Nationella Diabetesregistret à rsrapport 2006 - Norrbottens läns ...

Nationella Diabetesregistret
Årsrapport 2006
140000
120000
100000
80000
60000
40000
20000
Antal patienter i NDR 1996-2005
131410
95206
36204
0
1996 1997 1998 1999 2001 2002 2003 2004 2005
Medicinkliniker Primärvård Totalt
Alla landsting
Öppen redovisning
Landstingsprofiler

Innehållsförteckning
sid
1. Bakgrund och syfte 3
2. Deltagande enheter 6
3. Täckning 6
4. Kvalitet och validitet 8
5. Inrapportering 8
6. Återrapportering 9
7. Publikationer 9
8. Resultat av analyser och kliniskt förbättringsarbete 12
9. Öppen redovisning + bilaga 1-4 26
10. Verksamhetsberättelse
Författare:
Soffia Gudbjörnsdottir
Överläkare, med dr
Diabetescentrum
Sahlgrenska universitetssjukhuset
S-413 45, Göteborg
soffia.gudbjornsdottir@medic.gu.se
Jan Cederholm
Docent
Allmän medicin och klinisk epidemiologi
Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap
Uppsala universitet, Uppsala
Ulf Adamson
Professor
Ordförande SFD
Medicinkliniken
Danderyds sjukhus AB
Stockholm
2

Årsrapport 2006
Nationella Diabetesregistret (NDR)
Registerhållare:
Soffia Gudbjörnsdottir,
Överläkare, Diabetes Centrum
Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Sahlgrenska
413 45 Göteborg
soffia.gudbjornsdottir@medic.gu.se
Huvudman:
Landstinget Västra Götaland
1. Bakgrund och syfte
Diabetes en allvarlig folksjukdom
I Sverige har omkring 3% av befolkningen diabetes. I studier från olika delar av landet finner
man en variation på 2-4,5%. För personer över 80 år är prevalensen nära 20%. Kvinnor och män
drabbas i samma omfattning. Cirka 85-90% av all diabetes utgörs av typ 2. Internationella studier
tyder på att allt fler insjuknar i diabetes, man talar om en epidemisk utveckling i hela världen.
Om utvecklingen fortsätter kommer antalet diabetessjuka att fördubblas under en tioårsperiod.
Detta beror delvis på en åldrande population men också på förändrade livsstilsfaktorer.
Diabetes är livslång, kronisk sjukdom och tar cirka 8 procent i anspråk av de direkta
sjukvårdskostnaderna i Sverige mest beroende på sena komplikationer i njurar, ögon, nerver och
perifer och central cirkulation. Diabetessjukdomen har direkt eller indirekt konsekvenser inom de
flesta specialiteter. Diabetesvårdens resultat är därför en god indikator på sjukvårdsystemet i
allmänhet.
Det övergripande målet för behandling av all diabetes är att förhindra akuta och långsiktiga
komplikationer, med bibehållen hög livskvalitet för patienten.
En kvalitativt god förebyggande diabetesvård är bevisligen kostnadseffektiv och motverkar
långsiktigt utvecklingen av komplikationer. Resultaten av stora randomiserade studier talar för att
en multifaktoriell riskfaktorintervention (lipider, blodtryck och blodglukos) är väsentlig vid
diabetes, i synnerhet typ 2, om diabetesrelaterad sjuklighet och dödlighet skall minskas. De
nationella riktlinjerna för diabetesvården är ett nyckeldokument för att uppnå en god
diabetesvård. Att kontinuerligt kunna mäta måluppfyllelse gentemot riktlinjerna och följa
effekten av insatt behandling är en nödvändig grund för förbättringsarbetet i diabetesvården.
NDR en självklar del av diabetesvården
Diabetessjukdomens långvariga och mångfasetterade förlopp gör att man i det praktiska arbetet
och i kvalitetskontrollen av vården måste arbeta systematiskt gentemot riktlinjerna. NDR är
skapat som ett verktyg för att underlätta systematiskt kvalitetsarbete och möjliggör att resultaten
redovisas lättillgängligt och kontinuerligt på ett öppet och jämförbart sätt. NDR är både ett
3

nationellt resultatregister för diabetesvården och framförallt ett pedagogiskt förbättringsverktyg i
den kontinuerliga kvalitetsprocess som bedrivs vid de enskilda vårdenheterna. Registret
möjliggör fokusering på viktiga kvalitetsindikatorer, dessutom noteras flera processmått av
betydelse i det lokala kvalitetsarbetet. Registret kan användas för jämförelser mellan den egna
vårdenhetens resultat och medelvärden för riket, och för att mäta måluppfyllelse mot riktlinjerna
för diabetesvården. På nationell nivå kan registret beskriva trender över tid och belysa skillnader i
vården mellan olika landsting och andra regionala skillnader. Modern diabetesvård bygger idag
till stor del på egenvård. NDR kan också bidra till att patientens inflytande och medverkan i
behandlingen ytterligare underlättas och uppmuntras, genom den individuella
vårdöverenskommelse (diabetesprofil) som kan skapas automatiskt via Internet (www.ndr.nu).
Patienten kan således aktivt följa sina egna data vid återkommande vårdtillfällen, effekten av
insatt behandling, och vilka förebyggande åtgärder som vidtagits.
Nationella Diabetesregistret (NDR) tillskapades 1996 och drivs av Svensk Förening för
Diabetologi (SFD), på uppdrag och med stöd av Socialstyrelsen och Landstingsförbundet.
Patientorganisationen Svenska Diabetesförbundet (SDF) samarbetar också aktivt med NDR.
Varje landsting har en koordinator och sedan år 2002 även en kvalitetsansvarig sjuksköterska
(KAS), vilkas uppgifter är att inspirera vårdgivare och stödja registreringsarbetet.
Sedan april 2002 finns NDR tillgängligt via Internet (www.ndr.nu), vilket möjliggör en snabb
och kontinuerlig verksamhetsuppföljning för de enskilda vårdenheterna, med omedelbar tillgång
till egna resultat och en jämförande nationell statistik. Den enskilde vårdgivaren kan därmed
snabbt och enkelt registrera egna patientdata, och analyser kan sedan utföras som ger mycket
omfattande information för vårdenheten.
NDRs organisation:
Styrgrupp
Ordföranden SFD (sammankallande): Professor, överläkare Ulf Adamson, Danderyds sjukhus,
Stockholm
Handläggare i NDR:s 3 underavdelningar: Registerhållare, Med Dr, överläkare Soffia
Gudbjörnsdottir, Diabetes Centrum, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg
Överläkare Tomas Fritz, Gustavsbergs Vårdcentral, Gustavsberg
Docent, överläkare Bengt Lindblad, Drottnings Silvias Barn- och Ungdomssjukhus, Göteborg.
Representant för:
Svensk Internmedicinsk Förening, SIM: Överläkare Anders Nilsson, Helsingsborgs lasarett
Svenska Endokrinologföreningen: Professor, överläkare Hans Arnqvist, Endokrin kliniken,
Linköpings Universitetssjukhus.
Svensk Förening för Allmänmedicin: Överläkare Tomas Fritz, Gustavsbergs Vårdcentral,
Gustavsberg
Svenska Barnläkarföreningens sektionen för endokrinologi och diabetes: Docent, överläkare
Bengt Lindblad, Drottnings Silvias Barn- och Ungdomssjukhus, Göteborg
Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård, SFSD: Mona M Andersson, ordförande
SFSD och Ulla Britt Löfgren, Norrköping (adj)
Svenska Diabetesförbundet: Till och med maj 2006 Stefan Leufstedt (adj), därefter ordförande
Margareta Nilsson, Med klin, Universitetssjukhuset Örebro.
4

