31.10.2012 Views

Hilton Stockholm Slussen 24-25 januari 2007 - Textalk Webnews

Hilton Stockholm Slussen 24-25 januari 2007 - Textalk Webnews

Hilton Stockholm Slussen 24-25 januari 2007 - Textalk Webnews

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

A F F Ä R S T I D N I N G E N F Ö R O F F E N T L I G S E K T O R<br />

PROFILEN<br />

Mats Odell (kd)<br />

#6 2006 FJORTONDE ÅRGÅNGEN<br />

Karteller,<br />

konkurrens och<br />

pensionsskuldsförvaltning<br />

”Klart att jag blir ledsen över<br />

att bli misstänkliggjord”<br />

DEBATT:<br />

”Den nya regeringen kostar kommunerna<br />

2 miljarder”<br />

UPPHANDLINGSDAGARSPECIAL<br />

Pär Nuder (s)<br />

AVTALS NYTT<br />

Kommentus IT-produkter m.m.<br />

sidorna 64-82


Hitta inspiration!<br />

Upphandlingsdagarna erbjuder den<br />

mest kompletta samling talare som<br />

går att uppnå. Ta del av seminarieledarnas<br />

samlade erfarenhet och<br />

alla nyheter. Låt dig inspireras...<br />

Skapa möjligheter!<br />

Upphandlingsdagarna skapar förutsättningar<br />

för nya kontakter,<br />

fruktbärande möten och strategiska<br />

allianser. Här finns leverantörerna,<br />

upphandlarna och de framtidsformande<br />

nätverken. Här skapar Du goda<br />

affärer...<br />

För att<br />

kunskap<br />

är källan till<br />

goda affärer<br />

”<br />

På Upphandlingsdagarna kommer jag<br />

bl a att ta upp praktiska konsekvenser<br />

av några intressanta rättsfall.<br />

Anna Ulfsdotter Forssell<br />

Advokat och delägare Advokatfirman Delphi & Co<br />

”<br />

Jag kommer för att ta del av<br />

seminarierna och skapa nya<br />

intressanta kontakter.<br />

Minglet,<br />

den goda maten, glädjen och underhållningen<br />

får Du på köpet!<br />

Välkommen!<br />

<strong>Hilton</strong> S tockholm S lussen <strong>24</strong>-<strong>25</strong> januar i <strong>2007</strong><br />

”<br />

Sofia Häägg, Inköpare Järnvägsstyrelsen<br />

Boka nu! www.upphandlingsdagarna.se<br />

”<br />

Program<br />

<strong>Hilton</strong> S toc kholm S lussen<br />

<strong>24</strong>-<strong>25</strong> januar i <strong>2007</strong><br />

Nu är det dags!<br />

Här presenterar vi programmet för Upphandlingsdagarna <strong>2007</strong>,<br />

med samtliga ämnen och talare på föreläsningarna.<br />

Upphandlingsdagarna <strong>2007</strong> är ett samarbete mellan<br />

Boka nu! www.upphandlingsdagarna.se


Program Program<br />

08.30 Kaffe och registrering<br />

09.10 – 09.20 Upphandlingsdagarna öppnas<br />

Moderator Fredrik Tamm<br />

09.20 – 10.00<br />

Offentlig upphandling i förändring<br />

– regeringens perspektiv. Kommun- och finansmarknadsminister<br />

Mats Odell<br />

10.00 – 10.30<br />

Utställarna i fokus<br />

10.30 – 11.15<br />

Kaffe och besök i utställningen<br />

11.15 – 12.15<br />

Nya LOU - För och nackdelar med det<br />

nya regelverket. Debatt mellan några<br />

representanter för leverantörer, upphandlare,<br />

myndigheter, stat och kommun.<br />

Debattörer: Nils Knutsson, marknadsdirektör,<br />

TietoEnator, Ulf Palm, förbunds-jurist, SKL,<br />

Sven-Eric Hargeskog, ordförande i SOI, Per-Arne<br />

Sundbom, konkurrensråd, Konkurrensverket,<br />

Michael Slavicek, chefsjurist, NOU, Anna<br />

Ulfsdotter Forssell, advokat och delägare,<br />

Advokatfirman Delphi & Co, Rikard Setterlid,<br />

advokat och delägare, Advokatfirman Vinge<br />

Göteborg.<br />

12.15 – 12.40<br />

Utställarpresentationer<br />

12.40 – 13.40<br />

Lunch och tid för utställningen<br />

13.40 – 16.30<br />

Seminarier för Leverantörer respektive<br />

Upphandlare<br />

Fokus leverantörer<br />

Juridiken, kunderna och affärsetiken<br />

Moderator: Fredrik Tamm<br />

* Vanliga frågor från en leverantör<br />

till offentlig sektor<br />

Vi presenterar frågor och serverar svar. Advokaten<br />

och delägaren Anna Ulfsdotter Forssell<br />

och biträdande juristen Kristian Pedersen,<br />

Advokatfirman Delphi & Co<br />

* Ramavtal – dröm eller mardröm<br />

Regler, krav, fallgropar och nya kriterier.<br />

Robert Alexanderson, kommunjurist, Katrineholms<br />

Kommun<br />

* Konkurrensrätt och karteller<br />

Upphandling och karteller - när är det tillåtet<br />

att samarbeta med sina konkurrenter och<br />

när kan jag som enskild leverantör riskera<br />

att bryta mot konkurrensreglerna? Advokaten<br />

Elisabeth Legnerfält och biträdande<br />

juristen Kristian Pedersen, Advokatfirman<br />

Delphi & Co<br />

Dag 1. Onsdag den <strong>24</strong> <strong>januari</strong><br />

Fredrik Tamm<br />

Mats Odell<br />

Nils Knutsson Ulf Palm<br />

Robert Alexandersson<br />

Per-Arne Sundbom<br />

Fokus upphandlare<br />

Ramavtal, e-handel, IT som tjänst<br />

Moderator: Michael Slavicek, NOU<br />

* Ekonomistyrningsverket som statlig inköpssamordnare<br />

Vad vill, gör och planerar ESV? Victoria Callenmark,<br />

avdelningschef ESV<br />

Elisabeth Legnerfält<br />

Anna Ulfsdotter<br />

Forssell<br />

Marek Bubak<br />

Christian Sagström Victoria Callenmark<br />

Arvid Welin<br />

* Morgondagens Ramavtal<br />

Vilket behov har offentlig förvaltning av Vervas<br />

ramavtal? Hur vill regeringen att arbetet skall<br />

bedrivas och hur kan de nya upphandlingsreglerna<br />

ge ännu bättre ramavtal? Christian Sagström,<br />

chef för Vervas IT-upphandling ställer<br />

frågorna och samlar ihop svaren.<br />

* Offentlig e-handel och e-inköp<br />

Verva avslutar den 15/2 <strong>2007</strong> sitt regeringsuppdrag<br />

kring e-handel och projektledare Arvid<br />

Welin inleder med att berätta om de viktigaste<br />

slutsatserna. Därefter presenteras det pågående<br />

arbetet med att införa gemensamma<br />

system för e-inköp i offentlig förvaltning. Kan<br />

ramavtalen användas för att komma över tröskeln<br />

till elektroniska inköpsprocesser för ökad<br />

effektivitet i offentlig förvaltning?<br />

* Upphandling av IT som tjänst<br />

Hur kan offentlig sektor, dra nytta av strategisk<br />

sourcing? Nya krav på upphandlingsansvariga.<br />

Marek Bubak, affärsutvecklare offentlig sektor,<br />

IBM Svenska AB<br />

Gemensam del<br />

16.30 – 17.30<br />

Tid för möten och sammanträden<br />

Utställningen öppen. Tid att disponera för sammanträden,<br />

möte och affärer - vad och hur avgör<br />

deltagarna själva. Tillhör Du <strong>Stockholm</strong>s<br />

Upphandlingsråd är det dock på rådets möte<br />

Du skall vara.<br />

17.30 – 18.30<br />

Middagsbuffé<br />

19.00 – 21.00<br />

Mingelkväll med Lennie Norman. Musik,<br />

mingel och en laddad stand up comedy<br />

show med Lennie Norman, still on the top.<br />

18.30 – 19.00<br />

Hearing med <strong>Stockholm</strong>s<br />

Handelskammare och <strong>Stockholm</strong>s<br />

Upphandlings råd. Rådet bildades 2004 av<br />

<strong>Stockholm</strong>s Handelskammare och består av<br />

representanter för både leverantörer och<br />

offentliga upphandlare i <strong>Stockholm</strong>s län.<br />

Program<br />

08.30 Kaffe. Utställningen öppen<br />

09.00 – 09.45 Nya lagen och NOU<br />

Juridiska och affärsmässiga perspektiv på dynamiska inköpssystem,<br />

konkurrenspräglad dialog, e-auktioner, inköpscentraler,<br />

annonseringskrav med mera. NOU – uppdrag, resurser och roll,<br />

nu och i framtiden.<br />

Michael Slavicek, chefsjurist vid NOU<br />

09.45 – 10.15 Är interaktiv upphandling nästa stora<br />

datingrörelse på Internet? Snabbare, bättre och mer dynamiskt<br />

– så fungerar e-upphandling i praktiken.<br />

Upphandlarens och anbudsgivarens erfarenheter.<br />

Lars-Göran Fröjd, Oreo<br />

10.15 – 10.45<br />

Kaffe och besök i utställningen<br />

10.45 – 11.10<br />

Upphandling – ett flerstämmigt joint<br />

venture-projekt. Handelskammarnas roll,<br />

erbjudanden och önskelista som partsneutral<br />

möjliggörare och pådrivare. EU – vad gäller nu<br />

och vad kommer? Per Hammarstedt, <strong>Stockholm</strong>s<br />

Handelskammare<br />

11.10 – 11.35<br />

Seriös upphandling?<br />

Hur kan man som upphandlare använda<br />

skatteverket som samarbetspartner? Den nya<br />

SKV 4820 som ett instrument i skattverkets<br />

förebyggande arbete. Ulf Hornegård, Projektledare<br />

Skatteverket<br />

11.35 – 12.00<br />

Utvärderingen – upphandlingens<br />

kärna<br />

Hur kan vi få en kvalitetssäkrad funktion?<br />

Rikard Blom, e-Avrop AB<br />

12.00 – 13.00 Lunch och utställning<br />

13.40 – 16.30 Seminarier för Leverantörer<br />

respektive Upphandlare<br />

Fokus leverantörer<br />

Moderator: Fredrik Tamm<br />

* Bli vän med juridiken - praktiska<br />

konsekvenser av några intressanta rättsfall<br />

rörande anbudsutvärderings-modeller.<br />

Helena Rosén Andersson, biträdande jurist,<br />

Advokatfirman Vinge, Göteborg.<br />

* Att vinna affärer och avtal.<br />

Relationen mellan upphandlare och leverantör.<br />

Två parter – två vinnare, om goda<br />

långsiktiga affärer.<br />

Stellan Mafredas, avdelningschef, VHS<br />

Upphandling<br />

* Strategisk försäljning mot offentlig<br />

sektor<br />

Att framgångsrikt bearbeta och vinna<br />

uppdrag inom offentlig sektor kräver ett<br />

strategiskt förhållningssätt, initierat och<br />

implementerat av ledningen.<br />

Henrik Tamm, Offerator AB<br />

Dag 2. Torsdag den <strong>25</strong> <strong>januari</strong><br />

Lars-Göran Fröjd<br />

Per Hammarstedt<br />

Ulf Hornegård<br />

Rickard Blom<br />

Johan Stern<br />

Åsa Sundquist<br />

Fokus upphandlare<br />

Moderator: Michael Slavicek, NOU<br />

* Kvalitetssäkra upphandlingsprocessen!<br />

Några pratiska råd om behovsinventering, målformulering,<br />

anbudsunderlag, kravspecifikation, utvärdering, uppföljning.<br />

Om värdeskapande informationshantering och processrutiner.<br />

Björn Bergström och Johan Stern, upphandlingskonsulter, VHS<br />

Upphandling<br />

Sven-Eric Hargeskog<br />

Helena Rosén<br />

Stellan Mafredas<br />

Henrik Tamm<br />

Peter Forsberg<br />

Michael Slavicek<br />

Ett samarbete mellan<br />

* Inköpscentraler - hur påverkar det<br />

offentlig upphandling och dess aktörer?<br />

Upphandlingskartan är under förändring,<br />

regional samverkan ökar över hela landet.<br />

Finns det behov av nationella inköpscentraler?<br />

Vad betyder det för marknaden?”<br />

Åsa Sundquist, VD, Kommentus<br />

* Fokus på funktionsupphandling och<br />

innovativ upphandling<br />

Kan funktionsupphandling och innovativ upphandling<br />

fungera som katalysatorer för bättre<br />

informationsutbyte mellan myndigheter och<br />

därmed möjliggöra nya e-tjänster för medborgaren?<br />

Verva beskriver hur regeringens<br />

e-strategi vävs ihop med IT-upphandlingen<br />

och arbetet med föreskrifter och vägledningar.<br />

Gemensam del<br />

14.45 – 15.15<br />

Kaffe<br />

Program<br />

15.15 – 15.50<br />

Överprövning och skadestånd i<br />

praktiken<br />

Peter Forsberg, biträdande jurist, Advokatfirman<br />

Vinge, <strong>Stockholm</strong><br />

15.50 – 16.30<br />

Offentliga affärer – Goda affärer för<br />

alla!<br />

Per-Arne Sundbom, konkurrensråd, Konkurrensverket.<br />

Lagar och regler ger spelplanen<br />

– men spelarna gör matchen. I detta summerande<br />

och avslutande seminarium ger<br />

vi ordet till domaren och matchanalytikern.<br />

Hur får vi den rättvisa match som ger den<br />

goda affären och medborgarna valuta för<br />

skattepengarna? Vilka är förutsättningarna<br />

och vilka krav ställs på upphandlare och<br />

leverantörer för att vi skall få en fungerande<br />

konkurrens? Det handlar om inköpssamordning<br />

och ramavtal, små företags möjligheter,<br />

kartellbildningar, EU-perspektiv, såväl som<br />

om aktörernas personliga ansvar och vilja att<br />

göra verkligt goda affärer – för alla, till nytta<br />

för samhället och konsumenterna.


Agresso affärssystem svarar upp mot krav<br />

du inte ens skulle kunna förutse.<br />

Vi lever i en tid av förändring. Hamna inte på efterkälken – satsa på ett affärs-<br />

system med beredskap för krav som inte kan förutses. Med Agresso affärssystem<br />

är du alltid förberedd. Agresso är ett förändringsvänligt system som smidigt kan<br />

anpassas till nya behov. Oavsett om din organisation ställs inför nya utmaningar<br />

eller har ett högt förändringstempo. En investering i Agresso är en investering<br />

i framtiden. Vill du veta mer: www.agresso.se<br />

<br />

<br />

<br />

Affärssystem utan bäst-före-datum<br />

21.<br />

51.<br />

54.<br />

När IkEA kom till byn.<br />

Levande slott med centralt läge.<br />

Mötesplats för nordisk design.<br />

INNEHÅLL<br />

OFFENTLIGA AFFÄRER NR.6 2006<br />

10 DEbATT<br />

Den nya regeringen försämrar villkoren för lands-<br />

ting och kommunerna genom minskat skatteun-<br />

derlag motsvarande omkring 2 miljarder kronor.<br />

Det menar Pär Nuder (s) som skriver på OA Debatt.<br />

12 PROFILEN<br />

Mats Odell (kd) tar sig an sitt nya uppdrag som<br />

kommun- och finansmarknadsminister med respekt.<br />

– Det känns oerhört stimulerande och utmanande<br />

att ha fått uppdraget, säger han i sitt samtal med<br />

Offentliga Affärer. Ett samtal som berör hans po-<br />

litiska mål men också anknyter till hans omtalade<br />

aktieägande i familjeföretaget.<br />

27 PENSIONSSkuLDEN<br />

Vilken generation tar smällen? Den sammanlagda<br />

oredovisade pensionsskulden uppgår till omkring<br />

<strong>25</strong>0 miljarder svenska kronor.<br />

30 NORD Och SyD<br />

Välkommen till kiruna och Trelleborg, landets<br />

nordligaste respektive sydligaste kommun. Olika<br />

förutsättningar och helt olika natur men med den<br />

positiva framtidssynen gemensamt.<br />

39 JuRIDIkSPEcIAL<br />

konkurrensrätt, överprövningar och karteller.<br />

Den här gången dyker Offentliga Affärer ner i<br />

upphandlingsjuridiken.


Offentliga Affärer utges av<br />

VD och Ansvarig utgivare<br />

urban Nilsson<br />

urban@hexanova.se<br />

Ekonomi<br />

Thelma Infante<br />

thelma@hexanova.se<br />

Journalister<br />

Peter Lindskog-bodin, Ingrid Saarva,<br />

Tina Lundberg, Arne Öster,<br />

kent Mossheden<br />

Krönikör<br />

Tina Lundberg<br />

Traffic/Materialhantering<br />

Elin kärnevik<br />

annonser@hexanova.se<br />

Layout<br />

Fredrik Sandberg<br />

layout@sinnes.se<br />

Prepress och tryck<br />

Elanders Ifologistics Väst Ab<br />

www.elanders.se<br />

Projektledning <strong>Stockholm</strong><br />

Anita Sanderholm<br />

anita.sanderholm@hexanova.se<br />

kent Mossheden<br />

kent.mossheden@hexanova.se<br />

Göran Welander<br />

goran.welander@hexanova.se<br />

Tomas bergström<br />

tomas.bergstrom@hexanova.se<br />

birgitta Evans<br />

birgitta.evans@hexanova.se<br />

Projektledning Göteborg<br />

Sinnes<br />

info@sinnes.se<br />

Martin Nyman<br />

martin.nyman@hexanova.se<br />

Adresser<br />

Göteborg (HK):<br />

hexanova Media Group Ab<br />

box 31014, 400 32 GÖTEbORG<br />

Tel. 031-775 15 80<br />

Fax 031-775 15 89<br />

<strong>Stockholm</strong>:<br />

hexanova Media Group Ab<br />

Grosshandlarvägen 5, 120 44 Årsta<br />

Tel. 08-618 03 21, 08-618 03 17<br />

Fax. 08-618 03 27<br />

ISSN 1653-3674<br />

Offentliga Affärer distribueras till chefer, inköpare och<br />

upphandlare inom den offentliga sektorn.<br />

Det är Sveriges största affärsmagasin riktat till hela<br />

den offentliga sektorn. För en detaljerad distributionslista,<br />

kontakta vår annonsavdelning.<br />

Omslagsbild: Janerik Henriksson / Scanpix<br />

Stopplagar<br />

skrotas<br />

Regeringen tänker skrota den så kallade stopplagen<br />

inom sjukvården den 1 juli <strong>2007</strong>. Privatägda sjukhus<br />

slipper en del restriktioner och delar av regionsjukhusen<br />

kan läggas ut på entreprenad. Socialdemokraterna<br />

har med viss tvekan accepterat privata vårdföretag,<br />

men drar gränsen vid akutsjukhusen. Alla<br />

partier är överens om att sjukvården ska finansieras<br />

via skattsedeln. Socialminister Göran Hägglund (kd)<br />

vill nu ta bort förbudet – för dem som vill ha med<br />

landstinget att göra – mot att bedriva vård i vinstsyfte<br />

och mot att ta emot privatförsäkrade patienter. Vårdcentraler<br />

får göra vinster redan i dag, och Hägglund<br />

vill ha samma regler för sjukhusen. Men sjukhusförsäljningar<br />

är inte högprioriterat hos de borgerliga<br />

landstingspolitikerna. Inte ens Sveriges två största<br />

sjukvårdshuvudmän, <strong>Stockholm</strong>s läns landsting och<br />

Västra Götalandsregionen, har planer på att sälja<br />

ut några sjukhus. Ett syfte med stopplagen var att<br />

förhindra att patienter med privata försäkringar går<br />

före i kön. Hos Capio Sjukvård Norden, som bland<br />

annat äger och driver S:t Görans sjukhus i <strong>Stockholm</strong>,<br />

har försäkringsbolagens kunder som mest utgjort två<br />

procent av patienterna. Att man tar emot försäkringsbolagspatienter<br />

innebär inte att landstingspatienterna<br />

får vänta längre i kön. I regel går man också ut<br />

och erbjuder landstinget att köpa mer vård om man<br />

har överkapacitet.<br />

Medan de privata mottagningarna förbättrade sina<br />

resultat mellan 2004 och 2005 går många av<br />

de landstingsdrivna vårdcentralerna i <strong>Stockholm</strong><br />

dåligt. Var tredje redovisade underskott förra<br />

året, och sammanlagt överskred de sina budgetar<br />

med 20,5 miljoner kronor. Dyra kontrakt, hyrläkare<br />

och sjukskrivningar är några av förklaringarna till<br />

underskotten. Samtidigt finns det inte några enkla<br />

lösningar, oavsett vilka politiska glasögon man har på<br />

sig vid en analys. Våren 2002 drev de tre vänsterpartierna<br />

i riksdagen fram en ny stopplag som innebär<br />

att länsstyrelsen måste godkänna alla försäljningar<br />

av kommunala bostäder.<br />

<strong>Stockholm</strong>s stad har börjat planera inför<br />

stopplagens avskaffande och lagt fram<br />

direktiv som ger de boende i kommunala<br />

bostadsbolag rätt att köpa sina lägenheter.<br />

Bostads- och integrationsrådet Kristina Alvendal<br />

räknar med att stopplagen ändras av riksdagen före<br />

sommaruppehållet. Till hösten ska ombildningarna<br />

komma igång igen på allvar. Framför allt i förorterna.<br />

Där sänks kraven för ombildning. Det ska räcka med<br />

att 40 procent av hyresgästerna i en förortsfastighet<br />

visar intresse för köp, för att fastigheten ska värderas.<br />

I innerstaden behöver två tredjedelar av hyresgästerna<br />

sluta upp. För att köpet ska gå igenom krävs<br />

även i förorterna två tredjedelar. De föreningar som<br />

hindrades av stopplagen kommer att få företräde.<br />

Bland dem som står först i kön står invånarna i<br />

miljonprogramförorten Östberga som drivit frågan<br />

genom flera instanser.<br />

Andelen ekologiska livsmedel ska vara upp<br />

till 20 procent i Västra Götalandsregionen.<br />

Det är målet i en storsatsning som regionen nu gör<br />

på ekologisk mat där man framför allt vänder sig till<br />

sjukhusen. Kampanjen omfattar till en början fyra<br />

sjukhus: Uddevalla, Skövde och Borås samt Östra<br />

sjukhuset i Göteborg. Regionen satsar framför allt på<br />

att öka andelen ekologisk mat på de stora sjukhusen.<br />

Får man med dem har det mycket stor betydelse för<br />

den fortsatta utvecklingen.<br />

Hitta inspiration på Upphandlingsdagarna<br />

<strong>2007</strong>. Den <strong>24</strong>-<strong>25</strong> <strong>januari</strong> är det dags för alla som<br />

arbetar med offentlig upphandling att samlas igen till<br />

konferens och utställning i <strong>Stockholm</strong>. Ett seminarieprogram,<br />

med ett <strong>25</strong>-tal talare, ger perspektiv, bredd<br />

och djup då det rymmer frågor om juridik, teknik,<br />

affärsmodeller, nyheter och trender inom offentlig<br />

upphandling. Här finns leverantörerna, upphandlarna<br />

och de framtidsformande nätverken.<br />

Vi ses!<br />

uRbAN NILSSON<br />

chEFREDAkTÖR<br />

9


dEbaTT<br />

Vården, skolan och omsorgen utgör<br />

kärnan i den socialdemokratiska<br />

välfärdspolitiken. Vi vill använda<br />

de starka finanserna i den offentliga<br />

sektorn till att anställa fler. Vi vill<br />

att den offentliga sektorn ska vara<br />

en föregångare med attraktiva och<br />

jämställda löner. I sitt tal i Vaxholm<br />

strax innan valet, sade Fredrik<br />

Reinfeldt att moderaterna kommer<br />

att acceptera allt som socialdemokraterna<br />

tillför skolan, vården och<br />

omsorgen. Det vallöftet bröt han<br />

redan i regeringens första budget<br />

genom att skära ner bidragen till<br />

kommunerna och genom att urholka<br />

det kommunala skatteunderlaget.<br />

Sämre möjligheter<br />

Den moderatledda regeringen försämrar<br />

nu kommunernas förutsättningar<br />

att bedriva en bra verksamhet.<br />

Redan i år kommer detta att märkas<br />

när regeringen ger kommunerna<br />

sämre möjligheter att anställa fler i<br />

förskolan och skär ned resurserna<br />

till komvux. Dessa nedskärningar<br />

motsvarar drygt 1 miljard kronor.<br />

Därtill kommer det minskade skatteunderlaget<br />

för kommunerna till<br />

följd av regeringens försämringar i<br />

ersättningssystemen. Enligt riksdagens<br />

utredningstjänst, RUT, innebär<br />

den borgerliga budgeten att ersätt-<br />

10<br />

ningarna till hushållen kommer att<br />

minska med omkring 5,75 miljarder<br />

kronor. Detta medför att kommunernas<br />

och landstingens skatteinkomster<br />

nästa år minskar med omkring 2<br />

miljarder kronor. De minskade ersättningarna<br />

från staten innebär även att<br />

kostnader för socialbidrag blir högre.<br />

Sveriges Kommuner och Landsting<br />

har uppmärksammat detta i sin<br />

ekonomiska höstrapport där man<br />

konstaterar att kommunernas utbetalningar<br />

av försörjningsstöd kommer<br />

att öka med omkring 500 miljoner<br />

kronor från och med <strong>2007</strong> till följd<br />

av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen.<br />

Behöver ökade resurser<br />

Svensk ekonomi går bra. Då skall<br />

vi inte försämra vården, skolan<br />

omsorgen. Nu har vi istället råd att<br />

satsa ännu mer på vår gemensamma<br />

välfärd. I det budgetalternativ som<br />

vi socialdemokrater lagt fram satsar<br />

vi därför mer på kommunerna än<br />

regeringen såväl <strong>2007</strong>, 2008 som<br />

2009. Vårt budgetförslag innehåller<br />

också en satsning på allmän förskola<br />

för alla barn från tre års ålder. Även<br />

äldreomsorgen behöver ökade resurser.<br />

Försämrade ekonomiska<br />

förutsättningar för kommunerna är<br />

fel väg att gå. Finansminister Anders<br />

Borgs långsiktiga avsikt är tydlig. Så<br />

här skriver han i en av sina böcker:<br />

”Att på ett rationellt och humant<br />

sätt nedmontera den generella<br />

välfärdspolitiken, i syfte att öka den<br />

allmänna välfärden, kommer att vara<br />

politikens och den politiska ingenjörskonstens<br />

viktigaste uppgifter<br />

åtminstone under de närmaste 3–4<br />

decennierna. Arbetet kommer att<br />

kantas av misstag, bakslag och besvikelser,<br />

precis på samma sätt som det<br />

mödosamma arbetet med att bygga<br />

upp modellen, men det måste ske.”<br />

Inte råd att vara arbetslös<br />

Anders Borg vill gärna framställa<br />

sig som en ”ny” moderat. Det är fel.<br />

Det är samma gamla höger. Det är<br />

samma gamla vilja att nedmontera<br />

den gemensamma välfärden. Skatterna<br />

ska sänkas kraftigt och allra<br />

offentliga affärer #6 2006<br />

Sämre kommunal ekonomi<br />

med nya regeringen<br />

”<br />

Regeringen ger kommunerna<br />

sämre möjligheter att anställa fler i<br />

förskolan och skär ned resurserna till<br />

komvux. Dessa nedskärningar<br />

motsvarar drygt 1 miljard kronor.<br />

- Pär Nuder (s)<br />

”<br />

Kommunernas förutsättningar att bedriva en bra<br />

offentlig verksamhet försämras. Fredrik reinfeldt<br />

och hans regering skär ner stödet till kommunerna<br />

och genom den borgerliga budgeten försvinner<br />

dessutom runt två miljarder kronor i uteblivna<br />

skatteintäkter nästa år. det skriver förre finansministern<br />

Pär Nuder (s) på Oa debatt.<br />

Det är samma gamla höger. Det är samma gamla vilja att<br />

nedmontera den gemensamma välfärden, skriver Pär Nuder.<br />

mest för den lilla grupp i samhället<br />

som är absolut rikast. Detta finansieras<br />

genom nedskärningar för sjukpensionärer<br />

och arbetslösa. Därmed<br />

pressas en låglönemarknad fram.<br />

Syftet är att man inte skall ha råd<br />

att vara arbetslös. Vi har i Sverige<br />

visat att trygghet går hand i hand<br />

med konkurrenskraft. Konkurrenskraft<br />

är trygghetens förutsättning.<br />

Och trygghet är en nödvändighet<br />

för konkurrenskraft. Vad Sverige<br />

behöver är inte mer otrygghet och<br />

större klyftor. Tvärtom. Just för att<br />

Sverige ska kunna fortsätta att vara<br />

ett land i framkant i globaliseringens<br />

tuffa tidevarv krävs sammanhållning<br />

och utjämning, trygghet och solidaritet.<br />

Inte motsatsen.<br />

Pär Nuder<br />

vice ordförande (s),<br />

riksdagens finansutskott<br />

Future Imagebank<br />

offentliga affärer #6 2006<br />

Lund kanske blir kulturhuvudstad 2014, men inte på grund av<br />

upphandlingen.<br />

Hallå där!<br />

Kultur- och fritidschef<br />

Stefan Sköld i Lund.<br />

Lund Kulturhuvudstad 2014 är ett projekt som drivs<br />

av Lunds kommun. Målet är att Lund ska bli Europas<br />

Kulturhuvudstad 2014. ansökan kommer att lämnas<br />

till regeringen den 31 oktober 2008. Sedan utses den<br />

svenska kandidaten genom ett juryförfarande med<br />

representanter från flera EU-länder och Sverige.<br />

För att ro projektet i hamn gick<br />

kommunen i våras ut med en stor<br />

upphandling enligt EU:s regler<br />

för att köpa konsulthjälp. Av flera<br />

anbudsgivare antogs i juli det norska<br />

konsultföretaget Geelmuyden Kiese.<br />

Avtalet slöts i augusti men redan i<br />

september valde kommunen att säga<br />

upp samarbetet. Enligt kultur- och<br />

fritidschef Stefan Sköld var skälet att<br />

de konsulter som varit inkopplade<br />

på kulturhuvudstadsprojektet slutat<br />

på konsultföretaget.<br />

Varför var konsulterna<br />

som slutade så pass<br />

viktiga för projektet?<br />

– De konsulter som konsultföretaget<br />

Geelmuyden Kiese erbjöd oss<br />

i avtalet var mycket välrenommerade<br />

och kompetenta. Det framgick också<br />

mycket tydligt i avtalet vilka namngivna<br />

konsulter som avtalet omfattade,<br />

säger Stefan Sköld och berättar<br />

att projektets syfte är att skapa ett<br />

verktyg för en bredare stadsutveckling.<br />

Det handlar inte bara om kortsiktiga<br />

jippon.<br />

HaLLÅ<br />

Hade inte Geelmuyden Kiese<br />

andra kompetenta konsulter?<br />

– Eftersom de namngivna konsulterna<br />

handplockats av företaget<br />

utgick vi från att de var de med<br />

störst kompetens. När förutsättningarna<br />

i avtalet förändrades valde vi<br />

att avbryta samarbetet och anställa<br />

två mycket kompetenta medarbetare<br />

som ska arbeta med vår ansökan,<br />

säger Stefan Sköld.<br />

Sparar ni pengar på<br />

att anställa i stället?<br />

– Det finns ganska lite erfarenhet av<br />

att driva sådana här projekt i Sverige.<br />

På lite sikt är det möjligt att det blir<br />

billigare med kompetensen ”i huset”,<br />

menar Stefan Sköld.<br />

Är det just att<br />

anställa i stället?<br />

– Ja. Vi anser att vi har följt EU:s<br />

regler och det är inte aktuellt med<br />

någon ny upphandling, konstaterar<br />

Stefan Sköld.<br />

Arne Öster<br />

Brev<br />

Hej Offentliga Affärer,<br />

tack för en bra tidning. Det har tidigare<br />

utlovats mer fokus på juridik i er<br />

tidning. Det saknar jag fortfarande.<br />

IT-chef Norrland<br />

> Hej!<br />

Du kommer att bli nöjd med detta<br />

nummer. Vi tar ett rejält grepp om<br />

juridiken. Bläddra fram till sidan<br />

39.<br />

Hej Redaktionen,<br />

jag skulle vilja läsa mer om rena<br />

upphandlingsfrågor. LOU har ju<br />

debatterats flitigt hittills men mer av<br />

den vara är aldrig för mycket.<br />

Kommunchef Sydsverige<br />

> Hej!<br />

Upphandlingsfrågorna vrider vi och<br />

vänder vi på i varje nummer. Det<br />

kommer vi aldrig att sluta med. Läs<br />

gärna Kent Mosshedens reportage<br />

i detta nummer av tidningen på<br />

sidan 65.<br />

Hör av dIg<br />

brEv<br />

hör av dig till Offentliga<br />

Affärer. Skicka ett mejl<br />

till: oa@sinnes.se eller gå<br />

in på vår hemsida;<br />

www.offentligaaffarer.se.<br />

Du får vara anonym i tidningen<br />

men uppge namn<br />

och telefonnummer i<br />

mejlet så att redaktionen<br />

kan nå dig.<br />

Future Imagebank<br />

11


PrOFILEN<br />

Det var bland annat Mats Odells brinnande intresse för samhällsarbete som fick honom att välja politiken.<br />

Foto:kristdemokraterna<br />

Mats Odells engagemang för utsatthet<br />

råder det inget tvivel om. Som<br />

barn växte han upp i en verksamhet<br />

där hans föräldrar bedrev stöd till<br />

funktionshindrade barn. Där mitt<br />

i verksamheten bodde han med sin<br />

12<br />

mor och far. På nära håll kunde han<br />

se vilka behov samhället inte tillgodosedde,<br />

och vilka behov som krävde<br />

lösning för att alla skulle få en rättvis<br />

chans till ett värdigt liv. År 1969, 22<br />

år gammal, värvades han till Kris-<br />

demokraternas Ungdomsförbund<br />

i Vallentuna. Utmaningen låg i att<br />

hitta rätt i människors vardagsliv. Ett<br />

brinnande intresse för samhällsarbete<br />

resulterade strax i ett internationellt<br />

engagemang. Det handlade inte bara<br />

om djupa orättvisor i världen, utan<br />

även miljöfrågor kom att stå högt<br />

på agendan. Snart riktade han fokus<br />

mot Sveriges inrikespolitik.<br />

Reformer tar tid<br />

– Det känns oerhört stimulerande<br />

och utmanande att ha fått uppdraget<br />

som kommun- och finansmarknadsminister.<br />

Det är stora omvälvningar<br />

som sker både internationellt, så väl<br />

som nationellt, säger Mats Odell.<br />

Det största problemet som regeringen<br />

brottas med just nu, är att hinna<br />

genomföra alla reformer som alliansen<br />

offentliga affärer #6 2006<br />

Minister vinner trovärdighet<br />

redan som 10-åring satt han och lyssnade på politiska<br />

debatter. Tidigt kände han ett samhällsansvar<br />

och berördes starkt över orättvisorna i världen. Han<br />

bestämde sig - fast besluten att en dag vara med<br />

och överbrygga klyftan mellan fattig och rik.<br />

– Minns hur jag satt och lyssnade på Erlander,<br />

Hedlund, Olin och Hagberg. Jag ville vara med, säger<br />

Mats Odell, kommun- och finansmarknadsminister<br />

och vice partiledare för Kristdemokraterna.<br />

vill och har utlovat att genomföra.<br />

Det är mycket borgarna vill förbättra,<br />

det gäller att få allt på plats - i tid.<br />

– Det är inte alla som tycker att det<br />

går tillräckligt fort. Främst nu vill<br />

jag se till att våra valfrihetsreformer<br />

genomförs. Sverige är i ett oerhört<br />

gynnsamt läge. Stark internationell<br />

konjunktur, bra köpkraftsutveckling<br />

framåt, den svenska ekonomin går<br />

bra, menar Mats Odell.<br />

Kommunerna<br />

och pensionsskulden<br />

Uppenbart är att pensionsskulden<br />

ökar och den svaga soliditeten i<br />

kommuner och landsting utgör ett<br />

allvarligt problem. Frågan är hur vi<br />

skall komma till rätta med den.<br />

Forts. på sid. 14<br />

Äntligen en riktigt körglad miljöbil<br />

Att köra Civic Hybrid blir rena glädjekalkylen för dig som har<br />

tjänstebil. Du kör en av marknadens absolut mest bensinsnåla<br />

bilar, bidrar till minskade utsläpp av skadliga avgaser<br />

och belönas samtidigt med 40% lägre förmånsvärde. Och<br />

det blir ännu roligare: Civic Hybrid är begåvad med en känslig<br />

IMA<br />

(Integrated Motor Assist) El och bensin<br />

Hondas hybridsystem består av en ny 1,3-liters bensinmotor med trestegs<br />

i-VTEC som samarbetar med en högeffektiv elmotor. Tillsammans ger de<br />

dig samma kraftfulla prestanda och accelerationstryck som en traditionell<br />

1,8-liters motor.<br />

Sms:a ”hybrid” till 711 30 för mer information.<br />

styrning som gör en tur på småvägarna till rena nöjestrippen.<br />

Kvalitetskänslan i interiören är hög och instrumentpanelen<br />

Dual Zone ger dig en omedelbar överblick. Civic Hybrid är<br />

helt enkelt ännu ett intelligent kraftpaket från världens största<br />

motortillverkare.<br />

Pris från ca 190.320 kr exkl moms. *Vid 50% marginalskatt med 40% miljöbilsrabatt. Garantier: hybridsystem 8 år/16 000 mil,<br />

nybil 3 år/10 000 mil, chassi 5 år, avgassystem 5 år, vagnskada 3 år, lack 3 år, rostskydd 12 år. Bränsleförbrukning blandad<br />

