200 miljarder<br />
kronor årligen och omfattar både<br />
betalningar till och från staten. Inbetalningarna<br />
utgörs främst av skatter<br />
och avgifter medan utbetalningarna<br />
utgörs av transfereringar så som<br />
pensioner, barnbidrag och kostnader<br />
för den statliga förvaltningen.<br />
Tjänster för miljarder<br />
Betalningstjänsterna kostar för<br />
närvarande ca 160 miljoner kronor<br />
per år. De nya avtalen gör det<br />
möjligt för de statliga myndigheterna<br />
att sänka sina kostnader för<br />
betalningstjänster med 30 procent.<br />
För staten som helhet motsvarar<br />
detta en besparing på runt 50<br />
miljoner kronor per år eller 200<br />
miljoner kronor sett över den fyraåriga<br />
ramavtalsperioden. De lägre<br />
kostnaderna beror till hälften på<br />
lägre priser i de nya avtalen och till<br />
hälften på att myndigheterna kan<br />
byta till mer effektiva tjänster från<br />
de olika ramavtalsbankerna.<br />
AVTALS NYTT / beTALningSTjänSTer<br />
Avtalets innehåll<br />
Avtalen omfattar betalningstjänster och<br />
tillhörande infrastruktur. Betalningstjänsterna<br />
används av myndigheterna<br />
för att förmedla statliga betalningar<br />
till och från staten. Den tillhörande<br />
infrastrukturen i form av teknik,<br />
bankkonton, likviditetshantering och<br />
återrapportering är en förutsättning<br />
för att betalningarna ska kunna göras<br />
på ett säkert och ändamålsenligt sätt.<br />
Riksgälden ställer bland annat särskilda<br />
krav på återrapportering från bankerna.<br />
Återrapporteringen görs genom att<br />
Totalt uppskattas upphandlingen ha tagit 8 000 interna<br />
arbetstimmar.<br />
bankerna dagligen skickar betalningsinformation<br />
per fil till ett datalager<br />
hos Riksgälden. Med hjälp av information<br />
från datalagret kan Riksgälden<br />
på en detaljerad nivå följa upp statens<br />
kostnader för betalningsverksamheten<br />
samt jämföra ramavtalsbankerna med<br />
varandra. Information från datalagret<br />
har varit till stor hjälp i upphandlingen.<br />
Rangordning och utvärdering<br />
De nya EU-direktiv som gäller för<br />
offentlig upphandling innebär att det<br />
finns två sätt att välja leverantör/er;<br />
rangordning eller förnyad konkurrensutsättning.<br />
I upphandlingen av<br />
Future Imagebank<br />
betalningstjänster valde Riksgälden<br />
att tillämpa rangordning som huvudprincip.<br />
För stora myndigheter som<br />
har fler betalningar än en miljon<br />
stycken per år för en enskild tjänst<br />
tillämpas förnyad konkurrensutsättning.<br />
Rangordningen inom avtalen<br />
har gjorts på två olika sätt. Dels har en<br />
rangordning gjorts för respektive banks<br />
bastjänstpaket, dels har varje enskild<br />
betalningstjänst rangordnats. Syftet<br />
med bastjänstpaketet är att underlätta<br />
för flertalet mindre myndigheter att<br />
avropa banktjänster. Bastjänstpaketet<br />
innehåller de tjänster som flertalet<br />
myndigheter använder. Rangordningen<br />
av de enskilda betalningstjänsterna gör<br />
det möjligt för myndigheterna att på ett<br />
effektivt sätt ”plocka russinen ur kakan”<br />
genom att använda de tjänster hos<br />
respektive bank som den är billigast och<br />
bäst på. Myndigheten ska använda den<br />
tjänst som rangordnas högst om det<br />
inte finns starka skäl för ett annat val.<br />
Rangordningen bygger på en kvantitativ<br />
utvärdering av respektive banks anbud.<br />
I utvärderingen har priset viktats 70<br />
procent medan funktionaliteten viktats<br />
30 procent. Utvärderingen har gjorts<br />
på en femgradig skala där tre poäng<br />
