Budget och Verksamhetsplan 2011-2013(pdf,nytt ... - Nybro kommun

Budget- och verksamhetsplan 

2011-2013 

KF 2010-12-20 

1

2 2

Innehållsförteckning 

Innehållsförteckning 

Viljeinriktning 4 

Omvärldsanalys 5 

Ekonomi 5 

Läget för Nybro kommun 7 

Övergripande vision och inriktningsmål 9 

Ekonomiska förutsättningar 10 

Intäkter och kostnader 10 

Finansiering 11 

Demografi och resursfördelning 12 

Nybro kommun - en översikt 14 

Finansiell analys 16 

Resultat och kapacitet 16 

Kostnads- och intäktsutveckling 16 

Risk och kontroll 20 

Finansiell analys - RK-modellen 24 

Sammanfattande kommentar till finansiella analysen 25 

Ekonomiska rapporter 26 

Exploateringsbudget 34 

Driftbudget 35 

Nämndernas verksamhetsberättelser 36 

Särskillda uppdrag 61 

Beslut budget och verksamhetsplan 63 

3

Viljeinriktning 

Viljeinriktning 

Inger Rydbrink 

Socialdemokraterna 

4

Omvärldsanalys 


Omvärldsanalysen speglar hur yttre omständigheter påverkar eller kan komma att påverka 

Nybro kommun. Faktorer som exempelvis påverkar kommunen och dess verksamheter samt 

ekonomi är samhällsekonomins utveckling, statliga beslut, demografiska förändringar, förändringar 

i näringsliv och sysselsättning, inflations- och löneutveckling samt ränteläge. 

Regeringens Budgetproposition för 2011 – hur påverkar den kommunens ekonomi i stort? 

Den 12 oktober presenterade regeringen 2011 års budgetproposition. En kort sammanfattning 

av hur propositionens innehåll påverkar vår kommun på olika sätt för åren 2011-2013 är 

exempelvis: 

• Ett tillfälligt statsbidrag utgår till kommunerna under år 2011 med 2,1 miljarder. 

• Högre krav och ambition i den nya gymnasieskolan innebär på sikt en minskning av det 

statliga bidraget med nästan 2 miljarder kronor. 

• Riktad satsning på sammanhållen vård och omsorg om äldre 2011 med 150 miljoner, en 

miljard år 2012 och 1,3 miljarder år 2013–2014. (avser både kommun o landsting) 

• Ett omvårdnadslyft för äldreomsorgens medarbetare med 150 miljoner år 2011, med 250 

miljoner år 2012 och med 300 miljoner åren 2013–2014. 

• Indikation om sänkt AFA-premie för 2010 kan innebära återbäring med ca 1 miljard kronor. 

Ekonomi 

Regeringens bild av den samhällsekonomiska utvecklingen 

Regeringen konstaterar att den svenska ekonomin fortfarande befinner sig i lågkonjunktur 

med lågt resursutnyttjande och hög arbetslöshet. Men att återhämtningen sker på bred front. 

Svensk ekonomi har utvecklats oväntat starkt den senaste tiden. Både den inhemska efterfrågan 

och exporten är viktiga drivkrafter. De permanenta effekterna av krisen bedöms bli 

mindre än vad som tidigare antagits och det innebär en snabbare återhämtning. 

I takt med att efterfrågan och produktionen stiger de kommande åren fortsätter sysselsättningen 

och antalet arbetade timmar att öka framför allt i tjänstesektorn. Sammantaget bedömer 

regeringen att antalet sysselsatta ökar med cirka 220 000 personer mellan 2010 och 2014. 

Trots att utvecklingen blivit allt mer positiv råder det fortfarande stor osäkerhet om hur konjunkturen 

kommer att utvecklas framöver. Stora statsfinansiella problem i omvärlden kan få 

effekt på konjunkturen. Det är också oklart hur krisen har påverkat ekonomins funktionssätt 

och därmed hur hög den långsiktigt hållbara tillväxttakten är i ekonomin. 

Kommunsektorn förväntas klara balanskravet för samtliga år i regeringens prognos. Målet om 

god ekonomisk hushållning förväntas nås under 2010, men inte under resten av prognosperioden. 

Nyckeltal, procentuell förändring om ej annat anges 

Nyckeltal 2010 2011 2012 2013 

BNP (kalenderkorr) 4,5 3,7 3,8 3,3 

Produktiivitet (kalenderkorr) 

Arbetade timmar (kalenderkorr) 1,9 1,1 1,4 1,5 

Sysselsatta 1,0 1,1 1,2 1,2 

Arbetskraft 1,1 0,7 0,5 0,5 

Arbetslöshet (% av arbetskraften) 8,4 8,0 7,4 6,7 

Programdelt. (% av arbetskraften) 3,8 3,3 2,7 2,4 

Timlön 0,9 2,4 3,1 3,4 

5


Nyckeltal 2010 2011 2012 2013 

KPI 1,2 1,5 1,9 2,4 

Trots att regeringens prognos för BNP ligger väldigt nära SKL:s senaste makroekonomiska 

prognos är det stora skillnader vad gäller förändringen av antalet arbetade timmar. Mellan 

2009 och 2010 ökar timmarna 2,5 procent mer i regeringens prognos. Det betyder att man i 

gengäld har en motsvarande lägre produktivitetsökning. Noterbart är också en betydligt lägre 

arbetslöshet i regeringens prognos. Skillnaden beror framför allt på en snabbare ökning av 

antalet sysselsatta men till viss del också på en långsammare ökning av arbetskraften. 

Det kommunala skatteunderlaget 

Regeringen förutser en ökning av skatteunderlaget med 13,6 procent under perioden 2009– 

2013 (tabell nedan). Prognosen är baserad på den konjunkturbedömning som vi redogör för 

här ovan. Regeringens kommentar är att den svagare ökningen 2011 (jämfört med regeringens 

prognos i 2010 års ekonomiska vårproposition) förklaras av den höjning av grundavdraget för 

personer över 65 år som aviseras i Budgetpropositionen för 2011. Avdragshöjningen beräknas 

medföra en årlig minskning av skatteintäkterna motsvarande 7,5 miljarder kronor. För att 

reformen ska vara neutral för kommuner och landsting föreslås att det generella statsbidraget 

till kommunsektorn ökas i motsvarande utsträckning, med 4,92 miljarder för kommunerna och 

2,58 miljarder för landstingen. 

Olika skatteunderlagsprognoser, procentuell förändring 

2009 2010 2011 2012 2013 2009-2013 

SKL, okt 2010 1,5 1,8 1,6 3,9 4,4 13,2 

BP11, okt 2010 1,5 1,9 1,1 4,0 4,5 13,0 

SKL, sep 2010* 1,5 1,8 3,0 3,9 4,4 14,6 

ESV, aug 2010* 1,2 1,6 3,3 3,7 4,0 13,8 

VP10, apr 2010* 0,6 0,6 2,0 3,1 6,3 

* Förslaget om höjt grundavdrag för pensionärer år 2011 i budgetpropositionen för 2011 har inte kunnat beaktas. Detta beräknas minska 

skatteunderlaget med 1,4%. 

Regeringen har fastställt uppräkningsfaktorerna för 2010 och 2011 till 1,9 respektive 1,1 i 

enlighet med budgetpropositionens prognos. Skatteunderlagstillväxten justerad för regeländringar 

bedöms av regeringen uppgå till 2,6 procent och 2,5 procent 2010 respektive 2011. 

6


Läget för Nybro kommun 

Under slutet av 2008 och inledningen av 2009 hade flera varsel lagts på nationell, regional 

och kommunnivå. De verksamhetsgrenar inom vår kommun som kanske varit mest drabbade 

var inom trä-, bygg- och glasindustrierna. Under senare delen av 2009 ljusnade det på flera 

sätt med färre varsel, färre antal arbetslösa och något mer optimistiska skatteprognoser och 

ekonomiska prognoser på nationell nivå. Denna positiva trend har fortsatt 2010. 

Nybro kommun är en industrikommun med en mängd olika företag, vilka givetvis har påverkats 

och påverkas, av den internationella konjunkturen och av regionens förändringar. Kalmar 

län har många pendlare, vilket innebär att arbetstillfällena inte enbart finns inom Nybro kommunen 

utan också i andra kommuner. 

Nybro kommun har genomfört och genomför flera investeringsprojekt. Några har pågått under 

en följd av år, några är avslutade och några är påbörjade. Exempel på sådana projekt är 

• Upprustning av järnvägen och norra stationsområdet samt Västra industrispåret som är 

färdigställda och upprustningarna fortsätter genom beslut om södra stationsområdet och 

Nybro resecentrum med renovering av stationsbyggnaden 

• Överföringsledning mellan Orrefors och Gullaskruv 

• Hanemålaskolan 

• Simhallsombyggnaden 

Ovanstående investeringar är exempel på framtidsinvesteringar i vår kommun och dessa är 

betydelsefulla bidrag till att arbeta för att få en god tillväxt och en bra grund för utveckling i 

vår kommun. 

Ett arbete pågår i länets kommuner och landsting om att eventuellt överföra huvudmannaskapet 

för trafiken (skolresor, närtrafik, färdtjänst, riksfärdtjänst, sjukresor) till landstinget genom 

skatteväxling fr o m 1/1 2012. 

Ett axplock av diverse beslut och arbeten som påverkar kommunen nu och i framtiden är: 

• Nybro kommun deltar i ett regionalt samverkansarbete, vars plattformar består av det egna 

länet, Glasriket och Kommuner i Sydost. Samarbetets innehåll berör i olika konstellationer 

allt från myndighetsutövning till besöksnäringen. 

• Miljöarbetet är en viktig del i kommunens långsiktighet. Kommunfullmäktige har fastställt 

energi- och klimatstrategi samt handlingsplan för detta område. I miljöns tecken har 

även beslutet kring utbyggnaden av Västra industrispåret gått. Nybro kommun finns också 

med i den regionala aktiviteten ”Klimatlöfteskampanjen” som är en del av programmet 

”Uthållig kommun”. ”Uthållig kommun” är ett program som finansieras av Energimyndigheten, 

Regionförbundet och Nybro kommun. Programmet syftar till att underlätta för 

Sveriges kommuner att bli mer uthålliga avseende tre hållbarhetsdimensioner, ekonomi, 

ekologi och sociala faktorer. Inriktning sker inom fem områden; transporter, fastigheter, 

näringsliv, fysisk planering samt skola/ungdomar. 

• Ett arbete som pågår för byggande av en kombiterminal (omlastningsplats mellan lastbil 

och tåg) i Nybro har tagit flera viktiga steg framåt. Sedan 2009 drivs det regionala arbetet 

genom ett projekt finansierat av Nybro och Kalmar kommun, Regionförbundet Kalmar 

län och Tillväxtverket. Projektet leds av en regional styrgrupp som består av representanter 

från Regionförbundet Kalmar län, Godstransportrådet, Nybro, Lessebo, Emmaboda, 

Torsås, Kalmar, Ölands kommunalförbund och Mönsterås med konsulters hjälp har flera 

studier genomförts som visar att mängden gods som lämpar sig för kombitrafik finns i vår 

region och att Nybros östra industrispår är den lämpligaste platsen för etablering av en 

terminal. 

