Ronneby mot nya mål - Ronneby kommun
Ronneby mot nya mål - Ronneby kommun
Ronneby mot nya mål - Ronneby kommun
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Ronneby</strong> <strong>mot</strong> <strong>nya</strong> mål<br />
– <strong>nya</strong> lokala miljömål för <strong>Ronneby</strong> <strong>kommun</strong><br />
Fastställd av <strong>kommun</strong>fullmäktige 2007-12-13
Innehåll<br />
Behöver vi lokala miljömål? ..........................................................................5<br />
Arbetet med <strong>nya</strong> lokal miljömål................................................................6<br />
Ansvar för genomförande.......................................................................7<br />
Kostnadsberäkning................................................................................7<br />
Fossilbränslefri <strong>kommun</strong>...............................................................................8<br />
1.1 Minskade koldioxidutsläpp................................................................9<br />
1.2 Minskade utsläpp övrig växthusgaser..............................................11<br />
1.3 Minskade och hållbara transporter..................................................11<br />
1.4 Minskad elförbrukning....................................................................14<br />
1.5 Effektivare energianvändning...........................................................15<br />
1.6 Hållbar energiproduktion.................................................................16<br />
Frisk natur.................................................................................................17<br />
2.1 Minskade utsläpp av fosfor.............................................................18<br />
2.2 Minskade utsläpp av kväve.............................................................20<br />
2.3 Hav i balans...................................................................................22<br />
2.4 Levande kust och skärgård.............................................................25<br />
2.5 Biologisk mångfald.........................................................................26<br />
2.6 En hållbar dricksvattenförsörjning....................................................29<br />
Hållbar konsumtion....................................................................................30<br />
3.1 En hållbar konsumtion....................................................................31<br />
3.2 Giftfri miljö.....................................................................................33<br />
3.3 En effektiv och kretsloppsanpassad avfallshantering ........................34<br />
3.4 Ett hållbart boende och en god bebyggd miljö..................................36<br />
3.5 Ett effektivt miljöarbete..................................................................38<br />
Produktion: Miljö- och hälsoskyddsenheten och Informationsenheten. Fotografer: Franz Feldmanis, Thomas Bonnedal, Lotta Söderholm, Staffan Bonnedal m fl.<br />
Miljömålssymboler av Tobias Flygar. Tryck:<br />
2
Behöver vi lokala miljömål?<br />
Klimatförändringarna är ett faktum, stormar och översvämningar<br />
kommer med största sannolikhet bli vanligare. Livsviktiga näringsämnen<br />
hamnar på fel ställen och orsakar algblomning och obalans i<br />
eko systemen. Bekämpningsmedelsrester letar sig ned till grundvattnet.<br />
Arter hotas genom människans påverkan på deras livsbetingelser. Vi<br />
har många miljösynder att städa upp och miljöproblemen är talrika,<br />
men lösningarna är kanske ännu fler! Vi har både ett lokalt och ett<br />
globalt ansvar att göra något.<br />
<strong>Ronneby</strong> <strong>mot</strong> <strong>nya</strong> mål består av tre visioner: Fossilbränslefri <strong>kommun</strong>,<br />
Frisk natur och Hållbar konsumtion, med tillhörande mål.<br />
Varje mål har ett antal åtgärder där det finns en utpekad ansvarig<br />
nämnd, tidpunkt för färdigställande samt en grov kostnadsberäkning.<br />
De tre visionerna innehåller de sex nationella miljömål som <strong>Ronneby</strong><br />
<strong>kommun</strong> tidigare prioriterat att arbeta vidare med (<strong>kommun</strong>styrelsen<br />
§ 88/2003): Begränsad klimatpåverkan, Ingen övergödning, Hav i balans<br />
samt levande kust och skärgård, Giftfri miljö, Grundvatten av god<br />
kvalitet samt God bebyggd miljö.<br />
<strong>Ronneby</strong> <strong>mot</strong> <strong>nya</strong> mål är ett styrande dokument med <strong>nya</strong> lokala miljömål<br />
för vår <strong>kommun</strong>. <strong>Ronneby</strong> <strong>mot</strong> <strong>nya</strong> mål har tagits fram utifrån<br />
<strong>kommun</strong>ens tidigare miljömålsarbete med tidigare miljöprogram och<br />
Lokal Agenda 21. <strong>Ronneby</strong> <strong>kommun</strong> har genom nämnder och bolag<br />
ett stort ansvar för att uppnå en hållbar utveckling där vi även tar<br />
ansvar för kommande generationers hälsa och miljö. Grundförutsättningarna<br />
finns i miljölagstiftningen och i de regionala miljömålen,<br />
men för att kunna visa på resultat måste mer kraftfulla åtgärder vidtas<br />
och ambitions nivån höjas. De lokala miljömålen ska beaktas vid alla<br />
beslut och handlingar, vilket gäller såväl tjänstemän som förtroendevalda.<br />
De ger också <strong>kommun</strong>en en möjlighet att ta sitt ansvar för att<br />
påverka, inspirera och vägleda <strong>Ronneby</strong>s näringsliv <strong>mot</strong> en hållbar utveckling<br />
och <strong>Ronneby</strong>s invånare till en förändrad och mer hållbar livsstil.<br />
Ambitionen är också att den ska inspirera och stödja allmän heten<br />
till att i sitt privata liv genomföra förändringar för en bättre miljö.<br />
Uppföljning av <strong>Ronneby</strong> <strong>mot</strong> <strong>nya</strong> mål sker genom upprättandet av ett<br />
årligt miljöbokslut, där nyckeltal och genomförda åtgärder redovisas.<br />
För åtgärder som ska utföras bara en gång, t.ex. utredningar och projekt,<br />
saknas nyckeltal. Dessa redovisas för aktuellt år i miljöbokslutet.<br />
Revidering av de lokala miljömålen ska ske vart fjärde år.<br />
3
Arbetet med <strong>nya</strong> lokal miljömål<br />
I arbetet med att revidera <strong>kommun</strong>ens miljöprogram och ta fram <strong>nya</strong><br />
lokal miljömål har en arbetsgrupp med tjänstemän från flera enheter<br />
samt en referensgrupp med politiker från respektive nämnd deltagit, se<br />
tabell 1. Arbetsgruppen har tagit fram förslag som sedan diskuterats i<br />
referensgruppen. <strong>Ronneby</strong> <strong>mot</strong> <strong>nya</strong> mål har lämnats på remiss till <strong>kommun</strong>ens<br />
samtliga enheter och bolag samt till föreningar, näringsliv,<br />
allmänheten och andra myndigheter. Allmän heten har givits möjlighet<br />
att lämna synpunkter via <strong>kommun</strong>ens webbplats (www.ronneby.<br />
se) och vid ett kvällsseminarium på Kulturcentrum. Diskussion om<br />
förslaget till <strong>nya</strong> lokala miljömål har skett med en gymnasieklass vid<br />
två tillfällen. <strong>Ronneby</strong> <strong>mot</strong> <strong>nya</strong> mål är antaget av <strong>kommun</strong>fullmäktige<br />
2007-12-13.<br />
Arbetsgrupp<br />
Referensgrupp<br />
Kommunledningsenheten Anna-Karin Sonesson Kommunstyrelsen (KS) Tommy Andersson<br />
Kommunledningsenheten Per Drysén Kommunstyrelsen Thomas Håkansson<br />
Kommunledningsenheten Kristina Rydén Gymnasie och vuxenutbildning (GYV) Bengt-Åke Petersson<br />
Kommunledningsenheten Carolina Lindholm GYV Tim Svanberg t o m 2007-02-12<br />
Park- och skogsenheten Peter Lindahl Omsorgsnämnden (ON) Johnny Håkansson<br />
Gatuenheten Arne Berg Omsorgsnämnden Tom Örjan Nilsson<br />
Samhällsbyggnadsenheten Karin Gylling Förskola och grundskola (FoG) Birger Svensson<br />
Samhällsbyggnadsenheten David Gillanders FoG Rune Kronkvist<br />
Miljöteknik Anders Nilsson / Annelie Carlsson Miljö och hälsa (MHN) Christer Hallberg<br />
Miljö- och hälsoskyddsenheten Monika Oredsson Miljö och hälsa Knut Svenssson<br />
Miljö- och hälsoskyddsenheten Emma Berntsson Tekniska (TN) Judith Skörsemo<br />
Tabell 1a. Deltagare i arbetsgruppen. Tekniska Monia Svensson<br />
Byggnadsnämnden (BN)<br />
Jonni Karlberg<br />
Byggnadsnämnden<br />
Lena Karstensson<br />
Miljöteknik<br />
Hans Häll<br />
Miljöteknik<br />
Göte Erlandsson<br />
Tabell 1b. Deltagare i referensgruppen.<br />
4
Ansvar för genomförande<br />
För varje åtgärd anges vilken av <strong>kommun</strong>ens nämnder och/eller bolag<br />
som är ansvarig för att åtgärdens genomförande. Understruken nämnd<br />
bär huvudansvaret. I vissa fall är flera nämnder och/eller bolag ansvariga.<br />
Huvudansvaret innebär också skyldighet att årligen rapportera<br />
uppgifter för uppföljning av mål och åtgärder, till miljö- och hälsoskyddsnämnden.<br />
Kostnadsberäkning<br />
För varje åtgärd redovisas en grov uppskattning av den totala kostnaden.<br />
Kostnadsberäkningen redovisar inte hur finansieringen ska gå<br />
till och inte heller de ekonomiska vinster som åtgärderna i flera fall<br />
innebär. Kostnader för genomförande av åtgärderna skall således behandlas<br />
i <strong>kommun</strong>ens ordinarie budgetprocess. Kostnadsberäkningen<br />
