Framtida kollektivtrafik Oxelösunds kommun - Regionförbundet ...
Framtida kollektivtrafik Oxelösunds kommun - Regionförbundet ...
Framtida kollektivtrafik Oxelösunds kommun - Regionförbundet ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Framtida</strong> <strong>kollektivtrafik</strong> i Sörmland<br />
Kommunöversyn Oxelösund<br />
Remissversion 2011-05-10
Förord<br />
Kollektivtrafikfrågan står under betydande påverkan. En ny lagstiftning är på väg in, en<br />
lagstiftning vars intention är att öka resenärens möjligheter. Som allt nytt ställer den krav på<br />
ackommodation till dess villkor och åtaganden. Framförallt krävs förberedelser och<br />
ställningstaganden. Materialet du just nu läser, Kommunöversyn Oxelösund, svarar på en del av<br />
dem kraven och är den andra rapporten i en serie om 10 som arbetas fram successivt under året.<br />
De handlar alla om optimeringsförslag och resenärsanpassning för <strong>kollektivtrafik</strong>en med buss i<br />
Sörmland. De första nio är just en redovisning av varje <strong>kommun</strong>översyn. Den avslutande<br />
rapporten med beskrivningar om länseffekter kommer att vara en sammanfattande analys<br />
inkluderat förslag till formering på länsnivå. Här kommer vi även att se hur länet kan gå vidare<br />
med det av Regionförbundet Sörmland framtagna förslaget om Stomlinjenät med buss i<br />
Sörmland.<br />
Ledorden i arbetet har varit förenkling, förtätning, förkortning och fördubbling. En modern<br />
trafikplanering som bland annat bygger på att snabba upp resan och att korta resvägarna så att<br />
<strong>kollektivtrafik</strong>en blir alternativet för fler. För att få fler som reser kräver dock en prioritering av<br />
resurser. Det betyder att några kan uppleva försämringar, till exempel att man som resenär får<br />
längre till sin hållplats än tidigare. Som konsekvens möts man på flertalet linjer av ett större<br />
trafikutbud med fler avgångar.<br />
Underlaget från de nio <strong>kommun</strong>översynerna kommer att tjäna som bas i det regionala<br />
trafikförsörjningsprogram som <strong>kollektivtrafik</strong>myndigheten har att besluta om före den 1 oktober<br />
2012. Varje rapport tjänar också som del i ett antal andra syften. Trafikeringsförslagen är lagda<br />
med beredskap för att enkelt växla upp i stomlinjerelationer när vi vill ta ytterligare steg mot<br />
visionerna om det fördubblade resandet och om att 50 % av arbetspendlarresorna sker med<br />
<strong>kollektivtrafik</strong>.<br />
Rapporten tar inte hänsyn till nuvarande kostnadsfördelningssystem. Däremot görs en ansats att<br />
beskriva de ekonomiska effekterna ur nuvarande konsortialavtals nomenklatur, trots den höga<br />
felmarginal som finns i att prognostisera denna typ av investering. För den enskilda <strong>kommun</strong>en<br />
är det väsentligt att få med denna uppskattning. Vi har tyvärr att konstatera att nuvarande modell<br />
verkar hindrande för att uppnå målen om ökat resande då ekonomiska incitament för att<br />
effektivisera trafiken saknas för enskild <strong>kommun</strong>.<br />
Intimt samman med trafikeringsfrågan hör transportinfrastrukturen. Vår länsplan för regional<br />
transportinfrastruktur för Södermanlands län har nyligen kompletterats med en för <strong>kommun</strong>erna<br />
gemensam 3-årig planeringsprocess. Det innebär att samtliga aktörer i frågan nu i samma takt och<br />
ur samma material gemensamt prioriterar ordningen på viss infrastrukturinvestering i länet.<br />
Samtidigt företar vi även en inventering av länets cirka 4 500 hållplatser och en inventering av<br />
våra väntsalar för att kunna standardisera dem och även anpassa dem till bland annat den nya<br />
lagstiftningen.<br />
Resultaten lär inte vänta på sig.<br />
Maj 2011<br />
För Länstrafiken Sörmland<br />
Helena Ekroth<br />
Områdeschef
Sammanfattning<br />
Sörmlands busstrafik kännetecknas idag bland annat av en hög grad av yttäckning med ett stort<br />
antal linjesträckningar inkl skolbusstrafik. Resurstilldelningen till respektive linjesträckning ger<br />
dock som utfall att många linjer har låg turtäthet. Effekten som uppstår är att det finns risk för att<br />
man som resenär inte kan välja <strong>kollektivtrafik</strong> som ett alternativ till bilen. Detta arbete syftar till<br />
att behovsinventera och effektivisera <strong>kollektivtrafik</strong>en i Oxelösunds <strong>kommun</strong>, i första hand den<br />
lokala <strong>kollektivtrafik</strong>en. Arbetet har gjorts med utgångspunkt från det föreslagna stomlinjenätet,<br />
som tagits fram av konsultföretaget DanielssonDosk AB på uppdrag av Regionförbundet<br />
Sörmland. Målet har varit att skapa förutsättningar att öka resandet genom enklare tidtabell,<br />
relevanta körvägar och mer konkurrenskraftiga restider.<br />
Oxelösunds <strong>kommun</strong> berörs enbart av busstrafiken på sträckan Nyköping – Oxelösund som i<br />
huvudsak trafikeras av Länstrafikens linje715. Samtliga turer går via Arnö och Sunda i norra<br />
Oxelösund därefter går ett ”ben” via Mastvägen väster om motorvägen och det andra via<br />
Frösäng och Trädgårdsgatan till Oxelösund centrum där de båda ”benen” möts. I Nyköping<br />
vänder linjen vid bussterminalen, lasarettet eller Skavsta flygplats. Sträckan bussterminalen -<br />
Skavsta trafikeras även av linje 515 i de tider som sträckan inte trafikeras av linje 715.<br />
Analysen av dagens trafik visar att den största bristen är den långa restiden samt den krångliga<br />
tidtabellen som är en följd av flera olika linjesträckningar och avsaknad av styv tidtabell. Linjens<br />
olika syften är också svåra att kombinera. Körtider och mellantider varierar kraftigt med<br />
varierande beläggning och över dygnet och resulterar i ständiga förseningar och risk för missade<br />
anslutningar. Trots att en viktig del med trafiken har varit bra koppling till och från tåget är det<br />
endast uppskattningsvis färre än 5 % av resenärerna som nyttjar linje 715 för detta ändamål.<br />
Vidare är det en begränsad andel resenärer som använder linjen för resor till/från Skavsta och då<br />
rör det sig i första hand om gymnasielever.<br />
I ett förslag till nytt trafikupplägg föreslås linje 715 endast gå till Nyköpings bussterminal där<br />
möjlighet finns till byte till/från stadstrafiken. Detta innebär att linje 715 får kvartstrafik under<br />
högtrafiktider. Sträckan mellan bussterminalen och Skavsta flygplats föreslås uteslutande<br />
trafikeras med linje 515. För resenärer som ska resa vidare med tåg från Nyköpings centralstation<br />
är förslaget att låta särskilda direktturer inrättas mellan Oxelösund och Nyköping till/från de<br />
viktigaste tåganslutningarna.<br />
Utifrån bebyggelsestrukturen i Oxelösund är bedömningen att linje 715 även fortsättningsvis<br />
behöver ha två ”ben”, på var sin sida motorvägen, i Oxelösund tätort. Körvägarna kan dock<br />
förenklas och förslaget är att respektive ben endast kör på en sida av motorvägen. Den västra<br />
delen kopplas ihop med Arnö medan den östra delen kör motorvägen mellan Frösäng och<br />
Nyköping.<br />
Mellan Oxelösund och Nyköping rör det sig sammantaget om fler turer, tätare trafik och enklare<br />
tidtabell. Restiden mellan Oxelösund och Nyköping centrum minskar från ca 33 minuter till ca 25<br />
minuter i genomsnitt. Det totala antalet turer ökar från 84 till 110 turer per vardag. Totalt, för<br />
samtlig trafik i stråket Oxelösund- Skavsta, innebär förslaget lägre produktionskostnad jämfört<br />
med idag. Bruttokostnaden för trafiken i hela stråket Oxelösund-Skavsta bedöms kunna<br />
reduceras med ca 1,2 miljoner kr per år. Sammantaget innebär utredningens trafikförslag för<br />
resenären att det blir fler turer och minskad restid samtidigt som samhället får minskade<br />
kostnader för <strong>kollektivtrafik</strong>en.