körning 0,46 l/mil. CO 2-emissioner 109 g/km. www.honda.se<br />

World Car of the Year Award<br />

”Greenest Car”<br />

En jury bestående av 46 internationella motorjournalister<br />

har utsett nya Honda Civic Hybrid till årets miljöbil. 060413.<br />

Förmånsvärde<br />

750 kr/mån*


PrOFILEN<br />

Forts. från sid. 12<br />

– Det är ju enbart genom att vi får<br />

fler i arbete, att vi får ner utanförskapet,<br />

som vi kan trygga intäkterna<br />

till kommuner och landsting så att<br />

de klarar av sina pensionsåtaganden<br />

och även välfärdsservicen som en<br />

åldrande befolkning kräver. Regeringen<br />

gör nu sitt genom att tillföra<br />

fler jobbskapande åtgärder, som lägre<br />

skatter på låg- och medelinkomster,<br />

sänkta arbetsgivaravgifter och<br />

nystartsjobb, men också en bättre<br />

balans mellan riktiga jobb och AMSåtgärder.<br />

Mitt råd till kommuner och<br />

landsting är att vara stödjande i den<br />

processen och se hur de kan bidra<br />

till att skapa fler jobb i det lokala<br />

näringslivet, säger Mats Odell.<br />

Mats Odell vill ta bort skadliga skatter.<br />

Foto: kristdemokraterna<br />

Fem ansvarsområden<br />

Som kommun- och finansmarknadsminister<br />

har Mats Odell fem<br />

stora ansvarsområden att hantera.<br />

Kommuner och landsting, länsstyrelser,<br />

statlig förvaltning, bank,<br />

värdepapper och försäkringar - såväl<br />

som bostadsförsörjning. 28 februari<br />

<strong>2007</strong> kommer ansvarsutredningen<br />

presentera ett helt nytt förslag.<br />

– Det viktigaste är ju det stora som<br />

händer, den ansvarsutredning som<br />

kommer att presenteras. Det förslag<br />

14<br />

som den lägger kan komma att innebära<br />

att vi kommer att gå från 21<br />

län till kanske under 10-talet nya<br />

regioner. Det blir förstås ingen lätt<br />

sak att driva igenom. Men syftet är<br />

ju att vi vill få fram en indelning där<br />

staten kan uppträda mer enhetligt.<br />

Att försöka att hitta en mer enhetlig<br />

struktur på statens geografiska indelning,<br />

säger Mats Odell.<br />

Han kommer att driva ett förändringsarbete<br />

i den statliga förvaltningen<br />

som dels innebär en översyn<br />

av hela ”Myndighetssverige” - hur<br />

många myndigheter Sverige skall ha<br />

och vad de skall göra, men också hur<br />

de ser till att rekrytera de som är bäst<br />

lämpade att leda dessa myndigheter.<br />

– Där finns stora brister från föregående<br />

regering, de lät nya myndig-<br />

heter uppstå utan att ha egentlig<br />

kontroll på om verksamheten redan<br />

fanns på någon annan myndighet.<br />

Det verkar också som om partibok<br />

varit en viktig merit för att få ett statligt<br />

toppjobb. Den nya regeringen<br />

vill komma bort från den typen av<br />

politiska rekryteringar och ha ett<br />

mer öppet förfarande vid tillsättande<br />

av statliga chefer – så långt det är<br />

möjligt, menar Mats Odell.<br />

Han vill även som kommun- och<br />

finansmarknadsminister göra vad han<br />

kan för att öka den finansiella sektorns<br />

MaTS OdELLS aNSvarSOMrÅdEN:<br />

1) Kommuner och landsting:<br />

Finansdepartementet har ansvar för att fördela de allmänna<br />

bidragen till kommuner och landsting samt för det<br />

kommunala utjämningssystemet. Finansdepartementet<br />

ansvarar också för den övergripande lagstiftningen som<br />

gäller kommuner, landsting och kommunalförbund.<br />

2) Länsstyrelser:<br />

Finansdepartementet ansvarar för utveckling och samordning<br />

i Regeringskansliet när det gäller inriktning, styrning<br />

och uppföljning av länsstyrelsernas verksamhet.<br />

bidrag till den ekonomiska utvecklingen,<br />

och därmed allas vår välfärd.<br />

– Den är redan idag lika betydelsefull<br />

som skogen och stålet, även om<br />

den ofta framställs i betydligt sämre<br />

dager. Jag vill ta bort skygglapparna<br />

från sektorn och verka kraftfullt för<br />

att Sverige ska bli en ledande finansmarknad<br />

i norra Europa. Inte minst<br />

när det gäller att ta bort skadliga<br />

skatter kommer jag att verka pådrivande,<br />

men också när det gäller att<br />

vi inte i onödan ska införa lagar och<br />

regler som innebär hinder för den<br />

som vill komma hit och bedriva verksamhet,<br />

säger Mats Odell bestämt<br />

och fortsätter:<br />

– Jag kommer att verka för ökat<br />

bostadsbyggande. För att åstadkomma<br />

det behövs långsiktigt stabila<br />

spelregler för dem som bygger.<br />

Tidigare har politiken byggt allt<br />

för mycket på hög beskattning för<br />

de boende och tillfälliga subventioner<br />

för den som bygger, vilket har<br />

medfört att Sverige är det I-land i<br />

Europa som har det lägsta bostadsbyggandet.<br />

Jag tror vi kan uppnå<br />

betydligt högre byggande om vi tar<br />

bort de subventioner och stöd som<br />

snedvrider byggandet, och istället<br />

siktar på att ha stabila villkor, en<br />

rimligare beskattning på boendet och<br />

därmed åstadkommer en bostadsmarknad<br />

där de boendes önskemål<br />

står i centrum.<br />

Göran Persson<br />

och smörgåsbordet<br />

Förre statsministern Göran Persson<br />

(s) gick starkt ut efter förlusten och<br />

menade på att alliansen kommer till<br />

ett dukat smörgåsbord. Han sa att<br />

borgarna verkade virriga, okunniga<br />

och dåligt förberedda på att få fram<br />

och finansiera skattesänkningar,<br />

varpå socialdemokraterna borde<br />

beredas på att inträda i regeringsställning<br />

redan före valet 2010.<br />

– Smörgåsbordet har inte berott<br />

på Göran Persson, utan på ytterst<br />

duktiga företagare. Det är det som<br />

har gjort att Sverige går bra ihop med<br />

en stark internationell konjunktur,<br />

hävdar Mats Odell.<br />

Tina Lundberg<br />

offentliga affärer #6 2006<br />

Kortfattad bakgrund<br />

Mats Odell:<br />

Mats Christer Johannes Odell, född<br />

30 april, 1947 i Värnamo. Gift med<br />

Elisabet och har fyra barn.<br />

Motto<br />

”Jag vill upphäva Jantelagen som<br />

håller oss tillbaka och släppa fram<br />

morgondagens Ingvar Kamprad<br />

och andra goda krafter - för ett<br />

samhälle som tar till vara din<br />

skaparkraft och din arbetskraft så<br />

den kommer både dig själv och<br />

andra till del.”<br />

Utbildning<br />

1967 - Student, Ekonomlinjen<br />

1968-1973 - Studier vid <strong>Stockholm</strong>s<br />

Universitet, bland annat nationalekonomi<br />

och företagsekonomi<br />

Befattningar<br />

2006 Kommun- och finansmarknadsminister<br />

1999 Ledamot av EU-nämnden<br />

1998 Ledamot av Riksbanksfullmäktige<br />

1998 Vice ordförande i finansutskottet<br />

1991-1994 Kommunikationsminister<br />

1991 Riksdagsledamot<br />

1985-1988 Ersättare i Sveriges<br />

Riksdag för Alf Svensson i valsamverkan<br />

med Centerpartiet<br />

1984 Ledamot av EUCD:s och efter<br />

sammanslagningen, EPP:s politiska<br />

byrå<br />

1973 Ledamot av partistyrelse och<br />

dess verkställande utskott, till 1981<br />

som KDU-representant<br />

1979-1991 Ledamot av kommunfullmäktige<br />

och kommunstyrelse<br />

1973-1981 Förbundsordförande<br />

KDU<br />

3) Statlig förvaltning:<br />

Finansdepartementet ansvarar för utvecklingen av den<br />

statliga förvaltningen.<br />

4) Bank, värdepapper och försäkringar:<br />

Finansdepartementet har ansvaret för regleringen på de<br />

finansiella marknaderna och för arbetet inom Eu inom det<br />

finansiella området.<br />

5) Bostadsförsörjning:<br />

Finansdepartementet ansvarar för förvaltnings- och lagstiftningsärenden<br />

som gäller bostadsförsörjningsfrågor,<br />

bostadsfinansiering och allmännyttiga bostadsföretag.<br />

offentliga affärer #6 2006<br />

Det framgår att hon tycker detta om<br />

Mats Odell, men inte tydligt om<br />

hon även menar sig själv. Däremot<br />

delger Monica Green att hon skall<br />

lämna Mats Odell sin redogörelse,<br />

samtidigt som hon har tagit med i<br />

bloggen det brev hon har skrivit till<br />

talmannen Per Westerberg:<br />

”Angående Härskartekniker som<br />

används av en del manliga statsråd.<br />

Eftersom jag utsattes för en nedvärdering,<br />

nonchalans och arrogans idag av<br />

statsrådet Mats Odell vill jag föreslå<br />

att statsråden får en utbildning i härskartekniker<br />

innan de får yttra sig i<br />

kammaren. Att en så erfaren politiker<br />

som kommunminister Mats Odell<br />

använder sig av en härskarteknik<br />

för att slippa svara på frågor är både<br />

anmärkningsvärt och inte acceptabelt.<br />

Det var vid dagens frågestund som<br />

Mats Odell inte ville svara på mina<br />

frågor utan först valde att missförstå<br />

mig sedan nedvärdera mig och sedan<br />

nonchalera mig. Frågorna handlade<br />

om hur statsrådet hanterat sin eventuella<br />

jävsituation i samband med<br />

eventuell försäljning inom vården.<br />

Vi har frågestund en gång i veckan<br />

för att statsråd ska svara på ledamöternas<br />

frågor inte försöka undvika att<br />

svara på dem. Jag personligen tror att<br />

Mats Odell valde att använda sig av<br />

härskartekniker för att jag är kvinna.<br />

Jag vill samtidigt passa på att tacka<br />

Talmannen för att jag fick ett extra<br />

inlägg och att Talmannen tydliggjorde<br />

för statsrådet att han skulle svara på<br />

NYHETEr<br />

Mats Odell<br />

i blåsväder<br />

- Härskarteknik och<br />

jävproblematik<br />

”Sätt Mats Odell på skolbänken och lär honom<br />

uppförande!” – skriver Monica green (s) i sin<br />

blogg 2006-nov-<strong>25</strong> 11:30:00. Hon beskriver utförligt<br />

om fem härskartekniker – som bland annat<br />

handlar om dubbelbestraffning och påförande<br />

av skuld och skam.<br />

frågan. Jag föreslår att Talmannen<br />

kallar till sig alla statsråd och går<br />

igenom de fem härskarteknikerna och<br />

att de inte ska få använda sig av dem<br />

gentemot ledamöter i kammaren. Med<br />

vänliga hälsningar Monica Green”<br />

– Jag ringde upp Monica Green efter<br />

den dagens frågestund och bad henne<br />

ta en fika för och reda ut situationen.<br />

Vi har träffats och pratat ut nu, det<br />

hela bygger på ett missförstånd, säger<br />

Mats Odell.<br />

Det finns ingen<br />

jävproblematik<br />

Mats Odells föräldrars verksamhet,<br />

vårdföretaget Bellstasund AB,<br />

bedriver fortfarande omsorgsverksamhet<br />

för funktionshindrade. Han<br />

har lämnat sitt styrelseuppdrag och<br />

rent juridiskt är det inget hinder för<br />

honom att äga en tredjedel av familjebolaget.<br />

Det är här han har blivit<br />

ifrågasatt, socialdemokraterna har<br />

anmält honom till riksdagens konstitutionsutskott.<br />

– Jag har tidigare stämt av med juristerna<br />

på finansdepartementet om det<br />

skulle vara någon jävproblematik.<br />

Svaret är - nej det finns det inte, fortsätter<br />

Mats Odell.<br />

– Klart att jag blir ledsen över att bli<br />

misstänkliggjord och mitt syfte ifrågasatt.<br />

Samtidigt är detta något man<br />

får lära sig leva med i den offentliga<br />

debatten. Det är var och ens ansvar<br />

att bemöta på lämpligt sätt.<br />

Tina Lundberg


NYHETEr<br />

offentliga affärer #6 2006<br />

EU:s ministerråd sa nej till nytt arbetstidsdirektiv<br />

det blir ingen ändring av EU:s arbetstidsdirektiv.<br />

EU-ländernas arbetsmarknadsministrar kunde<br />

inte ena sig om det ändringsförslag som EU:s<br />

ordförandeland Finland lagt fram.<br />

Den avgörande orsaken till att<br />

ministrarna inte kunde ena sig var<br />

veckoarbetstidsregeln. Enligt det nu<br />

gällande direktivet - och som införs<br />

i svensk lag från och med <strong>2007</strong> - får<br />

man inte arbeta mer än i genomsnitt<br />

48 timmar i veckan. Det har dock<br />

funnits möjlighet till undantag, det<br />

som kallas opt out, och som bland<br />

annat Storbritannien (men inte<br />

Sverige) använt sig av. Flera länder<br />

krävde i förhandlingarna att man<br />

skulle sätta en tidsgräns för när det<br />

här undantaget inte längre ska gälla.<br />

Inte minst Storbritannien vägrade gå<br />

med på detta och det ledde då till att<br />

Frankrike, Spanien, Italien, Grekland<br />

och Cypern sa nej till Finlands<br />

kompromissförslag.<br />

16<br />

Nya regler från årsskiftet<br />

I och med detta måste Sverige införa<br />

de regler som finns i det gällande EUdirektivet.<br />

Bland annat innebär det<br />

att ingen får arbeta mer än i genomsnitt<br />

48 timmar i veckan, inklusive<br />

jour och övertid, och att alla ska ha<br />

minst elva timmars vila per dygn.<br />

Det arbete som länge pågått med att<br />

ändra scheman i inte minst landsting<br />

och kommuner måste fullföljas<br />

för att kunna träda i kraft senast vid<br />

årsskiftet. Den nya lagen kräver att<br />

alla ska få möjlighet till 36 timmars<br />

sammanhängande vila per vecka. Då<br />

kan fler behöva arbeta helg. Men<br />

inte bara helgarbetet måste ses över.<br />

Alla scheman arbetas om för att vara<br />

anpassade efter den nya lagen. Inte<br />

minst dygnsvilan, som alltså efter<br />

den 1 <strong>januari</strong> nästa år ska vara 11<br />

timmar, betyder att skiften måste<br />

ändras.<br />

Jour är också jobb<br />

Det finns i dagsläget en stor<br />

upprördhet bland många läkare<br />

för att jour nu också räknas som<br />

arbete. Innan kunde läkare gå jour<br />

mellan två arbetspass. Att jour ska<br />

räknas som arbetstid har också<br />

ställt till problem för arbetsgivarna<br />

eftersom det befaras att man måste<br />

öka personalstyrkan för att sköta<br />

verksamheten. Det som förhindrar<br />

allt för långa skift är regeln om elva<br />

timmars vila per dygn. Dock specificeras<br />

det inte när dessa 11 timmar<br />

ska infalla, så i princip går det att<br />

avsluta ett dygn med ett arbetspass<br />

på 13 timmar för att börja nästa<br />

med ett 13-timmars pass. Vilket<br />

ger 26 timmars arbete i sträck.<br />

Detta begränsas dock av att nattarbete<br />

inte får överstiga åtta timmar.<br />

Detta gäller alla som jobbar mer<br />

än en tredjedel av årsarbetstiden<br />

under natten. Gäller det arbete<br />

som medför stora risker eller stor<br />

fysisk eller mental ansträngning så<br />

är regeln absolut och får inte heller<br />

förhandlas bort genom ett kollektivavtal.<br />

Länsrätten stoppar upphandling av triple play<br />

Kommunala bostadsbolag borde agera som upphandlande enheter<br />

de fem kommunala bostadsbolagen i göteborg<br />

kan ha brutit mot lagen om offentlig upphandling<br />

(LOU). därför har länsrätten beslutat att<br />

företagens upphandling av kabel-Tv och andra<br />

så kallade triple play-tjänster inte får avslutas<br />

innan rätten prövat ärendet.<br />

Upphandlingen omfattar drygt<br />

70 000 Göteborgshushåll och gäller<br />

ett femårigt avtal om leverans av<br />

bredband, telefoni och kabel-tv.<br />

Det är den största upphandlingen<br />

som gjorts på kabel-tv-marknaden<br />

de senaste tio åren. Tele 2 hävdar<br />

att denna upphandling inte har<br />

skett på rätt sätt då de fem bolagen,<br />

som ägs av kommunen via Förvaltnings<br />

AB Framtiden, kan anses vara<br />

upphandlande enheter enligt lagen<br />

om offentlig upphandling, LOU.<br />

Företaget menar att de därför kan<br />

missa ett kontrakt som är värt 300-<br />

500 miljoner kronor.<br />

Gynnar en leverantör<br />

Tele 2 menar också att bolagen<br />

gynnat den tidigare leverantören,<br />

Comhem, och att andra leverantörer<br />

inte haft någon möjlighet att konkurrera<br />

i praktiken. Det är ovanligt att<br />

domstolar går på den överklagandes<br />

linje vid överprövningar av offent-<br />

liga upphandlingar men länsrätten<br />

slår i sitt interimistiska beslut fast<br />

att bostadsbolagen är upphandlande<br />

enheter. Rätten hänvisar då bland<br />

annat till att Nämnden för offentlig<br />

upphandling, NOU, redan har<br />

konstaterat detta i en skrivelse till de<br />

aktuella bolagen. De fem kommunala<br />

bolagen hävdar för sin del att de<br />

inte är upphandlande enheter enligt<br />

definitionen i LOU, och därför<br />

inte har begått något fel. Dessutom<br />

hävdar de att Framtidenkoncernen<br />

verkar i full konkurrens med andra<br />

aktörer på marknaden och drivs i<br />

vinstsyfte.<br />

– Vi har ju ännu inget beslut som<br />

vunnit laga kraft och vidhåller vår<br />

uppfattning. Skulle rättens beslut<br />

gå emot oss får vi rätta oss efter det.<br />

Men vi vill ha frågan så grundligt<br />

belyst som möjligt och överklagar då<br />

antagligen till kammarrätten, säger<br />

Framtidens utvecklingschef Terje<br />

Johansson till Göteborgs-Posten.<br />

Arne Öster<br />

48 timmar i veckan, inte mer.<br />

Future Imagebank<br />

70 000 kronorsavtalet stoppas.<br />

Arne Öster<br />

Future Imagebank<br />

offentliga affärer #6 2006<br />

I denna avdelning presenterar vi produkter, upplevelser och<br />

tjänster som vi på redaktionen tycker är värda att nämna.<br />

Om ert företag har något att visa upp skickar ni ett mail<br />

till oa@sinnes.se. döp det till ”Oa: s val”.<br />

Glögg med smak av lingon<br />

Årets glögg från blossa har en frisk smak av lingon, blossas<br />

klassiska glöggkryddor och en touch av enbär. Den säljs<br />

endast under julen 2006 i begränsad upplaga. Flaskan är<br />

formgiven av designern Susanna barrett och är inspirerad av<br />

vackert nyfallen decembersnö. De tidigare årgångsflaskorna<br />

blossa 03, 04 och 05, som också är designade av Susanna,<br />

vann i år första pris i tävlingen Swedish Design Award.<br />

Hitta rätt med bilstereon<br />

blaupunkt presenterar nu uppföljaren till Europas mest sålda<br />

bilstereo med färgdisplay och inbyggt bilnavigationssystem -<br />

TravelPilot Rome Europe NAV56E. utrustningen kombinerar en<br />

högklassig bilstereo, med bland annat cD- och MP3-spelare,<br />

och ett inbyggt navigationssystem som hjälper att hitta snabbaste<br />

vägen till destinationer i hela Europa. Dynamisk TMcnavigation<br />

ger automatiskt senaste trafikinformationen och<br />

därmed möjlighet att undvika att fastna i tidsödande köer.<br />

PRODukTER Och TJÄNSTER / Oa:s vaL<br />

Bli av med fakturorna!<br />

American Express inköpslösning corporate Purchasing Solutions kan förvandla tusentals pappersfakturor<br />

till en elektronisk faktura med en enda betalning per månad. Vill ni bli av med<br />

fakturahanteringen och få tid över till annat? kontakta American Express via e-mail: cpcsweden@aepx.com.<br />

Nya versioner av digitala fotoramar<br />

Philips följer upp förra årets succé med den intelligenta<br />

ramen för visning av digitala fotografier, med inte mindre än<br />

fyra nya versioner. Nykomlingarna har samma basfunktioner<br />

som föregångaren, de är högupplösta LcD-skärmar med en<br />

upplösning på hela 720*480 pixlar. Liksom föregångaren<br />

har ramarna ett inbyggt minne samt möjlighet att direktansluta<br />

de vanligaste minneskortstyperna för direktvisning.<br />

Årets nyheter handlar om färg och storlek. Dels introduceras<br />

två ramar, 9 och 7 tum stora, med utbytbara färgramar.<br />

båda 9-tumsramarna har fått större internt minne och är utrustade<br />

med en ny funktion som gör det möjligt att rotera,<br />

zooma och lägga till olika effekter till dina foton. Även möjlighet<br />

att hänga upp den på väggen finns på 9 tums ramen.<br />

17


NYHETEr<br />

Hela ramavtalet omfattar tillhandahållande<br />

och förmedling av auktoriserade<br />

tolkar inom rättsväsendet (RT),<br />

sjukvården (ST), allmänauktoriserade<br />

tolkar (AT) samt övriga tolkar (Övr.).<br />

Uppdragen de skall utföra avseende<br />

kontakttolkning och telefontolkning.<br />

Men det är inom sjukvården<br />

det blossat upp med tal om dumpade<br />

arvoden, sämre arbetsvillkor och lägre<br />

kvalitet. I <strong>Stockholm</strong> och Skåne har<br />

tolkar bojkottat sjukvården och det är<br />

nu på väg att bli samma sak i Göteborg.<br />

Tolkningen fortlöpte mer eller<br />

mindre utan problem fram till maj i<br />

år, då endast sjukvårdsauktoriserade<br />

och allmänauktoriserade tolkar hade<br />

anlitats. Sedan landstingets nya tolkavtal<br />

började gälla har skillnaderna<br />

varit märkbara både bland sjukvårdspersonal<br />

och bland patienter. Vårdcentraler<br />

och sjukhus har bara vid enstaka<br />

fall fått tolkar som uppfyllt kompetensen<br />

sedan avtalet trädde i kraft.<br />

Tillräcklig kompetens saknas<br />

När det krävs tolk måste vårdpersonalen<br />

vända sig till någon av de tolkförmedlingar<br />

som landstingen har<br />

avtal med. Landstingets policy är att<br />

tolkförmedlingarna i första hand ska<br />

skicka en auktoriserad sjukvårdstolk,<br />

som alltså har särskild utbildning för<br />

att tolka mellan patient och vårdpersonal.<br />

Tolkförmedlingarna som landstinget<br />

nu använder hävdar att det har<br />

varit svårt att få fram sjukvårdstolkar,<br />

men tror att det kommer att lösa sig<br />

med tiden. Avtalet medger dock att<br />

tolkförmedlaren kan leverera en tolk<br />

från en kompetensnivå under de<br />

grundkrav som ställs, det vill säga en<br />

allmänauktoriserad tolk.<br />

Tolkförbundet rasar över<br />

medlemmarnas missnöje<br />

Tolkförbundet anser att landstinget<br />

bäddat för försämringarna genom<br />

sitt avtal med tolkförmedlingar,<br />

som betalar lägre ersättning än den<br />

förmedling som tidigare anlitades.<br />

– Många heltidsarbetande auktoriserade<br />

tolkar och tolkar med sjukvårdskompetens<br />

kommer att söka<br />

sig till andra jobb, när de inte längre<br />

kan försörja sig på sitt arbete, säger<br />

Shala Aramideh, vice ordförande på<br />

Sveriges Tolkförbund.<br />

Vid upphandlingen har man lagt<br />

vikten på priset, och sedan bedömt<br />

hur snabbt tolkförmedlingarna kan<br />

ta emot beställningar.<br />

Skillnaden mot förra avtalet är att<br />

man har möjligheter att avropa på<br />

kortare tid, använda mer telefontolkning<br />

och reducera resekostnaderna till<br />

max 200 kronor per resa, för att den<br />

offentliga affärer #6 2006<br />

Tolkavtalet urholkar kompetensen<br />

Sjukvården har svårt att få auktoriserade sjukvårdstolkar<br />

sedan landstingen tecknade ett nytt<br />

avtal med tolkförmedlingar som betalar lägre<br />

ersättning till tolkarna. röster höjs på olika håll i<br />

landet om dumpade arvoden, sämre arbetsvillkor<br />

och lägre kvalitet.<br />

Shala Aramideh, vice ordförande<br />

på Sveriges Tolkförbund<br />

och Auktoriserade<br />

Tolkar i Väst (ATV).<br />

tolk som är närmast ska användas.<br />

– Inga kriterier bestäms för tolktjänsten<br />

som ska levereras och det<br />

krävs inte heller att tolkförmedlingen<br />

har fått medgivande för att tolken i<br />

fråga står till just den förmedlingens<br />

förfogande. Det öppnar möjligheterna<br />

för vilken tolkförmedling som<br />

helst att uppvisa en kopia av kammarkollegiets<br />

förteckning över auktoriserade<br />

tolkar och påstå sig ha tillgång<br />

till dessa, säger Shala Aramideh.<br />

Tolkförbundet anser att de upphandlingsansvariga<br />

bör göra en uppföljning<br />

och utvärdering av de tolktjänster<br />

som hittills har levererats och att de<br />

försäkrar sig om att tolkförmedlingarna<br />

kan redovisa vilka auktoriserade<br />

tolkar som de har anslutna. Enligt<br />

SKTF och STOF är tolktjänsten<br />

en del av den statliga myndighetsutövningen<br />

och ska därmed inte<br />

utsättas för konkurrens. Lösningen<br />

till rådande tolkupproret kan vara en<br />

regional tolkförmedling.<br />

Tolkupproret började<br />

jäsa i somras<br />

Det började jäsa bland tolkarna i<br />

<strong>Stockholm</strong> redan före sommaren.<br />

I Helsingborg har 40-talet tolkar<br />

bojkottat uppdrag från Region<br />

Skåne. På Helsingborgs lasarett var<br />

man tvungen att rekvirera tolkar<br />

Översättning och tolkning – alla språk, alla fackområden<br />

Språkgranskning Skrivutbildningar Information Mapping®<br />

Semantix har samlat kompetensen från Eqvator, SpråkCentrum, Explicon,<br />

ITS Översättningsbyrå, Languageland, Abcom och TolkJouren – alla språktjänster<br />

på ett och samma ställe. Vi är ledande i Norden och den givna samarbetspartnern<br />

för alla språkbehov.<br />

Semantix finns i <strong>Stockholm</strong>, Göteborg, Malmö, Norrköping, Umeå och Uppsala.<br />

Översättning: 08-506 2<strong>25</strong> 00 Tolkning: 08-506 119 00<br />

info@semantix.se<br />

www.semantix.se<br />

offentliga affärer #6 2006<br />

från andra håll än Helsingborg. I<br />

Göteborg har man gått så långt att<br />

man delar in tolkförmedlingarna i<br />

seriösa och oseriösa förmedlingar.<br />

De man ser som seriösa av de sju<br />

tolkförmedlingarna, är de kommunala<br />

tolkcentralerna i Göteborg och<br />

Mariestad. De har avtal som binder<br />

dem att prioritera sjukvårdsauktoriserade<br />

tolkar och de betalar avtalsenliga<br />

arvoden.<br />

Lars-Erik Lindström, Inköpsdirektör<br />

för Region Skåne.<br />

Öppet för förändringar<br />

Lars-Erik Lindström, inköpsdirektör<br />

för Region Skåne, tycker inte att de har<br />

något ansvar för tolkarnas ersättning.<br />

– Det här rör förhållandet mellan<br />

tolkförmedlingen och tolkarna. Om<br />

tolkarna skulle ha synpunkter på vårt<br />

agerande skulle vi i så fall ha tecknat<br />

ett individuellt avtal med varje tolk.<br />

Så är inte fallet, säger Lars-Erik Lindström<br />

och fortsätter:<br />

– Dels var det inte så stora avvikelser<br />

jämfört med tidigare att vi hade<br />

anledning att reagera, och dels skulle<br />

det innebära att vi i alla upphandlingar<br />

ska ställa frågor om hur företagen<br />

hanterar förhållandet till sin<br />

personal. Det verkar inte rimligt,<br />

aUKTOrISaTION av<br />

TOLKar OcH övErSäTTarE<br />

Syftet med den statliga auktorisationen<br />

är att tillgodose samhällets<br />

behov av kvalificerade kontakttolkar<br />

och översättare. De auktoriserade<br />

tolkarna och translatorerna<br />

har genomgått ett kunskapsprov<br />

som Kammarkollegiet ordnar. De<br />

regler som styr verksamheten hittar<br />

du under Regelverket. En tolk tolkar<br />

muntliga samtal och anföranden.<br />

Auktoriserad tolk är en skyddad<br />

yrkestitel. En auktoriserad tolk<br />

kan efter särskilt prov få bevis om<br />

speciell kompetens som rättstolk<br />

eller som sjukvårdstolk. Tolkarna<br />

prövas inte i simultantolkning eller<br />

andra färdigheter med anknytning<br />

till konferenstolkning. Auktoriserad<br />

translator översätter skriftliga<br />

NYHETEr<br />

säger han, men tycker också att<br />

tolkförmedlingarna ska se till att det<br />

finns tillräckligt med sjukvårdsutbildade<br />

tolkar. Lars-Erik Lindström är<br />

dock öppen för en förändring när det<br />

gäller upphandlingar av tolktjänster.<br />

– Jag utesluter inte att det blir en<br />

diskussion efter detta. Jag tror att<br />

många i vår organisation tycker att<br />

det är orättvist att vi hamnar i dålig<br />

dager för att ha försämrat villkoren<br />

för tolkarna. Det går inte till på det<br />

viset, men eftersom det uppfattas så<br />

får vi kanske fundera en gång till vid<br />

nästa tillfälle.<br />

Patienten i kläm<br />

Tolken är ett mycket viktigt redskap<br />

för att uppnå en säkerhet så att det<br />

inte uppstår något medicinskt missförstånd.<br />

Det finns ett stort behov<br />

inom sjukvården och att just få rätt<br />

tolk är oerhört viktigt. Patienten<br />

kommer ofta i kläm eftersom det<br />

blir mycket resonemang mellan tolk<br />

och läkare innan man är överens om<br />

vad som ska sägas. Tolken behöver<br />

många förklaringar av vad han ska<br />

föra vidare, vilket gör att patienten<br />

blir utsatt för ett orosmoment som<br />

hade kunnat undvikas. De är särskilt<br />

uppmärksamma när läkaren till<br />

exempel ger doseringsinstruktioner<br />

för medicin. Läkaren är den viktigaste<br />

personen för patienten, därför<br />

är tolken en avgörande länk dem<br />

emellan. Om en tolk inte får fram<br />

patientens budskap brister kommunikationen<br />

och det kan få allvarliga<br />

följder. I förlängningen handlar det<br />

även om psykisk hälsa att patienten<br />

känner trygghet i en ofta svår situation<br />

och därigenom får förtroende<br />

för tolken. Det vilar ett stort ansvar<br />

på en tolk som skall överföra en<br />

medmänniskans ord och tankar till<br />

en annan människa.<br />

Peter Lindskog-Bodin<br />

handlingar. Auktoriserad translator<br />

är en skyddad yrkestitel. Eftersom<br />

en översättning kan vara lika<br />

bindande som en originalhandling<br />

krävs det ofta att översättningen är<br />

gjord av en auktoriserad translator.<br />

Kammarkollegiet har tillsyn över de<br />

auktoriserade tolkarnas och translatorernas<br />

verksamhet. Den som är<br />

missnöjd med en tolk eller translator<br />

kan anmäla detta till kollegiet.<br />

Om det finns anledning till<br />

det, kan kollegiet vidta disciplinära<br />

åtgärder, antingen genom att ge<br />

tolken eller translatorn en varning<br />

eller genom att återkalla auktorisationen.<br />

En auktorisation gäller i<br />

fem år och kan därefter förnyas<br />

Källa: Kammarkollegiet


nyheter<br />

Capgeminis studie ”What value<br />

should you expect from Supplier<br />

Relationship Management” undersöker<br />

20 inköpschefers prioriteringar<br />

för det kommande året. Dessutom<br />

granskas glappet mellan deras mål<br />

och den aktuella användningen av<br />

system för inköp och upphandling,<br />

både för företagen som helhet och<br />

för användarna. SRM (Supplier<br />

Relationship Management) innebär<br />

att man har en strategi för att hantera<br />

sina leverantörer. Leverantörerna står<br />

i direkt förbindelse med företaget i<br />

real tid, vilket ger kontroll över företagets<br />

direkta och indirekta inköp<br />

och samtidigt förvandlar leverantörerna<br />

till affärspartners och det integrerade<br />

systemet skapar affärsnytta.<br />

Begränsat genomslag<br />

Undersökningen, som också inkluderade<br />

de personer som använder<br />

inköpssystemen, visar att många<br />

företag som implementerat inköps-<br />

20<br />

system ändå inte använder dem fullt<br />

ut och har inte lyckats erhålla acceptans<br />

från användarna.<br />

– Resultaten visar att inköpscheferna<br />

gärna vill standardisera hela inköpsprocessen.<br />

Samtidigt har Capgemini<br />

funnit att auktioner och webbaserad<br />

upphandling har fått ett begränsat<br />

genomslag hos företagen, vilket<br />

motverkar standardisering.<br />

– Mindre än 50 procent av SRManvändarna<br />

utnyttjar programmet<br />

för att spåra ordrar. De tar i stället<br />

ut information ur systemet och kör<br />

separata rapporter för orderhantering.<br />

20 procent av användarna<br />

spårar alltid sina ordrar utanför<br />

SRM-systemet.<br />

– Bara 7 procent av inköparna<br />

använder rapportfunktionen som<br />

finns inbyggd i systemet.<br />

35 procent använder aldrig funktionen<br />

överhuvudtaget, trots att<br />

den är till för att skapa korrekta<br />

rapporter.<br />

– Många inköpare använder inköpsinformation<br />

när de arbetar fram kontrakt,<br />

men färre än 40 procent av dem kan<br />

ta fram sådana uppgifter ur sitt SRMsystem.<br />

För 60 procent av användarna<br />

är denna information otillgänglig trots<br />

att den finns i systemet.<br />

– 30 procent av användarna svarade<br />

att de behöver utbildning för att<br />

kunna använda<br />

SRM-systemet mer effektivt.<br />

Inte hela vägen<br />

Michael Skordby, ansvarig för<br />

kompetensområdet inköp på Capgemini<br />

Consulting, kommenterar<br />

resultaten.<br />

offentliga affärer #6 2006<br />

Inget prövningstillstånd<br />

för Brommageriatriken<br />

Sedan den 21 november står det klart att personalägda<br />

Brommageriatriken i <strong>Stockholm</strong> inte<br />

kommer att få fortsätta sin verksamhet i västra<br />

<strong>Stockholm</strong>. Detta efter att regeringsrätten<br />

avslog företagets överklagande.<br />

Det var för ett år sedan som Brommageriatriken<br />

förlorade upphandlingen<br />

om att bedriva öppen och sluten geriatrisk<br />

vård samt avancerad hemsjukvård<br />

i Bromma i västra <strong>Stockholm</strong>.<br />

Nu har frågan fått ett avgörande.<br />

Det blir <strong>Stockholm</strong>s sjukhem som<br />

får sköta den här vården. Brommageriatriken<br />

protesterade mot beslutet,<br />

ansökte om överprövning men fick<br />

avslag, först i Länsrätten och sedan i<br />

Kammarrätten. Och nu har även den<br />

sista instansen, Regeringsrätten, sagt<br />

sitt. Enligt Dagens Nyheter skriver<br />

rätten i sitt beslut att prövningstill-<br />

stånd inte bör meddelas. När Brommageriatriken<br />

ansökte om överprövning<br />

menade man att landstinget<br />

i sin upphandling åsidosatt bland<br />

annat likabehandlingsprincipen och<br />

kravet på affärsmässighet. Folkpartiets<br />

sjukvårdslandstingsråd Birgitta<br />

Rydberg efterlyser en förändring i<br />

hur landstinget gör sina upphandlingar<br />

av vård. Birgitta Rydberg<br />

befarar att detta är en negativ signal<br />

för personal som vill ta över verksamhet<br />

från landstinget.<br />

Dålig användning av inköpssystem<br />

gör att inköpschefernas mål inte nås<br />

Inköpen är en viktig fråga för svenska och andra<br />

företag som skulle kunna spara 10–<strong>25</strong> procent av<br />

inköpskostnaderna med ett effektivt system. Capgeminis<br />

undersökning visar att mindre än 50 procent<br />

använder sitt inköpssystem för att spåra ordrar.<br />

Peter Lindskog-Bodin Det blir <strong>Stockholm</strong>s sjukhem som får sköta Brommageriatriken.<br />