redovisas enligt följande tabell:<br />
* Upp till 50 000 kr<br />
** 50 000 – 100 000 kr<br />
*** 100 000 -1 miljon kr<br />
**** 1 miljon – 10 miljoner kr<br />
***** Mer än 10 miljoner kr<br />
Åtgärden ingår i verksamhetens<br />
(*)<br />
befintliga ramar<br />
*/år<br />
Åtgärden innebär en årlig kostnad<br />
- Uppgifter saknas<br />
Tabell 2. Nyckel för redovisning av kostnadsberäkning.<br />
5
Fossilbränslefri <strong>kommun</strong><br />
VISION:<br />
<strong>Ronneby</strong> ska bli en fossilbränslefri <strong>kommun</strong>, där energianvändningen<br />
inte bidrar till någon klimatpåverkan.<br />
Begränsad<br />
klimatpåverkan<br />
Utsläpp av växthusgaser är orsaken till de klimatförändringar som är<br />
ett av vår tids största miljöproblem. Vi kan minska dessa utsläpp genom<br />
att minska vår energiförbrukning och samtidigt öka vår användning<br />
av förnyelsebara energikällor. Men energiförbrukningen tenderar<br />
istället att öka i hela samhället; vi har fler och större bilar, kör längre<br />
och konsumerar allt fler transportkrävande matvaror. I våra hem skaffar<br />
vi oss fler och större el-slukande apparater och varje person använder<br />
varje dag 66 liter tappvarmvatten.<br />
I <strong>Ronneby</strong> har användningen av olja för uppvärmning av bostäder<br />
minskat i takt med att fjärrvärmenätet har byggts ut och då fjärrvärmen<br />
till största delen idag produceras med biobränsle. Däre<strong>mot</strong><br />
ökar koldioxidutsläppen från transporterna och i <strong>Ronneby</strong> är körsträckan<br />
per invånare längre än den genomsnittliga körsträckan per<br />
invånare i såväl länet som Sverige.<br />
All energianvändning i samhället påverkar miljön på ett eller annat<br />
sätt och även användningen av elenergi. I <strong>Ronneby</strong> har elförbrukningen<br />
ökat successivt sedan 1990-talet och vi använder i genomsnitt<br />
mer elenergi per invånare jämfört med övriga landet. Man kan välja<br />
att köpa grön el som säkerställer att produktionen sker med förnyelsebara<br />
bränslen, men minskar vi elanvändningen med 1 kWh så minskar<br />
miljöbelastningen samtidigt med 1 kg koldioxid. Detta beror på att det<br />
svenska elsystemet blir alltmer sammanlänkat med övriga Norden och<br />
Europa, där elproduktion vanligtvis sker med fossila bränslen. Man<br />
kan också uttrycka det som att den gröna elen då räcker till fler.<br />
I <strong>Ronneby</strong> produceras ingen energi från vindbruk eller från biogas.<br />
Det finns inte heller någon <strong>kommun</strong>ägd offentlig byggnad med energitillförsel<br />
från solenergi.<br />
7
1.1 Minskade koldioxidutsläpp<br />
MÅL 1.1<br />
Det totala fossila koldioxidutsläpp per invånare (inklusive transporter) ska minska med 35 % till<br />
år 2012 jämfört med år 1995. År 2012 är det fossila koldioxidutsläppet per invånare inte större<br />
än 2700 kg, vilket innebär en minskning med 113 kg per år och invånare (räknat från år 2004).<br />
kg per invånare<br />
4500<br />
4000<br />
3500<br />
3000<br />
2500<br />
2000<br />
1500<br />
Fossila koldioxidutsläpp kan reduceras<br />
genom minskad energiförbrukning, minskat<br />
transportbehov samt ökad användning av<br />
förnybara bränslen, så som biobränsle, vindoch<br />
solenergi.<br />
113 kg koldioxid <strong>mot</strong>svarar ca 270 liter<br />
bensin eller 420 kWh energi från eldningsolja.<br />
1000<br />
500<br />
0<br />
1990 1995 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006<br />
Diagram 1. NYCKELTAL MÅL 1.1<br />
Fossila CO2-utsläpp per invånare (kg/inv). Linjen visar mål.<br />
800<br />
700<br />
600<br />
MWh<br />
140000<br />
120000<br />
100000<br />
80000<br />
60000<br />
Antal hushåll<br />
500<br />
400<br />
300<br />
200<br />
100<br />
0<br />
2004 2005 2006 2007<br />
40000<br />
20000<br />
Diagram 3. NYCKELTAL ÅTGÄRD 1.1 b<br />
Antal hushåll anslutna till fjärrvärmenätet.<br />
0<br />
1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007<br />
Biobränsle Fossilt bränsle El<br />
Diagram 2. NYCKELTAL ÅTGÄRD 1.1 a<br />
Producerad mängd energi i fjärrvärmeverken, fördelat på typ av bränsle (MWh).<br />
8
600<br />
350<br />
500<br />
300<br />
400<br />
250<br />
k ubik m eter<br />
300<br />
200<br />
kg /invånare<br />
200<br />
150<br />
100<br />
100<br />
50<br />
0<br />
2005 2006 2007<br />
0<br />
2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007<br />
Diagram 4. NYCKELTAL ÅTGÄRD 1.1 c<br />
Oljeförbrukning för uppvärmning av <strong>kommun</strong>ens fastigheter (m 3 ).<br />
Diagram 5. NYCKELTAL ÅTGÄRD 1.1 e<br />
Producerad mängd hushållsavfall (kg/invånare).<br />
Åtgärd Nyckeltal Genomfört år Ansvar Kostnad<br />
1.1 a Utbyggnad av fjärrvärme i större tätorter, till exempel med en Producerad mängd energi i fjärrvärmeverken, Kontinuerligt Miljöteknik * * * * *<br />
överföringsledning mellan Sörby och Kallinge.<br />
fördelat på typ av bränsle (MWh).<br />
1.1 b Utbyggnad av fjärr/när-värme i mindre tätorter, där det är<br />
möjligt och där både hushåll och industri skulle kunna anslutas.<br />
Kommunen ska verka för att även andra aktörer etablerar näreller<br />
fjärrvärmeverk.<br />
Antal hushåll anslutna till fjärrvärmenätet. Kontinuerligt Miljöteknik, KS * * * *<br />
1.1 c Ingen användning av fossila bränslen för uppvärmning av <strong>kommun</strong>en<br />
ägda fastigheter eller i fjärrvärmeverken, reservproduktionen<br />
undantaget.<br />
Oljeförbrukning för uppvärmning av <strong>kommun</strong>ens<br />
fastigheter (m 3 ).<br />
2012 TN, ABRI,<br />
Miljöteknik<br />
(*)<br />
1.1 d Riktad information till fastighetsägare vars basuppvärmning sker<br />
med fossila bränslen.<br />
1.1 e Riktad information om betydelsen av att minska konsumtion av<br />
varor, t ex förpackningar och miljöförstörande produkter.<br />
* För åtgärder angående transporter, se mål 1.3.<br />
Antal fastigheter som informerats. (Uppgifter<br />
saknas, se kommande miljöbokslut.)<br />
Producerad mängd hushållsavfall (kg/invånare).<br />
Transport (Miljötekniks fordon) av avfall,<br />
(km/invånare), Uppgifter saknas, se kommande<br />
miljöbokslut.<br />
2009 BN, Miljöteknik *<br />
2009 MHN<br />
*<br />
Miljöteknik<br />
9
1.2 Minskade utsläpp övrig växthusgaser<br />
MÅL 1.2<br />
Utsläpp av andra växthusgaser ska minska.<br />
Åtgärd Nyckeltal Genomfört år Ansvar Kostnad<br />
1.2 a Inventering av utsläpp av övriga växthusgaser. - 2012 MHN (*)<br />
1.2 b Inventering av och minskning av lustgasanvändning på tandläkar<strong>mot</strong>tagningar.<br />
Antal inventerade tandläkar<strong>mot</strong>tagningar.<br />
Använd mängd lustgas per år. (Uppgifter<br />
saknas, se kommande miljöbokslut.)<br />
2009 MHN (*)<br />
1.2 c Informationsinsats till hushåll och livsmedelshandeln om <strong>kommun</strong>ens<br />
insamling av gamla kyl och frysar.<br />
Antal hushåll och näringsidkare som fått<br />
information. (Uppgifter saknas, se kommande<br />
miljöbokslut.)<br />
2008 MHN, Miljöteknik *<br />
Övriga växthusgaser och huvudsaklig utsläppskälla:<br />
• Dikväveoxid (N2O), gödslad jordbruksmark<br />
• Metan (CH4), utsöndring från idisslande boskap<br />
samt läckage från avfallsupplag<br />
• Fluorkolväten (HFC), läckage från kylskåp,<br />
värmepumpar m.m<br />
• Fluorkarboner (CF4), föroreningar vid<br />
aluminiumframställning<br />
• Svavelhexafluorid (SF6), läckage från tyngre<br />
elektrisk apparatur<br />
10
1.3 Minskade och hållbara transporter<br />
MÅL 1.3<br />
Koldioxidutsläpp från transporter, exklusive transittrafik, ska minska med 30 % år 2012,<br />
jämfört med år 1995. År 2012 överstiger utsläppet inte 1600 kg per invånare, vilket innebär<br />
att utsläppen per invånare måste minska med 75 kg varje år (räknat från år 2004).<br />
<strong>Ronneby</strong> Blekinge Sverige<br />
2004/2005 0,2 0,3 0,3<br />
2005/2006 0,3 0,5 0,6<br />
2006/2007 0,5 0,8 1,3<br />
Tabell 3. NYCKELTAL MÅL 1.3<br />
Andel miljöbilar i trafik i <strong>Ronneby</strong> <strong>kommun</strong> (%).<br />
75 kg koldioxid <strong>mot</strong>svarar ungefär 35 liter<br />
bensin eller diesel. Det är sex resor fram och<br />
tillbaka mellan <strong>Ronneby</strong> och Karlskrona.<br />
Transporter bidrar till utsläpp av växthusgaser,<br />
men även till andra miljöproblem<br />
som buller, luftföroreningar och mer asfalt i<br />
landskapet.<br />
Kommunen Miljöteknik Rby-hus ABRI<br />
2007 34 19 0 0<br />
Tabell 4. NYCKELTAL ÅTGÄRD 1.3 b<br />
Andel miljöfordon i <strong>kommun</strong>ens verksamheter samt inom de <strong>kommun</strong>ala<br />
bolagen (%).<br />
2500<br />
2000<br />
kg per invånare<br />
1500<br />
1000<br />
500<br />
0<br />
1990 1995 2000 2001 2002 2003 2004 2005<br />
Diagram 6. NYCKELTAL MÅL 1.3<br />
Koldioxidutsläpp från transporter per invånare (kg) (exklusive transittrafik).<br />
Linjen anger målet.<br />
11
1700<br />
800<br />
1650<br />
750<br />
1600<br />
700<br />
km<br />
1550<br />
mil<br />
650<br />
600<br />
550<br />
1500<br />
1450<br />
500<br />
1998 2000 2003 2 004 2005 2006 2007<br />
1400<br />
2002 2003 2004 2005 2006 2007<br />
<strong>Ronneby</strong> Blekinge Sverige<br />
Diagram 7. NYCKELTAL ÅTGÄRD 1.3 k<br />
Körsträcka per bil och per invånare (mil).<br />
Diagram 8. NYCKELTAL ÅTGÄRD 1.3 m<br />