motsvarar de genomsnittliga priserna<br />
och den genomsnittliga funktionaliteten<br />
i nuvarande avtal. Omräkningen<br />
av pris till poäng har gjorts enligt en<br />
interpolerad skala vilket innebär att<br />
varje öre i lägre pris resulterat i en<br />
något högre poäng. Poängsättningen av<br />
börkraven (funktionalitet) har gjorts i<br />
heltal på den femgradiga skalan. För att<br />
fånga upp de infrastrukturella delarna i<br />
utvärderingen har även dessa delar vägts<br />
in då bastjänstpaketet och de enskilda<br />
betalningstjänsterna utvärderats och<br />
rangordnats.<br />
Hur upphandlingen<br />
organiserades<br />
Upphandlingsarbetet har bedrivits i<br />
projektform. Åtta medarbetare vid<br />
avdelningen Statens internbank har<br />
arbetat med upphandlingen under<br />
drygt ett års tid. Totalt uppskattas<br />
upphandlingen ha tagit 8 000 interna<br />
arbetstimmar och 190 externa arbetstimmar.<br />
De externa resurserna avser<br />
konsulter som tagits in för att få en<br />
extern granskning och kvalitetssäkring<br />
av upphandlingen.<br />
Centraliserad upphandling av<br />
betalningstjänster<br />
Riksgälden ser flera fördelar med att<br />
upphandla betaltjänster centralt i form<br />
av ramavtal. I Riksgäldens uppdrag att<br />
vidareutveckla statens betalningssystem<br />
ingår att arbeta för ett kostnadseffektivt<br />
och säkert betalningssystem där statens<br />
informationsbehov tillgodoses. Vidare<br />
ska betalningssystemet erbjuda valfrihet<br />
för såväl myndigheter som allmänhet.<br />
Ett annat krav är att staten ska ha en<br />
konkurrensneutral relation till bankerna.<br />
Den centrala upphandlingsformen gör<br />
det möjligt att ställa enhetliga krav på<br />
bankerna avseende säkerhet, likviditetshantering,<br />
återrapportering m.m.<br />
Förhandlingsläget gentemot bankerna<br />
förbättras då statens totala betalningsvolymer<br />
upphandlas vid ett tillfälle.<br />
Eftersom avtalen fordrar investeringar<br />
hos bankerna i form av anpassad infrastruktur<br />
är det också motiverat att stora<br />
volymer upphandlas vid ett och samma<br />
tillfälle. En annan fördel är att de administrativa<br />
kostnaderna kan reduceras vid<br />
en central upphandling då den enskilda<br />
myndigheten inte själv behöver bedriva<br />
en omfattande, komplicerad och tidskrävande<br />
upphandlingsprocess. Förutsättningarna<br />
för att upphandlingen<br />
håller en hög kvalité förbättras också då<br />
ett antal experter på området på heltid<br />
kan arbeta med upphandlingen. Nackdelarna<br />
med en centraliserad upphandling<br />
på betalningsområdet är främst att<br />
det i vissa fall är svårt att tillgodose de<br />
specifika behov som vissa myndigheter<br />
har. För att motverka detta problem<br />
diskuterar myndigheterna de specifika<br />
behoven med både Riksgälden och<br />
bankerna. I undantagsfall får myndigheter,<br />
efter prövning hos Riksgälden,<br />
träffa eget avtal med bank. Ramavtalen<br />
och de rangordnade tjänsterna finner ni<br />
via www.rgk.se under rubriken Statens<br />
internbank/Ramavtal. Rangordningen<br />
finns i bilaga 2 till ”Tilldelningsbeslut i<br />
upphandling dnr 2005-2141”.<br />
Per Fransén, projektansvarig, Riksgälden<br />
81
AVTALS nYtt / BETALNINGSTJäNSTER offentliga<br />
Billigare banktjänster för staten<br />
den 29 september tecknade riksgälden nya<br />
ramavtal för betalningstjänster med nordea, seb<br />
och swedbank. ett avtal om betalningsförmedlings-<br />
och depåtjänster, som samtliga statliga<br />
myndigheter kan avropa. totalt omfattar avtalet<br />