FaKta Om StuDIen<br />

– Det råder fortfarande en hel del<br />

förvirring om vad SRM är. Detta<br />

beror delvis på att SRM kan vara<br />

svårt att implementera och integrera.<br />

Många företag lägger ner för<br />

lite tid på att identifiera de processer<br />

och inköpskanaler som kommer att<br />

påverkas vid implementeringen, och<br />

upptäcker senare att de bara har tagit<br />

sig halvvägs och utan att realisera de<br />

besparingar de hade räknat med. De<br />

företag som effektivt infört ett inköpssystem<br />

kan minska administrationen<br />

kring inköp, få bättre avtalstrohet,<br />

reducera time-to-market och vinna<br />

konkurrensfördelar, samt locka bättre<br />

inköpare till sina organisationer.<br />

Fredrik Fermén<br />

Undersökningen baseras på intervjuer med 20 företag<br />

och organisationer som spenderar minst 100 miljoner<br />

euro och som använder ett SRM-system. Företagen<br />

kommer från Sverige, Nederländerna, Tyskland, Frankrike,<br />

England, USA och Australien. Den kompletterades<br />

med intervjuer av inköpare och andra användare av<br />

SRM-systemen. Totalt genomfördes 123 intervjuer.<br />

offentliga affärer #6 2006<br />

Det har gjorts många försök att beskriva<br />

utvecklingen i Haparanda sedan IKEA<br />

beslutade att etablera sig på orten.<br />

Många säger att det är det största som<br />

hänt sedan staden grundades 1809, för<br />

att ersätta Torneå, som i freden tillföll<br />

storfurstendömet Finland.<br />

Det är inte bara valfläsk<br />

I dag är utbytet mellan Torneå och<br />

Haparanda en naturlig process<br />

varje dag och det senaste året har<br />

vänt upp och ner på hela tillvaron;<br />

geografiskt, ekonomiskt och<br />

mentalt. E4:an flyttas, nya gator<br />

tar form, tomter styckas och säljs,<br />

hotell byggs, restauranger öppnar,<br />

företag skriker efter arbetskraft<br />

och investerarna står på kö. Och<br />

Haparandabornas många arbetssökande<br />

befinner sig på arbetsförmedlingens<br />

nystartade kurs<br />

för att skriva säljande CV. Den<br />

Norrländska pessimismen begravs<br />

i djupet av Torneälvens bottensediment.<br />

Ingen vet riktigt var det hela<br />

kommer att hamna till slut, men<br />

alla har en känsla av framåtanda.<br />

Och det är inte bara politiskt<br />

valfläsk. Det är verklighet. IKEA<br />

öppnar. Samma dag som beslutet<br />

offentliggjordes började telefonerna<br />

gå varma i kommunhuset. Investeringar<br />

för 2,5 miljarder kronor är<br />

planerade, vilket inte bara är unikt<br />

för Norrland, utan hela Sverige.<br />

Jobb skapas i kölvattnet<br />

Haparandaborna är glada. Kommuncheferna<br />

är ännu gladare. Men gladast<br />

av dem alla är nog arbetsförmedlarna.<br />

Efter att ha varit en avfolkningsbygd,<br />

skriker nu företagen efter arbetskraft.<br />

Historiskt sett har Haparanda haft<br />

ungefär dubbelt så hög arbetslöshet<br />

som resten av landet. Man beräknar<br />

att 1000 jobb kommer att skapas i<br />

kölvattnet av kryssaren IKEA, och<br />

detta i en kommun med 10 000 invånare.<br />

Det skulle motsvara 100 000<br />

nya jobb i <strong>Stockholm</strong> på ett bräde.<br />

Ett strategiskt läge<br />

för handel<br />

Hela Norrlandskusten har de senaste<br />

åren expanderat. Bygget av Botniabanan<br />

skapar en potentiell ekonomisk<br />

region mellan Sundsvall och Umeå.<br />

Flera städer runt Bottenviken har länge<br />

försökt locka till sig IKEA. Men att<br />

Haparanda avgick som segrare förvånade<br />

alla, utom haparandaborna själva.<br />

Staden har med sin position längst in<br />

nyheter<br />

När IKEA kom till byn<br />

Det började med att en liten by snabbt förvandlas<br />

från en deppig avfolkningsbygd till Sveriges snabbast<br />

växande ekonomi. Och sedan den dagen har<br />

inget varit sig likt.<br />

De första kunderna på IKEA<br />

HaparandaTornio, det 16:e<br />

varuhuset i Sverige och det<br />

218:e inom koncernen.<br />

Bland medlemmarna i nätverket<br />

satsar ett flertal på biogas som<br />

fordonsbränsle, exempelvis Kristianstad,<br />

Östersund, Hässleholm, Olofström,<br />

Linköping och <strong>Stockholm</strong>.<br />

Fler kommuner planerar att inom<br />

kort göra stora investeringar i biogasanläggningar.<br />

Den breda satsningen<br />

på biogas som fordonsbränsle ingår<br />

i kommunernas långsiktiga arbete<br />

med att minska utsläppen av växthusgaser<br />

och de deltar därmed aktivt<br />

i arbetet för att Sverige ska nå de<br />

av riksdagen antagna klimatmålen.<br />

Inom nätverket tycker man därför<br />

att det är djupt olyckligt att Volvo<br />

i Bottenviken ett strategiskt läge för<br />

handel. Haparandas vision om att bli<br />

ett internationellt handelscentrum<br />

på Nordkalotten låg inom räckhåll.<br />

Det började med Tillväxtkonferensen<br />

Varuhuset invigdes den 15 november i år genom att Ingvar<br />

Kamprad och Sven-Erik Bucht, kommunalråd i Haparanda,<br />

enligt IKEA-tradition sågade itu en stock.<br />

Personvagnar meddelat att de har<br />

för avsikt att sluta tillverka gasbilar.<br />

Beslutet kommer inte att ändra<br />

kommunernas inriktning på val av<br />

och krav på fordonsbränsle – biogas.<br />

I ett öppet brev till regeringen skriver<br />

klimatkommunerna; Det finns andra<br />

bilfabrikanter som möjliggör fortsatt<br />

satsning på biogas som fordonsbränsle.<br />

Det är ändå beklagligt att ett<br />

av Sveriges ledande bilmärken slutar<br />

med produktionen av biogasbilar<br />

och detta av flera skäl.<br />

– Produktion och utveckling av<br />

biogas och biogasfordon är en viktig<br />

del i den nationella satsningen på<br />

miljöteknikexport och därmed också<br />

nya jobb i Sverige.<br />

– Det är av stort symbolvärde för<br />

den internationella marknaden att<br />

i <strong>Stockholm</strong> våren 2004, där Ingvar<br />

Kamprad var en av talarna. I pausen<br />

trängde sig Haparandas kommunalråd<br />

Sven-Erik Bucht fram till den hårt<br />

uppvaktade Kamprad och lämnade<br />

över en lunta papper och sade:<br />

– Vi har ett område där du enkelt når<br />

med 1,5 miljoner människor i fyra<br />

länder inom en radie av 50 mil.<br />

Kamprad blev tydligen intresserad och<br />

sedan gick det fort.<br />

Peter Lindskog-Bodin<br />

Klimatkommuner satsar på<br />

biogas som fordonsbränsle<br />

Klimatkommunerna är ett nätverk med 19<br />

kommuner och ett landsting som arbetar aktivt<br />

lokalt för att minska utsläppen av växthusgaser. De<br />

uppmanar nu Sveriges nya regering att fortsätta<br />

med en offensiv klimatpolitik, både nationellt och<br />

internationellt, där utveckling av hållbara transportsystem<br />

och fordonsbränslen får fortsatt stöd.<br />

det land som har den största användningen<br />

av biogas som fordonsbränsle<br />

också tillverkar gasbilar.<br />

– Det finns en ”köptrohet” hos<br />

Volvoägare som har varit en faktor<br />

som underlättat för marknadsgenombrottet<br />

av biogasdrivna personbilar.<br />

Steget är inte så stort att gå<br />

från en fossildriven bil till en biogasdriven<br />

bil av det bilmärke som man<br />

är van vid.<br />

Klimatkommunerna hoppas nu att<br />

regeringen tydligt verkar för en fortsatt<br />

satsning på biogas som fordonsbränsle.<br />

De tror att det skulle vara<br />

av stor betydelse för att påverka<br />

Volvo Personvagnar att ompröva sitt<br />

beslut att lägga ned produktionen av<br />

gasbilar.<br />

Arne Öster<br />

21


nyheter<br />

Som säkert är bekant har EU lagt<br />

fast målet att alla hinder för elektroniska<br />

inköp skall vara undanröjda<br />

2010. Och då skall minst hälften av<br />

de offentliga inköpen göras på elektronisk<br />

väg. I Sverige har regeringen<br />

beslutat att alla statliga myndigheter<br />

senast den 1 juli 2009 (vilket slutdatum<br />

den nya regeringen troligen<br />

kommer att tidigarelägga med ett<br />

år) skall ha gått över till att sända<br />

och ta emot elektroniska fakturor.<br />

Ekonomistyrningsverkets, ESV,<br />

gjorde under 2005 en ”Förstudie om<br />

e-fakturering för statliga myndigheter.”<br />

Den visade att staten som<br />

en effekt av övergång till elektronisk<br />

fakturering skulle kunna spara fyra<br />

miljarder under en femårsperiod.<br />

Studien gav energi åt en långsiktig<br />

och målmedveten statlig satsning<br />

på att helt gå över till elektronisk<br />

handel. Utvecklingsarbetet som leds<br />

av ESV, har bland annat resulterat<br />

i det ovan nämnda beslut om övergång<br />

till e-fakturering samt beslut<br />

om att staten skall använda Svefakturan<br />

som gemensam standard.<br />

Ramavtalsupphandling<br />

ESV har under hösten genomfört<br />

en ramavtalsupphandling för<br />

infrastrukturen för e-fakturor, vars<br />

resultat beräknas vara klart före jul.<br />

22<br />

Upphandlingen kommer att omfatta<br />

följande produkter och tjänster:<br />

Fakturaväxel: tjänster för överföring<br />

av elektroniska eller skannade<br />

fakturor mellan köpare och säljare,<br />

med funktion för att såväl sända<br />

som ta emot fakturor. Fakturaportal:<br />

tjänst där en leverantör kan registrera<br />

kundfakturor i ett webbformulär,<br />

som sedan skickas elektroniskt till<br />

kunden i ett på förhand fastställt<br />

format. Skanningscentral: tjänster<br />

som erbjuds för att skanna och tolka<br />

leverantörsfakturor åt mottagaren<br />

och därefter sänder dem i elektroniskt<br />

format till mottagaren. Arkivering<br />

av räkenskapsinformation<br />

kan ingå som tilläggstjänst. Elektronisk<br />

fakturahantering, EFH: stöd<br />

för den interna hanteringen av en<br />

faktura i ett elektroniskt arbetsflöde.<br />

EFH omfattar intern distribution av<br />

fakturor, kontering, attest och arkivering.<br />

EFH förutsätter e-fakturor eller<br />

skannade fakturor. Upphandlingen<br />

omfattar två kategorier lösningar,<br />

enligt följande: BAS-paketet<br />

omfattar tjänster för fakturaväxel,<br />

skanning och tolkning samt EHF i<br />

ASP-lösning. Plus-paketet omfattar<br />

tjänster för fakturaväxel med eller<br />

utan SHS-funktionalitet, tjänster för<br />

skanning och tolkning samt EHF för<br />

lokal installation.<br />

Stödpaket<br />

Parallellt med ramavtalsupphandlingen<br />

håller ESV på att ta fram ett så kallat<br />

stödpaket med basinformation, vilken<br />

löpande läggs ut på ESV:s webbplats<br />

som en sammanhållen informationsportal.<br />

Här sammanförs på ett strukturerat<br />

sätt all information som myndigheterna<br />

behöver i sitt utvecklingsarbete.<br />

Syftet är bland annat underlätta för<br />

myndigheterna att samordna sina<br />

införanden av e-faktura, så att man<br />

väljer gemensamma lösningar och standarder.<br />

I förlängningen finns strategier<br />

för ett fortlöpande erfarenhetsutbyte.<br />

I portalen skall också finnas information<br />

som riktar sig statens leverantörer.<br />

ESV har en referensgrupp knuten till<br />

e-fakturaprojektet, där ett stort antal<br />

myndigheter finns representerade,<br />

och naturligtvis drivs arbetet i nära<br />

samverkan med Verva och Sveriges<br />

Kommuner och Landsting, inkluderande<br />

den fortsatta utvecklingen inom<br />

Single Face To Industry (SFTI). ESV<br />

deltar också i internationella utvecklingsgrupper<br />

med fokus på bland annat<br />

standardiseringsfrågor.<br />

Het höst<br />

Allt fler offentliga förvaltningar<br />

arbetar målmedvetet med att successivt<br />

utveckla verksamheten mot en<br />

sammanhållen e-förvaltning. Mer<br />

funktionella webbplatser och olika etjänster<br />

för medborgar- och näringslivsservisservice<br />

är vanliga projekt, liksom<br />

att införa eller vidareutveckla e-handelslösningar<br />

inklusive att digitalisera hela<br />

upphandlingsprocessen. Leverantörerna<br />

av system och komponenter för<br />

de olika momenten i upphandlings-<br />

och uppföljningsarbetet känner av det<br />

offentliga affärer #6 2006<br />

Händer och trender<br />

inom E-upphandling<br />

e-upphandling och e-handel ligger nästan alltid<br />

med i utvecklingsstrategin eller har redan på<br />

ett eller annat sätt etablerats inom kommuner,<br />

landsting och statliga myndigheter. eu har lagt<br />

fast målet att alla hinder för elektroniska inköp<br />

skall vara undanröjda 2010.<br />

växande intresset och kan parallellt<br />

därmed erbjuda allt mer kompletta och<br />

effektiva lösningar. En tydlig trend är att<br />

leverantörerna genom samarbeten och<br />

integrationskoncept vill kunna leverera<br />

heltäckande upphandlingssystem och<br />

lösningar, som smidigt kan integreras<br />

i redan befintliga ekonomi- och affärs-<br />

Maud Eriksson Redovisningschef,<br />

Södertälje kommun.<br />

system. Samtidigt lägger man stor vikt<br />

vid att utöka antalet funktioner och<br />

utveckla lättförståliga och användarvänliga<br />

gränssnitt. Mognande system, den<br />

generella utvecklingen mot tjänsteorienterade<br />

IT-arkitektur och processtänkande<br />

bidrar till att växla upp intresset,<br />

liksom här och på annan plats i denna<br />

tidning omtalade initiativ och projekt<br />

för att driva på utvecklingen inom såväl<br />

statlig som kommunal förvaltning.<br />

Future Imagebank<br />

offentliga affärer #6 2006<br />

ESV har under hösten genomfört en ramavtalsupphandling för infrastrukturen för e-fakturor,<br />

vars resultat beräknas vara klart före jul.<br />

Ängelholm – val och strategi<br />

I Ängelholms kommun, som har en<br />

tydlig och offentliggjord upphandlingspolicy,<br />

har man fattat beslut<br />

om att successivt digitalisera hela<br />

upphandlingsprocessen. Inför valet<br />

av upphandlingssystem jämförde<br />

man under våren system från fem<br />

olika leverantörer, berättar inköpschef<br />

Agneta Normann:<br />

– Efter en första utvärderingen hade<br />

vi kvar två system som uppfyllde våra<br />

kriterier. Det skulle vara enkelt och<br />

användarvänligt, kunna hantera alla<br />

moment i upphandlingsprocessen,<br />

ge stöd vid direktupphandling och<br />

rymma en avtalsdatabas. Att vi till slut<br />

valde upphandlingssystemet Kommers<br />

från Primona berodde bland annat på<br />

att det hade en tilltalande design med<br />

snygga och tydliga dokument samt att<br />

det smidigt kunde integreras mot vårt<br />

affärssystem från WM-data. Ett stort<br />

och avgörande plus för Kommers var<br />

dessutom den välutvecklade modulen<br />

för livsmedelsinköp.<br />

Kommers kan användas som en helt<br />

webbaserad tjänst som driftas av leverantören.<br />

Men för Ängelholm var det<br />

naturligt att köra systemet i en drift.<br />

Upphandlarna har lokala installationer<br />

på sina arbetsstationer och kan då<br />

arbeta helt integrerat med stationens<br />

övriga program och funktioner, medan<br />

övriga användare ute i organisationen<br />

kommer att köra programmet i webbläsaren.<br />

Ängelholm kommer också att<br />

sköta driften åt de båda samverkanskommuner<br />

Örkelljunga med fem<br />

användarlicenser och Båstad, som har<br />

en licens. Agneta Normann, som är<br />

mycket nöjd med programmet och<br />

den support man får från Primona,<br />

berättar att man nu genomför ett<br />

omfattande utbildningsprogram för<br />

alla användare.<br />

– Vår satsning på användarutbildning<br />

ingår i en långsiktig strategi för att<br />

utveckla vår upphandlingsfunktion.<br />

Vi har bland annat utbildat ett 70tal<br />

personer i systemets funktioner<br />

för avrop och direktupphandling. Vi<br />

kommer nu att gå vidare med en mer<br />

omfattande utbildning som behandlar<br />

hela upphandlingsprocessen.<br />

Agneta Normann berättar att ett<br />

initiativ inom Kommunförbundet i<br />

Skåne resulterat i att en liten grupp<br />

med representanter från kommunerna<br />

Bromölla, Trelleborg, Helsingborg<br />

och Ängelholm tagit fram ett<br />

standardiserat förfrågningsunderlag<br />

för varor och tjänster. Man har också<br />

sökt och från SOI fått ett stipendium<br />

om 10 000 kronor för att vidareutveckla<br />

dokument och säkerställa att<br />

det i alla detaljer följer upphandlingsdirektiven<br />

och LOU.<br />

Södertälje – marknadsplats<br />

I Södertälje kommun gick man för<br />

ett par år sedan över till elektronisk<br />

fakturahantering med hjälp av en<br />

ny modul i sitt affärssystem från<br />

Economa – vars namn numera är<br />

Pesonec Affärslösningar. Den hanterade<br />

fakturavolymen var omkring<br />

100 000 fakturor per år från cirka<br />

5 000 leverantörer, så det är lätt att<br />

förstå att det fanns en stor effektiviseringspotential.<br />

– Vi har gjort stora tidsvinster och<br />

fått ett helt annat grepp om hela vår<br />

inköpsverksamhet. När vi kunde<br />

logga och analysera flödena och<br />

hanteringen fick vi ett bra underlag<br />

för att utveckla och bibehålla effektiva<br />

processer. Vi fick en automatisk<br />

ankomstregistrering och ett bra stöd<br />

för betalningsövervakning och automatiska<br />

påminnelser. Det blev också<br />

smidigare att löpande göra korrekta<br />

budgetuppföljningar, konstaterar<br />

Maud Eriksson, enhetschef, Redovisning<br />

och Ekonomisupport.<br />

Fortfarande skannas de flesta<br />

fakturor men antalet leverantörer<br />

som hanterar e-fakturor har ökat<br />

successivt. Redan från början lade<br />

man stor vikt vid att förändra och<br />

lägga fast standardiserade rutiner för<br />

inköp och beställningar.<br />

– Vår övertygelse är att goda fakturahanteringsrutiner<br />

grundläggs<br />

vid beställningstillfället, eftersom<br />

processen startar med inköpet. Vi<br />

har därför satsat på att förändra<br />

inköpsbeteendet genom att utbilda<br />

och certifiera särskilda beställare.<br />

När vi etablerat stabila rutiner och<br />

processer ville vi gå vidare och ge<br />

våra beställare ett effektivt verktyg<br />

för att ytterligare förbättra och<br />

förenkla arbetet med inköpen, fortsätter<br />

Maud Eriksson.<br />

Det ledde till att man under hösten<br />

beslöt att ansluta sig till Gatetrades<br />

inköpsportal eller handelsplats,<br />

kallad Marknadsplatsen. Den<br />

bakomliggande tekniken utvecklades<br />

i Danmark, relaterat till ett statligt<br />

initiativ, vilket vi tidigare skrivit<br />

om Offentliga Affärer. Gatetrades<br />

Markandsplats är idag Nordens<br />

största öppna och oberoende B2B<br />

marknadsplats.<br />

– Marknadsplatsens storlek och<br />

mångåriga verksamhet hade betydelse<br />

för vårt val, men det avgörande<br />

var framför allt konceptet i sig och<br />

möjligheterna att smidigt integrera<br />

Markandsplatsen med vårt ekonomi-<br />

nyheter<br />

och fakturahanteringssystem.<br />

Maud Eriksson har stora förväntningar<br />

på de möjligheter som Marknadsplatsen<br />

kan ge, såsom:<br />

· Hjälpa till att säkerställa inköpsprocessen,<br />

så att rätt person i kommunen<br />

köper rätt vara till rätt pris hos rätt<br />

leverantör.<br />

· Skapa konkurrens, eftersom inköparna<br />

genom marknadsplatsen<br />

smidigt får tillgång till en större<br />

marknad, vilket leder till att de vid<br />

direktupphandlingar kan göra offertförfrågningar<br />

som når ett större<br />

antal leverantörer. Det gynnar både<br />

kommunen och leverantörerna.<br />

· Marknadsplatsen gör det möjligt<br />

att förenkla och effektivisera beställningsförfarandet<br />

i organisation.<br />

Visionen är att alla beställningar<br />

ska kunna ske samlat i ett system, in<br />

vilket man också hanterar leverantörsfakturorna.<br />

Målet är att personer<br />

som har ansvaret för inköpen och<br />

för ekonomihanteringen ska kunna<br />

hantera alla uppgifter via en ingång<br />

i ett gemensamt beställnings- och<br />

fakturasystem. Marknadsplatsen är<br />

en viktig pusselbit i det scenariot.<br />

· I förlängningen räknar man med att<br />

en handelsportal såsom Marknadsplatsen<br />

skall kunna ersätta dagens<br />

elektroniska handel enligt SFTIsceniarierna,<br />

vilka man upplever vara<br />

för krångliga och föråldrade.<br />

Arbetet är nu inriktat på att integrera<br />

Marknadsplatsen till workflowsystemet<br />

för elektronisk handel, samt<br />

att informera kommunens leverantörer<br />

om de nya förutsättningarna<br />

och vad de kan vinna på att ansluta<br />

sig till Marknadsplatsen.<br />

Samarbete - Avtalsarkiv<br />

Vi nämnde inledningsvis trenden<br />

att leverantörerna av upphandlingssystem<br />

genom samarbeten och<br />

integrationsmoduler utvecklar sina<br />

tjänster och erbjudanden för att<br />

kunna leverera lösningar som ger<br />

ett kraftfullt stöd åt hela upphandlingsprocessen.<br />

Ett sådant exempel är<br />

det nya samarbetet mellan Oreo och<br />

BancTec. Primärt kommer BancTecs<br />

välutvecklade lösning för avtalsarkiv<br />

att anpassas för integration i<br />

Oreos upphandlingstjänst. I avtalsarkivet<br />

kan upphandlare lägga in alla<br />

inköpsavtal, så att beställaren ute i<br />

verksamheterna enkelt skall kunna<br />

göra avrop och sedan betala leverantören<br />

med hjälp av en inbyggd<br />

betaltjänst På sikt kan samarbetet få<br />

betydligt större och strategiskt mer<br />

avgörande betydelse än så. För Oreo<br />

är det naturligtvis värdefullt att få en<br />

stark, globalt verkande samarbetspartner.<br />

Och BancTec får tillgång till<br />

en heltäckande lösning för upphandlingsprocessen,<br />

vilken kan integreras<br />

med företagets plattformar för informationssökning,<br />

elektroniska arkiv,<br />

ärende- och bildhantering inkluderande<br />

systemlösningar för skanning.<br />

I förlängningen finns också möjlighet<br />

att vidareutveckla upphandlingsmodulerna<br />

för användning inom det<br />

privata näringslivet.<br />

Kent Mossheden<br />

23


vad gör dig<br />

innovation för samarbete<br />

offentliga affärer #6 2006<br />

Med hjälp av standarden kan olika<br />

verksamheter strukturera information<br />

likartat och underlätta samordning<br />

samtidigt som det blir mer<br />

kostnadseffektivt för kommuner och<br />

myndigheter.<br />

– Vi har flera kunder, bland annat<br />

kommuner, som i sin verksamhet<br />

behöver utbyta information om<br />

vägar med statliga verk och företag.<br />

För att detta ska kunna göras effektivt<br />

behövs standardiserade lösningar.<br />

Standarden känns nytänkande och<br />

anpassad efter den tekniska utvecklingen<br />

och jag har stora förhoppningar<br />

på att den kommer slå igenom<br />

och användas länge, säger Torsten<br />

Hökby, Tekis, en av deltagarna i<br />

projektet. Standarden kommer bäst<br />

till användning när man ska bygga<br />

upp IT-baserad hantering av väg-<br />

och järnvägsinformation, konstruera<br />

gränssnitt samt skicka och ta emot<br />

data, byta system och systemleverantör<br />

samt administrera databaser<br />

för vägnät, cykelnät och trafikflöde.<br />

– Vi har redan börjat använda oss<br />

av standarden eftersom vi utvecklar<br />

programvaror inom detta område.<br />

Branschen har länge efterfrågat ett<br />

standardiserat sätt att designa och<br />

göra välutvecklade applikationer på,<br />

och det känns därför bra att standarden<br />

nu blivit klar, säger Yngve<br />

Magnusson, Kordab, en av deltagarna<br />

i projektet.<br />

Flera av branschens aktörer har<br />

medverkat i SIS-projektet, bland<br />

annat Försvarsmakten, <strong>Stockholm</strong>s<br />

Trafikkontor, Euroroads, Kordab,<br />

Lantmäteriet, Malmö Gatukontor,<br />

Wm-data, <strong>Stockholm</strong>s stad - Stadsledningskontoret,<br />

Tekis, Triona, och<br />

Vägverket. Projektet är öppet för alla<br />

intressenter som vill skapa effektivare<br />

informationshantering kring<br />

vägar och transporter. Standarden<br />

är utformad för att enklare kunna<br />

utväxla data om och kring vägnäten<br />

i Sverige. Den innehåller grundläggande<br />

definitioner för hur man<br />

nyheter<br />

Enklare digital samverkan mellan kommuner<br />

Datorbaserade planeringssystem med anknytning<br />

till väg, järnväg och transporter används allt mer.<br />

Därför ökar efterfrågan på standardiserad information<br />

som underlag för digital samverkan, främst<br />

mellan landets kommuner. nu är en ny standard<br />

för väg- och järnvägsnät klar som minskar dubbelarbete<br />

och sparar pengar åt kommunerna.<br />

Det behövs en standardlösning,<br />

menar Torsten Hökby.<br />

beskriver trafiknäten och hur man<br />

knyter annan information till dessa<br />

nät. I standarden finns också funktioner<br />

som tillåter hantering av nät<br />

på olika nivåer och detaljeringsgrad.<br />

Arne Öster<br />

Norska försvaret väljer Steria<br />

Steria har vunnit ett<br />

ramavtal för leverans<br />

av utvecklingstjänster<br />

till norska försvaret på<br />

säkra ICt-plattformar.<br />

Kontraktet har ett<br />

uppskattat värde på 50<br />

– 100 miljoner norska<br />

kronor de första två<br />

åren.<br />

– Detta avtal är viktigt för oss och<br />

befäster Sterias position som en av<br />

norska försvarets strategiska kompetenspartner,<br />

säger Ellen Kvindesland,<br />

försäljningsdirektör för Steria i<br />

Norge. Avtalet omfattar utvecklingstjänster<br />

till alla försvarets säkra ICTplattformar.<br />

Detta innebär stöd för<br />

drift, löpande ändringar, ändringsprojekt,<br />

underhåll och vidareutveckling<br />

av driftsverktyg och vid behov<br />

mindre anpassningar av befintliga<br />

applikationer och system. Sterias<br />

samarbete med norska försvaret startade<br />

hösten 2002, då Steria fick ett<br />

ramavtal inom ICT konsulttjänster. I<br />

juni i år fick Steria ännu ett ramavtal<br />

med det norska försvaret, denna<br />

gång inom projektledning.<br />

Fredrik Fermén<br />

50 till 100 miljoner kronor uppskattas kontraktet som Steria drog hem uppnå under de två år.<br />

<strong>25</strong><br />

Future Imagebank<br />

Future Imagebank


Gillar du också<br />

konkurrens?<br />

Beställ Konkurrensnytt redan i dag. Gratis.<br />

Nyhetsbrevet Konkurrensnytt håller dig<br />

uppdaterad om det senaste på konkurrensområdet.<br />

8 utgåvor per år, direkt i din<br />

brevlåda eller som pdf via e-post. Gratis.<br />

Beställ tidningen redan i dag på<br />

www.konkurrensverket.se<br />

offentliga affärer #6 2006<br />

Den sammanlagda oredovisade<br />

pensionsskulden uppgår till ca <strong>25</strong>0<br />

miljarder svenska kronor. Samtidigt<br />

som den långsiktiga betalningsförmågan<br />

varierar starkt. När 40-talisterna<br />

går i pension blir skuldbördan<br />

för tjänstepensionerna allt tyngre.<br />

Slår man ut den på befolkningen<br />

är varje medborgare i Sverige idag<br />

skyldig drygt 30 000 kronor.<br />

– Även om jag har en positiv inställning,<br />

väntar helt klart tuffare tider. Det<br />

är en stor fördel att göra något idag -<br />

nu. Särskilt mot bakgrund av att efterfrågan<br />

på välfärdstjänster förväntas öka<br />

kraftigt, fortsätter Nils Mårtensson.<br />

Kulmen nås om 10 år<br />

Pensionsskulden kulminerar om<br />

10 år. Då är den som störst. Stora<br />

utbetalningar skall då betalas ut till<br />

dem som går i pension. Fram till dess<br />

kommer skulden att öka. Det gäller<br />

för kommuner och landsting att<br />

börja planera noga redan nu.<br />

– Ytterst viktigt är det att man sätter<br />

sig in i problematiken och lär sig så<br />

mycket som möjligt. Det handlar<br />

om att tänka långsiktigt och jämna<br />

ut ekonomibördan över tiden för att<br />

inte skjuta över betalningsansvar till<br />

framtida generationer, menar Nils<br />

Mårtensson.<br />

Nils Mårtensson, pensionsskuldsexpert<br />

på Skandia.<br />

Börja betala av nu<br />

För att mildra framtida kostnadstryck<br />

är det en fördel om kommuner<br />

och landsting gör avsättningar redan<br />

nu, och successivt löser in delar av<br />

pensionsskulden.<br />

– Ju mer en kommun sparar, desto<br />

bättre blir det naturligtvis framåt.<br />

Det gäller också att passa på när<br />

det finns goda förutsättningar,<br />

exempelvis om man nyligen sålt ett<br />

bolag och har en stark kassa. Det<br />

är ett konkret exempel på hur man<br />

kan gå tillväga för att klara av att<br />

hantera välfärden på sikt. Konsekvensen<br />

kan annars bli att det<br />

kommer att ta hårt på sjuk- och<br />

äldrevården.<br />

Skulden påverkar Sveriges<br />

samtliga kommuner<br />

– Kommuner med stark ekonomi,<br />

har bättre förutsättningar att<br />

hantera situationen. Parallellt är<br />

det viktigt att även ha en helhetsbild<br />

i åtanke. Ofrånkomligt kvarstår<br />

faktum - får staten ökad belastning,<br />

påverkar det i sin tur landets samtliga<br />

kommuners ekonomi, fortsätter<br />

Nils Mårtensson.<br />

De kommuner med svag ekonomi,<br />

framförallt de mindre i glesbygderna,<br />

kan tvingas att skära ner när<br />

folkmängden minskar. Nu gäller det<br />

att dessa kommuner gör realistiska<br />

bedömningar och inte förlitar sig<br />

på att befolkningsutvecklingen skall<br />

vända.<br />

eKOnOmI<br />

Pensionsskulden:<br />

Vilken generation ska ta smällen?<br />

Pensionsskulden ökar och den svaga soliditeten i<br />

kommuner och landsting är ett allvarligt problem.<br />

Dubbel belastning på utbetalningar, samtidigt<br />

som de sätter av pengar för framtiden.<br />

– Pensionsskulden är främst en generationsproblematik,<br />

frågan är vilken generation som skall<br />

ta smällen, säger nils mårtensson pensionsskuldsexpert<br />

på Skandia.<br />

KOrt BaKgrunD - nIlS mårtenSSOn<br />

Med en bakgrund på enheten för Kommunal ekonomi<br />

på finansdepartementet, med huvuduppgift att ta fram<br />

ekonomiska analyser, prognoser och nulägesanalyser till<br />

Sveriges ministrar - arbetar Nils Mårtensson sedan ett<br />

halvår tillbaka på Skandia som pensionsskuldsexpert.<br />

Tillbaka i tid har han varit ekonom på Landstingsförbundet,<br />

dessförinnan chef på pensionsskuldsenheten på<br />

pensionsföretaget KPA.<br />

Oro bland anställda, uppger<br />

rapport från KPA<br />

I en rapport som Pensionsföretaget KPA<br />

har tagit fram, uppges en klar oro bland<br />

kommun- och landstingsanställda. Nästan<br />

samtliga är bekymrade över att pengarna<br />

inte räcker till de ökande behoven inom<br />

äldreomsorgen. En klar majoritet tror att<br />

de själva kommer få det sämre än dagens<br />

pensionärer. Av rapporten framgår oro för<br />

hur de anställda på sikt skall klara av sin<br />

privatekonomi.<br />

Future Imagebank<br />

Hur påverkas pensionsskulden<br />

av tidigare pensionering?<br />

– Det blir en fördyring om kommunalanställda<br />

går i pension tidigare<br />

än ordinarie pensionsålder innan<br />

det nya kommunala pensionsavtalet,<br />

KAP-KL, har slagit igenom<br />

fullt ut. Det beror på att det tidigare<br />

pensionsavtalet, PFA, var kraftigt<br />

kostnadsdrivande, medan det nya<br />

avtalet har gjorts om för att vara hållbart<br />

på sikt.<br />

Hur ser du på Sveriges<br />

ekonomi i dess helhet?<br />

– Nu går det bra för Sverige och<br />

goda förutsättningar finns framåt.<br />

Men vi kommer inte ifrån att vi har<br />

stora problem på sikt i samband med<br />

att en hel generation går i pension.<br />

Detta påverkar de offentliga finanserna<br />

både när det gäller pensionerna<br />

och efterfrågan på välfärdstjänster.<br />

Vilket är det största<br />

problemet som regeringen<br />

brottas med nu?<br />

– Nödvändiga åtgärder bör vidtas<br />

idag. Den främsta åtgärden för<br />

att klara välfärden på sikt är en<br />

hög sysselsättning med produktivt<br />

arbete. Det kräver en välutbildad och<br />

välmatchad arbetskraft, snarare än<br />

kortsiktiga arbetsmarknadsmässiga<br />

åtgärder. Samtidigt kommer det att<br />

krävas en diskussion om den offentliga<br />

sektorns välfärdsåtaganden.<br />

Tina Lundberg<br />

Redovisar endast en del av<br />

pensionsskulden, enligt SCB<br />

Landsting och kommuner redovisar<br />

endast en mindre del av pensionsskulden<br />

i sina årsredovisningar. Det<br />

görs helt i enlighet med den kommunala<br />

redovisningslagen samtidigt som<br />

det strider mot god redovisningssed,<br />

enligt statistiska centralbyrån.<br />

27


En bra affärsjurist ser<br />

längre än juridiken.<br />

STOCKHOLM GÖTEBORG MALMÖ HELSINGBORG LONDON<br />

PARIS BRYSSEL HONG KONG SHANGHAI<br />

www.vinge.se<br />

Vinge är en av Nordens största advokatbyråer med omkring 450 anställda, varav ca 300 jurister.<br />

Vår verksamhet är helt inriktad på affärsjuridik och våra uppdrag är till stor del internationella. Vinge ingår i<br />

Scandinavian Law Alliance tillsammans med Kromann Reumert i Danmark och Thommessen i Norge samt i<br />

Lex Mundi, ett globalt nätverk för oberoende advokatbyråer.<br />

offentliga affärer #6 2006<br />

I år räknar samtliga landsting med<br />

att kunna visa upp plusresultat - ett<br />

konststycke som man inte klarade<br />

under förra året. Även kommunerna<br />

går bra, för 2006 gör de ett sammantaget<br />

plusresultat på 14 miljarder<br />

kronor. Förklaringen till den ekonomiska<br />

framgången är bland annat att<br />

fler jobbar, vilket ger kommunerna<br />

större skatteintäkter, och att statsbidragen<br />

höjts. Den goda ekonomiska<br />

utvecklingen lär enligt en färsk<br />

prognos från Sveriges Kommuner<br />

och Landsting fortsätta i ett par år<br />

till. Därefter, alltså efter 2009, börjar<br />

dock mörka moln att torna upp<br />

sig. Ekonomerna hävdar att intäkterna<br />

från skatterna då inte kommer<br />

att räcka till för att bekosta den<br />

kommunala välfärden. Ledningen<br />

för Sveriges Kommuner och Landsting<br />

varnar därför kommunerna för<br />

att öka utgifterna genom att sänka<br />

skatterna eller öka lönerna. Pengarna<br />

kommer att behövas framöver när de<br />

äldre blir fler och alltmer vårdkrävande,<br />

menar de.<br />

– I dag är det endast ett fåtal<br />

kommuner som redovisar dåliga<br />

siffror tack vare den stabila högkonjunkturen<br />

i Sverige. På många<br />

håll har man i dag ett överskott i<br />

budgeten och nu gäller det att samla<br />

i ladorna för att återställa balansen i<br />

ekonomin. Inte minst för att klara<br />

de framtida pensionsåtagandena när<br />

stora grupper offentligt anställda går<br />

i pension under de närmaste åren,<br />

säger Anders Haglund, direktör<br />

Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers.<br />

Anders Haglund, Öhrlings<br />

PricewaterhouseCoopers.<br />

Förstärkning på senare år<br />

Så var det inte för fem år sedan. Då<br />

var läget det omvända.<br />

– Många kommuner och landsting<br />

brottades med ekonomiska problem<br />

och brister i styrning och ledarskap.<br />

1/3 av kommunerna fick inte<br />

ekonomin att gå ihop. Många hade<br />

helt enkelt förbrukat sina resurser<br />

för att kunna finansiera den löpande<br />

verksamheten, berättar Anders<br />

Haglund.<br />

– Under de senaste åren har dock<br />

kommunernas ekonomi förstärkts.<br />

Man har också börjat ta tag i styrproblemen<br />

genom att utveckla<br />

styrformer, vässa sitt ledarskap och<br />

tydliggöra sina ambitioner och mål<br />

för verksamheten. Uppföljning är<br />

naturligtvis A och O. Andra viktiga<br />

faktorer är viljan att utveckla och<br />

mäta produktiviteten inom olika<br />

områden där uppföljning alltså är<br />

A och O. Även en ökad samverkan<br />

mellan kommuner och mellan<br />

kommun och företag är viktiga framgångsfaktorer,<br />

förklarar han.<br />

Vilka trender kan man se?<br />

– Kommuner agerar allt oftare på<br />

regional nivå. Samverkan är en<br />

nödvändighet på områden som till<br />

exempel infrastruktur där man både<br />

försöker att påverka och samarbeta<br />

med statliga aktörer som Banverket<br />

eKOnOmI<br />

Sektorn på miljardplus<br />

Det ekonomiska läget för landets kommuner och<br />

landsting ser ljust ut. Sammantaget gör hela den<br />

landstingskommunala sektorn i år ett plusresultat<br />

på plus 19 miljarder kronor.<br />

”<br />

och Vägverket, menar Anders<br />

Haglund.<br />

Det kan också handla om gemensamma<br />

satsningar på turism och<br />

näringsliv.<br />

Attraktiv kärnverksamhet<br />

– Kärnverksamheterna i kommunerna<br />

måste ha en hög och mätbar<br />

kvalitet. Det är självklara ingredienser<br />

för en kommuns attraktionskraft.<br />

Det kan handla om boende<br />

och planer för framtida byggande,<br />

skola och annan kommunal service,<br />

säger Anders Haglund.<br />

Sammanslagningar av kommuner<br />

tror inte Anders Haglund är en<br />

framkomlig väg. Det lönar sig inte<br />

Nu gäller det att samla i ladorna<br />

- Anders Haglund<br />

”<br />

och i synnerhet inte när det gäller<br />

glesbygdskommuner. Ett ökat<br />

samarbete när det gäller kompetensförsörjning<br />

och andra frågor där det<br />

finns gemensamma intressen kan<br />

dock vara bra för flera kommuner.<br />

Det är inte heller något märkvärdigt<br />

med att orter med tidigare historiskt<br />

starka bindningar söker samarbetslösningar<br />

till gagn för alla parter.<br />

Även om dessa orter i dag skulle ligga<br />

i olika kommuner.<br />

Arne Öster<br />

Tre av fyra Privat pensionssparare saknar kunskap om avgifter<br />

endast en av fyra av alla som har ett eget<br />

pensionssparande vet vad de betalar i avgift till<br />

förvaltaren. Det visar en ny undersökning som<br />

amF Pension genomförde i september.<br />

- resultatet är oroväckande säger Ingvar Skeberg,<br />

Vice VD på amF Pension.<br />

I Sverige har ungefär hälften av alla i<br />

åldrarna 21 till 64 år privat pensionssparande<br />

och medelspararen sparar i<br />

snitt cirka 300 kronor. Men endast<br />

<strong>24</strong> procent av dessa har kunskap om<br />

vilka avgifter de betalar till förvaltaren.<br />

Av dem tycker hela 59 procent<br />

att avgifterna är för höga. Avgifternas<br />

betydelse är ofta underskattad, det<br />

påverkar pensionen mer än man tror<br />

(se tabell nedan.)<br />

– Det tyder på att en stor del av<br />

privatspararna varje månad lägger<br />

undan pengar utan att vara medvetna<br />

om avgifternas effekt på sparkapitalets<br />

utveckling. Den som väljer privatsparande<br />

med höga avgifter kan råka ut<br />

för en obehaglig överraskning när<br />

det är dags att ta ut pensionen, säger<br />

Ingvar Skeberg, Vice VD på AMF<br />

Pension.<br />

Tydligare information<br />

Okunskapen speglas även i att så<br />

mycket som hälften av spararna anger<br />

att de mycket sällan eller sällan följer<br />

utvecklingen av det egna pensionssparandet.<br />

– Det är ingen överraskning att många<br />

ägnar lite tid åt att sin pension, men<br />

det är också ett tecken på att vi som<br />

erbjuder privat pensionssparande kan<br />

bli ännu bättre. Tydligheten när det<br />

gäller avgifter för olika pensionsprodukter<br />

behöver öka i hela branschen,<br />

säger Ingvar Skeberg.<br />

Bör jämföra aktörer<br />

Val av förvaltare styrs främst av en<br />

befintlig ekonomisk relation till bank<br />

eller försäkringsbolag. I undersökningen<br />

svarade 58 procent av dem<br />

som sparar privat att de valde förvaltare<br />

för att de redan var kund i bolaget.<br />

Det var med andra ord inte nivån på<br />

avgifterna som avgjorde valet.<br />

– Givetvis ligger det i försäkringsbolagens<br />

intresse att sälja olika tjänster till<br />

en och samma kund. Och för kunden<br />

är det en bekväm lösning att lägga sitt<br />

privata sparande på, till exempel, den<br />

bank som sköter bostadslånet. Men<br />

spararen kan vinna mycket på att<br />

jämföra de olika aktörerna på marknaden,<br />

fortsätter Ingvar Skeberg.<br />

Fredrik Fermén<br />

unDerSöKnIngen:<br />

Undersökningen baseras<br />

på svar från 1 154 personer<br />

i åldrarna 21 till 64 år<br />

i hela Sverige. Datainsamlingen<br />

genomfördes under<br />

1-7 september 2006 med<br />

hjälp av en webb-baserad<br />

frågeenkät.<br />

29


KOmmuner<br />

Trots olikheterna styrs Sveriges nordligaste<br />

kommun och vår sydligaste av<br />

expansion och stark framåtanda.<br />

– Här är det drag under galoscherna.<br />

En av världens modernaste gruvor<br />

LKAB, Luossavaara, Kiirunavaara<br />

AB, rekordinvesterar för framtiden.<br />

Rymd- och miljöforskningen ökar<br />

och allt fler besökare vill till Kiruna.<br />

Flygplans- och biltestningen växer<br />

och handeln visar resultat som få kan<br />

tävla med. Nu när gruvan växer så<br />

det knakar får vi bygga om Kiruna<br />

från traditionens bojor, och det gör<br />

inte saken sämre, fortsätter Kenneth<br />

Stålnacke i årsredovisningen 2005.<br />

<strong>2007</strong> firar Trelleborg<br />

750-årsjubelium<br />

Nästa år slår Trelleborgs kommun på<br />

stora trumman i samband med sitt<br />

750-årsjubiluem. Festen pågår i 365<br />

dagar, från nyårsdagen till nyårsaftonen.<br />

Det ena arrangemanget efter<br />

det andra avlöser varandra.<br />

– Föreningar, företag och många<br />

andra kommer att tillsammans<br />

med kommunala nämnder, styrelse,<br />

förvaltningar att göra festen till en<br />

händelse som verkligen sätter Trelleborg<br />

på kartan, hävdar Egil Ahl,<br />

kommunstyrelsens ordförande (s) i<br />

årsredovisning 2005.<br />

Kiruna Sveriges<br />

nordligaste kommun<br />

Med direktflyg från <strong>Stockholm</strong><br />

på 90 minuter, 140 km norr om<br />

polcirkeln, ligger Kiruna - Sveriges<br />

nordligaste kommun med sina 23<br />

135 invånare. Sida vid sida lever de<br />

urgamla samiska näringarna tillsammans<br />

med den högteknologi som<br />

gjort Kiruna framgångsrikt. Den<br />

omfattande rymd- och miljöforskningen<br />

har fört med sig att Kiruna<br />

har blivit ett centrum för rymdforskning<br />

på norra halvklotet.<br />

Offensiv satsning<br />

Gruvbrytning är ryggraden i näringslivet,<br />

samtidigt som Kiruna kommun<br />

även satsar stort inom rymd, turism<br />

och högskoleutbildningar.<br />

– Vi lyckades nå målet 2005.<br />

Kommunens resultat blev drygt 36<br />

mkr och i kommunen koncernens<br />

offentliga affärer #6 2006<br />

Kiruna och Trelleborg<br />

Styrda av framåtanda<br />

Kiruna kommun ger allt, trelleborgs kommun<br />

satsar stort inför sitt kommande 750-årsjubileum.<br />

– Kiruna ger järnet, säger Kenneth Stålnacke,<br />

kommunstyrelsens ordförande (s).<br />

drygt 49 mkr. Ambitioner och mål<br />

som fastställdes har uppfyllts med<br />

råge, säger Kenneth Stålnacke.<br />

De lyckades dessutom sänka kommunalskatten<br />

med 10 öre. Nu finns <strong>25</strong><br />

mkr avsatta och den framtida inriktningen<br />

är minst 10 mkr år. Överskottet<br />

de nu har ger möjlighet till<br />

reformutrymme som kan förbättra<br />

välfärden. Viktiga områden som<br />

Kiruna kommun satsar på är att<br />

bygga ut infrastruktur för att möjliggöra<br />

företagsetableringar, så väl som<br />

utbyggnad av turistanläggningar.<br />

Kiruna och Trelleborg<br />

kontrasternas platser<br />

Medan du möter Ishotellet i Jukkasjärvi<br />

som för sjuttonde säsongen byggs<br />

upp på nytt av snö och is, finner du<br />

vita sandstränder i Trelleborg. Samtidigt<br />

som många resenärer flyger till<br />

Kiruna, passerar stora godsmängder<br />

offentliga affärer #6 2006<br />

in och ut ur landet i Trelleborg. Själva<br />

centralorten Trelleborg är en viktig<br />

industri- och hamnstad och utgångspunkt<br />

för Europavägarna 6 och 22.<br />

Trelleborgs Hamn är en av de största<br />

i landet. Inom logistiknäringen finns<br />

ett stort antal företag representerade<br />

i Trelleborg. Med hamnen som nav<br />

verkar rederier, transport- och speditionsföretag.<br />

Trelleborgs kommun satsar<br />

på bostäder, miljö och<br />

vägutbyggnader<br />

Just nu är kommunen med sina<br />

dryga 40 000 invånare inne i en<br />

mycket intensiv och genomgripande<br />

förändringsprocess. Omvandlingen<br />

av Trelleborg från industristad till<br />

attraktiv bostadsort är i full gång.<br />

Stavstensudde är en av nycklarna till<br />

Trelleborgs framtid, de åtta byarna<br />

kommer vara en given attraktion<br />

under den kommande bomässan.<br />

Goda kommunikationer är väsentliga<br />

för Trelleborgs utveckling och<br />

mycket arbete läggs ner på planering,<br />

bland annat utbyggnad av E6.<br />

– Det är nu vi bestämmer färdriktningen<br />

för Trelleborg och trelleborgarna<br />

under de kommande<br />

decennierna, menar Egil Ahl,<br />

kommunstyrelsens ordförande.<br />

Stor omsorg ägnas även åt de lokala<br />

miljöfrågorna. Trelleborgs engagemang<br />

i Östersjösamarbetet Baltic<br />

Master är ett exempel på vikten av<br />

samarbete över nationsgränserna. Trelleborgs<br />

arbete inom Klimp, klimatinvesteringsprogrammet,<br />

har fått stöd<br />

av Naturvårdsverket bland annat för<br />

satsning på fjärrvärme. Det första<br />

spadtaget har tagits för anläggningen<br />

som skall förse delar av centralorten<br />

med miljövänlig fjärrvärme.<br />

Näringslivet i Trelleborg<br />

Över 2000 företag finns i Trelleborg.<br />

Några är multinationella<br />

företag som till exempel - Pergo<br />

AB, ANI Printing Inks AB, Trelleborg<br />

AB, Metso Minerals AB,<br />

Ruukki. Från Trelleborg kommer<br />

också Dux-möblerna. Ett annat<br />

företag som är välkänt är FMT som<br />

förser flygplatser världen över med<br />

passagerarbryggor. Företagandet i<br />

Kirunas kommunalråd<br />

Kenneth Stålnacke<br />

Foto: Sören Häggroth<br />

Trelleborg präglas i hög utsträckning<br />

av tillverkning, de mekaniska<br />

verkstäderna är flera, bland annat<br />

Prestando AB som levererar till<br />

bilindustrin. Service- och tjänsteföretagen<br />

i Trelleborg ökar ständigt<br />

i antal. Växande branscher<br />

är numera också finansiell utbildnings-,<br />

fastighets-, uthyrnings- och<br />

företagstjänster.<br />

Turismen i kommunerna<br />

Turismen i Kiruna kommun står för<br />

hälften av all turism i Norrbotten. Där<br />

sommarsolen lyser utan att gå ned i två<br />

månader i sträck, medan polarnatten<br />

under tre veckor i december sänker sitt<br />

täcke över bygden. Kiruna kommun<br />

har ett rikt kulturliv och en förnämlig<br />

konstsamling på 2000 verk. De anser<br />

sig ha Nordens bästa amatörteater och<br />

ett framgångsrikt musikliv. För att inte<br />

glömma skidparadiset Riksgränsen.<br />

Här finns Sveriges högsta fjäll, Kebnekaise,<br />

liksom Torneträsk som är en av<br />

landets djupaste sjöar. Trelleborg är<br />

slätten som möter havet. Här finns<br />

de vita sandstränder och inbjudande<br />

strandängar och fiskelägena. Genom<br />

vindlande pilalléer finns pittoreska<br />

byar med sina små kyrkor. Trelleborgs<br />

turistbyrå har som första turistbyrå<br />

i Skåne blivit Equalityregistrerad.<br />

Equalitymärket delas ut till turistmål,<br />

anläggningar och offentliga lokaler<br />

KOmmuner<br />

Egil Ahl, kommunstyrelsens ordförande (s) i Trelleborgs kommun är övertygad om att Trelleborgs 750-årsjubiluem kommer att<br />