7

Läget för Nybro 

• Synpunktshanteringen har fortsatt under året med kontinuerliga uppföljningar. Numera 

ges också möjlighet att lämna synpunkter via kommunens hemsida och även på detta sätt 

ta del av svaret. 

• Arbete sker med vad som ska hända med Kulturhuset Kristallen. En annan grupp arbetar 

med hur vi kan utveckla gymnasiet och Åkrahällskolan. 

• Kommunstyrelsens arbetsutskott har beslutat att anmäla kommunens intresse till att delta 

i en utbildning för att förbättra sina företagskontakter samt att delta i en servicemätning 

som Sveriges Kommuner och Landsting erbjuder. Detta arbete har påbörjats under 2010. 

• Nybro kommunkoncern har utökats med ett bolag, Nybro Värmecentral AB. Under 2011 

ligger starkt fokus på kommunens koncernfrågor såväl kommunnytta, styrning, ledning 

och organisation. 

• Nybro kommun kommer att genomföra medborgarundersökning 2011, i uppföljande syfte 

sedan 2009 (beslut finns på att genomföra detta vartannat år) 

• Medborgarkontor ska införas fr o m 2011. 

Nybro kommuns geografiska läge med relativt korta avstånd till Kalmar och Växjö ger oss 

mycket möjligheter. Möjligheter genom bland annat 

• bra boendemiljöer med närhet till natur och närhet till handel med goda parkeringsmöjligheter 

i centrum. 

• stora infrastruktursatsningar genom att Banverket har genomfört investeringar för effektivare 

och snabbare person- och godstransporter. Satsning på ”Kust-till-kust-banan” innebär 

ett kommunikations- och infrastrukturslyft för Nybro kommun. Den satsning som nu 

också görs på Riksväg 25 är mycket positivt för kommunen. 

• i vårt geografiska område har ett samarbete fördjupats för att ytterligare stärka besöksnäringens 

ställning i sydöstra Sverige med fokus på ”varumärkena” Glasriket, Kalmar och 

Öland. 

Arbetslöshet Nybro november 2010 jämfört med november 2009 

Arbetsförmedlingens månadsstatistik 16-64 år. 

Symbolen Δ avser procentuell förändring mot motsvarande period föregående år. 

Månad: Län: Kommun: 

nov-10 Kalmar län Nybro 

Arbetsmarknadsdata 1009 0909 Δ 

NYANMÄLDA PLATSER 38 20 90,0% 

KVARSTÅENDE PLATSER 15 10 50,0% 

SÖKANDE SOM HAR FÅTT ARBETE 124 126 -1,6% 

KVARSTÅENDE SÖKANDE TOTALT 1 406 1 425 -1,3% 

ARBETSLÖSA 397 543 -26,9% 

- därav långtidsarbetslösa 94 130 -27,7% 

SÖKANDE I PROGRAM MED AKTIVITETSSTÖD 378 305 23,9% 

SÖKANDE SOM HAR ARBETE UTAN STÖD 267 319 -16,3% 

Deltidsarbetslösa 71 100 -29,0% 

Tillfällig timanställning 100 87 14,9% 

Sökande med tillfälligt arbete 60 85 -29,4% 

Ombytessökande 36 47 -23,4% 

SÖKANDE SOM HAR ARBETE MED STÖD 157 151 4,0% 

Anställningsstöd 6 5 20,0% 

Särskilda insatser för funktionshindrade 151 146 3,4% 

ÖVRIGA INSKRIVNA VID ARBETSFÖRMEDLINGEN 96 68 41,2% 

NYSTARTSJOBB 111 39 184,6% 

8

Övergripande vision och inriktningsmål 

Övergripande vision och inriktningsmål 

Vision 

Nybro kommun ska bli en långsiktigt hållbar kommun. Vi ska ta vara på människors goda 

kreativa drivkrafter för att ständigt utvecklade kvalitéer, som den moderna småstaden och den 

levande landsbygden erbjuder. 

Inriktningsmål 

Vår kommun ska erbjuda god utbildning, omsorg och övrig service, som ständigt utvecklas. Vi 

ska ligga på den övre halvan av landets kommuner i jämförelseprojekt avseende kvalitet och 

service. 

Vår kommuns verksamheter i förvaltning och bolag ska genomsyras av uthållighet och långsiktig 

hållbarhet. 

Vår kommuns näringslivsarbete ska ge goda förutsättningar för utvecklingen av ett brett, 

expansivt och modernt näringsliv. Vi ska ligga på den övre halvan av landets kommuner i de 

jämförelser som görs av näringslivsklimatet. 

Vår kommuns demokrati är viktig. Kommuninvånarna ska ges möjlighet att påverka före 

beslut och vara delaktiga i kommunens utveckling. Vi ska ligga över medelvärdet i medborgarundersökningar. 

Vår kommun ska som arbetsgivare erbjuda medarbetarna goda möjligheter till eget engagemang, 

karriär, medverkan i verksamhetsutveckling i syfte att åstadkomma ”den goda arbetsplatsen”. 

Minst 75 procent ska vara nöjda i våra medarbetarundersökningar. 

Finansiella mål och vad innebär god ekonomisk hushållning: 

• Det ekonomiska resultatet enligt balanskravet ska vara positivt. 

• En avsättning för att täcka framtida pensionskostnader görs när det ekonomiska resultatet 

enligt balanskravet överstiger resultatmålet. 

9

Ekonomiska förutsättningar 


Budgetförutsättningarna omfattar de ekonomiska planeringsförutsättningarna som finns för 

ekonomin i Nybro kommun. 

I kommunallagen anges att det ska finnas en god ekonomisk hushållning vilket i lagen definieras 

som balans mellan resultaträkningens intäkter och kostnader. Nybro kommun kommer 

med de budgeterade resultaten för åren 2011 - 2013 att klara det lagstadgade balanskravet. 

Återställande av ett negativt resultat ska ske senast tre år efter det uppkommit. I och med 

kravet på återställande ska fullmäktige anta en åtgärdsplan som ska täcka hela underskottet. 

Planen ska innehålla genomförbara åtgärder för att täcka hela beloppet som ska regleras och 

det ska framgå när åtgärderna gemomförs. Åtgärdsplanen ska följas upp kontinuerligt och 

återrapportering ska ske till fullmäktige om planen inte hålls. 

Intäkter och kostnader 

En viktig förutsättning vid upprättandet av kommunens budget och plan är vilka antaganden 

som gjorts av löne- och prisutvecklingen. Inför 2011-2013 har följande antaganden gjorts: 

2011 2012 2013 

Intäkter 0 % 0 % 0 % 

Personalkostnader 2,25 % 2,25 % 2,25 % 

Övriga kostnader 0 % 0 % 0 % 

Internränta 4,3 % 4,3 % 4,3 % 

Central fastighetsförvaltning 4,05 % 4,05 % 4,05 % 

Bedömningen av lönekostnadsutvecklingen utgår i grunden från Sveriges Kommuner och 

Landstings bedömning av timlönekostnadsutvecklingen eftersom denna ligger till grund för 

kommunens tillgängliga resurser i form av skatte- och statsbidragsintäkter. Sedan har en bedömning 

gjorts av löneutvecklingen inom den kommunala sektorn. 

De ekonomiska driftsramarna för perioden 2011-2013 har beräknats utifrån aktuell ram 2010 

och med hänsyn till beslut om plan 2011-2012. Specifika justeringar har gjorts av nämndernas 

och styrelsens ramar för personal, övriga kostnader och intäkter, se nämndsredovisning. 

Justering på grund av ökade kostnader för interna hyror, har gjorts enligt ovanstående tabell. 

Avskrivningskostnad och kapitaltjänstkostnader är beräknade på förslag till investeringsplan 

2011 – 2013 samt tilläggsbudget för investeringar från år 2009. 

I nämndernas ramar har hänsyn tagits till kommunens resursfördelningsmodell som baserar 

sig på demografins utveckling. För att anpassa verksamheternas kostnader till statens kostnadsutjämningssystem 

tas i budget 2011 även hänsyn till verksamhetens nettokostnader i 

förhållande till standardkostnaden. Justeringen av ramarna p.g.a. befolkningsförändring berör 

alla nämnder medan förändringen som avser standardkostnaden berör omsorgsnämnden, individ- 

och familjenämnden samt barnoch utbildningsnämnden, vilka utgör ca 70 % av kommunens 

nettokostnader. För året 2011 har en anpassning till standardkostnaden gjorts med en 

tiondel, som beslutades 2009. 

För 2011 medför den demografiska förändringen att nämndernas ramar sänks med totalt drygt 

4,7 mnkr jämfört med 2010. Anpassningen till standardkostnaden innebär att de tre berörda 

10


nämndernas ramar sänks med totalt drygt 7,4 mnkr jämfört med 2010, varav 60 % avser barnoch 

utbildningsnämnden. 2012 är justeringen p.g.a. demografin totalt minus 2,3 mnkr. Justeringen 

för 2013 är minus 2,9 mnkr. 

Uppdrag har givits från kommunfullmäktige att revidera styrprinciperna avseende standardkostnadsanpassningen. 

Förslag på reviderade styrprinciper kommer att hanteras av kommunstyrelsen 

i november månad 2010. Om beslut fattas i enlighet med förslaget kommer anpassning 

till standardkostnaderna att tas bort från och med budget 2012. 

Uppdrag har också givits från kommunfullmäktige att minimera internfaktureringarna där 

start sker av IT och hyresområdena. Förslag på förändringar kommer att hanteras av kommunstyrelsen 

i november månad 2010. Om beslut fattas i enlighet med förslaget kommer kostnadsramarna 

och intäktsramarna för berörda verksamheter att ändras i budget 2011. Reviderad 

budget kommer då att arbetas fram . 

Pensioner 

Pensionsutbetalningar inklusive löneskatt utgår från SPP:s prognos från 2010-10-01. 

Kommunens pensionsförpliktelser (inklusive löneskatt) uppgick till 480 mnkr för år 2009. 

Avsättning sker, efter beslut av kommunfullmäktige, i enlighet med de finansiella målen. 

Pensionsutbetalningarna kommer att bli en likviditetsmässig påfrestning i framtiden. På sikt 

kommer pensionerna både likviditetsmässigt och kostnadsmässigt att trängas med det ekonomiska 

utrymmet för verksamheten. 

Skatter och statsbidrag 

Skatteintäkterna i budgeten är beräknad på skattesats 22,24 kr. Sveriges Kommuner och 

Landsting presenterar löpande prognoser över skatte- och statsbidragsutvecklingen. Bedömningen 

av kommunens skatte- och statsbidragsintäkter 2011-2013 bygger på prognosen enligt 

cirkulär 10:63 från oktober 2010. Budgeten för perioden är beräknad på invånarantalet per 

den 1 november 2009, vilket skatte- och statsbidragsintäkterna baseras på. 