Antal kilometer gång- och cykelvägar (km). Observera att skalan<br />
börjar på 1400 km.<br />
12
Åtgärd Nyckeltal Genomfört år Ansvar Kostnad<br />
1.3 a Planera/etablera en sambandscentral för transporter, såväl<br />
<strong>kommun</strong>ens som näringslivets.<br />
1.3 b År 2010 skall 100 % av <strong>kommun</strong>ens och bolagens fordon vara<br />
miljöfordon (enligt Vägverkets definition).<br />
- 2012 KS * * * (endast<br />
personal)<br />
Andel miljöfordon i <strong>kommun</strong>ens verksamheter 2010 KS * * *<br />
samt inom de <strong>kommun</strong>ala bolagen (%).<br />
1.3 c Kommunens insamling av avfall ska ske med miljöfordon. Andel miljöfordon. 2012 Miljöteknik * * * *<br />
1.3 d Utbildning av samtliga <strong>kommun</strong>anställda i sparsam körning för Antal som genomgått utbildning. (Uppgifter 2009 KS * * * *<br />
att minska bränsleförbrukningen.<br />
saknas, se kommande miljöbokslut.)<br />
1.3 e Upprätta bil- och cykelpooler i <strong>kommun</strong>ens samtliga verksamheter,<br />
- 2009 KS (*)<br />
där det även är möjligt för privatpersoner att delta.<br />
1.3.f Verka för att bildande av bilpooler för privat bruk införs. - Kontinuerligt KS *<br />
1.3 g Tillhandahåll <strong>kommun</strong>ala lånecyklar vid strategiska ställen. Antal cyklar. (Uppgifter saknas, se kommande<br />
miljöbokslut.)<br />
2010 KS, TN */år<br />
1.3 h Vid tjänsteresor inom <strong>kommun</strong>ens verksamheter ska tåg väljas<br />
framför flyg i första hand.<br />
1.3 i För alla tjänsteresor inom <strong>kommun</strong>ens verksamheter som sker<br />
med flyg, ska utsläppsrättigheterna köpas enligt en schablon<br />
<strong>mot</strong>svarande genomsnittligt koldioxidutsläpp.<br />
1.3 j Trafikutredning om hur kollektivtrafiken kan optimeras så att<br />
andelen bilresor minskar drastiskt.<br />
1.3 k Verka för att verksamheter, skolor och företag uppmuntrar och<br />
underlättar för arbetsresor med cykel, gång eller kollektivtrafik.<br />
Till exempel genom att verka för att kunna ta med cykel gratis<br />
på tåg och buss samt att anordna fler cykelparkeringar och i<br />
vissa fall med tak.<br />
1.3 l Projekt ”Vandrande skolbussar” för att minska andelen korta<br />
bilresor samt för att förbättra utomhusmiljön vid skolorna i<br />
tätorterna.<br />
1.3 m Fortsätt utbyggnad av gång- och cykelvägar i hela <strong>kommun</strong>en så<br />
att det blir enkelt och attraktivt.<br />
1.3 n Minska utsläppen från arbetsfordon och arbetsmaskiner, t ex genom<br />
information till anställda samt tillämpa ny miljövänlig teknik.<br />
1.3 o Informationsinsats till båtägare om vikten av att använda alkylatbensin,<br />
fyrtakts<strong>mot</strong>orer eller el<strong>mot</strong>orer.<br />
Antalet köpta tåg- och flygresor. (Uppgifter<br />
saknas, se kommande miljöbokslut.)<br />
Köpta ton koldioxid. (Uppgifter saknas, se kommande<br />
miljöbokslut.)<br />
Kontinuerligt KS (*)<br />
Kontinuerligt KS *<br />
- 2010 KS (*)<br />
Körsträcka per bil och per invånare (mil) Kontinuerligt KS * * *<br />
- 2009 FOG Ingår i 1.3 i<br />
Antal kilometer gång- och cykelvägar (km). Kontinuerligt TN * * * *<br />
Inköpt mängd fossilt bränsle (liter). (Uppgifter<br />
saknas, se kommande miljöbokslut.)<br />
Antal föreningar som informerats. (Uppgifter<br />
saknas, se kommande miljöbokslut.)<br />
Kontinuerligt TN , Miljöteknik */år<br />
2009 MHN *<br />
1.3 p Verka för etablering av alkylatpumpar i småbåtshamnarna. Antal alkylatpumpar. (Uppgifter saknas, se kommande<br />
Kontinuerligt TN, KS, FoT (*)<br />
miljöbokslut.)<br />
1.3 q Verka för att närproducerade produkter väljs vid inköp inom<br />
<strong>kommun</strong>ens verksamheter, där det är möjligt samt då det är ett<br />
miljövänligt alternativ.<br />
- Kontinuerligt KS -<br />
13
1.4 Minskad elförbrukning<br />
MÅL 1.4<br />
Minska elförbrukningen per invånare med minst 10 % till år 2012 jämfört med år 1995.<br />
År 2012 ska elförbrukningen inte överstiga 12 400 kWh per invånare, vilket innebär att<br />
elförbrukning ska minska med 500 kWh per invånare och år (räknat från år 2004).<br />
Så här kan man spara 500 kWh:<br />
• Byt ut tio av de glödlampor som lyser under längst tid <strong>mot</strong><br />
lågenergilampor eller kompaktlysrör.<br />
• Byt ut ditt duschmunstycke <strong>mot</strong> ett snålspolande, så sparar du<br />
500 kWh per år om du duschar i fem minuter varje dag.<br />
• Stäng av på riktigt! Stäng av med strömbrytaren istället för<br />
med fjärrkontrollen och dra ut batteriladdaren när den inte<br />
används.<br />
kWh per invånare<br />
18000<br />
16000<br />
14000<br />
12000<br />
10000<br />
8000<br />
6000<br />
4000<br />
2000<br />
0<br />
1990 1995 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006<br />
Diagram 9. NYCKELTAL MÅL 1.4<br />
Elförbrukning per invånare (kWh).<br />
MWh<br />
60000<br />
50000<br />
40000<br />
30000<br />
20000<br />
10000<br />
0<br />
1990 1995 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006<br />
Diagram 10. NYCKELTAL ÅTGÄRD 1.4 b<br />
Elförbrukning inom den offentliga sektorn (MWh)<br />
Åtgärd Nyckeltal Genomfört år Ansvar Kostnad<br />
1.4 a Informationssatsning för att fasa ut användningen av direktverkande<br />
Antal fastigheter som fått information.<br />
2009 BN *<br />
el för basuppvärmning i enbostadshus.<br />
Antal beviljade konverteringsstöd från direktverkande<br />
elvärme. (Uppgifter saknas, se kommande<br />
miljöbokslut.)<br />
1.4 b Automatisk avstängning av datorer efter klockan 19:00 i<br />
Elförbrukning inom den offentliga sektorn (MWh). Kontinuerligt KS -<br />
<strong>kommun</strong>ens förvaltning.<br />
1.4 c Översyn av elförbrukningen i produktionsköken. Antal kök som setts över. (Uppgifter saknas, se 2009 TN -<br />
kommande miljöbokslut.)<br />
1.4 d Översyn av möjliga effektiviseringar av gatubelsyning. Energi till gatubelysning (MWh). 2011 TN * * *<br />
1.4 e Byta ut samtliga glödlampor och lysrör i <strong>kommun</strong>ens fastigheter till<br />
energisnåla.<br />
Antal inköpta enheter. (Uppgifter saknas, se kommande<br />
miljöbokslut.)<br />
1.4 f Informationsinsats till hushållen för att minska dess elförbrukning. Antal hushåll som informerats. (Uppgifter saknas,<br />
se kommande miljöbokslut.)<br />
2009 TN *<br />
(för växthusen)<br />
2009 MHN, BN, * * *<br />
Miljöteknik<br />
14
1.5 Effektivare energianvändning<br />
MÅL 1.5<br />
Energieffektivisering med 1 % per år mellan år 2004 och 2012, som innebär<br />
att varje invånare måste minska sin energianvändning med i genomsnitt ca<br />
3000 kWh på åtta år.<br />
All energianvändning påverkar miljön på ett eller annat<br />
sätt. Genom effektivare energianvändning kan vi minska<br />
växthuseffekten och påverkan på klimatet. Potentialen för<br />
energieffektivisering är stor. I <strong>Ronneby</strong> är industrin den<br />
största energianvändaren och därefter följer hushållen<br />
som står för ungefär en tredje del av <strong>kommun</strong>ens totala<br />
energianvändning.<br />
kWh per invånare<br />
50000<br />
45000<br />
40000<br />
35000<br />
30000<br />
25000<br />
20000<br />
15000<br />
10000<br />
5000<br />
0<br />
1990 1995 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006<br />
Diagram 11. NYCKELTAL MÅL 1.5<br />
Energianvändning per invånare (kWh). Linjen anger målet.<br />
Åtgärd Nyckeltal Genomfört år Ansvar Kostnad<br />
1.5 a Utbyggnadsområde för energisnålt boende, för Påtorp eller - 2012 BN (*)<br />
Fornanäs.<br />
1.5 b Aktivt tillhandahålla information om energisnåla hus till<br />
nybyggare.<br />
Antal utdelad information. (Uppgifter saknas, se<br />
kommande miljöbokslut.)<br />
2008 BN *<br />
1.5 c Installera enskilda varmvattenmätare i lägenheter i befintligt<br />
flerfamiljshus.<br />
1.5 d Installera snålspolande armatur i samtliga <strong>kommun</strong>ens fastigheter<br />
i samband med nybyggnationer eller renoveringar. Ta fram<br />
en plan för att ersätta armaturer i övriga fastigheter där det är<br />
möjligt.<br />
1.5 e Ställ högsta krav på energisnålhet vid upphandling av energiförbrukande<br />
varor och system.<br />
Antal installerade mätare. (Uppgifter saknas, se<br />
kommande miljöbokslut.)<br />
Antal installerade armaturer. (Uppgifter saknas,<br />
se kommande miljöbokslut.)<br />
2012 Rbyhus * * * * *<br />
2009 Rby-hus, TN,<br />
ABRI, Miljöteknik<br />
- Kontinuerligt KS (*)<br />
1.5 f Tillsynsprojekt för att minska energianvändningen i industrin. Antal besökta verksamheter. (Uppgifter saknas,<br />
se kommande miljöbokslut.)<br />
1.5 g Vid om- och nybyggnation av flerbostadshus ska separat mätning<br />
av el, varmvatten och uppvärmning finnas i alla lägenheter.<br />
Information om det samma till privata fastighetsägare ska ingå i<br />
byggsamrådet.<br />
1.5 h Informationsinsats till hushållen om vad man kan göra för att<br />
minska sin energianvändning.<br />
1.5 i Installera rörelsevakter i allmänna lokaler, gemensamhetsutrymmen,<br />
trapphus och vissa utemiljöer, där det är miljömässigt<br />
<strong>mot</strong>iverat.<br />
Antal lägenheter med separat mätning. (Uppgifter<br />
saknas, se kommande miljöbokslut.)<br />
2009 MHN *<br />
Kontinuerligt BN *<br />
* * * *<br />
Antal hushåll som informerats. (Uppgifter saknas,<br />
