accelererande ökning av akutbesöken under 2000-talet
21.06.2014 • Views
Share Embed Flag

accelererande ökning av akutbesöken under 2000-talet

accelererande ökning av akutbesöken under 2000-talet

accelererande ökning av akutbesöken under 2000-talet

SHOW MORE
SHOW LESS
ePAPER READ
DOWNLOAD ePAPER
nll.se

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

START NOW

tidningen för personalen vid<br />

Norrbottens läns landsting<br />

Nummer 2 • 2013<br />

Hårt tryck på<br />

akutsjukvården<br />

Accelererande ökning <strong>av</strong> akutbesöken <strong>under</strong> <strong>2000</strong>-<strong>talet</strong><br />

TEMA – sidorna 4–7<br />

Språk<strong>under</strong>visning för nyrekryterade läkare sidan 3<br />

AT-läkare på kurs i Riksgränsen sidAN 8<br />

Anitha Thelin — sjuksköterska och revymakare sidorna 12–13<br />

krönikören teija joona<br />

”Men en kille, han såg bara<br />

de öppna ytorna, och där<br />

skulle han sätta in pucken.”

VÄLKOMMEN<br />

Hon föredrar Grekland<br />

– men inte vid sjukdom<br />

innehåll nummer 2 • 2013<br />

16<br />

Foto: SOFIA WELLBORG<br />

Nästan varje kväll tar hon med sig hunden ner<br />

till den folktomma stranden, vadar ut och simmar<br />

med kraftfulla tag. Än syns inga turister till, det är<br />

för tidigt på året för det. Hon är svensk, men har levt<br />

på en ö i Grekland i drygt tio år. Det har blivit svårare<br />

att få jobb i och med krisen och hon och hennes<br />

grekiske man får vända på slantarna. ”Men jag väljer<br />

ändå att stanna”, säger hon och konstaterar att livet<br />

är mindre inrutat än det hon lämnade bakom sig<br />

i norra Sverige. Hon beskriver det som en enklare,<br />

varmare tillvaro med sommarstugekänsla,<br />

där folk umgås mer, kommer och går.<br />

Så berättar hon om det grekiska sjukvårdssystemet.<br />

När hon blev sjuk fick hon<br />

åka med den reguljära färjan till ett sjukhus<br />

på en annan, större ö. Hennes man<br />

var vid hennes sida <strong>under</strong> hela vistelsen.<br />

”Det var tur att han fanns där för mig. Allt<br />

bygger på att man har en närstående<br />

som kan ställa upp med den dagliga<br />

skötseln”, förklarar hon och tillägger<br />

att det i salen med fyra patienter<br />

även låg en gammal kvinna<br />

som inte hade någon med sig och<br />

inte kunde betala för sig. ”Personalen<br />

brydde sig inte om henne.<br />

Det var hemskt att se”.<br />

Jag tänker på hennes ord när<br />

jag kommer hem från min resa<br />

och får ny information om<br />

omorganisationen i landstinget.<br />

Hur mycket ni som arbetar<br />

i vården kommer att märka <strong>av</strong> den i ert dagliga arbete<br />

är det ingen som vet. Men det grundläggande, att<br />

vården ska vara jämlik o<strong>av</strong>sett vem man är, om man<br />

har starka anhöriga eller inte, förändras<br />

i alla fall inte. För inte är det väl så att även den<br />

svenska vården gör skillnad på folk?<br />

Temat i detta nummer tar upp den ansträngda<br />

situationen på akuten. Jag tillhör inte den så kallade<br />

McDonaldsgenerationen, som tydligen förväntar<br />

sig vård nu, inte i morgon eller om ett par<br />

dagar. Men som mamma till tre har jag ändå<br />

tillbringat långa timmar i väntrummet i<br />

S<strong>under</strong>byn. Det har handlat om legobitar<br />

hårt inpillade i näsan, frakturer<br />

i handleder efter volter på och utanför<br />

studsmattor, odefinierat magknip och<br />

lite annat smått och gott.<br />

Den fråga som landstinget står inför<br />

är om det i det långa loppet går att styra<br />

bort patienter eller om vården ska finnas<br />

tillgänglig närhelst vi kommer<br />

farande.<br />

Till sist: Tack för alla tips! Allt får<br />

inte plats, men utan era idéer och<br />

inspirerande mejl skulle det vara<br />

svårt att få ihop denna personaltidning.<br />

ulrika englund,<br />

redaktör för Landstingstidningen<br />

På väg med post och mediciner<br />

Fler söker akut vård 4–7<br />

Från 55 803 patienter <strong>under</strong> 2009 till 64 849 <strong>under</strong><br />

2012. Siffrorna är tydliga – allt fler norrbottningar söker<br />

sig till sjukhusens akutmottagningar.<br />

Räddningskurs i fjällen 8<br />

Den veckolånga kursen Katastrof- och skadehandläggning<br />

vintertid arrangerades första gången i mitten<br />

<strong>av</strong> 1980-<strong>talet</strong>. Utbildningen i Riksgränsen lockade i år<br />

60 deltagare, var<strong>av</strong> cirka hälften är verksamma som<br />

AT-läkare i Norrbotten.<br />

Stuga att hyra 9<br />

Landstingets personalstuga i Björkliden kan bokas <strong>av</strong><br />

alla anställda. Störst är intresset på vårvintern och <strong>under</strong><br />

hösten. I sommar ska den renoveras och bland annat få<br />

nya fönster.<br />

Konsten att placera konst 10<br />

Landstinget köper varje år in konst för 500 000 kronor.<br />

Henrik Ygge, konstansvarig, använder sig <strong>av</strong> presentationsark<br />

för att visa var verken sedan hamnar.<br />

Svåra samtal — och revy 12–13<br />

I Nyfiken på möter vi sjuksköterskan Anitha Thelin, som<br />

till vardags arbetar med svårt sjuka patienter. På fritiden<br />

är hon en <strong>av</strong> eldsjälarna i Klöverträskrevyn. Kontrasten<br />

mellan jobb och fritid kan verka stor, men ger en bra<br />

balans i hennes tillvaro.<br />

landstinget för 25 år sedan ...<br />

Furunäsets sjukhus har spelat ut sin roll som mentalsjukhus.<br />

Lokalerna töms och byggs om. Framtidstron<br />

är stor bland de företagare som ska flytta in; en helt<br />

ny stadsdel planeras. Samtidigt är oron är stor för hur<br />

patienterna ska klara omställningen till annat boende.<br />

Personalen har lovats nya jobb på Öjeby sjukhem.<br />

Ur Landstingstidningen nr 4, 1988<br />

... Och för 10 år sedan<br />

Arjeplog toppade länge självmordsstatistiken i landet.<br />

Nu är läget annorlunda. Distriktsläkaren Bo Henriksson<br />

har tillsammans med personalen vid vårdcentralen<br />

arbetat konkret och kraftfullt för att göra Arjeplog<br />

till ett bättre samhälle att leva i. Utgångspunkten<br />

är att alla aspekter <strong>av</strong> livet påverkar hälsan.<br />

Ur Landstingstidningen nr 8, 2003<br />

Dessutom:<br />

Sen sist 3<br />

Krönikören 9<br />

På gång 14<br />

Dagens ros 12<br />

Nytt om namn 13<br />

Krysset 14<br />

Doktor Warg kåserar 15<br />

Bilden <strong>av</strong> ett jobb 15<br />

landstingstidningen<br />

Landstingstidningen är en<br />

personaltidning producerad vid<br />

informationsenheten, Norrbottens<br />

läns landsting. Den utkommer med<br />

sex nummer per år och har en upplaga<br />

på 10 500 exemplar.<br />

Landstingstidningen på webben:<br />

nll.se/landstingstidningen<br />

Postadress: Landstingstidningen,<br />

Box 868, 971 26 Luleå<br />

Besöksadress: Kulturens hus,<br />

Skeppsbrogatan 17, Luleå<br />

Ansvarig utgivare: Anna Källström,<br />

informationschef<br />

Redaktör: Ulrika Englund<br />

0920-28 43 64, 070-32 55 750<br />

ulrika.englund@nll.se<br />

Grafisk form:<br />

Tor-Arne Moe, Moe Media AB<br />

Omslagsfoto: Maria Åsén<br />

Pressläggning: 17 april 2013<br />

Årgång: 40<br />

Nästa nummer: 15 juni 2013<br />

Teknisk produktion: Daily print<br />

Innehållet i Landstingstidningen får<br />

gärna citeras om källan anges.<br />

Norrbottens läns landsting,<br />

NLL, har till huvuduppgift att erbjuda<br />

länets cirka 249 000 invånare hälsooch<br />

sjukvård samt tandvård. Landstinget<br />

arbetar även med regional<br />

utveckling inom kultur, utbildning,<br />

näringspolitik och kommunikationer.<br />

NLL bedriver verksamhet vid fem sjukhus,<br />

33 vårdcentraler, 26 tandvårdskliniker<br />

och fyra tandvårdsannex.<br />

Landstinget är en <strong>av</strong> länets största<br />

arbetsgivare med drygt 7 000 anställda.<br />

Bland dessa finns cirka 700<br />

läkare och 2 200 sjuksköterskor.<br />

500 personer arbetar med tandvård,<br />

420 med teknik, 100 med socialt och<br />

kurativt arbete, 75 med kultur/turism<br />

och 700 med administration.<br />

Medelåldern hos de anställda är<br />

47 år. Andelen kvinnliga medarbetare<br />

utgör 80 procent <strong>av</strong> personalen.<br />

2<br />

landstingstidningen<br />

nummer 2 • 2013

Läkaren Teodora Romanova och maken Nikolaj Ivanov från Bulgarien intensivläser svenska med läraren Catharina Holgersson<br />

för att snabbt komma igång med sitt nya liv i Sverige. <br />

Foto: Sofia Wellborg<br />

Svenska språket<br />

– nyckeln till deras nya liv i Norrbotten<br />

Teodora Romanova, specialistläkare<br />

i internmedicin, lämnade<br />

Bulgarien för ett nytt liv i Norrbotten.<br />

Hon är en <strong>av</strong> ett 20-tal<br />

utländska läkare som handplockats<br />

i en strategisk satsning<br />

för att öka tillgängligheten <strong>av</strong><br />

läkare och minska kostnader för<br />

stafettläkare.<br />

Hittills har åtta specialister<br />

börjat jobba i länet efter några<br />

månaders intensivinskolning.<br />

Teodora Romanova och maken<br />

Nikolaj Ivanov sitter sida vid sida<br />

och läser och skriver ivrigt och<br />

ambitiöst i sina läroböcker i svenska.<br />

– Ska vi ha ett<br />

liv här, kunna<br />

arbeta, få vänner<br />

och vara lyckliga,<br />

då måste vi lära<br />

oss att läsa, prata<br />

och skriva språket,<br />

säger Teodora<br />

Romanova<br />

bestämt.<br />

Paret, som<br />

gifte sig för bara<br />

ett år sedan,<br />

bodde och arbetade<br />

i Bulgariens<br />

huvudstad Sofia.<br />

landstingstidningen<br />

nummer 2 • 2013<br />

Teodora Romanova<br />

är en <strong>av</strong> ett<br />

20-tal utländska<br />

specialister som<br />

rekryterats till<br />

Norrbotten.<br />

Han var bilförsäljare, hon var läkare.<br />

De arbetade hårt och ofta gick<br />

deras skift om varandra.<br />

– Vi möttes kanske en halvtimme<br />

per dag och kände att vi inte ville<br />

leva så. Vi hittade en hemsida där<br />

den här möjligheten erbjöds och<br />

bestämde oss för att satsa, berättar<br />

Teodora Romanova.<br />

Redan vid första besöket då<br />

Teodora skulle intervjuas i Piteå<br />

kände de att det här var rätt.<br />

– Vi tyckte verkligen om alla vi<br />

människor vi mötte, och vi tyckte<br />

om staden och sjukhuset. Så lugnt<br />

och inte en massa oväsen. Vi kände<br />

att det här ska bli vårt hem.<br />

I februari slog de ner sina bopålar<br />

och redan efter en månad läser de<br />

flytande i sina svenskaböcker, handledda<br />

<strong>av</strong> läraren Catharina Holgersson.<br />

– Vi träffas varje dag och jobbar<br />

med grundläggande svenska, ord<br />

och grammatik, förklarar Catharina<br />

Fakta<br />

Satsning på läkarrekrytering<br />

P För att öka tillgängligheten och<br />

minska kostnaderna som inhyrda<br />

stafettläkare innebär har landstingets<br />

verksamhetsområde<br />

internmedicin gjort en särskild<br />

satsning på utlandsrekrytering <strong>av</strong><br />

specialister till Norrbotten. Rekryteringen<br />

skedde via annonsering<br />

på respektive hemspråk i utvalda<br />

länders läkartidningar samt med<br />

hjälp <strong>av</strong> rekryteringsbolag.<br />

P Flera specialiteter behöver läkare,<br />

framförallt inom områdena neurologi,<br />

nefrologi, kardiologi, lungmedicin<br />

och internmedicin.<br />

Viola Nilsson — vinnare <strong>av</strong> Borispriset<br />

Viola Nilsson, barnsköterska<br />

vid Lapplands barnklinik, har<br />

uppmärksammats för sitt arbete<br />

med barn med övervikt.<br />

Boris är ett nationellt kvalitetsregister<br />

för barnobesitas,<br />

vars syfte är att långsiktigt<br />

följa behandling <strong>av</strong> barnfetma<br />

i landet. Varje år delas en utmärkelse<br />

ut till en <strong>av</strong> användarna<br />

i registret.<br />

2012 års pris gick till en engagerad<br />

norrbottning. Ur motiveringen:<br />

”Viola Nilsson vid Lapplands<br />

barnklinik har i ganska ensamt<br />

majestät bedrivit vård för<br />

barnen med fetma i norr, lite mot<br />

alla odds, med långa <strong>av</strong>stånd<br />

och få kollegor. Hon har registrerat<br />

alla enhetens patienter som<br />

blivit många <strong>under</strong> de fyra år<br />

som de varit med i registret”.<br />

Holgersson, som tidigare har arbetat<br />

på Grans Naturbruksskola.<br />

Hon har sedan i höstas hunnit<br />

utbilda tre läkare som nu arbetar<br />

inom i internmedicin i Kiruna, fyra<br />

neurologer var<strong>av</strong> tre arbetar i S<strong>under</strong>byn,<br />