Intäkterna från den så kallade struten för mellankommunal utjämning m m som avser hemsjukvården 

finns redovisad direkt i resultatplanen. 

Hänsyn har tagits till SKL:s senaste prognos angående fastighetsavgifter (= intäkter) för 2011- 

2013. 

Investeringar 

I budget och verksamhetsplanen för 2011-2013 uppgår den totala investeringsnivån till drygt 

200 mnkr, exkl. VA-verksamheten. För år 2011 uppgår investeringsbudgeten till 60 mnkr, 

för år 2012 till drygt 57 mnkr och för år 2013 uppgår investerings planen till 84 mnkr. Dessa 

investeringar är fördelade inom de olika nämndernas ansvarsområden. Den nämnd som tar i 

anspråk störst andel av investeringarna är tekniska nämnden med 84 % av den totala investeringsbudgeten. 

Finansiering 

Finansiering - Skuldförvaltning 

Kommunens långfristiga lån uppgick vid utgången av år 2009 till 447 mnkr och beräkningen 

ligger på att befintlig låneskuld ska ligga på 414 mnkr vid årsskiftet 2010/2011. Den budgeterade 

nyupplåningen är beräknad på förslag till investeringsplan för den aktuella perioden. 

Den budgeterade upplåningsräntan under perioden ligger på 3,0 % för 2011 samt på 4,0 % för 

2012 och 2013. 

11

Demografi och resursfördelning 


Demografi och befolkningsutveckling 

Befolkningens struktur och förändringar över tiden är viktiga planeringsförutsättningar för en 

god samhällsutbyggnad. I nedanstående diagram, som är ett utdrag ur en långsiktig prognos, 

redovisas på ett översiktligt sätt åldersgrupperingar och antal för åren 2010-2014. De lägre 

barnkullarna ökar något medan de äldre barnkullarna minskar och för åldersgruppen 19-44 

år kan vi se en minskning under perioden medan 65 år och äldre ökar. Totalt under perioden 

minskar befolkningen med 210 personer, från 19 513 till 19 303 personer. 

Befolkning per åldersgrupp 2010 - 2014 

5 500 

5 000 

4 500 

4 000 

3 500 

3 000 

2 500 

2 000 

1 500 

1 000 

500 

0 

0-5 6-9 10-12 13-15 16-18 19-24 25-44 45-64 65-79 80-W 

2010 2011 2012 2013 2014 

Skatteintäkter och statsbidrag 

Invånarantalet och dess struktur spelar stor roll för kommunens ekonomi eftersom de skatteintäkter 

och statsbidrag som kommunen får från staten baserar sig på invånarantalet och 

de olika åldersgrupperna. Skatteintäkterna och statsbidragen utgör ca 80 % av kommunens 

intäkter. Den prognostiserade befolkningsminskningen på drygt 200 invånare under perioden 

innebär att kommunens skatteintäkter och statsbidrag minskar med drygt 10 mnkr. 

Resursfördelning 

För budgetåret 2011, liksom 2010, använder Nybro kommun en resursfördelningsmodell som 

tar hänsyn till de skatter och bidrag som kommunen får från staten samt till vår demografi. 

Begreppet resursfördelning avser hela processen från politiska handlingsprogram och prioriteringar, 

framtagande av underlag, politiska beslut samt uppföljning efter årets slut. 

Resursfördelningsmodellen baserar sig på demografins utveckling. Därmed förändras nämndernas 

ekonomiska ramar med hänsyn till befolkningsprognosen och dess struktur. Varje år 

beställer kommunen en befolkningsprognos från Statisticon AB. Denna prognos utgör sen 

grunden för fördelning av alla nämndernas ekonomiska ramar utifrån invånarantalet per åldersgrupp. 

För att anpassa verksamheternas kostnader till statens kostnadsutjämningssystem har för 2011 

gjorts korrigeringar av verksamhetens nettokostnader i förhållande till standardkostnaden. 

From budget 2012 kommer inte denna korrigering att göras, i enlighet med kommunfullmäk- 

12


tiges beslut 2010-12-20 om reviderade styrprinciper. Varje år i samband med bokslutet lämnar 

kommunen sitt räkenskapssammandrag till SCB, Statistiska centralbyrån, vilket Sveriges 

Kommuner och Landsting (SKL) använder för att sammanställa vad kommunernas olika verksamheter 

kostar. 

Kommunens kostnader per invånare varierar bl a beroende på strukturella kostnadsskillnader 

som gör att behovet av, eller kostnaden för, verksamheten är högre eller lägre än riksgenomsnittet. 

Strukturella kostnader är sådana kostnader som beror på faktorer som kommunerna 

själva inte kan påverka, till exempel åldersstrukturen, invånarnas sociala bakgrund, den geografiska 

strukturen med mera. 

Kostnadsutjämningen ska utjämna strukturella kostnadsskillnader. Systemet ska däremot inte 

utjämna för de kostnadsskillnader som beror på skillnader i ambitionsnivå, effektivitet eller 

avgifter. Utjämningen innebär något förenklat att de kommuner som har en större andel barn, 

ungdomar och äldre än riksgenomsnittet får ett bidrag och vice versa. En positiv avvikelse 

mot standardkostnaden innebär att kommunen har en kostnadsnivå som är högre än vad strukturen 

motiverar, negativ avvikelse visar det omvända. Avvikelserna kan bero på att kommunen 

bedriver verksamheten på en annan ambitions- eller effektivitetsnivå än riksgenomsnittet. 

Befolkningsstruktur 

I nedanstående diagram ser vi hur Nybro kommuns befolkningsstruktur såg ut 2009 jämfört 

med riket totalt. Nybro har lägre invånarantal än riket i åldersgrupperna 0-13 år och 21-43 år 

men högre invånarantal vad gäller 50 år och äldre. 

18 

16 

14 

12 

10 

8 

6 

4 

2 

Befolkningsstruktur 2009 

0 

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 

Folkmängd per 1000 invånare i Nybro kommun 2009 Folkmängd per 1000 invånare i riket 2009 

13

Nybro kommun - en översikt 


Folkmängd 

Antalet invånare per den 31 december (källa: SCB statistik) har under 5-årsperioden minskat 

med i genomsnitt drygt 40 personer per år. Den största procentuella minskningen (-9 %) under 

perioden är i gruppen 7-18 år och den största ökningen (+6 %) är i gruppen 65-84 år. I vecka 

43 i år var det 19 683 invånare i kommunen. 

Invånare 

Invånare 2005 2006 2007 2008 2009 

0 -6 år 1 227 1 250 1 247 1 258 1 251 

7 -18 år 3 001 2 922 2 845 2 731 2 637 

19 -64 år 11 196 11 164 11 138 11 130 11 081 

65 -84 år 3 692 3 683 3 739 3 758 3 911 

85 -w år 659 661 674 680 696 

Totalt 19 775 19 680 19 643 19 557 19 576 

Kommunfullmäktige 

Kommunfullmäktige är kommunens högst beslutande organ och ansvarar för de övergripande 

och långsiktiga målen för verksamheterna. Kommunfullmäktige har också utvärderingsansvar. 

Större verksamhetsförändringar inom nämnderna ska beslutas av kommunfullmäktige. 

Kommunstyrelsen 

På kommunfullmäktiges uppdrag har kommunstyrelsen ett övergripande ansvar för kommunens 

ekonomi, verksamheter och utveckling. Kommunstyrelsen ska ge kommunfullmäktige 

underlag för de ekonomiska ramarna. Kommunstyrelsen är kommunens ledningsorgan. Arbetet 

ska kännetecknas av strategisk inriktning och helhetsperspektiv och sker genom direktiv 

och riktlinjer direkt mot nämnderna och bolagens styrelser. 

Nämnder 

Nämnderna utformar sin verksamhet inom ramen för respektive verksamhetsplan och reglementen. 

Organisationsskiss Nybro kommun 

Kommunfullmäktige 

Revision 

Överförmyndarnämnd 

Valnämnd 

Kommunstyrelse 

Teknisk nämnd 

Kultur- och fritidsnämnd 

Individ- och familjenämnd 

Samhällsbyggnadsnämnd 

Omsorgsnämnd 

Barn- och utbildningsnämnd 

14


Politisk ställning 

1 november 2010 – 31 oktober 2014. 

Röstfördelning 2011 och mandat i kommunfullmäktige: 

Röstfördelning 2011 Antal Andel Mandat 

S Socialdemokraterna 5 337 42,06 21 

C Centerpartiet 2 085 16,43 8 

M Moderata Samlingspartiet 2 264 17,84 9 

Kd Kristdemokraterna 629 4,96 2 

V Vänsterpartiet 794 6,26 3 

SPI Sveriges Pensionärers Intresseparti 478 3,77 2 

Fp Folkpartiet liberalerna 352 2,77 1 

Sd Sverigedemokraterna 389 3,07 2 

Mp Miljöpartiet de gröna 345 2,72 1 

Övr Övriga partier 15 0,12 0 

15

Finansiell analys – kommunen 

Finansiell analys 

Resultat och kapacitet 

Årets resultat 

Nybro kommuns resultat budgeteras under perioden 2011-2013 till 3,6 mnkr, - 0,8 mnkr respektive 

12,3 mnkr. Det genomsnittliga budgeterade resultatet under perioden är 5,0 mnkr 

Årets resultat 

35 000 

30 000 

20 

25 

000 

000 

15 000 

10 000 

5 000 

0 

-5 000 

Bokslut Budget 2010 Budget 2011 Plan 2012 Plan 2013 

Tkr 32 944 6 705 3 624 -837 12 318 

Av 2009-års resultat på 32,9 mnkr återställdes 8,5 mnkr på grund av negativt resultat för 2008, 

enligt balanskravet. 

Under perioden 2011-2013 är det genomsnittliga budgeterade resultatet i relation till skatteintäkter 

och generella statsbidrag 0,5 %. Många kommuner använder detta nyckeltal för att 

mäta att kommunen inte förbrukar mer än vad man får i intäkter. Ett positivt resultat behövs 

för att parera osäkerheter och risker i ekonomin och för att skapa utrymme för investeringar. 

En vanlig nivå på nyckeltalet bland kommuner är 2 %, vilket Nybro kommun därmed inte når 

upp till under perioden. 

Kostnads- och intäktsutveckling 

Budget och verksamhetsplan 2011-2013 utgår från ett invånarantal på 19 579 för skattemedelsberäk-ning 

under perioden. Invånarantalet baseras på den 1 november 2009. Under hösten 

2010 har Sveriges Kommuner och Landsting avgivit två nya prognoser vad gäller skatter och 

bidrag, vilka innebär att Nybro kommun 2011 får 13,3 mnkr i ökade skatter och bidrag än när 

budget och verksamhetsplan 2011-2013 beslutades i kommunfullmäktige i juni 2010. 

Preliminärt utfall för LSS-utjämning har förändrats något under hösten 2010. För Nybro kommun 

inne-bär det en sänkning med 0,2 mnkr, vilket inkluderas i den totala ökningen på 13,3 

mnkr. 