INNEHÅLL<br />
Förord .................................................................................................................................... 3<br />
Sammanfattning .................................................................................................................... 5<br />
Inledning ............................................................................................................................... 9<br />
Bakgrund ....................................................................................................................................... 9<br />
Syfte ............................................................................................................................................... 9<br />
Kommunbeskrivning .......................................................................................................... 10<br />
Befolkning ................................................................................................................................... 10<br />
Befolkningens åldersstruktur .............................................................................................................................................. 12<br />
Sysselsättning och utbildning .............................................................................................................................................. 12<br />
Arbetspendling ............................................................................................................................ 13<br />
Infrastruktur ................................................................................................................................ 16<br />
<strong>Framtida</strong> bebyggelseutveckling .................................................................................................. 16<br />
Skolor och utbildningspendling .................................................................................................. 16<br />
Kollektivtrafik och resande ................................................................................................. 17<br />
Linjenätsbeskrivning ................................................................................................................... 17<br />
Statistik ................................................................................................................................................................................... 17<br />
Trafikekonomi ....................................................................................................................................................................... 22<br />
Konkurrenskraft .......................................................................................................................... 23<br />
Behovsanalys ............................................................................................................................... 25<br />
Resenärsundersökning ......................................................................................................................................................... 25<br />
Företagsundersökning .......................................................................................................................................................... 25<br />
Utredningens trafikförslag .................................................................................................. 27<br />
Trafikförslag per linje .................................................................................................................. 27<br />
Linje 715 ................................................................................................................................................................................. 28<br />
Linje 515 ................................................................................................................................................................................. 30<br />
Linje 615 ................................................................................................................................................................................. 30<br />
Linje 815 ................................................................................................................................................................................. 30<br />
Konsekvensanalys ....................................................................................................................... 31<br />
För <strong>kommun</strong> och landsting ................................................................................................................................................ 31<br />
För resenär ............................................................................................................................................................................. 32<br />
Slutsats ................................................................................................................................ 33<br />
Fortsatt arbete ............................................................................................................................. 33<br />
Bilaga 1 - Sammanställning av enkätundersökning på linje 715/615 ................................. 34<br />
Bilaga 2 Tidtabeller enligt utredningens förslag ................................................................ 42
Inledning<br />
Bakgrund<br />
Sörmlands busstrafik kännetecknas idag bland annat av en hög grad av yttäckning med ett stort<br />
antal linjesträckningar inkl skolbusstrafik. Potentiellt finns därför en hög grad av attraktiv trafik,<br />
tillgänglig för många av Sörmlands 265 000 invånare samt för resenärer som reser in i länet.<br />
Resurstilldelningen till respektive linjesträckning ger dock som utfall att många linjer har låg<br />
turtäthet. Effekten som uppstår är att det finns risk för att man som resenär inte kan välja<br />
<strong>kollektivtrafik</strong> som ett alternativ till bilen.<br />
På uppdrag av Regionförbundet Sörmland har konsultföretaget DanielssonDosk AB tagit fram<br />
en vision hur ett stomlinjenät för Sörmlands län kan utformas. Visionen utgår ifrån<br />
Regionförbundets vision att 50 procent av arbetspendlarresorna i de större stråken i och genom<br />
länet ska ske med <strong>kollektivtrafik</strong>. Utredningen föreslår en etappvis utbyggnad med en första etapp<br />
fullt genomförd i december 2015 och en andra etapp år 2020. I utredningen föreslås en ny<br />
fördelningsmodell i länet där <strong>kommun</strong>erna skulle ta över hela ansvaret för lokal landsbygdstrafik<br />
och stadstrafik medan landstinget finansierar tågtrafik och expressbusslinjer. I förslaget får<br />
Landstinget ökade kostnader medan vissa <strong>kommun</strong>er får ökade kostnader och vissa minskade<br />
kostnader. Idag finansierar landstinget 75 % av stomtrafiken på väg, 50 % av järnvägstrafiken, 22<br />
% av stadstrafik och 40 % av lokal linjetrafik. För att underlätta den fortsatta diskussionen<br />
gällande finansiering av den framtida <strong>kollektivtrafik</strong>en i länet har Regionförbundet Sörmland<br />
begärt stöd från Länstrafiken i Sörmland att genomföra <strong>kommun</strong>visa översyner av<br />
<strong>kollektivtrafik</strong>en vilka ska syfta till att behovsinventera och effektivisera den lokala<br />
<strong>kollektivtrafik</strong>en. Översynerna ska genomföras med utgångspunkt från det föreslagna<br />
stomlinjenätet och en viktig del är att undvika suboptimeringseffekter.<br />
Denna <strong>kommun</strong>översyn har genomförts av Länstrafiken Sörmland med stöd av Oxelösunds<br />
<strong>kommun</strong> och Regionförbundet. Följande personer har aktivt medverkat i arbetet.<br />
Namn Organisation Funktion<br />
Helena Ekroth Länstrafiken Sörmland Områdeschef<br />
Anna Djärv Oxelösunds <strong>kommun</strong> Trafikingenjör<br />
Oskar Jonsson Länstrafiken Mälardalen Projektledare<br />
Marika Norrberg Länstrafiken Sörmland Trafikplanerare<br />
Matthias Pfeil Länstrafiken Sörmland/Regionförbundet Statistik och underlag<br />
Mari Widegren Länstrafiken Sörmland Trafikplanerare<br />
Syfte<br />
Detta arbete syftar till att behovsinventera och effektivisera <strong>kollektivtrafik</strong>en i Oxelösunds<br />