samt ytterligare två läkare<br />

som arbetar inom internmedicin på<br />

Piteå älvdals sjukhus.<br />

– Inledningsvis är det en puckelkostnad<br />

för den här satsningen, men<br />

på lång sikt räknar vi med att det<br />

ska minska stafettberoendet och<br />

sänka kostnaderna med uppskattningsvis<br />

tio miljoner kronor per år.<br />

Hittills har det gått över förväntan,<br />

även om det också har varit mycket<br />

arbete, säger Ulf Bergman, länschef<br />

för verksamhetsområdet internmedicin.<br />

ANNA BERGSTRÖM<br />

P Hittills har ett 20-tal läkare rekryterats.<br />

Flera <strong>av</strong> dem är redan<br />

igång och jobbar, några studerar<br />

svenska och lotsas parallellt med<br />

studierna in i klinikernas arbete.<br />

Ytterligare ett antal väntas anlända<br />

<strong>under</strong> året.<br />

P I de fall där den rekryterade har<br />

med sig respektive erbjuds även<br />

denne möjlighet att delta i de<br />

grundläggande studierna. När<br />

läkarna efter tre till fyra månader<br />

börjar praktisera ute i verksamheten<br />

slussas de anhöriga vidare<br />

till SFI, Svenska för invandrare.<br />

Viola Nilsson får registrerings<strong>av</strong>giften till 2013<br />

års European congress on obesity, ECO, i Liverpool<br />

betald. Här med professor Claude Marcus,<br />

Rikscentrum Barnfetma.<br />

sen sist…<br />

Nyheter från landstingets webb<br />

Höjd säkerhet i Öjebyn<br />

Den länsgemensamma psykiatriska kliniken i Öjebyn<br />

har byggts om för höjd säkerhet. Den 15 mars var det<br />

invigning <strong>av</strong> de ombyggda lokalerna. Rättspsykiatrin<br />

i Öjebyn har 53 vårdplatser. Kliniken är en resurs för<br />

övrig vuxenpsykiatri i Norrbotten när det gäller särskilt<br />

vårdkrävande patienter. Den tar också emot<br />

häktade eller fängelsedömda personer som har ett<br />

akut behov <strong>av</strong> psykiatrisk specialistvård. Ombyggnationerna<br />

för att höja säkerheten har pågått <strong>under</strong><br />

två års tid och kostat strax <strong>under</strong> 50 miljoner kronor.<br />

Helikopterplatta i Kiruna<br />

Den nybyggda helikopterplattan vid Kiruna sjukhus<br />

har tagits i bruk. Det innebär snabbare och säkrare<br />

transporter <strong>av</strong> patienter i länets norra delar. Tidigare<br />

kunde ambulanshelikoptern bara landa på<br />

Kiruna flygplats och<br />

patienter fick<br />

transporteras<br />

med ambulans<br />

mellan flygplatsen<br />

och sjukhuset.<br />

Ambulansflygplan i Luleå<br />

Norrbottens läns landsting disponerar, tillsammans<br />

med de övriga tre landstingen i norra Sverige, två<br />

ambulansflygplan som båda varit stationerade i<br />

Umeå. Från april stationeras ett <strong>av</strong> planen <strong>under</strong><br />

dagtid i Luleå i stället, <strong>under</strong> en försökstid på två år.<br />

Flygoperatören Scandin<strong>av</strong>ian AirAmbulance är<br />

samma bolag som driver ambulanshelikoptrarna<br />

i Gällivare, Lycksele och Östersund.<br />

Kultur för alla<br />

I mars anordnade division Kultur och utbildning ett<br />

tillgänglighetsseminarium på SF- biografen i Luleå.<br />

Temat var funktionshindrades möjlighet att delta och<br />

ta del <strong>av</strong> kultur. Seminariet, som lockade ett 80-tal<br />

besökare, <strong>av</strong>slutades med en dansföreställning <strong>av</strong><br />

kompaniet Spinn där dansare både med och utan<br />

funktionsnedsättningar ingår.<br />

Journal via webben<br />

Projektet Journal på nätet innebär att invånarna får<br />

tillgång till sin journalinformation via internet och<br />

Mina vårdkontakter. Norrbottens läns landsting är<br />

involverat i projektet tillsammans med Stockholm<br />

och Uppsala. I första skedet berörs ett begränsat<br />

antal invånare.<br />

Nöjda patienter i Hortlax<br />

De anställda vid Hortlax hälsocentral (bilden) får<br />

högst poäng i Norrbotten i mätningen Nationell<br />

patientenkät. Drygt 4 000 norrbottningar svarade<br />

på enkäten. De fick bedöma den upplevda nyttan,<br />

bemötandet, delaktigheten och förtroendet för läkaren<br />

eller sjuksköterskan på sin hälsocentral.<br />

Patienterna känner att de blir bemötta med<br />

respekt, och att läkaren/sjuksköterskan har lyssnat<br />

på vad de har att säga. Däremot kan tidspassningen<br />

bli bättre och även information om biverkningar <strong>av</strong><br />

läkemedel. Mätningen omfattar primärvård i 14 <strong>av</strong> 21<br />

landsting/regioner i landet.<br />

3

TEMA trycket på akuten<br />

Allt fler norrbottningar söker sig till sjukhusens akutmottagningar.<br />

Ökningen har accelererat de senaste åren och leder till missnöje och<br />

frustration, både bland patienter och personal. Går det att förändra<br />

människors sökbeteende eller är det annat som måste till för att<br />

förändra situationen?<br />

Landstingstidningen har besökt Piteå älvdals sjukhus där anställda<br />

anser att gränsen är nådd, men där det också finns ljuspunkter i form<br />

<strong>av</strong> akutläkare och ett samarbetsprojekt.<br />

2012<br />

64 849<br />

2011<br />

61 971<br />

ÖKNING FRÅN<br />

2011 TILL 2012<br />

+4,6%<br />

2009<br />

55 803<br />

2010<br />

57 145<br />

Antal besök vid Norrbottens fem akutmottagningar 2009-2012. Bilden är tagen på Kiruna sjukhus.<br />