se kommande miljöbokslut.)<br />
2009 BN Miljöteknik *<br />
- 2012 Rby-hus, TN * per trapphus<br />
15
1.6 Hållbar energiproduktion<br />
MÅL 1.6<br />
Kommunen ska vara 50 % självförsörjande på energi år 2012.<br />
<strong>Ronneby</strong> har goda möjligheter till en lokalt hållbar energiproduktion,<br />
med soligt väder, vindar från havet och tillgång till<br />
skog. Genom utbyggnad av vindkraft, solkraft och förbränning av<br />
biobränsle kan självförsörjningen på energi öka.<br />
%<br />
30<br />
25<br />
20<br />
15<br />
10<br />
5<br />
0<br />
1990 1995 2000 2004 2005 2006<br />
Diagram 12. NYCKELTAL MÅL 1.6<br />
Andel självförsörjandegrad energi (%).<br />
Åtgärd Nyckeltal Genomfört år Ansvar Kostnad<br />
1.6 a Bygg ut biobränslebaserad kraftproduktion. Mängd producerad energi, med andel närproducerat<br />
2012 Miljöteknik * * * * *<br />
biobränsle (MWh). (Uppgifter saknas, se<br />
kommande miljöbokslut.)<br />
1.6 b Fastställ policy för utbyggnad av vindbruk. - 2010 KS * *<br />
1.6 c Inventera områden som är lämpliga för vindbruk, för att kunna - 2009 BN Ingår i 1.6 b<br />
initiera en utbyggnad.<br />
1.6 d Utred förutsättningar för att etablera en biogasanläggning för - 2010 Miljöteknik * * *<br />
behandling av organiskt avfall.<br />
1.6 e Installera solenergianläggningar på minst tio offentliga byggnader<br />
Mängd producerad energi (MWh). (Uppgifter 2010 TN -<br />
i <strong>kommun</strong>en.<br />
saknas, se kommande miljöbokslut.)<br />
1.6 f Riktad information om solenergi till fastighetsägare. Antal hushåll som informerats. (Uppgifter 2009 BN *<br />
saknas, se kommande miljöbokslut.)<br />
1.6 g Utred möjligheterna för att etablera en storskalig solcellsanläggning.<br />
- 2012 KS * * *<br />
16
Frisk natur<br />
VISION:<br />
Vi vill uppnå en frisk natur där naturresurserna nyttjas långsiktigt hållbart.<br />
Det innebär att varken människors hälsa, grundvatten, sjöar och<br />
vattendrag, Östersjön, luften eller den biologiska mångfalden hotas.<br />
Ingen<br />
övergödning<br />
Hav i balans samt levande<br />
kust och skärgård<br />
Grundvatten av<br />
god kvalitet<br />
Giftfri miljö<br />
Sommaren 2006 var algblomningen utanför Sveriges sydkust den mest<br />
intensiva på tio år. Men övergödningen orsakar inte bara algblomning<br />
och syrebrist, utan leder också till ett förändrat ekosystem där den<br />
biologiska mångfalden hotas. Övergödningen av Östersjön är mycket<br />
allvarlig. Transporten av fosfor och kväve i de vattendrag som mynnar<br />
vid <strong>Ronneby</strong>s kuststräcka har sedan mitten på 1990-talet inte ökat,<br />
men ytterligare åtgärder krävs för att minska påverkan på både kuststräckan<br />
och Östersjön. Utsläppen av kväve från jordbruksmark måste<br />
minska, hållbara avloppssystem i känsliga områden måste utvecklas<br />
och byggas ut, vi måste sluta använda fosfater i tvätt- och diskmedel<br />
och vi måste minska kväveutsläppen till luften genom minskade transporter.<br />
En del av det kväve som läcker från åkermarken hamnar i grundvattnet<br />
i form av nitrat, vilket innebär en hälsorisk för människor. I en<br />
omfattande undersökning av enskilda dricksvattenbrunnar som gjordes<br />
år 2005 i <strong>Ronneby</strong>, konstaterades att nitrathalterna tenderar att öka i<br />
grävda brunnar samt i brunnar belägna i skogsmarker. Ytterligare farhågor<br />
för kvaliteten på vårt grundvatten är användningen av kemiska<br />
bekämpningsmedel. Man har funnit rester av bekämpningsmedel i<br />
grundvattentäkter, men fler brunnar behöver undersökas.<br />
Östersjön påverkas också av metaller och organiska miljögifter från<br />
mänskliga aktiviteter på land, från luftburna föroreningar och från fartygstrafiken.<br />
Undersökningarna av sedimenten i <strong>Ronneby</strong>åns mynning<br />
visar att halterna av ftalater fortfarande är högre än i referensområdena<br />
trots att de minskat betydligt. Likaså är tungmetallhalterna fortfarande<br />
höga i sedimenten i <strong>Ronneby</strong>fjärden. Många arter i Östersjön hotas<br />
av ett ekosystem i obalans och <strong>Ronneby</strong> har ett ansvar för att extra<br />
hänsyn tas till de grunda kustnära vikarna eftersom de fungerar som<br />
barnkammare för växt- och djurlivet i Östersjön.<br />
Kuststräckan i <strong>Ronneby</strong> <strong>kommun</strong> är hårt exploaterad och mycket tätbebyggd.<br />
För att skapa en hållbar utveckling där både den värdefulla<br />
kustnaturen bevaras och de marina miljöerna skyddas, måste beslut<br />
rörande verksamheter och exploatering i kusten vara genomtänkta.<br />
Lika viktigt är det att dessa miljöer är tillgängliga för ett rikt friluftsliv<br />
för alla. Ett helhetsgrepp över kustzonen behövs.<br />
17
2.1 Minskade utsläpp av fosfor<br />
MÅL 2.1<br />
Utsläppen av vattenburen fosfor ska minska och arealförlusten för samtliga<br />
vattendrag i <strong>kommun</strong>en ska år 2015 ej överstiga 4 kg/km 2 och år.<br />
12,0<br />
Nästan ingen bidrar mycket till övergödningen,<br />
men alla bidrar lite och Östersjöns problem är<br />
stora. Enskilda avlopp bidrar med 18 % av den<br />
fosfor som transporteras till Östersjön från<br />
Blekinge.<br />
10,0<br />
kg P/km2<br />
8,0<br />
6,0<br />
4,0<br />
2,0<br />
25,0<br />
0,0<br />
1984<br />
1986<br />
1990<br />
1992<br />
1994<br />
1996<br />
1998<br />
2000<br />
2002<br />
2004<br />
2006<br />
20,0<br />
Diagram 13. NYCKELTAL MÅL 2.1<br />
Arealförluster av fosfor från samtliga vattendrag (kg/km 2 ).<br />
Linjen anger målet.<br />
ton<br />
15,0<br />
10,0<br />
5,0<br />
12<br />
0,0<br />
10<br />
1984<br />
1986<br />
1990<br />
1992<br />
1994<br />
1996<br />
1998<br />
2000<br />
2002<br />
2004<br />
2006<br />
8<br />
6<br />
4<br />
Diagram 15. NYCKELTAL MÅL 2.1<br />
Transport av fosfor till Östersjön från samtliga vattendrag (ton). Linjen visar<br />
trenden, d v s transporten av fosfor har minskat något sedan 1995.<br />
2<br />
0<br />
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007<br />
18<br />
Diagram 14. NYCKELTAL MÅL 2.1<br />
Antal vattendrag med för höga arealförluster av fosfor. Utifrån elva analyserade<br />
vattendrag.
10<br />
9<br />
8,0<br />
7,0<br />
meter<br />
8<br />
7<br />
6<br />
5<br />
4<br />
3<br />
2<br />
1<br />
%<br />
6,0<br />
5,0<br />
4,0<br />
3,0<br />
2,0<br />
1,0<br />
0<br />
1991<br />
1992<br />
1993<br />
1994<br />
1995<br />
1996<br />
1997<br />
1998<br />
1999<br />
2000<br />
2001<br />
2002<br />
2003<br />
2004<br />
2005<br />
2006<br />
2007<br />
0,0<br />
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007<br />
Diagram 16. NYCKELTAL MÅL 2.1<br />
Siktdjupet i <strong>Ronneby</strong>fjärden (m). Siktdjup är ett indirekt mått på biomassan<br />
av växtplankton. Linjen visar trenden, d v s siktdjupet har minskat sedan<br />
början av 1990-talet.<br />
Diagram 17. NYCKELTAL ÅTGÄRD 2.1a<br />
Andel bräddat orenat avloppsvatten av totala mängden behandlat avloppsvatten,<br />
sammantaget alla avloppsreningsverk.<br />
Åtgärd Nyckeltal Genomfört år Ansvar Kostnad<br />
2.1 a Minska bräddningen i <strong>kommun</strong>ala avloppsanläggningar. Andel bräddat orenat avloppsvatten av totala Kontinuerligt Miljöteknik * * * * *<br />
mängden behandlat avloppsvatten, sammantaget<br />
alla avloppsreningsverk.<br />
Mängd bräddat orenat avloppsvatten som ett<br />
rullande 10-års medelvärde, sammantaget alla<br />
avloppsreningsverk. (Uppgifter saknas, se kommande<br />
miljöbokslut.)<br />
2.1 b Bygga ut det <strong>kommun</strong>ala VA-nätet i kustnära områden, enligt Antal utbyggda områden. (Uppgifter saknas, se År 2017 ska Miljöteknik * * * * *<br />
fastställd prioriteringslista.<br />
kommande miljöbokslut.)<br />
minst 9 av 25<br />
områden vara<br />
åtgärdade.<br />
2.1 c Inrätta ett insamlingssystem för separerade avloppsfraktioner i<br />
samlad bebyggelse för att möjliggöra återföring av fosfor från<br />
enskilda avlopp till kretsloppet.<br />
- 2012 Miljöteknik * * * *<br />
2.1 d Tillkommande utbyggnadsområde ska ha kretsloppsanpassade<br />
avloppssystem som ingår i insamlingssystemet för separerade<br />
avloppsfraktioner, om möjligt.<br />
- År 2012 ska<br />
minst 2 områden<br />
finnas.<br />
BN (*)<br />
19
2.2 Minskade utsläpp av kväve<br />
MÅL 2.2<br />
Utsläppen av vattenburen kväve ska minska och arealförlusten för samtliga<br />
vattendrag i <strong>kommun</strong>en ska år 2015 ej överstiga 200 kg/km 2 och år.<br />
450<br />
400<br />
350<br />
Ungefär 75 % av näringsämnena som når<br />
Östersjön orsakas av mänskliga aktiviteter, t ex<br />
högintensivt jordbruk, utsläpp av avloppsvatten<br />
och förbränning av fossila bränslen.<br />
300<br />
kg N/km2<br />
250<br />
200<br />
150<br />
100<br />
50<br />
0<br />
1984<br />
1986<br />
1990<br />
1992<br />
1994<br />
1996<br />
1998<br />
2000<br />
2002<br />
2004<br />
2006<br />
Diagram 18. NYCKELTAL MÅL 2.2<br />
Arealförluster av kväve från samtliga vattendrag (km/km2).<br />
Linjen anger målet.<br />
12<br />
10<br />
8<br />
6<br />
4<br />
2<br />
0<br />
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007<br />
20<br />
Diagram 19. NYCKELTAL MÅL 2.2 Antal vattendrag med för höga<br />
arealförluster av kväve, utifrån elva analyserade vattendrag.