<strong>kommun</strong>, i första hand den lokala <strong>kollektivtrafik</strong>en. Arbetet har gjorts med utgångspunkt från det<br />
föreslagna stomlinjenätet. Som en följd av Oxelösunds <strong>kommun</strong>s geografiska läge handlar<br />
utredningen i realiteten endast om stråket Oxelösund-Arnö-Nyköping-Skavsta. Ett särskilt syfte<br />
med denna <strong>kommun</strong>översyn är att öka det totala resandet i stråket ovan genom att bättre<br />
tillfredsställa de olika resbehoven som finns; arbetspendling, studiependling, nytto- och<br />
nöjesresor både lokalt och regionalt. Andelen arbetspendlare ska öka genom en effektivare<br />
produktion och samverkan med de stora arbetsgivarna (Nyköpings <strong>kommun</strong>, Nyköpings<br />
Lasarett, Oxelösunds <strong>kommun</strong>, SSAB, Oxelösunds Hamn, SAAB och Swenox mfl). Målet har<br />
varit att skapa förutsättningar att öka resandet i stråket genom enklare tidtabell, relevanta<br />
körvägar och mer konkurrenskraftiga restider.<br />
9
Kommunbeskrivning<br />
Oxelösunds <strong>kommun</strong> är till ytan, 36 kvadratkilometer, en av landets mindre <strong>kommun</strong>er.<br />
Kommunen präglas av dess industrier och närheten till havet. Stålverket SSAB är Sörmlands<br />
största industri och Oxelösunds hamn är ostkustens största djuphamn och hanterar över 7<br />
miljoner ton gods varje år. Genom dess geografiska läge, på en udde i Östersjön, är 85 % av<br />
landgränsen strandlinje. I norr finns Nyköping som enda angränsande <strong>kommun</strong>.<br />
Befolkning<br />
Antalet invånare uppgick vid årsskiftet 2010/2011 till 11 193 personer varav i stort sett samtliga<br />
bor i Oxelösund tätort. Efter flera år då antalet invånare i <strong>kommun</strong>en minskade har <strong>kommun</strong>en<br />
under 2000-talet vänt utvecklingen och har sedan millennieskiftet haft en svag men stabil<br />
befolkningsökning. Kommunen har också de flesta år under 2000-talet haft ett positivt<br />
flyttningsnetto samtidigt som man haft ett mindre födelseunderskott.<br />
Befolkning i Oxelösunds <strong>kommun</strong> (2009) fördelad på 250-meters rutor (Källa: SCB)<br />
10
Befolkningsutveckling i Oxelösunds <strong>kommun</strong> 1968-2010 (Källa: SCB)<br />
Flyttnings- och födelsenetto för Oxelösunds <strong>kommun</strong> (Källa: SCB)<br />
11
Befolkningens åldersstruktur<br />
Oxelösunds <strong>kommun</strong> har precis som Sörmlands län i övrigt en lägre andel befolkning mellan 20<br />
och 50 och högre andel befolkning över 50 år än vad som är genomsnitt för riket. Oxelösunds<br />
<strong>kommun</strong> avviker generellt från genomsnittet för riket i större utsträckning än vad länet som<br />
helhet gör. Av diagrammet nedan framgår också att antalet gymnasieelever kommer att minska<br />
under de närmsta åren.<br />
Åldersfördelning (Källla: SCB)<br />
Sysselsättning och utbildning<br />
Sysselsättning och utbildningsnivå avspeglar en <strong>kommun</strong>s näringslivsstruktur och är viktig utifrån<br />
ett <strong>kollektivtrafik</strong>perspektiv. Oxelösund har en förhållandevis hög medelinkomst. Karaktären av<br />
bruksort återspeglas av en högre andel invånare med endast förgymnasial utbildningsnivå och<br />
lägre andel med högskoleutbildning jämfört med riket.<br />
Nyckeltal utbildning och sysselsättning Oxelösund Riket<br />
Medelinkomst 271 764 kr 260 695 kr<br />
Andel sysselsatta (20-64 år) 78,1 % 78,4 %<br />
Förgymnasial utbildningsnivå 17,5 % 14,5 %<br />
Gymnasial utbildningsnivå 60,0 % 47,7 %<br />
Eftergymnasial utbildningsnivå 21,7 % 36,0 %<br />
Nyckeltal utbildning och sysselsättning (Källa: SCB 2010)<br />
12
Arbetspendling<br />
Oxelösunds <strong>kommun</strong> har en positiv nettopendling vilket innebär att fler pendlar till än från<br />
<strong>kommun</strong>en. Efter att haft en i stort sett konstant ökning i antalet inpendlare till <strong>kommun</strong>en<br />
minskade dock inpendlingen med nästan 14 % under 2009. Något som troligtvis hänger samman<br />
med den allmänna konjunkturnedgången under året. Samtidigt ökade utpendlingen marginellt<br />
vilket innebär att pendlingsnettot år 2009 uppgick till 80 personer jämfört med nästan 400 år<br />
2008.<br />
År Till Från Netto<br />
1985 1477 1769 -292<br />
1990 1541 2001 -460<br />
1995 1539 1401 138<br />
2000 1588 1483 105<br />
2001 1656 1524 132<br />
2002 1664 1669 -5<br />
2003 1659 1696 -37<br />
2004 1765 1723 42<br />
2005 1815 1752 63<br />
2006 1949 1752 197<br />
2007 2029 1726 303<br />
2008 2135 1739 396<br />
2009 1845 1765 80<br />
Arbetspendling till och från Oxelösunds <strong>kommun</strong> 1985-2009 (Källa: SCB)<br />
Kommun Inpendling Utpendling<br />
Nyköping 1 580 1 360<br />
Stockholm 34 104<br />
Norrköping 48 48<br />
Södertälje 42<br />
Riktad in- och utpendling, till respektive från Oxelösunds <strong>kommun</strong> 2009 1 (Källa: SCB)<br />
De flesta arbetsplatser i Oxelösunds <strong>kommun</strong> finns lokaliserade kring centrumkärnan i<br />
<strong>kommun</strong>ens södra del. Pendlingen till och från Nyköping är omfattande och uppgår till ungefär<br />
1 000 personer per rikting. Även mellan Arnö och Oxelösund är arbetspendlingen till stor del<br />
dubbelriktad om än på en lägre nivå antalsmässigt.<br />
1 Endast pendlarströmmar med minst 25 personer/riktning redovisas<br />
13
Dagbefolkning (antal förvärvsarbetande) per 250-metersruta (Källa: SCB 2008)<br />
Pendlingsflöden (ackumulerade) till/från Oxelösunds <strong>kommun</strong> (Källa: SCB 2006)<br />
14
Arbetspendling mellan tätorter (Källa: SCB 2008)<br />
15
Infrastruktur<br />
Oxelösunds <strong>kommun</strong> har en väl utbyggd infrastruktur som till stor del beror på industrins och<br />
hamnens behov. Till Nyköping finns motorväg med kapacitet för 60 000 fordon per dygn<br />
anpassad utifrån järnverkets behov. Kommunen har även järnvägsförbindelse med Nyköping via<br />
den s.k. TGOJ-banan vilken i dagsläget saknar persontrafik. Diskussioner pågår om att återuppta<br />
persontrafiken på banan mellan Oxelösund och Flen men någon formell tidplan saknas i<br />
skrivande stund. Motorvägen når ända in till centrala delarna av tätorten och delar tillsammans<br />
med järnvägen effektivt upp Oxelösund i två delar.<br />
<strong>Framtida</strong> bebyggelseutveckling<br />
Enligt <strong>kommun</strong>s översiktplan 2 planeras inte för några större nyetableringar utan det handlar i stor<br />
utsträckning om förtätning, främst i centrumområdet, samt permanentning av vissa<br />
fritidshusområden.<br />
Skolor och utbildningspendling<br />
Enligt Oxelösunds <strong>kommun</strong>s reglemente erbjuds skolskjuts till elever som har 3km (förskoleklass<br />
till skolår 3), 4 km (skolår 4-6) respektive 5 km (skolår 7-9) mellan hemmet och skolan. Skolskjuts<br />
erbjuds i första hand med buss och i särskilda fall med taxi. Avståndsgränserna ovan avser även<br />
avstånd mellan hemmet och närmsta hållplats med busstrafik. Skolskjuts medges endast då eleven<br />
går i av <strong>kommun</strong>en anvisad skola. På grund av <strong>kommun</strong>ens storlek innebär detta att <strong>kommun</strong>ens<br />
skolskjutsbehov, om <strong>kommun</strong>ens skolskjutsreglemente följs, bör vara mycket begränsat.<br />
Kommunen har ingen egen gymnasieskola (med undantag av det individuella programmet) utan<br />
gymnasieelever hänvisas i första hand till Nyköping.<br />
Antal invånare under 19 år per 250-metersruta i Oxelösunds <strong>kommun</strong> (Källa: SCB 2008)<br />
2 Antagen av <strong>kommun</strong>styrelsen 2010-09-22<br />
16
Kollektivtrafik och resande<br />
Linjenätsbeskrivning<br />
Oxelösunds <strong>kommun</strong> berörs enbart av busstrafiken på sträckan Nyköping – Oxelösund som<br />
trafikeras av Länstrafikens linjer 715 och 615.<br />
Huvudlinje är linje 715 med två alternerande körvägar inom Oxelösund. Samtliga turer går via<br />
Arnö och Sunda i norra Oxelösund därefter går ett ”ben” via Mastvägen väster om motorvägen<br />
och det andra via Frösäng och Trädgårdsgatan till Oxelösund centrum där de båda ”benen”<br />
möts. Linjen har till syfte att dels tillgodose studie- och arbetspendling mellan orterna och vidare i<br />
regionen, men också att försörja Oxelösundsborna med lokal trafik. I Nyköping vänder linjen vid<br />
bussterminalen, lasarettet eller Skavsta flygplats. Sträckan bussterminalen - Skavsta trafikeras även<br />
av linje 515 i de tider som sträckan inte trafikeras av linje 715.<br />