LSS 

Bokslut 2009 Budget 2010 Budget 2011 Plan 2012 Plan 2013 

LSS, tkr 11 085 14 728 17 797 17 797 17 797 

16


En utredning av utjämningssystemet pågår som kan medföra förändringar i systemet. Förslag 

ligger från regeringens utredare att korrigera systemet med lönekostnadsutjämning och 

byggkostnadsutjämning mellan kommuner p.g.a. strukturellt betingade faktorer. För Nybro 

kommun skulle detta vid en preliminär beräkning innebära –3,6 mnkr för lönekostnadsutjämningen 

och +0,5 mnkr för byggkostnadsutjämning (beräknat på invånarantal 19 557 per 31 

december 2008). 

För perioden 2011-2013 ökar verksamhetens budgeterade nettokostnader i lägre takt än de 

budgeterade skatteintäkterna och generella statsbidragen, vilket medför att kommunens resultat 

blir bättre under perioden i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag. 

Verksamhetens nettokostnad 

1 000 000 

900 000 

800 000 

Bokslut Budget Budget Plan 2012 Plan 2013 

Tkr 855 769 895 934 908 649 925 776 940 889 

Nettokostnads- och skatte- o statsbidragsutveckling 


Nettokostnadsutveckling 4,2 % 4,7 % 1,4 % 1,9 % 1,6 % 

Skatte- o statsbidragsutveckling 7,0 % 2,7 % 1,2 % 1,9 % 3,0 % 

Viktigt för kommunens ekonomi är hur nettokostnaderna utvecklar sig i förhållande till skatteintäkter 

och statsbidrag. Nyckeltalet speglar hur stor del av skatteintäkter och statsbidrag som 

den löpande driftsverksamheten tar i anspråk. Det utrymme som finns kvar kan användas till 

amorteringar av långfristiga lån, finansiering av investeringar och/eller sparande inför kommande/förväntade 

kostnader. En vanlig nivå på nyckeltalet bland kommuner är 98 %, vilket är 

ungefär den nivå som Nybro kommun hamnar på för perioden 2011-2013. 

17


Verksamheternas nettokostnad 


Verksamheternas nettokostnad i förhållande till 

skatter o bidrag 96 % 98 % 98 % 98 % 97 % 

Årets investeringar 

De investeringar som planeras i kommunen är framför allt i förskolor, skolor och infrastruktur. 

Inve-steringsvolymen är lägst i början av perioden för att sedan öka något under 2013. 

Skattefinansieringsgraden eller självfinansieringsgraden mäter hur stor andel av investeringarna 

som kan finansieras med de skatteintäkter som återstår när den löpande driften är finansierad. 

En självfinansieringsgrad av investeringarna på 100 % innebär att kommunen kan 

skattefinansiera samtliga investeringar, vilket innebär i sin tur att kommunen inte behöver låna 

till investeringarna och att kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme stärks. 

2011 är skattefinansieringsgraden 64 % och ökar till 56 % 2012 och 53 % 2013 vilket beror på 

att den planerade investeringsvolymen under perioden ökar i förhållande till det budgeterade 

resultat. 

Årets investeringar 


Investeringsvolym 103 111 71 72 99 

Nettoinvesteringar 103 92 69 70 97 

Medel från löpande vht. 75 54 54 51 65 

Amortering av låneskuld -11 -8 -10 -12 -13 

Skattefinansieringsgrad 62 % 49 % 64 % 56 % 53 % 

Soliditet 

Soliditet är ett mått på den finansiella styrkan, betalningsförmågan, på lång sikt. Den visar hur 

stor del av kommunens tillgångar som finansieras med egna medel, d.v.s. med skatteintäkter, 

eller hur stor del av kommunens tillgångar som inte motsvaras av skulder. 

Soliditeten (de totala tillgångarna i relation till det egna kapitalet) presenteras både inkl och exkl pensionsskulden 

utom linjen i balansräkningen. From 1998 redovisas tidigare intjänad pensionsskuld som 

ansvarsförbindelse utanför balansräkningen och enbart nyintjänad pensionsskuldökning bokförs som 

avsättning i balansräkningen. 

Soliditet 


Soliditet, exkl pensionsskuld 35 % 39 % 37 % 36 % 35 % 

Soliditet, inkl pensionsskuld -8 % -8 % -6 % -6 % -4 % 

Den genomsnittliga soliditeten i riket 2009 uppgick till 52 % respektive 18,0 % och genomsnittet 

för kommunerna i Kalmar län var 43 % respektive -1 %. Nybro kommun hade 2009 en 

soliditet på 35 % respektive –8 %. Under perioden 2011 - 2013 ligger soliditeten för kommunen 

fortfarande under riks- och länsgenomsnittet. 

18


Finansnetto 

Nybro kommun har följande budgeterade utveckling för finansnetto: 

Finansnettoutveckling 

0 

-5 000 

-10 000 

-15 000 

-20 000 


Tkr -598 -10 652 -12 199 -16 796 -16 682 

Finansnettots utveckling är intressant ur finansieringssynpunkt. Ett negativt finansnetto innebär 

att räntekostnaderna överstiger ränteintäkterna. Det påverkar kommunens handlingsutrymme 

negativt i fråga om kommunens möjligheter att betala investeringar med egna medel. Den 

budgeterade investeringstakten 2011-2013 förutsätter nyupplåning, vilket innebär en negativ 

trend för finansnettot. Samtidigt höjer vi den budgeterade upplåningsräntan något från 2,8 % 

2010 till 3,0 % 2011 vilket gör att det negativa finansnettot ökar 2011. År 2012 och 2013 höjs 

den budgeterade upplåningsräntan ytterligare, till 4,0 %. 

Skuldsättningsgrad 

Den del av tillgångarna som har finansierats med främmande kapital brukar benämnas skuldsättningsgrad. 

Skuldsättningsgraden är ett mått på hur stora skulderna är i förhållande till det 

egna kapitalet. Skuldsättningsgraden har en nära koppling till nyckeltalet soliditet. En hög 

skuldsättningsgrad medför en låg soliditet, och tvärtom. En hög skuldsättningsgrad medför en 

ökad risknivå i verksamheten. Kommunen ökar då sin känslighet för ränteändringar och sitt 

beroende av kreditgivarna. 

Skuldsättningsgrad är balansräkningens avsättningar i förhållande till totala tillgångar, kortfristig 

skuldsättningsgrad är de kortfristiga skulderna i förhållande till totala tillgångar och 

långfristig skuldsättningsgrad är de långfristiga skulderna i förhållande till totala tillgångar. 

Kommunens skuldsättningsgrad under perioden 2011 – 2013 ökar något till följd av att investeringar 

som finansieras med nyupplåning ökar under period. 

Skuldsättningsgrad 


Skuldsättningsgrad 66 % 61 % 63 % 64 % 65 % 

- varav avsättningsgrad 2 % 2 % 2 % 2 % 2 % 

- varav kortfristig 22 % 18 % 23 % 24 % 23 % 

- varav långfristig 42 % 41 % 38 % 39 % 41 % 

Kommunalskatt – utdebitering 

En viktig del av bedömningen av en kommuns finansiella kapacitet är vilken möjlighet kommunen 

har att påverka sina inkomstkällor. En låg kommunalskatt ger t.ex. ett större handlingsutrymme 

att generera en intäktsökning genom skattehöjning. 

19


Den totala skattesatsen inklusive landstingsskatten uppgick år 2010 till 32,45 %, vilket var 

0,24 procentenheter högre än genomsnittet i Kalmar län och 0,89 procentenheter högre jämfört 

med rikets genomsnitt. Nybro kommuns utdebitering på 32,45 % ger därmed ett större 

finansiellt handlingsutrymme jämfört med genomsnittliga utdebiteringen i Kalmar län och i 

riket. 

Skattesats 

Nybro 2011 Nybro 2010 Kalmar län 2010 Riket 2010 

Skattesats totalt 32,45 % 32,45 % 32,21 % 31,56 % 

Kommunalskatt 22,24 % 22,24 % 22,00 % 20,74 % 

Landstingsskatt 10,21 % 10,21 % 10,21 % 10,82 % 

Risk och kontroll 

Likviditet ur ett riskperspektiv 

Ett mått som mäter den kortsiktiga betalningsberedskapen är likviditeten (omsättningstillgångar 

delat med kortfristiga skulder). Om måttet är 100 procent innebär det att de likvida 

medlen är lika stora som de kortfristiga skulderna och räcker till att betala de skulder som 

förfaller inom den närmaste tiden. Rörelsekapitalet (omsättningstillgångar minus kortfristiga 

skulder) är ett mått som avspeglar kommunens finansiella styrka. 

Likviditet 


Likvida medel vid årets slut, tkr 108 160 23 375 463 154 161 

Balanslikviditet 104 % 59 % 51 % 47 % 47 % 

Rörelsekapital, mnkr 10 -69 -113 -135 -134 

Orsaken till att rörelsekapitalet är negativt är att kortfristiga tillgångar används till att betala 

långfristiga investeringar och anläggningstillgångar. 

Finansiella risker 

Ur ett riskperspektiv är det viktigt att redovisa och beskriva eventuella ränte- och valutarisker. 

Med ränterisk avses risken för förändringar i räntenivån och med valutarisk avses risk för 

eventuella kursförluster vid utlandslån. 

En ökad genomsnittlig ränta med 1 procent på hela låneskulden medför en ökad nettokostnad 

vilket påverkar årets resultat med motsvarande belopp. För närvarande har kommunen en hög 

andel lån med kort bindningstid, vilket ger en lägre kostnad men en högre risk jämfört med en 

längre genomsnittlig bindningstid. 

Finansiella risker 

Mnkr Bokslut 2009 Budget 2010 Budget 2011 Plan 2012 Plan 2013 

Långfristig låneskuld 446,5 392,9 391,4 415,4 453,9 

Budgeterad genomsnittsränta 4,0 % 2,8 % 3,0 % 4,0 % 4,0 % 

Ränteförändring +/-1% 3,7 3,6 4,1 4,1 4,0 

Lån i svenska kr. 440,4 386,8 385,3 409,3 447,8 

Utlandslån 6,1 6,1 6,1 6,1 6,1 

Borgensåtaganden och koncernens resultat 

Stora borgensåtagande kan betyda en finansiell risk för kommunen i form av övertagande av 

lån alternativt ägartillskott. Bedömningen är att borgensåtagandet för kommunens bolag för 

20


närvarande har låg risk och för egna hem/småhus och föreningar låg till måttlig. 

Borgensåtaganden 

Borgensåtaganden, mnkr Bokslut 2009 

Kommunägda företag: 

- varav AB Nybro Brunn 71,5 

- varav Nybro Elnät AB 13,0 

- varav Nybro Energi AB 62,8 

- varav Nybro Bostads AB 324,7 

Egna hem och småhus 5,3 

Föreningar 0,7 

Summa borgensåtaganden 478,0 

Koncernens resultat, mnkr 

Koncernens resultat, mnkr Bokslut 2009 

- varav AB Nybro Brunn -2,5 

- varav Nybro Elnät AB 2,9 

- varav Nybro Energi AB 2,6 

- varav Nybro Bostads AB 32,9 

Koncernens resultat 35,9 

Pensionsåtaganden 

Enligt den prognos kommunen har fått från SPP under oktober 2010 om kommunens kommande 

pensionsåtaganden sjunker den totala pensionsskulden något under perioden 2011- 

2013 enligt nedan. 