900<br />
350<br />
800<br />
300<br />
700<br />
600<br />
250<br />
ton<br />
500<br />
400<br />
300<br />
200<br />
ha<br />
200<br />
150<br />
100<br />
100<br />
50<br />
0<br />
1984<br />
1986<br />
1990<br />
1992<br />
1994<br />
1996<br />
1998<br />
2000<br />
2002<br />
2004<br />
2006<br />
0<br />
2004 2005 2006 2007<br />
Diagram 20. NYCKELTAL MÅL 2.2 Transport av kväve till Östersjön<br />
från samtliga vattendrag (ton). Linjen visar trenden.<br />
Diagram 21. NYCKELTAL ÅTGÄRD 2.2 c Areal fånggrödor och<br />
vårbearbetning i kustnära församlingar i <strong>Ronneby</strong> <strong>kommun</strong> (ha).<br />
Åtgärd Nyckeltal Genomfört år Ansvar Kostnad<br />
2.2 a Kommunen ska verka för att våtmarker och andra åtgärder Areal återskapad våtmark (ha).<br />
Arbetsgruppen MHN, TN, BN * * * *<br />
som fördröjer vattnets transport till Östersjön (t ex slingrande<br />
öppna diken, dammar) återskapas. En våtmarksarbetsgrupp<br />
åter skapas.<br />
senast 2008.<br />
2.2 b Exploatering av våtmarker (objekt i våtmarksinventeringen) skall<br />
inte ske, om det inte finns särskilda, synnerligen starka skäl och<br />
då med krav på kompensationsåtgärd.<br />
- Kontinuerligt. MHN, TN, BN (*)<br />
2.2 c Miljö- och hälsoskyddsnämnden utför riktad kontroll inom lantbrukstillsynen<br />
med avseende på kvävereducerandeåtgärder som<br />
grön mark, samt informera om fånggrödor och vårbearbetning.<br />
2.2 d Kommunen ska verka för att vegetationsbeklädda, biocid- och<br />
gödselfria skyddszoner uppförs och bibehålls vid de mest belastade<br />
vattendragen. Arbetet påbörjas med Sörbybäcken.<br />
Areal fånggrödor och vårbearbetning i kustnära<br />
församlingar i <strong>Ronneby</strong> <strong>kommun</strong> (ha).<br />
- Sörbybäcken<br />
senast 2009.<br />
Kontinuerligt. MHN (*)<br />
MHN, KS * *<br />
21
2.3 Hav i balans<br />
MÅL 2.3<br />
Utsläppen av för Östersjön skadliga ämnen skall minska så att<br />
livsmiljön för havets organismer har förbättrats år 2015.<br />
Tre enkla sätt för var och en att bidra till en förbättrad<br />
miljö i Östersjön:<br />
• Minimera användandet av båtbottenfärger och använd<br />
bara tillåtna.<br />
mg/kg<br />
25<br />
20<br />
15<br />
10<br />
• Lämna alltid kasserade läkemedel till Apoteket.<br />
• Välj rätt fisk till middagen. Undvik hotade och<br />
djuphavslevande fiskar. Vill du äta odlad fisk, fråga efter<br />
miljömärkt? Mer information finns på www.wwf.se<br />
5<br />
0<br />
1981<br />
1983<br />
1985<br />
1987<br />
1989<br />
1991<br />
1993<br />
1995<br />
1997<br />
1999<br />
2001<br />
2003<br />
2005<br />
Koppar(mg/kg lever, torrv) Kadmium(mg/kg lever,torrv) PCB(mg/kg fettvikt)<br />
Diagram 22. NYCKELTAL MÅL 2.3<br />
Metaller och PCB i fisk från Östersjön (mg/kg).<br />
35<br />
30<br />
25<br />
20<br />
15<br />
10<br />
5<br />
0<br />
1980<br />
1982<br />
1984<br />
1986<br />
1988<br />
1990<br />
1992<br />
1994<br />
1996<br />
1998<br />
2000<br />
2002<br />
2004<br />
ug/kg färskvikt<br />
22<br />
Diagram 23. NYCKELTAL MÅL 2.3<br />
Kvicksilverhalter i fisk från Östersjön (µg/kg).
7<br />
6<br />
4,5<br />
4<br />
0,4<br />
mg/kg TS<br />
5<br />
4<br />
3<br />
mg/kg TS<br />
3,5<br />
3<br />
2,5<br />
2<br />
1,5<br />
mg/kg TS<br />
0,35<br />
0,3<br />
0,25<br />
0,2<br />
0,15<br />
2<br />
1<br />
0,5<br />
0,1<br />
0,05<br />
1<br />
0<br />
1992 1997 2001 2006<br />
0<br />
1992 1997 2001 2006<br />
0<br />
1987 1992 1997 2001 2006<br />
Kadmium(mg/kgTS)<br />
Jämf örelsevärde kadmium<br />
Kvicksilver(mg/kgTS)<br />
Jämf örelevärde kvicksilver<br />
Diagram 24. NYCKELTAL MÅL 2.3<br />
Organiska miljögifter (ftalater DEHP) i sediment i <strong>Ronneby</strong>fjärden<br />
(mg/kg TS). Halten av ftalater hade sjunkit betydligt år 2006, men är<br />
fortfarande högre än i referensområdena.<br />
Diagram 25. NYCKELTAL MÅL 2.3<br />
Kadmium och kvicksilver i sediment (mg/kg). Tungmetallhalterna i <strong>Ronneby</strong>fjärden är höga.<br />
Jämförelsevärden från rapporten Bedömningsgrunder för miljökvalitet för kust och hav<br />
(Naturvårdsverkets 4914).<br />
300<br />
250<br />
200<br />
ton<br />
150<br />
100<br />
50<br />
1998 1999 2001 2002 2003 2005<br />
Diagram 26. NYCKELTAL ÅTGÄRD 2.3 h<br />
Mängd använd salt på vägar per år (ton).<br />
23
Åtgärd Nyckeltal Genomfört år Ansvar Kostnad<br />
2.3 a Underlag ska tas fram så att synnerlig hänsyn kan tas till grunda - Kontinuerligt BN (*)<br />
skyddsvärda vikar (0-2 meter djupa) så att en långsiktigt hållbar<br />
produktionsförmåga och den biologiska mångfalden i Östersjön<br />
kan bevaras.<br />
2.3 b Inga kemiska bekämpningsmedel används på <strong>kommun</strong>ägd<br />
offentlig mark, produktionsskogen undantagen. Vid<br />
förhandling om utarrenderad mark ska frågan om ekologiska<br />
produktionsformer behandlas och i avtalet ska resultatet framgå.<br />
Använd mängd bekämpningsmedel inom<br />
<strong>kommun</strong>ens verksamhet. (Uppgifter saknas,<br />
se kommande miljöbokslut.)<br />
För arrenderad<br />
mark vid omförhandling<br />
av arrendeavtal.<br />
Vid offentlig mark<br />
senast år 2008.<br />
BN, TN, ABRI,<br />
FOT, Rby-hus<br />
* * *<br />
2.3 c Ingen ytterligare havsbaserad fiskodling innanför vattendirektivets<br />
linje en sjömil utanför kustlinjen.<br />
2.3 d Lokalt omhändertagande av dagvatten skall prövas och om<br />
möjligt vara ett krav vid försäljning och exploatering av <strong>nya</strong><br />
områden.<br />
Antal fiskodlingar i bruk.<br />
Från och med år<br />
2008<br />
- Från och med år<br />
2008<br />
MHN (*)<br />
BN (*)<br />
2.3 e Kommunen tillsammans med övriga aktörer tillser att det finns<br />
en fullgod, avgiftsfri och lättillgänglig insamling av så väl avfall,<br />
farligt avfall som latrin vid Järnaviks, Angelskogs, Ekenäs, Gös<br />
och Slättanäs småbåtshamnar.<br />
2.3 f Arrendeavtal i småbåtshamnar ses över så att de omfattar krav<br />
på hur rengöring av båtar ska ske.<br />
2.3 g Informationsprojekt till småbåtshamnar och småbåtsägare om<br />
avfallshantering, bränsle, båtbottenfärger samt om vikten av att<br />
hålla fartbegränsningarna.<br />
2.3 h Minimera saltning av idrottsplatser och grusparkeringar. Saltning<br />
av vägar ska begränsas utan att trafiksäkerheten åsidosätts.<br />
2.3 i Kommunen deltar årligen i de nationella screeningprogrammen<br />
inom den nationella miljöövervakningen.<br />
2.3 j Informationsinsats för att öka insamlingen av läkemedelsavfall<br />
från hushållen till Apoteket.<br />
2.3 k Utreda möjligheter för <strong>kommun</strong>en att freda vissa områden för<br />
fiske i Östersjön.<br />
- 2010 TN, FOT * * * /<br />
hamn<br />
- 2009 FOT (*)<br />
Antal småbåtsägare som informerats. (Uppgifter<br />
saknas, se kommande miljöbokslut.)<br />
2008 MHN *<br />
Mängd använd salt på vägar per år (ton).<br />
Mängd använd salt på idrottsplatser och<br />
grusparkeringar (ton). (Uppgifter saknas, se<br />
kommande miljöbokslut.)<br />
Kontinuerligt TN, FOT * * * / år<br />
- Kontinuerligt Miljöteknik *<br />
Antal informerade hushåll. (Uppgifter saknas, 2010 MHN *<br />
se kommande miljöbokslut.)<br />
- 2010 KS MHN (*)<br />
24
2.4 Levande kust och skärgård<br />
MÅL 2.4<br />
Kust och skärgård ska ha hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden<br />
samt natur- och kulturvärden. Boende, friluftsliv, näringar och all annan verksamhet<br />
i kust- och skärgårdsområdena skall präglas av hållbar utveckling.<br />
I <strong>Ronneby</strong> <strong>kommun</strong> finns det 146 km<br />
kustlinje. Kuststräckan är hårt belastad,<br />
ca 40 % är bebyggelsepåverkad, inom<br />
100 meter från fastlandskustlinjen.<br />
Åtgärd Nyckeltal Genomfört år Ansvar Kostnad<br />
2.4 a Om det inte är möjligt att helt avstå från exploatering inom Antal beviljade dispenser från det kustnära Från och med BN (*)<br />
strandskyddat område bör <strong>kommun</strong>en vara mycket restriktiv. strandskyddet. (Uppgifter saknas, se kommande<br />
miljöbokslut.)<br />
2008<br />
2.4 b En plan för hållbar utveckling i kustzonen tas fram i samarbete<br />
med kringliggande <strong>kommun</strong>er.<br />
- 2015 KS * * *<br />
2.4 c Kommunen återskapar och upprättar skötselplaner för hävdade<br />
strandängar på <strong>kommun</strong>ägd mark.<br />
2.4 d Kommunen bildar natur- och marina reservat för särskilt skyddsvärda<br />
<strong>kommun</strong>ägda strand- och havsområden. Förteckning över<br />
aktuella områden upprättas senast år 2010.<br />
2.4 e Tillgängligheten för friluftsliv i skärgården och i kusten ska<br />
ut ökas. Kommuninvånarna bör informeras om befintliga möjligheter<br />