Linje 615 körs via motorvägen och går direkt till/från Nyköpings två gymnasieskolor,<br />
Tessinskolan i östra delen av Nyköpings tätort och Gripenskolan i den västra delen av Nyköping.<br />
Linjeöversikt, linje 615, 715 och 515<br />
Statistik<br />
Antalet påstigande på linje 715 uppgår till ca 1 700 per dag (genomsnitt för vecka 37-38 år 2010).<br />
Antalet påstigande har legat på en stabil nivå de senaste åren och de små förändringar som finns<br />
beror generellt på hur antalet gymnasieelever växlar mellan åren. Som ett led i arbetet för att<br />
minska kontanterna ombord har antalet kontantbiljetter minskat betydligt senaste året till förmån<br />
för SMS-biljetter och rabattkort.<br />
17
De flesta resor görs i riktning mot Nyköping på morgonen och i riktning mot Oxelösund på<br />
eftermiddagen vilket till stor del hör samman med gymnasieelevernas resande. Det är överlag<br />
relativt god beläggning på de flesta turerna under dagen även om det med tanke på den<br />
omfattande pendlingen bör finnas potential att öka resandet ytterligare och särskilt i riktning mot<br />
Oxelösund på morgonen. Linje 615 fyller tre bussar på morgonen medan resandet på<br />
eftermiddagen i huvudsak verkar ske via linje 715. Resandet på linje 515 är betydligt mindre<br />
omfattande och avgångarna har sällan fler än 10 påstigande. Undantaget är några turer i<br />
anslutning till sluttider för den gymnasieskola som finns lokaliserad vid Skavsta flygplats.<br />
Antal påstigande per färdbevistyp och vardag, vecka 37-38 2010 3 (Källa: Biljettstatistik, Länstrafiken<br />
Sörmland, vecka 37-38 år 2010)<br />
3 (SMS-biljett återfinns under kategorin övrigt)<br />
18
Linje 715, antal påstigande per avgång och vardag, riktning från Nyköping (Källa: Biljettstatistik,<br />
Länstrafiken Sörmland, vecka 10 2010)<br />
Linje 715, antal påstigande per avgång och vardag, riktning från Oxelösund (Källa: Biljettstatistik,<br />
Länstrafiken Sörmland, vecka 10 2010)<br />
19
Linje 615, antal påstigande per avgång och vardag (Källa: Biljettstatistik, Länstrafiken Sörmland, vecka 10<br />
2010)<br />
Linje 515, antal påstigande per avgång och vardag, riktning Skavsta-Nyköping (Källa: Biljettstatistik,<br />
Länstrafiken Sörmland, vecka 10 2010)<br />
20
Oxelösund<br />
Arnö<br />
Nyköping<br />
Skavsta<br />
Linje 515, antal påstigande per avgång och vardag, riktning Nyköping-Skavsta (Källa: Biljettstatistik,<br />
Länstrafiken Sörmland, vecka 10 2010)<br />
Biljettstatistik redovisar endast var resenärerna kliver på medan information om<br />
avstigningshållplats saknas. År 2005 gjordes en omfattande resandeundersökning där samtliga<br />
resenärer som reste med buss eller tåg till/från och inom Sörmland intervjuades, bland annat om<br />
start- och målpunkt för resan. Även om undersökningen är några år gammal ger den ändå en<br />
indikation på hur resmönstret ser ut. Av de totalt 1 300 resor som uppmättes på linje 715 gjordes<br />
två tredjedelar mellan Nyköpings och Oxelösunds tätorter. Därefter är det relativt jämnt fördelat<br />
mellan resor inom Oxelösund tätort och mellan Nyköping och Skavsta med omkring 10 %<br />
vardera. 5 % av resorna gjordes mellan Oxelösund och Arnö, 4 % mellan Oxelösund och Skavsta<br />
och 2 % av resorna gjordes som en delresa mellan Oxelösund och Stockholm (med byte till/från<br />
tåget i Nyköping).<br />
Oxelösund 10%<br />
Arnö 5% 0%<br />
Nyköping 64% 1% 1%<br />
Skavsta 4% 0% 12% 0%<br />
Stockholm 2% 0% 0% 0%<br />
Resrelationer andel<br />
Oxelösunds <strong>kommun</strong> genomförde i samarbete med Länstrafiken Sörmland en enklare<br />
enkätundersökning ombord på bussarna under mars 2011. Denna förstärker bilden av att en stor<br />
21
andel av resenärerna kliver av eller på vid Nyköpings bussterminal medan det är mer jämnt<br />
fördelat mellan hållplatserna i Oxelösund.<br />
Trafikekonomi<br />
Linje 715 körs idag med 7 fordon varav 5 ledbussar. Den rena produktionskostnaden för<br />
trafiken, enligt nuvarande trafikavtal, uppgår till ca 11,5 miljoner kr per år. Intäkterna går för<br />
närvarande inte att på ett säkert sett koppla till en enskild linje men beräknat utifrån den<br />
genomsnittliga intäktsgraden i Sörmland (ca 44 %) skulle nettokostnaden för trafiken uppgå till ca<br />
6,5 miljoner kr per år, motsvarande 15 kr per påstigande.<br />
Linje Antal Fordon Antal km Antal timmar Produktionskostnad<br />
per år<br />
715 7 561 426 17 338 11 497 397<br />
615 3 20 600 555 1 518 361<br />
515 2 143 838 4 438 2 938 030<br />
Uppskattade produktionskostnader per linje (2010)<br />
Landstingets eller <strong>kommun</strong>ernas kostnader är dock inte detsamma som produktionskostnaden.<br />
Ett konsortialavtal reglerar hur ägarna av Länstrafiken Sörmland fördelar underskottet i länets<br />
<strong>kollektivtrafik</strong>. I avtalet finns i huvudsak följande trafikformer:<br />
Trafikform<br />
Omfattar<br />
linje<br />
Andel finansierad av<br />
Landstinget<br />
Andel finansierad av<br />
<strong>kommun</strong>er<br />
Stomtrafik på järnväg 50 % 50 %<br />
Stomtrafik på väg 715, 615 75 % 25 %<br />
Stadstrafik 22 % 78 %<br />
Lokal linjetrafik på väg 515 40 % 60 % 4<br />
Trafikformer och fördelningsmodell enligt konsortialavtal för Länstrafiken Sörmland AB<br />
För stomtrafik på järnväg fördelas <strong>kommun</strong>ernas underskott utifrån personkilometer baserat på<br />
särskild resanderäkning. Vid stomtrafik på väg och lokal linjetrafik på väg fördelas istället<br />
<strong>kommun</strong>ernas andel av underskottet utifrån dess andel av den totala trafikproduktionen i länet<br />
mätt i turlistetid för respektive trafikform. Linje 515 definieras som lokal linjetrafik på väg men då<br />
den endast går inom Nyköpings <strong>kommun</strong> är inte Oxelösund med och finansierar denna linje.<br />
Oxelösunds <strong>kommun</strong> berörs således enbart av kostnader för trafik som definieras som stomtrafik<br />
på väg och järnväg. För 2012 är <strong>kommun</strong>ens beräknade underskott knappt 3 miljoner kr varav ca<br />
1 miljon är för tågtrafiken på Nyköpingsbanan och resterande 2 miljoner är för linje 715 och 615.<br />
4 Kommunernas andel fördelas utifrån trafikproduktion mätt i turlistetid<br />
22
Konkurrenskraft<br />
Viktiga faktorer för att <strong>kollektivtrafik</strong>en ska vara konkurrenskraftig gentemot biltrafiken är restid,<br />
turtäthet och prisvärdhet. Länstrafikens och Oxelösunds <strong>kommun</strong>s undersökning (se bilaga 1)<br />
visar att befintliga resenärer framförallt prioriterar hög turtäthet medan lättförståelig tidtabell<br />
prioriteras lågt. Något som dock kan förklaras av att befintliga resenärer är de som lärt sig hur<br />
trafiken fungerar medan det är en viktigare faktor när det gäller att locka nya resenärer.<br />
Utbudsmässigt håller trafiken mellan Oxelösund-Nyköping och Skavsta en hög kvalitet. Mellan<br />
centralorterna går varje vardag drygt 80 enkelturer. I stort sett innebär detta att det går en avgång<br />
per riktning var 15:e minut under högtrafik och var 30:e minut mitt på dagen. Genom att linjen<br />
dock går olika vägar i Oxelösund omfattar detta dock endast boende i centrum samt mellan<br />
Ramdalen och Peterslund (i norra delen av tätorten). Turtätheten är också relativt ojämnt<br />
fördelad över trafikdygnet.<br />
Även sträckan Skavsta-Nyköping omfattar drygt 80 enkelturer. Mest trafik återfinns på de delar<br />
av sträckorna där det finns parallell stadstrafik, exempelvis trafikeras sträckan Arnö-Nyköping av<br />
totalt 174 turer per vardagsdygn och Lasarettet-Bussterminalen av hela 246 turer per vardag.<br />
Trafikutbud (antal enkelturer, hösten 2010) Oxelösund-Arnö-Nyköping-Skavsta<br />
Restidsmässigt har <strong>kollektivtrafik</strong>en i stråket däremot svag konkurrenskraft gentemot bilen.<br />
Räknat på restiden från Oxelösund är restidskvoten till samtliga destinationer över 2 vilket<br />
innebär att det tar dubbelt så lång tid att resa kollektivt än med bil. Skälet är framförallt långa<br />
körvägar inom Oxelösund tätort samt att linje 715 inte på någon del av sträckan körs via<br />
motorvägen.<br />
23
Prismässigt är skillnaden relativt liten mellan bussen och bilen, åtminstone om hänsyn endast tas<br />
till ren körkostnad. Orsaken är att Länstrafikens taxemodell innebär att korta resor blir<br />