Foto: MARIA ÅSÉN<br />

4<br />

landstingstidningen<br />

nummer 2 • 2013

Högt tempo i Piteå<br />

Hoppet står till akutläkare <strong>under</strong> utbildning<br />

Personalen vid akutmottagningen<br />

i Piteå känner sig ibland<br />

otillräcklig. När patienter fylls på<br />

i och utanför väntrummet ökar<br />

pressen på de anställda.<br />

Samtidigt finns ljuspunkter i<br />

form <strong>av</strong> akutläkare och ett projekt<br />

som ska förbättra samarbetet<br />

mellan sjuksköterskor och<br />

<strong>under</strong>sköterskor.<br />

Det är fredag förmiddag och<br />

fortfarande lugnt på akutmottagningen,<br />

som tillsammans med intensivvårds<strong>av</strong>delning<br />

och ambulans<br />

utgör Ivak på Piteå älvdals sjukhus.<br />

Det finns en påtaglig förväntan i luften;<br />

personalen vet att klockan närmar<br />

sig elva och därmed den tidpunkt<br />

då patienter brukar börja<br />

strömma in.<br />

Precis som på andra håll i länet<br />

och landet har det skett en stadig<br />

ökning <strong>av</strong> akuta besök i Piteå de<br />

senaste åren, med en extra skjuts<br />

från 2010 och framåt.<br />

– Det blir en stressad situation<br />

när man känner att man inte hinner<br />

med det som ska göras. Om an<strong>talet</strong><br />

patienter fortsätter att öka är risken<br />

att patientsäkerheten blir lidande,<br />

säger sjuksköterskan Margareta Seldahl,<br />

som arbetat som sjuksköterska<br />

sedan 1986 och med akutsjukvård i<br />

23 år.<br />

Hennes kollega Agneta Blom håller<br />

med. Även hon har lång erfarenhet<br />

med 36 år som sjuksköterska,<br />

var<strong>av</strong> tolv på akuten. Men ett sådant<br />

tryck som det är nu har de aldrig<br />

upplevt tidigare.<br />

Varje dygn kommer i genomsnitt<br />

50 patienter in till akuten och jourcentralen,<br />

som efter klockan 17 och<br />

<strong>under</strong> helger finns i samma lokaler.<br />

För att klara den tidvis ansträngda<br />

situationen har personalstyrkan<br />

omfördelats.<br />

– Vi har flyttat resurser inom Ivak<br />

och förstärkt på kvällar och nätter.<br />

Totalt finns cirka 20 heltidstjänster<br />

på akuten. Men vi kan inte bemanna<br />

för topparna. Dem får vi försöka<br />

hantera när de kommer, säger Birgitta<br />

Carlsson, enhetschef.<br />

Även på jourcentralen har besöken<br />

ökat, från 6 580 <strong>under</strong> 2011 till<br />

7 359 <strong>under</strong> 2012. Samtliga besökare<br />

bedöms vid ankomsten till akuten<br />

och leds därmed in på rätt ”spår” –<br />

antingen till akutvårdsmottagningen<br />

eller till jourcentralen.<br />

– Det finns fördelar med att ha<br />

mottagningarna på samma ställe.<br />

Problemet är att vi får ta emot<br />

många patienter som egentligen<br />

borde ha åkt till en vårdcentral på<br />

dagtid i stället.<br />

Sjuksköterskorna hjälper<br />

därför ofta till med att ordna en tid<br />

på vårdcentralen. Andra gånger försöker<br />

de lugna och förklara för<br />

människor så att de går med på att<br />

åka hem, med löfte om att få återkomma<br />

vid en försämring.<br />

– Det tar tid att motivera och det<br />

landstingstidningen<br />

nummer 2 • 2013<br />

”Personalen lägger<br />

mycket tid<br />

och energi på att<br />

hänvisa patienter<br />

rätt, exempelvis<br />

till vårdcentralen”,<br />

säger enhetschefen<br />

Birgitta<br />

Carlsson, till<br />

vänster. Sjuksköterskorna<br />

Margareta<br />

Seldahl och<br />

Agneta Blom, till<br />

höger, anser att<br />

gränsen är nådd<br />

— akutmottagningens<br />

personal<br />

mäktar inte med<br />

att ta hand om<br />

fler patienter.<br />

Foto: MARIA ÅSÉN<br />

Det blir<br />

en stressad<br />

situation<br />

när man<br />

känner att<br />

man inte<br />

hinner med<br />

det som<br />

ska göras.<br />

gäller att det blir bra samtal, det är<br />

en utmaning för personalen, säger<br />

hon.<br />

Margareta Seldahl och Agneta<br />

Blom möter då och då människor<br />

som åkt till akuten mitt i natten, när<br />

de i stället kunde ha väntat till morgonen<br />

och ringt vårdcentralen.<br />

– De flesta förstår oss när vi hänvisar<br />

sådant som kan vänta till vårdcentralen.<br />

Men en del kan bli förnärmade<br />

när de inte direkt får den vård<br />

de tycker att de är berättigade till.<br />

De ser ett samband mellan det<br />

Redan vid ingången sker en första<br />

sortering <strong>av</strong> patienterna, där de med<br />

bröstsmärtor och andningsbesvär får<br />

en egen kö.<br />

Så snart som möjligt får patienterna<br />

träffa en sjuksköterska för en första<br />

bedömning och sedan en doktor. Men<br />

därefter kan de bli sittande i timmar i<br />

väntan på provsvar eller tid till röntgen,<br />

något som ökar pressen på personalen.<br />

ökade trycket och att de äldre blivit<br />

fler och sjukare, samtidigt som vårdplatserna<br />

på sjukhuset blivit färre.<br />

Jämfört med för några år sedan<br />

skickas många fler hem i stället för<br />

att läggas in. För att bedöma vilka<br />

som klarar det måste de utredas, vilket<br />

tar tid och stoppar upp flödet på<br />

akuten.<br />

En annan förklaring kan vara att<br />

synen på sjukvård har förändrats.<br />

– Människor har inte tid att vara<br />

sjuka. Vården ska vara tillgänglig<br />

nu, inte i morgon eller om några<br />

timmar, säger Agneta Blom.<br />

O<strong>av</strong>sett vilka orsakerna är tror de<br />

inte att an<strong>talet</strong> patienter kommer att<br />

bli färre över tid, tvärtom.<br />

– Det handlar om en tidsanda och<br />

den är svår att förändra. Vi kommer<br />

till en punkt när vi måste bli fler om<br />

vi både ska klara patienterna och ha<br />

en bra arbetsmiljö, säger Margareta<br />

Seldahl.<br />

Till att börja med har blicken<br />

riktats mot den egna verksamheten.<br />

Det finns faktorer som kan göra väntetider<br />

kortare och personalens situation<br />

bättre.<br />

Ett exempel är besluts- och prioriteringssystemet<br />

Retts, som infördes<br />

för något år sedan.<br />

– Det har gjort det betydligt enklare<br />

att prioritera bland dem som<br />

kommer till akuten. Om patienterna<br />

får en första <strong>under</strong>sökning direkt de<br />

kommer in har de också lättare att<br />

finna sig i att vänta, säger Agneta<br />

Blom.<br />

Piteå älvdals sjukhus har dessutom<br />

tagit initiativ till utbildning <strong>av</strong><br />

fem egna akutläkare, specialister<br />

som nu vidareutbildar sig (se faktaruta).<br />

– Den första är klar inom några<br />

månader. Tack vare dem går det<br />

snabbare att få en korrekt första<br />

bedömning <strong>av</strong> patienten. Vi märker<br />

en stor skillnad när de är inne och<br />

jobbar, säger Birgitta Carlsson.<br />

I Piteå pågår även Akutenprojektet,<br />

som syftar till att förbättra teamarbetet<br />

på akutmottagningen.<br />

Genom att se över rutiner och journalhantering<br />

ska både patientsäkerheten<br />

och personalens arbetsmiljö<br />

bli bättre, är det tänkt.<br />

Just nu är dessutom en lokalmässig<br />

förändring på gång.<br />

– Ett rum som använts <strong>av</strong><br />

distriktssköterskorna blev ledigt när<br />

hemsjukvården övergick i kommunens<br />

regi. Det ska vi nyttja till ett <strong>av</strong><br />

våra två team, vilket kommer att<br />

sänka ljudnivån, säger hon.<br />

I väntrummet är det fortfarande<br />

stilla; hittills har bara fyra vuxna<br />

och ett barn anlänt.<br />

Eftersom det är fredag – inledningen<br />

<strong>av</strong> helgen – känns det som<br />

lugnet före stormen. Mycket kommer<br />

att hända innan det är dags för<br />

akutens personal att gå <strong>av</strong> sitt pass,<br />

byta om och åka hem.<br />

ULRIKA ENGLUND<br />

Fakta<br />

Akutläkare<br />

P I dag krävs en specialisering innan<br />

vidareutbildning till akutläkare, som<br />

är en så kallad grenspecialitet.<br />

P Socialstyrelsen har gjort en översyn<br />

<strong>av</strong> läkarnas specialitetsindelning,<br />

en rapport som presenterades 2012.<br />

I den föreslås att akutsjukvård ska<br />

organiseras kring en egen specialitet.<br />

P Om akutsjukvård blir en basspecialitet<br />

innebär det att ingen specialistutbildning<br />

kommer att krävas för den<br />

som vill bli akutläkare, något som<br />

väntas öka tillgången på akutläkare.<br />

P De fem akutläkarna som är <strong>under</strong><br />

tutbildning i Piteå är samtliga specialister<br />

som vidareutbildar sig.<br />

Källa: Socialstyrelsen och NLL<br />

5

TEMA trycket på akuten<br />

Från vänster sjuksköterskan<br />

Marja<br />

Skogfält, narkosläkaren<br />

Lars Larsson<br />

och AT-läkaren<br />

Bartosz Kuzmiszyn<br />

i ett akutrum på<br />

Ivak, Kiruna sjukhus.<br />

Det akuta omhändertagandet<br />

startar<br />

redan <strong>under</strong> ambulanstransporten<br />

till<br />

Kiruna sjukhus, här<br />

genom Therése<br />

Waaranperä, ambulans/iva-sjuksköterska.<br />

Foto: MARIA ÅSÉN<br />

Ambulanssjukvårdaren<br />

Lars-Åke<br />

Mukka och Therése<br />

Waaranperä på väg<br />

in till akuten.<br />

McDonaldsgenerationen<br />

vill inte vänta<br />

Trycket på akutmottagningarna<br />

ökar, både i Norrbotten och i resten<br />

<strong>av</strong> landet. Hur ska landstinget<br />

hantera situationen?<br />

— Erfarenheter visar att det är<br />

svårt att uppfostra befolkningen,<br />

säger Mats Brännström,<br />

hälso- och sjukvårdsdirektör.<br />

Förra året gjordes totalt<br />

64 849 akutbesök på länets fem<br />

akutmottagningar. Det är 2 878 fler<br />

jämfört med 2011 – en ökning med<br />

cirka 4,6 procent. Ökningen har<br />

accelererat <strong>under</strong> <strong>2000</strong>-<strong>talet</strong> och<br />

inget tyder på att trenden ska brytas.<br />

Bättre behandlingar gör att fler<br />

överlever sjukdomar, vilket lett till<br />

ett ökat antal äldre, multisjuka norrbottningar.<br />

Den gruppen står för en<br />

betydande del <strong>av</strong> besöken.<br />

Enligt landstingets hälso- och<br />

sjukvårdsdirektör Mats Brännström<br />

finns en hel del att göra för att de<br />

äldre ska slippa åka till akuten gång<br />

på gång.<br />

– Ibland måste man söka akut<br />

hjälp, men ofta beror besöken på att<br />

vi inte lyckats parera behoven.<br />

Undersökningar visar att med<br />

bättre planering innan hemfärd från<br />

sjukhuset och bättre kontakt mellan<br />

kommun, primärvård och anhöriga<br />

kan upp till hälften <strong>av</strong> de återinläggningar<br />

som sker inom en månad<br />

undvikas.<br />

– Mycket kan göras, men i ett<br />

annat skede. Antingen före eller<br />

efter att de kommer till akuten,<br />

säger han.<br />

En annan åldersgrupp som<br />

oftare uppsöker akuten är<br />

20-30-åringarna, unga vuxna som<br />

egentligen inte blivit sjukare.<br />

– De tillhör det som brukar kallas<br />

McDonaldsgenerationen. De har ett<br />

nytt sökmönster: de är vana att<br />

kunna hyra film, köpa mat och träna<br />

klockan två på natten. Känner de sig<br />

dåliga vill de träffa en doktor direkt,<br />

o<strong>av</strong>sett tid.<br />

6<br />

Mats Brännström konstaterar att<br />

många som kommer till akuten kan<br />

ha legitima behov att söka vård –<br />

men inte specialiserad vård mitt i<br />

natten.<br />

– Tröskeln när man söker vård<br />

och för vad har sjunkit. Det finns en<br />

hälsoosäkerhet i samhället, många<br />

är mer oroliga. Man har inte tillgång<br />

till äldre generationers erfarenhet<br />

på samma sätt som tidigare. Samtidigt<br />

har man svårt att värdera det<br />

man tar till sig på nätet, vilket också<br />

skapar onödig oro.<br />

Införandet <strong>av</strong> 1177-rådgivningen<br />

via telefon kan vara en del <strong>av</strong> förklaringen<br />

till de senaste årens ökning<br />

<strong>av</strong> besök.<br />

– Det finns en viss kritik från personal<br />

på akutmottagningarna att<br />

alltför många får rådet att åka till<br />

akuten. Det är något som behöver<br />

justeras och något vi arbetar med.<br />

Det finns två sätt att se på<br />

utvecklingen. Det ena är att acceptera<br />

den.<br />

– Då bygger man upp vården så<br />

den svarar mot behoven. Det kan<br />

innebära att ha en primärvårdsläkare<br />

på akuten. På så sätt kan man<br />

bejaka folks önskan att kunna söka<br />

vård direkt, vid alla tider på dygnet.<br />

Den andra hållningen är att styra<br />

befolkningen, exempelvis genom att<br />

hänvisa dem från akuten eller att<br />

göra det kostsamt att söka sig dit.<br />

– Genom att skapa ett ekonomiskt<br />

system som gör det dyrare kan<br />

man få människor att inte komma<br />

inramlande mitt i natten, om det<br />

inte finns medicinska behov.<br />

Hans egen inställning är att det<br />

Tröskeln när man<br />

söker vård och för vad<br />

har sjunkit. Det finns<br />

en hälsoosäkerhet i<br />

samhället, många är<br />

mer oroliga.<br />

måste gå att balansera de två inriktningarna.<br />

– Det är svårt att styra patientströmmar<br />

och det ligger inte<br />

i tiden att begränsa folks valmöjligheter.<br />

Samtidigt har vi<br />

inte oändligt med resurser.<br />

Det är svårt att acceptera att<br />

vi ska ha en hög bemanning<br />

för att hjälpa folk med<br />

banala saker nattetid om<br />

det därmed innebär att vi<br />

måste prioritera bort viktiga<br />

medicinska åtgärder.<br />

Med tanke på akutmottagningarnas<br />

centrala<br />

funktion – de flesta<br />

patienter kommer in till<br />

sjukhuset den vägen –<br />

tycker Mats Brännström<br />

att det är märkligt att<br />

det inte finns fasta läkare<br />

på akuten på svenska<br />

sjukhus.<br />

– I många andra<br />

länder har det länge<br />

funnits akutläkare som<br />

jobbar linjelöst och tar<br />

emot alla patienter. Resultatet<br />

är en effektivare vård.<br />

Med en bättre diagnos i ett<br />

tidigt skede blir det enklare<br />

att planera den fortsatta vården.<br />

I Sverige är akutläkare en ny<br />

specialitet, som kräver fem till<br />

sju års utbildning. Än så länge<br />

finns bara ett 80-tal akutläkare<br />

i hela landet. Landstinget har en<br />

vision att det på sikt ska finnas en<br />

kärna <strong>av</strong> fast anställda akutläkare<br />

på alla fem sjukhus i Norrbotten.<br />

–- Akutvård måste göras till en<br />

huvudprocess. Den största bristen<br />

på akutmottagningarna i dag är inte<br />

nödvändigtvis att det är för få<br />

anställda, utan <strong>av</strong>saknad <strong>av</strong> kontinuitet<br />

vad gäller läkare. Utan fast<br />

anställda läkare är det svårt att<br />

bedriva utveckling, säger Mats<br />

Brännström.<br />

ULRIKA ENGLUND<br />

”Det finns inte en lösning. Vi<br />

måste jobba med flera saker<br />

samtidigt för att klara det ökade<br />

trycket på akutvården”, säger<br />

landstingets hälso- och sjukvårdsdirektör<br />

Mats Brännström.

Därför ökar akutbesöken — fem chefer kommenterar statistiken:<br />

gällivare sjukhus<br />

Antal akutbesök de senaste åren:<br />

8 250 8 284 9 167 9 125<br />

2009 2010 2011 2012<br />

Minskning 2011-2012<br />

–0,4%<br />

kalix sjukhus<br />

Antal akutbesök de senaste åren:<br />

5 630 6 040 6 603 7 062<br />

2009 2010 2011 2012<br />

Ökning 2011-2012<br />

7,0%<br />

kiruna sjukhus<br />

Antal akutbesök de senaste åren:<br />

6 112 6 343 6 747 7 342<br />

2009 2010 2011 2012<br />

Ökning 2011-2012<br />

8,8%<br />

piteå älvd. sjukhus<br />

Antal akutbesök de senaste åren:<br />

9 732 9 498 10 394 11 052<br />

2009 2010 2011 2012<br />

Ökning 2011-2012<br />

6,3%<br />

S<strong>under</strong>by sjukhus<br />

Antal akutbesök de senaste åren:<br />

26 079 26 980 29 060 30 268<br />

2009 2010 2011 2012<br />

Ökning 2011-2012<br />

4,1%<br />

Fotnot: Siffrorna <strong>av</strong>ser enbart besök vid länets akutmottagningar. Inga jourcentraler är medräknade.<br />