sätta kommunen på kartan.<br />

Foto: Ingrid Wall<br />

som godkänts av föreningen “Turism<br />

för alla” i Sverige och syftar till att öka<br />

tillgängligheten för människor med<br />

olika typer av funktionshinder.<br />

Kiruna ett kulturellt och<br />

socialt experiment<br />

Före kommunreformationen på<br />

70-talet ansågs Kiruna vara världens<br />

största stad med hänsyn till ytan.<br />

Kiruna byggdes som ett ”mönstersamhälle”<br />

efter ideal som vuxit fram<br />

i Storbritannien. Det blev ett av de<br />

större skandinaviska samhällsprojekten<br />

genom tiderna. Stadsplan, husbyggande,<br />

transporter och utbildning<br />

anpassades till klimatet och människorna.<br />

Anläggandet av Kiruna blev ett<br />

av århundradets stora sociala experiment<br />

som fortfarande genomsyrar hela<br />

samhället, för att inte glömma beaktandet<br />

av det kulturhistoriska värdet.<br />

Tina Lundberg<br />

31


kommuner<br />

Den nya arbetstidslagen<br />

rullar på i Haninge Kommun<br />

Den nya arbetstidslagen, skall den första <strong>januari</strong><br />

vara införd och gälla för alla kollektivavtal.<br />

reglerna innebär stora omställningar på många<br />

arbetsplatser. I Haninge kommun har man testat<br />

den nya ALT genom Time Cares schemasystem<br />

under den gångna hösten med gott resultat.<br />

Haninge Kommun har inom äldreomsorgen<br />

haft ett schemasystem efter<br />

Time Care-modell i cirka sju år. Linda<br />

Arvidsson, som är huvudadministratör<br />

för tidssystem i Haninge Kommun och<br />

ser positivt på ett Time Carekontrakt<br />

som gäller för hela äldreomsorgen:<br />

– Vi började med det här för att kunna<br />

optimera personalbemanningen, då den<br />

tidigare var väldigt statisk. Vi insåg också<br />

vikten av att kunna schemalägga efter<br />

vårdbehovet. Vilket vi får fram efter ett<br />

system som kallas vårdresursmätning,<br />

där man också lägger in möten, friskvård,<br />

administrativ tid med mera. Då<br />

får vi fram den faktiska vårdtiden.<br />

För att alla delar ska fungera krävs olika<br />

behörigheter i systemet. Utöver användare,<br />

som representerar personalen,<br />

finns systemadministratörer, huvudadministratör,<br />

huvudadministratör löner<br />

och enhetschef.<br />

Programmet i korthet<br />

För att utveckla ett schema följer man<br />

ett visst linjärt program, som utgår från<br />

vårdresursmätningen. Ett bemanningskrav<br />

läggs upp av systemadministratören<br />

tillsammans med respektive chef.<br />

Önskemål: Alla lägger in sitt eget schema<br />

efter sina egna önskemål. När vill jag<br />

vara ledig? När vill jag jobba dag respektive<br />

kväll? När vill jag ha semester?<br />

Preliminärt schema: Då tittar man på<br />

verksamhetens behov. När behövs jag?<br />

Kan jag tänka mig att jobba dag istället<br />

för kväll?<br />

Färdigt schema: När ovanstående<br />

punkter är uppfyllda delas det färdiga<br />

schemat ut två veckor innan det börjar<br />

gälla.<br />

Schemaläggning enligt ALT<br />

– Den nya arbetstidslagen är ganska<br />

komplicerad i förhållande till den<br />

gamla och till vårt sätt att se på schemaläggning<br />

i Skandinavien. Därför<br />

är det till stor nytta för oss att kunna<br />

använda ett schemaläggningssystem,<br />

där alla regler och avtal finns inlagt.<br />

Vilket i sin tur innebär att alla behöver<br />

inte kunna arbetstidslagen till punkt<br />

och pricka, för att kunna schemalägga<br />

sig själva enligt gällande regler.<br />

Försöker någon att lägga in ett pass som<br />

bryter mot en regel, exempelvis dygnsvila,<br />

kommer systemet att säga ifrån och<br />

påpekar “regelbrott” på datorskärmen,<br />

samt en förklaring på vari regelbrottet<br />

ligger. Den nya arbetstidslagen gör<br />

att Haninge Kommun nu startar upp<br />

Time Care i hela äldreomsorgen så att<br />

schemaläggningen görs på samma sätt i<br />

hela förvaltningen. De enheter som vill<br />

ha kvar sina fasta scheman går vi bara in<br />

och kontrollerar, enligt reglerna i ATL.<br />

Linda Arvidsson, huvud-<br />

administratör för Time Cares<br />

tidssystem i Haninge Kommun.<br />

Höstens test<br />

För att tydligare kunna se konsekvenserna<br />

av ATL i samband med schema-<br />

offentliga affärer #6 2006<br />

läggning gjorde Haninge Kommun<br />

några scheman efter önskemål enligt<br />

de regler som gäller idag. Sedan lade<br />

vi in samma önskemål, men enligt de<br />

nya reglerna i ATL.<br />

– Vi gav också de påhittade personerna<br />

olika karaktärer, exempelvis en pappa<br />

som har sina barn varannan vecka. Detta<br />

för att se hur de nya reglerna påverkar<br />

inte bara verksamheten utan även<br />

personalen, säger Linda Arvidsson.<br />

Konsekvenser för<br />

arbetsgivare och -tagare<br />

Om man som arbetsgivare tillfälligt<br />

måste gå ifrån reglerna vad gäller<br />

dygnsvila och veckovila, till exempel<br />

att personal måste beordras in på<br />

grund av sjukdom. Då måste arbetstagaren<br />

kompenseras, dels genom att få<br />

ersättning och dels få kompensationsledighet<br />

på nästkommande arbetspass.<br />

Man får endast göra avvikelser från<br />

dygns- och veckovilan om det är på<br />

grund av att en situation uppstår som<br />

en arbetsgivare inte kunnat förutse,<br />

som till exempel sjukdom.<br />

– Det kommer att bli dyrare för arbetsgivaren<br />

att ta in personal på kvalificerad<br />

övertid, på grund av kvalificerad<br />

ersättning och eventuell täckning för<br />

personen som måste ersättas med<br />

kompensationsledighet. Det kommer<br />

även att bli svårare att bevilja byten av<br />

pass då dessa måste kontrolleras enligt<br />

fler regler än i dagsläget, säger Linda<br />

Arvidsson.<br />

Peter Lindskog-Bodin<br />

offentliga affärer #6 2006<br />

Virgins ägare och koncernchef<br />

Richard Branson skulle inte klara<br />

sig utan sina anteckningsböcker.<br />

När han talar med anställda eller<br />

kunder antecknar han alltid och gör<br />

dessutom en lista över saker som<br />

omedelbart behöver fixas. Just listor<br />

är det viktigaste av alla verktyg, anser<br />

managementgurun David Allen som<br />

av den amerikanska affärstidningen<br />

Fast Company kallats världens mest<br />

inflytelserika tänkare inom produktivitet.<br />

Hans bok “Getting things<br />

done”, från 2001 har uppnått en kultliknande<br />

status. Outlook, Palmpilot<br />

och Blackberry, som David Allen<br />

kallar för Crackberry, är tekniska<br />

hjälpmedel tänkta att förenkla<br />

arbetet, men i många fall stör de och<br />

i värsta fall leder de till en felprioritering.<br />

Många som tröttnat på att<br />

synkronisera mobilen med datorns<br />

kalender, telefonlistan med Outlook<br />

och att alltid ha koll på e-posten med<br />

mobilen gillar David Allens teori<br />

om back-to-basics-management.<br />

Fördelen med anteckningsböcker är<br />

uppenbara i sammanhanget - batteriet<br />

tar aldrig slut, manualen existerar<br />

inte och du behöver inte vara<br />

rädd att den kraschar.<br />

Nya ögon<br />

Det analoga ledarskapet är inte<br />

teknikfientligt utan ser på det<br />

moderna arbetet med nya ögon.<br />

Enligt David Allen handlar arbete<br />

i dag om att disponera tiden och<br />

vara medveten om energinivån hos<br />

LeDArskAp<br />

Högre kvalitet med<br />

analog analaog teknik<br />

Att vara effektiv utan elektronik - går det? Ja, det<br />

går alldeles utmärkt, menar produktivitetsgurun<br />

David Allen.<br />

sig själv och andra. Det gäller att<br />

ha förmågan att analysera när förutsättningarna<br />

för arbetet är de bästa<br />

- något som tekniken stör. Därför är<br />

långsammare tekniker i många fall<br />

mer lämpade för arbetet. Kommunikation<br />

som tar tid och samtal med<br />

större närvaro gör att det analoga<br />

arbetssättet kräver mer eftertänksamhet,<br />

mer taktfullhet och mer<br />

kvalitet. Och det sätter människan<br />

bakom arbetet främst.<br />

Distansarbetare struntar<br />

i IT-säkerheten<br />

Att ständigt vara uppkopplad kan<br />

också ge upphov till stress och man<br />

tänker inte heller alltid på de säkerhetsrisker<br />

som finns. En undersökning<br />

som Insight Express gjort på<br />

uppdrag av Cisco visar att säkerheten<br />

är lågt prioriterad hos dem som<br />

jobbar på distans. 1 000 distansarbetare<br />

i tio länder har tillfrågats och<br />

svaren visar bland annat att var femte<br />

användare låter vänner eller familj få<br />

tillgång till Internet på jobbdatorn.<br />

Lika många surfar via grannens<br />

oskyddade trådlösa nätverk när de<br />

jobbar hemma.<br />

– Att använda andras trådlösa nätverk<br />

eller låta icke anställda komma åt<br />

jobbdatorn är säkerhetsrisker som<br />

kan innebära att företagsinformation<br />

hamnar i orätta händer eller att<br />

företagets nätverk kan utsättas för<br />

hackarattacker, säger Håkan Nohre,<br />

säkerhetsexpert på Cisco i Sverige.<br />

Arne Öster<br />

Future Imagebank<br />

Ramavtalsleverantör<br />

Informationsförsörjning<br />

2005<br />

Vi tar hand om alla dina dokumentprocesser:<br />

Datafångst<br />

Processer<br />

Arkivering<br />

Systemintegration<br />

Managed Services<br />

Support<br />

BancTec är en av världens ledande leverantörer av systemlösningar inom<br />

skanning, bild- och ärendehantering, informationssökning och elektroniska<br />

arkiv. De systemlösningar BancTec levererar kännetecknas av att de är<br />

verksamhetskritiska och hjälper kunderna att spara tid och pengar.<br />

Några kunder: Bankgirot, Privatgirot, Nordea, Tradimus, Plusgirot, HTF, If,<br />

RPS, Post Danmark, BBS, ABN Amro Bank, Bank of Scotland, Bank of<br />

Ireland, New Charter Housing, Vägverket, Ford Motor Credit, American<br />

Express, SmåA och British Airways.<br />

BancTec AB. Besöksadress: Årstaängsvägen 1A, 5 tr.<br />

Postadress: Box 47155, 100 74 <strong>Stockholm</strong>.<br />

Telefon: 08-744 75 00. Telefax: 08-744 75 50.<br />

E-post: mailbox@banctec.se Hemsida: www.banctec.se


leDarSKaP<br />

Sven Allgurén VD vid Medavo<br />

Resultatutveckling.<br />

Läsarnas frågor om ledarskap<br />

”Vissa personer är<br />

tysta på mötet”<br />

Inget intresse för möten<br />

Jag är ansvarig för en grupp på 8<br />

personer sedan 3 år tillbaka. Jag<br />

har vid flera tillfällen försökt att<br />

införa att vi skall ha regelbundna<br />

möten. Efter några försök så har<br />

jag fått höra att man tycker att det<br />

inte ger något. Några medarbetare<br />

har menat att de inte har tid och<br />

att vi inte behöver ha möten. Hur<br />

skall jag göra för att få upp intresset<br />

för regelbundna möten?<br />

> Jag blir lite förvånad över ditt<br />

problem. Det verkar som om det<br />

är dina medarbetare som leder dig<br />

istället för tvärt om. Att samla sina<br />

medarbetare med en viss regelbundenhet<br />

är viktigt för att bland annat<br />

informera, ta upp gemensamma<br />

problem eller planera för framtiden.<br />

Om ett möte inte upplevs<br />

som meningsfullt så beror detta nog<br />

mer på att mötet är felaktigt upplagt<br />

eller genomfört. Det är bättre att du<br />

har korta möten oftare än att de blir<br />

långdragna och sällan. Ett fungerade<br />

möte är alltid väl förberett. Fastställ<br />

en agenda, som kan vara övergripande<br />

och samma vid varje tillfälle.<br />

offentliga affärer #6 2006<br />

Offentliga Affärer har anlitat<br />

Sven Allgurén VD vid Medavo<br />

Resultatutveckling. Han kommer<br />

att svara på våra läsares frågor<br />

om ledarskap. Sven har under<br />

19 år utbildat och coachat ledare<br />

i Sverige och har stor erfarenhet<br />

inom området. Har du en fråga<br />

som du vill ha besvarad eller<br />

belyst så sänd den direkt till;<br />

sven.allguren@medavo.se.<br />

Självklart kommer vi inte att<br />

publicera ditt namn i artikeln.<br />

Personalmöten är en viktig källa för att styra och<br />

leda en verksamhet. Ibland uppstår det problem<br />

av olika slag med dessa möten. att regelbundet se<br />

över och ifrågasätta mötesrutiner är betydelsefullt<br />

för en fungerande verksamhet. I detta nummer<br />

tar jag upp några frågor som berör problem som<br />

kan uppstå vid möten och som i värsta fall kan<br />

skapa osämja istället för samverkan.<br />

Klargör mötets syfte och se till att<br />

ni tar upp sådana frågor som berör<br />

personalen. Övergripande diskussioner<br />

brukar däremot ta lång tid och<br />

inte leda fram till konkreta åtgärder.<br />

Du kan ibland även delegera ut vissa<br />

frågor till någon medarbetare, som<br />

får redogöra för ett problem som<br />

uppkommit. Det finns mycket mer<br />

att säga om mötesteknik, men följer<br />

du dessa grundregler som kommer<br />

du säkert att få ett positivt gensvar<br />

i framtiden.<br />

Möten som leder till något<br />

De möten som jag har med min<br />

arbetsgrupp leder ofta till klagomål<br />

på arbetsförhållanden eller<br />

företagsledningen. Jag upplever<br />

att vilka frågor jag än tar upp så<br />

hamnar vi ofta i dessa ändlösa diskussioner.<br />

Hur bör man bäst styra<br />

upp mötet för att undvika dessa<br />

diskussioner?<br />

> Jag är inte helt säker på att du<br />

skall undvika att ta i dessa frågor<br />

utan heller försöka lösa de konflikter<br />

som dina medarbetare vill ventilera.<br />

Det är helt uppenbart att du<br />

offentliga affärer #6 2006<br />

konfronteras med ett missnöje som<br />

ligger och jäser hos personalen. Om<br />

du försöker att undvika detta kan ni<br />

inte komma vidare med andra frågor.<br />

Lyssna på dina medarbetare. Vad<br />

är det egentligen man är missnöjd<br />

med? Försök genom att ställa frågor<br />

att förstå orsaken bakom. Låt alla<br />

komma till tals. Även de som kanske<br />

sitter tysta och som har en avvikande<br />

mening. Fråga efter konkreta förslag<br />

till lösningar. Undvik att direkt lösa<br />

problemet vid mötet. Lova istället<br />

att du skall undersöka saken. Det är<br />

vikigt att du sedan återkommer med<br />

besked oavsett om du har en lösning<br />

eller inte. Det viktiga är att du tar<br />

dina medarbetares missnöje på allvar<br />

innan det leder till långdragna ”surdegar”.<br />

Vissa personer är<br />

tysta på mötet<br />

Vi har möten på vår avdelning en<br />

gång per vecka. Ofta så blir det<br />

mest jag och 2-3 personer till som<br />

pratar medan resten knappast säger<br />

något alls. Vi direkt tilltal så<br />

säger man att man håller med eller<br />

att man inte vet. Jag anser att allas<br />

åsikter bör komma fram. Hur bör<br />

man göra för att även de blyga skall<br />

deltaga i mötet?<br />

> Det problem som du beskriver är<br />

mycket vanligt. En del personer är<br />

mycket pratglada och andra får då<br />

svårt att komma till tals. Tänk på att<br />

mötet måste vara väl förebrett och ha<br />

ett verkligt syfte. Berätta detta i början<br />

av mötet så att alla vet vad som<br />

gäller. Om du vill få med så många<br />

åsikter som möjligt så får du nog<br />

tänka på hur du uttrycker dig. Om<br />

du frågar: ”Har du något att säga om<br />

detta?” så kommer de ”blyga”, som<br />

du uttrycker dig, att svara nej. Om<br />

du däremot frågar: ”Vilken uppfattning<br />

har du?” så får du ett mer uttömmande<br />

svar. Om du har personer<br />

som avbryter ofta så måste du markera<br />

att det inte är acceptabelt. Du<br />

kan även prata med dessa personer<br />

enskilt och ge kritik på beteendet.<br />

Mötesdeltagare som<br />

kommer för sent<br />

Vi har avdelningsmöten en gång i<br />

månaden. Vid nästan varje tillfälle<br />

så är det en person som vi alltid får<br />

leDarSKaP<br />

Att samla sina medarbetare med en viss regelbundenhet är viktigt för att bland annat informera,<br />

ta upp gemensamma problem eller planera för framtiden, skriver Sven Allgurén, VD Medavo<br />

Resultatutveckling.<br />

vänta på. Trots att jag påtalat att<br />

vi börjar prick 10.00 så verkar det<br />

som om denna person inte bryr sig.<br />

”Jag var tvungen att lösa det här<br />

först” är ett vanligt svar som jag<br />

får. Hur skall jag agera för att få<br />

honom att förstå att han slösar vår<br />

tid?<br />

> Tyvärr är det inte ett ovanligt beteende<br />

som du beskriver. Har man<br />

utsatt ett möte till ett visst klockslag<br />

så skall man börja då. Vänta inte på<br />

personer som kommer sent. Risken<br />

Några medarbetare har menat att de<br />

inte har tid och att vi inte behöver ha möten.<br />

Fråga till Sven Allgurén.<br />

att alltid vänta på någon är att övriga<br />

också börjar komma för sent eftersom<br />

mötet aldrig börjar i tid. Ha alltid<br />

en agenda för mötet. Dokumentera<br />

alltid vad ni kommit fram till och<br />

anteckna också klockslag när sent ankomna<br />

personer dyker upp. Ett problem<br />

med senkomna deltagare är att<br />

de inte får korrekt information eller<br />

tar del av diskussionerna. Det kan då<br />

falla tillbaka på verksamheten och på<br />

dig själv om du är ansvarig. Du kan<br />

lösa det genom att utse en person som<br />

informerar de personer som kommer<br />

för sent. Men kom ihåg: börja alltid<br />

mötet på utsatt tid.<br />

34 35<br />

Future Imagebank<br />

”<br />


Idé:<br />

Hantera stadens infrastruktur, både under och ovan jord.<br />

Verklighet:<br />

För att kunna hantera stadens infrastruktur, under såväl som ovan<br />

jord, måste man kunna skapa, administrera och ta del av stadens<br />

kartdata. Med en programvara från Autodesk ® , företaget som<br />

integrerade CAD- och GIS, blir det möjligt. Välj mellan Autodesk<br />

Map ® 3D, Autodesk MapGuide ® Enterprise och Autodesk ® Raster<br />

Design – med dessa produkter har du en komplett lösning som<br />

hjälper dig att öka effektiviteten och produktiviteten i alla led.<br />

Besök www.autodesk.se/map3D om du vill komma i kontakt med<br />

en av våra återförsäljare, ladda ned teknisk information eller läsa<br />

om andra kunder och deras lösningar.<br />

Autodesk, Autodesk Map och Autodesk MapGuide är registrerade varumärken eller varumärken tillhörande Autodesk, Inc., i USA och/eller andra länder.<br />

Alla andra varunamn, produktnamn eller varumärken tillhör sina respektive innehavare. © 2006 Autodesk, Inc. All rights reserved.<br />

Autodesk Map 3D<br />

offentliga affärer #6 2006<br />

Kartdagar <strong>2007</strong><br />

förenar oss<br />

Konferensen Kartdagar <strong>2007</strong> – ”geografisk information<br />

& It förenar oss” arrangeras i elmias<br />

lokaler i Jönköping den 21-23 mars. arrangemanget<br />

genomförs av Kartografiska Sällskapet<br />

i samarbete med utvecklingsrådet för landskapsinformation<br />

(ulI) och mBK-leverantörernas<br />

Intresseförening.<br />

För många är geografisk information<br />

synonymt med kartor. Detta är<br />

fortfarande en viktig produkt, men<br />

området är mycket, mycket större<br />

än så. Bland de viktigaste landvinningarna<br />

under de senaste åren finns<br />

geografiska informationssystem<br />

(GIS), satellitnavigering (GPS) och<br />

Internetbaserade informationstjänster.<br />

I kombination med avancerad<br />

datainsamling från satelliter,<br />

flygplan, laser och andra digitala<br />

sensorer spänner den geografiska<br />

informationstekniken över ett stort<br />

område. Geografiska databashanterare<br />

kan i dag hantera, analysera,<br />

dokumentera och vara beslutsstöd<br />

för avancerade tillämpningar för till<br />

exempel transportplanering, väderprognoser,<br />

kärnbränslehantering och<br />

kommunal verksamhetsstyrning.<br />

Geografisk informationsteknik är ett<br />

av de snabbast växande teknikområdena<br />

i Sverige. Under de senaste<br />

tio åren har området vuxit med 30<br />

procent per år. Nya positioneringsmetoder<br />

och informationssystem<br />

står för den största delen.<br />

Effektivare vardag<br />

Ny teknik och information förenar<br />

oss människor. Den gör vårt arbete<br />

och vår vardag effektivare, ofta i<br />

kommunikation med andra. Konferensen<br />

vänder sig till alla som arbetar<br />

med geografisk IT inom statlig,<br />

kommunal och privat verksamhet. I<br />

programmet som utgår från arrangörernas<br />

intresseområden kommer<br />

det att finnas intressanta teman för<br />

gIS<br />

beslutsfattare, utvecklare, användare,<br />

forskare och andra specialister.<br />

Arrangemanget genomförs med hjälp<br />

av Kartografiska Sällskapets lokalavdelning<br />

i Jönköping och med Elmia.<br />

GIT-mässan<br />

I samband med konferensen Kartdagar<br />

<strong>2007</strong> arrangeras en teknisk<br />

utställning av MBK-leverantörernas<br />

intresseförening. Detta är Sveriges<br />

största mässa och utställning inom<br />

området geografisk informationsteknik.<br />

Här finner du produkter och<br />

tjänster inom GIS, geografisk IT,<br />

GPS, geodesi, fotogrammetri, kartografi,<br />

visualisering, laserskanning<br />

och mycket annat. GIT-mässan är<br />

forumet och mötesplatsen för professionella<br />

aktörer inom GIT-området.<br />

Till konferensen och mässan kommer<br />

över 2 000 personer under tre dagar.<br />

Presentation av produkter<br />

Utställarna kommer, förutom på<br />

mässan, att presentera det nyaste<br />

och fräschaste inom alla produktområden<br />

i form av föredrag. Du kan<br />

fritt besöka dessa föredrag under<br />

konferensen Kartdagar <strong>2007</strong>.<br />

Arne Öster<br />

Nationell strategi för<br />

hanteringen av GIT<br />

regeringen har gett lantmäteriverket i uppdrag<br />

att tillsammans med geodatarådet och i samråd<br />

med andra berörda myndigheter samt Sveriges<br />

Kommuner och landsting utarbeta en nationell<br />

strategisk plan för den samlade informationsförsörjningen<br />

inom geodataområdet.<br />

Huvudsyftet med strategin är att den<br />

ska vara vägledande för alla aktörer<br />

i Sverige när det gäller att åstadkomma<br />

en effektivare hantering<br />

av grundläggande geografisk information<br />

och fastighetsinformation<br />

– med andra ord vara det gemensamma<br />

underlaget för Sveriges SDI<br />

(Spatial Data Infrastructure) och för<br />

Sveriges agerande inom europeisk<br />

och internationell samverkan inom<br />

området. Uppdraget ska redovisas<br />

till regeringen den 30 mars <strong>2007</strong>.<br />

För att bereda förslag till strategin<br />

samt förbereda andra insatser överenskoms<br />

vid Geodatarådets första<br />

möte den 12 september att inrätta<br />

fem arbetsgrupper enligt följande:<br />

· Användarkrav<br />

· Metadata<br />

· Specifikation av innehåll, inklusive<br />

samverkansfrågor<br />

· Tekniska lösningar, framför allt för<br />

tillhandahållande av informationen<br />

inklusive Geoportal<br />

· Organisation och regelverk<br />

Nationell strategi<br />

Utöver dessa arbetsgrupper<br />

kommer det att finnas andra<br />

möjligheter att delta i arbetet och<br />

lämna synpunkter på innehållet i<br />

strategin, bland annat kommer ett<br />

antal seminarier att genomföras för<br />

att belysa gemensamma synpunkter<br />

och krav vad gäller till exempel<br />

behov av kompetensutveckling<br />

samt forskning och utveckling. Ett<br />

öppet seminarium kring geodatastrategin<br />

kommer att hållas den<br />

7 december i <strong>Stockholm</strong> och den<br />

8 februari kommer en hearing att<br />

genomföras om förslaget till nationell<br />

geodatastrategi.<br />

Arne Öster<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

37


RIKSGÄLDSKONTORET<br />

HAR SAGT SITT<br />

OM VILKET KORT MAN<br />

BORDE HA PÅ JOBBET.<br />

VAD SÄGER DU?<br />

Med ett Eurocard på jobbet får ni en<br />

smar tare administration. Vilket sparar<br />

både tid och pengar. Istället för många<br />

fak turor från olika håll, samlas nämligen<br />

allt på en faktura en gång i månaden.<br />

Vill ni ha ett kort med specifi k köpgräns<br />

på respektive innehavare, väljer<br />

ni inköpskortet Purchasing.<br />

Planerar ni att fl yga mycket så väljer<br />

ni tilläggstjänsten SAS Travel Pass<br />

VILL DU VETA MER? GÅ IN PÅ EUROCARD.SE ELLER RING VÅR FÖRSÄLJNINGSAVDELNING PÅ 08-14 67 45.<br />

Cor porate, som för vandlar ditt Eurocard<br />

till en fl ygbiljett hos SAS. Till<br />

saken hör att Eurocard accepteras<br />

överallt i hela världen.<br />

Det här är några av de fördelar<br />

och möjligheter som följer med ett<br />

Eurocard. Och som ligger till grund<br />

för att Riksgäldskontoret utsett oss<br />

till första handsval i den statliga upphandlingen<br />

av betalkort.<br />

offentliga affärer #6 2006<br />

– Det handlar mycket om en tydligare<br />

reglering som, i mångt och<br />

mycket, kodifierar upphandlingspraxis<br />

på marknaden, säger Peter<br />

Forsberg.<br />

Vilka är de viktigaste<br />

förändringarna?<br />

– Det föreslagna nya regelverket har<br />

en kronologi som följer upphandlingsprocessen.<br />

Det blir därför mer<br />

överskådligt och användarvänligt.<br />

I sak kodifierar regelverket till stor<br />

del rådande upphandlingspraxis<br />

på marknaden, till exempel införs<br />

bestämmelser om ramavtal som är<br />

vanligt förekommande i praktiken<br />

men som hittills varit knapphändigt<br />

reglerat. Flexibilitet är annars ett<br />

utmärkande drag. I dagsläget är till<br />

exempel möjligheten till förhandlad<br />

upphandling, som ligger närmast till<br />

hands vid komplicerade kontrakt,<br />

begränsad inom den klassiska<br />

sektorn. Den föreslagna upphandlingsformen<br />

konkurrenspräglad<br />

dialog tar särskilt sikte på denna<br />

typ av kontrakt genom vilken en<br />

upphandlande myndighet kan föra<br />

en dialog med leverantörer om hur<br />

dess behov bäst kan tillgodoses, något<br />

som kanske inte alltid kan definieras<br />

tydligt i ett förfrågningsunderlag i<br />

JurIDIK<br />

Nya LOU:<br />

En tydligare reglering<br />

De föreslagna nya lagarna om offentlig upphandling<br />

kommer inte att medföra några dramatiska<br />

förändringar i sak och kommer sannolikt inte<br />

heller att påverka antalet överprövningar, menar<br />

Peter Forsberg, biträdande jurist, advokatfirman<br />

Vinge, <strong>Stockholm</strong>.<br />

”<br />

Det uppstår lätt konkurrensproblem när statliga<br />

myndigheter, kommuner och landsting agerar<br />

på en konkurrensutsatt marknad. Därför är det<br />

viktigt att konkurrensen sker på lika villkor.<br />

Kommuner, landsting och statliga<br />

myndigheter samarbetar ofta för<br />

att kunna göra förmånliga inköp<br />

Per-Arne Sundbom, konkurrensråd<br />

på Konkurrensverket.<br />

Priset används i princip som<br />

enda och avgörande kriterium vid<br />

upphandling av standardprodukter.<br />

– Peter Forsberg, biträdande jurist, Vinge.<br />

”<br />

förväg. Ökade möjligheter att hantera<br />

upphandlingen elektroniskt kan även<br />

minska tidsåtgången för upphandlingen,<br />

säger Peter Forsberg.<br />

Generalklausulen, principen om<br />

till nytta för samhällsekonomin och<br />

konsumenterna. Under vissa förutsättningar<br />

kan ett sådant samarbete<br />

begränsa eller skada konkurrensen<br />

på marknaden. När kommuner,<br />

landsting och statliga myndigheter<br />

samordnar sina inköp, till exempel<br />

i form av inköpscentraler, kan också<br />

leverantörerna få ökat intresse av att<br />

samverka för att stärka sin ställning.<br />

En utveckling mot ökad koncentration<br />

bland både köpare och säljare<br />

kan begränsa konkurrensen med<br />

högre priser och sämre kvalitet på<br />

varor och tjänster som följd.<br />

Mindre företag har<br />

svårt att hävda sig<br />

På Konkurrensverket har man<br />

svårt att se poängen med närmast<br />

branschupphandlingar, som en del<br />

ramavtalsupphandlingar innebär.<br />

Alla de stora aktörerna är med och<br />

ska dela på kakan medan mindre<br />

företag har svårt att hävda sig.<br />

– Många offentliga beställare bör<br />

bli bättre på att beakta förutsättningarna<br />

för en effektiv konkurrens<br />

vid upphandling. Det innebär till<br />

exempel att upphandlingarna inte<br />

ska göras på ett sådant sätt att enbart<br />

ett fåtal stora företag kan lämna<br />

anbud medan andra ställs utanför,<br />

säger Per-Arne Sundbom, konkurrensråd<br />

på Konkurrensverket.<br />

Erfarenheterna visar att det är svårt<br />

att åtgärda underprissättning av<br />

privata företag med konkurrenslagen.<br />

Det är ännu svårare när kommuner,<br />

landsting eller statliga myndigheter<br />

underprissätter.<br />

Konkurrensverket<br />

undersöker karteller<br />

- Sedan är det viktigt att leverantörer<br />

inte handlar i strid med konkurrensreglerna<br />

genom att gå samman vid<br />

anbudsgivning och sätta konkurrensen<br />

ur spel. Konkurrensverket<br />

har börjat ägna allt större intresse<br />

åt kartellbildning vid upphandling.<br />

affärsmässighet, skrivs om men dess<br />

innehåll förblir oförändrat påpekar<br />

Peter Forsberg. Det finns ganska få<br />

vägledande domstolsavgöranden och<br />

då generalklausuler ger domstolarna<br />

ett visst tolkningsutrymme blir praxis<br />

ganska spretig. Därför tror han att det<br />

nya regelverket sannolikt inte kommer<br />

att påverka antalet överprövningar.<br />

Vad bör man tänka på<br />

vid upprättandet av ett<br />

förfrågningsunderlag?<br />

– God förberedelse är det viktigaste<br />

rådet. Att först göra en behovsanalys<br />

och sedan ställa klart avgränsade, väl<br />

definierade och mätbara krav och<br />

kriterier, konstaterar Peter Forsberg.<br />

– Priset används i princip som<br />

enda och avgörande kriterium vid<br />

upphandling av standardprodukter.<br />

För att identifiera de utvärderingskriterier<br />

som utöver pris ger det ekonomiskt<br />

mest fördelaktiga anbudet bör<br />

man tänka till i förväg. Att definiera<br />

till exempel kvalitet är inte alltid en<br />

lätt uppgift, säger Peter Forsberg.<br />

Arne Öster<br />

Konkurrens ger förutsättningar för goda affärer<br />

Det beror helt enkelt på att kravet på<br />

transparens vid upphandling underlättar<br />

för leverantörerna att bilda<br />

karteller vid anbudsgivningen. Just<br />

nu behandlas i domstol det största<br />

kartellmål vi haft i Sverige och som<br />

gäller Vägverkets upphandling av<br />

asfaltbeläggningsentreprenader.<br />

Vi vill gärna att offentliga beställare<br />

kontaktar Konkurrensverket<br />

vid misstankar om kartellbildning.<br />

Då ökar våra möjligheter att lägga<br />

pussel och avslöja karteller vilket<br />

kan innebära avsevärda besparingar<br />

för samhället. I asfaltkartellen har<br />

Vägverket visat att priserna sjönk<br />

med 20-<strong>25</strong> procent i vissa regioner<br />

när den misstänkta kartellen avslöjades,<br />

säger Per-Arne Sundbom.<br />

– För att få underlag för att föreslå<br />

förbättringar vid offentlig upphandling<br />

driver vi ett projekt som handlar<br />

om överprövningarna under första<br />

halåret 2006. Vi hoppas att undersökningen<br />

ska ge oss en bra bild om<br />

problemens inriktning och omfattning,<br />

förklarar Per-Arne Sundbom.<br />

Arne Öster<br />

39


Nordens främsta eHandelsportal<br />

Gatetrade har i ett erårigt samarbete med Dansk Oentlig<br />

sektor utvecklat en marknadsplats som gör det,<br />

snabbt och enkelt att införa eHandel<br />

Frigör tid och pengar till kärnverksamheten<br />

genom att eektivisera inköpsprocessen.<br />

Referens:<br />

Södertälje startar ”Handelsplats” för kommunens alla beställare / inköpare och alla Södertäljes leverantörsföretag.<br />

Södertälje Kommun ansluter sig till ”gatetrade.net” den Danska handelsplatslösningen som fått Best<br />

Practice av EU och är känd från Danmark som det ”Det gode system”. En e-Handelsplats som kommer att<br />

öka eektiviteten och skapa ordning och reda vid inköp av varor och tjänster.<br />