förhållandevis dyra och långa resor billiga. Kostnaden för ett månadskort (pendlarkort) mellan<br />
Nyköping och Oxelösund låg i april 2011 på 570 kr per månad. Med förutsättning att en<br />
arbetspendlare gör 40 enkelresor under en månad (fram och tillbaka under 20 dagar) motsvarar<br />
”rullkostnaden” för en bilist för samma resa 736 kr. Om hänsyn även tas till bilägarens fasta<br />
kostnader (motsvarande den skattefria milersättningen) blir bilkostnaden 1 110 kr per månad 5 .<br />
Restidskvot från Oxelösund centrum, bil respektive buss (Källa: http://www.resrobot.se)<br />
Färdmedel Pris månad 6 Pris resa<br />
Buss 570 kr 33<br />
Bil 1 110 kr 7 28<br />
Bil (endast körsträcka) 736 kr 8 16<br />
Analys priser buss och bil mellan Oxelösund och Nyköping<br />
Slutligen avseende <strong>kollektivtrafik</strong>ens enkelhet innebär det faktum att linjen har olika körsträckor<br />
att tidtabellen blir svår att överskåda och förstå. Något som blir särskilt tydligt vid en jämförelse<br />
mellan dagens tidtabell med hur tidtabellen såg ut på 70-talet. Även om befintliga resenärer inte<br />
5 Den fasta kostnaden är dock i själva verket betydligt högre. Konsumentverket anger exempelvis den faktiska<br />
milkostnaden för en ny bil till mellan 30-40 kr per mil vilket motsvarar mellan 45 och 60 kr för en enkelresa eller runt<br />
2 000 kr per månad.<br />
6 Resa till/från jobbet, 20 dagar per månad á 15 km per enkelresa<br />
7 Beräknat utifrån en kostnad på 18,50 kr/mil<br />
8 Beräknat utifrån en förbrukning på 0,83 l/mil och ett bensinpris på 14,78 kr/l<br />
24
uppger att tidtabellens förståelighet är en viktig faktor är det rimligt att anta att det är en viktig<br />
faktor när det gäller att attrahera nya resenärer.<br />
Tidtabell för linje 715/615 hösten 2010 (Källa: Länstrafiken)<br />
1972 års tidtabell för Nyköping-Oxelösund (Källa: Eje Larssons tidtabellsarkiv)<br />
Behovsanalys<br />
Resenärsundersökning<br />
För att fånga upp resenärernas synpunkter om linje 715/615 genomförde Oxelösunds <strong>kommun</strong><br />
tillsammans med Länstrafiken en enkätundersökning. Under en dag befann sig representanter<br />
från Oxelösunds <strong>kommun</strong> och Länstrafiken ute på bussarna och delade ut enkäter till<br />
resenärerna, som fylldes i under resans gång och samlades in för varje tur. Därefter har enkäten<br />
även funnits tillgänglig på Oxelösunds <strong>kommun</strong>s hemsida. Resultatet från undersökningen<br />
återfinns i bilaga 1.<br />
Företagsundersökning<br />
Linje 715 är viktig för att tillgodose arbetspendlingen mellan orterna och vidare i regionen. Då<br />
andelen arbetspendling på linjen är låg genomförde Länstrafiken telefonintervjuer och<br />
enkätundersökningar bland större företag längs linjen för att få en bättre bild av hur behoven ser<br />
ut för arbetspendling 9 . I undersökningen kontaktades företagens personalchefer i ett första skede<br />
via e-post med information om undersökningen och frågorna för att kunna förbereda sig inför<br />
9 De företag som kontaktades var SSAB, Oxelösunds hamn, Saab Automobile Parts AB, Swenox AB, Oxelösunds<br />
<strong>kommun</strong> och Nyköpings <strong>kommun</strong>. De företag som har deltagit och ligger till grund för undersökningens resultat är<br />
Oxelösunds hamn, Saab, Swenox AB och Oxelösunds <strong>kommun</strong>.<br />
25
intervjun. Då det visade sig att flera företag var intresserade av att få ett bättre underlag om de<br />
anställdas resvanor togs det även fram en enkät som företagens anställda kunde besvara.<br />
Oxelösunds <strong>kommun</strong> valde att genomföra en egen undersökning bland de anställda utifrån de<br />
frågor som skickades ut inför telefonintervjun. I och med att undersökningarna har genomförts<br />
på olika sätt med olika frågor gör att det är svårt att göra en tydlig sammanställning.<br />
Ur resultatet går att tyda att det är väldigt få som åker buss till/från jobbet idag. 92 % uppgav att<br />
de inte reser med buss idag. En följdfråga ställdes till dessa för att ta reda på hur de tar sig<br />
till/från jobbet där närmare hälften(49 %) uppgav att de åker bil, 12 % uppger att de cyklar eller<br />
går och 21 % att de antingen åker bil, cyklar eller går. Däremot kan drygt hälften (54 %) av de<br />
tillfrågade tänka sig att åka buss till/från jobbet medan 44 % inte kan tänka sig det. Resultatet är<br />
exklusive Swenox AB, men enligt representanter för företaget är behovet av att kunna åka buss<br />
till/från jobbet väldigt stort. De menar vidare att om trafiken fungerade bättre så skulle fler av de<br />
anställda välja att åka kollektivt. De faktorer som påverkar och som gör att de väljer bilen före<br />
bussen är ”dålig tidspassning”, ”att stadsbussarna vänder inne i Arnö”, ”bättre anpassning med<br />
arbetstider” och att ”bussarna inte går att lita på”. I enkätundersökningen som genomfördes på<br />
Saab och Oxelösunds hamn ställdes frågan ”Vad krävs av <strong>kollektivtrafik</strong>en för att du ska kunna<br />
arbetspendla?” och de faktorer som stack ut var nära till hållplats, tätare avgångar, passa arbetstider och<br />
önskemål om direktlinje.<br />
Från samtliga företag som kontaktades inför undersökningen framgick det att kopplingen till<br />
Skavsta inte är viktig för företaget och dess anställda, likaså behovet av att kunna åka buss i<br />
tjänsten. I enkätundersökningen anses den acceptabla restiden med buss till jobbet vara 32<br />
minuter (framräknat medelvärde) och bussen anses gå var 26:e minut (framräknat medelvärde).<br />
26
Utredningens trafikförslag<br />
Analysen av dagens trafik visar att den största bristen är den långa restiden samt den krångliga<br />
tidtabellen som är en följd av flera olika linjesträckningar och avsaknad av styv tidtabell. Linjens<br />
olika syften är också svåra att kombinera. Körtider och mellantider varierar kraftigt med<br />
varierande beläggning och över dygnet och resulterar i ständiga förseningar och risk för missade<br />
anslutningar. Trots att en viktig del med trafiken har varit bra koppling till och från tåget är det<br />
endast uppskattningsvis färre än 5 % av resenärerna som nyttjar linje 715 för detta ändamål.<br />
Vidare är det en begränsad andel resenärer som använder linjen för resor till/från Skavsta och då<br />
rör det sig i första hand om gymnasielever. Samtidigt innebär den nya stadstrafiken nya<br />
förutsättningar när det gäller landsbygdstrafiken. Genom att någon hänsyn idag inte tagits till den<br />
utökade turtätheten i stadstrafiken innebär den täta trafiken med både stads- och<br />
landsbygdsbussar, att trängseln i centrala Nyköping ökar, särskilt under morgon- och<br />
eftermiddagsrusningen. Systemet med att alla stadslinjer möts vid bussterminalen kring varje<br />
kvart ger dock möjligheter att skapa bytesmöjligheter mellan landsbygds- och stadstrafik och<br />
därigenom bör antalet regionala linjer och landsbygdslinjer som trafikerar stadskärnan kunna<br />
reduceras.<br />
Trafikförslag per linje<br />
Utredningen föreslår:<br />
Att linje 715 uteslutande körs mellan Oxelösunds centrum och Nyköpings<br />
bussterminal via två olika körvägar:<br />
1. Via Mastvägen, Sundavägen och Arnö<br />
2. Via Trädgårdsgatan, Frösäng och motorvägen<br />
Att nuvarande centrumhållplats i Oxelösund flyttas från Torggatan till<br />
Föreningsgatan alternativt att linje 715 körs via Björntorpsvägen istället för<br />
Mastvägen<br />
Att en ny hållplats anläggs vid Västerleden i Nyköping (mellan<br />
Oxelösundsrondellen och järnvägsbron)<br />
Att linje 615 körs som idag men att Gripenskolan endast angörs via den<br />
föreslagna hållplatsen vid Västerleden<br />
Att en särskild linje inrättas mellan Oxelösund och Nyköpings centralstation<br />
i anslutning till de viktigaste tågtiderna.<br />
Att ett försök görs med direktförbindelser mellan Nyköping och SSAB i<br />
Oxelösund<br />
Att sträckan Nyköpings bussterminal och Skavsta flygplats uteslutande<br />
trafikeras av linje 515 med särskilt anpassat fordon.<br />
I ett nytt trafikupplägg föreslås linje 715 endast gå till Nyköpings bussterminal. Sträckan mellan<br />
bussterminalen och Skavsta flygplats föreslås uteslutande trafikeras med linje 515. För linje 715<br />
skulle detta innebära att risken för förseningar minskar samtidigt som en klar majoritet av<br />
resenärerna har sin start- eller sluthållplats vid bussterminalen. Resenärer som ska resa till/från<br />