till friluftsliv i skärgård och kust.<br />
Areal hävdad strandäng på <strong>kommun</strong>ägd mark. 2012 TN -<br />
(Uppgifter saknas, se kommande miljöbokslut.)<br />
- 2015 KS (*)<br />
- 2012 KS, FoT * * */år<br />
25
2.5 Biologisk mångfald<br />
MÅL 2.5<br />
Kommunen tar i alla avseenden hänsyn till och arbetar aktivt för att<br />
bevara, skydda och förstärka den biologiska mångfalden.<br />
Mellan 5 och 10 procent av alla växter, svampar och djur i<br />
Sverige bedöms vara hotade. I stor utsträckning hotas arterna<br />
genom att naturtyper, biotoper, förändras eller försvinner.<br />
Mnemosyne fjärilen och smalstäkra är exempel på två arter<br />
som finns i <strong>Ronneby</strong> och som är mycket hotade.<br />
18<br />
%<br />
16<br />
14<br />
12<br />
10<br />
8<br />
6<br />
4<br />
2<br />
0<br />
1997 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007<br />
ha<br />
1800<br />
1600<br />
1400<br />
1200<br />
1000<br />
800<br />
600<br />
400<br />
200<br />
0<br />
1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2007<br />
Andel KRAV-odling (%) Andel odling med ekologiskt stöd (%)<br />
Nyckelbiotoper<br />
Naturvärdesobjekt<br />
Diagram 27. NYCKELTAL ÅTGÄRD 2.5 d<br />
Ekologisk odling, andel av odlad åkerareal (%).<br />
Diagram 28. NYCKELTAL ÅTGÄRD 2.5 g<br />
Nyckelbiotoper och naturvärdesobjekt, totalt i <strong>kommun</strong>en (ha).<br />
70<br />
180<br />
160<br />
140<br />
60<br />
50<br />
ha<br />
120<br />
100<br />
80<br />
längd (km)<br />
40<br />
30<br />
60<br />
20<br />
40<br />
20<br />
0<br />
1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2007<br />
10<br />
0<br />
1990 1997 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007<br />
26<br />
Diagram 29. NYCKELTAL Nyckelbiotoper ÅTGÄRD Naturvärdesobjekt 2.5 g<br />
Nyckelbiotoper och naturvärdesobjekt, på <strong>kommun</strong>ägd mark (ha).<br />
Diagram 30. NYCKELTAL ÅTGÄRD 2.5 l<br />
Kilometer vattendrag utan vandringshinder för öring (km).
Åtgärd Nyckeltal Genomfört år Ansvar Kostnad<br />
2.5 a Kommunen bildar naturreservat i Södra Brunnsskogen. - 2009 KS * * *<br />
2.5 b Kommunen bildar naturreservat i<br />
- 2020 KS * * *<br />
NATURA 2000-området Piskabacken.<br />
2.5 c Bräkneåns dalgång (definerat som området för riksintresse för - Kontinuerligt BN (*)<br />
naturvård) och Göholm undantas all exploatering som inte tydligt<br />
verkar för hållbar utveckling.<br />
2.5 d Kommunen ska verka för att den ekologiskt odlade åkerarealen i Ekologisk odling, andel av odlad åkerareal (%). Kontinuerligt KS, BN, MHN (*)<br />
<strong>kommun</strong>en år 2012 uppgå till minst 30 %.<br />
2.5 e Kommunen upprättar en grönplan för <strong>Ronneby</strong>s tätort som - 2010 KS *<br />
beskriver hur det gröna bevaras, utvecklas och förändras.<br />
2.5 f Tätortsnära små grönområden i övriga tätorter, som är - Kontinuerligt BN (*)<br />
betydelsefulla för rekreation, friluftsliv och/eller den biologiska<br />
mångfalden, utvecklas och skyddas för att bland annat fungera<br />
som spridningskorridorer för växter och djur.<br />
2.5 g Områden utpekade i Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventering Nyckelbiotoper och naturvärdesobjekt, totalt i Från och med BN (*)<br />
exploateras inte, på <strong>kommun</strong>ägd mark.<br />
<strong>kommun</strong>en samt på <strong>kommun</strong>ägd mark (ha). 2008<br />
2.5 h Kommunen ökar andelen lövskog i <strong>kommun</strong>ägd skogsareal. Andelen löv (%).(Uppgifter saknas, se kommande<br />
2020 TN -<br />
miljöbokslut.)<br />
2.5 i Stammar och större grenar från lövträd används bland annat<br />
som ”faunadepåer” i parker och tätortsnära skog.<br />
- Kontinuerligt TN (*)<br />
2.5 j Kommunen verkar för att särskilt skyddsvärda träd på <strong>kommun</strong>ägd<br />
och privat mark, i såväl tätort som i landsbygd bevaras och<br />
skyddas.<br />
Antalet särskilt skyddsvärda träd i <strong>Ronneby</strong><br />
<strong>kommun</strong>. (Uppgifter saknas, se kommande<br />
miljöbokslut.)<br />
2.5 k Utsättning av 150 fågelholkar av olika slag per år. Antal utsatta fågelholkar/år. (Uppgifter saknas,<br />
se kommande miljöbokslut.)<br />
2.5 l Kommunen utför åtgärder för att eliminera vandrings-hinder<br />
som hindrar ålens, öringens och andra arters vandring i vattendragen.<br />
2.5 m Kommunen genomför biotopvårdande åtgärder i Bräkneån för<br />
att säkerställa flodpärlmusslan och den tjockskaliga målarmusslans<br />
existens.<br />
2.5 n En lista över <strong>Ronneby</strong> <strong>kommun</strong>s ”ansvarsarter” (hotade arter<br />
vars överlevnad är beroende av existensen i <strong>Ronneby</strong> <strong>kommun</strong>)<br />
tas fram med syftet att dessa arter tillförsäkras tillräckligt skydd<br />
för sin överlevnad.<br />
2.5 o Lindö ska utgöra en resurs för grundskola och gymnasieskola<br />
för en kvalitativ natur- och miljökunskap ute i fält.<br />
2.5 p Kommunen verkar för att antalet betesdjur i <strong>kommun</strong>en ökar<br />
med syftet att bibehålla det öppna landskapet och öka den<br />
biologiska mångfalden.<br />
Kilometer vattendrag utan vandringshinder för<br />
öring (km).<br />
Kontinuerligt TN (*)<br />
Årligen TN * / år<br />
Årligen MHN (*)<br />
- 2010 MHN (*)<br />
- 2009 MHN * *<br />
- 2009 FOG, GYV, KS (*)<br />
Antal djurhållare i <strong>kommun</strong>en. Kontinuerligt KS, BN, MHN (*)<br />
27
2.6 En hållbar dricksvattenförsörjning<br />
MÅL 2.6<br />
Samtliga invånare ska ha tillgång till ett friskt och hälsosamt<br />
dricks vatten och den framtida dricksvattenförsörjningen ska tillgodoses<br />
genom att de större grundvatten reservoarerna skyddas.<br />
1000 ton<br />
600<br />
500<br />
400<br />
300<br />
200<br />
100<br />
<strong>Ronneby</strong> <strong>kommun</strong> finns Bredåkradeltat, en<br />
grundvattenreservoar som kan vara viktig för<br />
den framtida dricksvattenförsörjningen, till och<br />
med i ett långsiktigt nationellt perspektiv.<br />
0<br />
1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005<br />
Naturgrus Morän Krossberg<br />
Diagram 31. NYCKELTAL ÅTGÄRD 2.6 b<br />
Uttag av naturgrus (1000 ton).<br />
Åtgärd Nyckeltal Genomfört år Ansvar Kostnad<br />
2.6 a Uttag av yt- eller grundvatten för bevattning eller andra ändamål - kontinuerligt MHN, Miljöteknik (*)<br />
ska anpassas så att dricksvattenförsörjning och den biologiska<br />
mångfalden inte skadas.<br />
2.6 b Uttag av naturgrus får inte skada grundvattentillgångarna. Uttag av naturgrus (1000 ton). Kontinuerligt MHN (*)<br />
2.6 c Upprätta en plan för långsiktigt skydd av Bredåkradeltat. - 2010 KS (*)<br />
2.6 d Genomföra en utredning av Stora Mosse som grundvattenreservoar.<br />
- 2012 Miljöteknik -<br />
2.6 e Johannishusåsen skyddas <strong>mot</strong> exploatering som kan begränsa - Kontinuerligt KS , BN -<br />
ett möjligt dricksvattenuttag.<br />
2.6 f Revidera vattenskyddsbestämmelserna för Kärragården och - 2010 Miljöteknik * * *<br />
Brantafors vattenverk.<br />
2.6 g Reservvattentäkter skall finnas för samtliga <strong>kommun</strong>ala vattentäkter.<br />
Andel <strong>kommun</strong>ala vattentäkter som har reservvattentäkt.<br />
2020 Miljöteknik -<br />
2.6 h Ett lokalt miljöövervakningsprogram för analys av bekämpningsmedelsrester<br />
och nitrat i grundvatten fastställs.<br />
2.6 i Sammanställning och utvärdering av de analysdata av brunnsvatten<br />
från enskilda vattentäkter som erhålles genom <strong>kommun</strong>ens<br />
försorg.<br />
- 2008 MHN *<br />
- 2012 MHN *<br />
28
Hållbar konsumtion<br />
VISION:<br />
Vi verkar för en hållbar utveckling, där konsumtion och produktion<br />
är kretsloppsanpassad, resurseffektiv och giftfri.<br />
Giftfri miljö<br />
God bebyggd<br />
miljö<br />
Livsstilsfrågor som hur vi bor, hur vi värmer våra hus, vilka varor vi<br />
förbrukar, vad vi äter, hur vi reser etc. är av oerhört stor betydelse för<br />
om vi ska nå ett hållbart samhälle. De svenska hushållen konsumerar<br />
alltmer. Vi kan till exempel se det på en konstant ökande mängd<br />
hushållsavfall. En hållbar konsumtion handlar inte bara om varor och<br />
tjänster vi köper utan också om vad vi gör med uttjänta varor och hur<br />
vi gör oss kvitt avfallet. Enligt renhållningsordningen i <strong>Ronneby</strong> <strong>kommun</strong><br />
ska <strong>kommun</strong>en verka för att avfallsmängden minskar och återvinning<br />
stimuleras.<br />
Ett sätt att minska den totala konsumtionen är att verka för en konsumtion<br />
som förskjuts från varor till tjänster. Men lika viktigt är att<br />
informera och underlätta för konsumenter så att de väljer de mest<br />