Per Marcusson,<br />

Gällivare<br />

Minskning<br />

i Gällivare<br />

M I Gällivare minskade an<strong>talet</strong><br />

akutbesök mellan 2011 och<br />

2012, vilket gör orten till ett<br />

undantag i länet. Etableringen<br />

<strong>av</strong> Adviva hälsocentral kan<br />

vara förklaringen.<br />

Från 2009 har trycket på<br />

akutmottagningen ökat stadigt i<br />

Gällivare. Trenden bröts förra<br />

året när an<strong>talet</strong> besök i stället<br />

minskade något. Samma år etablerade<br />

sig den privata vårdgivaren<br />

Adviva hälsocentral i samhället.<br />

Sambandet är tydligt,<br />

enligt Per Marcusson, verksamhetschef<br />

vid akutvårdsenheten.<br />

– Minskningen sammanfaller<br />

med deras öppnande. När tillgängligheten<br />

till primärvård<br />

ökar minskar trycket på akuten.<br />

Kan vårdcentralerna ta en extra<br />

patient på eftermiddagen innebär<br />

det ett besök mindre hos oss.<br />

Sett till de senaste åren har<br />

samtidigt sökmönstret hos<br />

befolkningen förändrats.<br />

– Det märks vad gäller ambulanstransporterna,<br />

som också<br />

ökar i länet. Sjukligheten bland<br />

befolkningen har inte blivit större,<br />

men människor söker vård<br />

för enklare åkommor än man<br />

gjorde tidigare. Det är ett beteende<br />

som är svårt att förklara.<br />

Per Marcusson är övertygad<br />

om att trycket på akuten skulle<br />

minska om tillgängligheten till<br />

primärvård var bättre. Av den<br />

anledningen ser han fram emot<br />

organisationsförändringen i<br />

landstinget.<br />

– Närsjukvårdsreformen skapar<br />

förutsättningar för primärvården<br />

att arbeta med patientprocesser<br />

och tydligare styra<br />

patienterna dit man vill.<br />

Ansvarsfrågan blir tydligare än<br />

den är i dag, när olika divisioner<br />

är inblandade.<br />

På S<strong>under</strong>by sjukhus pågår<br />

ett försök med en allmänläkare<br />

som tjänstgör på akuten<br />

för att ta hand om enklare fall.<br />

Målet är att öka flödet genom<br />

akutmottagningen, förkorta<br />

onödig väntan för patienter och<br />

landstingstidningen<br />

nummer 2 • 2013<br />

Birgitta Forsberg,<br />

Kalix<br />

”Vi har fått<br />

mer att göra”<br />

M I Kalix är trenden tydlig – fler<br />

söker sig till akuten varje år.<br />

– När vårdcentraler på omgivande<br />

orter drar ner kommer<br />

fler till oss, säger Birgitta Forsberg,<br />

verksamhetschef vid<br />

Ivak, Kalix sjukhus.<br />

Birgitta Forsberg är inte förvånad<br />

över statistiken som visar<br />

att an<strong>talet</strong> besök ökar vid akutmottagningen.<br />

Hon ser en tydlig<br />

koppling till tillgängligheten till<br />

primärvård.<br />

– När exempelvis läkarnas<br />

jourtider minskar vid vårdcentralen<br />

i Haparanda söker sig<br />

patienterna hit i stället. Vi har<br />

fått mycket mer att göra än tidigare.<br />

Kopplingen till vårdcentralerna<br />

märks även <strong>av</strong> sommartid.<br />

Då stiger besöksan<strong>talet</strong> rejält på<br />

akutmottagningen i Kalix.<br />

– Det är fler människor i<br />

rörelse på sommaren, men<br />

framför allt handlar det om att<br />

andra mottagningar och vårdcentraler<br />

har stängt eller<br />

begränsade öppettider.<br />

Hon lyfter fram att kr<strong>av</strong>en på<br />

tillgänglighet förändrats – speciellt<br />

unga vill att vård ska finnas<br />

att tillgå snabbt och lätt, o<strong>av</strong>sett<br />

tid på dygnet.<br />

– En annan förklaring kan<br />

vara att trycket på vård<strong>av</strong>delningar<br />

ökat och platserna blivit<br />

färre. Om äldre patienter skrivs<br />

ut tidigt ökar risken att de blir<br />

sjuka igen och kommer in på<br />

nytt via akuten.<br />

Ytterligare en förklaring kan<br />

vara de råd om vård som ges till<br />

dem som ringer 1177.<br />

– Vi såg en tydlig ökning när<br />

1177 infördes. De har en manual<br />

de följer, men klart är att fler<br />

patienter än tidigare hänvisas<br />

till akuten.<br />

Kristina Östman,<br />

Kiruna<br />

”Vi hänvisar många<br />

till primärvården”<br />

M Kiruna sjukhus hade den<br />

procentuellt sett största<br />

ökningen i länet <strong>av</strong> akuta<br />

besök mellan 2011 och 2012.<br />

– Förr frågade man kanske<br />

en släkting, nu vänder man sig<br />

direkt till oss, säger Kristina<br />

Östman, verksamhetschef för<br />

akutsjukvården.<br />

En förklaring som Kristina<br />

Östman lyfter fram är ett förändrat<br />

sökmönster.<br />

– Alla har inte förtroende för<br />

någon som de kan fråga. I stället<br />

letar de information på webben<br />

och blir ibland ännu mer oroliga.<br />

Sedan kommer de till oss,<br />

säger hon och tillägger att det<br />

inte bara är negativt.<br />

– Det visar samtidigt att de<br />

har ett stort förtroende för akutsjukvården<br />

i Kiruna.<br />

Hon har en känsla <strong>av</strong> att den<br />

så kallade McDonalds-effekten<br />

kommit till Kiruna: den yngre<br />

generationen vill inte vänta.<br />

– Många har svårt att acceptera<br />

en tid hos primärvården en till<br />

två dagar framåt i tiden och<br />

kommer till akuten i stället. Men<br />

akutmottagningen är till för akut<br />

sjuka och vi hänvisar i många<br />

fall patienterna till primärvården.<br />

Risken är annars att vi inte<br />

räcker till och att det blir rörigt<br />

när det händer något allvarligt.<br />

Ytterligare en förklaring kan<br />

ligga hos 1177-rådgivarna.<br />

– Är någon orolig får de rådet<br />

att åka till akuten, säger hon.<br />

Har nedläggningen <strong>av</strong> akutkirurgin<br />

i Kiruna bidragit till en<br />

ökad oro och därmed fler besök<br />

”för säkerhets skull” på akutmottagningen?<br />

– Det är svårt att säga. Men<br />

visst, det är mycket känslor i det<br />

hela som kan ha skapat oro hos<br />

befolkningen.<br />

skapa utrymme för de svårt<br />

sjuka och skadade.<br />

– Den som söker för ont i halsen<br />

kan åka hem efter en halvtimme<br />

i stället för att först behöva<br />

vänta i fem timmar. Det gagnar<br />

både patienten och personalen,<br />

som i stället kan koncentrera<br />

sig på dem som verkligen<br />

behöver akut hjälp, säger Mats<br />

Brännström, hälso- och sjukvårdsdirektör.<br />

Ett försök som gjordes <strong>under</strong><br />

några veckor föll väl ut och fick<br />

en fortsättning i ett utökat projekt.<br />

Det ska pågå <strong>under</strong> 2013<br />

Marie Asplund,<br />

Piteå<br />

Hård belastning<br />

i Piteå<br />

M I Piteå har belastningen ökat<br />

markant både på akuten och<br />

på jourcentralen, som öppnar<br />

klockan 17.<br />

– Många <strong>av</strong> dem som söker<br />

akut är riktigt sjuka. Känslan är<br />

att de inte har den vårdkontakt<br />

de borde ha antingen på vårdcentralen<br />

eller med en specialistläkare,<br />

säger Marie Asplund,<br />

verksamhetschef vid Ivak/Operation.<br />

Hon lyfter fram vikten <strong>av</strong> en<br />

fungerande kontakt med primär-<br />

eller specialistvården för<br />

den som är multisjuk.<br />

– Uppstår en akut situation<br />

behövs inte mycket för att en<br />

multisjuk person ska behöva<br />

hjälp. Om de inte har någon<br />

annan att kontakta kommer de<br />

till oss.<br />

En annan orsak kan vara rådgivningen<br />

via 1177.<br />

– Det är ingenting vi har<br />

belägg för, men vi uppfattar det<br />

så att många blir hänvisade till<br />

oss därifrån.<br />

Ytterligare något som spelar<br />

in är hur helgdagar faller in.<br />

Många röda dagar, exempelvis<br />

<strong>under</strong> julhelgen, gör att vårdcentralerna<br />

håller mer stängt.<br />

Det gör att fler vänder sig till<br />

akuten i stället.<br />

Asplund ser samtidigt en attitydförändring<br />

i samhället.<br />

– Man vill ha hjälp nu, inte<br />

om ett par timmar eller i morgon.<br />

Hon konstaterar att det är<br />

svårt att styra patientströmmar.<br />

– Men om vi accepterar att<br />

det ser ut så här måste vi få mer<br />

resurser för att kunna ta hand<br />

om dem som kommer. Som det<br />

är nu har vi varken bemanning<br />

eller lokaler för att klara trycket.<br />

Allmänläkare på försök på akuten i S<strong>under</strong>byn<br />

och sedan utvärderas. Satsningen<br />

är inte okontroversiell. I en<br />

tid <strong>av</strong> läkarbrist på många vårdcentraler<br />

kan det sticka i ögonen<br />

att även akutmottagningarna<br />

börjar rycka i distriktsläkarna.<br />

Mats Brännström kan förstå kritiken<br />

men ser tydliga fördelar<br />

Johan Strömbäck,<br />

S<strong>under</strong>byn<br />

”Ett rop<br />

på hjälp”<br />

M Akutmottagningen vid S<strong>under</strong>by<br />

sjukhus hade den enskilt<br />

största ökningen i länet med<br />

1 208 fler patienter <strong>under</strong> 2012<br />

jämfört med 2011.<br />

Förra årets statistik landade<br />

på rekordhöga 30 268 besök i<br />

S<strong>under</strong>byn. Varje dygn togs i<br />

genomsnitt 11,5 fler patienter<br />

emot än året innan.<br />

– Ökningen har pågått i<br />

många år. Jämför vi 2012 med<br />

2006 så är ökningen <strong>av</strong> an<strong>talet</strong><br />

besök cirka 7 000 på ett år, säger<br />

Johan Strömbäck, enhetschef.<br />

Ökningen återfinns bland<br />

både män och kvinnor i alla<br />

åldersgrupper, men den största<br />

svarar äldre och unga vuxna för.<br />

De äldre patienterna, som finns<br />

i åldersgrupperna 60-69, 70-79<br />

samt 80 år och äldre, svarar för<br />

3 500 <strong>av</strong> dessa 7 000 besök.<br />

– En annan, mer oväntad<br />

åldergrupp som besöker akutmottagningen<br />

oftare är<br />

19-29-åringarna. De står för en<br />

20-procentig ökning sett mellan<br />

åren 2006 och 2012.<br />

Det flesta som kommer till<br />

akutmottagningen är bosatta i<br />

Luleå kommun och Boden kommun.<br />

S<strong>under</strong>byn är samtidigt ett<br />

länssjukhus och tar hand om<br />

patienter från hela Norrbotten,<br />

om än främst från kustregionen.<br />

– Det finns ingen ensidig förklaring<br />

till de ökande patientströmmarna,<br />

konstaterar han.<br />

En sak är han dock övertygad<br />

om: ett besök på akutmottagningen<br />

kan vara ett rop på hjälp.<br />

– Om anhöriga är oroliga eller<br />

om patienter upplever att de inte<br />

klarar sig själva – deras kroniska<br />

sjukdom kanske förvärras – så<br />

märker vi det genom ett ökat<br />

söktryck. Att åka till akuten är<br />

inte sällan ett rop på hjälp.<br />

med att en allmänläkare finns<br />

på plats.<br />

– Vi har att hantera att människor<br />

åker till akutmottagningen<br />

och vill ha hjälp även för enklare<br />

åkommor. Det handlar inte om<br />

att bygga upp en primärvårdsmottagning<br />

på akuten.<br />

7

Blivande läkare på utbildning i fjällterräng<br />

Räddare i nöden<br />

Snö, kyla och fjäll är en perfekt<br />

kombination för att öva akut omhändertagande<br />

utanför sjukhusets<br />

väggar.<br />

I mars var det åter dags för<br />

Riksgränsenkursen.<br />

En solig men bitande kall marsvecka<br />

genomfördes utbildningen<br />

Katastrof- och skadehandläggning<br />

vintertid, organiserad <strong>av</strong> medicinkliniken<br />

vid Kiruna sjukhus.<br />

Målgruppen är i första hand läkare<br />

<strong>under</strong> utbildning, men <strong>under</strong> årens<br />

lopp har även sjuksköterskor, ambulanssjukvårdare<br />

och andra med intresse<br />

<strong>av</strong> akutsjukvård varit med. Av årets<br />

60 deltagare var ungefär hälften ATläkare<br />

från Norrbotten, resten kom<br />

från övriga landet förutom några från<br />

Norge.<br />

Utbildningen är ensam i sitt slag.<br />

– Det finns andra som innehåller<br />

delar <strong>av</strong> det vi erbjuder, men ingen<br />

som helt motsvarar denna, säger Fredrik<br />

Kjellberg, överläkare vid medicinkliniken<br />

i Kiruna och kursansvarig tillsammans<br />

med läkarkollegorna Staffan<br />

Stålnacke och Mikael Grumstedt<br />

samt narkossköterskorna Ann-Katrin<br />

Fredlund Stålnacke och Per-Olov<br />

Edvinsson.<br />

Redan i mitten <strong>av</strong> 1980-<strong>talet</strong><br />

genomfördes den första kursen i Riksgränsen.<br />

Det stora intresset har gjort<br />

att den successivt utökats.<br />

– Vi har ännu inte tvingats tacka nej<br />

till någon, men fler än 60 kan vi nog<br />

Veckan <strong>av</strong>slutas<br />

med en katastrofövning.<br />

När<br />

räddningsmanskapet<br />

kommit<br />

vidtar arbetet<br />

med att föra ner<br />

de skadade.<br />

inte ta emot. Det handlar dels om<br />

lokalmässiga begränsningar i Riksgränsen,<br />

dels om att vi inte klarar mer<br />

på den ledarstyrka på tio till tolv personer<br />

vi är dag.<br />

Att just medicinkliniken står<br />

som arrangör har att göra med att<br />

flera <strong>av</strong> medarbetarna har gedigen<br />

fjällvana och vet vad som krävs för att<br />

lyckas med räddnings- och sjukvårdsinsatser<br />

<strong>under</strong> riktigt besvärliga förhållanden.<br />

I gruppen finns även erfarenhet<br />

från den alpina fjällräddningen.<br />

– Förutom det vanliga medicinska<br />

omhändertagandet tillkommer miljöfaktorer<br />

i form <strong>av</strong> väder, vind, snö,<br />

kyla och l<strong>av</strong>inrisk. Vid en olycka i fjällen<br />

krävs även ett psykologiskt<br />

omhändertagande, exempelvis om<br />

någon förolyckas och människor förblir<br />

insnöade.<br />

Ledarnas kunskap kompletteras<br />

Pelle Gustafson, specialist i ortopedi<br />

och chefläkare vid Patientförsäkringen<br />

LÖF, har <strong>under</strong>visat <strong>under</strong> Riksgränsenkursen<br />