NDRs Utdatagrupp:
Soffia Gudbjörnsdóttir, överläkare, Med Dr
Björn Eliasson, överläkare, docent
Peter Nilson, överläkare, docent
Jan Cederholm, docent
NDR Vetenskapligt råd:
Resultaten i NDR ska bl.a. resultera i vetenskaplig bearbetning. Data från NDR har genererat
flera vetenskapliga rapporter i internationella och nationella tidskrifter. Vetenskapliga rådets
uppgift är att vara rådgivande till SFD, och till NDRs utdatagrupp vad avser sammanställningar
av resultat, samt vara rådgivande avseende förfrågningar av analyser utgående från NDR.
Professor Göran Sundkvist, MAS, Malmö, ordförande
Professor Christian Berne, Uppsala Akademiska Sjukhus
Professor Claes-Göran Östenson, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna
Professor Ulf Smith, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg
Professor Jan Sundquist, Institutionen för klinisk vetenskap, Karolinska Universitetssjukhuset
Huddinge
Drift- och utvecklingsgrupp:
Kvalitetsansvarig rikskoordinator
arbetar under ledning av NDRs registerhållare, ansvarar för daglig drift och utvecklingsarbete av
och information om registret och som samordnare för projekt i regi av NDR.nu.
Registervårdare
Utför under ledning av NDRs registerhållare databearbetning, analyser och resultatredovisning
genom presentationer på efterfrågan från enskilda användare, vårdenheter, landsting och för
offentligheten.
Sekreterare
Har daglig kontakt med användare i hela landet och är första kontakt vid förfrågningar till
helpdesk, ansvarar för hantering av användarnamn och lösenord i NDR och utför sedvanliga
sekreteraruppgifter.
Systemutvecklare
Ansvarar på uppdrag för teknisk utveckling och underhållsarbete av NDRs webbplats,
programvaror och de webbbaserade årsrapporterna för respektive vårdenhet.
KAS (kvalitetsansvarig diabetessjuksköterska) och landstingskoordinator
Samtliga landsting är representerade i NDR av en KAS och en landstingskoordinator men målet
är minst en KAS och en koordinator för medicinklinikerna och en för primärvården inom varje
landsting. Uppdraget avser:
• att informera om NDR
• att vara behjälplig vid initiering av registrering online
• att stimulera rapportering till NDR
• att vara support till registrerarna
Koordinatorn och KASarna kan beställa och ta emot landstingsvis redovisning av data för lokal
tolkning.
5

2. Deltagande enheter
Antalet deltagande patienter för åren 1996-2005 framgår av Figur 1, även uppdelat för medicinkliniker
och primärvård. Antalet registrerade patienter fortsätter att öka kraftigt framförallt i primärvården.
Vissa landsting t ex Västerbotten, Västmanland, Skåne och Västra Götaland har satsat
på kvalitetsarbetet och registreringen till NDR har ökad kraftigt. År 2005 rapporterades 131 410
patienter med diabetes varav 36 204 på medicinkliniker och 95 206 inom primärvården, och
omfattade därmed cirka 30% av landets diabetespatienter. Rapporter förelåg detta år från alla
landsting, från 92 medicinkliniker (cirka 90 % av samtliga) och från 674 primärvårdsenheter (ca
65% av samtliga).
140000
120000
100000
102347
131410
95206
80000
60000
40000
20000
0
79643
67684
60002 59497
49289
41154
41151
36518
36204
32501 34652 34663
27213 26361
27501 30354
22568
23054
24845
14450 14793
18097
12763
13950
1996 1997 1998 1999 2001 2002 2003 2004 2005
Medicinkliniker Primärvård Totalt
Fig 1. Antal deltagande patienter för åren 1996-2005.
3. Täckning
I Sverige har omkring 3% av befolkningen diabetes. I studier från olika delar av landet finner
man en variation på 2-4,5%. För personer över 80 år är prevalensen nära 20%. Kvinnor och män
drabbas i samma omfattning. Medelåldern vid insjuknandet är lägre för män än för kvinnor. Cirka
85-90% av all diabetes utgörs av typ 2. Incidensen (insjuknande per år) i typ 2-diabetes kan
skattas till cirka 1/10 av prevalensen (förekomsten). Sammanlagt 131 410 registrerade patienter
har rapporterats till NDR registreringsåret 2005. Det noteras ännu en gång en kraftig ökning av
antalet registrerade patienter jämfört med föregående år framförallt från primärvården. Man kan
beräkna att registret totalt nu innehåller cirka 35-40 % av det uppskattade antalet patienter med
6

diabetes i Sverige, täckningsgraden varierar dock fortfarande kraftigt i de olika landstingen (se
figur 2).
Andel diabetiker som rapporterats till NDR 2005*
%
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Blekinge
Dalarna
Gotland
Gävleborg
Halland
Jämtland
Jönköping
Kalmar
Kronoberg
Norrbotten
Skåne
Stockholms län
Södermanland
Uppsala län
Värmland
Västerbottten
Västernorrland
Västmanland
Västra Götaland
Örebro
Östergötland
RIKET
VC
med klin
Fig 2. Andel rapporterade diabetiker 2005. Totala antalet diabetiker har uppskattats till 4% av
antal invånare.
Flertalet av patienterna vid landets medicinkliniker registreras, medan täckningen är fortfarande
lägre för patienter inom primärvården. Registreringen inom primärvården har dock ökat mycket
kraftigt de sista åren och stora satsningar görs från både från NDR:s sida och från de olika
landstingen för att öka antalet deltagande enheter.
NDR är därmed det överlägset största patientregistret i världen avseende diabetes. Om det totala
antalet patienter med diabetes i Sverige uppskattas till cirka 350 000, kan konstateras att registret
nu täcker en betydande del (35-40%).
7

4. Kvalitet och Validitet
Så många som cirka 90% av medicinklinikerna och cirka 65% av primärvårdens enheter har
deltagit det senaste året 2005 i NDR. Dessutom har i medeltal så pass många som 399 patienter
per medicinklinik och 143 per enhet i primärvården rapporterats till NDR det sista året. Denna
rapport bör därför vara tämligen representativ för diabetesvården vid landets medicinkliniker och
primärvård.
En noggrann validering av data i NDR för Medicinklinikerna i Region Skåne har gjorts våren
2005. Validering av primärvårdens data skall påbörjas hösten 2006.
5. Inrapportering
Från och med år 2002 sker registreringen elektroniskt via www.ndr.nu vilket ger omedelbar
tillgång till egna resultat och jämförande nationell statistik. Rapportering av samma patient kan
göras upprepade gånger under samma år.
Överföring av data sker också direkt till NDRs databas on-line från vissa journalsystem och via
lokalt skapade extraktionsprogram.
Innan elektronisk registrering var möjlig skickades en gång årligen pappersblanketter (1 per
patient) eller en krypterad diskettkopia av ”lokalt NDR” eller överfördes datafiler till LDC i Lund
för centralt framtagande av respektive vårdenhets statistik.
Systemet innehåller:
Rapporteringsformulär med en ”obligatorisk del”, och en ”tillvalsdel”. Kontrollfunktion för
rimliga värden och fullständigt ifyllt formulär är inbyggt.
Kompletteringsformulär för komplettering eller ändring i redan utförd rapportering. Detta kan
endast göras i senast insända rapport.
Diabetesprofil för patientinformation, skapas automatiskt och bygger på patientens alla inlagda
”obligatoriska” data samt de av enheten valda frivilliga variablerna. Där finns också plats för
kortare fri text (kommentarer, behandlingsmål etc.). Denna individuella vårdöverenskommelse
lagras i NDRs databas och kan skrivas ut till patienten vid vårdtillfället.
Diabetesprofil utdrag, är en förkortad variant av Diabetesprofilen som visar värden för HbA1c,
BMI, midjemått, blodtrycks- och lipidvärden, njurpåverkan och grad av fysisk aktivitet.
Dessutom visas individuella vårdöverenskommelsen samt diabetesansvarig läkare (DAL) och
diabetesansvarig sjuksköterska (DAS).
Översikt vilken visar enhetens diabetespopulation (uppdelat på kön, ålder, diabetesduration,
behandlingssätt och antal med de olika följdsjukdomarna) med nationella jämförelsetal på
respektive vårdnivå.
Söklista ett verktyg där vårdgivaren själv kombinerar de kriterier som gäller för den grupp i
diabetespopulationen som söks (t ex alla diabetiker som röker, eller som inte har
8