flygplatsen har också andra behov än vardagsresenärer som arbets- eller skolpendlar mellan<br />
Nyköping och Oxelösund vilket gör den delen av sträckan olämplig att trafikera med samma<br />
fordonstyp då det där är av större vikt med väl tilltaget bagageutrymme. För resenärer som ska<br />
27
esa vidare med tåg från Nyköpings centralstation är förslaget att låta särskilda direktturer inrättas<br />
mellan Oxelösund och Nyköping till/från de viktigaste tåganslutningarna.<br />
De tidtabeller som legat till grund för utredningens trafikförslag återfinns i bilaga 2. Observera<br />
dock att detta endast rör sig om arbetsmaterial och syftar endast till att beskriva principen för den<br />
nya trafiken. Tidtabellerna kommer att bearbetas vidare och kalibreras under sommaren/hösten<br />
2011.<br />
Trafikförslaget avser trafikstart tidigast i december 2011.<br />
Linje 715<br />
Linje 715 föreslås gå mellan Oxelösund centrum och Nyköpings bussterminal där tidtabellen<br />
anpassas för att passa med byten till/från stadsbussarna. Trafiken förutsätts därför att köras med<br />
styv tidtabell med kvartstrafik under högtrafik och halvtimmestrafik mitt på dagen och under<br />
kvällen. Utifrån bebyggelsestrukturen i Oxelösund är bedömningen att linjen även<br />
fortsättningsvis måste ha två ”ben”, på var sin sida motorvägen, i Oxelösund tätort. Körvägarna<br />
kan dock förenklas och förslaget är att respektive ben endast kör på en sida av motorvägen<br />
istället som idag där de förenas i Sunda. Den västra delen kopplas ihop med Arnö medan den<br />
östra delen kör motorvägen mellan Frösäng och Nyköping. Detta innebär att respektive sida av<br />
motorvägen får halvtimmestrafik under högtrafik och timmestrafik under lågtrafik.<br />
Körtidstester har gjorts av Länstrafiken tillsammans med entreprenören Nobina. Testerna visar<br />
att sträckan ”Oxelösund centrum-Mastvägen-Arnö-Nyköpings bussterminal” bör kunna ha en<br />
körtid på 27 minuter medan körtiden för Frösängssidan beräknas kunna ligga på ca 22 minuter<br />
centrum till centrum. Ett ”helt varv” kan således ta ca 49 minuter vilket i sådana fall möjliggör<br />
kvartstrafik med endast fyra fordon. Principen är att två fordon kör varvet motsols och två<br />
fordon medsols. Den huvudsakliga reglertiden läggs i Nyköping vilket gör det möjligt att resa<br />
genom Oxelösund centrum utan någon extra väntetid vid hållplatsen.<br />
För att uppnå dessa restider krävs dock viss förenkling av körvägarna i centrala Oxelösund.<br />
Bedömningen är att om linjen fortsatt ska gå via Mastvägen finns inte utrymme att köra via<br />
nuvarande centrumhållplatsen. Därför föreslås i detta alternativ en ny centrumhållplats anläggas<br />
mellan polishuset och <strong>kommun</strong>huset. Alternativet att behålla nuvarande körväg i centrum är att<br />
köra Björntorpsvägen istället för Mastvägen.<br />
Några enstaka hållplatser rekommenderas också att dras in eller slås ihop. I Nyköping föreslås en<br />
ny hållplats anläggas vid Västerleden för att försörja viktiga arbetsplatsområden samt<br />
Gripenskolan. Här ska det dessutom etableras en ny biograf som också har uttryckt önskemål om<br />
<strong>kollektivtrafik</strong>försörjning.<br />
Totalt innebär detta att mellan centrum och centrum minkar restiden i snitt med 22 % medan<br />
antalet turer ökar med ca 30 %. Samtidigt kan produktionskostnaden för trafiken reduceras med<br />
ca 22 %. Detta genom att såväl antal körda timmar och antal fordon reduceras genom att<br />
sträckan Nyköping-Skavsta tas bort och att restiden kan kortas mellan Nyköping och Oxelösund.<br />
Utefter Sundavägen (hållplatserna Sundstigen till Peterslundsplatsen) innebär dock förslaget totalt<br />
sett något färre turer då samtliga turer idag går via Sundavägen.<br />
28
Trafikförslag linje 715 (hållplatser markerade med stjärna avser nya eller flyttade hållplatser), infälld bild<br />
visar även alternativ körväg i Oxelösund<br />
29
Linje 515<br />
Förslaget är att låta delen Bussterminalen-Skavsta trafikeras uteslutande av linje 515. Trafiken<br />
planeras för att kunna utföras med enbart ett fordon med en avgång var 40:e minut. Trafiken på<br />
linjen föreslås att utföras med ett särskilt fordon med extra plats för bagage för att därigenom<br />
kunna locka flygresenärer i större utsträckning än idag.<br />
Linje 615<br />
Linje 615 förutsätts trafikeras precis som idag med undantaget att elever som ska till/från<br />
Gripenskolan förutsätts kunna använda den föreslagna nya hållplatsen vid Västerleden. Något<br />
som innebär att körtiden kan minskas och att turernas avgångstid från Oxelösund på morgonen<br />
kan senareläggas något.<br />
Linje 815<br />
Linje 815 (arbetsnamn) är en ny linje mellan Oxelösund och centralstationen i Nyköping samt<br />
mellan Nyköping och SSAB anpassad till skiftestider. Linjen ger en direktförbindelse till de<br />
viktigaste tågavgångarna mot Stockholm på morgonen och från Stockholm på eftermiddagen.<br />
Linjen har totalt 14 turer per vardag varav hälften är tågturer. Lördag/söndag finns fem turer per<br />
dag men då endast till/från SSAB.<br />
Att skapa en särskild tågbuss bedöms som nödvändigt för att kunna låta linje 715 brytas vid<br />
bussterminalen i Nyköping. Däremot är utredningens bedömning att en särskild SSAB-linje inte<br />
är ett krav utan snarare ska ses som ett sätt att öka <strong>kollektivtrafik</strong>resandet bland de som arbetar<br />
på SSAB. Förslaget är därför att låta denna del införas under en försöksperiod, med särskild<br />
kampanj riktad mot anställda på SSAB.<br />
Trafikmässigt samordnas linjen med linje 615 så att samma fordon ska kunna användas på båda<br />
linjerna.<br />
Tågturerna planeras starta vid Frösäng och därefter köras via centrum, Mastvägen, Sundavägen<br />
och därefter direkt till centralstationen (omvänd riktning på eftermiddagen).<br />
SSAB-turerna körs direkt mellan Nyköpings bussterminal och SSAB (hållplats Järnverket).<br />
30
Konsekvensanalys<br />
För <strong>kommun</strong> och landsting<br />
Totalt, för samtlig trafik i stråket Oxelösund- Skavsta, innebär förslaget en lägre<br />
produktionskostnad jämfört med idag. Totalt bedöms bruttokostnaden för trafiken i hela stråket<br />
Oxelösund-Skavsta kunna reduceras med ca 1,2 miljoner kr per år. Detta trots att antalet körda<br />
kilometer totalt sett ökar. Orsaken är i första hand att trafiken kan utföras med 8 istället för 12<br />
fordon.<br />
Den stora kostnadsminskningen sker på linje 715 där minskade restider och därmed reducering<br />
av fordonsbehovet gör att produktionskostnaden kan minska med drygt 2,5 miljoner kr per år (22<br />
%).<br />
Linje 515 får något ökad kostnad. Att kostnadsökningen blir relativt måttlig är dels att inte<br />
samtliga turer som idag körs på linje 715 till/från Skavsta har bedömts vara nödvändiga att<br />
behålla samt att fordonsbehovet reduceras från två till ett dimensionerande fordon.<br />
Linje 615 får marginellt lägre kostnad än idag genom att antalet km och timmar kan reduceras<br />
något genom att linjen inte behöver köra omvägen via Gripenskolan om en ny hållplats anläggs<br />
vid Västerleden.<br />
För linje 815 redovisas kostnaden separat för den del som körs till centralstationen respektive<br />
SSAB. Totalt innebär trafiken en merkostnad på 1,2 miljoner kr varav ca 500 000 är för<br />
tåganslutningen till/från centralstationen. I och med att trafiken har planerats för att kunna<br />
utföras med samma fordon som används för linje 615 krävs inga extra dimensionerande fordon<br />
för linje 815.<br />
Linje<br />
Antal<br />
Fordon<br />
Antal<br />
km<br />
Antal<br />
timmar<br />
Produktionskostnad<br />
Förändring<br />
715 4 584 048 13 907 8 956 749 kr -2 557 972 kr<br />
615 3 19 597 522 1 503 010 kr -15 352 kr<br />
815 (Centralstation) - 36 805 1041 510 927 kr 510 927 kr<br />
815 (SSAB) - 47 564 1432 687 016 kr 687 016 kr<br />
515 1 183 676 5 657 3 105 857 kr 167 827 kr<br />
Summa 8 871 690 22 559 14 763 559 kr -1 207 554 kr<br />
Förändring -4 144 381 196<br />
Ungefärlig produktionskostnad (bruttokostnad) avseende utredningens trafikförslag<br />
Sett utifrån vad respektive ägare får betala för trafiken beror detta på hur respektive linje<br />
definieras i konsortialavtalet. Enligt dagens konsortialavtal är samtliga linjer i trafikförslaget utom<br />