de senaste åtta åren. De praktiska<br />

momenten gås först igenom inomhus.<br />

med föreläsningar <strong>av</strong> experter på olika<br />

områden. Flera <strong>av</strong> dem återkommer år<br />

efter år.<br />

En <strong>av</strong> dem är radiologen Anna<br />

Bågenholm, verksam vid sjukhuset i<br />

Tromsö, som blivit känd för att mirakulöst<br />

räddats till liv efter hjärtstillestånd<br />

och svår nedkylning till följd <strong>av</strong><br />

en dramatisk skidolycka.<br />

Men veckan består inte bara <strong>av</strong><br />

föreläsningar och övningar. Det<br />

<strong>av</strong>sätts också tid till skidåkning på<br />

egen hand, några timmar mitt på<br />

dagen.<br />

– Vi startar tidigt med föreläsningar<br />

och fortsätter sedan <strong>under</strong> kvällen.<br />

Det känns rätt att ge deltagarna<br />

chans att ta del <strong>av</strong> vad Riksgränsen<br />

har att erbjuda när de ändå är på<br />

plats, säger Fredrik Kjellberg.<br />

Kursen <strong>av</strong>slutas med en katastrofövning,<br />

som samtidigt utgör en examination<br />

där deltagarna får använda<br />

sig <strong>av</strong> sina nya kunskaper.<br />

ULRIKA ENGLUND<br />

Fakta<br />

Riksgränsenkursen<br />

P Målet är att ge kunskaper i traumatologi<br />

och akut omhändertagande<br />

utomhus i vinterklimat.<br />

P Förutom teoretiska föreläsningar,<br />

bland annat om thoraxtrauma,<br />

kylskador och katastrofpsykologi,<br />

innehåller utbildningen praktiska<br />

moment. De tillämpas först inomhus,<br />

innan det är dags att prova på<br />

dem utomhus <strong>under</strong> besvärligare<br />

förhållanden.<br />

P Bland annat övar man på intubation,<br />

fixation <strong>av</strong> brutna ben och<br />

sökning med transceiver.<br />

P Deltagarna får även träna på samarbete<br />

och ledarskap i utsatta situationer.<br />

Källa: Nll<br />

Gruppen tränar på att ta hand<br />

om och transportera ner en skadad<br />

från berget <strong>under</strong> överinseende <strong>av</strong><br />

instruktörerna Torbjörn Messner och<br />

Magnus Andersson.<br />

Foto: KERSTIN BERGENTZ<br />

8

Landstingets stuga Björklyan<br />

ligger i byn i Björkliden, nära den<br />

anrika Gammelgården.<br />

Foto: ULRIKA ENGLUND<br />

Din egen fjällstuga<br />

Björklyan är öppen för alla i landstinget<br />

Intresset är stort för att hyra<br />

Björklyan, landstingets personalstuga<br />

i Björkliden.<br />

— I år är det så gott som fullbelagt<br />

från mitten <strong>av</strong> mars till mitten<br />

<strong>av</strong> maj, säger Ruth Ylipää vid informationen<br />

på Kiruna sjukhus.<br />

Björklyan ligger nere i byn i<br />

Björkliden. Utsikten mot Lapporten är<br />

fin, men den här dagen är det gråmulet<br />

och blåsigt och inte mycket till sikt.<br />

Inte heller Torneträsk skymtar mellan<br />

björkarna, vilket det brukar göra när<br />

vädret är bra. Skidåkarna låter sig<br />

dock inte hindras <strong>av</strong> vädret där de<br />

svänger nedför pisterna på andra<br />

sidan järnvägen.<br />

Stugan har tre sovrum med två,<br />

fyra respektive sex bäddar. Maten<br />

lagas i ett gemensamt kök som är<br />

utrustat med kyl, frys och mikrovågsugn.<br />

Dessutom finns ett allrum, en<br />

bastu och en altan.<br />

Landstingsfastigheter förvaltar stugan,<br />

som uppfördes 1967. Några år<br />

senare, 1970-71, byggdes den om och<br />

fick bland annat en större altan.<br />

Under årens lopp har det skett löpande<br />

<strong>under</strong>håll <strong>av</strong> stugan, men nu är det<br />

dags för en större renovering.<br />

Under fyra veckor i juni, fram till<br />

midsommar, ska alla fönster ersättas<br />

med treglasfönster och samtliga armaturer<br />

bytas ut, liksom vägguttag och<br />

kontakter. Innertak och dörrar ska<br />

laseras och ett duschutrymme förses<br />

med ny matta.<br />

Ulf Andersson, drifttekniker från YIT,<br />

lämnar Björklyan efter en tillsyn där<br />

han bland annat kontrollerat ett element<br />

som frusit. I juni ska den drygt<br />

40-åriga stugan renoveras.<br />

– Det blir en genomgång med byte<br />

<strong>av</strong> ytskikt, säger Ulf Mämmi, fastighetsförvaltare<br />

i Kirunadistriktet.<br />

Informationen på Kiruna sjukhus<br />

ansvarar för bokning och nyckelutlämning.<br />

I år har som vanligt många<br />

varit intresserade <strong>av</strong> att boka platser<br />

<strong>under</strong> vårvintern. Mellan mitten <strong>av</strong><br />

mars och mitten <strong>av</strong> maj är det i princip<br />

fullbelagt.<br />

Under storhelgerna påsk, valborg<br />

och Kristi himmelsfärd vill så många<br />

hyra att man gör en lottdragning och<br />

även utser reserver.<br />

Övrig tid på året är trycket inte<br />

lika hårt, även om allt fler har börjat<br />

upptäcka hur fint det är i Björkliden<br />

<strong>under</strong> hösten.<br />

– Från slutet <strong>av</strong> juli, hela augusti<br />

och hela september är det i stort sett<br />

fullt, förutom några ströplatser. Men<br />

vi brukar få en del <strong>av</strong>bokningar, så<br />

den som är intresserad ska inte tveka<br />

att höra <strong>av</strong> sig, säger Ruth Ylipää.<br />

Alla medarbetare i landstinget kan<br />

boka plats i stugan. De flesta besökare<br />

är från kusten.<br />

– De som bor i Malmfälten har<br />

oftast tillgång till egna stugor, säger<br />

hon.<br />

Är det samma personer som återvänder<br />

till Björklyan?<br />

– Några återkommer och bokar<br />

varje år, men vi har en hel del nya<br />

namn också.<br />

Vad säger de som varit där?<br />

– De flesta tycker att det är jättefint.<br />

Sedan ska man komma ihåg att<br />

det vad gäller standarden är en stuga,<br />

inget hotell.<br />

ULRIKA ENGLUND<br />

Fakta<br />

Björklyan<br />

P Priset är 150 kronor per person och<br />

natt förutom storhelgerna påsk, valborg<br />

och Kristi himmelsfärd då det<br />

kostar 200 kronor per person och natt.<br />

P Den som vill hyra får antingen en<br />

nyckel skickad till sig eller åker förbi<br />

och hämtar den på Kiruna sjukhus.<br />

P Bokningar görs via e-post till<br />

kiruna.sjukhus@nll.se eller per telefon<br />

0980-730 06.<br />

P I år var startdatumet för bokningar<br />

den 8 januari klockan 08.00.<br />

Källa: NLL<br />

Björklyan hyrs ut året om, även om de flesta landstingsanställda lockas till Björkliden för skidåkning på vårvintern och<br />

vandring <strong>under</strong> hösten. I höstas köptes en ny soffgrupp in till allrummet. Sovrummen har två, fyra respektive sex bäddar och<br />

är utrustade med kuddar och täcken. I allrummet finns möjlighet att tända en brasa, för den som behöver mer värme.<br />

krönika teija joona<br />

Teija Joona är divisionschef i Service. Hon tycker om<br />

det enkla campinglivet, reser gärna och gärna ofta, läser<br />

helst för det mesta och det mesta. Hennes motto är ”Lev<br />

varje dag som den sista och lär som den första”.<br />

Den gliiiiiider<br />

in i mål – igen<br />

Fram till mitten <strong>av</strong> 90-<strong>talet</strong> hade de finska<br />

lejonen aldrig vunnit guld varken i OS eller<br />

VM. Bästa placeringen någonsin var en andra<br />

plats. Finnarna hoppades varje gång ett stort<br />

mästerskap närmade sig att NU, nu ska vi visa alla och<br />

vinna. Men det blev aldrig så!<br />

Det pratades om det dåliga självförtroendet och om<br />

att vara sämst när det gäller, för de var inte dåliga –<br />

spelarna i laget. Våren 1995 skulle VM i hockey spelas<br />

i Stockholm. Curre Lindström – en svensk, bara det – var<br />

tränare och helt plötsligt började det hända något! De<br />

började vinna, kom till final och mötte Sverige i Sverige<br />

och Globen! Och de vann guld – det första i finskhistorien.<br />

Ni kan inte ana vilken folkfest det var i Finland och<br />

alla ville göra Curre Lindström till Finlands president.<br />

Fortfarande hörs den svenska kampsången i Finland och<br />

matchen visas än i dag på tv. Så stort var det!<br />

Men vad var det då som gjorde att förlorarna började<br />

vinna? I stället för att se alla hinder, började de fokusera<br />

på möjligheterna. Curre Lindström berättade att han<br />

ritade en målbur med en målvakt och frågade sina spelade<br />

vad de såg. ”En svensk jävel”, sa de flesta. Men en<br />

kille, han såg bara de öppna ytorna, och där skulle han<br />

sätta in pucken.<br />

Det är den inställningen som gör ett förlorande lag till<br />

världsmästare.<br />

Jag vill tänka som Curre Lindström och visa mina spelare<br />

och även publiken, de öppningar som finns för<br />

utveckling. Jag har många duktiga spelare i laget som<br />

delar min inställning och min entusiasm. Vi vet att målvakten<br />

finns där, men han får inte vara hindret som gör<br />

att vi inte vågar.<br />

I landstinget har vi två stora projekt på gång som<br />

division Service har ansvaret för att genomföra. Det ena<br />

heter Effektiva inköp. Med samlat grepp, bra styrning<br />

och ändrat köpbeteende kan vi spara stora pengar – två<br />

procent bättre inköp genererar över 60 miljoner, bara<br />

som ett exempel. Pengar som vi kan använda i vården<br />

i stället.<br />

Det andra handlar om facility management, FM. Vårt<br />

mål är en verksamhet där alla servicetjänster utförs <strong>av</strong><br />

servicepersonal och vårdpersonal får mer tid att ta hand<br />

om patienter. Det låter klokt, eller hur? En stor utmaning<br />

som vi kommer att lyckas med om vi inte går med på att<br />

målvakten får bestämma utan i stället låter ledorden helhetssyn,<br />

samverkan och flexibilitet styra. Med respekt<br />

och ödmjukhet för varandras arbetsuppgifter och utan<br />

revirpinkande kommer det att gå bara fint.<br />

Finnarna, de vann sin guldmedalj och blev världsmästare<br />

till slut. Jag vill också leda min division att utvecklas<br />

mot världsklass och vara en förebild som organisation.<br />

Första steget är att vinna Utmärkelsen Svensk Kvalité –<br />

det största som finns att vinna i Sverige och där priset<br />

delas ut <strong>av</strong> den kungliga familjen. Mål ska man ha och<br />

pucken, den ska in i målet.<br />

Där sätter jag punkt och sjunger sången som finnarna<br />

gjorde till sin egen. ”Den glider in, den glider in, den glider<br />

in i mål igen. Vi ska kämpa, vi ska ge, allt det vi har,<br />

vi ska ta guld igen...”<br />

landstingstidningen<br />

nummer 2 • 2013 9

på gång<br />

Omvårdnad i fokus<br />

Seminariedag för sjuksköterskor<br />

med omvårdnad i fokus – för att<br />

lyfta omvårdnadens betydelse<br />

som eget kunskapsområde för<br />

sjuksköterskan. Den 22 april i sessionssalen,<br />

landstingshuset, Luleå.<br />

Länsdiabetesdagen<br />

En konferens för alla som arbetar<br />

med diabetes inom landstinget,<br />

kommuner och privata vårdgivare<br />

inom vårdvalet. Föreläsare är Bibbi<br />

Smide och Owe Jonsson. Konferensen<br />

äger rum den 23 april i sessionssalen,<br />

landstingshuset i Luleå.<br />

Behandling <strong>av</strong> bensår<br />

Hudmottagningen, S<strong>under</strong>by sjukhus,<br />

erbjuder utbildning i grundläggande<br />

bensårsbehandling. Tid:<br />

13.00-14.30 den 25 april och 23<br />

maj. Intresseanmälan skickas till<br />

eva-mari.isaksson@nll.se eller<br />

monika.h.lindberg@nll.se<br />

Svårläkta sår med<br />

fokus på trycksår<br />

Professor Christina Lindholm föreläser<br />

om hur man förebygger och<br />

behandlar svårläkta sår. Datum är<br />

måndag 6 maj i aulan, S<strong>under</strong>by<br />

sjukhus. Föreläsningen videosänds<br />

till NLL-personal vid sjukhusen i Kiruna,<br />

Gällivare och Kalix. Anmälan<br />

senast den 29 april via insidan.nll.<br />

se/Medicinska-specialiteter<br />

Barns rättigheter<br />

En konferens om barns rättigheter<br />

äger rum den 15 maj i sessionssalen,<br />

landstingshuset i Luleå för politiker,<br />

chefer och andra berörda<br />

yrkesgrupper inom kommun och<br />

landsting, samt övriga med ansvar<br />

eller intresse för barns rättigheter.<br />

Deltagar<strong>av</strong>gift: 500 kr. Anmälan<br />

via: www.bd.komforb.se<br />

tandvårdsdagar<br />

Den 16-17 maj arrangeras<br />

Tandvårdsdagar på<br />

Kulturens Hus i Luleå.<br />

Temat är Våra äldre patienter<br />

och Hälsosamma<br />

Folktandvården.<br />

Inspirationsdagar i<br />

Luleå och Gällivare<br />

Inspirationsdagar om förbättringsoch<br />

utvecklingsarbete hålls för<br />

landstingets anställda den 28 maj<br />

i landstingshusets sessionssal, Luleå,<br />

och den 29 maj i aulan, Gällivare<br />

sjukhus.<br />

universitetsKurs i<br />

forskningsmetodik<br />

Umeå universitet startar en ny<br />

forskningsförberedande kurs i september<br />

som vänder sig till specialistläkare<br />

och ST-läkare inom primärvård<br />

och specialiserad sjukhusvård.<br />

Anmälan senast den 30<br />

maj till kurssekreterare Karin Hedlund,<br />

epost: karin.hedlund@vll.se<br />

Landstingsfullmäktige<br />

Landstingsfullmäktige sammanträder<br />

12-13 juni i Haparanda. Mötet<br />

är öppet för allmänheten och<br />

sänds via webb-tv och närradio.<br />

Ung poesi blir till musik<br />

Ord och toner möts i projektet Poesimelodi. Dikter <strong>av</strong> barn och unga samlas in via Polarbibblo.se, länsbibliotekets<br />

interaktiva webbplats. En jury med musiker väljer ut tio dikter som unga elever vid länets musik- och<br />

kulturskolor komponerar melodier till. Norrbottensmusiken arrangerar de nya melodierna och musikerna i<br />

Norrbotten Big Band spelar sedan de tonsatta dikterna på en skolturné <strong>under</strong> hösten 2014. De andra dikterna<br />

som skickas in till Poesimelodibrevlådan publiceras i dikthäften, som delas ut till alla som medverkat.<br />