ögonbottenfotograferats de sista 2 åren osv) för egen bearbetning, kvalitetsuppföljning och för
ytterligare fokusering på patienter med särskilda behov av insatser.
Statistik som visar enhetens resultat samt jämförande nationell statistik på respektive vårdnivå.
Detta bearbetas kontinuerligt och ger således dagsfärska uppgifter. Utskrift kan göras för varje
enskild diagramgrupp och för alla diagram.
Skräddarsydd statistik, visar statistik från valfri besöksperiod. Jämförande data från två olika
tidsintervall kan göras. För numeriska variabler kan man få stapeldiagram uppdelade årsvis eller
månadsvis. Presentation av efterfrågad statistik kan också väljas som kumulativt diagram eller
som cirkeldiagram.
Valfria frågor Katalog innehållande frågor som kan aktiveras av varje enskild enhet. Valda
frågor visas efter ordinarie frågor på rapportformuläret. För aktivering/avaktivering krävs speciell
behörighet som efter ansökan tilldelas enhetens kontaktperson. Utsökning av patientgrupp eller
resultat via ”Söklistan” respektive ”Skräddarsydd statistik” kan göras också på de frågor som
varit aktiverade men avaktiverats.
Förutom registreringsdatum, vårdgivarkod (vårdenheten) och personnummer efterfrågas debutår,
diabetestyp, diabetesbehandling och HbA1c, kroppsvikt, längd och midjemått, blodtryck och
blodlipider, s-kreatinin samt tio stycken ja/nej frågor: blodtrycks- och lipidsänkande behandling,
ASA, mikro- och makroalbuminuri, genomgången stroke och hjärtinfarkt,
ögonbottenundersökning, retinopati och synnedsättning, fotundersökning, amputation ovan
fotleden samt rökning och fysisk aktivitet. Senaste mätvärdet registreras.
6. Återrapportering
I och med den elektroniska rapporteringen har varje vårdgivare alltid omedelbar tillgång till egna
resultat och jämförande nationell statistik. Denna statistik baserar sig på de senaste 365 dagarna.
Vårdgivaren kan också ta fram s k skräddarsydd statistik från önskad tidsperiod.
NDR tar fram respektive vårdenhets årsrapport med jämförande nationell statistik under första
kvartalet påföljande år. Var god se punkt 5 i Verksamhetsberättelse.
7. Publikationer
1. Nilsson PM, Gudbjornsdottir S, Eliasson B, Cederholm J. Hypertension in diabetes:
trends in clinical control in repeated large-scale national surveys from Sweden. J Hum
Hypertens 2003;17(1):37-44.
2. Gudbjornsdottir S, Cederholm J, Nilsson PM, Eliasson B. The National Diabetes Register
in Sweden: An implementation of the St. Vincent Declaration for Quality Improvement in
Diabetes Care. Diabetes Care 2003;26:1270-6.
3. Nilsson PM, Gudbjörnsdottir S, Cederholm J, Eliasson B, for the Steering Committee of
the Swedish National Diabetes Register. Smoking is associated with increased HbA1c
values and microalbuminuria in patients with diabetes - data from the National Diabetes
Register in Sweden. Diabetes Metab. 2004;30:261-8.
9

4. Gudbjörnsdottir S, Nilsson, PM, Cederholm J, Eliasson B, Berne C. Förbättrad
diabetesvård och sjunkande riskfaktorer i ny rapport från det nationella Diabetesregistret
NDR. Läkartidningen. 2004;101:3790, 3793-7.
5. Cederholm J, Eliasson B, Nilsson PM, Weiss L, Gudbjörnsdottir S, for the steering
committee of the Swedish National Diabetes Register. Microalbuminuria and risk factors
in type 1 and type 2 diabetic patients. Diabetes Res Clin Pract. 2005;67:258-66.
6. Eliasson B, Cederholm J, Nilsson P, Gudbjörnsdóttir S for the steering committee of the
Swedish National Diabetes Register. The gap between guidelines and reality: Type 2
diabetes in a national diabetes register 1996-2003. Diabet Med 2005:22:1420-6.
7. Nilsson PM, Cederholm J, Gudbjörnsdóttir S, Eliasson B, for the Steering Committee of
the Swedish National Diabetes Register. Predictors of successful long-term blood pressure
control in patients with diabetes – data from the Swedish National Diabetes Register
(NDR). J Hypertension 2005;23:2305-2311.
8. Ridderstråle M, Gudbjörnsdóttir S, Eliasson B, Nilsson PM, Cederholm J for the Steering
Committee of the Swedish National Diabetes Register (NDR). Obesity and cardiovascular
risk factors in type 2 diabetes: Results from a national diabetes register. J Intern Med.
2006;259:314-22.
9. Tovi J, Cederholm J, Nilsson PM, Eliasson B, Gudbjörnsdottir S. Behandlas de äldre
diabetikerna enligt vetenskap eller med beprövad erfarenhet? En rapport från Nationella
Diabetes Registret (NDR). Nordisk Geriatrik 2006;9:14-8.
10. Eliasson B, Eeg-Olofsson K, Cederholm J, Nilsson PM, and Gudbjörnsdóttir S, for the
Steering Committee of the Swedish National Diabetes Register (NDR). Hypoglycaemic
treatment in type 2 diabetes: Results from a national diabetes register 1996-2004. 2006.
Submitted.
11. Eeg-Olofsson K, Cederholm J, Nilsson PM, Gudbjörnsdóttir S, Eliasson B for the Steering
Committee of the Swedish National Diabetes Register (NDR). Glycemic and risk factor
control in type 1 diabetes: Results from 13,612 patients in a national diabetes register.
2006. Submitted.
Abstracts
12. Eliasson B, Gudbjörnsdottir S, Fritz T, Tovi J, Nilsson A, Blohmé G. Nationella
Diabetesregistret – aktuella resultat. Svenska Läkarsällskapets Riksstämma. Älvsjö:
Hygiea, 2000:173.
13. Gudbjörnsdottir S, Cederholm J, Nilsson P, Eliasson B. Nationella Diabetesregistret
NDR: Aktuella resultat 1996-1999. Svenska Läkarsällskapets Riksstämma. Älvsjö:
Hygiea, 2001:173.
14. Gudbjörnsdottir S, Cederholm J, Eliasson B, Nilsson P. NDR Nyheter. Svenska
Läkarsällskapets Riksstämma. Göteborg: Hygiea, 2002:152.
15. Gudbjörnsdottir S, Eliasson B, Cederholm J, Nilsson PM. The National Diabetes Register
in Sweden. Improving quality in diabetes care and risk factor control during 1996-2001.
IDF 2003.
16. Gudbjörnsdottir S, Eliasson B, Cederholm J, Nilsson P. The National Diabetes Register
(NDR) in Sweden – improving quality in diabetes care and risk factor control during
1996-2001. Diabetologia 2003;46(S2):A97.
17. Nilsson PM, Cederholm J, Eliasson B, Gudbjörnsdottir S. Obesity and risk factors in type
2 diabetes treated with insulin combined with oral agents: the National Diabetes Register
10

in Sweden. 3rd International Symposium on Obesity and Hypertension (ISOH'01), Berlin,
23-25th October 2003. Int J Obes 2003;27:P57.
18. Gudbjörnsdottir S, Cederholm J, Eliasson B, Nilsson PM. Nationella Diabetesregistret
2003. Riksstämman.
19. Eliasson B, Cederholm J, Nilsson P, Gudbjörnsdottir. Type 2 diabetes 1996-2002: Still a
long way to go. American Diabetes Association Scientific sessions 2004. Diabetes
2004;53(Suppl 2):A242.
20. Nilsson PM, Cederholm J, Gudbjörnsdottir, Eliasson B. Predictors of successful longterm
blood pressure control in treated hypertensive patients with type 2 diabetes – data
from the National Diabetes Register (NDR) of Sweden. 14:th European meeting on
Hypertension, Paris, June 13-17, 2004. J Hypertens 2004;22(suppl 2):S94.
21. Gudbjörnsdottir S, Cederholm J, Nilsson PM, Eliasson B. Type 2 diabetes 1996-2003:
Results from the Swedish national diabetes register NDR. EASD 40th annual meeting,
München. Diabetologia 2004;47(Suppl 1):A104.
22. Ridderstråle M, Cederholm J, Eliasson B, Nilsson PM, Gudbjörnsdottir S. Obesity and
cardiovascular risk factors in patients with type 2 diabetes: data from the Swedish
National Diabetes Register. EASD 41th annual meeting, Aten, Diabetologia 2005: 48
(Suppl 1) A260.
23. Eeg-Olofsson K, Gudbjörnsdottir S, Nilsson PM, Cederholm J, Eliasson B. Rapport från
NDR 2005: Betydelsen av fetma, hypertoni och glukosbehandling. Svenska
Läkaresällskapets Riksstämma, Älvjsö 2005.
24. Nilsson A, Lindberg A, Gudbjörnsdottir S, Sundkvist G. Ger Nationella Diabetesregistret
(NDR) en sann bild av diabetesvården? Validitetsstudie av medicinklinikernas i Skåne
NDR-registreringar. Svenska Läkaresällskapets Riksstämma Älvsjö 2005.
25. Eeg-Olofsson K, Cederholm J, Nilsson PM, Gudbjörnsdottir S, Eliasson B. Unsatisfactory
risk factor control in type 1 diabetes 1997-2004: Results from the Swedish National
Diabetes Register (NDR). EASD 42th annual meeting Köpenhamn 2006.
26. Gudbjörnsdottir S, Cederholm J, Eeg-Olofsson K, Eliasson B, Nilsson PM. Insufficient
cardiovascular risk factor control following myocardial infarction in patients with type 2
diabetes: a register linkage study from the NDR.EASD 42th annual meeting Köpenhamn
2006.
11