”Södertälje kommun kommer att spara miljoner på att<br />

handla elektroniskt via Handelsplatsen gatetrade.net”<br />

Future Imagebank<br />

offentliga affärer #6 2006<br />

Som advokat arbetar jag med<br />

såväl konkurrensrätt som offentlig<br />

upphandling, oftast som företrädare<br />

för leverantörer, och möts inte sällan<br />

av frågeställningen – är det tillåtet<br />

att lämna ett gemensamt anbud?<br />

Av lagen om offentlig upphandling<br />

framgår att grupper av leverantörer<br />

har rätt att lämna anbud och<br />

förhandla. Denna rätt är dock inte<br />

oinskränkt och måste läsas mot<br />

bakgrund av de regler som finns i<br />

konkurrenslagen. Nedan kommer jag<br />

att kort redogöra för konkurrenslagens<br />

regler vad gäller gemensamma<br />

anbud. Huvudregeln enligt konkurrenslagen<br />

är att avtal eller samordnade<br />

förfaranden mellan företag som<br />

har till syfte eller effekt att hindra<br />

eller snedvrida konkurrensen på ett<br />

märkbart sätt är förbjudna. Detta<br />

innebär att företag skall vara försiktiga<br />

i samarbete med såväl leverantörer<br />

som återförsäljare för att hålla<br />

sig inom lagen. Två anbudsgivare<br />

som var för sig är kapabla att lämna<br />

anbud på den efterfrågade varan eller<br />

tjänsten har inte rätt att lämna in<br />

ett gemensamt anbud i och med att<br />

detta begränsar konkurrensen. Om<br />

det däremot rör sig om en upphandling<br />

där det inte går att lämna anbud<br />

i delar, utan en viss anbudsgivare för<br />

att överhuvudtaget kunna delta, är<br />

tvungen att lämna anbud på både<br />

produkterna A, B och C och anbudsgivaren<br />

inte tillverkar C så har denna<br />

ibland rätt att gå samman med en<br />

leverantör som kan tillhandahålla<br />

C. Konkurrensverket har i flera fall<br />

avseende större infrastrukturprojekt<br />

som exempelvis vägbyggen och<br />

tunnelbygget genom Hallandsåsen<br />

även ansett det acceptabelt att två<br />

eller flera anbudsgivare går samman<br />

eftersom de inte har haft tillräcklig<br />

kapacitet i form av maskiner,<br />

personal eller tekniskt kunnande att<br />

lämna anbud på egen hand, dock<br />

förutsatt att företagen inte står för<br />

en alltför stor del av marknaden i<br />

fråga. I och med att dessa företag<br />

annars inte hade haft möjlighet att<br />

delta i upphandlingen så ökar det<br />

gemensamma anbudet konkurrensen<br />

genom att det totalt sett blir fråga om<br />

flera anbudsgivare. Fram till 2004<br />

var det möjligt att få ett beslut från<br />

Konkurrensverket om att ett sådant<br />

samarbete var acceptabelt i ett visst<br />

fall men efter en regeländring är det<br />

nu företagen själva som måste göra<br />

en konkurrensrättslig bedömning.<br />

Anbudskarteller<br />

Ett av skolboksexemplen för en<br />

kartell – anbudskartellen – riskerar att<br />

uppkomma i just upphandlingssammanhang.<br />

En anbudskartell innebär<br />

att två eller flera företag tillsammans<br />

kommer överens om vilka priser<br />

eller rabatter respektive anbudsgivare<br />

skall ange i upphandlingen och<br />

företagen kan därigenom styra vem<br />

som skall vinna en viss upphandling<br />

samt hålla uppe priserna. Detta är<br />

givetvis i strid med konkurrenslagen.<br />

På motsvarande sätt är det inte heller<br />

tillåtet att tillsammans med sina<br />

konkurrenter komma överens om<br />

att ett eller flera företag inte skall ge<br />

in anbud i en viss upphandling och<br />

på så vis dela upp marknader. Det är<br />

vidare viktigt att branschföreningar<br />

inte blir forum för att ta gemensamt<br />

beslut om att alla medlemmar skall<br />

bojkotta en viss upphandling på<br />

grund av att medlemmarna är missnöjda<br />

med anbudsunderlaget. Att<br />

delta i en upphandling eller inte är<br />

ett beslut som varje enskilt företag<br />

måste ta – utan att diskutera det<br />

med sina konkurrenter. De företag<br />

som påstås ha deltagit i den så<br />

kallade asfaltskartellen, som just nu<br />

är föremål för prövning i <strong>Stockholm</strong>s<br />

tingsrätt, påstås just ha kommit<br />

överens om vilka bolag som skall<br />

vinna vissa upphandlingar i och med<br />

att bolagen i förväg överenskommit<br />

om priser. Konkurrensverket har<br />

yrkat att bolagen tillsammans<br />

skall betala böter på omkring 1,6<br />

miljarder kronor. Därutöver har två<br />

av de upphandlande enheterna som<br />

anser sig ha lidit skada av bolagens<br />

agerande väckt talan om skadestånd<br />

mot företagen. Om företagen, som<br />

misstänks ha deltagit i asfaltskartellen,<br />

fälls kan det därför stå dem<br />

mycket dyrt, för att inte tala om den<br />

goodwillskada de lidit av på grund<br />

av massmedias uppmärksamhet –<br />

oavsett utgången i målen. Det lönar<br />

sig således att i förväg bedöma om<br />

åtgärder i förhållande till konkurrenter<br />

är tillåtna eller inte.<br />

Möjlighet att<br />

befrias från böter<br />

Om ditt företag deltar i en kartell<br />

är det aldrig för sent att ändra sig –<br />

förutsatt att företaget inte varit initiativtagare<br />

till kartellen har bolaget<br />

möjlighet att ange kartellen till<br />

Konkurrensverket och kan – bland<br />

annat om bolaget är först med att<br />

juridik<br />

Karteller<br />

– var försiktig i kontakter med konkurrenter<br />

När ditt företag deltar i en offentlig upphandling<br />

är det viktigt att försäkra dig om att bolaget inte<br />

agerar tillsammans med konkurrenterna på ett<br />

sätt som kan betraktas som en kartell. inte nog<br />

med att ett avtal i strid med konkurrensreglerna<br />

är ogiltigt, företaget kan även åläggas att betala<br />

höga böter och den som lider skada kan väcka<br />

en skadeståndstalan mot bolaget. Vilket samarbete<br />

i förhållande till andra anbudsgivare är då<br />

tillåtet i upphandlingssammanhang?<br />

anmäla och verket inte redan tidigare<br />

kände till kartellen – helt slippa<br />

undan böter.<br />

Går det att komma tillrätta<br />

med en konkurrents<br />

otillåtna agerande?<br />

Om du som leverantör misstänker att<br />

dina konkurrenter agerat i strid med<br />

konkurrenslagen är det möjligt att<br />

anmäla detta till Konkurrensverket<br />

som har möjlighet att inleda en<br />

prövning och, om tillräcklig misstanke<br />

finns, säkra bevis genom en<br />

så kallad gryningsräd, alltså ett<br />

oannonserat besök i de misstänkta<br />

företagens lokaler eller i anställdas<br />

hem. Konkurrensverket kan ålägga<br />

den som brutit mot konkurrenslagen<br />

att upphöra med det otillåtna<br />

agerandet eller stämma företaget<br />

och yrka att det skall betala det som<br />

kallas konkurrensskadeavgift, böter<br />

med andra ord. Har du som konkurrent<br />

drabbats av det konkurrensbegränsande<br />

agerandet exempelvis<br />

genom att du gått miste om ett avtal<br />

har du möjlighet att väcka talan om<br />

skadestånd. Samma sak gäller den<br />

upphandlande enhet som lidit skada<br />

på grund av en kartells agerande.<br />

Elisabeth Legnerfält, Advokat, Delphi & co.<br />

41


offentliga affärer #6 2006<br />

Leverantörer kan<br />

undvika överprövning<br />

Sverige är det land i Europa som har flest överprövningar<br />

inom offentlig upphandling. Höga krav<br />

ställs redan på framtagandet av förfrågningsunderlaget<br />

för de upphandlande enheterna.<br />

– jag anser att många överprövningar kan<br />

undvikas genom att leverantörerna är mer aktiva<br />

under hela processen. Om ett underlag är oklart -<br />

fråga då, säger advokat Anna ulfsdotter Forssell.<br />

- Ingen leverantör tjänar på att ligga<br />

lågt och hålla inne med eventuella<br />

frågor. Även leverantörerna har ett<br />

ansvar för att skapa bra upphandlingar,<br />

fortsätter Anna Ulfsdotter<br />

Forssell som har drivit ett stort antal<br />

upphandlingsprocesser i domstolar.<br />

Förfrågningsunderlaget<br />

och tilldelningsbeslutet<br />

Förfrågningsunderlaget skall vara<br />

utformat mycket noggrant. Klart<br />

och tydligt skall det framgå vilka<br />

krav som ställs på det som har efterfrågats,<br />

liksom hur utvärderingen<br />

av anbuden går till. Ställda krav får<br />

inte ändras under upphandlingsprocessen.<br />

Alla upphandlingar skall<br />

dokumenteras. Av tilldelningsbeslutet<br />

skall det framgå vem som har<br />

tilldelats kontraktet och vilka skälen<br />

är. Alla upphandlande enheter vinner<br />

på bra och tydliga upplysningar om<br />

tilldelningsbeslut.<br />

– En överprövning görs nästan uteslutande<br />

efter det att leverantörerna fått<br />

del av tilldelningsbeslutet. Det är ju<br />

fullt möjligt att ansöka om överprövning<br />

även innan anbudstiden har<br />

gått ut, men det förekommer sällan,<br />

säger Anna Ulfsdotter Forssell.<br />

Moment som ofta ifrågasätts är om<br />

vinnande anbudsgivare uppfyllt<br />

samtliga ”skall-krav” på varan,<br />

tjänsten eller byggentreprenaden.<br />

Förlorande anbudsgivare har också<br />

ofta synpunkter på poängfördelningen<br />

eller på att förfrågningsunderlaget<br />

i delar har varit oklart.<br />

Är det något återkommande<br />

råd som du brukar ge dem<br />

som vänder sig till dig?<br />

– Den frågan går inte att svara<br />

generellt på. Mycket ofta ger jag<br />

upphandlande enheten som vänder<br />

sig till mig rekommendationen att<br />

de skall vara tydliga, öppna, förberedda<br />

och hela tiden agera snyggt<br />

och professionellt. De leverantörer<br />

som vänder sig till mig får ofta rådet<br />

att vara aktiva, ställa frågor, ta reda<br />

på mer information - för att inte<br />

glömma att vara noggranna i sitt<br />

anbudslämnande. Detta är oerhört<br />

viktigt, fortsätter Anna Ulfsdotter<br />

Forssell.<br />

Hur upplever du att<br />

människor generellt påverkas<br />

när de befinner sig i rätten?<br />

– Många tar tvister personligt och<br />

blir känslomässiga i länsrätten. Det är<br />

inte den enskilde upphandlaren som<br />

utmanas - utan det är tilldelningsbeslutet<br />

eller förfrågningsunderlaget.<br />

Jag driver tvister för att få klarhet i<br />

olika rättsliga förhållanden, vilket<br />

förhoppningsvis leder till att vi får<br />

bättre upphandlingar, och därmed<br />

bättre hantering av våra skattemedel<br />

i framtiden.<br />

Om en klient känner sig<br />

hårt ansatt, vilket är<br />

ditt främsta råd?<br />

– Vad menar du med hårt ansatt? Om<br />

klienten har hamnat i en situation<br />

där det visar sig att klienten agerat<br />

fel är mitt råd att medge det och ta<br />

konsekvensen av sitt handlande.<br />

Hur agerar de rättsliga<br />

instanserna?<br />

– De flesta länsrätter är duktiga och<br />

hanterar sina upphandlingsärenden<br />

på ett bra och snabbt sätt. Men visst<br />

finns det undantag, vill inte nämna<br />

någon, där handläggningstiden är<br />

alltför lång.<br />

Vad springer ditt<br />

engagemang ur?<br />

– Jag har världens bästa jobb. Jag<br />

arbetar med de frågor som roar mig<br />

mest, nämligen upphandlingsrättsliga,<br />

men också konkurrensrättsliga<br />

frågor och andra EG-rättsanknutna<br />

frågor såsom statsstöd. Men det är<br />

framför allt upphandlingsrätten som<br />

intresserar mig. Bättre hushållning<br />

med våra pengar och skattemedel är<br />

ett mål för mitt arbete. Sedan träffar<br />

jag mängder av intressanta människor<br />

och lär mig massor om nya marknader<br />

och produkter – det gillar jag.<br />

Tina Lundberg<br />

LOu, LAgEN Om uppHANdLiNg<br />

juridik<br />

BAKGRUND – ANNA ULFSDOTTER FORSSELL<br />

Anna Ulfsdotter Forssell är advokat och delägare på advokatfirman Delphi & Co i<br />

<strong>Stockholm</strong>. Delphi & Co är en fullservicebyrå inom affärsjuridiken med kontor på<br />

fem orter i Sverige. På Delphi & Co ansvarar Anna för all verksamhet kring offentlig<br />

upphandling och närliggande rättsområden. Samtidigt som hon driver upphandlingsprocesser<br />

anlitas hon även flitigt som föreläsare. Gruppen för Upphandlingsrätt,<br />

Konkurrensrätt och EG-rätt i <strong>Stockholm</strong> består för närvarande av sju personer<br />

och den leds av Anna Ulfsdotter Forssell.<br />

Anna Ulfsdotter Forssell började sin yrkesverksamma karriär på Näringsfrihetsombudsmannen<br />

och därefter på Konkurrensverket. Hon är hovrättsfiskal från Svea<br />

hovrätt och har också arbetet som enhetschef på Länsstyrelsen i Stockolms län.<br />

LOU, lagen om upphandling, reglerar i stort nästan all offentlig upphandling<br />

av tjänster, varor och entreprenader. Den som bryter mot reglerna<br />

kan drabbas av sanktioner. All upphandling skall göras affärsmässigt med<br />

utnyttjande av tillgänglig konkurrens. Anbudssökande, anbudsgivare och<br />

anbud skall behandlas objektivt.<br />

Tröskelvärden<br />

Olika regler gäller beroende på om en upphandlings värde uppgår till eller<br />

ligger under så kallade tröskelvärden. Vad beträffar de övre tröskelvärdena,<br />

grundar sig lagen i huvudsak på EG-direktiv. Dessa upphandlingar<br />

är reglerna mycket formbundna med specifika upphandlingsformer och<br />

bestämda tidsfrister. Under tröskelvärdena är reglerna nationella och styrs<br />

inte av direktiven. Det anbud som skall antas skall vara det ekonomiskt<br />

mest fördelaktiga eller ha lägst pris.<br />

Överprövning och skadestånd<br />

En leverantör kan begära överprövning under pågående upphandling. Vederbörande<br />

kan också begära skadestånd upp till ett år efter avslutad upphandling.<br />

Anbudsansökningar och anbud omfattas av absolut sekretess fram till dess<br />

att den upphandlande enheten har fattat s.k. tilldelningsbeslut eller ärendet<br />

dessförinnan har slutförts.<br />

43


SäkErHEt<br />

Nordeakunderna blir<br />

allt vaksammare<br />

under hösten har Nordeas internetbankkunder<br />

vid flera tillfällen blivit utsatta för “phishingattacker”,<br />

ett försök av bedragare att lura av bankkunderna<br />

deras kontonummer och lösenord.<br />

Bluffen går ut på att lura Internetbankens<br />

kunder att säkerheten<br />

förbättrats och att kunden därför<br />

måste klicka på en falsk inloggningssida<br />

och där lämna ifrån sig kontonummer<br />

och personlig kod. Men<br />

Nordea har efter de tidigare attackerna<br />

vidtagit åtgärder mot de bluffwebbplatser<br />

som utger sig för att vara<br />

Nordeas Internetbank men i själva<br />

verket används för att samla in koder<br />

och uppgifter från kunder. Efter de<br />

upprepade bedrägeriförsöken tycks<br />

kunderna nu också ha lärt sig att ta<br />

de illa formulerade mejlen med ro.<br />

– Vi har fått väldigt få reaktioner den<br />

här gången. Ju fler mejl som skickas<br />

desto mer vaksamma blir kunderna,<br />

säger Boo Ehlin, informationsdirektör<br />

på Nordea.<br />

Han berättar att det främst är privatpersoner<br />

som har lurats att lämna<br />

ut uppgifter och på så sätt förlorat<br />

pengar, men att det handlar om totalt<br />

ungefär 100 av Internetbankens två<br />

miljoner kunder. Nordea har som<br />

policy att hålla kunderna skadeslösa<br />

i sådana här fall. Banken har dessutom<br />

lyckats spåra och återfå ungefär<br />

hälften av pengarna. Boo Ehlin menar<br />

också att Nordeas trestegslösning för<br />

inloggningen (med personnummer,<br />

personlig kod och engångskoder) är<br />

säker. Men bankens säkerhetstänkande<br />

är under ständig utveckling.<br />

Som ett exempel på den utvecklingen<br />

nämner han Nordeas samarbete med<br />

stora aktörer inom handeln när det<br />

gäller terminaler som kan läsa betalkorten<br />

med de nya säkra chipen.<br />

44<br />

pHiSHiNgBEdrägEri<br />

Future Imagebank<br />

– Säkerheten är i första hand en<br />

informationsfråga, säger Boo Ehlin<br />

och framhåller att Nordea går ut<br />

med säkerhetsinformation på sin<br />

Internetbanks webbplats.<br />

”Phishing”, lämna inte ut<br />

kontonummer.<br />

Vad ska jag tänka på som<br />

användare?<br />

För att det ska vara säkert att använda<br />

internettjänsten, tänk på följande:<br />

· Skydda din dator.<br />

· Tänk på hur du använder internettjänsten.<br />

· Skydda din personliga kod och dina<br />

engångskoder.<br />

· Kontrollera att du verkligen<br />

befinner dig hos Nordea.<br />

· Kom ihåg att hålla viktiga program<br />

uppdaterade.<br />

Arne Öster<br />

Nätfiske eller phishing (efter engelskans fishing, ”fiske”)<br />

är en olaglig metod för att främst lura innehavare till<br />

bankkonton att delge kreditkortsnummer, lösenord eller<br />

annan känslig information. Phishingbedrägeri är oftast ett<br />

e-postmeddelande som ser ut att komma från en banks<br />

eller kreditkortföretags supportavdelning. Bedragaren<br />

uppger att det uppstått problem med kundens konto,<br />

eller motsvarande, och behöver då kontonummer och<br />

lösenord för att åtgärda felet. Phishingutskick skickas ofta<br />

till alla e-postadresser som bedragaren kan komma över i<br />

hopp om att åtminstone ett fåtal ska luras att svara.<br />

En annan form av phishingbedrägeri är när kontantluckan<br />

på betalningsautomater förstörs och en kortläsare<br />

göms bakom apparatens front som läser av informationen<br />

på kreditkortets magnetremsa.<br />

Skimming går ut på att man<br />

”skummar” av informationen på<br />

ditt kontokort och kopierar den på<br />

ett annat kort. Den här typen av<br />

brottslighet är relativt ny i Sverige.<br />

Skimming såg dagens ljus runt<br />

millennieskiftet och det har ökat<br />

år efter år. Skimmers säljs på den<br />

öppna marknaden, trots att det<br />

enda egentliga syftet med den är att<br />

kopiera kontokort. Det är en liten<br />

dosa som man drar magnetkortet i,<br />

för att avläsa kortets information.<br />

Skimmern kan lagra upp till <strong>25</strong>00<br />

kort i minnet, som sedan kan läggas<br />

över på nya kort. De lite mer avancerade<br />

bedragarna dekrypterar först<br />

magnetkortens information och får<br />

fram Pinkoderna. Sedan är det bara<br />

att gå ut och handla och själv får du<br />

bita i det sura äpplet när fakturan<br />

från kortföretaget inte ont anande<br />

dimper ner i brevlådan. I de flesta<br />

butiker och andra större säljställen<br />

har man kortterminaler med Pinkod.<br />

Men på många mindre försäljningsställen<br />

räcker det att man legitimerar<br />

sig och ibland inte ens det, som vid<br />

till exempel taxitransporter. Vanligast<br />

är att skimmingen sker i just taxibilar<br />

och på restauranger. Du lämnar ifrån<br />

dig kortet för att betala och har svårt<br />

att se om ditt kort kopieras. Vanligt<br />

förekommande i Europa och i viss<br />

mån i Sverige finns små sladdlösa<br />

terminaler som kyparen tar med<br />

fram till bordet, så att du ser vad som<br />

händer med ditt kort.<br />

Säkrare teknik på gång<br />

Alla äkta kort har ett vattenmärke<br />

som identifierar varje enskilt kort.<br />

Detta saknas på de förfalskade<br />

korten. Vid uttag i en bankomat i<br />

offentliga affärer #6 2006<br />

Skimming såg dagens ljus runt millennieskiftet i Sverige.<br />

Skimming<br />

– du blir rånad utan<br />

att du vet om det<br />

du har tagit en taxi från flygplatsen till ditt<br />

hotell och betalar för resan med kreditkortet,<br />

precis som du alltid gör. En vecka senare ser du<br />

ett antal oförklarliga transaktioner på ditt konto<br />

– du har blivit utsatt för ”skimming”!<br />

Sverige kan i efterhand fastställas<br />

om det skett med äkta eller skimmat<br />

kort. Ett arbete pågår att byta ut<br />

kort med magnetremsa till kort med<br />

chip. Det medför att korten i princip<br />

är omöjliga att kopiera. Men trots de<br />

nya korten använder de flesta butiker<br />

fortfarande den gamla sortens kortläsare,<br />

där man drar kortet magnetremsa<br />

i avläsaren. Skillnaden på de<br />

nya kortläsarna är att de klarar av att<br />

läsa informationen i chipet som de<br />

nya korten är utrustade med. Men<br />

det uppskattas att bara omkring fem<br />

procent av handlarna har de nya<br />

säkrare kortterminalerna.<br />

Håll hårt i ditt kort<br />

Det är lika vanligt att bli skimmad<br />

om man blivit av med sitt kort<br />

genom stöld, rån eller helt enkelt<br />

att man tappat det och inte spärrat<br />

kortet i tid. Kontokortet är dyrgripen<br />

i din plånbok och det mest åtråvärda<br />

handlingen. Kravet från bankerna kan<br />

ibland vara diffus hur man ska hålla<br />

koll på sitt kort, om man skall få ut<br />

någon ersättning. Annika Hernodh,<br />

chef för Konsumenternas Bank- och<br />

finansbyrå, lämnar säkra tips:<br />

– Försök att inte lämna ifrån dig<br />

kortet utan att se vad som händer<br />

med det. Kontrollera även kontoutdragen<br />

regelbundet för att snabbt<br />

kunna upptäcka obehöriga uttag.<br />

Om så är fallet, kontakta din bank<br />

omgående. Om du istället blir av<br />

med kortet på ett eller annat sätt,<br />

spärra det omedelbart och gör en<br />

polisanmälan. Vänta inte tills du<br />

kommer hem. Ha med dig spärrnumret<br />

i din mobiltelefon eller skriv<br />

upp det. Dit kan ringa dygnet runt.<br />

Peter Lindskog-Bodin<br />

Future Imagebank<br />

offentliga affärer #6 2006<br />

Säkerhetsaspekten<br />

i det lilla som stora<br />

Ett utvecklat samarbete mellan gunnaredsstadsdelsnämnd<br />

i göteborg och de lokala bostadsbolagen<br />

gynnar säkerheten i stadsdelen.<br />

- det innebär att allt faller snabbare på plats när<br />

något inträffar, säger Björn devert, säkerhetssamordnare<br />

i stadsdelen.<br />

Gunnaredsstadsdelsnämnd har även<br />

ett utvecklat samarbete med Göteborgs<br />

kommuns eget säkerhetsbolag<br />

Göta Lejon.<br />

– Göta lejon hjälper oss, de går in<br />

och tittar på olika säkerhetsaspekter.<br />

Nu det sista har det handlat om vad<br />

vi skall ha för typ av glas på våra<br />

anläggningar. Det är mest skolorna<br />

vi har haft problem med. Cirka<br />

2, 6 miljoner har vi fått betala för<br />

glasskross tidigare varje år. Nu i år<br />

ligger det runt 1,7 miljoner, fortsätter<br />

Björn Devert.<br />

Björn Devert, säkerhetssammordnare<br />

i Gunnared.<br />

Bygga om Gårdstensskolan<br />

– Just nu är vi inne och tittar på<br />

att bygga om Gårdstensskolan i<br />

Angered. Tanken är att utveckla<br />

skolan även till ett kulturhus där vi<br />

kan hyra ut lokaler kvällstid. Genom<br />

att till exempel låta en verksamhet<br />

hyra bamba mellan klockan 17.00-<br />

19.00 – kan det i sig utgöra en<br />

säkerhet istället för att sätta in till<br />

exempel övervakningskameror, det är<br />

helt enkelt ett annat sätt att komma<br />

uppHANdLiNgSBOLAgEt AB<br />

ANSVArAr För rAmAVtAL<br />

SäkErHEt<br />

till rätta med problematiken, säger<br />

Björn Devert.<br />

Övervakningskamrer är Björn Devert<br />

personligen tveksam till. Däremot<br />

anser han att fördelen med att ha<br />

kamera - är att den kan fungera som<br />

en mycket tydlig gräns vid inbrott<br />

eller förstörelse.<br />

– Inte för att främst sätta dit någon,<br />

utan mer markera ett stopp – vi såg<br />

dig, sluta nu innan det går för långt<br />

på den kriminella banan. Vi har även<br />

ett bra samarbete med polisen, fortsätter<br />

Björn Devert.<br />

Brickor, kameror, krossglas<br />

Nu planerar Gunnared sin budget<br />

utifrån att ha ett eget säkerhetskonto.<br />

Då blir det inga diskussioner mellan<br />

tjänstemännen om vilka saker som<br />

skall prioriteras.<br />

– Jag har inge större problem med<br />

få igenom säkerhetstänkande om<br />

man vill ha in säkerhet i skolan till<br />

exempel, fortsätter Björn Devert.<br />

Passersystem förenklar uthyrningsproceduren<br />

av lokaler.<br />

– Vi har passersytem med plastbrickor,<br />

vilket är mycket bra. Då kan man koda<br />

in tider då brickorna är aktiverade,<br />

sedan knappa in när brickorna inte<br />

längre skall användas. Till exempel kan<br />

de vara aktiverade när en verksamhet<br />

hyr bamba mellan klockan 17.00-<br />

19.00, menar Björn Devert.<br />

Tekniska och sociala lösningar<br />

Gunnared samverkar även med<br />

BESAM, bevakningssamverkan.<br />

Där de ha möte en gång per kvartal<br />

för att diskutera och utveckla säker-<br />

Forts. på sid. 46<br />

Göteborgs kommun är indelat i 21 stadsdelnämnder.<br />

Varje stadsdel har sina egna system för åtgärder<br />

rörande säkerhetsaspekten. Göteborgs Stads eget Upphandlingsbolag,<br />

är de som handhar de övergripande<br />

upphandlingarna med leverantörerna. Lars Parkbring,<br />

VD, är ytterst ansvarig för verksamheten.<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

@


SäkErHEt<br />

Forts. från sid. 45<br />

heten. Den återkommande frågan är<br />

hur mycket de skall bygga in sig.<br />

– För inte så länge sedan var det en<br />

brand här uppe där förövarna lyckades<br />

stänga av vattenslangen. Hur mycket<br />

kan vi komma tillrätta med hjälp<br />

av tekniken och hur mycket kan vi<br />

komma till rätta med sociala problem i<br />

stadsdelsnämnden. Dessa frågor pratar<br />

vi återkommande om vid våra möten<br />

med olika samarbetspartners.<br />

Vissa vänder tyvärr bort blicken när<br />

ledsamheter och tråkigheter sker.<br />

– Trots det kan jag ändå uppleva att<br />

det har blivit bättre här på senare<br />

år. Folk bor kvar och det är ju bra,<br />

menar Björn Devert.<br />

Stabilare stadsdel<br />

alla gör sitt bästa<br />

– Framåt, hoppas jag att inte behovet<br />

av säkerhet skall utvecklas, utan istället<br />

jobba för att få en stabilare stadsdel över<br />

generationsbytet. Det är som jag sa inte<br />

enbart en teknisk lösning, utan även<br />

en socialfråga hur människor mår och<br />

har det. Det är inte lätt alla gånger för<br />

den som kanske är rotlös och kommer<br />

från ett annat land och saknar ett socialt<br />

nätverk, fortsätter Björn Devert. Vi har<br />

trygghetsrådet och Lugna gatan, det är<br />

bra - vi måste alla försöka ta ansvar och<br />

göra det bästa.<br />

46<br />

Tina Lundberg<br />

Om 3 veckor gäller den<br />

nya Arbetstidslagen<br />

EurOpEiSkA gEmENSkApErNAS kOmmiSSiONS pOLitik<br />

Säkerheten är en av hörnstenarna i<br />

Europeiska gemenskapernas kommissions<br />

politik. Det centrala inslaget<br />

är bekämpning av brottslighet och<br />

terrorism. Den offentliga och privata<br />

sektorn behöver utveckla en meningsfull<br />

dialog, i det lilla som stora, mellan<br />

EU-länder, så väl inom vårt land.<br />

Grönbok<br />

Syftet är att ta reda på vilken roll EU<br />

skall spela när det gäller att främja<br />

användning av detektionstekniker för<br />

att skydda medborgarna. Å andra sidan<br />

innebär detektionstekniker ett intrång i<br />

privatlivet, så väl som den kan utgöra<br />

ett hot mot fri- och rättigheter. Varje<br />

gång man överväger att förbättra och<br />

använda detektionstekniker krävs en<br />

noggrann analys och avgörande frågeställning<br />

var gränsen för intrånget i<br />

privatlivet skall gå. Med denna grönbok<br />

vill kommissionen ge ett bidrag till båda<br />

dessa frågeställningar.<br />

<br />

Vi på Time Care är tidsexperter och hjälper dig med att införa<br />

de nya arbetstidsdirektiven. Vi är specialister på bemanningsoptimering,<br />

schemaläggning och vikariepoolshantering.<br />

Besök oss på www.timecare.se eller ring 08-50551800.<br />

Förbättrad EU-politik<br />

Även om ett avsevärt arbete har<br />

uppnåtts på vissa områden i nära<br />

samarbete med medlemsstaterna,<br />

näringslivet och andra berörda<br />

parter – krävs fortfarande utrymme<br />

för en förbättrad EU-politik om<br />

själva detektionsteknikerna.<br />

Den offentliga sektorn<br />

måste veta vad den vill<br />

Det krävs att det skapas en ”god<br />

cirkel” där den privata sektorns<br />

forskningsarbete och utgifter styrs<br />

av den offentliga sektorn som vet<br />

vad den vill - och vad den privata<br />

sektorn har att erbjuda. Detta bör<br />

bidra till att utveckla en avancerad<br />

marknad för detektionsprodukter<br />

och säkerhetslösningar, som i sin<br />

tur bör öka utbudet av billigare<br />

produkter och tjänster.<br />

<br />

<br />

offentliga affärer #6 2006<br />

Målen måste definieras<br />

För att målet skall kunna uppnås<br />

krävs det gemensamma insatser och<br />

bättre samordning och informationsutbyte<br />

mellan alla berörda parter i<br />

EU. Behoven måste definieras bättre<br />

och man måste finna lösningar som<br />

är tekniskt och ekonomiskt hållbara.<br />

Tekniska behov<br />

och lösningar<br />

Bra, effektiva och användbara<br />

lösningar och produkter kan endast<br />

utvecklas om tillverkarna har tillräcklig<br />

information om slutanvändarnas<br />

verkliga behov. I dialogen<br />

mellan producenter och användare<br />

behöver man beakta och besvara<br />

de mera grundläggande frågorna<br />

kring våra samhällens karaktär och<br />

betydelsen av detektionstekniker. En<br />

sådan debatt är också viktig när det<br />

gäller att bevara våra samhällens<br />

värderingar och karaktär.<br />

Källa: Europeiska gemenskapernas kommission, Bryssel<br />

<br />

<br />

offentliga affärer #6 2006<br />

Varje år drabbas cirka 30000 svenskar<br />

av stroke, eller slaganfall. Ungefär<br />

20000 överlever och många drabbas<br />

av mer eller mindre kraftiga men. Ett<br />

vanligt problem är förlamning eller<br />

starkt begränsad rörlighet i kroppens<br />

ena sida under tiden direkt efter slaganfallet.<br />

Hjärnan lär sig snabbt att<br />

om den ena handen inte fungerar så<br />

går det att använda den andra. Det<br />

blir ett felaktigt inlärt beteende som<br />

snabbt leder till att den förmåga som<br />

eventuellt finns kvar förtvinar.<br />

Intensiv träningsmetod<br />

CI-terapi (Constraint Induced<br />

Movement Therapy) är en intensiv<br />

träningsmetod som verkar kunna<br />

förbättra arm-/handfunktionen.<br />

Metoden innebär att patienten<br />

förhindras att använda den opåverkade<br />

handen i olika aktiviteter<br />

(genom att bära en vante under 90<br />

procent av sin vakna tid) och samtidigt<br />

tränar den försvagade handen<br />

sex timmar per dag i två veckor<br />

under ledning av en behandlare.<br />

Att tvinga patienten att använda<br />

den svaga handen i tuffa övningar<br />

har varit en ifrågasatt behandlingsmetod<br />

som bara får bedrivas inom<br />

forskningsprojekt i Sverige. I Socialstyrelsens<br />

nya nationella riktlinjer<br />

för strokesjukvård konstateras att det<br />

inte finns tillräckligt vetenskapligt<br />

stöd för metoden. Fram tills nu.<br />

Publicerad studie<br />

Den största studien av CI-terapi som<br />

någonsin genomförts har nu publicerats<br />

i den amerikanska läkartidningen<br />

Journal of American Medical<br />

Association, JAMA. De patienter<br />

som genomgick två veckors CI-<br />

Vård<br />

Rörelseförmågan tillbaka efter stroke<br />

Superintensiv träning kan ge en drabbad arm funktionen tillbaka<br />

En kvarstående förlamning av handen är ett<br />

vanligt problem efter insjuknande i stroke. Ny<br />

forskning visar att superintensiv träning med<br />

den tidigare ifrågasatta Ci-terapimetoden ger<br />

positiva effekter på rörelseförmågan. Nu kan<br />

träningen komma att rekommenderas i behandlingen<br />

av strokepatienter.<br />

Ny forskning visar att man kan tvinga bort menen efter ett<br />

slaganfall.<br />

Blentarp<br />

046-20 75 00<br />

terapi hade en klart bättre rörelseförmåga<br />

i sin svaga arm och hand.<br />

De använde också den svaga armen<br />

mer i det dagliga livet jämfört med<br />

de patienter som fått traditionell<br />

behandling. Och effekten satt fortfarande<br />

i ett år efter behandlingen.<br />

Arne Öster<br />

En dyr lyxtork?<br />

På Nämndemansgården har vi ett<br />

rykte om oss att vara duktiga och<br />

att vår behandling är väldigt effektiv.<br />

Det är naturligtvis kul med beröm för<br />

att skapa bra resultat. Men ibland<br />

hör vi ett envist rykte om att vi också<br />

är dyra. Det är dags att avliva det<br />

ryktet tycker vi.<br />

Dygnskostnaden hos oss är ibland högre jämfört med andra behandlingshem,<br />

det är sant. Anledningen till detta är att vi anser att det krävs en viss<br />

kompetens och personaltäthet för att klara behandlingen optimalt. Och<br />

det är främst tack vare detta som behandlingstiden blir kortare hos oss än<br />

hos andra och därmed så blir också totalpriset lägre! Grundbehandlingstiden<br />

för vuxna i internat är generellt ca 1 månad och därefter sker efterbehandling<br />

under 11 månader. Dessutom ingår behandling av anhöriga.<br />

Under de 20 år vi funnits har vi behandlat mer än 19 000 människor från<br />

alla samhällsklasser och det tänker vi fortsätta att göra, för hos oss är alla<br />