Pensionsåtaganden 

Pensionsåtagnaden, tkr Bokslut 2009 Budget 2010 Budget 2011 Plan 2012 Plan 2013 

Avsättningar intjänade före 1998 367 059 358 479 356 868 355 141 352 803 

Avsättningar intjänade efter 1997 18 044 19 706 20 149 20 526 21 160 

Löneskatt 89 046 91 748 91 464 91 137 90 723 

Total pensionsskuld 474 149 469 933 468 481 466 804 464 686 

Pensionsskuld kr per invånare 24 178 24 002 23 928 23 842 23 734 

Nybro kommun har en pensionsskuld på drygt 24 000 kr per invånare 2009, vilket vid en jämförelse 

med Kalmar län och hela riket är högre i kr per invånare. Den totala pensionsskulden 

för kommunen kommer enligt SPP:s prognos vara drygt 9,4 mnkr lägre 2013 än vad den var 

vid bokslutet 2009. 

Enligt lagen om kommunal redovisning ska pensioner redovisas efter den så kallade blandmodellen. 

Det innebär att pensionsförmåner intjänade från och med 1998 ska redovisas som en 

avsättning i balansräkningen. Pensioner intjänade före 1998 ska redovisas som en ansvarsförbindelse. 

Eftersom blandmodellen innebär att vissa kostnader inte redovisas i resultatet, måste 

istället resultatet vara så bra att ett positivt resultat täcker in dessa kostnader under det enskilda 

året. Om de finansiella målen sätts på en rimlig nivå spelar vald redovisningsmodell ingen 

roll för ekonomin. Det viktigaste är att det långsiktiga perspektivet finns med i planeringen. 

Från och med 1 januari 2008 trädde nya riktlinjer för pensioner i kraft (RIPS07) vilka är 

föranledda av det kommunala pensionsavtalet KAP-KL. De innebär förändringar i de försäkringstekniska 

antagandena i pensionsskuldberäkningen, vilket har ekonomiska effekter för 

kommuner och landsting i form av en ökad pensionsskuld. Ändringen innebär dels att den 

21


förväntade livslängden höjs, dels att en modell med generationsspecifik dödighet ska användas 

vilket innebär att förändringar i livslängden mer successivt kommer med i prognosen. 

Prognossäkerhet 

Ett mått som visar på hur ekonomistyrningen i kommunen bidrar till att en god ekonomisk 

hushållning upprätthålls är prognossäkerheten. En god prognossäkerhet innebär att kommunen 

på ett bättre sätt kan korrigera eventuella svackor på kort sikt. Nedan görs jämförelse 

mellan kommunens delårsrapport per den 30 juni och det slutliga utfallet för året 2008. 

Prognossäkerhet 

Tkr Nettokostnad Budget 2009 Helårsprognos 

20090630 

Bokslut 2009 

Avvikelse mot prognos 

Kommunstyrelse 101 787 0 -68 -68 

Teknisk nämnd 42 302 0 4 621 4 621 

Samhällsbyggnadsnämnd 10 338 0 656 656 

Kultur- o fritidsnämnd 42 311 400 832 432 

Omsorgsnämnd 311 532 -6 299 -342 5 957 

Indivd- o familjenämnd 53 266 0 2 711 2 711 

Barn- o utbildningsnämnd 337 834 -1 700 198 1 898 

Överförmyndarnämnd 1 248 0 -138 -138 

Revision 856 0 4 4 

VA-verksamhet 0 0 1 766 1 766 

Summa 901 474 -7 599 10 240 17 839 

Finansförvaltning 877 581 -25 277 22 704 47 981 

Totalt 1 779 055 -32 876 32 944 65 820 

Förklaringen till skillnaden i resultatet mot prognosen beror på att skatteintäkter och framförallt 

generella statsbidrag blev högre än förväntat samt lägre avskrivningskostnader på investeringar 

än förväntat, nämnderna gjorde samtidigt ett betydligt bättre resultat än prognosen vid 

delårsbokslutet. 

Känslighetsanalys 

En kommun påverkas givetvis många gånger av händelser utanför dess egen kontroll. Det kan 

till exempel vara konjunktursvängningar eller förändrade lagar och förordningar. Kommunen 

har ett ansvar för att ha beredskap att hantera sådana händelser, både externa oförutsedda 

händelser och förändringar i den egna kommunen. Kommunen måste därför ha reserver och 

marginaler i sin ekonomi. Ett sätt att beskriva behovet och storleken av sådana reserver är att 

upprätta en känslighetsanalys som beskriver hur olika förändringar kan påverka kommunens 

finansiella situation. I tabellen nedan redovisas hur ett antal faktorer påverkar kommunens 

ekonomi under ett år. 

Känslighetsanalys 

Tkr 

1 krona i utdebitering (skattehöjning) 31 400 

1 invånare i inkomst- och kostnadsutgämningssystemet 43 

Ränteförändring på långfristiga lån +/-1% 4 100 

Ödad lönekostnad 1% (inkl personalomkostnad) 7 100 

10 nya årsarbetare inom omsorgen 3 700 

1 % ökat försörjningsstöd 70 

1 LVU-placering i 6 månader 740 

22


Tkr 

1 LVM-placering i 6 månader 630 

1 elev i grundskolan 90 

1 barn i förskolan 100 

23

Finansiell analys – RK-modellen 

Finansiell analys - RK-modellen 

Modell för finansiell analys 

RK-modellen är en finansiell analysmodell för att kartlägga och analysera resultat, finansiell 

utveck ling och finansiell ställning. Målsättningen är att utifrån analysen identifiera finansiella 

möjligheter och problem och därigenom försöka klargöra om kommunen har en god ekonomisk 

hushållning som föreskrivs i kommunallagen. Varje perspektiv i modellen analyseras 

med hjälp av ett antal finansiella nyckeltal som har till uppgift att belysa ställning och utveckling 

inom de fyra perspektiven. 

Det finansiella resultatet 

Årets resultat och dess orsaker kartläggs. En eventuell obalans, det vill säga att kostnaderna 

överstiger intäkterna eller att en rörelseriktning mot obalans sker, är en varningssignal. Under 

detta perspektiv analyseras också investeringar och deras utveckling. 

Kapacitet 

Den andra aspekten benämns kapacitet eller långsiktig betalningsberedskap. Här redovisas 

vilken finansiell motståndskraft kommunen har på lång sikt. 

Riskförhållanden 

Med tredje aspekten risk avses hur kommunen är exponerad finansiellt. En god ekonomisk 

hushållning innefattar att kommunen i kort och medellångt perspektiv inte behöver vidta 

drastiska åtgärder för att möta finansiella problem. Här analyseras också borgensåtagande och 

kommunens samlade pensionsskuld. 

Kontroll 

Med den fjärde aspekten kontroll avses hur upprättade finansiella målsättningar och planer 

följs. En god följsamhet mot budget är uttryck för god ekonomisk hushållning. 

Finansiella nyckeltal 

Varje perspektiv analyseras med hjälp av ett antal finansiella nyckeltal som har till uppgift att 

belysa ställning och utveckling inom de fyra perspektiven. 

24

Sammanfattande kommentar 

Sammanfattande kommentar till finansiella analysen 

Den sammanfattande iakttagelsen om kommunens ekonomi under perioden 2011-2013 är för: 

Resultat och kapacitet: 

• Att kommunen under perioden klarar det lagstadgade balanskravet. 

• Att kommunens nettokostnadsutveckling i början av perioden är 99 %, vilket ger ett begränsat 

finansiellt handlingsutrymme. 

• Att kommunens skattefinansieringsgrad av investeringar ligger långt under 100 % 2011- 

2013, vilket innebär att kommunen måste låna medel för att finansiera investeringarna. 

• Att kommunens soliditet, finansiella styrka på lång sikt ligger under riksgenomsnittet som 

motsvarar 52 % (2009). Under perioden är det endast 35-37 % av tillgångarna som inte 

motsvaras av skulder. 

• Att kommunens finansnetto är negativt under perioden vilket gör att handlingsutrymmet är 

litet i fråga om kommunens möjligheter att betala investeringar med egna medel. 

• Att kommunens skuldsättningsgrad, vilken är starkt kopplad till soliditeten, ligger på en 

hög nivå, drygt 60 % under perioden. En hög skuldsättningsgrad medför en ökad risknivå 

i verksamheten. Kommunen ökar då sin känslighet för ränteförändringar och sitt beroende 

av kreditgivarna. 

• Att kommunens utdebitering ligger högre jämfört med övriga kommuner i länet och jämfört 

med riket, vilket därmed ger ett större finansiellt handlingsutrymme för kommunen 

jämfört med den genomsnittliga utdebiteringen i Kalmar län och i riket. 

Risk och kontroll: 

• Att kommunens likviditet under perioden är lägre än 100 %, innebär att de likvida medlen 

inte är lika stora som de kortfristiga skulderna och räcker inte till att betala de skulder som 

förfaller inom den närmsta tiden. Rörelsekapitalet (omsättningstillgångar minus kortfristiga 

skulder) är negativt och är ett mått som avspeglar kommunens finansiella styrka. 

• Att kommunen för närvarande har en hög andel lån med kort bindningstid, vilket ger en 

lägre kostnad men en högre risk jämfört med en längre genomsnittlig bindningstid. 

• Att bedömningen är att borgensåtagandet för kommunens bolag för närvarande har låg 

risk och för egna hem/småhus och föreningar låg till måttlig. 

• Att Nybro kommun har en pensionsskuld på knappt 24 000 kr per invånare under perioden 

2011-2013, vilket vid en jämförelse med Kalmar län och hela riket är högre i kr per 

invånare. 

• Den totala pensionsskulden för kommunen kommer enligt SPP:s prognos vara drygt 9,4 

mnkr lägre 2013 än vad den var vid bokslutet 2009, vilket påverkar kommunens ekonomi 

positivt. 

• Att ett mått som visar på hur ekonomistyrningen i kommunen bidrar till att en god ekonomisk 

hushållning upprätthålls är prognossäkerheten. Kommunen måste hålla en god 

prognossäkerhet för att på ett bra sätt kunna korrigera eventuella svackor på kort sikt. 

• Att kommunen måste ha reserver och marginaler i sin ekonomi. Ett sätt att beskriva 

behovet och storleken av sådana reserver är känslighetsanalysen som beskriver hur olika 

förändringar kan påverka kommunens finansiella situation. 