8. Resultat av analyser och kliniskt förbättringsarbete
Resultat i NDR 1996-2005
En markant ökning av registrerade patienter kan konstateras under perioden, framförallt i
primärvården de senaste åren. Antalet deltagande patienter för åren 1996-2005 framgår av Figur
1, även uppdelat för medicinkliniker och primärvård. År 2005 hade 131 410 patienter med
diabetes registrerats, varav 36 204 vid medicinkliniker och 95 206 inom primärvården, och
omfattade därmed cirka 35-40% av landets diabetespatienter. Rapporter förelåg detta år från alla
landsting, från 92 medicinkliniker (cirka 95% av samtliga) och från 674 primärvårdsenheter
(cirka 70% av samtliga).
Landsting Med klin Primärvård Totalt
2004 2005 2004 2005 2004 2005
Blekinge 2 2 12 13 14 15
Dalarna 5 5 33 31 38 36
Gotland 1 1 8 7 9 8
Gävleborg 4 5 35 35 39 40
Halland 4 4 5 16 9 20
Jämtland 1 1 24 25 25 26
Jönköping 3 3 28 28 31 31
Kalmar 3 3 15 20 18 23
Kronoberg 2 2 25 27 27 29
Norrbotten 0 2 4 9 4 11
Skåne 10 10 49 76 59 86
Stockholm 9 9 58 65 67 74
Södermanland 3 3 15 19 18 22
Uppsala 3 2 27 28 30 30
Värmland 5 5 31 32 36 37
Västerbotten 3 3 24 31 27 34
Västernorrland 4 4 2 14 6 18
Västmanland 4 3 1 8 5 11
Västra Götaland 13 18 78 108 91 126
Örebro 3 3 22 29 25 32
Östergötland 4 4 42 42 46 46
Samtliga 86 92 538 674 624 766
Fig 3. Deltagande enheter per landsting 2005
12

Av patienterna i primärvården hade endast 3% debutålder

• Hos många patienter är det orealistiskt att ens närma sig de generella behandlingsmålen
(t.ex. äldre, psykiskt sjuka, vissa barn och ungdomar)
• Kostbehandlade patienter i primärvård och vid medicinkliniker bör ha HbA1c-nivåer som
är lägre eller i nivå med övre normalvärdet
SFD välkomnar en fortsatt diskussion om mål och medel för diabetesbehandlingen, och ser fram
mot det arbete i Socialstyrelsens regi som kommer leda fram till nya officiella riktlinjer för vård
och behandling av diabetes. Intill dess hoppas SFD att målen i bifogade tabell kan vara till stöd
och hjälp i diabetesvården.
Riskfaktor
HbA1c
Blodlipider
Blodtryck
Önskvärt Gränsområde Otillfredsställande
Typ 1 6% 6-7% 7%
Typ 2 5-6% 5-7% 7%
Totalkolesterol
4.5 mmol/L
LDL-kolesterol
2.5 mmol/L
Triglycerider
1.7 mmol/L
HDL-kolesterol kvinnor 1.3 mmol/L
HDL-kolesterol män 1.0 mmol/L
Njurfrisk
130/80 mm Hg
Mikroalbuminuri/nefropati 125/75 mm Hg
Tabell 1. SFDs förslagna riktlinjer för vård och behandling av diabetes.
I årets rapport har vi valt att använda de nya föreslagna riktlinjerna för att visa
behandlingsresultat över tid, för samtliga variabler ses en bestämd positiv trend över tid, förutom
vad gäller rökstopp.
Den högre frekvensen överviktiga patienter i primärvården med diabetesdebut 2005 jämfört med
debut 1996 visar på en ökande tendens till övervikt när manifest diabetes konstateras. En tredjedel
av kvinnorna med typ 2 diabetes rör sig sällan eller aldrig. Sammantaget talar detta för ökad
rådgivning om kost och motion.
14

%
35
30
25
20
15
10
5
0
Fysisk aktivitet 2005
32
25 25
22 22
18
19
14
12
10
Typ 1 diabetes
Typ 2 diabetes
Medicinkliniker
Alla
Aldrig
94 cm
Kvinnor
> 80 cm
n=17 879 n=13 133
Fig 4. Fysisk aktivitet
BMI 30 år
1996 1997 1998 1999 2001 2002 2003 2004 2005
Fig 6. BMI

%
Medicinkliniker
22,5
30
22
24
70
68 70
63 61 62
60
50
40
20 15
10
11 12 12 13 14
10
0
Tabletter enbart Tabl+insulin Insulin enbart
---------- Debutålder >30 år -----
Diabetesbehandling 1996-2005
Primärvård
%
50
46
44
40
42 44 44
45
40
35
35
28
29
30
25
2626
25
22
20
11 12 1416 16 17 14 15
15
1414
10
7
5
0
Kost enbart Tabletter enbart Tabl + insulin Insulin enbart
1996 1997 1998 1999 2001 2002 2003 2004 2005
1996 1997 1998 1999 2001 2002 2003 2004 2005
Fig 8. Diabetesbehandling, medicinkliniker
Behandlingstyp enligt duration (år)
Primärvård 2005
Fig 9. Diabetesbehandling, primärvården
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
10
18
15
29
37
43
28
53
33
54
33
44
24
47
32
25
21
18
9
6
5
4
0-4 5-9 10-14 15-19 20-24 25+
Kost enbart Tabletter enbart Tabletter + insulin Insulin enbart
Fig 10. Behandlingstyp enligt
duration, primärvården
16

HbA1c – Måluppfyllelse (%)1996-2005
Typ 1 diabetes
Medicinklinker
50
70
45
57
59 606265
60
40
50
49
35
30
40
25
30
26 27 273032 20
20
20 11 14 15 151718 15
10
10
5
0
HbA1c

Blodtryck – Måluppfyllelse (%) 1996-2005
70
60
50
40
30
20
10
0
62 65 66
52 56 37
30
Typ 1
diabetes
BT-behandlade
Medicinklinker
46 51 58
Debutålder
>=30 år
384141
30 32 32
2327
1518
Typ 1
diabetes
Debutålder
>=30 år
Blodtryck

Lipidsänkande medicin (%) 1997-2005
70
60
50
40
30
20
10
0
45 4851 37
33
27
17 2224 25
25 2730 26
19
14
11
11
11
4
6
Typ 1
diabetes
Medicinkliniker
Debutålder
>=30 år
Ålder 30-59
år
62
55
50
Ålder 60+ år
1997 1998 1999 2001 2002 2003 2004 2005
50
45
40
35
30
25
20
15
10
5
0
10
16 18 24
Ålder =60 år
1997 1998 1999 2001 2002 2003 2004 2005
41
47
Fig 19. Lipidsänkande medicin, medicinkliniker Fig 20. Lipidsänkande medicin, primärvården
Blodlipider - Måluppfyllelse (%) 2002-2005
Typ 1 diabetes - Lipidbehandlade
Medicinkliniker
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
31 343840 858586 87 8586 83
87
Kolesterol
1,3
kvinnor
37 404448
LDL-kol
1,3
kvinnor
LDL-kol
30 år
medicinkliniker
Mikroalbuminuri (20-200 µg/min) är en betydelsefull riskfaktor inte minst för kardiovaskulär
sjukdom vid diabetes, och tidigare rapporter från NDR har visat att prediktorer för utveckling av
19

mikroalbuminuri är både förhöjt HbA1c, blodtryck och BMI. Denna riskfaktor är vanlig och
kräver ett väl organiserad omhändertagande.
Mikroalbuminuri (20-200 µg/min) 1997-2005
Exkl. njurskada (makroalbuminuri eller förhöjt kreatinin)
%
20
18
16
14
12
10
8
6
4
2
0
12
16
11
Fig 23. Mikroalbuminuri, primärvården
Primärvården
13
15
Mikroalbuminuri
18 18 18
1997 1998 1999 2001 2002 2003 2004 2005
Diabetesretinopati (innefattande både simplex och proliferativ retinopati) registreras i NDR sedan
2004, en klart ökande förekomst sågs med ökande diabetesduration.
Diabetesretinopati 2005
Medicinkliniker och primärvård
%
80
70
60
50
40
30
20
10
0
67
Med klin, typ 1
(n=14.574)
50
Med klin,
debutålder >=30
år (n=14.207)
27
Primärvården
(n=49.919)
%
100
80
60
40
20
0
Diabetesretinopati per
durationsintervall 2005
Medicinkliniker och primärvård
13
49
79
87
Med klin, typ 1
diabetes
21
55
89
81
Med klin,
debutålder >=30 år
16
40
68
62
Primärvården
0-9 år 10-19 år 20-29 år 30-39 år
Fig 24. Diabetesretinopati
Fig 25. Diabetesretinopati per durationsintervall
Relativt små skillnader mellan kvinnor och män konstateras i NDR år 2005 för såväl alla
patienter vid medicinkliniker som alla i primärvården, beträffande måluppfyllelse för
riskfaktorerna HbA 1c och blodtryck. Måluppfyllelse för totalkolesterol är något lägre för kvinnor.
Betydligt fler kvinnor än män var rökare i den lägsta åldersgruppen