miljöanpassade alternativen. I detta sammanhang har också livsmedelskonsumtionen<br />
stor betydelse för en hållbar utveckling. En<br />
svensk äter och dricker 800 kg livsmedel per år. Allt vi äter och<br />
dricker påverkar vår miljö på något sätt, till exempel genom energiförbrukning,<br />
vattenförbrukning och transporter.<br />
Alla de varor vi använder innehåller en mängd olika kemiska ämnen<br />
och i Sverige förbrukar vi ungefär 3 ton hälsofarliga kemiska produkter<br />
(förutom drivmedel) per år och person. Endast ett fåtal av dessa<br />
är verkligen testade med avseende på effekter på hälsa och miljö. Det<br />
finns därför i omlopp många komplext sammansatta ämnen som vi har<br />
alltför lite kunskap om. Dessa riskerar att spridas i vår omgivning och<br />
därefter hamna i grundvatten och i föda för djur och människor.<br />
En god bebyggd miljö innebär att vi ska vara rädda om och utveckla<br />
de natur- och kulturvärden som finns i våra städer, tätorter och i annan<br />
bebyggd miljö. Vi ska bygga och utveckla den bebyggda miljön så<br />
att vi hushåller med mark, vatten och andra resurser. Och vi ska inte<br />
heller må dåligt av buller, avfallshanteringen eller inomhusmiljön där<br />
vi bor och lever. Exploatering av tätorter riskerar ofta att tära på markoch<br />
vattenresurser och därför är det viktigt att identifiera och bevara<br />
de tätortsnära natur- och kulturvärdena.<br />
29
3.1 En hållbar konsumtion<br />
MÅL 3.1<br />
Kommunen ska verka för en resurssnål och giftfri konsumtion och produktion.<br />
Målet är att den totala konsumtionen av varor ska minska, för att skapa<br />
utrymme för ökad konsumtion av tjänster och upplevelser som inte är miljöförstörande.<br />
Mängden genererat hushållsavfall per invånare ska inte överstiga<br />
150 kg per invånare och år 2012.<br />
I FN-rapporten ”Vår gemensamma framtid” från<br />
1987, beskrivs hållbar utveckling som ”en utveckling<br />
som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra<br />
kommande generationers möjligheter att tillfredsställa<br />
sina behov”.<br />
All produktion och konsumtion påverkar miljön i form<br />
av resursanvändning och energikonsumtion. Uttaget<br />
av råvaror, tillverkningsprocesser, transporter liksom<br />
behandlingen när det du köpt tjänat ut – påverkan sker<br />
under produktens hela livscykel.<br />
kg /invånare<br />
350<br />
300<br />
250<br />
200<br />
150<br />
100<br />
50<br />
Antal ark per anställd<br />
3500<br />
3000<br />
2500<br />
2000<br />
1500<br />
1000<br />
500<br />
0<br />
2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007<br />
0<br />
2007<br />
Diagram 32. NYCKELTAL MÅL 3.1<br />
Producerad mängd hushållsavfall i <strong>Ronneby</strong>, d v s mängd avfall behandlat<br />
på Angelskog. Linjen anger målet.<br />
Diagram 33. NYCKELTAL ÅTGÄRD 3.1 e<br />
Antal ark per anställd.<br />
30
100%<br />
90%<br />
80%<br />
70%<br />
60%<br />
50%<br />
40%<br />
30%<br />
20%<br />
10%<br />
0%<br />
2006 2007<br />
Ekologiskt<br />
Ej ekologiskt<br />
Diagram 34. NYCKELTAL ÅTGÄRD 3.1 g.<br />
Andel ekologiska inköp av totala inköpet av livsmedel, textil och växter (%).<br />
Rättvisemärkt<br />
År 2007 var fem av de produkter <strong>Ronneby</strong> <strong>kommun</strong><br />
köpte in regelbundet Rättvisemärkt-produkter:<br />
ɶɶKaffe<br />
ɶɶTe<br />
ɶɶBananer<br />
ɶɶSmörgåsgurka<br />
ɶɶMarmelad<br />
Rättvisemärkt är en oberoende produktmärkning<br />
som bidrar till förbättrade<br />
arbets- och levnadsvillkor för odlare och<br />
anställda i utvecklingsländer.<br />
Läs mer på www.rattvisemarkt.se<br />
Åtgärd Nyckeltal Genomfört år Ansvar Kostnad<br />
3.1 a Riktad information till hushåll om miljömärkning av varor (inkl Antal hushåll som fått information. (Uppgifter 2009 MHN, KS *<br />
symbolernas betydelse), mängden och typ av förpackningar<br />
samt om betydelsen av att minska den totala konsumtionen.<br />
saknas, se kommande miljöbokslut.)<br />
3.1 b Information till handlare om vikten av att marknadsföra<br />
miljömärkta varor.<br />
- 2009 MHN, KS *<br />
3.1 c Informera om möjligheten att använda NIX (hindrar telefonförsäljning<br />
vid den egna telefonen), för att minska reklamflödet.<br />
3.1 d Projekt för att utreda konsumtionsmönster inom <strong>kommun</strong>ens<br />
verksamheter och ett antal hushåll som är villiga att delta i<br />
projektet.<br />
3.1 e Minska konsumtionen av papper för utskrift och kopiering inom<br />
<strong>kommun</strong>ens verksamheter, t ex genom att informera om dubbelsidig<br />
utskrift.<br />
Antal hushåll som fått information. (Uppgifter 2009 MHN, KS *<br />
saknas, se kommande miljöbokslut.)<br />
- 2012 KS * * *<br />
Antal ark per anställd. Kontinuerligt KS (*)<br />
3.1 f Temamöten om hållbar konsumtion. Antal personer som fått information. (Uppgifter<br />
saknas, se kommande miljöbokslut.)<br />
3.1 g Minst 40 % av <strong>kommun</strong>ens inköp (penningvärde) av livsmedel,<br />
textil och växter (t ex snittblommor) ska vara ekologiska.<br />
Andel ekologiska inköp av totala inköpet av<br />
livsmedel, textil och växter (%).<br />
2010 MHN, Miljöteknik *<br />
År 2015 KS * * */år<br />
3.1 h Informationsinsatser till livsmedelsföretag om lagstiftning<br />
rörande Genetiskt Modifierade Organismer, GMO.<br />
3.1 i Kommunen ska arbeta aktivt med etisk konsumtion enligt<br />
konceptet FAIRTRADE CITY (Diplomering av Rättvisemärkt för<br />
engagemang för etisk konsumtion).<br />
Antal livsmedelsföretag som informerats. 2009 MHN *<br />
(Uppgifter saknas, se kommande miljöbokslut.)<br />
Antal inköpta Rättvisemärkt-produkter. 2015 KS * * *<br />
31
3.2 Giftfri miljö<br />
MÅL 3.2<br />
Användning av hälso- och miljöfarliga ämnen ska minska.<br />
600<br />
mg/kg TS<br />
1,8<br />
1,6<br />
1,4<br />
1,2<br />
1<br />
0,8<br />
0,6<br />
0,4<br />
0,2<br />
0<br />
1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007<br />
mg/kg TS<br />
500<br />
400<br />
300<br />
200<br />
100<br />
0<br />
1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007<br />
mg/kg TS<br />
35<br />
30<br />
25<br />
20<br />
15<br />
10<br />
5<br />
0<br />
1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007<br />
Kadmium<br />
Kvicksilver<br />
Koppar<br />
Zink<br />
Nickel Bly Krom Silver<br />
Diagram 35. NYCKELTAL ÅTGÄRD 3.2 b<br />
Tungmetallhalter i slam från Rustorps avloppsreningsverk (mg/kg TS).<br />
Åtgärd Nyckeltal Genomfört år Ansvar Kostnad<br />
3.2 a En förteckning över samtliga använda kemikalier skall upprättas för - 2009 med revidering<br />
KS *<br />
varje verksamhet och produktvalssprincipen redovisas vart tredje år.<br />
vart tredje<br />
år<br />
3.2 b Projekt för utfasning av farliga kemikalier och varor med CMR-ämnen<br />
(cancerframkallande, mutagena och reproduktionstoxiska ämnen,<br />
som finns i t ex träskyddsmedel, färger, mjukgörare) i hushållen (inkl<br />
bekämpningsmedel).<br />
3.2 c Vid ny- och ombyggnation i <strong>kommun</strong>al regi skall högsta miljökrav på<br />
teknik och material ställas i underlaget för upphandling.<br />
3.2 d Samtliga förorenade områden som innebär akuta risker vid direktexponering<br />
och sådana förorenade områden som idag eller inom<br />
nära framtid, hotar betydelsefulla vattentäkter eller värdefulla naturområden<br />
skall vara utredda och vid behov åtgärdade.<br />
3.2 e Information om produktvalsprincipen ska ges och krav ska ställas på<br />
en säker kemikaliehantering vid tillsyn av miljöfarliga verksamheter.<br />
Tungmetallhalter i slam från Rustorps avloppsreningsverk<br />
(mg/kg TS).<br />
2012 MHN, Miljöteknik *<br />
- Kontinuerligt TN -<br />
- 2010 MHN, Miljöteknik * * * *<br />
Antal verksamheter som informerats. (Uppgifter<br />
saknas, se kommande miljöbokslut.)<br />
kontinuerligt MHN (*)<br />
32
3.3 En effektiv och kretsloppsanpassad avfallshantering<br />
MÅL 3.3<br />
Mängden avfall som deponeras skall minska.<br />
ton<br />
14000<br />
12000<br />
10000<br />
8000<br />
6000<br />
I <strong>Ronneby</strong> genererar varje invånare i genomsnitt<br />
ca 250 kg icke-farligt avfall (bruna + gröna tunnan<br />
+förpackningar) per år.<br />
För att göra avfallshanteringen mindre<br />
miljöskadlig måste vi utöver att minska mängden<br />
avfall, öka återvinningen av material och minska<br />
avfallets farlighet.<br />
4000<br />
2000<br />
0<br />
2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007<br />
Diagram 36. NYCKELTAL MÅL 3.3<br />
Mängd deponerat avfall på Angelskog (ton).<br />
250<br />
10<br />
200<br />
9<br />
8<br />
7<br />
150<br />