25

Ekonomiska rapporter 


Finansiella nyckeltal 


Skattesats totalt, kr 32,45 32,45 32,45 32,45 32,45 

varav kommunal 22,24 22,24 22,24 22,24 22,24 

Budgetomslutning 

Verksamheternas nettokostnader, mnkr -856 -896 -909 -926 -941 

Nettoinvesteringar, mnkr -103 -92 -69 -70 -97 

Resultat 

Årets resultat, mnkr 33 7 4 -1 12 

Skatteintäkter o statsbidrag 

Skatteintäkter, mnkr 680 675 684 714 745 

Generella statsbidrag, mnkr 209 242 237 228 225 

Tillgångar 

Tillgångar, mnkr 1 076 958 1 023 1 070 1 120 

per invångare, tkr 55 49 52 55 57 

Eget kapital o skulder 

Eget kapital, mnkr 373 378 382 381 393 

per invånare, tkr 19 19 19 19 20 

Avsättningar o skulder, mnkr 703 580 642 690 727 


Därav långfristig låneskuld, mnkr 447 393 390 415 454 


Förändring av rörelsekapitalet, mnkr 64 -85 -23 0 0 

Finansnetto, mnkr -1 -11 -12 -17 -17 

Verksamhetens nettokostnadsandel, % 96 98 99 98 97 

Nettokostnadsandel inkl finans, % 96 99 100 100 99 

Verksamheternas självfinansieringsgrad, % 13 19 18 17 17 

Soliditet, % 35 39 37 36 35 

Soliditet inkl pensionsskuld, % -8 -8 -6 -6 -4 

26


Finansieringsplan 

Den löpande verksamheten 


Resultat efter finansiella poster 32 944 6 705 3 624 -837 12 318 

Justering för av- o nedskrivningar 43 634 47 072 50 504 51 855 52 434 

Justering för poster som inte ingår i kassaflödet -1 460 0 0 0 0 

Medel från den löpande verksamheten före 

förändringar av rörelsekapitalet 75 118 53 777 54 128 51 019 64 752 

Förändring i kassaflödet 

Ökning/minskning av förråd/expl.fastigheter -844 0 0 0 0 

Ökning/minskning av kortfr fordringar -24 698 -6 000 -6 000 -6 000 -6 000 

Ökning/minskning av kortfr skulder 74 908 -74 908 0 0 0 

Medel från förändringar i rörelsekapitalet 49 366 -80 908 -6 000 -6 000 -6 000 

Medel från den löpande verksamheten 124 484 -27 131 48 128 45 019 58 752 

Investeringsverksamheten 

Förvärv av materiella anläggn.tillgångar -102 699 -94 170 -70 590 -72 315 -99 250 

Försäljning av materiella anläggn.tillgångar inkl expl. 4 957 2 000 2 000 2 000 2 000 

Förvärv av finansiella anläggn.tillgångar -5 288 0 0 0 0 

Försäljning av finansiella anläggn.tillgångar 100 0 0 0 0 

Medel från investeringsverksamheten -102 930 -92 170 -68 590 -70 315 -97 250 

Finansieringsverksamheten 

Amortering av låneskuld -11 369 -8 484 -10 449 -11 513 -13 495 

Nyupplåning 0 43 000 8 000 36 500 52 000 

Amortering av lånefordringar 53 546 

Medel från finansieringsverksamheten 42 177 34 516 -2 449 24 987 38 505 

Årets kassaflöde 63 731 -84 785 -22 911 -309 7 

Likvida medel vid årets början 44 429 108 160 23 375 463 154 

Likvida medel vid årets slut 108 160 23 375 463 154 161 

27


Resultatplan 


Verksamhetens intäkter 217 066 361 360 330 578 327 693 329 030 

Verksamhetens kostnader -1 029 201 -1 210 222 -1 188 723 -1 201 

614 

-1 217 

485 

Av- o nedskrivningar -43 634 -47 072 -50 504 -51 855 -52 434 

Verksamhetens nettokostnad -855 769 -895 934 -908 649 -925 776 -940 889 

Skatteintäkter o bidrag 

Allmän kommunalskatt 680 321 675 245 684 207 713 706 745 109 

Slutavräkning 0 -3 510 2 859 0 0 

Generella statsbidrag o utjämning 208 990 241 556 237 406 228 030 224 780 

Summa skatter o bidrag 889 311 913 291 924 472 941 736 969 889 

Finansiella intäkter 11 063 825 1 300 1 300 1 300 

Finansiella kostnader -11 661 -11 477 -13 499 -18 096 -17 982 

Resultat efter skatteintäkter o finansnetto 888 713 902 639 912 273 924 940 953 207 

Årets resultat 32 944 6 705 3 624 -837 12 318 

Budget 2011 

28


Balansplan 


Tillgångar 

Anläggningstillgångar 

Materiella anläggningstillgångar 

Fastigheter och anläggningar 762 420 735 303 767 390 804 476 842 286 

Maskiner och inventarier 54 451 64 614 78 214 88 114 99 814 

Finansiella anläggningstillgångar 

Akiter, andelar, reversfordringar 16 633 58 766 58 766 58 766 58 766 

Summa anläggningstillgångar 833 504 858 683 904 370 951 356 1 000 866 

Summa omsättningstillgångar 242 314 99 466 118 815 118 969 119 417 

Summa tillgångar 1 075 818 958 149 1 023 185 1 070 325 1 120 283 

Eget kapital, avsättningar o skulder 

Eget kapital 

Eget kapital 364 152 371 308 378 013 381 637 388 400 

Justerat för resultatregleringsfonder -24 367 0 0 0 0 

Året resultat 32 944 6 705 3 624 -837 12 318 

Summa eget kapital 372 729 378 013 381 637 380 800 393 119 

Summa avsättningar 24 135 18 886 19 652 19 687 20 267 

Skulder 

Långfristiga skulder 446 531 392 896 390 446 415 434 453 938 

Kortfristiga skulder 232 423 168 355 231 450 254 404 252 959 

Summa skulder 678 954 561 251 621 896 669 838 706 898 

Summa eget kapital, avsättningar o skulder 1 075 818 958 150 1 023 185 1 070 325 1 120 283 