Konst i sin rätta miljö<br />

Landstinget köper in en hel del konst<br />

varje år. Nu finns möjlighet att se var<br />

en del <strong>av</strong> den placerats.<br />

Varje år köper landstinget konst för<br />

500 000 kronor, ett 60-tal verk. Mellan<br />

november och januari ställdes som vanligt<br />

inköpen ut i landstingshuset i Luleå.<br />

Denna gång hade en del original ersatts <strong>av</strong><br />

ark med presentationer <strong>av</strong> konst som<br />

redan fått en plats i landstingets lokaler.<br />

Besökarna fick därmed se konsten i sitt<br />

sammanhang, något som enligt Henrik<br />

Ygge, konstansvarig i landstinget, kan tillföra<br />

en dimension.<br />

– Utgångspunkten är att konsten ska ha<br />

en koppling till platsen eller verksamheten.<br />

Men det fungerar givetvis också att<br />

den bara lyfter miljön på något sätt, säger<br />

han.<br />

Henrik Ygge tar gärna emot förslag på<br />

placeringar <strong>av</strong> inköpt konst; en motivering<br />

om varför ett visst verk skulle passa på ett<br />

visst ställe.<br />

Det gjorde personalen vid Arjeplogs<br />

vårdcentral, som på så sätt fick konstnären<br />

Mats Wikströms Handhälsande positivt<br />

inställd ekorre i brons till sin reception.<br />

– En lyckad placering med ett välkomnande<br />

uttryck.<br />

Ett annat val som Henrik Ygge är nöjd<br />

med är platsen för det färgstarka collaget<br />

Orangutangs <strong>av</strong> danskan Tanja K Jensen.<br />

Syncentralen i Luleå ska både ha den som<br />

utsmyckning och för att nyttja i verksamheten<br />

med synskadade.<br />

– Det är fantastiskt när konst <strong>av</strong> hög<br />

kvalitet även kan användas konkret i vården.<br />

Ytterligare ett exempel som han lyfter<br />

fram är ett screentryck på plåt som Tomas<br />

Colbengtson skapat med utgångspunkt i<br />

en pressbild från 1931. Mötet visar tvångsförflyttade<br />

samer från Norrbotten som<br />

möts <strong>av</strong> Västerbottenssamer. Den hänger i<br />

väntrummet på vårdcentralen i Karesuando.<br />

En självklar plats, anser han.<br />

– Människorna på bilden härrör från<br />

trakten och har släkt där.<br />

Henrik Ygge köper den mesta konsten<br />

på utställningar, men börjar egentligen<br />

hellre i den andra änden – i verksamheten.<br />

– Min ambition är att besöka platsen<br />

och diskutera med personalen vilken typ<br />

<strong>av</strong> konstverk som skulle kunna fungera<br />

där. Först därefter gör jag inköpet.<br />

AYJO svenska mästare<br />

Arctic Youth Jazz Orchestra, AYJO, vann<br />

nyligen SM för ungdomsstorband. Musiken<br />

var komponerad för AYJO <strong>av</strong> systrarna<br />

Malin och Karolina Almgren, födda<br />

1990 och 1992. De ledde bandet och var<br />

också solister på saxofon respektive trummor.<br />

AYJO består <strong>av</strong> ungdomar från hela<br />

Henrik Ygge, konstansvarig<br />

i landstinget, ser ett<br />

värde i att visa var konsten<br />

hamnat och varför. Ett <strong>av</strong><br />

presentationsarken visar<br />

Mats Wikströms ekorre i<br />

brons, som hälsar besökare<br />

välkomna till Arjeplogs vårdcentral.<br />

Foto: MARIA ÅSÉN<br />

Kompositörerna Malin<br />

och Karolina Almgren.<br />

Norrbotten. Dan Johansson, trumpetare i Norrbotten Big Band, är<br />

ledare för verksamheten. Övriga musiker i Norrbotten Big Band<br />

fungerar som mentorer för ungdomarna.<br />

Han prioriterar lokaler där det rör sig<br />

mycket människor, exempelvis väntrum,<br />

entréer och korridorer.<br />

– Det finns många kontor också, men<br />

det vi köper in med allmänna medel gör<br />

mest nytta i offentliga lokaler.<br />

Finns det möjlighet för personalen att byta<br />

ut konst som man tröttnat på?<br />

– Ja, men vi har inte mycket lagrat i förråden.<br />

Det mesta som är bra är redan placerat.<br />

ULRIKA ENGLUND<br />

FOTNOT: Exempel på konst i landstingsmiljö<br />

visas även på landstingets webb,<br />

nll.se. Gå till Kultur och vidare till Konst och<br />

Landstingets konst.<br />

30-årsjubileum för Weglin<br />

För 30 år sedan debuterade Brita Weglin på Norrbottens museum<br />

i den jurybedömda Konstsalong 1983. Då deltog hon med<br />

ett grafiskt blad. Nu ställer hon ut drygt 30 alster där hon främst<br />

arbetat med akvarell, collage och<br />

broderi.<br />

Brita Weglin har en lång meritlista.<br />

Hon har vunnit både nationella<br />

och internationella priser och<br />

stipendier. Utställningen visas<br />

fram till den 28 april.<br />

10<br />

landstingstidningen<br />

nummer 2 • 2013

VÄLKOMMEN<br />

till den stora barn- och<br />

ungdomsteaterfestivalen i<br />

Luleå på Norrbottensteatern<br />

Norrbottens museum<br />

Utställningar, lekmiljöer, film, butik & kafé<br />

Brita Weglin<br />

Akvarell, collage & broderi<br />

Visas till 28.4<br />

3.000 barn och ungdomar, 0-18 år från Norrbottens<br />

alla kommuner, får gratis resa till festivalen<br />

och där uppleva scenkonst <strong>av</strong> bästa märke!<br />

Pantomimteatern, en <strong>av</strong> 25 teatrar som<br />

gästar festivalen<br />

All festivalinformation<br />

www.lubu.se<br />

KAOS i kulissen och Apatiska för nybörjare spelas<br />

t o m 27 april. Spelsäsongen <strong>av</strong>slutas 4 maj med<br />

barnpjäsen Mullis & Blixten.<br />

Sommarteater i Boden<br />

”ENBOM – en spionopera från kalla kriget”, görs i samproduktion<br />

mellan Bodens Kommun, Norrbottens läns landsting, Luleå kommun,<br />

Norrbottensmusiken, Norrbottensteatern och Pronto Production.<br />

Premiär 13 juli.<br />

Program<br />

Onsdag 24.4 kl 12<br />

”Gråträskfyndet i ljuset <strong>av</strong> en brandgr<strong>av</strong>”<br />

Föreläsning med arkeolog Sven-Donald Hedman,<br />

Tromsö universitet<br />

Soppa serveras kl 11.30-13, 60 kr<br />

Onsdag 24.4 kl 18.30<br />

Norrland - bilden <strong>av</strong> provinsen<br />

Föreläsning med Po Tidholm<br />

Entré 60 kr. Vi bjuder på kaffe.<br />

Lördag 4.5 kl 13<br />

Vernissage: Marita ”Svarta korp” Nordström<br />

Konstnären närvarar<br />

Söndag 5.5. kl 13<br />

Civilkurage och mod<br />

Föreläsning med Brian Palmer<br />

Onsdag 8.5 kl 12<br />

”Arkeologi i Markbygden”<br />

Föreläsning med arkeologerna Frida Palmbo<br />

& Carina Bennerhag, Norrbottens museum<br />

Soppa serveras kl 11.30-13, 60 kr<br />

Onsdag 15.5 kl 12<br />

”K<strong>av</strong>elbroar”<br />

Föreläsning med arkeolog Nils Harnesk,<br />

Norrbottens museum<br />

Soppa serveras kl 11.30-13, 60 kr<br />

Lördag 25.5 kl 12-16<br />

Stickkafé Samarr med Norrbottens Läns Hemslöjdsförening<br />

Torsdag 6.6 kl 12-16<br />

Nationaldagsfirande<br />

Sön 21.4, sön 28.4 och sön 5.5<br />

Kl 13-16 Slöjd för barn Samarr med Bilda<br />

Se filmer från Norrbotten<br />

Marita ”Svarta korp” Nordström<br />

Fotografi, textiltryck och installation<br />

Visas 4.5 - 9.6<br />

Skogsbygd i förändring<br />

Om vindkraftsutbyggnaden<br />

Visas till 26.5 Prod Piteå museum<br />

Markanvändning<br />

En konstutställning som vill väcka debatt om<br />

exploatering <strong>av</strong> nya marker i norra Skandin<strong>av</strong>ien.<br />

Visas till 26.5<br />

För mig finns inget annat val<br />

Raul Wallenberg<br />

1912-2012<br />

Visas till 26.5<br />

Svenska institutet/<br />

Forum för levande historia<br />

”Drömmar <strong>av</strong> silver - vingar <strong>av</strong> guld”<br />

dåtid, nutid och framtid längs Nasaleden<br />

Fotografi i Norrbotten: de första<br />

100 åren En fotoexposé över fotografer i<br />

Norrbotten. Visas 6.6-25.8<br />

Björkskatan<br />

Höstvägen 7, Luleå<br />

Bildarkiv och samlingar<br />

Boka besök: 0920-24 35 02<br />

Norrbottens minne<br />

Boka besök: 0920-24 35 80<br />

www.norrbottensteatern.se<br />

Se aktuella program på<br />

www.norrbottensmuseum.se<br />

Tis-fre 10-16, lör-sön 12-16. Storgatan 2, Luleå. 0920-24 35 02<br />

Fri entré<br />

29 maj - 1 juni PITEÅ & LULEÅ<br />

New Directions Festival är en internationell festival med ambitionen<br />

att uppmärksamma nya strömningar inom musiken och stimulera till<br />

utveckling och samarbeten.<br />

Med stöd från:<br />

Förköp: Kulturens hus 0920-45 59 00 / ticnet.se 077-170 70 70 / www.newdirections.se

Dagens ros…<br />

... till Hortlax hälsocentral. Gratulerar till högsta<br />

poäng i Norrbotten. Jag vet <strong>av</strong> egen erfarenhet<br />

att ni aldrig är omöjliga, då man behöver<br />

hjälp så får man det. Ni är alltid tillmötesgående.<br />

Ett stort grattis till läkare, sjuksköterskor<br />

och <strong>under</strong>sköterskor. Hälsningar Lena<br />

... till mina tidigare arbetskamrater på Stadsvikens<br />

hälsocentral med ett stort tack för<br />

den trevliga <strong>av</strong>skedsfesten 15 mars! Ingrid<br />

Jag vill ge all personal på Malmbergets<br />

vårdcentral en doftande vacker ros, och de<br />

största till mina närmaste kollegor Ann-Britt<br />

och Ing-Britt som jag fått lära mig så mycket<br />

<strong>av</strong> genom åren. Tack kära arbetskamrater.<br />

<br />

Kram från mig till er, Angelica<br />

... till alla kvinnor i mitt vårdlag på Rättpsyk i<br />

Öjebyn, utan er skulle det vara tomt. Jon<br />

... vill arbetskamraterna tillägna Maria Larsson<br />

på psyk-32 som städade vårt <strong>av</strong>delningskök<br />

så att det blev som nytt. Stort tack!<br />

<br />

Göran Stoltz<br />

En dagens ros till var och en <strong>av</strong> personalen<br />

på Tandvårdens kompetenscentrum i Luleå<br />

som g<strong>av</strong> mig en utmärkt praktik 18-20 februari.<br />

Jag kände mig både väl omhändertagen<br />

och välkommen. Tack för ert engagemang!<br />

<br />

Malin Vennberg, personalchef<br />

<br />

i Folktandvården<br />

… vill jag ge till personalen i receptionen på<br />

Råneå hälsocentral och alla som svarar i<br />

sidotelefonen när vi från växeln ringer. Mer<br />

serviceinriktade och vänliga medarbetare<br />

finns inte. Alltid med patientens<br />

bästa i fokus.<br />

Man blir glad<br />

efter varje<br />

samtal med er.<br />

Kajsa, telefonväxeln<br />

… till min <strong>under</strong>bara kollega Margareta Notsten,<br />

Hörcentralen, Kalix. Det är en ära att få<br />

jobba med dig varje dag! Kram, Annika<br />

… till personalen på käkkirurgen, speciellt<br />

Even, för gott bemötande och omhändertagande<br />

<strong>av</strong> mig. Tack och tack. Kristina P<br />

Dagens ros vill jag ge till Anette Pekkari på<br />

primärvården i Kiruna för att hon alltid är så<br />

hjälpsam fast hon har mycket omkring sig!<br />

<br />

Ingegerd HE<br />

… till Ida Enback på ivak i Kiruna. Samtidigt<br />

vill jag gratulera oss sjuksköterskor som fått<br />

en sådan duktig och engagerad facklig företrädare.<br />

Fortsätt så ... då finns det hopp. Lycka<br />

till.<br />

Birgitta Stålis<br />

En bukett rosor vill vi ge till tjejerna i storstäden<br />

som gjort så fint hos oss, tack ska ni ha!<br />

Varsin ros vill vi också skicka till våra ordinarie<br />

städtjejer, Ulrika och Barbro, som håller<br />

rent och snyggt resten <strong>av</strong> året.<br />

Personalen psykosmottagningen, PÄS<br />

Ge Dagens ros till någon eller några som<br />

du vill uppmärksamma eller berömma. Alla<br />

”rosor” publiceras på Insidan, en del även i<br />

Landstingstidningen. Mejla till Agneta Spaton<br />

Norqvist: agneta.spaton-norqvist@nll.se.<br />

Tala om vem du är, vem som ska ha rosen –<br />

och för vad.<br />

nyfiken på anitHa thelin<br />

Ålder: 63 år. Bor: Klöverträsk. Familj: Maken Harry, tre vuxna barn, fem barnbarn. Yrke: Sjuksköterska i<br />

palliativa rådgivningsteamet, S<strong>under</strong>by sjukhus. Bakgrund: Sjuksköterskeexamen 1970 i Boden, 17 år på<br />

ortopedisk vård<strong>av</strong>delning i Boden, därefter arbete på kirurgisk mottagning i Boden, kontaktsjuksköterska<br />

för bröstcancerpatienter, kirurg- onkologisk vård<strong>av</strong>delning, palliativa vård<strong>av</strong>delningen och slutligen palliativa<br />

rådgivningsteamet. Går i pension den 1 maj. Intressen: Trädgården, revyn, barnen och barnbarnen<br />

Motto: Det sitter flera motton på kylskåpsdörren, ett är klippt ur en vårdtidning: ”Om patienten berättar<br />

om ett diffust symptom är det ärligare att säga ’Vi tror på dig, men vet ännu inte vad det här står för’.<br />

Inte släta över, negligera eller <strong>av</strong>färda med att ’dina provsvar är bra’.”<br />