Den generella positiva trenden gäller inte andelen rökare, vilket är ett allvarligt observandum.
NDR är ett instrument för att lyfta fram denna viktiga riskfaktor och stimulera
rökavvänjningsåtgärder.
%
35
Rökning 1996-2005
Primärvård
30
25
20
15
10
5
23
22
9
5
25
24
21
20
10
9
6 6
19
16
8
5
21
17
9
6
30
24
27
26
24
25
23 23
12
12
11 11
9 9 9 9
0
1996 1997 1998 1999 2001 2002 2003 2004 2005
Män 30-59 år
Kvinnor 30-59 år
Fig 26. Rökning, primärvård
Män >=60 år
Kvinnor >= 60 år
Processmått
Ögonbottenundersökning (genomförd senaste 2 åren med ögonfoto eller inspektion av
ögonspecialist) och fotundersökning (genomförd senaste året) har registrerats i NDR sedan 2001.
Dessa undersökningar har de sista åren rapporterats förekomma i hög grad, men dock noteras en
tydlig nedåtgående trend. Vad gäller ögonbottenundersökning pågår det diskussion om lämpligt
tidsintervall mellan kontrollerna för olika patientkategorier, vissa landsting har egna riktlinjer
som rekommenderar 3 år mellan kontrollerna i vissa fall, detta kan förklara en del av denna
nedåtgående trend.
Ögonbottenundersökning och fotundersökning (%) 2002-2005
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Medicinkliniker
86 90 87 86 90 88 86 90 87 90 92 85
90 92 85 90 92 85
Ögonbotten
alla
Ögonbotten
kvinnor
Ögonbotten Fotkontroll Fotkontroll Fotkontroll
män
alla kvinnor män
2002 2003 2004 2005
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
85 807874
85 797772
86 817875
93 9290
89 93 92 9089
93 929089
Ögonbotten
alla
Primärvården
Ögonbotten Ögonbotten Fotkontroll Fotkontroll Fotkontroll
kvinnor män
alla kvinnor män
2002 2003 2004 2005
Fig 27. Ögonbotten- och fotundersökning, medicinkliniker
Fig 28. Ögonbotten och fotundersökning, primärvården
21

Goda exempel på förbättringsarbete
Nedan ges två exempel på förbättringsarbete ute ifrån aktiv användning av NDR.
Från Åseda vårdcentral i Kronobergslän:
NDR-IQ-projektet lärde oss i Åseda och Moheda att NDR är en guldgruva att ösa ur både lokalt
på den egna vårdcentralen och förstås även på landstings- och nationell nivå. NDR är ett utmärkt
verktyg för kvalitetsförbättring och det finns en stor förbättringspotential och projektet lärde oss
ju också att "ingenting är omöjligt" - det går att höja ribban avsevärt. Det förutsätter som alltid
engagemang och tid och det förutsätter också teamarbete.
Vi fortsätter på vårdcentralen på ungefär samma sätt och resultaten håller sig. Nästan alla
patienter registreras i NDR via diabetessköterskan (nu även hemsjukvårdspatienter via samarbete
med kommunen). Diabetessköterskan sprider modellen till andra vårdcentraler. NDR-koordinator
för NSV har utsetts och hade före sommaren ett utskick till samtliga distriktsläkare,
diabetessjuksköterskor och verksamhetschefer med statistik på vårdcentralsnivå för hela länet,
som visade stora skillnader i registreringsfrekvens och i viss mån även resultat (om man kan dra
några slutsatser när registreringen är så dålig). Det har efter det gjorts fem utskick med några
dagars mellanrum med statistik och med kommentarer med förhoppningsvis "pedagogiska
morötter". NDR centralt hjälpte till med statistiken.
I Kronoberg finns sedan flera år ett diabetesråd med representanter från slutenvård, närsjukvård
och patientföreningen, där den övergripande målsättningen förstås är förbättrad diabetesvård i
länet och där det nu belyses vilken betydelse som NDR kan ha.
Från Motala:
Hösten 2003 påbörjade diabetesmottagningen i Motala, med ansvar för cirka 440 patienter (cirka
175 med debut före, samt 265 med debut efter 30 års ålder) vårt deltagande under ett år i
samarbetsprojektet NDR-IQ, med målet att halvera gapet mellan våra dåvarande resultat samt
100 % måluppfyllelse, av målen, enligt de föreskrivna Nationella riktlinjerna.
Vi insåg snabbt att om vi skulle lyckas så skulle det krävas, ett ökat engagemang från våra
patienter samt drastiska förändringar i vårt eget arbetssätt.
Med anledning av detta togs det fram ett brev till patienterna som i förväg, inför det kommande
besöket, informerades om vårt nya arbetssätt/vårt nya mål, samtidigt som de fick svara på en rad
frågor som senare registrerades i NDR. Samtliga patienter fick en individuell vårdplan, beroende
på deras behov, samt om de nått sina målvärden eller ej. En ökad telefontillgänglighet skapades
för uppföljning av plasmasockervärden. Som hjälp på mottagningen hade vi ett noggrant
måldokument för alla kvalitetsvariabler, som beskrev vad vi skulle göra om patienten inte nått
målet och som vi därefter försökte följa.
Vi har kontinuerligt följt våra resultat, diskuterat dem på avdelningsmöten och försökt att ändra
arbetssätt, där vi inte nått önskade resultat. Såväl patientbrevet, som mottagningens
arbetsdokument, har därför justerats vid upprepade tillfällen.
Följande resultat har uppnåtts; Patienterna har vid varje besök, erhållit en ny patientinformation.
Samtliga kvalitetsparametrar har förbättrats. För 5 av 8 parametrar har gapet halverats (se tabell
2). Resultaten har varit bestående 2 år efter projektets avslutande.
22

Verkligheten
~2 år efter
projektslut
%
Variabel Målvärde Verkligheten, Verkligheten Verkligheten Verkligheten
enligt
NDR
före
%
efter 6
månader
%
efter 12
månader
%
1 år efter
projektslut
%
HbA1c < 6.5 32 41 51 53 47
Kolesterol < 5.0 53 73 77* 81 79*
LDL- < 3.0 49 82 88* 90 87*
Kolesterol
HDL- >1.0 77 89* 86 92 90*
Kolesterol
Triglycerider < 2.0 79 73 78 79 76
Systoliskt < 140 69 83 86* 85 87*
blodtryck
Diastoliskt < 85 85 90 93* 93 93*
blodtryck
Rökfrihet Alla 85 80 87 86 86
* uppnått målvärde
Tabell 2. Resultat från NDR-IQ-projektet från Diabetesmottagningen i Motala.
Dessutom, som en spin-off effekt, på grund av ett ökat engagemang har vi noterat följande;
Användandet av blodtryckssänkande samt blodfettssänkande läkemedel har ökat från 43 till 54 %
resp från 35 till 51 % och användandet av lågdos ASA från 23 till 56 %. Patienternas upplevande
av sitt allmäntillstånd samt upplevande av att deras diabetessjukdom är ett hinder i vardagen har
inte försämrats och fortfarande svarar 98 % att de är nöjda med mottagningen.
Resultaten har tillkommit utan någon extra arbetstid, utan fler patientbesök och utan en ökad
laboratorie eller läkemedelskostnad.
23

Öppen redovisning i Västra Götalandsregionen
En öppen redovisning av NDR-data på landstings/regionnivå kan bidra till att stimulera
förbättringsarbetet. Figuren visar att nästan alla sjukhus har förbättrat sina resultat från 2004-5.
%
40
35
30
25
20
15
10
5
0
Västra Götalandsregionen
Måluppfyllelse HbA1c < 6.0 %
För patienter med debutålder