Pensionsförpliktelser 367 049 364 020 356 868 355 141 352 803 

Löneskatt på pensionsförpliktelser 89 046 88 311 86 576 86 157 85 590 

Ansvars- och borgensförbindelser 477 934 329 161 329 161 329 161 329 161 

29

Investeringsplan 


Tkr 2011 2012 2013 


Inventarier och arbetsmiljö 150 150 150 

Ekonomi, ekonomisystem 330 330 330 

IT 1 000 1 000 1 000 

IT, SITHS-kort 500 

Arkivet 200 

Medborgarkontor 200 

E-tjänster 400 

Summa Kommunstyrelseförvaltningen 2 780 1 480 1 480 

Ledningscentral, ombyggnad 2 000 

Reservkraft 500 

Ramanslag 400 400 400 

Räddningsfordon 1 500 1 500 1 500 

Summa Räddningstjänsten 2 400 3 900 1 900 

Totalt Kommunstyrelsen 5 180 5 380 3 380 

Tekninsk nämnd 

Fastighetsavdelning 

Extra projekt 3 000 

Handikappåtgärder 200 200 200 

Div. inverst. fastighetsavdelning 300 300 300 

Åkrahäll, studie- o utomhusmiljö 1 000 10 000 20 000 

Transtorpskolan 8 000 11 500 

Paradisskolan, skolgårdsmiljö mellanst. 800 

Paradisskolan, busshållpl./väderskydd 250 

Konstfrusen isbana 100 4 000 

Madesjö förskola, renovering 16 000 

Vitsippan, totalrenovering 1 000 10 000 

Viktoriavallen, byte belysning 500 

Ishall, byte belysning 400 

Kulturhuset, upprustning 100 16 000 

Kvarnbacken, renov./demensboende 1 000 15 000 

Joelskogens camping 100 300 

Madesjövallen, parkering 500 

Fröjdekullahemmet, sprinkler 0 

Säkerhet särskilda boenden 500 500 500 

Centralkök Hanemåla, utlastningshall 500 

Madesjövillan, extra sovrum 450 

Stationshuset 4 000 

Brunkullan 13 o 14, rivning 2 500 

Totalt fastighetsförvaltningen 35 200 31 100 63 700 

30



Gata-/Parkavdelningen 

Infrastrukturprojekt 

Pendelstation Hanemåla/Örsjö 200 

Trafiksäkerhetsåtg. Bangatan 4 000 

Statsmiljöprogram 1 500 1 000 2 000 

Synliggörande Bolanders bäck, 2 o 3 3 000 

Nytt Resecentrum, ytan framför stationen 1 000 

Nytt Resecentrum, bidrag -500 

Infrastrukturprojekt 2 000 5 000 5 200 

Kommunala gator, vägar o broar 

Exploatering, ospec. områden 100 100 100 

Utsmyckning yttre tätorter 100 100 100 

Kompletterande arbete yttre tätorter 200 200 200 

Trafiksäkerhetsåtg. enl. nätverksanalys 230 230 230 

Busshållplatser 190 190 190 

Tillgänglighet handikappade 250 250 250 

Ombyggnad broar Paviljongv. Orrefors 500 500 

Komplettering träd utmed gator enl ÖP 100 

Smålandsg. TS-årgärd 600 

Avstängn. Fredrikslundsg. vändplan, GC o bom 150 

Kommunala gator, vägar o broar 1 320 1 570 2 170 

Kommunala GCM-vägar 

GCM-väg Orrefors/Flygsfors 450 

GCM nyanläggning/förbättring 100 100 100 

GCM Alsterbro Klockv.-Bjällingev. 2 500 

GCM Alsterbro, bidrag -1 250 

GC-bana Flyebov. (utanför Kährs) 2 000 

GC-bana Flyebov. bidrag -1 000 

Villag. TS-åtgärd (alle, plantering, GCM) 400 2 200 

Villag. TS-åtgärd, bidrag -200 -1 100 

GCM Emmabodav. (OG-hallen) 1 000 

GCM Emmabodav. bidrag -500 

GCM Grönadalsg. (Friskis o Svettis) 700 

GCM Grönadalsg. bidrag -350 

Kommunala GCM-vägar 2 000 1 450 1 700 

Parker o lekplatser 

Förnyelse parker 130 130 130 

Förnyelse lekplatser 150 150 150 

Gröna lungan 80 80 80 

Utsmyckning av tätorten 80 80 80 

Utbyte bassäng Statshusplan 150 

Målerås, försköning parkområde 100 

Parker o lekplatser 540 590 440 

Gatubelysning 

Underhåll o förnyelse vägbelysning 75 75 75 

Armaturbyte Storg./Långg. (58 st) 190 115 

Gatubelysning 265 190 75 

31



Enskilda vägar 

Komplettering av utrustning 200 200 200 

Enskilda vägar 200 200 200 

Järnvägstrafik 

Västra industrispåret 300 300 

Östra industrispåret, kompiterminal 4 500 4 500 

Järnvägstrafik 4 800 4 800 

Totalt Gatu-/Parkavdelningen 11 125 13 800 9 785 

Tekniska förvaltningen 

Staben, Ramanslag 100 100 100 

Städservice, Ramanslag 275 275 275 

Måltidsservice, Ramanslag 310 310 310 

Mark o Service, Återanskaffn. fordon/maskiner 1 500 1 500 1 500 

Tekniska förvaltningen 2 185 2 185 2 185 

TOTALT TEKNISK NÄMND 48 510 47 085 75 670 


Kartsystem 600 

Primärkarta 200 

Bostadsanpassning 350 350 350 


Totalt Samhällsbyggnadsnämnd 1 350 550 550 

Kultur- o fritidsnämnd 

In-/utlåningsmaskin bibliotek 250 

Biografen, digitalisering 650 


Totalt Kultur- o fritidsnämnd 1 750 850 850 

Omsorgsnämnd, Ramanslag 1 200 1 000 1 000 

Individ- o familjenämnd, Ramanslag 250 250 250 

Barn- o utbildningsnämnd 

Ny förskola 150 

Ramanslag 2 200 2 200 2 200 

Totalt Barn- o utbildningsnämnd 2 350 2 200 2 200 

TOTALT KOMMUN 60 590 57 315 83 900 

32



VA-avdelning 

Gårdsryd vattenverk, ET 3 5 000 

Kompl. vattenverk 300 200 300 

Infiltrationsanläggning 10 500 

Vattenmätare 100 100 100 

Vattenserviser 200 200 200 

Anläggningsavgifter -120 -120 -120 

Avloppsserviser 200 200 200 

Anläggningsavgifter -180 -180 -180 

Saner- o rensrecipient 100 

Kompl. avloppsreningsverk 250 150 150 

Vassbäddar Örsjö 2 000 1 000 

Omläggning VA-ledningar 2 000 3 500 5 000 

Reinvestering driftövervakning VA 500 

Gullaskruv ledningssanering 300 300 

Orrefors vv filterombyggnad 3 000 

Knivingaryd vv filterombyggnad 3 500 4 500 

Inbrotts-/sabotagelarm VA-anl. 150 200 

Våtmark dagvatten 500 

Vattenskyddsområden 1 000 

Målerås utjämning för bräddvatten 300 

Ledningssanering Målerås 500 500 

Radiokommunikation 500 500 

Överstatorp blåsmaskin 500 

Bäckebo överbyggnad brunn 100 

Kristvallabrunn AP 150 

Biorotor Örsjö 500 

Biorotor Alsterbro 500 

Skogstorp avoppssanering 500 

Gadderås reningsverk 1 500 

Livsmedelskrav HACCP ombyggnad 4 000 1 000 

Rivning gamla Gårdsryd 500 500 

Bäckebo vassbäddar 1 000 1 000 

Örsjö reningsverk intagdel 500 

Garagebyggnad Överstatorp 500 

Exploateringsområden 3 000 3 000 3 000 

Intäkt -3 000 -3 000 -3 000 

Resultatregleringsfond -10 300 -9 400 

TOTALT VA-AVDELNING 10 000 15 000 15 350 

33

Exploateringsbudget 2010-2013 

Exploateringsbudget 

Exploateringsbudget 2011-2013 

Med exploateringsverksamhet avses åtgärder som syftar till att anskaffa, bearbeta och iordningställa 

råmark för bostads-, affärs- och industriändamål. I de fall avsikten är att sälja färdigställd 

exploateringsfastighet ska denna klassificeras och värderas som omsättningstillgång. 

Tillgångar som kommer att kvarstå i kommunens ägo och betjänar exploateringsområden 

redovisas som anläggningstillgångar och ingår i kommunens investeringsredovisning. 

De största exploateringsprojekten under perioden är i kvarteren Sveaplan, Trädgårdsmästaren 

och Räl-sen. Exploateringsbudgeten omfattar både en investeringsdel och en driftdel. Investeringarna 

är oftast i form av ”normala” kommunala investeringar som t ex gator, belysning 

och parker. Under 2011 sker större investeringar i Pukeberg, Transtorp och Rälsen. Driftdelen 

handlar om försäljning av exploateringsmark och kostnaden för att få fram denna mark. I 

kostnaderna ligger bl a värdet på själva marken, plankostnader, utredningar mm, men även till 

exempel rivning av hus kan ingå. 

Vid försäljningstillfället redovisas ett exploateringsresultat i kommunens resultaträkning som 

mellanskillnad mellan försäljningspriset och kostnaden för den sålda marken. Då den sammanlagda 

försäljningsinkomsten i exploateringsbudgeten uppgår till knappt 15 mnkr redovisas 

totalt ett negativt exploateringsresultat för perioden 2010-2013 på ca 9 mnkr. Periodens 

beräknade exploateringsöverskott respektive underskott inarbetas inte i driftsbudgeten. 

Investeringsbudget 

Tkr Totalt Budget 2010 Budget 2011 Budget 2012 Budget 2013 

Budget 9 000 0 3 000 3 000 3 000 

Exploateringsbudget, drift 

Tkr Totalt Budget 2010 Budget 2011 Budget 2012 Budget 2013 

Intäkt 14 843 3 286 4 236 2 432 4 889 

Kostnad -5 650 -1 502 -1 818 -792 -1 538 

Nettoexploatering 9 193 1 784 2 418 1 640 3 351 

34

Driftbudget 

Driftbudget 

Driftbudget 

Resultat, Tkr Bokslut 2009 Budget 2010 Budget 2011 Plan 2012 Plan 2013 

Bruttointäkter 394 735 393 970 330 578 327 693 329 030 

Personalkostnader 707 828 719 100 716 404 712 307 708 623 

Övriga kostnader 497 391 505 658 440 999 441 681 444 246 

Kapitalkostnader 81 762 78 563 14 536 16 109 17 546 

Bruttokostnader 1 286 981 1 303 321 1 171 939 1 170 097 1 170 415 

Nettokostnad 892 246 909 351 841 361 842 404 841 385 

Skattemedel 902 486 909 351 841 361 842 404 841 385 

Årets resultat 10 240 0 0 0 0 

Jämförelsetal 


Nettokostnad per inv, kr 45 580 46 400 42 800 42 860 42 810 

Antal årsarbetare 1 603 1 583 1 592 1 590 1 590 

Verksamheternas nettokostnad 

Tkr Bokslut 2009 Budget 2010 Budget 2011 Plan 2012 Plan 2013 

Kommunstyrelse 101 855 111 107 100 594 101 577 101 065 

Teknisk nämnd 36 967 39 115 51 376 50 132 49 928 

VA 0 -157 0 0 0 

Samhällsbyggnadsnämnd 9 682 10 421 9 145 9 115 9 089 

Kultur- o fritidsnämnd 41 479 42 704 31 239 30 873 30 763 

Omsorgsnämnd 311 874 320 872 311 713 313 761 315 456 

Individ- o familjenämnd 50 515 51 823 50 261 51 807 53 374 

Barn- o utbildningsnämnd 337 636 331 346 284 793 282 899 279 469 

Överförmyndarnämnd 1 386 1 263 1 382 1 382 1 382 

Revision 852 858 859 859 859 

Summa nettokostnad 892 246 909 352 841 361 842 404 841 385 

35

Nämndsredovisning 

Nämndernas verksamhetsberättelse 


Nämndens uppdrag 

Kommunstyrelsen har enligt kommunallagen att leda och styra verksamheten samt att ha 

uppsikt över de av kommunen ägda bolagen. I kommunstyrelsens uppdrag ingår också att 

utveckla arbetsgivar- och personalpolitiken. Kommunstyrelseförvaltningens administrativa 

enheter ska stödja de politiska organens arbete och följa utvecklingen inom sina ansvarsområden. 

I kommunstyrelsens ansvarsområde ingår också räddningstjänsten. 

Kommunstyrelseförvaltningen är kommunstyrelsens strategiska resurs och har en aktiv roll i 

kommunens utvecklingsarbete. Kommunstyrelseförvaltningens uppgifter omfattar mål- och 

strategifrågor, exploateringsfrågor, infrastruktur, verksamhetsplanering, budget, redovisning, 

finansiering, organisationsutveckling, konsumentrådgivning, personalförsörjning, förhandlingar 

och löner, upphandling, information/kommunikation, IT, hållbarhetsutveckling, samordningsfrågor, 

ärendeberedning och nämndsa dministration samt stöd och service till öviga 

förvaltningar samt de kommunala bolagen. 

Särskilda uppdrag 

Uppdrag som återstår att redovisa 

• Interndebitering hyror och IT - avvecklas/minimeras, klart till budget 2011 

• Lokalförsörjningsprogram 

• Upphandling av måltidstjänster 

• Bostadsförsörjningsprogram 

• Uppvaktningsregler 

• Användning av Orreforsfastigheterna 

• Revidering av delegationsordning och reglemente 

• Studentbostäder Pukeberg 

• Medborgarkontor 

• Översyn reglementen och delegationsordningar - pågår 

• Modernisering av ekonomisystemet - pågår 

• Tidigare uppdrag om verksamhetsmålen fortsätter för att få en struktur och möjlighet till 

uppföljning och utvärdering 

Organisation 


Kommunstyrelseförvaltning 

Personal 

Administration 

Information 

Ekonomi 

IT 

Räddningstjänst 

Konsumentrådgivning 

Utveckling 

36


Mål under perioden 

Effektmål 

Kommunstyrelsen har beslutat om effektmål utifrån de fem övergripande inriktningsmålen 

och visionen. Målen avser 2010 - 2013 och är formulerade enligt följande: 

Mål 1 avser Kvalitet 

• Nybro kommuns medborgare är nöjda med kvaliteten som erhålls när tjänstegarantierna 

uppfylls till 95 %. 

Mål 2 avser Service 

• När det gäller service i kommunen ska Nybro kommuns index i medborgarundersökningen 

överstiga 60 %. Tidigare undersökning gjordes 2009 och då låg index på 56 %. 

Under 2011 kommer ny undersökning att genomföras. 

Mål 3 avser Hållbarhet 

Ekonomiska mål för 2009 är: 

• Det ekonomiska resultatet enligt balanskravet är positivt. 

• En avsättning för att täcka framtida pensionskostnader görs när det ekonomiska resultatet 

enligt balanskravet överstiger resultatmålet. 

Mål 4 avser Demokrati (delaktighet och påverkan) 

• När det gäller demokrati ska Nybro kommuns index ligga över 50 %. Tidigare undersökning 

gjordes 2009 och index uppgick då till 38. 

Mål 5 avser arbetsgivarperspektivet - det övergripande målet är att ha nöjda medarbetare, 

uppfylls när: 

• Minst 75 % av våra medarbetare har en uppfattning att Nybro kommun är en bra arbetsgivare. 

(jfr 2008 63 %) 

• 95 % av medarbetarna upplever eget engagemang i sitt arbete. (jfr 2008 95 %) 

• 90 % av medarbetarna uppfattar att det har goda möjligheter att utvecklas i sitt arbete. (jfr 

2008 89 %) 

Tjänstegarantier 

Kommunfullmäktiges beslutade tjänstegarantier innebär: 

• För telefon service och besök garanteras att i första hand komma fram till den sökta personen, 

i andra hand komma i kontakt med annan person och få sitt ärende framfört, information om 

när en person kan anträffas eller kunna lämna meddelande i en personlig röstbrevlåda. 