Revysketcher<br />

& svåra samtal<br />

Anitha Thelin pendlar mellan humor och allvar<br />

Till vardags arbetar sjuksköterskan<br />

Anitha Thelin med svårt sjuka<br />

patienter. På fritiden är hon en <strong>av</strong><br />

eldsjälarna i Klöverträskrevyn.<br />

Låter det oförenligt? Nej, det<br />

tycker hon inte.<br />

— När jag skriver revy vill jag att<br />

det ska finnas en allvarlig botten.<br />

I jobbet tar jag hjälp <strong>av</strong> humorn,<br />

säger hon.<br />

När vi träffas hemma i det stora,<br />

ljusa köket i familjen Thelins hus längst<br />

bort på Byagatan i Klöverträsk har<br />

revyn just packat ihop för i år.<br />

– Det är som när man läser en bra<br />

bok. Man längtar tills den ska ta slut,<br />

men efteråt känns det tomt, säger<br />

Anitha Thelin.<br />

I 23 år har Klöverträskrevyn funnits<br />

och lika länge har hon varit engagerad<br />

– något som satt sin prägel på innehållet.<br />

Vården är ett kärt och ständigt återkommande<br />

tema i revynumren.<br />

– Det är tacksamt att skriva sketcher<br />

i sjukhusmiljö. Ett år hade vi en hel akt<br />

som utspelade sig i vården. Det är<br />

nästan så att folk har klagat på att det<br />

blivit för mycket, så vi får försöka hålla<br />

tillbaka lite, säger hon och skrattar.<br />

Till årets revy skrev hon ett nummer<br />

om en kurs i ”effektivitet i vård<br />

och omsorg”. Kursdeltagarna fick ta<br />

hand om tre gamla människor och lära<br />

sig mata dem och byta blöjor enligt<br />

löpandebandprincipen. När blöjorna<br />

var <strong>av</strong>tagna skulle de först vägas innan<br />

de fick kastas. Vägde de inte tillräckligt<br />

mycket fick patienten på sig samma<br />

blöja igen. Dråpligt, men samtidigt<br />

fastnar skrattet i halsen ibland – vilket<br />

också är meningen. Anitha Thelin vill<br />

att hennes sketcher ska fungera som en<br />

väckarklocka – resursneddragningarna<br />

får inte gå hur långt som helst.<br />

En annan sketch handlade om<br />

svenska mästerskapen i barnafödande<br />

och där agerade Anitha Thelin barnmorska.<br />

Tre födande kvinnor tävlade<br />

om vem som först skulle få ut sin baby,<br />

medan männen stod bredvid och hejade.<br />

Allt i direktsänd tv, som en skruvad<br />

dokusåpa.<br />

I ytterligare ett annat nummer var<br />

det en dansk läkare som ideligen missförstod<br />

sin pitemålspratande patient,<br />

vilket fick sina komiska konsekvenser.<br />

Av Klöverträskrevyns deltagare<br />

är det inte bara Anitha Thelin som<br />

Anitha Thelin spelar rollen som barnmorska i en<br />

sketch där födande kvinnor tävlar om vem som först<br />

ska få ut sin baby. Just vårdsituationer är ofta tacksamma<br />

att göra sketcher <strong>av</strong>, tycker hon.<br />

<br />

Foto: BENGT-ÅKE PERSSON<br />

arbetar i vården. Flera är anställda<br />

i den kommunala hemtjänsten och<br />

sjuksköterskekollegan Anna Påhlsson<br />

arbetar också i det palliativa rådgivningsteamet.<br />

– Vi gjorde ett spex på en personalfest<br />

och då märkte jag hur duktig hon<br />

var, så jag värvade henne till revyn.<br />

Kontrasten mellan jobb och fritid<br />

kan verka stor, men för Anitha Thelin<br />

ger det en bra balans i tillvaron. Humor<br />

kan vara det som håller humöret uppe<br />

när livet är tungt.<br />

– Inte så att vi ska kasta humorn<br />

i ansiktet på våra patienter, men det<br />

gäller att se ljusglimtarna och att hitta<br />

det friska i det sjuka.<br />

Hon har själv genomgått tunga<br />

perioder i livet. När hon väntade sitt<br />

andra barn drabbades maken Harry <strong>av</strong><br />

en hjärnblödning, bara 27 år gammal,<br />

och svävade mellan liv och död. Förutom<br />

oron hon gick med i flera månader<br />

fick hon dra ett tungt lass hemma<br />

och sedan tog det lång tid innan maken<br />

var någorlunda återställd.<br />

I många år arbetade hon med cancerpatienter<br />

på kirurg- onkologisk<br />

<strong>av</strong>delning 4 i Luleå. När lasarettet lades<br />

ner fick hon åka med döende patienter<br />

i ambulans då de skulle förflyttas till<br />

det nya sjukhuset i S<strong>under</strong>byn<br />

– Vi hade fullt <strong>av</strong> svårt sjuka patienter<br />

med dropp, dränage och sprutpumpar.<br />

Sjuksköterskorna gick hem och<br />

grät på kvällarna och jag var en <strong>av</strong> dem<br />

som påtalade problemen för chefen.<br />

Hon har alltid känt ett djupt engagemang,<br />

älskat sitt jobb och trott att hon<br />

skulle klara <strong>av</strong> det eftersom hon tyckte<br />

det var så roligt och givande. Men så<br />

kom hon till en punkt då hon gick in<br />

i väggen.<br />

Anitha Thelins sjuksköterskekollega<br />

Anna Påhlsson, till<br />

vänster, ingår också i revygänget<br />

i Klöverträsk.<br />

Foto: ULRIKA VALLGÅRDA<br />

I flera år var hon sjukskriven och<br />

sedan hon kom tillbaka igen har hon<br />

bara orkat arbeta 50 procent. Men<br />

efter det att hon fick börja i det palliativa<br />

rådgivningsteamet tycker hon<br />

ändå att det har gått bra. Här får hon<br />

koncentrera sig på en sak i taget.<br />

Hon utbildar och ger råd och stöd<br />

till närstående och kollegor inom både<br />

landsting och kommun. Fokus ligger på<br />

symptomlindring.<br />

– En patient som ska dö kan ha<br />

smärta på flera sätt – både psykiskt och<br />

fysiskt. Men lidandet kan också vara<br />

existentiellt och socialt.<br />

Det handlar ofta om rädslan att<br />

skiljas från nära anhöriga eller om dåliga<br />

och ouppklarade relationer. En del<br />

släktingar eller familjemedlemmar<br />

hälsar inte på för att banden brutits för<br />

många år sedan och nu får man inte<br />

chansen att säga adjö.<br />

– Där är sam<strong>talet</strong> vårt främsta verktyg,<br />

men vi ger inte själva några svar.<br />

Dem måste patienten hitta själv.<br />

Att arbeta med döende patienter<br />

kräver att man har bearbetat sina egna<br />

känslor inför döden. Hon minns särskilt<br />

en manlig patient som ville veta<br />

om hon trodde på Gud. Anitha Thelin<br />

frågade om han ville prata med sjukhusprästen,<br />

men nej, han ville veta vad<br />

just hon trodde. Och hon tänkte efter<br />

och svarade sanningsenligt.<br />

– Jag har alltid haft en stark integritet,<br />

men att arbeta med döende patienter<br />

har fått mig att sänka garden.<br />

Den 1 maj går hon i pension och<br />

trots kärleken till jobbet tycker hon det<br />

ska bli skönt. Nu ska hon ägna allt sitt<br />

engagemang åt trädgården, barnen<br />

och barnbarnen. Och – förstås – skriva<br />

en ny revy.<br />

ULRIKA VALLGÅRDA<br />

12<br />

landstingstidningen<br />

nummer 2 • 2013

Foto: MARIA ÅSÉN<br />

Det är tacksamt att<br />

skriva sketcher i sjukhusmiljö.<br />

Det är nästan så<br />

att folk har klagat på att<br />

det blivit för mycket.<br />

nytt om namn<br />

PER BERGLUND, överläkare och<br />

specialist i öron-näsa-hals-sjukdomar,<br />

tillträder tjänsten som<br />

divisionschef för den nya divisionen<br />

Länssjukvård. Han är sedan<br />

2001 länschef och verksamhetschef<br />

för verksamhetsområde ÖNH/<br />

käk i Norrbottens läns landsting.<br />

YLVA SUNDKVIST har utsetts<br />

till chef för den nya divisionen<br />

Närsjukvård. Hon har det senaste<br />

året arbetat som divisionschef<br />

för Medicinska specialiteter.<br />

Före det var hon divisionschef<br />

för Diagnostik och dessförinnan<br />

platsansvarig på Piteå älvdals sjukhus.<br />

JONAS THÖRNQVIST blir ny<br />

divisionschef i Folktandvården.<br />

Han har lång erfarenhet från<br />

stabs- och ledningsarbete inom<br />

hälso- och sjukvårdssektorn<br />

i landstinget i Norrbotten och<br />

Stockholms läns landsting. De senaste tre<br />

åren har han arbetat inom division Diagnostik,<br />

både som divisionschef och länschef för<br />

Bild- och funktionsmedicin. Han efterträder<br />

Klas Tunbrå, som går i pension.<br />

CARINA THURFJELL är ny ITsamordnare<br />

på upphandlingsenheten.<br />

Hon arbetar med supportfrågor<br />

i projektet Effektiva<br />

inköp på e-handelskontoret.<br />

Carina kommer närmast från<br />

Exait där hon varit projektledare.<br />

HELENA BRÄNNSTRÖM är ny<br />

personalspecialist i folktandvårdens<br />

stab. Hon efterträder<br />

Malin Vennberg, numera personalchef<br />

i division Folktandvården.<br />

Helena har jobbat som HRmanager<br />

på Telia Sonera i Stockholm.<br />

EVA PETTERSSON har anställts<br />

som sjukhusapotekare på S<strong>under</strong>by<br />

sjukhus och är även ny<br />

ledamot i Norrbottens läkemedelskommitté.<br />

Eva arbetade<br />

tidigare på Apoteket Farmaci<br />

och var driftschef för sjukhusapoteken<br />

i Norrbotten.<br />

INGRID BRÄNNSTRÖM har anställts<br />

som klinikapotekare, en<br />

ny funktion i landstinget. Ingrid<br />

kommer närmast från Apoteket<br />

Farmaci och sjukhusapoteket i<br />

S<strong>under</strong>byn.<br />

SVEN HAGNERUD är sedan i<br />

höstas ny ordförande i Norrbottens<br />

läkemedelskommitté. Förutom<br />

ordförandeskapet har han<br />

kvar en viss del <strong>av</strong> sin tjänst<br />

som distriktsläkare på hälsocentralen<br />

i Norrfjärden.<br />

LOTTA OMMA, Institutionen för<br />

klinisk vetenskap, Umeå universitet,<br />

har disputerat med forskning<br />

om unga samers levnadsvillkor<br />

och hälsa, sammanfattad<br />

i <strong>av</strong>handlingen Ung same i Sverige<br />

– Livsvillkor, självvärdering och hälsa.<br />

Lotta Omma är psykolog på Barn- och ungdomspsykiatrin,<br />

Bup, i Gällivare.<br />

landstingstidningen<br />

nummer 2 • 2013<br />

CHRISTOFFER ODENSTEN,<br />

överläkare på kirurgkliniken<br />

i länet med placering i S<strong>under</strong>byn,<br />

har tilldelats Sylf Norrbottens<br />

handledarpris.<br />

13

KAKA-<br />

DUA<br />

KNÄCKE-<br />

BRÖD<br />

HUR SA?<br />

SERIE-<br />

GUBBE<br />

FIN<br />

FIOL<br />

I DAG<br />

AN-<br />

VÄNDER<br />

ÄSSJA<br />

GRÄS<br />

SLUT-<br />

ORD<br />

RÖNTGEN<br />

SMILAR<br />

ROVA<br />

400<br />

SPANIEN<br />

NATRIUM<br />

PIPPI<br />

VATTEN-<br />

DRAG<br />

ÖSTER-<br />

GÖT-<br />

LAND<br />

BUSKE<br />

GUD I<br />

EGYPTEN<br />

GUDINGS<br />

FRU<br />

UTROP<br />

GISS-<br />

NING<br />

BÖR<br />

HÄST<br />

EJ VÅR<br />

KRAFT<br />

KÄLL-<br />

SKRIFT<br />

DRESS<br />

EJ ITU<br />

GRETA<br />

EJ UR<br />

JOD<br />

EJ IN<br />

ÖREBRO<br />

LÄN<br />

VÄN<br />

NORGE<br />

ITALIEN<br />

SKYDD<br />

DRIVER<br />

EKA<br />

SLIPAS<br />

TIMA<br />

FÅR<br />

ETTAN<br />

FÖRLÅT?<br />

ROS<br />

PERSO-<br />

NAL<br />

LUGNT<br />

GUDINNA<br />

TESLA<br />

SJUK-<br />

DOM<br />

MÄRR<br />

TRÄD<br />

FULL-<br />

TRÄFF<br />

FÖR TÅG<br />

FÖRE S<br />

STILLAD<br />

HUGGEN<br />

PÅBUD<br />

ÄR HEM-<br />

LÖSA<br />

GUDSMAN<br />

NEON<br />

MAT-<br />

RÄTT<br />

I DRINK<br />

GAMMAT<br />

LÖSER<br />

ÄGG-<br />

STOCK<br />

STOR-<br />

MAKT<br />

STYCKEN<br />

FEM<br />

SVAVEL<br />

KRYDDA<br />

OLAG-<br />

LIG<br />

OSÄKER<br />

UTROP<br />

EFTER Q<br />

MÅRD<br />

GIFT<br />

SUGER<br />

BLOD<br />

FÖRE H<br />

SVERIGE<br />

NINA<br />

ERIKSSON<br />

HANDLING<br />

BÄST<br />

FÖRR<br />

SUGGA<br />

INSTRU-<br />

MENT<br />

METALL<br />

FRUKT<br />

SYRE<br />

HAR BÅT<br />

ETUI<br />

VIKT<br />

KALIUM<br />

SKO<br />

KVÄVE<br />

FÖRE J<br />

KONST-<br />

NÄR<br />

TÄRNING<br />

EJ VI<br />

HAL-<br />

LANDS<br />

LÄN<br />

MEN<br />

SVEA-<br />

KUNG<br />

GUD<br />

VISAR<br />

FILM<br />

SNAROR<br />

GUDINNA<br />

PIPPI<br />

LEM<br />

STRÅ<br />

PIPPI<br />

VATTEN-<br />

DRAG<br />

AKTER<br />

FJÄRIL<br />

VULKAN<br />

GÅR<br />

LÄTT<br />

SÖNDER<br />

HERRE<br />

BLIDA<br />

GÅR<br />

DOKTOR<br />

TRÄD<br />

INGET<br />

BUS-<br />

UNGE<br />

KNUT<br />

GRÄS<br />

SKID-<br />

ORT<br />

STORM<br />

BUSKE<br />

KÄND<br />

BELGARE<br />

DÅN<br />

BERTS<br />

KOMPIS<br />

KOLÄTE<br />

AN-<br />

SIKTET<br />

VEN<br />

SOL-<br />

SKEN<br />

FISK<br />

BOND-<br />

DOKTOR<br />

PÅ BIL<br />

FRÅN<br />

SVERIGE<br />

STRÅ<br />

RÄCKA<br />

FÖRE T<br />

ÖBOR<br />

TALA<br />

EFTER H<br />

NOLL<br />

STARKA<br />

DAMER<br />

FEMTIO<br />

BACKEN<br />

LUNG-<br />

SJUK-<br />

DOM<br />

27,3<br />

GRAM<br />

I EKA<br />

INGRID NORDIN,<br />

pensionerad<br />

operationssjuksköterska<br />

från<br />

Kiruna som nu<br />

flyttat söderut.<br />

Kryss nr 2<br />

Senast den 27 maj 2013 vill vi ha ditt korsord. Skicka till: Landstingstidningen,<br />

NLL, 971 89 Luleå. Märk kuvertet ”Kryss 2”. Lycka till!<br />

Namn...........................................................................................................................<br />

Adress...........................................................................................................................<br />

Postnummer och ort ....................................................................................<br />

Om jag vinner väljer jag (sätt ett kryss) n En biobiljett n Tre trisslotter<br />

14<br />

landstingstidningen<br />

nummer 2 • 2013<br />

P Y S B<br />

U P P Å T<br />

G U P P Y<br />

I<br />

O B<br />

L I D A R Ö Ö<br />

L E R A V E C<br />

F I L F A S K<br />

S H U S S E<br />

S A F T U A R E G E R<br />

L A N D S T I N G E T I S A N<br />

B I G A M I N A R R U R L Y A<br />

T E R A G A V E E N P O R S<br />

E T N A T A L K O G R E P<br />

E T S E D M R U E S P O V<br />

Ö R M O N O G A M I R I T F Ä<br />

Ä R I L L E D I G N O B E R<br />

B R A N D B I L L A G S I L L<br />

K A I N L A M A I S M I D<br />

L U S T R I K Å I S P T A<br />

P U T K U R R E Ä R T A N<br />

O P R A H M I M P E R I U M Y<br />

T M O S I N U I T T R I S T<br />

R A P P N I N G A T T K L O T<br />

Lösning på<br />

kryss nr 1 2013<br />

Kryssvinnare<br />

HÅKAN RENSTRÖM, Luleå<br />

ANNA LANDSTRÖM, Gällivare<br />

VIVI-ANN UUSIJÄRVI, Kiruna<br />

BENGT MARTINSSON, Luleå<br />

ANITA SJÖMARK NORDBERG, Boden<br />

Trisslotter eller biobiljett kommer<br />

med posten. Grattis!