Nya riktlinjer för blodsockerkontroll, blodtrycksbehandling och lipidbehandling har nyligen
föreslagits av SFD som är avsevärt strängare än de nuvarande svenska riktlinjerna. Med hjälp av
NDR kan vårdgivarna identifiera riskgrupper, sätta nya mål och följa effekten av ökad
behandling.
NDR torde således vara ett viktigt bidrag till de förbättrade effekt- och processmått som kan
avläsas i de senaste årens siffror.
25

9. Öppen redovisning
a) Landstingens uppnående av behandlingsmål och processmått för diabetesvården i Nationella
diabetesregistret (NDR) år 2005, se bilaga 1-3
b) Sjukhusnivå, se bilaga 4
Sammanfattning
Antal rapporterade patienter har ökat påtagligt under de 10 år som NDR existerat, från
27,213 år 1996 till 131,410 år 2005, och ökningen har varit särskilt markant i primärvården
de sista åren. Uppnående av behandlingsmål för riskfaktorer vid diabetes har generellt
visat positiva trender under perioden. Resultaten från den öppna redovisningen på
sjukhusnivå kan nu jämföras mellan åren 2004-2005, medan landstingsprofilerna för både
sjukhus och primärvård presenteras för första gången i år.
Skillnader mellan 19 landsting, Västra Götalandsregionen och Region Skåne har
analyserats beträffande vården av patienter med diabetes vid medicinkliniker med
debutålder 30 år, samt patienter i primärvården med debutålder >30 år,
som rapporterats till NDR år 2005. NDR använder sig av epidemiologisk klassifikation vad
gäller typ 1 och typ 2 diabetes, patienter med som debutålder 30 betraktas huvudsakligen vara typ 2 diabetes.
Gruppen patienter med debut ålder >30 år är dock inte direkt jämförbar mellan
medicinkliniker och primärvård då det föreligger skillnader vad gäller medelålder,
diabetesduration och komplikationer. Det bör också noteras att medicinmottagningarna i
landet har olika uppdrag när det gäller vården av personer med diabetes typ 2 vilket gör
jämförelser svåra mellan sjukhusen. För att värdera resultaten måste man lokalt också ta
hänsyn till hur vården av personer med diabetes typ 2 är organiserad.
Som indikatorer på diabetesvårdens kvalitet har valts de andelar (%) som har uppnått för
behandlingsmålen HbA 1c

medicinklinikerna. Det finns fortfarande många rökare men endast små regionala
skillnader.
Liten skillnad sågs vad gäller amputation vid medicinklinikerna, och endast 2 landsting
utföll sämre än riket i primärvården. Beträffande kontroll av ögonbotten eller fotstatus
sågs bland patienterna vid medicinklinikerna tämligen få landsting med relativa andelar
lägre än rikets (3-5), medan något fler sågs bland patienterna i primärvården (4-7).
Spridningen mellan landstingen beträffande medelvärde ålder och andel kvinnor var
påtagligt liten i de tre analyserade patientgrupperna, varför skillnader i ålder eller andel
kvinnor/män inte kan anses ha inverkat på möjligheten att uppnå de olika
behandlingsmålen.
Slutligen anges landstingspoäng, en poängsumma för varje landsting baserat på beräkning
av poäng för var och en av 8 utvalda indikator (4 riskfaktorer, 2 komplikationer och 2
processmått) i de tre patientgrupperna. Endast landsting med täckningsgrad >40% jämförs
i denna analys. Det är vår förhoppning att registreringen för nästa år blir ännu mera
fullständig och jämförelserna därmed kan komma till ännu större nytta.
De aktuella målen för riskfaktorerna är högt satta. Om dessa mål har nåtts i lägre grad
behöver detta därför inte spegla dålig kvalitet i diabetesvården, och möjligheter finns för
fortsatt lokal analys. Många fler indikatorer än här redovisade kan påverka
diabetesvårdens kvalitet, och NDR ger möjlighet för deltagande enheter att själva välja
ytterligare indikatorer för bättre lokal analys.
Målsättningen med denna rapport är att försöka på ett objektivt sätt beskriva några
viktiga kvalitetsmarkörer för diabetesvården. Resultaten måste tolkas med försiktighet och
skall i första hand ses som ett underlag för det lokala förbättringsarbetet, vilket vi hoppas
att denna rapport stimulerar till.
27

Inledning
Att belysa kvalitetsskillnader inom landets diabetesvård är av betydelse för att bidra till en jämlik
vård på lika villkor över landet, och för att ge allmänheten ytterligare information och kunskap
om diabetesvården. I tidigare rapporter till Socialstyrelsen har Nationella diabetesregistret (NDR)
som kvalitetsmått redovisat olika riskfaktorer av betydelse för diabetiska komplikationer hos
samtliga registrerade patienter i landet, bl.a. i form av andelar som uppnått behandlingsmål för
HbA 1c , blodtryck och blodlipider. Vidare har frekvens rökare redovisats, samt flera processmått i
diabetesvården. Antalet inrapporterade patienter har år från år ökat, och för år 2005 finns
information om totalt cirka 131,000 patienter med diabetes, främst på grund av ökad rapportering
från primärvården. NDR är därmed det överlägset största patientregistret i världen avseende
diabetes. Om det totala antalet patienter med diabetes i Sverige uppskattas till cirka 350,000, kan
konstateras att registret nu täcker en betydande del (35-40%). Föregående år har NDR även
presenterat en öppen redovisning av uppnående av behandlingsmål för diabetesvården vid landets
medicinkliniker.
Målsättningen med denna rapport är att analysera geografiska skillnader i diabetesvårdens
kvalitet genom att jämföra landsting över landet som deltagit i NDR år 2005 avseende resultat vid
behandling av patienter med diabetes. De kvalitetsmått som valts för rapporten är måluppfyllelse
för HbA 1c , blodtryck och blodfetter, frekvens icke-rökare, frekvens makroalbuminuri (diabetisk
nefropati) och amputation ovan fotled någonsin, samt genomförd kontroll av ögonbottenstatus
sista två åren och av fotstatus sista året.
Material och metoder
I denna rapport redovisas uppgifter för var och en av de landsting som deltagit i NDR år 2005.
Samtliga 19 landsting i landet samt Västra Götalandsregionen och Region Skåne har deltagit
detta år. Patienter som rapporterats detta år har indelats i tre grupper, dels patienter vid
medicinkliniker med debutålder 30 år (n = 17,800), och dels patienter i primärvården med debutålder >30 år (n =
79,164). Samtliga patienter i NDR med ålder 18 år eller mer och med känd debutålder har
inkluderats i rapporten.
De variabler som rapporteras, som indikatorer för diabetesvårdens kvalitet, är de andelar (%) som
uppnått behandlingsmålen HbA 1c

standardiserats över landet sedan NDR startades, genom att landets sjukhus har deltagit i ett
kvalitetssäkringsarbete enligt Equalis. För mätning av blodtrycket har sjukhusen uppmanats av
NDR att följa gällande nationella riktlinjer.
En jämförelse har även utförts mellan varje deltagande landsting och riket beträffande uppnådda
behandlingsmål. I denna rapport har riket definierats som alla patienter som rapporterats från
samtliga deltagande landsting till NDR år 2005, och rikets andelar som uppnått de olika
behandlingsmålen har även beräknats. Den relativa andelen för att uppnå ett behandlingsmål har
därefter beräknats för var och en av landstingen, som är kvoten mellan landstingets andel och
rikets andel. Om den relativa andelen för ett landsting jämfört med riket är exempelvis 1,20,
innebär detta att landstingets andel är 1,2 gånger högre än rikets (landstinget bättre än riket). Ett
95% konfidensintervall har även beräknats för den relativa andelen. I denna rapport har bedömts
att ett landsting med 95% sannolikhet kan ha en högre andel bland landstingets samtliga patienter
än rikets andel, om den relativa andelens nedre 95% konfidensgränsvärde är större än 1,0 vid
jämförelsen mellan de patienter som rapporterats från landstinget och rikets patienter. Ett
landsting kan med 95% sannolikhet ha en lägre andel än rikets andel, om den relativa andelens
övre 95% konfidensgränsvärde är mindre än 1,0. De statistiska begreppen för dessa jämförelser
förklaras ytterligare i Appendix.
Resultat
Gruppen vid medicinkliniker med debutålder 30 år är en mer blandad grupp, eftersom så många
som 62% hade behandling med insulin enbart, jämfört med 13% i primärvårdgruppen som
huvudsakligen utgörs av typ 2 diabetes. Den förra gruppen var också yngre, hade längre
diabetesduration och mer komplicerad sjukdomsbild än primärvårdsgruppen. Medelvärdet (+SD)
bland samtliga landsting för andelen kvinnor var 37,0+2,8% i den förra gruppen, och medianen
(25-75% percentiler) var 37,2 (36,3-38,9)%. Medelvärde (+SD) bland samtliga landsting för ålder
var 41,3+13,7 år, och varierade obetydligt mellan landstingen, som anges i Bilaga 1: Tabell 2. I
primärvårdsgruppen var medelvärdet (+SD) för andelen kvinnor 45,8+1,6%, och medianen (25-
75% percentiler) var 45,5 (44,9-47,2)%. Medelvärde (+SD) för ålder var 68,1+11,9 år, och
varierade obetydligt mellan landstingen.
För de tre grupperna, patienter med debutålder 30 år vid medicinklinikerna och
primärvårdsgruppen, var rikets (samtliga patienter i NDR) andelar som uppnått
29

ehandlingsmålen: 20-30-55% för HbA 1c

Tabell 1. Antal landsting där relativa andelens nedre 95% konfidensgränsvärde (KG) var >1,0 (bättre än riket), och antal landsting där relativa
andelens övre 95% KG var 1,0
(bättre än riket)
Övre 95% KG