betalningsflöden på cirka 1<strong>25</strong> miljoner transaktioner<br />
till en volym av 4 200 miljarder kronor.<br />
Riksgälden har regeringens uppdrag<br />
att vidareutveckla statens betalningssystem.<br />
I denna roll har Riksgälden<br />
i uppgift att upphandla ramavtal för<br />
betalningstjänster åt statens cirka<br />
270 myndigheter. Avtalen avser<br />
betalningar på cirka 4 200 miljarder<br />
kronor årligen och omfattar både<br />
betalningar till och från staten. Inbetalningarna<br />
utgörs främst av skatter<br />
och avgifter medan utbetalningarna<br />
utgörs av transfereringar så som<br />
pensioner, barnbidrag och kostnader<br />
för den statliga förvaltningen.<br />
Sänkta kostnader<br />
Betalningstjänsterna kostar för<br />
närvarande ca 160 miljoner kronor<br />
per år.<br />
– De nya avtalen gör det möjligt för<br />
de statliga myndigheterna att sänka<br />
sina kostnader för betalningstjänster<br />
med upp till 30 procent. För staten<br />
som helhet motsvarar detta en besparing<br />
på runt 50 miljoner kronor per<br />
år eller 200 miljoner kronor sett över<br />
den fyraåriga ramavtalsperioden. De<br />
lägre kostnaderna beror till hälften<br />
på lägre priser i de nya avtalen och<br />
till hälften på att myndigheterna kan<br />
82<br />
byta till mer effektiva tjänster från de<br />
olika ramavtalsbankerna, förklarar<br />
Per Franzén, projektansvarig vid<br />
Riksgäldskontoret. Avtalsperioden är<br />
tre år med början den 1 april <strong>2007</strong><br />
och slut den 31 mars 2010. Därefter<br />
har Riksgälden möjlighet att förlänga<br />
avtalet ytterligare ett år. De nya<br />
avtalen ersätter nuvarande ramavtal<br />
med samma banker. Avtalen omfattar<br />
betalningstjänster och tillhörande<br />
infrastruktur. Betalningstjänsterna<br />
används av myndigheterna för att<br />
förmedla statliga betalningar till och<br />
från staten. Den tillhörande infrastrukturen<br />
i form av teknik, bankkonton,<br />
likviditetshantering och<br />
återrapportering är en förutsättning<br />
för att betalningarna ska kunna göras<br />
på ett säkert och ändamålsenligt sätt.<br />
Riksgälden ställer bl.a. särskilda krav<br />
på återrapportering från bankerna.<br />
Plocka russinen ur kakan<br />
De nya EU-direktiv som gäller för<br />
offentlig upphandling innebär att det<br />
finns två sätt att välja leverantör/er;<br />
rangordning eller förnyad konkurrensutsättning.<br />
I upphandlingen av<br />
betalningstjänster valde Riksgälden<br />
att tillämpa rangordning som huvudprincip.<br />
För stora myndigheter som<br />
har fler betalningar än en miljon<br />
stycken per år för en enskild tjänst<br />
tillämpas förnyad konkurrensutsättning.<br />
Rangordningen inom avtalen<br />
har gjorts på två olika sätt. Dels har<br />
en rangordning gjorts för respektive<br />
banks bastjänstpaket, dels har varje<br />
enskild betalningstjänst rangordnats.<br />
Syftet med bastjänstpaketet är<br />
att underlätta för flertalet mindre<br />
myndigheter att avropa banktjänster.<br />
Bastjänstpaketet innehåller<br />
de tjänster som flertalet myndigheter<br />
använder. Rangordningen av<br />
de enskilda betalningstjänsterna gör<br />
det möjligt för myndigheterna att<br />
på ett effektivt sätt ”plocka russinen<br />
ur kakan” genom att använda de<br />
tjänster hos respektive bank som den<br />
är billigast och bäst på. Myndigheten<br />
ska använda den tjänst som rangordnas<br />
högst om det inte finns starka<br />
skäl för ett annat val.<br />
Fördel med centraliserad<br />
upphandling<br />
Riksgälden ser flera fördelar med<br />