kåseri patrik warg<br />

Myrtramparens trista bastusällskap<br />

Alla talar om vårljuset.<br />

Eller har jag blivit<br />

så gammal att jag bara<br />

hänger i kretsar där folk<br />

inte talar om annat? Typ, i bastun på<br />

simhallen, min enda fristad mellan<br />

jobb och familjepanik.<br />

Det som sägs i bastun stannar<br />

(oftast) där, men alla förstår förstås<br />

att det är yrväckta känslor som får<br />

gubbarna att tala om ”ljuset”. De<br />

känner sig nämligen unga igen. Likt<br />

sprickande björkknoppar översköljs<br />

de <strong>av</strong> förhoppningen att de kanske<br />

fortsatt har något värde på kärlekens<br />

virvlande marknadsplats. Nåja,<br />

de är ju i alla fall rena.<br />

Själv ser jag inte våren som ett<br />

afrodisiakum längre. Jag orkar inte<br />

ta hand om fler ungar. Men det är<br />

sant att solen skrämmer undan<br />

mörka tankar även hos mig. Laddade<br />

fotoner får medelålders vintersega<br />

tankespår att skingras som mina<br />

sjuåringar vid hämtningsdags från<br />

fritids: ”Jag vill inte åka hem!” ”Vad<br />

blir det till middag? Kolla där är en<br />

myra! Var är min vante?<br />

”Nu kommer ni hit skitungar,<br />

annars blir det torsk.”<br />

Ӂhhh, myran Melly tog min<br />

vante.”<br />

Jag slänger ungen över axeln,<br />

trampar ihjäl Melly och visslar på<br />

fröken som slänger åt mig vanten.<br />

Först när jag startar bilen kommer<br />

den andra springande med skräck i<br />

tankarna: ”Ska pappa verkligen<br />

lämna mig här? Vem ska begr<strong>av</strong>a<br />

myran”? Eller ännu värre: ”Fan, nu<br />

blir det torsk igen”.<br />

Väl hemma äter vi fläskpannkaka<br />

och sedan engagerar jag mig i grabbens<br />

musicerande, simträning eller<br />

skolarbete. Just nu jobbar han med<br />

ett projekt inom ramen för ”Art<br />

& Science”, vilket är något <strong>av</strong> skolans<br />

ledstjärna. Svårbegripligt och<br />

tar tid från den normala inlärningen<br />

om vårt sjunkande samhälle.<br />

Min erfarenhet <strong>av</strong> personer som<br />

behärskar både Konst och Vetenskap<br />

är att de inte blir riktigt bra på<br />

något <strong>av</strong> dem och därför hamnar i<br />

en undanskymd vrå, ätandes r<strong>av</strong>ioli<br />

direkt ur burken. Som en doktor på<br />

vårdcentral.<br />

Mottot kunde lika gärna ha varit<br />

Idrott & Hälsa, Krig & Fred, eller<br />

Torsk & Barn; kombinationer som<br />

lagom ofta är <strong>av</strong> det harmoniska slaget.<br />

Vem har mött en vetenskapare<br />

<strong>av</strong> rang med estetisk ådra (<strong>av</strong> rang)?<br />

Har det någonsin varit fred på jorden?<br />

Är slagsmål på hockeyisen,<br />

störtlopp och ölhävning förenat<br />

med hälsa?<br />

Nåväl, temat för vårens Art &<br />

Science-projekt är inte desto mer<br />

intressant: Inom ”Ljus & Mörker” har<br />

grabben valt att forska fram fakta<br />

kring ljuskällor. Varför inte Gud och<br />

Djävulen, föreslog jag. Det hade<br />

varit roligare, eftersom faktan<br />

kring lampor är onödigt kontrollerbar.<br />

Skolans motto borde<br />

vara: Se dig för, tölp eller<br />

åtminstone: Visa hänsyn<br />

i livets alla möten. Eller<br />

ännu hellre: Kärlekens<br />

faror och Finesser. Det hade<br />

väl varit något att ha med<br />

sig från fjortonårsåldern?<br />

När det gäller tjejer är grabben<br />

en amatör. Han är<br />

extremt försiktig och inte<br />

särskilt slipad när det gäller<br />

PATRIK WARG<br />

är inte känd från<br />

X Factor, Robinson<br />

eller Big<br />

Brother.<br />

Däremot är han<br />

glad över att<br />

vara läkare i<br />

Norrbotten.<br />

hanteringen <strong>av</strong> det andra könet.<br />

Även om jag inte sysslat med sådant<br />

sedan 25 år så kan man väl säga att<br />

jag har en rätt god grundkondition.<br />

Knepet är att alla ungdomar<br />

ständigt tvivlar på sin egen existens.<br />

Över lag är tjejer så hela livet. De<br />

måste uppmärksammas och de försöker<br />

tolka allt du gör och säger som<br />

ömhetsbevis. Inte få kärleksrelationer<br />

som har börjat med: ”Hörru<br />

bruden, du är minst ful <strong>av</strong> grodorna<br />

på det här stället, kom så drar vi…”.<br />

Det är ett plus om du har en EPAtraktor<br />

med bra musikanläggning<br />

utanför.<br />

Å andra sidan, jag kanske inte<br />

skulle lära honom för mycket. Det<br />

slutar ändå med att han får<br />

skrika sig hes efter bångstyriga<br />

ungar, trampa ihjäl myror,<br />

blanda pannkaka och, om<br />

han har tur, en timme i veckan<br />

i bastun bland barnlösa<br />

gubbar som bara babblar om<br />

vårljuset.<br />

Ur museets samlingar<br />

Kniv, eldstål och smideshammare är gr<strong>av</strong>gåvor påträffade<br />

vid en arkeologisk <strong>under</strong>sökning på kyrkogården i Silbojokk<br />

i Arjeplogs fjällvärld.<br />

Gr<strong>av</strong>gåvor från Silbojokk<br />

En gr<strong>av</strong>gåva är ett föremål som lagts i en gr<strong>av</strong> med den<br />

döde. Gr<strong>av</strong>gåvan är något som han eller hon ska ha<br />

nytta <strong>av</strong> i livet efter döden. i Skandin<strong>av</strong>ien är gr<strong>av</strong>gåvor<br />

vanliga i förhistoriska gr<strong>av</strong>ar fram till medeltid. Kristendomens<br />

införande spelar en <strong>av</strong>görande roll för att gr<strong>av</strong>gåvorna<br />

försvinner. I himlen finns allt den döde behöver,<br />

några bruksföremål i gr<strong>av</strong>en behövs inte.<br />

Gr<strong>av</strong>gåvorna i Silbojokk dateras till 1600-1700-tal och<br />

är intressanta då de visar ett missionstida gr<strong>av</strong>skick, där<br />

gamla seder blandas med nya. Trots att begr<strong>av</strong>ningen<br />

sker inom kyrkans hägn, så får den döde ändå med sig<br />

nyttoföremål. Den nya tron har anammats, men för säkerhets<br />

skull släpps inte den gamla helt och hållet.<br />

Fynden visas på Norrbottens museum 17 mars till 25<br />

augusti 2013 i utställningen Drömmar <strong>av</strong> silver – vingar<br />

<strong>av</strong> guld. Dåtid, nutid, framtid längs Nasaleden.<br />

<br />

ÅSA LINDGREN<br />

Fotnot: Läs mer om gr<strong>av</strong>gåvor på nll.se. Klicka dig fram<br />

till Kultur och utbildning, Norrbottens museum och<br />

Månadens föremål.<br />

landstingstidningen<br />

nummer 2 • 2013<br />

Foto: DARYOUSH TAHMASEBI, Norrbottens museum<br />

bilden <strong>av</strong> ett jobb<br />

Landstinget består <strong>av</strong> hundratals olika arbetsplatser<br />

och verksamheter — vi vill gärna veta något om din!<br />

Ta fram kameran eller mobiltelefonen, ta ett eller<br />

flera fotografier och mejla till landstingstidningen@nll.<br />

se. Berätta vad fotot föreställer och var det är taget.<br />

Dialysverksamheten<br />

i Kalix invigdes i början <strong>av</strong><br />

2008. Den nya mottagningen<br />

innebar ett lyft för njursjuka<br />

i östra Norrbotten, som därmed<br />

slapp många timmars restid<br />

varje vecka. I januari firade<br />

mottagningen 5-årsjubileum<br />

med fika, röda (förstås!) ballonger<br />

och visning <strong>av</strong> dialysen.<br />

Patienter, anhöriga och personal<br />

från andra delar <strong>av</strong> sjukhuset<br />

var inbjudna och många<br />

passade på att göra ett besök.<br />

Bilden är tagen vid ett annat<br />

tillfälle, en helt vanlig morgon<br />

när vattenprover tas på maskinerna.<br />

Det sker en gång i månaden.<br />

Vattenprover,<br />

Kalix<br />

sjukhus.<br />

Vad du fotograferar är upp till dig. Tänk bara på att den<br />

eller de som syns på bild måste ha gett sitt godkännande.<br />

Du som får ditt fotografi publicerat belönas med<br />

två biobiljetter eller fyra trisslotter (ange vilket du väljer<br />

och till vilken adress de ska skickas).<br />

15

Norrbottens läns landsting<br />

Telefon 0920-28 40 00<br />

www.nll.se<br />

vi hälsar på transportcentralen i piteå<br />

del i teamet. Den återkommande vikarien Elisabeth Fahlman är en självklar del i teamet på Transportcentralen i Piteå. Här tillsammans med Lars Rönnberg som gör en <strong>av</strong> de sista<br />

hjälpmedelsleveranserna innan kommunen övertar ansvaret.<br />

Foto: Sofia Wellborg<br />

Transportcentralens två minibussar<br />

i Piteå rullar båda minst<br />

tio mil per dag. De anställda levererar<br />

post, prover och mediciner<br />

till och från alla vårdcentraler<br />

i Piteå kommun, varje vardag<br />

året om.<br />

Till alldeles nyligen har de<br />

även kört ut hjälpmedel, ett uppdrag<br />

som nu övergått till kommunen<br />

att sköta.<br />

Transportcentralens arbetsstyrka<br />

på två man, Niklas Vesterlund<br />

och Lars Rönnberg, sammanstrålar<br />

varje morgon i det lilla, med betoning<br />

på lilla, kontoret på Piteå älvdals<br />

sjukhus. Efter en snabb genomgång<br />

<strong>av</strong> dagens uppgifter åker de ut<br />

på förmiddagsturen med varsin<br />

minibuss. Transportcentralen servar<br />

totalt nio vårdcentraler samt Piteå<br />

älvdals sjukhus.<br />

Den ena bussen transporterar<br />

post och labbprover. Den andra<br />

levererar främst städmaterial till<br />

Niklas Vesterlund<br />

arbetar på<br />

Transportcentralen,<br />

samma jobb<br />

som hans pappa<br />

hade tidigare.<br />

En minibuss kommer lastad …<br />

och från tvätt, men också mediciner<br />

och risk<strong>av</strong>fall. Vid Landstingstidningens<br />

besök kör den även ut hjälpmedel<br />

till brukare och hämtar hjälpmedel<br />

som ska på reparation. Men i<br />

samband med att hemsjukvården<br />

övertogs <strong>av</strong> kommunerna i februari<br />

blir inom kort hjälpmedelstransporterna<br />

kommunens ansvar.<br />

Personalstyrkan på Transportcentralen<br />

kommer att förbli densamma<br />

och de anställda får i stället andra<br />

uppgifter. Vilka det blir är inte helt<br />

klart då detta skrivs.<br />

När de flesta andra tar morgonfika<br />

vid niotiden är transportpersonalen<br />

mitt uppe i sina körturer.<br />

Mitt på dagen har de själva<br />

valt att bara ta en halvtimmes lunch<br />

innan det är dags för eftermiddagsturen.<br />

Så mycket social samvaro<br />

med andra eller varandra hinner de<br />

inte med, mer än lite eftermiddagskaffe<br />

med personalen i informationen,<br />

biblioteket och kiosken ibland,<br />

som liksom Transportcentralen tillhör<br />

division Service.<br />

– Vi är ju tidsstyrda på så vis att vi<br />

måste in med alla prover till en viss<br />

tid, men annars är det ett ganska<br />

fritt jobb, säger Lars Rönnberg.<br />

Stillasittande är det knappast heller.<br />

Lars Rönnbergs stegräknare<br />

hamnar på 10 000 steg en vanlig<br />

arbetsdag.<br />

– Jag har gått ner i vikt sen jag<br />

började jobba här, skrattar han.<br />

Han har arbetat vid Transportcentralen<br />

sedan 2001 och beskriver<br />

sitt jobb som värdefullt och kul.<br />

– Alla man möter i jobbet är positiva<br />

och tacksamma, säger han.<br />

Vi är tidsstyrda på<br />

så vis att vi måste in<br />

med alla prover till en<br />

viss tid, men annars är<br />

det ett ganska fritt jobb.<br />

Kollegan Niklas Vesterlund har<br />

arbetat inom landstinget ända sedan<br />

han slutade skolan, och på Transportcentralen<br />

de senaste sju till åtta<br />

åren.<br />

– Jag trivs väldigt bra, det är ett<br />

fint jobb och att jobba åt landstinget<br />

är bra överlag, säger han.<br />

Om någon <strong>av</strong> de ordinarie två<br />

anställda är sjuk eller ledig har man<br />

en stående vikarie, Elisabeth Fahlman,<br />

som även vikarierar i informationen<br />

och kiosken vid behov. För<br />

grabbarna på Transportcentralen är<br />

hon en självklar del <strong>av</strong> teamet. Utan<br />

en vikarie som är insatt i turerna<br />

och gången i arbetet står de sig slätt.<br />

Hon å sin sida beskriver sina kollegor<br />

som hjälpsamma och bra på<br />

att dela med sig <strong>av</strong> sina rutiner och<br />

sin kunskap, men också på att ge<br />

henne möjlighet att lösa uppgifterna<br />

på sitt eget vis.<br />

ANNA BERGSTRÖM

logo

products

Resources

Company

Terms of service
Privacy policy
Cookie policy
Cookie settings
Imprint
Change language
Made with love in Switzerland
© 2024 Yumpu.com all rights reserved

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!