linje 515 att betrakta som regional stomtrafik. Utan förändringar i dagens avtal bör förslaget<br />
innebära minskad bruttokostnad för landstinget på ca 1 miljon kr per år medan Oxelösund får ca<br />
250 000 kr lägre kostnader per år. För Nyköping som påverkas i mindre utsträckning av linje 715<br />
och samtidigt får något ökad kostnad för linje 515 bör effekten bli en i stort sett oförändrad<br />
kostnad.<br />
Ett förslag på nytt konsortialavtal har tagits fram av Regionförbundet i vilket förslaget är att<br />
Landstinget ska finansiera tåg- och stomtrafik med buss till 100 % medan lokal linjetrafik och<br />
stadstrafik helt finansieras av berörda <strong>kommun</strong>er. I ett sådant avtal skulle sannolikt endast linje<br />
31
715 kunna definieras som stomlinje medan övriga linjer sannolikt blir att betrakta som lokala<br />
linjer. Utifrån detta scenario skulle effekterna av utredningens trafikförslag sannolikt innebära<br />
oförändrade kostnader för såväl Oxelösunds <strong>kommun</strong> som Nyköpings <strong>kommun</strong> genom att<br />
tillkommande kostnadsökningar av linje 515, 615 och 815 helt kompenseras av att man inte<br />
finansierar linje 715. Landstinget kan i sin tur tillgodoräkna sig hela den besparing på 2,5 miljoner<br />
kr som linje 715 beräknas ge. Notera att dessa beräkningar endast tar hänsyn till den isolerade<br />
effekten som utredningsförslaget antas innebära. Medan<br />
Ägare<br />
Nuvarande<br />
fördelningsmodell<br />
Regionförbundets<br />
förslag till<br />
fördelningsmodell<br />
Nyköping Oförändrat Oförändrat 10<br />
Oxelösund - 250 tkr Oförändrat 11<br />
Landsting - 1 000 tkr - 2 500 tkr<br />
Antagande om konsekvenser för respektive ägare av utredningsförslaget<br />
För resenär<br />
Mellan Oxelösund och Nyköping rör det sig sammantaget om fler turer, tätare trafik och enklare<br />
tidtabell. Restiden mellan Oxelösund och Nyköping centrum minskar från ca 33 minuter till ca 25<br />
minuter i genomsnitt. Det totala antalet turer ökar från 84 till 110 turer per vardag. Utefter<br />
Sundavägen, där samtliga turer passerar idag, minskar dock utbudet något. En nackdel är att<br />
möjligheten att resa utan byte till lasarettet och Skavsta samt även till centralstationen, utanför<br />
pendlingstid, försvinner. Linje 715 anpassas dock utifrån stadsbussarnas avgångs- och<br />
ankomsttider vid bussterminalen för att underlätta för bytesresor. Det ska dock poängteras att det<br />
krävs ett pendlarpluskort för att kunna resa med stadstrafiken i Nyköping vilket kostar 190 kr<br />
mer per månad. Det är av vikt att ett arbete initieras av Länstrafiken för att i så stor utsträckning<br />
som möjlighet undvika en sådan kostnadshöjning.<br />
Förslaget avseende linje 715 redovisades för allmänheten vid ett öppet samrådsmöte i Oxelösund<br />
den 2 maj 2011. Generellt var det ett positivt mottagande av det nya trafikupplägget. När det<br />
gäller centrumhållplats i Oxelösund förespråkades ett centralt hållplatsläge utefter Föreningsgatan<br />
istället för Torggatan. Detta oavsett om linjen i övrigt går via Björntorpsvägen eller Mastvägen.<br />
Det var också tydligt att en särskild direktlinje till/från centralstationen är en förutsättning för att<br />
trafikförslaget ska få acceptans hos allmänheten.<br />
10 Nyköpings andel av kostnaden för linje 615 och 815 har antagits vara 25 %<br />
11 Oxelösunds andel av kostnaden för linje 615 och 815 har antagits vara 75 %<br />
32
Slutsats<br />
Sammantaget innebär utredningens trafikförslag för resenären att det blir fler turer och minskad<br />
restid samtidigt som samhället får minskade kostnader för <strong>kollektivtrafik</strong>en. Såväl utifrån ett<br />
resenärs- som ett ägarperspektiv är det således svårt att hitta något som talar mot utredningens<br />
genomförande.<br />
Osäkerheter är huruvida behovet av ny centrumhållplats i Oxelösund samt vid Västerleden i<br />
Nyköping kan realiseras då detta är något som förutsätter en investering från respektive <strong>kommun</strong>.<br />
Det finns också skäl att se över taxefrågan och då särskilt kravet på att månadskortsresenärer som<br />
behöver byta till/från stadstrafik i Nyköping hänvisas till det dyrare pendlarpluskortet. Det finns<br />
även skäl att se över den allmänna prissättningen på sträckan där en sänkning av priset är<br />
önskvärd för att <strong>kollektivtrafik</strong>ens konkurrenskraft gentemot bilen ska stärkas. En särskild<br />
utredning bör initieras av Länstrafiken i denna fråga.<br />
Fortsatt arbete<br />
Trafikförslaget förutsätter ett antal fysiska åtgärder i form av nya hållplatser samt flytt av vissa<br />
hållplatslägen. Vidare bör ett arbete göras om prisbilden på sträckan samt problematiken kring att<br />
resenären behöver lösa ett pendlarpluskort när denne hänvisas till stadstrafiken för vidare resa i<br />
Nyköping. Länstrafiken behöver också i samverkan med entreprenören Nobina mer i detalj<br />
planera tidtabellen och diskutera eventuell ersättning av fordon.<br />
Åtgärd Tidsplan Ansvariga Kommentar<br />
Detaljplanering Sommar/Höst 2011 Länstrafiken/Nobina<br />
Eventuellt<br />
Sommar/Höst 2011 Länstrafiken/Nobina<br />
anskaffande av nya<br />
fordon<br />
Ny hållplats<br />
Sommar/Höst 2011 Nyköpings <strong>kommun</strong><br />
Västerleden<br />
Ny centrumhållplats i Sommar/Höst 2011 Oxelösunds <strong>kommun</strong><br />
Oxelösund<br />
Flytt av hållplatser i<br />
Oxelösund<br />
Sommar/Höst 2011 Oxelösunds <strong>kommun</strong> Beroende på val av<br />
linjesträckning<br />
Taxefrågor Sommar/Höst 2011 Länstrafiken<br />
Information och<br />
marknadsföring<br />
Inför trafikstart Länstrafiken,<br />
Oxelösunds och<br />
Nyköpings <strong>kommun</strong><br />
33
Bilaga 1 - Sammanställning av enkätundersökning på linje<br />
715/615<br />
Inledning<br />
Den 23:e mars 2011 genomförde Oxelösunds <strong>kommun</strong> tillsammans med Länstrafiken en<br />
enkätundersökning på busslinje 715/615 för att fånga resenärernas synpunkter samt ”tips och<br />
trix” angående busslinjen. Det var främst under morgonen, förmiddagen och tidig eftermiddag,<br />
fram till kl 15.00, som enkäterna delades ut. Enkäterna fylldes i av resenärer under resans gång<br />
och samlades in för varje tur. Därefter har enkäten även funnits tillgänglig på Oxelösunds<br />
<strong>kommun</strong>s hemsida med stoppdatum den 3:e april 2011.<br />
Antalet resenärer som besvarade enkäten på bussarna uppgår till 232 och webbenkäten har<br />
besvarats av 39 personer. Detta gör att 271 besvarade enkäter ligger till grund för denna<br />
sammanställning. Dock förekommer ett visst bortfall, vilket redovisas för respektive fråga.<br />
Sammanställningen har gjorts av Marika Norrberg, Länstrafiken Sörmland och Anna Djärv,<br />
Oxelösunds <strong>kommun</strong>.<br />
Fråga 1, Är du man eller kvinna?<br />
Denna fråga har besvarats av 270 respondenter, vilket gör att bortfallet är mycket litet och utgörs<br />
av en person. Majoriteten som har svarat på enkäten består av kvinnor, 60%.<br />
Fråga 2, Hur gammal är du?<br />
Bortfallet på denna fråga utgörs av 6 respondenter. Medelåldern bland de 265 som besvarat<br />
frågan ligger på 34 år.<br />
Fråga 3, Hur ofta åker du med den här busslinjen?<br />
Nästan två tredjedelar anger att de åker med linjen dagligen/nästan dagligen. Ca 20 % har svarat<br />
några dagar i veckan. 1 % angav att det var deras första resa med linjen. Svarsfrekvensen för<br />
denna fråga är 269 respondenter, vilket ger ett minimalt bortfall på enbart 2 personer.<br />
34
Hur ofta åker du med den här busslinjen?<br />
1%<br />
5%<br />
10%<br />
Dagligen/nästan<br />
dagligen<br />
Några dagar i<br />
veckan<br />
19%<br />
Någon/några<br />
gånger i månaden<br />
65%<br />
Mer sällan<br />
För första gången<br />
Fråga 4, I vilket samband gör du den här resan?<br />
Även denna fråga har ett mycket litet bortfall, endast 3 personer. Det innebär att 268<br />
respondenter har besvarat frågan. Bortfallet anses vara så pass litet att det inte påverkar resultatet.<br />
Denna fråga är mycket viktig, då det ger en bild av vilken typ av resenärer linje 715 har. Det är en<br />
fråga som har stor betydelse vid planeringen av linjens körvägar och tidtabell.<br />
Undersökningen visar att det är främst till arbete och skola som linjen använts, ca 80 %, (arbete<br />