att upphandla betaltjänster centralt<br />
i form av ramavtal. I Riksgäldens<br />
uppdrag att vidareutveckla statens<br />
betalningssystem ingår att arbeta<br />
för ett kostnadseffektivt och säkert<br />
betalningssystem där statens informationsbehov<br />
tillgodoses. Vidare<br />
ska betalningssystemet erbjuda<br />
valfrihet för såväl myndigheter som<br />
allmänhet. Ett annat krav är att<br />
staten ska ha en konkurrensneutral<br />
relation till bankerna. Den centrala<br />
upphandlingsformen gör det möjligt<br />
affärer #6 2006<br />
att ställa enhetliga krav på bankerna<br />
avseende säkerhet, likviditetshantering,<br />
återrapportering m.m.<br />
– Förhandlingsläget gentemot<br />
bankerna förbättras då statens totala<br />
betalningsvolymer upphandlas vid<br />
ett tillfälle. Eftersom avtalen fordrar<br />
investeringar hos bankerna i form<br />
av anpassad infrastruktur är det<br />
också motiverat att stora volymer<br />
upphandlas vid ett och samma<br />
tillfälle. En annan fördel är att de<br />
administrativa kostnaderna kan<br />
reduceras vid en central upphandling<br />
då den enskilda myndigheten<br />
inte själv behöver bedriva en omfattande,<br />
komplicerad och tidskrävande<br />
upphandlingsprocess. Förutsättningarna<br />
för att upphandlingen håller en<br />
hög kvalité förbättras också då ett<br />
antal experter på området på heltid<br />
kan arbeta med upphandlingen,<br />
berättar Per Franzén. Nackdelarna<br />
med en centraliserad upphandling<br />
på betalningsområdet är främst<br />
att det i vissa fall är svårt att tillgodose<br />
de specifika behov som vissa<br />
myndigheter har. För att motverka<br />
detta problem diskuterar myndigheterna<br />
de specifika behoven med<br />
både Riksgälden och bankerna. I<br />
undantagsfall får myndigheter, efter<br />
prövning hos Riksgälden, träffa eget<br />
avtal med bank.<br />
– Vi är mycket glada över detta<br />
förtroende och ser stora möjligheter<br />
att erbjuda fullständiga betalningslösningar<br />
och bra service till myndigheterna,<br />
säger Bengt-Erik Lindgren,<br />
vice VD och chef för region Mälardalen<br />
i Swedbank.<br />
Ingrid Saarva<br />
Future Imagebank<br />
ta<br />
fågelvägen!<br />
pris från<br />
447:-.<br />
.se<br />
V I F L Y G E R T I L L 2 2 D E S T I N AT I O N E R<br />
TILL/FRÅN STOCKHOLM: ARVIDSJAUR, BORLÄNGE, HALMSTAD, HEMAVAN, JÖNKÖPING, KARLSTAD, KRISTIANSTAD,<br />
LINKÖPING, LYCKSELE, OSKARSHAMN, SKELLEFTEÅ, STORUMAN, TROLLHÄTTAN, VILHELMINA, VISBY OCH ÖSEL.<br />
TILL/FRÅN GÖTEBORG: SUNDSVALL. TILL/FRÅN KÖPENHAMN: KARLSTAD, LINKÖPING, NORRKÖPING OCH ÖREBRO.<br />
Prisexemplet gäller vid bokning på www.skyways.se. Avgifter tillkommer vid bokning per telefon 0771-959500 eller hos resebyrån.
Posttidning<br />
REURADRESS:<br />
Hexanova Media Group AB<br />
31014, 400 32 Göteborg<br />
Bäste avtalskund:<br />
Låt oss bli din favoritpartner!<br />
Konica Minolta är ETTA på VERVA!<br />
Konica Minolta hade högsta kravuppfyllnad i Verva upphandlingen vilket vi är mycket stolta över! Vi har ett brett<br />
sortiment av flexibla multifunktionella system i både färg och svartvitt för utskrift, kopiering, skanning och<br />
faxning. Fokus är att ha lösningar man kan lita på vad gäller kvalitet, flexibilitet, kapacitet och det till ett bra pris.<br />
Välj själv hur du vill utrusta din maskin!<br />
Låt någon av våra bizhub maskiner bli din favoritpartner för både produktion och kommunikation.<br />
Besök www.konicaminolta.se för mer information.<br />
V E R K E T<br />
VERVA<br />
F Ö R F Ö R VA LT N I N G S U T V E C K L I N G