6<br />
ton<br />
ton<br />
5<br />
100<br />
4<br />
3<br />
50<br />
2<br />
1<br />
0<br />
2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007<br />
0<br />
2003 2004 2005 2006 2007<br />
Diagram 37. NYCKELTAL ÅTGÄRD 3.3 a<br />
Mängd farligt avfall från hushåll till Angelskog (ton).<br />
Diagram 38. NYCKELTAL ÅTGÄRD 3.3 g<br />
Insamlad mängd småbatterier (ton).<br />
33
Åtgärd Nyckeltal Genomfört år Ansvar Kostnad<br />
3.3 a Informations- och insamlingsinsats för att stimulera hushåll och Mängd farligt avfall från hushåll till Angelskog (ton). 2009 Miljöteknik *<br />
verksamheter för att öka utsortering och inlämning av farligt avfall.<br />
3.3 b Utreda hur insamlingsinsatser och hjälp med transport av sorterat - 2009 KS, ON (*)<br />
avfall till miljöstationerna, kan ske åt personer med hemtjänst samt<br />
åt andra personer med behov.<br />
3.3 c Källsortering skall vara ett krav på byggarbetsplatser, krav skall - Kontinuerligt TN -<br />
ställas i underlag för upphandling.<br />
3.3 d Selektiv rivning skall vara ett krav vid rivningslov. - Kontinuerligt BN (*)<br />
3.3 e Källsortering på alla arbetsplatser i <strong>kommun</strong>ens verksamheter. - Från och med KS (*)<br />
2008<br />
3.3 f Allt matavfall från hushåll, restauranger, storkök och butiker ska - 2010 Miljöteknik (*)<br />
återvinnas genom biologisk behandling.<br />
3.3 g Kampanj för att minska konsumtionen av samt öka insamlingen av Insamlad mängd småbatterier (ton). 2009 Miljöteknik *<br />
engångsbatterier.<br />
3.3 h Näringen i slam från reningsverk ska återföras till kretsloppet. Andelen fosfor som återförs till kretsloppet (%). 2012 Miljöteknik * * * *<br />
(Uppgifter saknas, se kommande miljöbokslut.)<br />
3.3 i Utveckla återbruket i Kallinge. - 2012 KS -<br />
3.3 j Utreda hur och om möjligt inrätta bytescontainrar på de<br />
bemannade återvinningsstationerna<br />
- 2010 KS (*)<br />
34
3.4 Ett hållbart boende och en god bebyggd miljö<br />
MÅL 3.4<br />
Den bebyggda miljön ska skapa förutsättningar för en god hälsa samt en god<br />
natur- och kulturmiljö. En långsiktigt god hushållning med mark, vatten och<br />
andra resurser ska främjas.<br />
Antal skolor<br />
45<br />
40<br />
35<br />
30<br />
25<br />
20<br />
15<br />
10<br />
5<br />
0<br />
2007<br />
En god planering är ett avgörande instrument för att få ett hållbart<br />
samhälle. Enligt de nationella miljömålen ska god hälsa för människan<br />
främjas, kulturella värden bli en naturlig del i samhällets utveckling,<br />
naturen och den biologiska mångfalden bevaras och naturresurserna<br />
användas effektivt och långsiktigt.<br />
Antal mätta skolor och förskolor<br />
Antal skolor och förskolor med radonhalt under 200 bq<br />
Diagram 39. NYCKELTAL ÅTGÄRD 3.4 n<br />
Antalet skolor med radonhalt under 200 Bq/m 3 . Åtgärder pågår i skolor och<br />
förskolor med för höga halter.<br />
4000<br />
3500<br />
3000<br />
Antal bos täder<br />
2500<br />
2000<br />
1500<br />
1000<br />
500<br />
0<br />
2006 2007<br />
Antal bostäder som mätt radon<br />
Antal bostäder med radonhalt
36<br />
Åtgärd Nyckeltal Genomfört år Ansvar Kostnad<br />
3.4 a Vid all ny bebyggelse, såväl bostäder som verksamheter, skall - Från och med 2008 BN (*)<br />
höga krav ställas på byggnaders anpassning till befintliga markförhållanden.<br />
Arkitektoniska värden beträffande färg, form och proportion<br />
samt anpassning till befintlig bebyggelse ska beaktas.<br />
3.4 b Planer för bostäder bör ta hänsyn till möjligheter för hållbara - Från och med 2008 BN (*)<br />
transporter.<br />
3.4 c Förtätning och utnyttjande av befintliga bebyggelsemiljöer förordas - Från och med 2008 BN (*)<br />
framför ianspråktagande av orörda områden, särskilt kustnära.<br />
3.4 d Renovering bör övervägas före rivning. - Från och med 2008 BN (*)<br />
3.4 e Stor försiktighet iakttas vid nybyggnation i anslutning till miljöstörande<br />
- Från och med 2008 BN (*)<br />
verksamheter t ex lantbruk och industrier, så att ett<br />
tillräckligt skyddsavstånd uppnås. Likaså skall hänsyn till omkringliggande<br />
bostäder tas vid utökning av miljöstörande verksamheter.<br />
3.4 f Vid exploatering och planläggning ska hänsyn tas till möjligheterna - Från och med 2008 BN (*)<br />
att bibehålla öppna ängs- och hagmarker samt produktiv åkermark,<br />
så att det särpräglade odlingslandskapet bevaras och förstärks.<br />
3.4 g Trafikbullerutredning genomförs. - 2010 MHN * *<br />
3.4 h Inga <strong>nya</strong> skolor eller förskolor skall ha en ljudnivå inomhus som - 2008 och 2010 BN TN FoG (*)<br />
överstiger 30 dB(A) ekvivalentnivå. Ljudnivån inomhus i befintliga<br />
skolor och förskolor skall kartläggas senast år 2010.<br />
3.4 i Vid anordnande av tillställningar, där även barn har tillträde, med - Från och med 2008 MHN (*)<br />
höga ljudnivåer ska den maximala ljudnivån inte överskrida 110<br />
dB(A) och ekvivalentnivån inte överstiga 97 dB(A).<br />
3.4 j Genomföra ett projekt för kreativa skolgårdar. - 2012 FOG, GyV -<br />
3.4 k Tysta områden, såväl tätortsnära som på landsbygden, identifieras. - 2012 BN *<br />
3.4 l Något av <strong>kommun</strong>ens bostadshus miljöcertifieras. Antal miljöcertifierade bostadshus. (Uppgifter 2009 Rby-hus -<br />
saknas, se kommande miljöbokslut.)<br />
3.4 m Alla vedeldade pannor skall vara anslutna till en ackumulatortank.<br />
Ackumulatortanken bör vara förberedd för solvärme.<br />
Antal vedpannor anslutna till ackumulatortank.<br />
(Uppgifter saknas, se kommande miljöbokslut.)<br />
2009 MHN *<br />
3.4 n Radonhalten skall vara under 200 Bq/m 3 i samtliga skolor och<br />
förskolor.<br />
3.4 o Radonhalten skall vara under 200 Bq/m 3 i 60 % av alla bostäder i<br />
<strong>kommun</strong>en.<br />
3.4 p Information till allmänheten om riskerna med UV-strålning vid<br />
fram förallt solariesolning, i samband med tillsyn över solarieanläggningar.<br />
Antalet skolor och förskolor med radonhalt<br />
under 200 Bq/m3.<br />
2010 MHN (*)<br />
Antalet bostäder som mätt radonhalt i inomhusluft.<br />
Antalet bostäder med radonhalt under 200<br />
Bq/m3.<br />
2010 MHN (*)<br />
- 2010 MHN (*)<br />
3.4 q Information till hushållen om befintliga vandringsleder. Antal hushåll som informerats. (Uppgifter saknas,<br />
se kommande miljöbokslut.)<br />
2010 KS FoT -
3.5 Ett effektivt miljöarbete<br />
MÅL 3.5<br />
Kommunen skall systematiskt arbeta med miljöförbättrande åtgärder<br />
såväl inom <strong>kommun</strong>ens verksamheter som utåtriktat till samhället.<br />
Strategiskt miljöarbete i <strong>Ronneby</strong> <strong>kommun</strong>:<br />
1987 Miljöinventering<br />
1993 Miljöskyddsprogram<br />
1999 Miljöprogrammet<br />
1998 Lokal Agenda 21<br />
2007 <strong>Ronneby</strong> <strong>mot</strong> <strong>nya</strong> mål – lokala miljömål<br />
Grön Flagg<br />
I <strong>Ronneby</strong> <strong>kommun</strong> finns det tre skolor som har fått<br />
Grön Flagg.<br />
Dessa skolor är:<br />
ɶɶPrästgården, förskola, Johannishus<br />
ɶɶKallebergaskolan, för- och grundskola, Kallinge<br />
ɶɶKuggebodaskolan, grundskola, Kuggeboda<br />
Grön Flagg är en miljöutmärkelse som delas ut av<br />
Håll Sverige Rent, www.hsr.se<br />
37
Åtgärd Nyckeltal Genomfört år Ansvar Kostnad<br />
3.5 a Ett miljörum skapas på PortalR. - 2009 KS * / år<br />
3.5 b Varje nämnd utser en miljöansvarig för bildandet av en grupp - 2009 KS * / år<br />
(ett miljöråd).<br />
3.5 c Kommunen ansluter sig till ett lämpligt miljöcertifieringssystem. - 2009 KS * * * *<br />
3.5 d Information och hjälpmedel tas fram så att samtliga inköp och - 2008 KS (*)<br />
upphandlingar görs enligt EKU-verktyget (Ekologisk HållbarUpphandling).<br />
3.5 e Miljöchecklista finns på varje verksamhet. - 2009 KS -<br />
3.5 f Skolorna ska arbeta aktivt med hållbar utveckling. Antalet skolor med någon typ av miljöcertifiering.<br />
Från och med<br />
2008<br />
FOG, GyV * * *<br />
3.5 g Frukostmöten med miljöinformation hålls regelbundet med<br />
företag.<br />
3.5 h Årlig uppföljning av <strong>Ronneby</strong>s lokala miljömålens åtgärder och<br />
nyckeltal i samband med ekonomiskt bokslut.<br />
3.5 i Revidering av lokala miljömål ska ske år 2013 och därefter vart<br />
fjärde år. Översyn påbörjas senast år 2011.<br />
3.5 j De lokala miljömålen <strong>kommun</strong>iceras kontinuerligt med<br />
medborgarna.<br />
Antal företag, samt antalet anställda som nåtts<br />
av miljöinformation. (Uppgifter saknas, se kommande<br />
miljöbokslut.)<br />
Kontinuerligt MHN, KS *<br />
- Kontinuerligt MHN (*)<br />
- 2013 MHN * *<br />
- Kontinuerligt MHN * / år<br />
38
www.ronneby.se