lika välkomna. www.namndemansgarden.se<br />

Jälla<br />

018-31 79 00<br />

Ungdom<br />

(flickor 16-21 år)<br />

08-530 281 70<br />

Vianova<br />

(Öppenvård)<br />

08-33 15 10<br />

47<br />

Future Imagebank


kommUN/Stat/LaNDStiNG / Nytt<br />

Landet Runt<br />

ta en titt på vad som händer i Sveriges kommuner<br />

från östersund i norr till örkelljunga i söder.<br />

ÖSTERSUND<br />

Östersund ställer om från<br />

garnisonsnedläggning till framtidstro<br />

Östersunds garnison med ett regemente, en flygflottilj<br />

och tre militära utbildningar, lades ned den<br />

1 september 2005. Kommunen är nu inne i ett<br />

spännande omställningsarbete. Det är totalt 14<br />

statliga myndigheter och verk som flyttar hela<br />

eller delar av sin verksamhet till Östersund. De<br />

flesta är nu på plats och alla verksamheter har en<br />

platschef utsedd. Omlokaliseringarna pågår under<br />

2006/<strong>2007</strong> och ska vara fullt genomförda 2008.<br />

Några exempel:<br />

Försäkringskassan 360 tjänster<br />

De verksamheter som flyttar hit är dels handläggning<br />

av speciella ärenden som till exempel<br />

aktivitetsstöd och familjebidrag till värnpliktiga,<br />

dels intern service som till exempel inköpshantering<br />

och löneadministration. Hittills är drygt 100<br />

personer rekryterade, och under hösten fortsätter<br />

rekryteringen. Ny adress: Skolhuset på Fyrvalla.<br />

Försvarets Materielverk cirka 100 tjänster<br />

FMV tänker skapa de nya jobben genom en<br />

kombination av egen personal och utökade<br />

beställningar till industrin där man anpassar sig<br />

till de kompetenser som finns i Östersund. I maj<br />

2006 blev det klart att FMV flyttar hit delar av sin<br />

48<br />

verksamhet motsvarande 40 arbetstillfällen och<br />

lägger order hos den lokala industrin motsvarande<br />

60 arbetstillfällen.<br />

ITPS Institutet för tillväxtpolitiska<br />

studier 10 tjänster<br />

ITPS är en statlig myndighet med uppdrag att<br />

bidra till en insiktsfull tillväxtpolitik. ITPS analyserar<br />

de faktorer som skapar ekonomisk tillväxt i<br />

Sverige och andra länder samt utvärderar politiska<br />

insatser och tillhandahåller officiell statistik. ITPS<br />

finns redan på plats på Campus i Östersund. Verksamheten<br />

utvidgas nu och personalrekrytering<br />

pågår.<br />

Kriminalvården 100 tjänster<br />

En ny kriminalvårdsanstalt planeras i Östersund<br />

med cirka 150 platser. Rekryteringen av personal<br />

kommer att ske under <strong>2007</strong>. Vid årsskiftet 2009<br />

kommer anläggningen att tas i bruk.<br />

Kronofogdemyndigheten/Skatteverket<br />

115 tjänster<br />

Kronofogdemyndigheten har förlagt bland annat<br />

ett kundcenter här och Skatteverket har nu en<br />

utbildningsenhet och en it-supportenhet. Etableringen<br />

är klar: Kronofogden finns på Campus och<br />

Skatteverkets nya verksamheter har flyttat in i<br />

befintliga lokaler på Köpmangatan.<br />

Naturvårdsverket 60 tjänster<br />

Rekryteringen av personal beräknas ske 2006-<br />

offentliga affärer #6 2006<br />

<strong>2007</strong>. Ny adress: Campus.<br />

NUTEK Verket för Näringslivsutveckling<br />

38 tjänster<br />

Det är strukturfondsavdelningen och Avdelningen<br />

för Regionala Tillväxtprogram som flyttar hit.<br />

ÖRNSKÖLDSVIK<br />

Världsklass 2015<br />

Världsklass 2015 är fortsättningen på den framgångsrika<br />

utvecklingsprocessen i Örnsköldsvik.<br />

Med ett brett arbete med många engagerade<br />

människor för ett ännu mer attraktivt<br />

Örnsköldsvik vill man fortsätta att skapa konkreta<br />

resultat. Värdsklassarbetet tar över stafettpinnen<br />

från Vision 2008 där fokus varit nettoinflyttning<br />

och 2000 nya jobb. Nyckelord för fortsatta<br />

framgångar är delaktighet, jämställdhet,<br />

mångfald, samverkan och engagemang. 2015<br />

ska Örnsköldsvik vara en plats som svarat på de<br />

utmaningar som man ser framför sig. Här ska<br />

man ta vara på erfarenheter och lärande från hela<br />

världen för att ständigt vara i framkant av utvecklingen.<br />

Styrelsen skriver; “Åtagandet att nå världsklass<br />

sätter igång en process som i sig uppfyller<br />

en lärande, framgångsrik och konkurrenskraftig<br />

plats i en allt hårdare global konkurrens. Allt<br />

kan givetvis inte vara av världsklass och behöver<br />

inte heller vara det. Däremot är det viktigt att vi<br />

har världsklass inom vissa områden och tillräckligt<br />

hög kvalitet inom andra områden för att vi,<br />

sammantaget, ska vara en kommun av världsklass<br />

- att arbeta i, att leva i och att besöka.”<br />

offentliga affärer #6 2006<br />

Östhammar går över till ip-telefoni<br />

Måndagen den 27 november bytte kommunen telefonväxel<br />

och gick över till ip-telefoni. Övergången<br />

innebär att de arbetsställen som varit anslutna till den<br />

gamla telefonväxeln flyttas över till den nya telefonlösningen.<br />

Den stora förändringen är att kommunen<br />

får ett gemensamt riktnummer (0173) för samtliga<br />

anknytningar, oavsett tidigare riktnummerområde. I<br />

samband med bytet kommer vissa arbetsställen att<br />

få nya telefonnummer (gäller i huvudsak Alunda,<br />

Österbybruk och Räddningstjänsten). De kommunala<br />

verksamheter som ligger utanför växeln påverkas<br />

inte utan har kvar sina tidigare telefonnummer.<br />

Dessa arbetsställen kommer efter hand att anslutas<br />

till den nya telefonväxeln under <strong>2007</strong>. En nyhet i<br />

telefonlösningen är, att om den person du söker inte<br />

svarar, kan du förutom att lämna ett meddelande<br />

också få personens mobilnummer uppläst.<br />

Österåker sänker skatten nästa år<br />

Den borgerliga alliansen i Österåker vill sänka<br />

kommunalskatten med 10 öre nästa år. Därmed<br />

kommer skatten att uppgå till 19:43 kronor. Det<br />

formella beslutet togs av kommunfullmäktige den<br />

27 november.<br />

– Det är nu tredje året i rad som skatten sänks<br />

i Österåker, säger kommunstyrelsens ordförande<br />

Ingela Gardner Sundström (m). 2005 och 2006<br />

sänktes skatten med 35 öre per år och nu tar vi<br />

ytterligare 10 öre.<br />

– Av den borgerliga partiöverenskommelsen<br />

framgår att målet är att sänka skatten med 50 öre<br />

under mandatperioden. Nu tar vi första steget för<br />

att nå målet, säger Ingela Gardner Sundström.<br />

Den borgerliga alliansen i Österåker består av<br />

moderaterna, folkpartiet, centern och kristdemokraterna<br />

i samarbete med Österåkerspartiet. Alliansen<br />

har 28 av fullmäktiges 51 mandat.<br />

Örebro inför sms-biljetter<br />

Resenärer i Örebro kan nu köpa sin bussbiljett<br />

via sms. Svaret innehåller en kod som ska visas för<br />

chauffören, Priset som Länstrafiken i Örebro tar<br />

ut är dessutom några kronor lägre än de vanliga<br />

priserna. På så sätt hoppas man minska hanteringen<br />

av kontanter ombord på bussarna. Om<br />

försöket går bra kan fler länstrafikbolag följa efter.<br />

ÖRKELLJUNGA:<br />

Kvalitetsgaranti för uthålliga finanser<br />

Med den Finansiella Elitlicensen har ledningen<br />

i kommunen det avgörande beviset för att god<br />

ekonomisk hushållning föreligger. Örkelljunga<br />

kommun kan därför presentera sig som en<br />

kommun som har uthålliga finanser och därmed<br />

goda förutsättningar för uthållig verksamhet samt<br />

med god marginal klarar hushållningskravet och<br />

en ekonomi i balans (balanskravet).<br />

Trygghet för alla invånare<br />

Speciellt ägare av fast egendom och investerare bör<br />

känna trygghet i en kommun med en finansiell<br />

elitlicens för de fastighetsvärden som påverkas<br />

kommUN/Stat/LaNDStiNG / Nytt<br />

av styrkan av kommunens finanser. Invånare bör<br />

känna trygghet då goda finansiella förutsättningar<br />

finns för långsiktig och uthållig verksamhet.<br />

Den Finansiella Elitlicensen garanterar<br />

· att invånarna i framtiden får minst nuvarande<br />

standard i det kommunala serviceutbudet<br />

· att anställda som pensionärer i framtiden får sina<br />

avtalspensioner utbetalda<br />

· att företagare kan investera i kommunen i<br />

förvissning om att kompetent arbetskraft finner<br />

kommunen attraktiv att bo och leva i<br />

· att ägare av fast egendom tryggas en värdeutveckling<br />

återspeglande kommunens finansiella styrka<br />

och attraktionskraft i uthållig service<br />

VAD HÄNDER I ER KOMUN?<br />

Vill du att just din kommun ska<br />

presenteras i kommunenkäten?<br />

Händer det något nytt eller intressant,<br />

som kan vara inspirerande för<br />

andra kommuner och intressant för<br />

läsekretsen? Hör av dig till:<br />

redaktion@hexanova.se<br />

För ett mindre arvode kan nyheter<br />

från din kommun publiceras i flera<br />

utgåvor av offentliga affärer.<br />

49


offentliga affärer #2 #6 2006<br />

kONFErENSguidEN<br />

Levande slott<br />

med centralt läge<br />

i vacker, lantlig miljö ligger Nolhaga slott på gångavstånd<br />

eller fem minuters bilväg från Alingsås<br />

järnvägsstation. Alingsåsarnas stolthet för lunch,<br />

middag och fest och företagens favorit för kreativ<br />

konferensmiljö och det erkänt goda köket.<br />

Lysande vit i det svaga novemberljuset<br />

ligger Nolhaga Slott inbjudande och<br />

dekorerad efter säsong. I Nolhagaparken<br />

står en förskoleklass i reflexvästar<br />

och matar de hundratals sjöfåglarna<br />

och från Barnens Zoo på andra<br />

sidan vägen hörs glada skratt från en<br />

annan förskoleklass på utflykt. Just<br />

nu pryds slottets entré av tomtar och<br />

vackra binderier som får besökaren<br />

att känna julstämning. Brasan sprakar<br />

gemytligt, amaryllisbuketter och<br />

inspirerande dekorationer i barock stil<br />

får gästerna att stanna upp och insupa<br />

miljön. Redan här känns det skönt<br />

att bara vara. Gästerna stannar upp<br />

innanför ytterdörren och det hörs<br />

förtjusta ah och oh.<br />

– Idag ville våra konferensgäster ha<br />

välkomstfikat härnere för att riktigt<br />

känna in miljön, avslöjar Hillevi<br />

Salerno, säljare och marknadsförare.<br />

Nolhagas historia är rik och mångsidig.<br />

Egendomen har haft många<br />

ägare genom åren, men den som<br />

betytt mest för utvecklingen av<br />

Nolhaga park och trädgårdar är Jonas<br />

Alströmer. På 1700-talet bildade han<br />

det stora godset Nolhaga genom<br />

uppköp och sammanslagning med<br />

intilliggande marker. Det var också<br />

han som tillsammans med sina söner<br />

anlade de första trädgårdarna på<br />

Nolhaga. Familjen Alströmer ägde<br />

slottet 17<strong>25</strong> – 1801. Mest känd är<br />

Jonas Alströmer idag för att han var<br />

en av dem som introducerade potatisen,<br />

nolorna, i Sverige.<br />

Byggdes på ett år<br />

Efter ett antal ägarbyten köpte Claes<br />

Adelsköld Nolhaga år 1877. Egendomen<br />

var då mycket förfallen efter<br />

ständiga ägarbyten och mangårdsbyggnaden<br />

var i så dåligt skick<br />

att den fick rivas. Det nuvarande<br />

Nolhaga Slott byggdes 1879 – 1880.<br />

Det ritades i en italiensk nyklassisk<br />

villastil av Adrian Peterson, en arkitekt<br />

från Göteborg. Senare ägare har<br />

påverkat parken och trädgårdarna<br />

i olika grad, men Claes Adelskölds<br />

upprustning av parken och trädgårdarna<br />

under slutet av 1800-talet<br />

gav anläggningen den prägel som<br />

idag finns på Nolhaga. Nolhaga är<br />

känd som boplats sedan 1400-talet.<br />

Slottet vilar på den grund som Jonas<br />

Alströmer byggde 1740. Det har<br />

varit i privat ägo ända fram till 1920.<br />

Caroline Posse har varit den enda<br />

kvinnliga ägaren, därför tror man<br />

att det är hon som går igen emellanåt.<br />

Golven knarrar och dörrar<br />

öppnas och stängs i det tomma<br />

huset. Numera ägs Nolhaga Slott av<br />

Alingsås kommun. Fram till för två<br />

år sedan har fastigheten använts som<br />

bland annat pensionat, flyktingförläggning<br />

och konsthall. Byggnaden<br />

är K-märkt och därmed var renovering<br />

tvungen att utföras med extra<br />

känsla och finess. Färgsättningen<br />

är ändrad, så att helhetsintrycket är<br />

ljust och fräscht. Underbart vackra<br />

kakelugnar är bevarade, dock är inte<br />

alla i funktion. De gamla snidade<br />

taken och gjutna medaljongerna på<br />

väggarna har restaurerats, värme,<br />

ventilation och elektricitet är omärkligt<br />

insmuget i byggnaden. Sedan<br />

oktober 2005 drivs och förvaltas<br />

Nolhaga Slott av Magnus och Lotta<br />

Hedlund på arrendebasis. Det är<br />

samma par som även äger och driver<br />

hotell Riverton i Göteborg, vilket<br />

ger samordningsvinster och ökade<br />

resurser på kökssidan.<br />

Forts. på sid. 52<br />

Den goa värmen.<br />

Pellets – naturlig smarthet.<br />

Visst värmer det lite extra när du vet att du väljer ett<br />

ekonomiskt, miljövänligt och smidigt sätt att värma<br />

upp din fastighet? Agrol Värmepellets är det naturliga<br />

valet för dig som tänker lite längre.<br />

Vi på Lantmännen Agroenergi är marknadsledande<br />

inom pellets och delar gärna med oss av våra<br />

kunskaper via våra duktiga säljare.<br />

www.agroenergi.se<br />

Telefon: 020-418 419<br />

Våra pellets är tillverkade av<br />

100% naturlig träråvara och är<br />

därmed en del i det naturliga<br />

och livsviktiga kretsloppet.<br />

ETT VARUMÄRKE UNDER<br />

LANTMÄNNEN AGROENERGI


kONFErENSguidEN<br />

Forts. från sid. 51<br />

Toppmodern<br />

konferensavdelning<br />

Det viktigaste för en lyckad konferens<br />

är genomtänkta arrangemang,<br />

kreativ miljö och utsökta måltider,<br />

något som finns i rikt mått på<br />

Nolhaga Slott.<br />

– På vinden har vi vår konferensavdelning.<br />

Den var oinredd, ett stort<br />

plus vid renoveringen, eftersom det<br />

inte behövde tas någon historisk<br />

hänsyn. De fem konferenslokalerna<br />

har ljus och fräsch inredning i<br />

modern dansk design och de är helt<br />

inredda med modernaste teknik,<br />

berättar Hillevi Salerno.<br />

Maten är viktig när man konfererar.<br />

Här håller köket världsklass. I den 15<br />

personer starka personalen ingår en<br />

egen konditor. Dessutom har man<br />

gemensam kökschef, Jean Ferraru,<br />

med hotell Riverton. Här är allt som<br />

serveras hembakat och hemlagat<br />

- matbröd, kakor, tårtor, konfektyr,<br />

glass och naturligtvis maten, allt<br />

ifrån glöggen till såsens fond.<br />

– Vi är mycket stolta över vårt kök,<br />

de gör all matlagning från grunden,<br />

säger Hillevi Salerno.<br />

När slottet är maximalt utnyttjat,<br />

kan man duka för 180 gäster. På<br />

det nedre planet finns plats för 60<br />

personer och på andra våningen kan<br />

de tre salongerna rymma sammanlagt<br />

120 personer.<br />

– Det är ett flexibelt hus. Vi dukar<br />

ständigt om efter behov. Vi har ett<br />

vigselrum, som används av stadens<br />

tre borgerliga vigselförrättare. Så<br />

vi har mycket bröllopsmiddagar,<br />

förklarar Hillevi Salerno.<br />

Nolhaga slott är ett populärt<br />

utflyktsmål och är lunchöppet för<br />

allmänheten måndag till fredag<br />

och på söndagar serveras middag.<br />

Nolhaga Slott är inte något hotell,<br />

så man har ett bra samarbete med<br />

många lokala partners både när det<br />

gäller övernattning och aktiviteter.<br />

Så det går ändå smidigt att arrangera<br />

flerdagarskonferens här.<br />

Kombinera konferens<br />

med aktivitet<br />

Nolhaga Slotts konferensavdelning<br />

står gärna till tjänst med<br />

offentliga affärer #6 2006<br />

Hillevi Salerno, säljare och marknadsförare på Nolhaga Slott.<br />

Foto: ingrid Saarva<br />

Hela landet behöver IT-infrastruktur<br />

som fungerar. Det är rätt enkelt.<br />

GÖTEBORG<br />

Mats Devert,<br />

VD GothNet:<br />

– Vi bygger stadsnät i<br />

Göteborg och satsar på<br />

stabila och väletablerade<br />

samarbetspartners.<br />

BJÄREHALVÖN<br />

Alexander Jansson,<br />

Kommunikationschef,<br />

Bjäre Kraft bredband:<br />

– Genom att outsourca användarsupporten<br />

har vi kunnat höja<br />

vår servicegrad.<br />

LINKÖPING<br />

Jacob Andersson,<br />

IT-chef Aroundio,<br />

som ingår i Securitas:<br />

– Vi har en fl exibel IP-telefonilösning<br />

för vårt callcenter, som<br />

är enkel att bygga ut med fl era<br />

IP-baserade tjänster.<br />

STOCKHOLM<br />

Carina Carlgren,<br />

IT-ansvarig Carpark:<br />

– Tunna klienter har förenklat vår<br />

IT-drift. Under det senaste året<br />

har vi effektiviserat ytterligare via<br />

Blade-servrar och ett SAN.<br />

UMEÅ<br />

Tommy Berggren,<br />

vice VD Komatsu:<br />

– Centraliserad datalagring<br />

och backup har höjt vår<br />

datasäkerhet och underlättat<br />

IT-avdelningens vardag.<br />

Atea, Ementor och Topnordic är tillsammans Sveriges ledande obundna leverantör av IT-infrastruktur. Vi fortsätter göra IT-vardagen enklare för våra kunder och samlar från 1 <strong>januari</strong> <strong>2007</strong><br />

verksamheterna under namnet Atea. Vi erbjuder ett personligt bemötande och enkla kontaktvägar då vi fi nns på <strong>25</strong> platser i landet från Malmö i söder till Luleå i norr. Vi investerar löpande i att<br />

upprätthålla en hög kunskapsnivå och våra medarbetare besitter dokumenterad kompetens inom hela IT-infrastrukturområdet. Vår storlek ger oss företräde hos de ledande tillverkarna och vi<br />

har egen produktlogistik samt specialistteam för programvarulicenser, hem-pc och dokumenthantering. Allt detta kombinerat är unika förutsättningar som gör Atea till en kvalifi cerad partner för<br />

företag och organisationer som vill öka nyttan med IT. www.atea.se<br />

PLAKAT<br />

offentliga affärer #2 #6 2006<br />

att anordna kringarrangemang<br />

till konferenserna. Det finns<br />

möjlighet till både inomhus- och<br />

utomhusaktiviteter. Det mesta<br />

går ut på att förbättra lagkänslan<br />

i grupperna..<br />

– Vi skräddarsyr aktiviteten<br />

efter kundens önskemål tillsammans<br />

med våra professionella<br />

samarbetspartners, säger Hillevi<br />

Salerno och berättar att aktiviteterna<br />

gärna får vara annorlunda.<br />

– Den mest populära aktiviteten just<br />

nu, är matlagningskvällar tillsammans<br />

med någon av våra duktiga<br />

kockar. En perfekt aktivitet för att<br />

förbättra teamkänslan i företaget,<br />

och de lär sig otroligt mycket.<br />

Andra uppskattade aktiviteter<br />

är smyckedesign under konstnärlig<br />

ledning respektive blomsterbindning.<br />

Under ledning av<br />

florist utmanar kollegor varandra<br />

i kreativitet och fingerfärdighet,<br />

uppskattat av såväl män som<br />

kvinnor. Exempel på lätt arrangerade<br />

sportiga aktiviteter är<br />

bowling, pilates, pausgympa,<br />

frisbeegolf, bangolf och äventyrsgolf.<br />

Med Nolhaga Slotts stora<br />

kontaktnät, kan man få hjälp med<br />

talare, konsulter och inspiratörer<br />

Slottskonferens i Örebro<br />

Elite Stora Hotellet erbjuder konferens- &<br />

festvåningsarrangemang både på hotellet och<br />

Örebro Slott. Vi skräddaryr efter dina önskemål<br />

och hjälper gärna till med aktivitetsprogram.<br />

019-15 69 00<br />

www.elite.se<br />

Vid bokning uppge ”FMV-avtal”<br />

06-03<strong>24</strong> Annons_90 x 65 06-12-07 08.30 Sida 1<br />

En sagolik plats för kloka möten<br />

En skön oas för både arbete och vila, med en miljö som<br />

inspirerar. Endast 65 km från <strong>Stockholm</strong>. Välkommen<br />

till Friiberghs Herrgård. Där sagor och drömmar vävs<br />

samman med personlig omsorg och naturlig omtanke.<br />

Friiberghs Herrgård. Tel 08-611 41 41. E-post office@friibergh.se. www.friibergh.se<br />

som gör skräddarsydda föreläsningar,<br />

seminarier, kundevenemang<br />

och underhållning.<br />

Teaterkvällar<br />

med aktiv publik<br />

I <strong>januari</strong> blir det premiär för en<br />

ny aktivitet, teaterkvällar med<br />

trerätters middag, som kommer<br />

att arrangeras för både öppna och<br />

slutna sällskap. Per L E Eriksson<br />

har för Nolhaga Slott skrivit två<br />

pjäser som förutsätter en aktiv<br />

publik. Pjäserna heter Jury &<br />

Domstol och Falskt spel. Före-<br />

<br />

<br />

<br />

¬ <br />

¬ <br />

¬ <br />

¬ <br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

Som avtalskund har du bättre<br />

priser, fri frukost och egen<br />

kontaktperson. Enkelt, lönsamt<br />

och väldigt bekvämt.<br />

Ring oss och fråga efter<br />

avtal FMLOG så berättar vi<br />

mer om hur du sparar<br />

pengar i sömnen.<br />

koNFErENS / HOtELL<br />

ställningarna tar cirka en timme.<br />

– I Jury & Domstol tar vi med<br />

publiken på en resa i tiden och<br />

under föreställningen kommer<br />

rättsfall från tre olika tidsepoker<br />

att presenteras. Publiken dömer i<br />

målen och vid middagen avslöjas<br />

de rätta domsluten. I Falskt spel<br />

har ett mord begåtts och publiken<br />

får följa dramat som utspelar sig i<br />

slottets alla salar. Under middagen<br />

löser vi morddramat tillsammans,<br />

berättar Hillevi Salerno.<br />

Ingrid Saarva<br />

PSSST, med vårt avtal sänker<br />

du företagets hotellkostnader!<br />

Göteborg-City 031-80 <strong>25</strong> 60<br />

Jönköping 036-34 18 90<br />

Karlstad-City 054-17 28 30<br />

Sundsvall-City 060-64 17 50<br />

17 hotell i Sverige<br />

www.ibishotel.se<br />

53


mäSSOr<br />

<strong>Stockholm</strong> Furniture Fair <strong>2007</strong>:<br />

Skiss av loungen på <strong>Stockholm</strong>smässans entrétorg av konstantin Grcic.<br />

Nästa mässa <strong>2007</strong> pågår mellan den 7<br />

– 11 februari och som vanligt ställer<br />

flertalet ramavtalsleverantörer till den<br />

offentliga sektorn ut i C-hallen.<br />

-Det är otroligt glädjande att konstatera<br />

att mässan blivit så viktig för<br />

branschen. Flera utställare har dessutom<br />

uppgivit att kvaliteten på besökare<br />

stigit och många har rapporterat<br />

om goda affärer under mässan., säger<br />

Charlotte Wiking, projektledare<br />

för <strong>Stockholm</strong> Furniture Fair och<br />

Northern Light Fair, som pågår<br />

samtidigt.<br />

Levererar till offentlig sektor<br />

Bland de utställande företagen, som<br />

levererar till offentlig sektor återfinns<br />

Abstracta med hemvist i det<br />

småländska Lammhult i det område<br />

som kallas Möbelriket. Företaget är<br />

en ledande tillverkare av inredningsprodukter<br />

såsom kontorsskärmar och<br />

AV-utrustning för kontor och offentliga<br />

miljöer. En stor del av produktionen<br />

går på export. Abstracta har<br />

också varit en pionjär i integreringen<br />

av ljud och bildlösningar i konferens-<br />

och utbildningsmiljöer. Man<br />

förser även denna marknad med<br />

kompletta inredningslösningar till<br />

bibliotek, universitet, sjukhus och<br />

offentliga miljöer i vidare mening.<br />

Ett annat utställande möbelföretag<br />

54<br />

med offentlig sektor som kund är<br />

Stolab. Företaget, som snart fyller<br />

100 år, har genom åren tagit fram<br />

flera klassiker med bland annat<br />

matsalsmöbeln Vardags designad<br />

av Carl Malmsten. Arbetsvisionen<br />

i Stolab är att formge och tillverka<br />

möbler med en medveten enkelhet<br />

för att de lätt ska kunna placeras in i<br />

en miljö utan att överta den.<br />

Greenhouse femårsjubilerar<br />

Greenhouse, <strong>Stockholm</strong> Furniture<br />

Fairs växtplats för fristående formgivare<br />

och designskolor, fyller fem<br />

år när nästa upplaga går av stapeln.<br />

Tanken bakom Greenhouse var att<br />

skapa ett forum och språngbräda där<br />

kreativa talanger har fått möjlighet<br />

att träffa producenter i inredningsbranschen.<br />

Fria formgivare och<br />

designskolor från hela världen bjuds<br />

in att söka till Greenhouse. De<br />

sökande får inte vara fast knutna<br />

till någon producent och heller inte<br />

branschetablerad.<br />

-Det märks att mässan blivit en arena<br />

även för utländska aktörer. Siffrorna<br />

pekar tydligt på ökat internationellt<br />

engagemang. Många från den internationella<br />

designeliten var här förra<br />

gången, både på scenen och som<br />

utställare, säger Charlotte Wiking.<br />

Göran Welander<br />

offentliga affärer #6 2006<br />

Mötesplats för nordisk design<br />

med stigande besökssiffror och utställare från<br />

utlandet befäster mässan sin ställning som den<br />

viktigaste mötesplatsen för nordisk design. till<br />

årets mässa kom mer än 40 000 besökare.<br />

DoReMi<br />

www.abstracta.se<br />

AVSKÄRMNING FÖR EN FLEXIBEL KONTORSMILJÖ<br />

Design Nina Jobs<br />

www.efg.se


ALLEGRO BARBORD OCH BARSTOL. FORM: MARIT STIGSDOTTER<br />

VÅLLÖ STAPELBAR KARMSTOL, STORÖ BORD. FORM: MARIT STIGSDOTTER<br />

ERIK STAPEL- OCH UPPHÄNGNINGSBAR STOL.<br />

FORM: MARIT STIGSDOTTER<br />

Ett 100 år ungt företag<br />

Stolab startade sin tillverkning av möbler 1907 i Smålandsstenar.<br />

Möbler, där kunskap kring och känsla för material, tillverkning och<br />

sinnrika detaljer gör att form och funktion blir ett.<br />

100 år senare är Stolab mer sprudlande och framgångsrikt än<br />

någonsin, med ett sortiment fyllt av nytänkande blandat med<br />

tidlösa favoriter skapade av välkända formgivare.<br />

Vår långa erfarenhet och kunskap kring möbler för offentlig miljö<br />

har gjort att vi idag har en trogen kundkrets bland landets<br />

arkitekter, inköpare och inredningsföretag.<br />

333 31 SMÅLANDSSTENAR TEL 0371-337 50 FAX 0371-329 90 WWW.STOLAB.SE<br />

INGÅR SOM LEVERANTÖR I FMV 2780<strong>24</strong>-LB684940 AVD 12, MÖBLER FÖR OFFENTLIGA UTRYMMEN.


TACK FÖR FÖRTROENDET<br />

Vårt stora engagemang, tydliga erbjudande och ständiga<br />

förbättringsarbete har lett till att vi fått förtroendet<br />

av bl.a. Verva, Vägverket, Region Malmö och<br />

SLL att leverera konsulttjänster inom den offentliga<br />

sektorn. Sedan 2003 har vi dessutom ett samarbete<br />

med AMS. Det är vi glada för.<br />

Vi på Poolia har valt att fokusera på tjänstemannasektorn.<br />

Våra kärnområden är ekonomi, IT och<br />

Vår framgång bygger på en tydlig specialisering och en ständig strävan efter högsta kvalitet.<br />

Poolia är ett auktoriserat bemanningsföretag.<br />

administration och i vårt kontaktnät har vi allt från<br />

chefer och specialister till kvalificerade assistenter.<br />

Läs gärna mer på www.poolia.se eller kontakta oss<br />

på telefon 08-555 652 06. Poolia är ett auktoriserat<br />

bemanningsföretag för uthyrning och rekrytering av<br />

kvalificerad personal.<br />

offentliga affärer #6 2006<br />

Med sina drygt 122 000 invånare<br />

ligger Helsingborg storleksmässigt<br />

på nionde plats bland Sveriges<br />

kommuner, men den konventionella<br />

rankningen bygger på en föråldrad<br />

bedömningsgrund menar Ola Thufvesson:<br />

– Storleken på en stad bör inte<br />

beräknas utifrån från dess kommungränser<br />

eftersom kommunerna i<br />

Sverige har så olika areal. Exempelvis<br />

är Uppsala kommun så omfångsrik<br />

att den rymmer sex kommuner av<br />

Helsingborgs yta, säger Ola Thufvesson.<br />

Istället menar författaren, som<br />

skrivit boken på uppdrag av Helsingborgs<br />

kommun, att ett mera rättvist<br />

mått på en stads storlek är hur<br />

många människor som bor inom en<br />

tremilsradie från stadens mittpunkt.<br />

En sådan mer regional bedömning<br />

gör att Helsingborg kvalar in på<br />

fjärde plats bland de stora städerna<br />

och passerar Uppsala. Befolkningsmängden<br />

är emellertid inte så intressant<br />

när det gäller att bedöma dynamiken<br />

hos en stad och dess kapacitet<br />

för framtida utveckling, menar Ola<br />

Thufvesson.<br />

– Många människor är i sig inte<br />

någon garanti för en framgångsrik<br />

stadsutveckling. Renässansens<br />

Florens var en stad med fantastisk<br />

dynamik, ändå hade staden under sin<br />

glans dagar inte mer än runt 60.000<br />

Hört OCH HäNt<br />

Helsingborg:<br />

Vi är Sveriges<br />

fjärde stad<br />

<strong>Stockholm</strong>, göteborg, malmö och Helsingborg. Så<br />

bör en korrekt uppräkning av Sveriges storstäder<br />

se ut. det menar kulturgeografen Ola thufvesson<br />

som i en ny bok belyser Helsingborg ur ett platsmarknadsföringsperspektiv,<br />

men begreppet fjärde<br />

staden handlar om mycket mer än bara befolkningsmängd.<br />

det berättas, inte helt oväntat, i ett<br />

pressmeddelande från kommunen själv.<br />

FAktA<br />

invånare, alltså mindre än flera<br />

nutida stockholmsförorter. Hemligheten<br />

med Florens och många andra<br />

exempel från modern tid är kreativitet<br />

– att upptäcka och förädla det<br />

man är bra på och försöka tillfredställa<br />

det behovet bättre än någon<br />

annan konkurrerande stad, säger Ola<br />

Thufvesson.<br />

Framgångsreceptet för Helsingborgs<br />

del innebär bland annat att<br />

öka stadens kontaktyta mot havet,<br />

att förstärka den sammanhängande<br />

stadskärnan, att befästa staden som<br />

en oas för livsnjutare genom bland<br />

annat exklusiva butiker och spännande<br />

restauranger och att utveckla<br />

Campus Helsingborg som forskarsäte.<br />

Bland Ola Thufvessons mer<br />

kontroversiella förslag är att framhäva<br />

den invandrartäta stadsdelen<br />

Söder genom att profilera dess särart,<br />

inte genom att försöka släta ut den.<br />

– Helsingborg har i grunden ett<br />

antal starka kort genom sitt geografiska<br />

läge, attraktiva bebyggelse,<br />

dynamiska näringsliv och den<br />

begynnande universitetssatsningen<br />

på Campus Helsingborg. Om de<br />

förvaltas rätt och kryddas med inslag<br />

som saknas i andra konkurrerande<br />

städer kan Helsingborg i framtiden<br />

bli en ännu mer dynamisk plats för<br />

människor och företag, säger Ola<br />

Thufvesson.<br />

Mathias Eriksson<br />

Boken ”Fjärde staden” har gjorts av ola thufvesson,<br />

verksam vid Lunds universitet Campus Helsingborg,<br />

på uppdrag av näringslivsenheten i Helsingborgs stad.<br />

Syftet med boken är att belysa stadens möjligheter till<br />

framtida utveckling. Den kommer även att användas<br />

som kurslitteratur på Campus Helsingborg.


Tack för förtroendet<br />

– nu kan ni fortsätta resa enkelt och billigt<br />

med FlyMe<br />

Med avtalet som FlyMe har ingått med staten kan ni välja fritt mellan<br />

Low Flex och Flexbiljetter till bästa priser.<br />

Göteborg – <strong>Stockholm</strong><br />

Flex<br />

lägsta<br />

pris<br />

Low Flex<br />

lägsta<br />

pris<br />

899 –<br />

max<br />

1050:-<br />

pris<br />

349 –<br />

max<br />

599:-<br />

pris<br />

Malmö – <strong>Stockholm</strong><br />

Flex<br />

lägsta<br />

pris<br />

Low Flex<br />

lägsta<br />

pris<br />

899 –<br />

max<br />

1150:-<br />

pris<br />

349 –<br />

max<br />

650:-<br />

pris<br />

Boka på fl yme.com<br />

offentliga affärer #6 2006<br />

Per Åkerson ny<br />

kommunchef<br />

Vid årsskiftet efterträder Per Åkerson Lars Forsberg<br />

som ny kommunchef i Årjängs kommun.<br />

han ser fram emot att börja sin nya tjänst och<br />

ser det som en utmaning att jobba för fortsatt<br />

positiv utveckling i Årjängs kommun.<br />

Vid årsskiftet går nuvarande<br />

kommunchefen Lars Forsberg i<br />

pension och han kommer då att<br />

efterträdas av Per Åkerson som är<br />

född och uppvuxen i Gävle.<br />

– Därefter har jag bott och jobbat<br />

på en rad platser runt om i landet,<br />

bland annat som kommunchef i<br />

Åtvidabergs kommun samt som<br />

ekonomichef i Öckerö kommun.<br />

Men jag har även haft anställning<br />

vid ett antal större företag inom den<br />

privata sektorn, länsstyrelsen och<br />

som fastighetsmäklare.<br />

Mathias Eriksson<br />

Anmäl dig idag!<br />

Per Åkerson,<br />

blivande kommunchef<br />

Statligt ramavtal för<br />

bevakningstjänster<br />

VHS Upphandling anordnar halvdagsseminarier för att ge dig<br />

som arbetar inom statsförvaltningen information om avtalet.<br />

Seminarier kommer att hållas på följande platser;<br />

16 <strong>januari</strong> <strong>Stockholm</strong><br />

18 <strong>januari</strong> Borlänge<br />

23 <strong>januari</strong> Göteborg<br />

<strong>25</strong> <strong>januari</strong> Malmö<br />

Avtalet är rikstäckande och regionsindelat.<br />

Vill du veta mer om avtalet eller anmäla dig<br />

till något av seminarerna? Gå in på www.avropa.nu<br />

Så här skriver Anneli Jeppson, Tappströmsskolans<br />

rektor, om en behörig<br />

lärare på skolan som sökt en utannonserad<br />

tjänst enligt ett pressmeddelande<br />

från Öpartiet i Ekerö kommun:<br />

“Sökande har intervjuats och då hon<br />

finns i aktuellt arbetslag har referenser<br />

från kollegor inhämtats. Sökande<br />

bedöms inte som lämplig till befattningen<br />

som arbetslagsledare då hon<br />

dels inte genomgått någon utbildning<br />

för uppdraget, inte har erfarenhet av<br />

kvalitetssäkringsarbete och framförallt<br />

inte bedöms som lämplig av personliga<br />

skäl.” En ny tjänst skulle alltså tillsättas.<br />

Och sökanden som beskrivs ovan fick<br />

inte tjänsten utan den gick istället till<br />

en obehörig lärare. Vilket, enligt Öpartiet<br />

i Ekerö, är fel. Dessutom menar<br />

partiet att ovanstående omdömen är<br />

kränkande. Kommunerna får inte<br />

anställa obehöriga lärare menar Öpartiet.<br />

Skollagen medger bara undantag<br />

Ramavtalets fyra delområden:<br />

• Stationära och ronderande<br />

bevakningstjänster<br />

• Larmcentraltjänster, larmmottagningar<br />

samt tillhörande<br />

tjänster<br />

• Skyddsvakter och skyddsområdesvakter<br />

• Värdetransport och värdehantering<br />

hört och hänt<br />

Kommunstyrelse<br />

kränker behörig lärare<br />

Det lokala öpartiet i Ekerö kommun hävdar att<br />

kommunstyrelsen kränker en lärare då hon sökte<br />

en ny befattning på sin arbetsplats. Partiet kräver<br />

nu att kommunstyrelsen ber om förlåtelse för att<br />

ha använt formuleringar som att läraren ”framförallt<br />

inte bedöms som lämplig av personliga skäl.”<br />

om ingen sökande har lärarutbildning<br />

eller om det finns något annat särskilt<br />

skäl med hänsyn till eleverna. Av förarbetena<br />

till skollagen framgår att det till<br />

exempel kan handla om att en behörig<br />

lärare är direkt olämplig på grund<br />

av missbruksproblem. Kommunen<br />

försöker ge intryck av att bedömningen<br />

olämplig grundar sig på ”referenser från<br />

kollegor”. Det är inte korrekt. Kommunens<br />

försvar bygger på fabricerade argument<br />

hävdar Öpartiets företrädare.<br />

– Ekerö kommun sparar ingen möda<br />

när det gäller att försvara bottenplatsen,<br />

plats 290 av Sveriges 290 kommuner, i<br />

grenen ”andel obehöriga lärare”. Öpartiet<br />

vill att kommunstyrelsen lämnar<br />

in ett nytt yttrande utan kränkande<br />

omdömen. Kommunen måste också be<br />

de drabbade om ursäkt utan förbehåll,<br />

skriver partiet i pressmeddelandet.<br />

Mathias Eriksson<br />

Nyhet!


krönika<br />

Vad är det för vits med att gotta sig i andra människors dilemma, frågar sig Tina Lundberg.<br />

När jag såg Borelius ögon plötsligt<br />

bli blanka när hon blev intervjuad<br />

i TV4:s morgonsoffa, fortsatte<br />

reportern ändå dundra på - trots<br />

att Borelius vid upprepade tillfällen<br />

dessförinnan hade bett om ursäkt.<br />

När samma reporter sedan log in<br />

i kameran efter att Borelius hade<br />

lämnat tv-soffan, blev jag arg. Vad är<br />

detta? Ingen människa skall behöva<br />

utsättas för att bli offentligt strippad<br />

utan pardon, oavsett om det är en<br />

offentlig person eller inte. Spelar<br />

ingen roll vem det är. För mig är<br />

det fel. Det är en fråga om utebliven<br />

respekt. Det är en sak att Borelius<br />

har anlitat svart barnvakt och inte<br />

betalt tv-licensen - det ger helt klart<br />

fel signaler ut till medborgarna. Men<br />

det innebär inte att vissa journalistkollegor<br />

har rätten att ge sig på henne<br />

så till den grad att de manglar henne<br />

upp och ner, fram och tillbaka – och<br />

även ger sig på hennes barn som blev<br />

uppringda. Detta förhållningssätt tar<br />

jag bestämt avstånd ifrån.<br />

Moraliskt och etiskt ansvar<br />

Vi skribenter har ett moraliskt och<br />

etiskt ansvar som vi sannerligen<br />

behöver granska och lyfta upp på<br />

62<br />

dagordningen nu. Lika mycket som<br />

det faktum att vi är människor som<br />

alla kan göra fel. Det räcker med att<br />

du, ja just du som läser dessa rader<br />

frågar dig själv om du aldrig har gjort<br />

fel. Lika mycket som du frågar dig<br />

hur du själv skulle vilja bli bemött<br />

om du hade snurrat till det. Det finns<br />

inte en enda människa som inte har<br />

gjort saker som varit mindre kloka<br />

och fel. Jag har gjort det. Du har<br />

gjort det. Det tillhör vårt mänskliga<br />

psyke att fela, dra lärdom - och börja<br />

om. Men då måste vi också både ta<br />

och få utrymme och möjlighet att<br />

kunna göra det.<br />

Jasenko Selimovic granskade<br />

Janne Josefsson<br />

Men vad sker ibland. Jo, cynismen<br />

skjuter sina skarpa skott och flinet<br />

drar över munnar. Glömmer aldrig<br />

den där kvällen för drygt två år<br />

sedan när programmet ”Allvarligt<br />

talat Janne” gick. Jasenko Selimovic,<br />

Stadsteaterns konstnärliga ledare<br />

i Göteborg, skulle granska Janne<br />

Josefsson från Uppdrag granskning,<br />

SVT. Pang! Kameran gick och Janne<br />

bombarderades av frågor. Men det<br />

var inga raka frågor Janne fick, utan<br />

i högsta grad ledande och fulla av<br />

undertoner av cynism. Vissa personer<br />

jag träffade dagen därpå tyckte det<br />

var gott att Janne ”hade fått vad han<br />

tålt”. De tyckte att Jasenko hade gjort<br />

ett bra jobb. Medan jag själv tyckte<br />

det var bedrövligt. Än mer bedrövlig<br />

var vinklingen, det enda klippet som<br />

tagits med av publikens frågor var<br />

från en moderat. Den moderaten<br />

frågade Janne hur det skulle kännas<br />

att bli granskad på liknande sätt som<br />

han själv gjorde. Frågan hade belägg<br />

helt klart, men definitivt inte vinklingen.<br />

Jag saknade allt det goda som<br />

Janne gjort under åren. Alla dessa<br />

människor som har fått upprättelse<br />

tack vare att Josefsson granskat<br />

makten så att rätt blivit rätt. Vinklingen<br />

tyckte jag var fel. Den var<br />

missledande och inte korrekt enligt<br />

mig. Lika fel som när Borelius blev<br />

överkörd med hull och hår i den<br />

där morgonsoffan. Varför drar jag<br />

upp Borelius och Josefsson? Jo, av<br />

en enda anledning – båda upplever<br />

jag blev utsatta på mycket respektlöst<br />

sätt offentligt i tv. Josefsson av<br />

Selimovic och Borelius av reportern<br />

i TV4:s morgonsoffa. Båda händelserna<br />

gjorde mig arg. Lika upprörd<br />

som jag blev på personer jag mötte<br />

dagen efter som tyckte det var gott.<br />

Va?<br />

Cynism föder inget gott<br />

Vad är det för vits med att gotta sig i<br />

andra människors dilemma? För mig<br />

är det bara ett uttryck för den egna<br />

oförmågan att rannsaka sig själv. Vi<br />

har alla rätt till att bemötas med<br />

respekt, liksom vi alla har rätt till att<br />

få raka frågor. I lika hög grad tycker<br />

jag att vi skribenter skall granska vår<br />

offentliga affärer #6 2006<br />

Vad sysslar vi journalister med ibland?<br />

nu hävdar jag bestämt att mediedrevet har gått<br />

för långt - var är respekten och etiken? Det är<br />

inte journalistik som vissa kollegor bedrivit, inte<br />

för mig. Journalistik skall granska och lyfta fram<br />

fakta, svart på vitt. inte därtill också ironisera<br />

och angripa på ett sätt som skedde med Maria<br />

Borelius. Jag tycker det är bedrövligt hur hårt<br />

hon blev upptryckt mot väggen.<br />

etik. Jag hävdar bestämt att svaret inte<br />

är att skjuta skarpt genom att trycka<br />

till någon annan utan att ha sett till<br />

våra egna tillkortakommanden.<br />

Värdighet på dagordningen<br />

Jag tycker det skulle bli mycket mer<br />

intressant om vi människor vågade<br />

höja ribban och istället prata om<br />

vad som förenar oss, så väl som<br />

lyfta vad konkret som måste till för<br />

att utveckla trygghet och god etik,<br />

oavsett vilken yrkesgrupp, nationalitet,<br />

parti vi tillhör. Det är vårt allas<br />

gemensamma ansvar att skapa förutsättningarna<br />

för det. Det handlar om<br />

att bemöta varandra värdigt. Där vi,<br />

ja vi, du och jag tillsammans med<br />

andra skapar en arena av kommunikation<br />

- där respekt är ett centralt<br />

begrepp.<br />

Tina Lundberg<br />

Future Imagebank<br />

TILL DIG SOM JOBBAR INOM STAT OCH KOMMUN:<br />

TACK & GRATTIS.<br />

Tack för att ni har valt att sluta avtal med HP. Det är inte bara en fjäder i hatten att ni valt<br />

oss som leverantör av skrivare och kopiatorer, vi ser även VERVA avtalet som ett kvalitetsbevis<br />

på ett bra samarbete.<br />

Grattis till er av precis samma anledning. Ni har gjort ett mycket bra val. Genom vårt<br />

gemensamma avtal optimerar ni ert ägande och får bekymmersfri drift av era skrivare och<br />

kopiatorer, plus att ni får en övergripande kontroll över er färghantering. Sist men inte minst;<br />

Vi kan hjälpa er att spara upp till 30% av era kostnader för er dokumenthantering.<br />

Vi är övertygade om att ni kommer få stor nytta och glädje av våra produkter och ser fram<br />

emot många fi na år tillsammans.<br />

© 2006 Hewlett-Packard Development Company, L.P. Med ensamrätt.<br />

SMARTA RÅD > SMART TEKNIK > SMART SUPPORT<br />

GÅ IN PÅ www.hp.se<br />

ELLER RING 0200-27 00 00


AVTALS nYtt<br />

Under 2008 inför Verva nya funktioner för att förenkla inköpen via deras ramavtal med hjälp av it.<br />