För de två grupperna vid medicinkliniker hade relativt få landsting (2-6 landsting) resultat bättre
eller sämre än riket avseende andelar med måluppfyllelse för HbA 1c , blodtryck och lipider. För
icke-rökare var 4-5 landsting bättre än riket och endast 1-2 sämre än riket. Endast 4-5 landsting
utföll bättre och 1-2 sämre än riket beträffande makroalbuminuri, medan inget landsting utföll
sämre än riket beträffande amputation ovan fotled någonsin. Beträffande kontroll av ögonbotten
var många landsting bättre än riket, men endast 3-4 sämre än riket.
För patienter i primärvården utföll 3 landsting bättre än riket och 8 landsting sämre än riket
avseende HbA 1c , medan cirka 5-9 landsting utföll antingen sämre eller bättre än riket avseende
blodtryck och lipider. Endast 2 landsting var bättre eller sämre än riket avseende icke-rökare.
Relativt många landsting utföll bättre eller sämre (6-7) än riket beträffande makroalbuminuri,
medan endast ett fåtal bättre eller sämre (3-2) beträffande amputation ovan fotled någonsin.
Många landsting utföll bättre och några sämre beträffande kontroll av ögonbotten och kontroll av
fotstatus.
Täckningsgraden, patienter rapporterade till NDR 2005 (oavsett debutålder) som andel av
beräknat totalt antal diabetiker i landstingen, redovisas för varje landsting i Figur 11 och i Bilaga
1: Tabell 2. Samtliga patienter med diabetes i ett landsting har uppskattats till 4% av alla invånare
i landstinget. Täckningsgraden för samtliga patienter i NDR var 37% för riket, och varierade från
lägst 13% till högst 85% mellan landstingen (Figur 11). Gruppen med debutålder

Figur 1. HbA1c < 6,0%
per landsting i N D R år 2005
%
70
60
50
40
30
20
10
0
Landsting
N = 21
M ed klin debut < 30 år M ed klin debut > = 30 år PV debut > = 30 år
Figur 2. Systoliskt blodtryck = 30 år
33

Figur 3. Diastoliskt blodtryck = 30 år
Figur 4. Total-kolesterol = 30 år
34

Figur 5. LDL-kolesterol = 30 år
Figur 6. Icke-rökare
per landsting i NDR år 2005
%
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Landsting
N = 21
Med klin debut < 30 år M ed klin debut > = 30 år PV debut > = 30 år
35

Figur 7. Makroalbum inuri (diabetisk nefropati)
per landsting i NDR år 2005
%
30
25
20
15
10
5
0
Landsting
N = 21
Med klin debut < 30 år Med klin debut > = 30 år PV debut > = 30 år
%
8
7
6
5
4
3
2
1
Figur 8. Am putation ovan fotled någonsin
per landsting i NDR år 2005
0
Landsting
N = 21
Med klin debut = 30 år PV debut >= 30 år
36

Figur 9. Ögonbotten kontrollerat sista 2 åren
per landsting i NDR år 2005
%
120
100
80
60
40
20
0
Landsting
N = 21
Med klin debut = 30 år PV debut >= 30 år
Figur 10. Fotstatus kontrollerat sista året
per landsting i NDR år 2005
%
120
100
80
60
40
20
0
Landsting
N = 21
Med klin debut = 30 år PV debut >= 30 år
37

Figur 11. Andel rapporterade diabetiker 2005
Totala antalet diabetiker har uppskattats till 4% av antal invånare
%
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
RIKET
Östergötland
Dalarna
Jönköping
Gävleborg
Jämtland
Värmland
Kronoberg
Skåne
Örebro
Blekinge
Västra
Götaland
Västerbotten
Kalmar
Uppsala
Sörmland
Gotland
Halland
Stockholm
Västmanland
Västernorrland
Norrbotten
Med klin Debut 30 år, varför kvalitativa jämförelser mellan dessa två grupper inte kan göras.
Resultatet visade att tämligen stora skillnader förelåg mellan landstingen, både vid
medicinklinikerna och i primärvården, beträffande andelar som uppnådde behandlingsmålen för
de olika riskfaktorerna, när dessa andelar rangordnades från lägsta till högsta enligt Figur 1-6.
Mestadels skilde sig dock inte de lägsta och de högsta andelarna mer än cirka 10% för samtliga
behandlingsmål.
Andelarna som uppnådde målet HbA 1c

Andelarna som uppnådde det systoliska blodtrycksmålet

medicinklinikerna.
Beträffande processmåttet kontroll av fotstatus sista året förelåg vid medicinklinikerna ungefär
samma bild som för kontroll av ögonstatus, och dessutom utföll primärvården här med ungefär
samma bild som medicinklinikerna.
Förutom rangordningen av landstingens andelar uppnådda behandlingsmål enligt Figur 1-10, kan
även beräkningen av ett 95% konfidensintervall för den relativa andelen (landstingets andel
jämfört rikets) enligt Tabell 1 med fördel användas för en sammanfattning av skillnader mellan
landstingen, som även tar hänsyn till andelen till NDR rapporterade av samtliga patienter i ett
landsting. Om konfidensintervallet innefattar 1,0, beräknat med hjälp av de patienter som ett
landsting rapporterat till NDR, så kan andelen som uppnått behandlingsmålet bland landstingets
samtliga patienter med viss sannolikhet vara samma som rikets andel. Denna statistiska metod
förklaras ytterligare i Appendix.
För att ett konfidensintervall ska kunna beräknas gäller att antalet rapporterade patienter från
landstinget måste vara tillräckligt stort, och så var fallet för landstingen i denna rapport.
Konfidensintervallets bredd påverkas också av antalet patienter som rapporterats till NDR, det
blir bredare med färre antal rapporterade patienter, och blir smalare med fler rapporterade
patienter. Detta medför att ett mindre landsting med rätta får ett bredare konfidensintervall, även
om många av dess patienter rapporterats till NDR. Ett större landsting får däremot mer felaktigt
ett bredare konfidensintervall, om endast en mindre andel av alla patienter har rapporterats till
NDR. Den statistiska effekten mass-signifikans bidrar också till viss osäkerhet beträffande
konfidensintervallet, eftersom denna effekt medför att mer än ett landsting slumpmässigt bör
utfalla avvikande från riket.
Täckningsgraden för ett landsting är andelen patienter rapporterade till NDR av det totala antalet
patienter med diabetes i landstinget, som i denna rapport har beräknats utgöra 4% av landstingets
invånare. Enligt Figur 11 framkom att täckningsgraden för samtliga patienter i NDR år 2005 var
37% för riket (samtliga landsting). Denna täckningsgrad varierade påtagligt mellan landstingen,
den var 50% eller mer hos 5 landsting, medan lägre än 10% hos 4 landsting. Patienterna med
debutålder