42 % och skola 38 %). Orsaken till detta kan vara de tider som enkätundersökningen<br />
genomfördes; morgon, förmiddag och tidig eftermiddag. Enligt webbenkäten är det främst till<br />
arbete och fritid/nöje som linjen använts, 85 %, (arbete 56 % och fritid/nöje 29 %). En<br />
anledning till att resultaten skiljer sig åt från buss och webb kan bero på att vi inte lyckats ”fånga<br />
in” fritid/nöjes turerna när enkätundersökningen genomfördes.<br />
35
Fråga 5, Hur ofta åker du med den här busslinjen på helgen?<br />
Frågan har besvarats av 267 resenärer och det finns ett minimalt bortfall på 4 personer. De flesta,<br />
ca 40 %, anger att de åker med busslinje 715/615 någon helg i månaden och ca en femtedel anger<br />
att de åker denna busslinje varje helg. Ca en femtedel anger att de åker med busslinjen mer sällan<br />
på helgen, lika många att de aldrig åker den på helgen.<br />
36
Fråga 6, Om du arbetar, vilka arbetstider har du?<br />
Diagrammet nedan illustrerar arbetstider; när de startar och slutar sitt arbete. Det är främst kl<br />
07:00, 08:00 och 17:00, 18:00 som folk startar/slutar sitt arbete. Även kl 06:00. 07:30 och kl<br />
14:00, 15:00, 16:30 och 22:00 är det många som startar/slutar sitt arbete.<br />
Antalet relevanta svar som inkommit är 121 st, vilket innebär ett bortfall på 150 svar, vilket<br />
motsvarar ett bortfall på 55 %. Orsaken till att bortfallet var så pass högt var att enbart de som<br />
arbetade tillfrågades om arbetstider. En annan bidragande orsak var att ett antal svarade<br />
exempelvis ”skift”, ”flextid”, ”olika tider”, ”varierar” och ”heltid”, vilket innebar att dessa svar<br />
föll bort i den sammanställning vi valt att presentera fördelningen.<br />
Fråga 7 & 8, Var startade din resa? Vilken är din slutliga<br />
destination för den här resan?<br />
Båda dessa frågor är av öppen karaktär. Det innebär att respondenten helt fritt kan skriva sitt<br />
svar. Denna typ av frågor är mycket mer omfattande att sammanställa än slutna frågor (frågor<br />
med svarsalternativ). Syftet med frågorna var att få en bild av hur resenärerna reser, från och till<br />
vilken hållplats. I sammanställningen har frågorna istället slagits ihop för att ge en tydlig bild av<br />
vilka hållplatser som används mer än andra och var det finns som mest rörelse. I arbetet med<br />
sammanställningen har de hållplatser med betydligt fler på- och avstigande resenärer plockats ut<br />
och presenterats i både diagram- och tabellform (se nedan).<br />
Den hållplats som används mest är bussterminalen i Nyköping med 130 på- och avstigande<br />
resenärer vid undersökningens tillfälle. Ytterligare hållplatser med höga resandesiffror är<br />
Trädgårdsgatan, Mastvägen, Oxelösunds Centrum och Lingonvägen.<br />
37
Frågorna har tillsammans besvarats av 265 respondenter och 26 resenärer valde att inte svara och<br />
utgör därför ett bortfall. Diagrammet nedan baseras på de 265 besvarade enkäterna, men i och<br />
med att enbart de största hållplatserna redovisas, så är det färre än 265 svar som presenteras i<br />
diagrammet.<br />
Hållplatser<br />
På- och avstigande<br />
Bussterminalen Nyköping 130<br />
Trädgårdsgatan 33<br />
Mastvägen 25<br />
Oxelösund centrum 25<br />
Lingonvägen 23<br />
Sunda 19<br />
Oxelögatan 16<br />
Arnö 15<br />
Peterslundsplatsen 15<br />
Frösäng 14<br />
Nyköpings järnvägsstation 12<br />
Esplanaden 10<br />
Nyköpings lasarett 10<br />
Fråga 9, Rangordna nedanstående i skalan 1 till 5, där 1 =<br />
viktigast och 5 = minst viktigt<br />
I tabellen nedan presenteras de fem kategorier som respondenten skulle rangordna samt hur<br />
många som har besvarat frågan och hur stort bortfallet är. Det går även att utläsa hur många 1:or,<br />
2:or osv. varje kategori har fått. I diagrammet nedan visas tabellens resultat i procent.<br />
38
För frågan finns 221 fullständiga svar, vilket gör att bortfallet består av 50 resenärer. Anledningen<br />
till att bortfallet blev så stort kan bero på frågans komplexitet. Många missförstod att<br />
kategorierna skulle rangordnas och gav därför flera av samma siffra, vilket ger snedvridna svar.<br />
Dessa räknas därför som bortfall.<br />
Nära till<br />
Kort restid hållplats Fräsch buss<br />
Enkel och<br />
lättläst tidtabell Täta avgångar<br />
1 = viktigast 59 53 34 20 96<br />
2 59 64 42 35 49<br />
3 44 51 45 39 31<br />
4 31 33 64 46 18<br />
5 = minst viktigt 28 20 36 81 27<br />
Antal som svarat 221 221 221 221 221<br />
Bortfall 50 50 50 50 50<br />
Det som tydligt framgår i resultatet är att resenärerna tycker att det borde vara högre turtäthet på<br />
linjen samt att enkla och lättlästa tidtabeller inte är en viktig fråga. Kort restid ( ca 27 % 5:or) och<br />
Närhet till hållplats (ca 24 % 5:or) ansågs vara näst viktigt efter Täta avgångar. Närhet till hållplats<br />
har fått flest 3:or (ca 23 %) och flest 2:or (ca 29 %), vilket visar att avståndet till hållplatsen har<br />
stor betydelse för resenärerna. Fräsch buss har flest 4:or (ca 29 %) och minst viktigt anser<br />
resenärerna är enkla och lättlästa tidtabeller, ca 36 %. Kort restid anses inte vara så viktigt så<br />
länge bussen kommer i tid. Detta kan förmodligen bero på de förseningar som har förekommit<br />
under hösten och vintern.<br />
Lämna gärna en kommentar<br />
Till fråga 9 ges respondenten några rader för att kunna lämna en kommentar kopplat till frågan.<br />
46 respondenter lämnade kommentarer och utifrån dessa skapades ett antal kategorier, nämligen<br />
”positivt/utveckling”, ”komma i tid”, ”turtäthet”, ”busschaufförerna”, ”kortare restid”, ”säkerhet och komfort”,<br />
”närmre till hållplats” och ”övrigt”. Kategorin positivt/utveckling är positiva kommentarer och ett<br />
förslag på utveckling, nämligen att kunna köpa sms-biljett via androidapplikation. Exempel på<br />
kommentarer i kategorin busschaufförerna kan vara att chaufförerna är otrevliga eller att de kör<br />
dåligt. Inom säkerhet och komfort ingår bland annat fräschare bussar samt åka säkert och bekvämt.<br />
39
Majoriteten av resenärerna, ca 48 %, anser att bussarna måste vara i tid och att det har varit<br />
alldeles för mycket förseningar. Därefter önskas bättre turtäthet, ca 15 %, och kortare restider, ca<br />
9 %.<br />
Fråga 10, Vad anser du vara acceptabelt avstånd till en<br />
busshållplats?<br />
Resultatet visar att hälften anser att ett avstånd som tar mellan 6 och 10 minuter att gå till<br />
närmsta busshållplats är acceptabelt. Frågan har besvarats av 248 resenärer och det finns ett<br />
bortfall på 23 personer.<br />
Har du övriga synpunkter får du gärna framföra dessa här!<br />
På denna fråga inkom 91 svar. Dessa har sammanställts i kategorier enligt tabellen och de 91<br />
svaren har resulterat i 109 synpunkter. Bortfallet för frågan är stor och utgörs av 180 resenärer.<br />
40
Siffrorna i tabellen visar antalet synpunkter en kategori har. Resultatet visar att det är mycket<br />
viktigt att bussen kommer i tid. Endast synpunkter med minst två svar redovisas i tabellen.<br />
Komma i tid 33<br />
Billigare priser på kort. Gratis busskort 7<br />
Chaufförer köra bättre 6<br />
Köra motorvägen 5<br />
Hållplats i Danvik 5<br />
Anpassa busstider efter 3-skift (SSAB) 3<br />
Ha fungerande stoppknappar. Bör sitta på varje<br />
säte 3<br />
Oxelösund - Nyk. Jnvg buss önskas synkas<br />
med tågtidtabell morgon och kväll 3<br />
Skylta om bussen går till Mastvägen eller<br />
Frösäng först mot Ox. 3<br />
Nigning på buss 2<br />
Ofräscha bussar 2<br />
Chaufförer kör iväg när man vill på bussen 2<br />
Fler avgångar 2<br />
Nobina måste skärpa sig otroligt mycket eller så<br />
måste de bort 2<br />
Bussen ofta sen pga borttagning av kontanter,<br />
då kontokort är det enda betalningsalternativet.<br />
Ta bort kortapparaten 2<br />
41
Bilaga 2 Tidtabeller enligt utredningens förslag<br />
Nedan redovisas utredningens arbetsmaterial när det gäller tidtabeller. De ska endast ses som<br />
preliminära och kan komma att förändras inför trafikstart. Exempelvis har inte körtider<br />
kontrollerats i de fall det handlar om nya linjesträckningar. Enstaka turer kan också saknas i<br />
arbetsmaterialet.<br />
42
Linje615<br />
Linje 815<br />
46
Länstrafiken Sörmland<br />
Drottninggatan 27 Tingshusplatsen 2<br />
Box 8013, 700 08 ÖREBRO Box 88, 611 23 NYKÖPING<br />
Tel: 019-602 39 00 Tel: 0155-20 20 50<br />
Fax: 019-10 06 08 Fax: 0155-20 20 51<br />
www.lanstrafiken.se