Vervas upphandling är förebild för<br />

många offentliga inköpare. Vi har<br />

därför ett särskilt ansvar att visa<br />

vägen hur inköp i offentlig verksamhet<br />

kan förenklas och förbättras.<br />

Tekniken är redan utvecklad och det<br />

finns nu en politisk vilja som är både<br />

stark och tydlig. EU:s mål är att alla<br />

hinder för elektroniska inköp vara<br />

undanröjda 2010. Minst hälften av<br />

de offentliga inköpen ska då göras på<br />

elektronisk väg. Att med hjälp av it<br />

effektivisera offentliga inköp är en<br />

64<br />

del av en gemensam satsning som<br />

alla medlemsstater i EU är överens<br />

om. I denna omfattande förändring<br />

har Verva och övriga upphandlande<br />

myndigheter en viktig roll att spela<br />

i den svenska förvaltningen. Det<br />

handlar om att genom vägledning<br />

och regleringar stödja upphandlingsarbetet<br />

i staten, landstingen<br />

och kommunerna, och också värna<br />

de grundläggande principerna om<br />

rättsäkerhet, öppenhet och transparens.<br />

Men Verva har också en roll<br />

som förebild och inspiratör. I vår<br />

egen upphandlingsverksamhet ökar<br />

vi därför nu takten i förändringsarbetet.<br />

· Under <strong>2007</strong> inför Verva nya funktioner<br />

för att ta emot anbud och<br />

genomföra utvärderingar med hjälp<br />

av IT.<br />

· Under 2008 inför Verva nya funktioner<br />

för att förenkla inköpen via<br />

våra ramavtal med hjälp av it.<br />

Vervas förändringsarbete sker stegvis<br />

och öppet, i nära samarbete med<br />

berörda aktörer. Vi använder gängse<br />

standarder och stämmer av med<br />

pågående arbeten inom övriga EU.<br />

Dessutom är vi öppna för idéer och<br />

intryck från andra, såväl IT-leverantörer<br />

som upphandlare.<br />

Vi lovar göra vår del för att nå EU:s<br />

mål 2010 – ställer ni andra upp och<br />

gör era delar<br />

offentliga affärer #6 2006<br />

Verva visar vägen<br />

till enklare inköp<br />

i nästa it-upphandling kommer Verva att ta in<br />

anbud enbart på elektronisk väg. Det är exempel<br />

på hur vi med modern teknik kan förenkla<br />

offentlig upphandling och på köpet få en snabbare<br />

och säkrare hantering. Det skriver Vervas<br />

christian Sagström.<br />

Future Imagebank<br />

Christian Sagström,<br />

upphandlingschef Verva<br />

offentliga affärer #6 2006<br />

Nya LOU<br />

Förlängd väntan och<br />

I förra numret av Avtalsnytt gjorde<br />

vi en översiktlig resumé över då,<br />

i augusti, inkomna remissvar på<br />

Upphandlingsutredningens slutbetänkande.<br />

Några tunga remissinstanser<br />

hade emellertid fått uppskov<br />

med att lämna sina svar. När nu<br />

också till exempel NOU, Verva och<br />

Sveriges Offentliga Inköpare, SOI<br />

lämnat sina yttranden står det ännu<br />

klarar att lagskrivaren har en minst<br />

sagt mäktig och grannlaga uppgift.<br />

Den i nämnda artikel redovisade<br />

sammanfattningen av remisvaren<br />

angående de behandlade huvudfrågorna<br />

förändras kanske inte på<br />

ett avgörande sätt, men i ljuset av<br />

också nyss nämnda yttranden blir<br />

den nakna slutsatsen: börja om från<br />

början!<br />

NOU: s vånda och<br />

Vervas klartext<br />

På flertalet icke direktivstyrda<br />

områden är NOU avvisande till<br />

utredningens förslag eller lämnar<br />

egna från utredningen divergerande<br />

eller i bästa fall kompletterande<br />

förslag. Med NOU: s myndighetsroll,<br />

kompetens och breda erfarenhetsbas<br />

måste myndighetens<br />

yttrande naturligtvis väga mycket<br />

tungt. Mest frapperande är kanske<br />

den blandning av otålighet och<br />

nästan uppgivenhet inför uppgiften<br />

att förändra, förenkla och effektivisera<br />

den offentliga upphandlingen<br />

som lyser igenom i skrivningarna:<br />

detta är vårt förslag, men om ni inte<br />

lyssnar, så gör åtminstone så här…<br />

Av naturliga skäl är det förslagen<br />

som behandlar upphandling enligt<br />

nuvarande 6 kap LOU som får<br />

den mest förödande kritiken. Verva<br />

beskriver utredningsförlaget som<br />

ineffektivt och ”anser att förslaget<br />

i sin utformning inte kan ligga<br />

till grund för svensk lagstiftning”.<br />

Vidare heter det: Syftet med översynen<br />

av bestämmelserna i kap 6<br />

var att utredaren skulle göra förenklingar<br />

av de nuvarande krångliga<br />

reglerna. Verva anser att behovet av<br />

att förenkla regelverket är mycket<br />

stort och kvarstår. Verva konstaterar<br />

att det nya förslaget gör att<br />

upphandling under tröskelvärdet<br />

fortfarande är minst lika komplicerat<br />

som tidigare.”<br />

AVTALS nYtt<br />

hoppingivande förslag<br />

arbete pågår, men med utgångspunkt i upphandlingsutredningen<br />

sönderkritiserade lagförslag<br />

tycks en ny, förenklade LoU kunna bli verklighet<br />

först i en dimhöljd framtid. Berättelserna om<br />

fortgående upphandlingskorruption, hinder för<br />

fri konkurrens och slöseri med våra gemensamma<br />

medel hör däremot till vardagen, även om de<br />

lyser med sin frånvaro i medierna. Dags att kalla<br />

in en katastrofkommission? Växande genomslag<br />

för e-förvaltning och e-upphandling.<br />

Stark kritik<br />

Sveriges Offentliga Inköpare, SOI,<br />

är också på flera områden skarp i sin<br />

kritik. Generellt sägs att utredning<br />

misslyckats med tilläggsdirektivet att<br />

förenkla den av kap 6 LOU styrda<br />

upphandlingen och konstaterar kallt<br />

att resultatet snarare ger motsatt<br />

effekt. I fråga om utvärderingskriterierna<br />

presenterar SOI liksom NOU<br />

och Verva och flertalet andra remissorgan<br />

övertygande argument för att<br />

viktningsprincipen måste kvarstå<br />

som huvudregel även för upphandling<br />

under tröskelvärdena. SOI<br />

anser vidare att överprövning inte<br />

skall kunna ske vid förnyad konkurrensutsättning<br />

av ramavtal eller vid<br />

avrop från de nya inköpscentralerna.<br />

Av liknande effektivitetsbefrämjande<br />

skäl förordas införandet<br />

av en prekulsionsfrist avseende<br />

förfrågningsunderlaget, relaterad<br />

till och utgående före anbuds- eller<br />

ansökningstidens utgång samt skall<br />

regeln på lämpligt sätt även kunna<br />

tillämpas vid konkurrenspräglad<br />

dialog, vilket förfarande enligt<br />

SOI hellre bör benämnas flexibelt<br />

Forts. på sid. 66<br />

65<br />

Future Imagebank


AVTALS nYtt<br />

Forts. från sid. 65<br />

upphandlingsförfarande. Att införa<br />

bör-regler för avseenden miljökrav,<br />

sociala och andra krav avvisas av flera<br />

skäl, såsom att tillämpning svårligen<br />

kan göras stringent samt det principiella<br />

skälet att inte belasta upphandlingsinstrumentet<br />

med krav som i realiteten<br />

innebär en dubbelbevakning av att<br />

lagar inom andra områden efterlevs.<br />

Hur skall upphandlande myndighet,<br />

anbudsgivare och slutligen domstolar<br />

tolka denna ”rekommendation”, skriver<br />

SOI. Dock är det i praktiken i första<br />

hand de sociala kraven som förväntas<br />

kunna leda avsevärda tolkningsproblem<br />

och tvister med åtföljande resurs- och<br />

kostnadsökningar under uppföljningsfasen.<br />

Det mesta ogjort<br />

Mest slående vid en översiktlig genomgång<br />

av inkomna remissyttrande är ett<br />

tydligt och ofta skarpt uttalat missnöje<br />

med utredningens misslyckande med<br />

att förenkla upphandlingen samt otillfredsställelse<br />

med att det på många<br />

66<br />

områden finns betydande oklarheter om<br />

hur regelverket skall tillämpas. I klartext<br />

står vi inför det faktumet att tidsfristen<br />

för att införa och börja tillämpa de ny<br />

tvingande EU-direktiven har runnit ut,<br />

medan lagförslagen angående de frivilliga<br />

nya upphandlingsformerna och<br />

-metoderna samt det övriga regelverket<br />

för upphandling under tröskelvärdena<br />

underkänts av såväl upphandlare som<br />

leverantörer och aktuella myndigheter.<br />

Katastrofkommission<br />

Med Offentliga Affärers uppdrag att<br />

belysa utveckling och affärer inom<br />

offentliga sektorn och på så sätt stimulera<br />

till debatt och förhoppningsvis<br />

lämna ett bidrag till arbetet med att<br />

effektivisera förvaltningarna är vårt eget<br />

förslag att tillsätta en katastrofkommission.<br />

Det mest konstruktiva i detta läge<br />

synes vara att regeringen tar initiativ till<br />

en upphandlingens katastrofkommission<br />

med uppdrag att arbeta snabbt<br />

och resolut. Även om det finns motstridiga<br />

uppfattningar om ett antal frågor<br />

finns det ett förhållande som förenar<br />

företrädarna för olika intressen: det<br />

måste finnas tydliga, lättolkade regler,<br />

enhetlig tillämpning, större transparens<br />

i upphandlingsprocessen, en<br />

effektiv tillsyn och möjlighet att utkräva<br />

ekonomiska sanktioner och personligt<br />

ansvar vid lagstridigt eller oskickligt,<br />

skadevållande agerande. De samhälleliga<br />

vinsterna med en lag- och förordningsstyrd,<br />

stabil och effektiv offentlig<br />

upphandlingsverksamhet är mycket<br />

stora. Håller vi dessutom i minnet att<br />

Sverige också som EU-medlem har<br />

stora möjligheter att med sedvanlig<br />

konsensusvilja etablera för våra behov<br />

välanpassade och effektiva spelregler,<br />

växer trycket på att få tillstånd en<br />

övergripande nationell kraftsamling. I<br />

avsaknaden av officiell statistik pekar<br />

en grov uppskattning på att kanske så<br />

mycket som 95 procent av alla offentliga<br />

upphandlingar inte styrs av EU:<br />

s procedurdirektiv, motsvarande en<br />

värdemässig andel om minst 75 procent.<br />

Således bäddat för en politisk viljemanifestration<br />

och en regeringsuppgift i<br />

konkurrensens och förvaltningseffektivitetens<br />

namn. Kanske finns nyckeln<br />

hos NOU?<br />

offentliga affärer #6 2006<br />

Med NOU i centrum<br />

blir det enklare<br />

NOU ger i sitt yttrande några förslag<br />

på hur lagstiftaren skulle kunna<br />

hantera den intrikata situationen.<br />

Det handlar emellertid inte bara om<br />

de juridiska nötterna utan om en vilja<br />

att på ett konstruktivt sätt bidra till<br />

att vi äntligen kan börja en målmedveten<br />

vandring mot det mål som hela<br />

lagstiftningen ytterst syftar till, att<br />

främja konkurrensen och bidra till<br />

en effektivare offentlig förvaltning.<br />

NOU: s genomgående hållning är<br />

att vi nu måste få enkla och tydliga<br />

lagar kompletterade med styrande<br />

allmänna råd och kommentarer som<br />

kan vara av mer exemplifierande<br />

karaktär, med tillsynsmyndigheten<br />

som utgivare och övervakare av efterlevnaden,<br />

eventuellt inkluderande<br />

föreskriftsrätt. Med en sådan modell<br />

behöver lagrummet endast omfatta<br />

de obligatoriska reglerna, varmed<br />

lagtexten bör kunna bli mer lättillgängligt<br />

och stringent för den juridiskt<br />

oinvigde. Om vägledningsmodellen<br />

etableras kan man på liknande<br />

En grov uppskattning pekar på att kanske så mycket som 95 procent av alla offentliga upphandlingar inte styrs av EU: s procedurdirektiv.<br />

Future Imagebank<br />

offentliga affärer #6 2006<br />

sätt ta fram stödjande information<br />

som också omfattar tolkningen och<br />

tillämpningen av de bestämmelser<br />

som grundar sig på EG-direktiven,<br />

såsom användningen av elektroniska<br />

auktioner och dynamiska inköpssystem.<br />

En annan fördel med denna<br />

modell är att den gör det lättare att<br />

löpande och följsamt anpassa de<br />

svenska upphandlingsbestämmelserna<br />

till de EU-rekommendationer som<br />

efterhand kan förväntas bli etablerade<br />

också för den upphandling som inte<br />

styrs av procedurdirektivet, det vill<br />

säga upphandling under tröskelvärdena.<br />

För att detta skall kunna bli en<br />

verklighet krävs emellertid att NOU<br />

får såväl ett utökat regeringsuppdrag<br />

som en därtill relevant finansiering.<br />

NOU konstaterar dessutom att man<br />

redan har ett omfattande material med<br />

kommentarer, som samlats under verksamhetstiden<br />

men som man hittills<br />

inte har haft möjlighet att strukturera.<br />

Separata lagar<br />

I sammanhanget vill vi även lyfta<br />

fram NOU:s intressanta förslag om<br />

att åstadkomma förenklingar genom<br />

att införa separata lagar för olika<br />

upphandlingssituationer. NOU<br />

pläderar således för att bestämmelserna<br />

för upphandling under tröskelvärdena<br />

förs över till en separat<br />

lagstiftning. Två olika lagar med<br />

kompletta regler skulle öka tydligheten.<br />

Med en separat lagstiftning<br />

för upphandling under tröskelvärdena<br />

blir det också lättare att anpassa<br />

reglerna till nationella förutsättningar<br />

och önskemål. Vissa grundläggande<br />

skillnader mellan upphandling inom<br />

den klassiska sektorn och försörjningssektorn<br />

betyder att det även<br />

kan vara rationellt och förenklande<br />

att införa två separata lagar, en för<br />

upphandling under tröskelvärdena<br />

inom den klassiska sektorn och en<br />

gällande upphandling under tröskelvärdena<br />

inom försörjningssektorn, i<br />

båda fallen inklusive rättsmedel.<br />

Kraftsamla nu<br />

NOU: s vånda gäller också valet av<br />

strategi för att ta sig dit man vill.<br />

Samtidigt som Sverige naturligtvis<br />

har en skyldighet att fortast möjligt<br />

införa de gällande EU-direktiven i<br />

det nationella rättsystem som vi valt<br />

att etablera på detta område finns det<br />

starka skäl för att hela det nya regelverket<br />

träder i kraft vid ett och samma<br />

tillfälle. En realistisk bedömning är<br />

likväl att de obligatoriska delarna av<br />

de nya upphandlingsdirektiven kan<br />

införas i svensk lag tidigast den 1/1<br />

2008. Och ännu längre kommer det<br />

med stor sannolikhet att dröja innan<br />

de övriga nationella reglerna kan<br />

träda i kraft, i bästa fall någon gång<br />

under 2008. Enligt NOU är det<br />

emellertid mycket angelläget att de<br />

nya regelsystemen träder i kraft vid<br />

samma tidpunkt. Men för att lyckas<br />

med det krävs att lagstiftningsarbetet<br />

nu kraftigt prioriteras och ges ordentliga<br />

resurser, konstaterar NOU. Det<br />

är mot denna bakgrund som Offentliga<br />

Affärer förespråkar att regeringen<br />

tillsätter en partsgemensam kommission<br />

med uppdraget att snabbt<br />

finna kompromisslösningar som är<br />

förankrade hos dem som praktiskt<br />

arbetar med offentlig upphandling.<br />

Detta i kombination med NOU: s<br />

förslag om att tillsynsmyndigheten<br />

får en förstärkt roll som utgivare av<br />

allmänna råd samt större möjligheter<br />

att utöva en tillsyn värd namnet<br />

skulle kunna förändra kartan. En<br />

kontext som höjer det ömsesidiga<br />

förtroendet och gör det lättare för<br />

alla parter att tro på och med full<br />

kraft arbeta med sikte på goda affärer<br />

till gagn för en sund konkurrens och<br />

en effektiv offentlig förvaltning.<br />

Tid för handling<br />

Effektiva lagar och tydliga och respekterade<br />

regelverk är naturligtvis viktiga<br />

grundkomponenter i ett stabilt och<br />

ändamålsenligt upphandlingssystem.<br />

Minst lika viktigt är emellertid att de<br />

upphandlande organisationerna vet<br />

de vad vill och gör och på alla plan<br />

skapar förutsättningar för måluppfyllelse.<br />

Det handlar således om att<br />

utveckla och etablera policys och styrdokument,<br />

att följa en uthållig strategi<br />

i utvecklingen av IT/IS-miljön<br />

mot en sammanhållen e-förvaltning<br />

med väldefinierade processer samt en<br />

fortlöpande kompetensutveckling.<br />

Och för att nå dit kvävs övergripande<br />

politiska beslut om mål, strategier<br />

och resursallokering samt inte minst<br />

ett kompetent och viljestarkt ledarskap.<br />

Arbete med allt detta pågår<br />

naturligtvis hela tiden, samtidigt som<br />

det i politiskt styrda organisationer<br />

med komplex verksamhet är betydligt<br />

svårare få till stånd nödvändiga<br />

organisationsövergripande mål och<br />

styrdokument. Sveriges Kommuner<br />

och Landstings pågående projekt<br />

med att pejla hur långt Sveriges<br />

kommuner har kommit i sitt arbete<br />

mot en modern förvaltning, en<br />

e-förvaltning, ger intressant infor-<br />

AVTALS nYtt<br />

Verva konstaterar att det nya förslaget gör att upphandling under tröskelvärdet fortfarande<br />

är minst lika komplicerat som tidigare.<br />

mation om läget. Projektets mål är<br />

emellertid inte enbart att ge en nulägesbild<br />

utan syftet är inte minst att<br />

tydliggöra visionen och ge underlag<br />

för och stimulera till operative diskussioner<br />

om hur kommunerna skall gå<br />

vidare med en medveten utvecklingsstrategi.<br />

I förlängningen finns också<br />

goda möjligheter till benchmarking<br />

kommuner emellan. Med vunna<br />

erfarenheter som grund har Sveriges<br />

Kommuner och Landsting beslutat<br />

att ge arbetet större dignitet, vilket<br />

bland annat betyder att projektet<br />

från och med årsskiftet integreras<br />

i den ordinarie verksamheten.<br />

Projektet och dess resultat ger löfte<br />

om att utvecklingen mot en modern<br />

förvaltning håller på att växlas upp,<br />

vilket bäddar en relativt snabb och<br />

omfattande övergång till elektronisk<br />

upphandling och e-handel inom våra<br />

kommuner. Mer om detta på annan<br />

plats i tidningen.<br />

Kent Mossheden<br />

67<br />

Future Imagebank


AVTALS nYtt / UPPhAndLing<br />

Avslutade upphandlingar<br />

Bevakningstjänster<br />

Ramavtal avseende bevakningstjänster<br />

Tjänsteområde 1<br />

Ramavtalsansvarig myndighet<br />

Verket för högskoleservice, VHS<br />

Kontaktperson<br />

Annette Annerstig<br />

Upphandlingskonsult<br />

Tel: 08-7<strong>25</strong> 9693<br />

e-post: annette.annerstig@vhs.se<br />

Den 21 november 2006 tecknade<br />

VHS-upphandling avtal med totalt<br />

9 leverantörer för området bevakningstjänster.<br />

Avtalet är indelat i 4<br />

olika regioner. Avtalet har en andra<br />

konkurrensutsättning. Vilket innebär<br />

att ni måste fråga alla de leverantörer<br />

som har avtal i er region.<br />

Stationära tjänster<br />

· stationära väktare (t.ex. in och<br />

utpassering)samt receptionisttjänst.<br />

· Väktare (hundförare)<br />

· Ordningsvakter.<br />

· Personskydd (temporärt säkerhetsskydd)-<br />

riksnivå.<br />

Kontrolltjänster<br />

· Kontrollanter (T.ex. vid flygplatser,<br />

i och/eller utanför butiker ).<br />

· parkeringsvakt (parkeringsövervakning)<br />

gäller endast kommunal mark.<br />

· Personskydd (temporärt säkerhetsskydd)<br />

regionalt. Obs ej livvaktsskydd.<br />

Ronderande bevakning<br />

omfattar följande<br />

· För områdesbevakning/distriktsbevakning<br />

· Ronderande väktare<br />

· Utryckningsväktare<br />

Leverantör<br />

G4S Security Services AB<br />

Nordisk Bevakningstjänst AB<br />

Ostkustens Bevakningstjänst AB<br />

Rapid Bevakning AB<br />

Salut Security AB<br />

Securitas Sverige AB<br />

Skandia bevakning AB<br />

Svensk BevakningsTjänst AB<br />

Synerco Security AB<br />

Giltigt till: 2008-11-<strong>24</strong>, Förl. option<br />

(mån): <strong>24</strong><br />

Skyddsvakter 5-0105-451222<br />

Skyddsvakter tjänsteområde 3<br />

Ramavtalsansvarig myndighet<br />

Verket för högskoleservice, VHS<br />

Kontaktperson<br />

Annette Annerstig<br />

Upphandlingskonsult<br />

Tel: 08-7<strong>25</strong> 9693<br />

e-post: annette.annerstig@vhs.se<br />

68<br />

Civil personal som bevakar militära<br />

och civila skyddsobjekt kallas<br />

skyddsvakter. I uppdraget skall<br />

skyddsvakten kunna.<br />

· Besluta om kroppsvisitation.<br />

· Söka efter föremål som kan antas<br />

tas i beslag.<br />

· Skyddsvakten får avisa eller avlägsna<br />

eller tillfälligt omhänderta en person<br />

inom eller vid skyddsobjektet eller<br />

egendom som denna medför.<br />

Skyddsområdesvakt<br />

Den som bevakar ett militärt område<br />

och inte är polisman kan anlitas som<br />

skyddsområdesvakt. I uppdraget<br />

skall skyddsområdesvakten.<br />

· Avisa<br />

· Avlägsna<br />

· Tillfälligt omhänderta en person<br />

inom skyddsområdet<br />

Leverantör:<br />

G4S Security Services AB<br />

Securitas Sverige AB<br />

Svensk BevakningsTjänst AB<br />

Giltigt till: 2008-11-21, Förl. option<br />

(mån): <strong>24</strong><br />

Batterier<br />

Ramavtalsansvarig myndighet<br />

Verket för högskoleservice, VHS<br />

Kontaktperson<br />

Peter Carlberg<br />

Upphandlingskonsult<br />

T: 08-7<strong>25</strong> 9668<br />

peter.carlberg@vhs.se<br />

Detta område omfattar Hushålls-<br />

och speciellt framtagna batterier<br />

och ingår i Kontorsmaterial som har<br />

följande huvudgrupper<br />

a) Allmänt kontorsmaterial (inkl<br />

kontorspapper, konsumentbatterier,<br />

maskin- och datortillbehör).<br />

b) Kontorspapper (för beställningar<br />

på en pall eller mer per beställningstillfälle)<br />

c) Batterier (för beställningar av<br />

större kvantiteter samt specialbeställningar).<br />

d) Dator- och Maskintillbehör.<br />

Syftet med ett eget ramavtal Batterier<br />

är det ska vara möjligt att avropa<br />

större kvantiteter batterier samt<br />

batterier för specifika verksamheter.<br />

Vid avrop av mindre kvantiteter är<br />

avsikten att Allmänt kontorsmaterial<br />

ska användas.<br />

Omfattning<br />

Nedan angivna produkter och<br />

tjänster ingår i upphandlingen:<br />

Batterier av hushållstyp<br />

· Primärbatterier<br />

· Sekundärbatterier<br />

· Batteriladdare för generell användning<br />

· Ficklampor/lanternor<br />

Batterier för specifika<br />

verksamheter<br />

· Primärbatterier<br />

· Sekundärbatterier<br />

· Batteriladdare för specifika verksamheter<br />

· Konsultation (tjänst)<br />

Produkter som ej får<br />

offereras / säljas<br />

Artiklar som ej hör hemma inom<br />

någon produktgrupperna eller som<br />

inte ses som närbesläktade får ej<br />

offereras och ej heller får säljas under<br />

avtalsperioden med stöd av ramavtalen<br />

inom området ”Batterier”.<br />

Vid frågor kring vilka batterier som<br />

ingår i ramavtalsområdet kontakta<br />

ramavtalsområdets kontaktperson:<br />

Peter Carlberg<br />

Avrop<br />

Avropsrutinen för detta avtal är ny<br />

(rangordning) vilket innebär att<br />

avropande myndigheter ska ställa sin<br />

förfrågan först till GPBM Nordic AB<br />

och endast efter det att svar meddelats<br />

att de ej kan leverera sända<br />

förfrågan till Strålfors Svenska AB.<br />

Avropets omfattning är upp till avropande<br />

mynighet att definiera och<br />

klargöra i samband med förfrågan.<br />

OBS! Avtalen inom detta område är<br />

rangordnade.<br />

Leverantör<br />

1. GPBM Nordic AB<br />

2. Strålfors Svenska Aktiebolag<br />

Giltigt till: 2008-10-08<br />

Förl. option (mån): <strong>24</strong><br />

IT-produkter med tillhörande<br />

tjänster 2006<br />

Upphandlande organisation<br />

Kommentus<br />

Ansvarig upphandlare<br />

Roland Pettersson<br />

telefon: 08-709 59 60<br />

e-post: roland.pettersson@kommentus.se<br />

Upphandlingen omfattar<br />

följande områden:<br />

Område A - Arbetsstationer och<br />

tunna klienter med tillhörande<br />

tjänster och tillbehör.<br />

Område B - Hemdatorer med<br />

tillhörande tjänster och tillbehör.<br />

Område C - Servrar med tillhörande<br />

tjänster och tillbehör.<br />

Område D - Nätverksprodukter<br />

med tillhörande tjänster och<br />

tillbehör.<br />

Område E - Programvara med<br />

tillhörande tjänster och tillbehör.<br />

Med tillhörande tjänst avses<br />

tjänster som har en direkt koppling<br />

till maskinvaran i samband med<br />

beställning, installation, utbildning,<br />

service/support, administration,<br />

uppföljning och avveckling. I enstaka<br />

fall finns behov av att få lägga<br />

offentliga affärer #6 2006<br />

avrop enbart på tjänster.<br />

Antagna leverantörer<br />

och Områden enligt ovan<br />

Atea Sverige AB, D<br />

Benzler Data AB, CE<br />

Caperio AB, ACDE<br />

Carl Lamm AB, AE<br />

Dell AB, ABE<br />

Dustin AB, ACD<br />

Misco AB, DE<br />

Nicator Sverige AB, B<br />

Office IT-partner i Sverige AB,<br />

ABDE<br />

PC-System Sweden AB, B<br />

Pulsen AB, C<br />

QD IT-Produkter AB, ABCE<br />

Sun Microsystems A, C<br />

TCM, Take Care Marketing AB, C<br />

Topnordic i Sverige AB, ABCDE<br />

Pågående<br />

upphandlingar<br />

Säkerhetsteknik<br />

Upphandlande organisation<br />

Verket för högskoleservice<br />

Kamrul Islam<br />

e-post: sakerhetsteknik@vhs.se<br />

VHS Upphandling har annonserat<br />

upphandlingen av säkerhetssystem.<br />

Detta ramavtalsområde har tidigare<br />

ej upphandlats som eget område utan<br />

var tidigare en del av bevakningstjänster<br />

inklusive larminstallationer.<br />

I den förstudie som genomfördes<br />

framkom det att det var lämpligt att<br />

genomföra upphandlingen i två separata<br />

områden. Fortifikationsverkets<br />

ramavtalsområde lås ingår i denna<br />

upphandling. Observera att ramavtalsområdet<br />

för lås kommer att vara<br />

avtalslöst från och med <strong>2007</strong>-02-01<br />

till och med nya avtal tecknas.<br />

Upphandlingen har<br />

indelats i fem delområden:<br />

1. Säkerhetsteknik (inklusive låsprodukter<br />

och låssmedstjänster)<br />

2. Brandskydd<br />

3. Mekaniskt inbrottsskydd<br />

4. Konsulttjänster<br />

A. Säkerhetsteknik<br />

B. Riskhantering<br />

Intresserade leverantörer har<br />

möjlighet att lämna anbud på ett<br />

eller flera delområden.<br />

Paketförmedlingstjänster<br />

Skatteverket har utannonserat<br />

upphandling av paketförmedlingstjänster<br />

för staten.<br />

Upphandlande organisation<br />

Skatteverket<br />

Nils-Gunnar Sträng<br />

e-post: nils.gunnar.strang@skatteverket.se<br />

offentliga affärer #6 2006<br />

Skatteverket har utannonserat upphandling av brevförmedlingstjänster för staten.<br />

Sista anbudsdag var 2006-11-21.<br />

Nya ramavtal kommer att tecknas<br />

med beräknad avtalsstart <strong>2007</strong>-04-<br />

01.<br />

Beräknad tidsplan<br />

Utvärdering:<br />

November-December 2006<br />

Tilldelningsbeslut:<br />

December 2006-Januari <strong>2007</strong><br />

Avtal tecknas:<br />

Januari <strong>2007</strong><br />

Brevförmedlingstjänster<br />

Skatteverket har utannonserat<br />

upphandling av brevförmedlingstjänster<br />

för staten.<br />

Upphandlande organisation<br />

Skatteverket<br />

Nils-Gunnar Sträng<br />

e-post:<br />

nils.gunnar.strang@skatteverket.se<br />

Sista anbudsdag var 2006-10-31.<br />

Nya ramavtal kommer att tecknas<br />

med beräknad avtalsstart <strong>2007</strong>-04-<br />

01.<br />

Beräknad tidsplan<br />

Utvärdering:<br />

november-december 2006<br />

Tilldelningsbeslut:<br />

december 2006<br />

Avtal tecknas:<br />

<strong>januari</strong> <strong>2007</strong><br />

Programvaror<br />

och tjänster <strong>2007</strong><br />

Upphandlingen av Programvaror<br />

och tjänster <strong>2007</strong> har startat.<br />

Upphandlande organisation<br />

Verva<br />

Emma Andersson<br />

e-post: emma.andersson@verva.s<br />

Som förstudien föreslår har en<br />

fördjupad förstudie genomförts vad<br />

avser utbildning för att se hur dessa<br />

tjänster ska upphandlas. Avsikten<br />

är att utbildningstjänster kommer<br />

efterfrågas i upphandlingen.<br />

Tidsplan<br />

Avsikten är att publicera förfrågningsunderlaget<br />

i början av februari<br />

<strong>2007</strong>. Nuvarande avtal kommer<br />

troligtivs att förlängas ytterligare<br />

att gälla tom 30 oktober <strong>2007</strong> då<br />

nya avtal förmodligen inte kommer<br />

att kunna tecknas förrän i slutet av<br />

augusti/början av september <strong>2007</strong>.<br />

Planerade<br />

upphandlingar<br />

Förstudie “Servrar, lagring<br />

och tjänster <strong>2007</strong>”<br />

Ramavtalen inom områdena<br />

”Servrar, lagring och tjänster 2005”<br />

och ”Lagring och tjänster 2005”<br />

upphör <strong>2007</strong>-11-30.<br />

Upphandlande organisation<br />

Verva<br />

AVTALS nYtt / UPPhAndLing<br />

Rolf Bengtsson<br />

e-post: rolf.bengtsson@verva.se<br />

Tel. 08-5505 5718<br />

En förstudie påbörjades under<br />

september 2006 och beräknas vara<br />

genomförd innan årsskiftet. Förstudien<br />

syftar till att specificera inriktningen<br />

för en eventuell ny upphandling<br />

inom områdena. Frågor som<br />

ingår i förstudien är information<br />

om marknadsutveckling, aktörer,<br />

förändringar i användarnas behov<br />

samt hur tjänster och produkter<br />

ska paketeras i en ny upphandling.<br />

Verva genomför intervjuer/enkäter<br />

för att hämta in synpunkter från<br />

såväl leverantörer som statliga<br />

myndigheter, kommuner och landsting.<br />

Förstudien genomförs i nära<br />

samverkan med förvaltningen.<br />

Tryckeri- och kopieringstjänster<br />

VHS Upphandling har startat upp<br />

en förstudie inför genomförande av<br />

nästa ramavtalsupphandling inom<br />

ramavtalsområdet tryckeri- och<br />

kopieringstjänster.<br />

Upphandlande organisation<br />

Verket för högskoleservice<br />

Mats Goffhé<br />

mats.goffhe@vhs.se<br />

Nuvarande åtta ramavtal inom<br />

området tryckeritjänster och fyra<br />

ramavtal inom området kopieringstjänster<br />

gäller till <strong>2007</strong>-10-19. VHS<br />

Upphandling kommer att ta beslut<br />

om nästa ramavtalsupphandling<br />

efter avslutad förstudie. En even-<br />

tuell ny upphandling kommer att<br />

påbörjas vintern 2006/<strong>2007</strong>.<br />

Planerade<br />

upphandlingar<br />

Kommentus<br />

Kontorsmateriel <strong>2007</strong><br />

Upphandlande organisation<br />

Kommentus<br />

Ansvarig upphandlare<br />

Alexandra Anastasiou<br />

telefon: 08-709 59 18<br />

e-post:<br />

alexandra.anastasiou@kommentus.se<br />

Upphandlingens omfattning<br />

Upphandlingen kommer att avse:<br />

· Kontorsmateriel<br />

· Skolmateriel<br />

· Kopieringspapper<br />

Upphandlande enhet<br />

som medverkar i upphandlingen<br />

kan ansluta sig till ramavtalet vid<br />

den tidpunkt som befintliga avtal<br />

upphör.<br />

Anbudsgivare<br />

Leverantör kan lägga anbud till visst<br />

geografiskt område och delar av<br />

sortimentet.<br />

Planerad avtalsstart<br />

<strong>2007</strong>-04-15<br />

Future Imagebank<br />

69


AVTALS nYtt / iT kommEnTUS<br />

Kommentus IT-upphandling är klar<br />

kommentus Upphandling har genomfört en nationellt<br />

samordnad upphandling av it-produkter<br />

med tillhörande tjänster. Ett 70-tal kommuner,<br />

landsting och till dessa knutna bolag deltar.<br />

Målet med upphandlingen är att<br />

sänka den totala kostnaden för denna<br />

typ av produkter och tjänster samt<br />

effektivisera de administrativa rutinerna<br />

för såväl kunderna som leverantörerna.<br />

Det sker genom att antalet<br />

ramavtalsleverantörer begränsas till<br />

sådana som kan erbjuda ett brett<br />

sortiment av produkter och tjänster<br />

till fördelaktiga priser. Upphandlingen<br />

omfattar de fem produktområden<br />

som anges nedan. För vart och<br />

ett av dessa tecknas ramavtal med<br />

högst åtta leverantörer.<br />

· Arbetsstationer och tunna klienter<br />

· Hem-PC<br />

· Servrar<br />

· Nätverksprodukter<br />

· Programvara<br />

Upphandlingen<br />

Denna upphandling har genomförts<br />

som en selektiv upphandling enligt<br />

70<br />

2 kapitlet i Lagen om Offentlig<br />

Upphandling (LOU). Ramavtalen,<br />

som tecknas för perioden 2006-11-<br />

01 - 2009-10-31, beräknas omsätta<br />

ca 200 mkr/år. Intresset har glädjande<br />

nog varit mycket stort. Av det dryga<br />

100-talet tänkbara leverantörer som<br />

hämtade ut ansökan om att få lämna<br />

anbud inkom sedan 35 stycken med<br />

sin ansökan. 19 av dessa bedömdes<br />

vara kvalificerade att få lämna anbud<br />

och 18 leverantörer inkom slutligen<br />

med sina anbud.<br />

Utvärdering<br />

Enbart priset har legat till grund<br />

för utvärderingen av anbuden.<br />

Kommentus Upphandling har nu föreslagit<br />

att 15 anbudsgivare antas som<br />

leverantörer och att ramavtal tecknas<br />

med dessa. Av dessa föreslås Topnordic<br />

som leverantör inom alla produktområdena<br />

medan Office IT-Partner,<br />

Caperio och QD IT-produkter föreslås<br />

bli antagna som leverantör inom fyra<br />

av de fem produktområdena.<br />

Om Kommentus Upphandling<br />

Som har mer än 50 års erfarenhet<br />

av offentliga upphandlingar ingår<br />

som ett affärsområde i Kommentus<br />

Gruppen AB som i sin tur är ett<br />

helägt dotterbolag till det av Sveriges<br />

Kommuner och Landsting helägda<br />

Förenade Kommunföretag AB.<br />

Övrigt<br />

Vi är både stolta och glada över det<br />

stora intresse som visats för denna<br />

upphandling och det goda samarbetet<br />

med såväl uppdrags- som<br />

anbudsgivarna. Vi är fullt medvetna<br />

om att det krävs betydande arbetsinsatser<br />

från många olika håll för<br />

att genomföra en så omfattande<br />

upphandling som det här handlar<br />

om på det framgångsrika sätt som nu<br />

skett. Kommentus vill härmed tacka<br />

alla och envar, ingen nämnd och<br />

ingen glömd, för visat engagemang<br />

och ett mycket väl genomfört arbete.<br />

Vi har haft underhandskontakter<br />

med flera kommuner och landsting<br />

offentliga affärer #6 2006<br />

som aviserat intresse av att delta i<br />

kommande upphandlingar av ITprodukter.<br />

Detta intresse har gjort<br />

att Kommentus i början på nästa år<br />

kommer att sondera förutsättningarna<br />

att redan under <strong>2007</strong> påbörja<br />

en ny IT-upphandling.<br />

Future Imagebank<br />

Roland Pettersson,<br />

Kommentus.<br />

offentliga affärer #6 2006<br />

osäkerheten har hängt tungt över branschen sedan planerna på en förändring av hem-PC-reformen blivit kända.<br />

Hem-PC:n dyrare efter nyår<br />

– men fortfarande viktig<br />

Drygt hundra kronor mer i månaden. Det kan den få<br />

betala som har kvar sin lånade hem-Pc efter nyår.<br />

För statskassan innebär det nära 1,5 miljarder extra<br />

varje år. hur detta kommer att påverka ramavtalen<br />

återstår att se. Åsikterna är delade.<br />

Dagens bruttolöneavdrag för hem-PC<br />

är förmånligt - den anställde slipper<br />

skatt på månadskostnaden och arbetsgivaren<br />

behöver inte betala arbetsgivaravgift.<br />

När riksdagen klubbade<br />

budgeten för <strong>2007</strong> blev det definitivt<br />

klart att alla hem-PC förmånsbeskattas<br />

från årsskiftet. Förmånsvärdet<br />

blir 2 400 kronor per år och dator och<br />

gäller även redan ingångna hem-PCavtal,<br />

vilket har upprört många. Kostnaden<br />

drabbar både den anställde,<br />

i form av högre skatt, och arbetsgivaren,<br />

som får betala en ökad arbetsgivaravgift.<br />

Vad alliansen gick till val<br />

på var att hem-PC-reformen skulle<br />

tas bort. Man nämnde inte förmånsbeskattningen<br />

över huvud taget.<br />

AVTALS nYtt / iT kommEnTUS<br />

Privata företag diskrimineras<br />

Privata företag diskrimineras i förhållande<br />

till kommuner och landsting,<br />

som enligt kommunallagsstiftningen<br />

inte behöver redovisa moms. Det<br />

innebär att en privatanställd får betala<br />

20 procent mer för sitt hem-PCpaket<br />

än en offentliganställd med<br />

samma lön. IT-Företagens VD, Ylva<br />

Hambraeus-Björling, menar dock att<br />

hem-PC:n fortfarande är så viktig och<br />

så givande att företagen kommer att<br />

fortsätta att teckna avtal. - Men det är<br />

klart att man måste få en del tid att<br />

tänka, de nya reglerna klubbades ju<br />

först onsdagen den 6 december. Företagen<br />

måste förstås hantera det här<br />

och bestämma sig för om de lägger<br />

kostnaden på den anställde, eller om<br />

de tycker att det är så pass viktigt att<br />

de är beredda att betala arbetsgivaravgiften,<br />

säger Ylva Hambraeus-Björling<br />

till Computer Sweden.<br />

Kommunen vill hjälpa<br />

I Göteborgs kommun har totalt 15<br />

000 anställda avtal med sin arbetsgivare<br />

om hem-PC. Det spelar ingen<br />

roll hur gamla datorerna är. Förmånsvärdet<br />

är detsamma, 2 400 kronor<br />

per år. Det kostar 750-1 400 kronor,<br />

beroende på vilken marignalskatt<br />

man har. Jonas Ransgård, moderat<br />

och ersättare i kommunstyrelsen,<br />

menar att det är orimligt och vill att<br />

kommunen snabbt ska komma fram<br />

med ett förslag som innebär att både<br />

de anställda och arbetsgivaren tjänar<br />

på en affärsuppgörelse innan årsskiftet.<br />

De som har hemdator erbjuds att<br />

köpa loss dem. Kommunen slipper<br />

därmed betala arbetsgivaravgifter för<br />

hemdatorerna nästa år. Det rör sig om<br />

10 miljoner kronor.<br />

Hur påverkas ramavtalen?<br />

Hemdatorer ingår som en viktig del i<br />

Kommentus ramavtal IT-produkter<br />

med tillhörande tjänster 2006.<br />

Enligt analysföretaget IT Research<br />

har det levererats två miljoner hem-<br />

PC-paket sedan reformen infördes<br />

1998. Osäkerheten har hängt tungt<br />

över branschen sedan planerna på en<br />

förändring av systemet blivit kända.<br />

Företag och organisationer som haft<br />

planer på att gå in i hem-PC-avtal<br />

har velat avvakta klara besked för<br />

att slippa ytterligare överraskningar.<br />

Det finns till och med företag som<br />

har backat ur avtal. Försäljningen<br />

väntas ta fart ordentligt nu när riksdagen<br />

klubbat hem-PC-förslaget.<br />

Hos en del hem-PC-leverantörer<br />

tror man dock att det finns risk för<br />

att omkring tio procent av affärerna<br />

kan försvinna för alltid, men det är<br />

ändå rätt bra med tanke på vad som<br />

hänt. Nu vet alla vilka regler som<br />

gäller.<br />

Arne Öster<br />

Future Imagebank<br />

71


» IT KommENTUs «<br />

ATEA svErIgE AB (ToPNorDIC)<br />

Tommy Bergqvist<br />

mikael Larsson<br />

72<br />

FAKTA<br />

Atea, Ementor och Topnordic är tillsammans Sveriges<br />

ledande obundna leverantör av IT-infrastruktur. Vi<br />

fortsätter göra IT-vardagen enklare för våra kunder och<br />

samlar från 1 <strong>januari</strong> <strong>2007</strong> verksamheterna under namnet<br />