diabetesvård. Andra processmått i vården som förskrivning av blodtrycks- och blodfettssänkande
mediciner finns också tillgängliga. Vi har tidigare rapporterat att förskrivningen av dessa medel
har ökat starkt de senaste åren bland deltagande patienter i NDR (Läkartidningen nr 47:2004).
Dessa mått skiljer sig dock genom att inte kunna beskriva kvaliteten i diabetesvården i form av
uppnående av målvärden för behandlingen.
En statistisk osäkerhet föreligger för denna analys i form av slumpvariation över tiden
(”regression to the mean”). När en enhet studeras över tiden kan den tänkas uppvisa andra
resultat i en senare period jämfört med tidigare, särskilt om enheten innehåller ett mindre antal
patienter. Denna rapport avser det sista året 2005 med patientdata i NDR, och eftersom antalet
registrerade patienter i NDR ökat med tiden, ger detta år därför tillgång till ett större antal
patienter per deltagande enhet än tidigare år.
En annan jämförelse av landstingens diabetesvård har nyligen presenterats, Diabetesindex
(utgiven av Health Consumer Powerhouse, 2006). Den har till en del utarbetats med data hämtade
från NDR. Diabetesindex bygger på en indelning av patienterna enligt typ 1 och typ 2 diabetes
oavsett vårdnivå, och man har där använt de epidemiologiska definitioner för diagnos som NDR
presenterat. Ögonbottenkontroll presenteras för typ 1 diabetes, medan övriga indikatorer gäller
typ 2 diabetes. En jämförelse kan därför inte göras med denna rapport från NDR, eftersom den
utgörs av patienter uppdelade efter vård antingen vid medicinkliniker eller i primärvården.
Enligt Diabetesindex poängsätts 13 indikatorer för diabetesvården, där andelen patienter som
rapporterats till NDR av samtliga diabetiker i ett landsting är en av de poängsatta indikatorerna.
Hänsyn till denna rapporterade andel i ett landsting tas sedan inte vid poängsättning av de övriga
7 indikatorer (av totalt 13) som utvalts som mått på behandling av diabetes. Fyra av dessa
indikatorer gäller riskfaktorer, en gäller komplikationen amputation ovan fotled och två gäller
processmått i vården. Men andelen patienter som rapporterats till NDR avgör i högsta grad hur
tillförlitlig en sådan indikator är som mått på den verkliga kvaliteten för behandling av diabetes.
Övriga indikatorer gäller organisering av diabetesvården.
I bilaga 3 i denna rapport redovisas även NDR:s Landstingspoäng för jämförelse av landsting.
Beräkningen av poäng för var och en av 8 utvalda indikatorer (4 riskfaktorer, 2 komplikationer
vid diabetes och 2 processmått) har baserats på utfallet för den relativa andelens 95%
konfidensintervall hos ett landsting i förhållande till riket. Ju högre värden som
konfidensintervallet innefattar desto högre blir poängen. En fördel med metoden är att den även
påverkas av antal rapporterade patienter, och för att ytterligare ta hänsyn till detta har enbart
landsting med täckningsgrad >40% redovisats. En av indikatorerna i Diabetesindex och NDR:s
Landstingspoäng är amputation. Det bör noteras att amputation endast gäller ovan fotled, en
indikator som valts i enlighet det S:t Vincent-kriterierna på 90-talet, och kan därför inte belysa
förekomst av amputationer i foten. För att ytterligare belysa förekomst av komplikationer har
dessutom makroalbuminuri (diabetisk nefropati) medtagits i NDR:s landstingspoäng. Mot denna
bakgrund torde NDR:s Landstingspoäng ge en rimlig sammanfattning av skillnader mellan
landstingen för diabetesvårdens kvalitet, såväl vid medicinkliniker som i primärvården.
41

För att ett landsting översiktligt ska kunna dra slutsatser om diabetesvårdens kvalitet i jämförelse
med andra landsting rekommenderar vi att först granska den uppnådda frekvensen för en
indikator i rangskalan för samtliga landsting enligt Tabellerna 3-12 i Bílaga 1. Därefter beaktas
också antalet rapporterade patienter. Sedan beaktas om den relativa andelen anger ett resultat
bättre eller sämre än rikssnittet för det sample som rapporterats. Slutligen beaktas om
konfidensintervallet talar för att resultatet sannolikt utfallit bättre eller sämre än riket om även
andra sample hade rapporterats. Därefter kan även Landstingsprofilen i bilaga 2 användas för att
översiktligt beakta utfallet för det egna landstingets samtliga indikatorer för behandlingsmål och
processmått, där den procentuella avvikelsen från rikssnittet motsvarar den relativa andelen. I
rubriken till varje Landstingsprofil anges också andel rapporterade av samtliga patienter.
Slutligen kan landsting med täckningsgrad >40% erhålla en sammanfattning av dess kvalitet i
diabetesvården jämfört med andra landsting med hjälp av NDR:s Landstingspoäng i bilaga 3.
Om man antar att antalet patienter med diabetes vid landets vårdenheter är cirka 350.000 varav 5-
10% med typ 1 diabetes, utgjorde de 17.000 rapporterade patienterna med debutålder

apporterade patienter vid ett landsting har ett 95% konfidensintervall (KI) beräknats för den relativa
andelen enligt formeln:
95% KI = e log (relativ andel) + 1,96 x √ ( [1-andel landsting] / antal landsting x andel landsting) + [1-andel riket] / antal riket x andel riket )
e
När en relativ andels 95% KI beräknas med det urval av patienter vid ett landsting som rapporterats till
NDR jämfört med riket, så inkluderar detta KI med 95% sannolikhet den relativa andel som gäller för
samtliga behandlade patienter vid landstinget (landstingets population) jämfört med riket. I exemplet ovan
med relativ andel 0,90 för behandlingsmålet antas att 95% KI är 0,75 – 1,05. Detta innebär att med 95%
sannolikhet är den relativa andelen mellan landstingets samtliga patienter och rikets patienter belägen
mellan 0,75 och 1,05. Landstingets andel bland samtliga behandlade patienter skulle då med 95%
sannolikhet även kunna vara samma som rikets andel, med en relativ andel 1,0. Om landstingets 95% KI
istället skulle vara 0,85 – 0,95, så har således detta intervall ett övre gränsvärde som är mindre än 1,0,
vilket innebär att med 95% sannolikhet är andelen bland samtliga behandlade patienter vid landstinget
lägre än rikets andel. Ett 95% KI påverkas enligt sin formel dels av värdet på urvalets andel och dels av
antal patienter i urvalet. Ju lägre urvalets andel är desto lägre värden får även hela intervallet, och ju färre
antal rapporterade patienter i urvalet desto bredare blir intervallet.
I bilaga 2, landstingsprofiler, redovisas för varje variabel den relativa andelen för landstinget jämfört med
riket i form av landstingets procentuella avvikelse från riket. Om exempelvis landstingets andel för en
variabel är 0,22 och rikets andel är 0,20, så blir relativ andel 1,10 och redovisas i bilaga 2 som procentuell
avvikelse +10 (positiv avvikelse, bättre än riket). Om istället landstingets andel för en variabel är 0,17 och
rikets andel är 0,20, så blir relativ andel 0,85 och redovisas i bilaga 2 som procentuell avvikelse -15
(negativ avvikelse, sämre än riket).
43

Bilagor
I Bilaga 1 redovisas resultaten för var och en av de 19 landsting och 2 regioner som deltagit i
denna NDR-rapport för år 2005. Dels anges landstingens antal rapporterade patienter till NDR i
förhållande till samtliga patienter med diabetes i landstingen, samt medelvärde för ålder. Dels
anges landstingen listade i rangordning enligt andelar uppnådda behandlingsmål för de olika
riskfaktorerna och för frekvens icke-rökare, för frekvenser makroalbuminuri och amputation, och
för frekvenser kontroll av ögonbottenstatus och fotstatus. Den relativa andelen med 95%
konfidensintervall (KI) för varje landsting jämfört med riket anges dessutom för
behandlingsmålen.
I Bilaga 2 redovisas en sammanställning av resultatet för samtliga 24 indikatorerna för
diabetesvårdens kvalitet för varje landsting år 2005, en Landstingsprofil. Profilen innehåller ett
diagram som redovisar landstingets resultat i förhållande till riket. Dessutom anges för varje
landsting andelen patienter rapporterade till NDR av samtliga diabetespatienter i landstinget.
I Bilaga 3 redovisas NDR:s Landstingspoäng, en sammanställning baserad på beräkning av
poäng för var och en av 8 utvalda indikator (4 riskfaktorer, 2 komplikationer och 2 processmått) i
de tre patientgrupperna, där landsting med täckningsgrad >40% jämförs.
I Bilaga 4 redovisas resultaten för alla sjukhus (medicinkliniker) i landet som deltagit i denna
NDR-rapport för året 2005, listade i ordning enligt sjukhusens namn, avseende patienter med typ
1 diabetes (definierad epidemiologiskt som debutålder för diabetes mindre än 30 år samt
behandling enbart med insulin, typ 1 ep diabetes). I tabeller anges för varje sjukhus medianvärde
med percentiler för HbA 1c , andelen som uppnått behandlingsmålen för HbA 1c