Atea. Atea ingår i Ementorkoncernen som i Sverige har 1<br />

000 medarbetare på <strong>25</strong> orter från Malmö i söder till Luleå<br />

i norr varav drygt 600 arbetar som konsulter.<br />

Experter på IT-produkter och logistik<br />

Atea är en komplett lösningsleverantör inom IT-infrastruktur,<br />

men även marknadens ledande leverantör av<br />

IT-produkter. Det ska vara enkelt att handla av oss. Vårt<br />

affärskoncept för IT-produkter innefattar allt från enstaka<br />

produktleveranser till långa produktförsörjningsavtal.<br />

För att klara detta har vi väl utvecklade och inarbetade<br />

processer samt ett av branschens bästa e-handelsverktyg<br />

- eSHOP. Vår målsättning är att förenkla och effektivisera<br />

våra kunders hantering av IT-produkter genom hela<br />

livscykeln. Via vårt eget logistikcenter är produkterna<br />

oftast förkonfigurerade/ förinstallerade enligt kunden<br />

egna önskemål och krav för att på så sätt ge lägsta<br />

möjliga Total Cost of Ownership (TCO). För samtliga<br />

produkter erbjuder vi ett komplett utbud av tjänster, Atea<br />

Value Chain. Dessa tjänster kan omfatta allt från analys<br />

och rådgivning till paketerade tjänster som exempelvis<br />

avemballering, garantiförlängningar och återvinning av<br />

uttjänta produkter på ett miljöriktigt sätt.<br />

Företagsnamn:<br />

Atea Sverige AB (Topnordic Sverige AB<br />

övergår 1/1 <strong>2007</strong> i Atea Sverige AB).<br />

Omsättning:<br />

5 300 mSek.<br />

Antal anställda i Sverige:<br />

1 000 i Sverige, 3 100 i norden.<br />

Etablerat år:<br />

1981 (Atea), 1968 (ementor)<br />

och 1989 (Topnordic).<br />

Huvudkontor:<br />

<strong>Stockholm</strong> – kronoborgsgränd 15,<br />

Box 18, 164 93 kista.<br />

Regional representation i:<br />

Lokalkontor på <strong>25</strong> orter i Sverige.<br />

Certifieringar miljö/kvalitet:<br />

Certifieringar enligt iSo 9001 och iSo 14001.<br />

Aktuellt avtalsområde/<br />

aktuella samarbetspartner:<br />

kommentusavtal för iT-produkter och tjänster<br />

2006. Atea, löpnr ko01202 (för avtalsområde<br />

D) och Topnordic, löpnr ko01198 (för avtalsområde<br />

A, B, C, D och e)<br />

Enda leverantören med<br />

avtal på samtliga områden<br />

Topnordic Sverige AB övergår 1 <strong>januari</strong> <strong>2007</strong> i Atea<br />

Sverige AB. I och med detta tar Atea över Topnordics<br />

verksamhet och förpliktelser. Vi är den enda leverantören<br />

som tecknat avtal med Kommentus på samtliga områden<br />

inom ramen för ”IT-produkter och tjänster”.<br />

Lång erfarenhet av offentlig sektor<br />

Atea, Ementor och Topnordic har tillsammans en bred<br />

och gedigen erfarenhet av ramavtal med offentlig sektor.<br />

Under åren har vi skaffat oss en gedigen kunskap om de<br />

utmaningar som ni inom offentlig förvaltning ställs inför<br />

dagligen. Att förenkla er IT-vardag har länge varit en del<br />

av vår affärsidé.<br />

Träffa Atea<br />

För dig som kund inom offentlig sektor innebär sammanslagningen<br />

en mängd fördelar. Vi vill träffa dig berätta<br />

mer om det nya Atea och vilka möjligheter det nya företaget<br />

kan ge. Kontakta oss så bokar vi in ett besök som<br />

passar dig.<br />

Vårt löfte till Sverige:<br />

Vi fortsätter att göra IT-infrastruktur rätt enkelt.<br />

Giltighetstid:<br />

2006-11-01 – 2009-10-31<br />

AVTALS NYTT<br />

Referenser inom offentlig sektor:<br />

många statliga myndigheter/verk, universitet/<br />

högskolor, kommuner och landsting.<br />

Andra ramavtal för offentlig sektor:<br />

Atea, ementor och Topnordic erbjuder produkter<br />

och tjänster i ett stort antal ramavtal:<br />

Kontaktperson:<br />

För Atea: mikael Larsson<br />

Telefon: 08-470 80 00<br />

mikael.larsson@atea.com<br />

För Topnordic:<br />

Tommy Bergqvist<br />

Telefon: 08-734 47 00<br />

e-post: tommy.bergqvist@topnordic.se<br />

Hemsida:<br />

www.atea.se<br />

www.ementor.se<br />

www.topnordic.se


» IT KommENTUs «<br />

CArl lAmm AB<br />

ibbe Gnem<br />

74<br />

FAKTA<br />

Carl Lamm AB är en rikstäckande distributör och detaljist<br />

inom dokument- och informationshantering. Försäljning<br />

sker genom egna Center, Partner och återförsäljare.<br />

Carl Lamm erbjuder, via sin egen organisation på <strong>25</strong><br />

strategiska orter, företag och organisationer ett bredare<br />

utbud av produkter och tjänster med rikstäckande service<br />

och support. Bolaget har fokus på it-infrastruktur och<br />

erbjuder lösningar för kundernas olika it-miljöer.<br />

AKTUELL PRODUKTLINJE/TJÄNST<br />

Carl Lamm är vald leverantör av IT-produkter - arbetsstationer<br />

och tunna klienter samt programvara med tillhörande<br />

tjänster - till landsting, kommunala bolag och<br />

övriga organisationer och upphandlande enheter i den<br />

upphandling som Kommentus genomfört. Avtalet löper<br />

under perioden 2006-11-01 till och med 2009-10-31<br />

med möjlighet till 18 månaders förlängning.<br />

Arbetsstationer och tunna klienter:<br />

· Hewlett-Packard<br />

· Fujitsu Siemens<br />

Företagsnamn:<br />

Carl Lamm AB<br />

Omsättning:<br />

ca 900 miljoner Sek<br />

Antal anställda i Sverige:<br />

ca 460<br />

Etablerat år:<br />

1917<br />

Huvudkontor:<br />

<strong>Stockholm</strong><br />

Regional representation i:<br />

40 orter i Sverige; <strong>25</strong> Carl Lamm Center, 15<br />

närstående Partner och 3 dotterbolag (Vinga<br />

Datacenter, Saldab, megabyte System).<br />

Certifieringar miljö/kvalitet:<br />

Carl Lamm är kvalitetscertifierat enligt iSo<br />

9001:2000 och miljöcertifierat enligt iSo<br />

14001:2004.<br />

· IBM<br />

· Samsung<br />

· ACER<br />

Programvara:<br />

· Microsoft<br />

· Novell<br />

· Symantec<br />

AVTALS NYTT<br />

MILJÖ OCH KVALITET<br />

Genom ett heltäckande miljöledningssystem tar Carl<br />

Lamm ansvar för att hela vår verksamhet drivs med hänsyn<br />

till miljön. Miljöledningssystemet är väl integrerat i det<br />

dagliga arbetet och styr allt från hur våra säljare planerar<br />

sina resor till vilka kemikalier som används på service.<br />

Dessutom regleras inköp, logistik, källsortering samt<br />

omhändertagande av uttjänta produkter och förbrukningsmaterial.<br />

Ingen del av verksamheten är undantagen<br />

så du möter samma rutiner oavsett var i landet du väljer<br />

att kontakta oss.<br />

Aktuellt avtalsområde/aktuella<br />

samarbetspartner:<br />

Ramavtal för iT-produkter med tillhörande<br />

tjänster 2006.<br />

Giltighetstid:<br />

2006-11-01 till och med 2009-10-31 med<br />

möjlighet till 18 månaders förlängning.<br />

Referenser inom offentlig sektor:<br />

Järfälla kommun, upplands Väsby kommun,<br />

uppsala kommun, malmö Högskola, <strong>Stockholm</strong>s<br />

Stad, <strong>Stockholm</strong> Läns Landsting, Växjö<br />

kommun och Region Skåne.<br />

Andra ramavtal för offentlig sektor:<br />

Verva, <strong>Stockholm</strong>s Läns Landsting<br />

Kontaktperson:<br />

ibbe Gnem<br />

Telefon: 08-734 33 00 (vxl)<br />

Fax: 08-734 33 11<br />

e-post: ibbe@megabyte.se<br />

Hemsida:<br />

www.carllamm.se<br />

Vi har fått förtroendet av Kommentus att leverera IT-produkter med tillhörande tjänster!<br />

DIN NYA<br />

IT-PARTNER<br />

Vi har varit avtalsleverantörer gällande dokumenthanteringsprodukter<br />

till Kommentus under många år.<br />

Nu kan vi även leverera datorer, programvaror och<br />

tillbehör från marknadens ledande varumärken.<br />

FÖRSÄLJNING | UTBILDNING | SERVICE | SUPPORT<br />

Läs mer om vårt totala erbjudande på www.carllamm.se<br />

eller ring oss på 020-32 11 11.


» it kommentus «<br />

office data<br />

Kompetensen<br />

finns på Office<br />

- såväl centralt<br />

placerad - som all<br />

den kunskap som<br />

finns på samtliga<br />

lokala kontor.<br />

”<br />

76<br />

fakta<br />

”<br />

Office kombinerar på ett unikt sätt det stora företagets<br />

kapacitet med det lilla företagets snabba anpassningsförmåga<br />

till marknadens skiftande behov. Och vi tar fullt<br />

ansvar hela vägen, från analys till förstudier, till projektledning,<br />

installation, utbildning och service. Office ger<br />

dig helt enkelt rätt IT-lösning.<br />

Företagsnamn:<br />

Office Data<br />

Omsättning:<br />

ca 1 miljard<br />

Antal anställda i Sverige:<br />

ca 400<br />

Etablerat år:<br />

1992<br />

Huvudkontor:<br />

Office IT Partner i Sverige AB<br />

Nacka/<strong>Stockholm</strong><br />

Regional representation i:<br />

Via <strong>25</strong> företag på 34 orter över hela Sverige<br />

Certifieringar miljö/kvalitet:<br />

ISO 14001.<br />

Aktuellt avtalsområde:<br />

IT-Produkter med tillhörande tjänster 2006<br />

Aktuella samarbetspartner:<br />

Inrego AB<br />

Giltighetstid:<br />

2006-11-01 – 2009-10-31<br />

Referenser inom offentlig sektor:<br />

Statliga Myndigheter, Landsting kommuner<br />

och organisationer över hela Sverige.<br />

Andra ramavtal för offentlig sektor:<br />

Avtalspart, Avtalsnr, Område<br />

· Acer Computer Sweden AB, 6795/05, PC<br />

Bärbara 2005<br />

AVTALS nYtt<br />

Vad är det som gör Office till den goda<br />

leverantör för offentlig sektor som Office är?<br />

Den offentliga sektorns har precis lika höga krav på en<br />

leverantör som den privata - om inte ännu högre! A och O<br />

är att ha kompetens om de regler som gäller inom ramen<br />

för LOU. Vad kan man - vad kan man inte göra! Ofta<br />

hamnar vi i rollen av rådgivare utifrån de möjligheter som<br />

finns i den enskilda situationen. Det blir särskilt aktuellt<br />

nu när EU-regler påverkar upphandlingsprocesserna mer<br />

och mer. Kompetensen finns på Office - såväl centralt<br />

placerad - som all den kunskap som finns på samtliga<br />

lokala kontor. Genom den konstruktionen kan Office<br />

alltid erbjuda ett team som kan vara den partner som varje<br />

upphandlande organisation önskar!<br />

· Fujitsu Siemens Computer, 6798/05, PC<br />

Bärbara och Stationära 2005<br />

· Fujitsu Siemens Computer, 6756/05, Servrar<br />

lagring tjänster 05<br />

· Hewlett-Packard Sverige AB, 6799/05, PC<br />

Bärbara och Stationära 2005<br />

· Hewlett-Packard Sverige AB, 6757/05, Servrar<br />

lagring tjänster 05<br />

· Hewlett-Packard Sverige AB, 6826-06, Skrivare,<br />

kopiatorer och faxar<br />

· IBM Svenska AB, 6800/05, PC Bärbara och<br />

Stationära 2005<br />

· IBM Svenska AB, 6758/05, Servrar lagring<br />

tjänster 05<br />

· IBM Svenska AB, 6763/05, Lagring & tjänster<br />

-05<br />

· Eizo Europé AB, 6802/05, Pc-bildskärmar<br />

2005<br />

· Nec Display Solutions Gmbh, 6803/05, Pcbildskärmar<br />

2005<br />

· Philips AB, 6804/05, Pc-bildskärmar 2005<br />

· Toshiba Tec Nordic, 6830-06, Skrivare, kopiatorer<br />

och faxar<br />

· Kyocera Mita Svenska AB, 6828-06, Skrivare,<br />

kopiatorer och faxar<br />

· Xerox AB, 6831-06, Skrivare, kopiatorer och<br />

faxar<br />

Kontaktperson:<br />

Patrik Deshayes<br />

Telefon: 0708 - 799 107<br />

Fax: 08 - 26 80 88<br />

E-post: patrik.deshayes@office.se<br />

Hemsida:<br />

www.office.se<br />

www.officestore.se<br />

ATT DE FLESTA AV SVERIGES KOMMUNER<br />

ANLITAR OSS SOM IT-PARTNER KAN HA<br />

SINA LOKALA SKÄL.<br />

Vår idé är mycket enkel: Med hjälp av de bästa verktyg<br />

som finns på marknaden ska vi höja våra kunders effektivitet.<br />

En idé som gjort oss på Office till en av Sveriges<br />

ledande IT-leverantörer, där vi i rollen som IT-partner<br />

levererar funktion snarare än produkter. Vi har 200 konsulter<br />

runtom i landet, som med hög kompetens och<br />

servicenivå, tar det fulla ansvaret från analys och förstudier<br />

till installation och färdig IT-lösning.<br />

Med startår 1992 är vi helt enkelt den mest erfarna<br />

och kompetenta aktören i vår bransch. Det är den ena<br />

sidan av saken. Den andra är högst lokal.<br />

VI HAR ETT MYCKET NÄRA FÖRHÅLLANDE<br />

TILL VÅRA HEMORTER.<br />

Om du tycker dig se den blå/orange Office-logon överallt,<br />

i sportsändningar från Sveriges alla hörn, så har det sin<br />

naturliga förklaring. Vart och ett av våra <strong>25</strong> kontor i landet<br />

drivs som fristående företag med lokala rötter och hjärtan<br />

som klappar för den egna orten. Företag som stöttar sin<br />

hemort i vått och torrt, i alla tänkbara sammanhang.<br />

Inte minst sportsliga.<br />

Vårt lokala engagemang och snabbfotade självstyre -<br />

i kombination med det stora företagets resurser i gemensamt<br />

ägda Office IT-Partner i Sverige AB - är ett starkt<br />

skäl till att allt fler kommuner ser oss som en naturlig<br />

samarbetspartner.<br />

VI HAR OCKSÅ NORDENS STÖRSTA IT-BUTIK.<br />

Med ett sortiment som omfattar mer än 120.000 artiklar<br />

är www.officestore.se Nordens största IT-butik. Du väljer<br />

snabbt och enkelt ur ett sortiment, som kontinuerligt uppdateras<br />

med den allra senaste tekniken. Lika viktigt som<br />

det stora urvalet är service och leveranssäkerhet. Och här<br />

kommer vår lokala närvaro in i bilden igen. Genom våra<br />

lokalkontor kan vi alltid garantera högsta servicenivå.<br />

Enklaste sättet att hitta närmaste kontor är att ringa<br />

020 3<strong>25</strong> 523 eller gå in på www.data.office.se<br />

OFFICE IT-PARTNER<br />

SVERIGE AB


IT-produkter till ditt företag!<br />

Dustin grundades 1984 och är idag Sveriges största Internetbaserade återförsäljare av IT-produkter, med visionen att bli<br />

störst i Norden. Efter mer än 20 år i branschen kan vi erbjuda stor kunskap inom området och representerar ett pålitligt<br />

och kvalitetssäkrat varumärke. Som exempel på detta har Dustin tilldelats AAA-ranking av Dun & Bradstreet för högsta<br />

kreditvärdighet, vilket är en exklusiv utmärkelse som innehas av knappt 5 % av alla företag i Sverige. Dessutom är<br />

Dustins kvalitetssystem, miljöledningssystem och arbetsmiljö ISO-certifierade sedan 2002.<br />

Vi är stolta leverantörer till Verva,<br />

Kommentus och Göteborgs stad.<br />

Hos oss kan du handla datorer, servrar,<br />

bildskärmar, nätverksprodukter, skrivare<br />

och övriga tillbehör.<br />

Välkommen att kontakta oss så hjälper vi<br />

dig att handla till rätt pris, på rätt avtal.<br />

Kunden och produkten i fokus!<br />

Vår skickliga personal bistår dig gärna när du behöver<br />

hjälp i dina inköp. Du är varmt välkommen att höra av<br />

dig till oss för råd och vägledning. Vi delar gärna med<br />

oss av vår erfarenhet och kunskap!<br />

Välkommen som kund hos oss!<br />

Handla tryggt och säkert på vår hemsida www.dustin.se<br />

eller kontakta oss per telefon på 08-553 44 020<br />

Xerox Workcentre PE220<br />

Multifunktion - perfekt för kontoret!<br />

Kopiera. Skriv ut. Scanna. Faxa. Multifunktionssystemet<br />

WorkCentre PE220<br />

är konstruerat för att snabbt kunna ta<br />

hand om alla dina kontorsuppgifter.<br />

Fullproppad med funktioner, men med<br />

ett pris som passar varje budget.<br />

riktpris* 1995:-<br />

*Angivet pris är ett riktpris. Slutgiltigt pris styrs av vilket avtal ni tillhör. Moms och frakt tillkommer enligt avtal. Reservation för slutförsäljning.<br />

www.dustin.se<br />

Kampanj!<br />

5010088475 XEROX WORKCENTRE PE220 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1995:-<br />

Future Imagebank<br />

offentliga affärer #6 2006<br />

Nu kan man öppna fysiska dörrar med mobilen.<br />

Hemtjänsten låser upp<br />

med mobiltelefon<br />

att på ett säkert sätt hantera stora mängder<br />

nycklar som ska förvaras, kvitteras och bäras runt<br />

är inte bara ett stort ansvar utan också en tids- och<br />

resurskrävande logistisk utmaning. nu ersätter<br />

mobiltelefonen nyckelknippan när hemvårdarna i<br />

Halmstad kommer på besök.<br />

Nu har hemtjänstpersonalen i Halmstad<br />

fått ett problem mindre. Tillsammans<br />

med innovationsföretaget<br />

Phoniro har hemvårdsförvaltningen<br />

i kommunen utvecklat en teknisk<br />

lösning som gör det möjligt att<br />

komma in i vårdtagarnas lägenhet<br />

utan nycklar. Mobiltelefonen fungerar<br />

dubbelt som dörröppnare.<br />

Samtidigt som tekniken effektiviserat<br />

nyckelhanteringen underlättas<br />

brådskande larm. Det är inte längre<br />

nödvändigt att först åka till grupplokalen<br />

för att hämta nyckeln till den<br />

AVTALS nYtt / IT-NyHETER<br />

som larmat. På insidan av vårdtagarens<br />

ytterdörr monteras ett speciellt<br />

lås, Intro, på det befintliga låsvredet.<br />

Några lätta knackningar på dörrens<br />

utsida aktiverar en inbyggd batteridriven<br />

bluetoothenhet som omedelbart<br />

börjar kommunicera med<br />

hemvårdarens mobiltelefon. Dörren<br />

öppnas endast för behörig personal.<br />

Passageloggning sker vid dörröppning<br />

samt när hemtjänstpersonalen<br />

lämnar lägenheten. Skulle den<br />

Symbianbaserade mobiltelefonen<br />

tappas bort eller stjälas kan nyckelfunktionen<br />

stängas av via sms.<br />

Arne Öster<br />

Personlarm anropar blåljus.<br />

Telia satsar på<br />

mobila personlarm<br />

Målgruppen finns främst inom vård<br />

och omsorg. Men även företagsledare<br />

och ensamarbetare är några som kan<br />

ha nytta av det mobila personlarmet.<br />

Tjänsten Telia Larmanrop drivs i samarbete<br />

med SOS Alarm. Med ett knapptryck<br />

skickas ett sms direkt till SOS<br />

Alarm med geografiska koordinater.<br />

Larmcentralen har sedan möjlighet<br />

att tyst ringa upp larmenheten för att<br />

bedöma situationen och därefter vidarebefordra<br />

larmet till lämplig blåljusmyndighet.<br />

Arne Öster<br />

150 datakörkort.<br />

Sköterskor tar datakörkort<br />

150 medarbetare på den kardiologiska<br />

kliniken på Universitetssjukhuset i<br />

Linköping ska ta datakörkort innan det<br />

nya systemet Patientjournal 08 införs.<br />

Först ut under hösten är sjuksköterskor<br />

och undersköterskor. Anledningen till<br />

att vårdpersonalen nu ska lära sig mer<br />

om it är att Landstinget i Östergötland<br />

kommer att införa flera it-stöd. Dit hör<br />

det nya systemet Patientjournal 08<br />

med det elektroniska journalsystemet<br />

Cambio Cosmic. Som stöd för vårdpersonalen<br />

har Landstinget i Östergötland<br />

också skapat en manual på intranätet<br />

för olika moment i Patientjournal 08.<br />

Arne Öster<br />

79<br />

Future Imagebank<br />

Future Imagebank


godkänd för<br />

offentlig sektor<br />

område godkänd återförsäljare för avtalsnr<br />

PC-bildskärmar 2005 Philips......................................................................................................6804/05<br />

PC-bärbara 2005 Acer ............................................................................................................6795/05<br />

inkl. bildskärmar Fujitsu-Siemens ..........................................................................6798/05<br />

HP .................................................................................................................6799/05<br />

IBM/Lenovo......................................................................................6800/05<br />

PC-stationära 2005 Fujitsu-Siemens ..........................................................................6798/05<br />

inkl. bildskärmar HP .................................................................................................................6799/05<br />

IBM/Lenovo......................................................................................6800/05<br />

Servrar, lagring och Fujitsu-Siemens ..........................................................................6756/05<br />

tjänster 2005 HP .................................................................................................................6757/05<br />

IBM..............................................................................................................6758/05<br />

Skrivare, kopiatorer HP (inkl kameror) ......................................................................6826-06<br />

och tjänster 2006 Xerox .........................................................................................................6831-06<br />

Kyocera ..................................................................................................6828-06<br />

Toshiba (& Oki) .............................................................................6830-06<br />

Nätverk 2005 HP .................................................................................................................6837/06<br />

Kommentus<br />

IT-produkter med<br />

Datorer, Servrar och servrar............................................................................enl. programvaror<br />

HPs avtal CU00777<br />

tillhörande<br />

komponenter, med tillhörande skrivare tjänster<br />

tjänster<br />

nätverksprodukter<br />

och tillbehör<br />

2003<br />

2006<br />

tillbehör, tjänster mm<br />

Benzler är medlem i KENT-registret/Safe Trade – Säkra<br />

Offentliga Inköp, är ISO-certifi erat inom kvalitet och miljö<br />

och har Dun & Bradstreets kreditrating AAA.<br />

Benzler levererar och implementerar<br />

IT-<br />

IT-infrastruktur infrastruktur till till IT-intensiva företag som<br />

som söker söker kvalitet kvalitet och och långsiktighet i sina i sina<br />

investeringar. Benzler har har funnits sedan sedan<br />

1993, har har sitt sitt säte säte i Göteborg. i Göteborg Lokalkontor och är<br />

uppdelat i fyra affärsområden: Benzler<br />

i Borlänge, <strong>Stockholm</strong>, Karlstad, Linköping<br />

Data, Benzler Finans, Benzler Service<br />

och Växjö.<br />

och Benzler Direkt.<br />

Skändlavägen 75<br />

SE-417 46 Göteborg<br />

Sweden<br />

tel +46 31-94 47 00<br />

fax +46 31-94 47 01<br />

Org.nr 556467-9149<br />

info@benzler.se<br />

www.benzler.se<br />

offentliga affärer #6 2006<br />

Ramavtalsmodellen ger staten<br />

billigare banktjänster<br />

Den 29 september tecknade Riksgälden nya<br />

ramavtal för betalningstjänster med Nordea,<br />

SEB och Swedbank. Avtalsperioden är tre år med<br />

början den 1 april <strong>2007</strong> och slut den 31 mars 2010.<br />

Därefter har Riksgälden möjlighet att förlänga<br />

avtalet ytterligare ett år. De nya avtalen ersätter<br />

nuvarande ramavtal med samma banker.<br />

Riksgälden har regeringens uppdrag<br />

att vidareutveckla statens betalningssystem.<br />

I denna roll har Riksgälden<br />

i uppgift att upphandla ramavtal<br />

för betalningstjänster åt statens ca<br />

270 myndigheter. Avtalen avser<br />

betalningar på ca 4 200 miljarder<br />

kronor årligen och omfattar både<br />

betalningar till och från staten. Inbetalningarna<br />

utgörs främst av skatter<br />

och avgifter medan utbetalningarna<br />

utgörs av transfereringar så som<br />

pensioner, barnbidrag och kostnader<br />

för den statliga förvaltningen.<br />

Tjänster för miljarder<br />

Betalningstjänsterna kostar för<br />

närvarande ca 160 miljoner kronor<br />

per år. De nya avtalen gör det<br />

möjligt för de statliga myndigheterna<br />

att sänka sina kostnader för<br />

betalningstjänster med 30 procent.<br />

För staten som helhet motsvarar<br />

detta en besparing på runt 50<br />

miljoner kronor per år eller 200<br />

miljoner kronor sett över den fyraåriga<br />

ramavtalsperioden. De lägre<br />

kostnaderna beror till hälften på<br />

lägre priser i de nya avtalen och till<br />

hälften på att myndigheterna kan<br />

byta till mer effektiva tjänster från<br />

de olika ramavtalsbankerna.<br />

AVTALS NYTT / beTALningSTjänSTer<br />

Avtalets innehåll<br />

Avtalen omfattar betalningstjänster och<br />

tillhörande infrastruktur. Betalningstjänsterna<br />

används av myndigheterna<br />

för att förmedla statliga betalningar<br />

till och från staten. Den tillhörande<br />

infrastrukturen i form av teknik,<br />

bankkonton, likviditetshantering och<br />

återrapportering är en förutsättning<br />

för att betalningarna ska kunna göras<br />

på ett säkert och ändamålsenligt sätt.<br />

Riksgälden ställer bland annat särskilda<br />

krav på återrapportering från bankerna.<br />

Återrapporteringen görs genom att<br />

Totalt uppskattas upphandlingen ha tagit 8 000 interna<br />

arbetstimmar.<br />

bankerna dagligen skickar betalningsinformation<br />

per fil till ett datalager<br />

hos Riksgälden. Med hjälp av information<br />

från datalagret kan Riksgälden<br />

på en detaljerad nivå följa upp statens<br />

kostnader för betalningsverksamheten<br />

samt jämföra ramavtalsbankerna med<br />

varandra. Information från datalagret<br />

har varit till stor hjälp i upphandlingen.<br />

Rangordning och utvärdering<br />

De nya EU-direktiv som gäller för<br />

offentlig upphandling innebär att det<br />

finns två sätt att välja leverantör/er;<br />

rangordning eller förnyad konkurrensutsättning.<br />

I upphandlingen av<br />

Future Imagebank<br />

betalningstjänster valde Riksgälden<br />

att tillämpa rangordning som huvudprincip.<br />

För stora myndigheter som<br />

har fler betalningar än en miljon<br />

stycken per år för en enskild tjänst<br />

tillämpas förnyad konkurrensutsättning.<br />

Rangordningen inom avtalen<br />

har gjorts på två olika sätt. Dels har en<br />

rangordning gjorts för respektive banks<br />

bastjänstpaket, dels har varje enskild<br />

betalningstjänst rangordnats. Syftet<br />

med bastjänstpaketet är att underlätta<br />

för flertalet mindre myndigheter att<br />

avropa banktjänster. Bastjänstpaketet<br />

innehåller de tjänster som flertalet<br />

myndigheter använder. Rangordningen<br />

av de enskilda betalningstjänsterna gör<br />

det möjligt för myndigheterna att på ett<br />

effektivt sätt ”plocka russinen ur kakan”<br />

genom att använda de tjänster hos<br />

respektive bank som den är billigast och<br />

bäst på. Myndigheten ska använda den<br />

tjänst som rangordnas högst om det<br />

inte finns starka skäl för ett annat val.<br />

Rangordningen bygger på en kvantitativ<br />

utvärdering av respektive banks anbud.<br />

I utvärderingen har priset viktats 70<br />

procent medan funktionaliteten viktats<br />

30 procent. Utvärderingen har gjorts<br />

på en femgradig skala där tre poäng<br />

motsvarar de genomsnittliga priserna<br />

och den genomsnittliga funktionaliteten<br />

i nuvarande avtal. Omräkningen<br />

av pris till poäng har gjorts enligt en<br />

interpolerad skala vilket innebär att<br />

varje öre i lägre pris resulterat i en<br />

något högre poäng. Poängsättningen av<br />

börkraven (funktionalitet) har gjorts i<br />

heltal på den femgradiga skalan. För att<br />

fånga upp de infrastrukturella delarna i<br />

utvärderingen har även dessa delar vägts<br />

in då bastjänstpaketet och de enskilda<br />

betalningstjänsterna utvärderats och<br />

rangordnats.<br />

Hur upphandlingen<br />

organiserades<br />

Upphandlingsarbetet har bedrivits i<br />

projektform. Åtta medarbetare vid<br />

avdelningen Statens internbank har<br />

arbetat med upphandlingen under<br />

drygt ett års tid. Totalt uppskattas<br />

upphandlingen ha tagit 8 000 interna<br />

arbetstimmar och 190 externa arbetstimmar.<br />

De externa resurserna avser<br />

konsulter som tagits in för att få en<br />

extern granskning och kvalitetssäkring<br />

av upphandlingen.<br />

Centraliserad upphandling av<br />

betalningstjänster<br />

Riksgälden ser flera fördelar med att<br />

upphandla betaltjänster centralt i form<br />

av ramavtal. I Riksgäldens uppdrag att<br />

vidareutveckla statens betalningssystem<br />

ingår att arbeta för ett kostnadseffektivt<br />

och säkert betalningssystem där statens<br />

informationsbehov tillgodoses. Vidare<br />

ska betalningssystemet erbjuda valfrihet<br />

för såväl myndigheter som allmänhet.<br />

Ett annat krav är att staten ska ha en<br />

konkurrensneutral relation till bankerna.<br />

Den centrala upphandlingsformen gör<br />

det möjligt att ställa enhetliga krav på<br />

bankerna avseende säkerhet, likviditetshantering,<br />

återrapportering m.m.<br />

Förhandlingsläget gentemot bankerna<br />

förbättras då statens totala betalningsvolymer<br />

upphandlas vid ett tillfälle.<br />

Eftersom avtalen fordrar investeringar<br />

hos bankerna i form av anpassad infrastruktur<br />

är det också motiverat att stora<br />

volymer upphandlas vid ett och samma<br />

tillfälle. En annan fördel är att de administrativa<br />

kostnaderna kan reduceras vid<br />

en central upphandling då den enskilda<br />

myndigheten inte själv behöver bedriva<br />

en omfattande, komplicerad och tidskrävande<br />

upphandlingsprocess. Förutsättningarna<br />

för att upphandlingen<br />

håller en hög kvalité förbättras också då<br />

ett antal experter på området på heltid<br />

kan arbeta med upphandlingen. Nackdelarna<br />

med en centraliserad upphandling<br />

på betalningsområdet är främst att<br />

det i vissa fall är svårt att tillgodose de<br />

specifika behov som vissa myndigheter<br />

har. För att motverka detta problem<br />

diskuterar myndigheterna de specifika<br />

behoven med både Riksgälden och<br />

bankerna. I undantagsfall får myndigheter,<br />

efter prövning hos Riksgälden,<br />

träffa eget avtal med bank. Ramavtalen<br />

och de rangordnade tjänsterna finner ni<br />

via www.rgk.se under rubriken Statens<br />

internbank/Ramavtal. Rangordningen<br />

finns i bilaga 2 till ”Tilldelningsbeslut i<br />

upphandling dnr 2005-2141”.<br />

Per Fransén, projektansvarig, Riksgälden<br />

81


AVTALS nYtt / BETALNINGSTJäNSTER offentliga<br />

Billigare banktjänster för staten<br />

den 29 september tecknade riksgälden nya<br />

ramavtal för betalningstjänster med nordea, seb<br />

och swedbank. ett avtal om betalningsförmedlings-<br />

och depåtjänster, som samtliga statliga<br />

myndigheter kan avropa. totalt omfattar avtalet<br />

betalningsflöden på cirka 1<strong>25</strong> miljoner transaktioner<br />

till en volym av 4 200 miljarder kronor.<br />

Riksgälden har regeringens uppdrag<br />

att vidareutveckla statens betalningssystem.<br />

I denna roll har Riksgälden<br />

i uppgift att upphandla ramavtal för<br />

betalningstjänster åt statens cirka<br />

270 myndigheter. Avtalen avser<br />

betalningar på cirka 4 200 miljarder<br />

kronor årligen och omfattar både<br />

betalningar till och från staten. Inbetalningarna<br />

utgörs främst av skatter<br />

och avgifter medan utbetalningarna<br />

utgörs av transfereringar så som<br />

pensioner, barnbidrag och kostnader<br />

för den statliga förvaltningen.<br />

Sänkta kostnader<br />

Betalningstjänsterna kostar för<br />

närvarande ca 160 miljoner kronor<br />

per år.<br />

– De nya avtalen gör det möjligt för<br />

de statliga myndigheterna att sänka<br />

sina kostnader för betalningstjänster<br />

med upp till 30 procent. För staten<br />

som helhet motsvarar detta en besparing<br />

på runt 50 miljoner kronor per<br />

år eller 200 miljoner kronor sett över<br />

den fyraåriga ramavtalsperioden. De<br />

lägre kostnaderna beror till hälften<br />

på lägre priser i de nya avtalen och<br />

till hälften på att myndigheterna kan<br />

82<br />

byta till mer effektiva tjänster från de<br />

olika ramavtalsbankerna, förklarar<br />

Per Franzén, projektansvarig vid<br />

Riksgäldskontoret. Avtalsperioden är<br />

tre år med början den 1 april <strong>2007</strong><br />

och slut den 31 mars 2010. Därefter<br />

har Riksgälden möjlighet att förlänga<br />

avtalet ytterligare ett år. De nya<br />

avtalen ersätter nuvarande ramavtal<br />

med samma banker. Avtalen omfattar<br />

betalningstjänster och tillhörande<br />

infrastruktur. Betalningstjänsterna<br />

används av myndigheterna för att<br />

förmedla statliga betalningar till och<br />

från staten. Den tillhörande infrastrukturen<br />

i form av teknik, bankkonton,<br />

likviditetshantering och<br />

återrapportering är en förutsättning<br />

för att betalningarna ska kunna göras<br />

på ett säkert och ändamålsenligt sätt.<br />

Riksgälden ställer bl.a. särskilda krav<br />

på återrapportering från bankerna.<br />

Plocka russinen ur kakan<br />

De nya EU-direktiv som gäller för<br />

offentlig upphandling innebär att det<br />

finns två sätt att välja leverantör/er;<br />

rangordning eller förnyad konkurrensutsättning.<br />

I upphandlingen av<br />

betalningstjänster valde Riksgälden<br />

att tillämpa rangordning som huvudprincip.<br />

För stora myndigheter som<br />

har fler betalningar än en miljon<br />

stycken per år för en enskild tjänst<br />

tillämpas förnyad konkurrensutsättning.<br />

Rangordningen inom avtalen<br />

har gjorts på två olika sätt. Dels har<br />

en rangordning gjorts för respektive<br />

banks bastjänstpaket, dels har varje<br />

enskild betalningstjänst rangordnats.<br />

Syftet med bastjänstpaketet är<br />

att underlätta för flertalet mindre<br />

myndigheter att avropa banktjänster.<br />

Bastjänstpaketet innehåller<br />

de tjänster som flertalet myndigheter<br />

använder. Rangordningen av<br />

de enskilda betalningstjänsterna gör<br />

det möjligt för myndigheterna att<br />

på ett effektivt sätt ”plocka russinen<br />

ur kakan” genom att använda de<br />

tjänster hos respektive bank som den<br />

är billigast och bäst på. Myndigheten<br />

ska använda den tjänst som rangordnas<br />

högst om det inte finns starka<br />

skäl för ett annat val.<br />

Fördel med centraliserad<br />

upphandling<br />

Riksgälden ser flera fördelar med<br />

att upphandla betaltjänster centralt<br />

i form av ramavtal. I Riksgäldens<br />

uppdrag att vidareutveckla statens<br />

betalningssystem ingår att arbeta<br />

för ett kostnadseffektivt och säkert<br />

betalningssystem där statens informationsbehov<br />

tillgodoses. Vidare<br />

ska betalningssystemet erbjuda<br />

valfrihet för såväl myndigheter som<br />

allmänhet. Ett annat krav är att<br />

staten ska ha en konkurrensneutral<br />

relation till bankerna. Den centrala<br />

upphandlingsformen gör det möjligt<br />

affärer #6 2006<br />

att ställa enhetliga krav på bankerna<br />

avseende säkerhet, likviditetshantering,<br />

återrapportering m.m.<br />

– Förhandlingsläget gentemot<br />

bankerna förbättras då statens totala<br />

betalningsvolymer upphandlas vid<br />

ett tillfälle. Eftersom avtalen fordrar<br />

investeringar hos bankerna i form<br />

av anpassad infrastruktur är det<br />

också motiverat att stora volymer<br />

upphandlas vid ett och samma<br />

tillfälle. En annan fördel är att de<br />

administrativa kostnaderna kan<br />

reduceras vid en central upphandling<br />

då den enskilda myndigheten<br />

inte själv behöver bedriva en omfattande,<br />

komplicerad och tidskrävande<br />

upphandlingsprocess. Förutsättningarna<br />

för att upphandlingen håller en<br />

hög kvalité förbättras också då ett<br />

antal experter på området på heltid<br />

kan arbeta med upphandlingen,<br />

berättar Per Franzén. Nackdelarna<br />

med en centraliserad upphandling<br />

på betalningsområdet är främst<br />

att det i vissa fall är svårt att tillgodose<br />

de specifika behov som vissa<br />

myndigheter har. För att motverka<br />

detta problem diskuterar myndigheterna<br />

de specifika behoven med<br />

både Riksgälden och bankerna. I<br />

undantagsfall får myndigheter, efter<br />

prövning hos Riksgälden, träffa eget<br />

avtal med bank.<br />

– Vi är mycket glada över detta<br />

förtroende och ser stora möjligheter<br />

att erbjuda fullständiga betalningslösningar<br />

och bra service till myndigheterna,<br />

säger Bengt-Erik Lindgren,<br />

vice VD och chef för region Mälardalen<br />

i Swedbank.<br />

Ingrid Saarva<br />

Future Imagebank<br />

ta<br />

fågelvägen!<br />

pris från<br />

447:-.<br />

.se<br />

V I F L Y G E R T I L L 2 2 D E S T I N AT I O N E R<br />

TILL/FRÅN STOCKHOLM: ARVIDSJAUR, BORLÄNGE, HALMSTAD, HEMAVAN, JÖNKÖPING, KARLSTAD, KRISTIANSTAD,<br />

LINKÖPING, LYCKSELE, OSKARSHAMN, SKELLEFTEÅ, STORUMAN, TROLLHÄTTAN, VILHELMINA, VISBY OCH ÖSEL.<br />

TILL/FRÅN GÖTEBORG: SUNDSVALL. TILL/FRÅN KÖPENHAMN: KARLSTAD, LINKÖPING, NORRKÖPING OCH ÖREBRO.<br />

Prisexemplet gäller vid bokning på www.skyways.se. Avgifter tillkommer vid bokning per telefon 0771-959500 eller hos resebyrån.


Posttidning<br />

REURADRESS:<br />

Hexanova Media Group AB<br />

31014, 400 32 Göteborg<br />

Bäste avtalskund:<br />

Låt oss bli din favoritpartner!<br />

Konica Minolta är ETTA på VERVA!<br />

Konica Minolta hade högsta kravuppfyllnad i Verva upphandlingen vilket vi är mycket stolta över! Vi har ett brett<br />

sortiment av flexibla multifunktionella system i både färg och svartvitt för utskrift, kopiering, skanning och<br />

faxning. Fokus är att ha lösningar man kan lita på vad gäller kvalitet, flexibilitet, kapacitet och det till ett bra pris.<br />

Välj själv hur du vill utrusta din maskin!<br />

Låt någon av våra bizhub maskiner bli din favoritpartner för både produktion och kommunikation.<br />

Besök www.konicaminolta.se för mer information.<br />

V E R K E T<br />

VERVA<br />

F Ö R F Ö R VA LT N I N G S U T V E C K L I N G

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!