• Kallelser till kommunens nämndsammanträden ska publiceras på kommunens hemsida 

senast fem dagar före planerat sammanträde. 

• Alla protokoll från kommunens nämndsammanträden ska publice ras på kommunens hemsida 

och finnas tillgängliga på huvud biblioteket i Nybro senast två arbetsdagar efter det att 

protokollet justerats. 

Kommunstyrelsens tjänste garantier: 

• Vid extraordinär händelse skall aktuell information finnas tillgänglig på kommunens hemsida 

senast inom två timmar, beroende på händelse. 

• Vid larm kommer räddningstjänstens heltidsstyrka att rycka ut inom 90 sekunder och vid 

larm till deltidsstyrkorna inom fem minuter. 

• Vid brand/olycka, där räddningstjänsten medverkat, kommer den som drabbats att kontaktas 

för uppföljning av händelsen senast inom en månad. 

• Företagare/näringsidkare, som önskar kontakt, skall erbjudas tid för personlig rådgivning 

37


inom tre dagar efter det att kontakt tagits med kommunen. 

• Vi förbinder oss att minst tio gånger per år ha överläggningar med Nybro Företagsgrupp 

samt att tillsammans med dem ordna minst ett publikt evenemang varje år. 

• Vi garanterar att kommunens hemsida finns tillgänglig minst 98 procent av dygnet. 

Ekonomi 

Driftsredovisning 

Resultat tkr Bokslut 2009 Budget 2010 Budget 2011 Budget 2012 Budget 2013 

BRUTTOINTÄKTER 15 917 64 023 15 412 11 162 11 162 



Kapitalkostnader 3 173 4 427 0 0 0 

BRUTTOKOSTNADER 117 772 175 130 116 007 112 739 112 228 

NETTOKOSTNAD 101 855 111 107 100 594 101 577 101 065 

SKATTEMEDEL (Ram) 101 787 111 107 100 594 101 577 101 065 

ÅRETS RESULTAT -68 0 0 0 0 

Förändring jämfört föregående år 


Jämfört föregående års budget, exkl pris- o löneuppräkning 13 946 6 846 7 106 

Skogsverksamhet -4 250 

Kommunala handikapprådet 5 5 5 

Kommunala pensionärsrådet 30 30 30 

Folkhälsorådet 80 80 80 

Hemsändningsbidrag 68 68 68 

Kust till Kustbanan, mötesspår Örsjö 260 

Polenresor 500 500 500 

Arbetsmarknadsåtg. turism-/destinationsutv. Orrefors 300 

Kommunövergripande resurs 3 000 3 000 3 000 

Nyvaldsutbildning 100 

Ärendehanteringssystem 150 150 150 

Äldreombudsman 100 100 100 

Lön förvaltningschefer till KS 4 178 4 178 4 178 

Radio Nybro 50 50 50 

Arbetsmarknadsprojekt 2 000 

Medborgarkontor 550 550 550 

Tillgänglighet IT, dygnet runt 450 450 450 

Förvaltningschef KFN 800 800 800 

Leader 250 250 250 

Yrkeshögskolan 250 250 250 

Omstrukturering 450 

Löneökning 2010, 3 mån 2011 376 376 376 

Städ netto till TN, inkl adm tjänst -178 -178 -178 

Måltid netto till TN -452 -452 -452 

Företagshälsovård till TN och KFN -82 -82 -82 

Internhyror -3 464 -3 464 -3 464 

38



Interndebitering IT 515 515 515 

Sommarpraktik till IFN -270 -270 -270 

Tjänster arbetsmarknadsenheten till OMS -510 -510 -510 

Jämförelsetal/Nyckeltal 

Jämförelse-/Nyckeltal Bokslut 2009 Budget 2010 Budget 2011 Budget 2012 Budget 2013 

Antal årsarbetare 68 209 77 76 76 

Investeringsredovisning 

Nettoinvesteringar, tkr Bokslut 2009 Budget 2010 Budget 2011 Budget 2012 Budget 2013 

6 677 4 135 5 165 5 965 3 965 

Förändringar under perioden 2011-2013 

För 2011 har kommunstyrelsen följande fokusområden att arbeta med: 

• upphandling/inköp 

• medborgarkontor 

• e-tjänster 

• intern samverkan 

Vidare kommer arbetet med införande av nytt eller uppdaterat ekonomisystem att äga rum 

under 2011. Vi kommer även att arbeta vidare med verksamhetssystemet Stratsys vad gäller 

måluppföljning. I investeringsplanen finns för 2012 avsatt 2 mnkr för ledningscentral på 

räddningstjänsten. 

39




Tekniska nämnden ansvarar för kommunens fastigheter, lant- och skogsegendomar, kommunala 

gator, enskilda vägar, torg, parker, lekplatser och övriga allmänna platser. Vidare ansvarar 

tekniska nämnden för den måltids- och städverksamhet som kommunen bedriver (under 

förutsättning av KF:s beslut). 

Tekniska nämnden svarar också för vatten- och avloppsverksamheten vilken utgör särskild 

balansräkningsenhet och redovisas under verksamheten 73. 


Gemensamt med Nybro Bostads AB utreda förutsättningarna för att bolaget övertar kommunens 

hyresfastighetsbestånd. 

Utarbetande av tillgänglighetsguide 

Att i samarbete med stads arkitekten upprätta förslag till åtgärdsplan för att snygga upp våra 

mindre tätorter och göra dessa mer attraktiva. Uppdraget ska löpande redovisas till kommunstyrelsens 

arbetsutskott och vara klart i sin helhet den 31 december 2011. 

Organisation 


Teknisk förvaltning 

Stab 

Gata- Parkavdelning 

Mark och service 

VA-avdelning 

Fastighetsavdelning 

Städservice 

Måltidsservice 


Effektmål 

Vi ska öka kundnöjdheten hos såväl medborgare, som kommuninterna uppdragsgivare. Det 

verifieras genom återkommande enkäter. 

Vi ska minska energiförbrukningen för jämförbara objekt i våra verksam heter med i genomsnitt 

1 procent per år under en 3-årsperiod. Vatten- och avloppsverksamheten ska i genomsnitt 

under en 3-årsperiod inte öka våra utsläpp till vatten. 


• Fastighets,- gatu-, och vatten- och avloppsverksamheten har ständig beredskap. Insats ska 

påbörjas inom två timmar efter det att akut händelse anmälts. 

• När det kommit mer än 2-5* cm snö startar snöröjningen på genomgående gång- och cykelvägar, 

vid mer än 4-8* cm snö startar snöröjningen i centrum och på huvudgator samt 

vid mer än 5-10* cm snö börjar snöröjningen på bostadsgator och övriga gång- och cykel- 

40


vägar. Röjning på bostadsgator utförs normalt inte under helger. 

*Den lägre siffran gäller vid blötsnö – den högre vid torrsnö. 

• Våra lokaler ska ha en godkänd innemiljö. Vid uppmätt eller påtalad avvikelse startar 

utredningen om orsak inom 14 dagar. 

• Vid längre avbrott i den kommunala vattenförsörjningen än sex timmar kan dricksvatten 

hämtas från tillfälligt uppställd tank. 

Ekonomi 








NETTOKOSTNAD 37 706 39 115 51 376 50 132 49 928 


ÅRETS RESULTAT 4 596 0 0 0 0 



Jämfört föregående års budget, exkl pris- o löneuppräkning 71 215 70 362 70 157 

Sänkt PO-påslag from 2010 -221 -221 -221 

Resursfördelning demografi/befolkningsprognos -131 -248 -353 

Huvudstudie Pukeberg 836 

Lön förvaltningschef till KS -803 -803 -803 

Fysisk genomgång mindre tätorter 100 

Gatubelysning 250 250 250 

Underhållskostnad Tikaskruv 1:85 (Orrefors) 320 320 320 

Hyresförlust Balder (AB Glasriket) 188 188 188 


Städ netto från KSF, inkl adm tjänst 178 178 178 

Måltid netto från KSF 452 452 452 

Företagshälsovård från KSF 52 52 52 

Minskade intern intäkt CFF 75 374 75 374 75 374 

Internhyror -5 350 -5 350 -5 350 

Interndebitering IT -72 -72 -72 






76 083 84 275 48 510 47 085 75 670 

41



Större investeringar: 

• Resecentrum, förnyelse söder om järnvägen, parkering, park, gc-väg med mera 

• Östra industrispåret, kombiterminal 

• Bangatan/Grönvägen, trafiksäkerhetsåtgärd 

• Stadsmiljöprogram 

• Madesjö förskola, om- och tillbyggnad 

• Transtorpsskolan, om- och tillbyggnad 

• Åkrahällskolan, studie- och utomhusmiljö 

Driftinsatser: 

• Upphörande med nattnedsläckning av gatubelysningen 

• Ökad takt i förnyelse av gatlampor 

• Nya gator till blivande kraftvärmeverk i Transtorpsområdet 

• Ljunghaga, tomställning och ev försäljning 

42


Vattenförsörjning och avloppsvattenrening 


Se under Tekniska nämnden. 


Effektmål 





• På nyåret 2011 färdigställs överföringsledningarna för vatten och avlopp. 

• Vi har påbörjat investeringen som avser utbyggnad av vattenverket i Gårdsryd. Den 

medför ökad kapitalkostnad på ca 3 mnkr och ökad driftkostnad med ca 900 tkr per år. 

Utbyggnaden beräknas vara klar vid årsskiftet 2011/12. 

• Under 2011 påbörjas arbete med skyddsområde för vattentäkterna i Alsjöholm och Gårdsryd. 

• Under 2012 planeras förbättring av vattenbehandlingen i Orrefors. 

• Under sju år har Taxan för vatten och avlopp varit oförändrad. Den stora investeringsvolymen 

i främst vattenverket i Gårdsryd leder dock till markant ökade kapital- och driftkostnader. 

Det nödvändiggör att taxan för vatten och avlopp måste höjas. Vi föreslår en höjning 

med 7 % för 2011. För 2012 kommer att krävas ytterligare taxehöjning med mer än 10 %. 






Kapitalkostnader 10 380 10 511 14 536 16 109 17 546 


NETTOKOSTNAD -1 646 -157 0 0 0 

SKATTEMEDEL (Ram) 0 -157 0 0 0 




Jämfört föregående års budget, exkl pris- o löneuppräkning -49 -49 -49 







20 248 15 000 10 000 15 000 15 350 

43




Samhällsbyggnadsnämnden skall främja en hållbar utveckling och verka för en säker, hälsosam 

och vacker livsmiljö. Verksamheten omfattar följande områden enligt lagar och avtal: 

• Agenda 21 / Hållbar utveckling 

• Bostadsanpassningar 

• Bygglov och tillsyn enligt plan- och bygglagen 

• Energirådgivning 

• Kalkning av sjöar 

• Kart-, mät- och GIS-verksamhet 

• Livsmedelskontroll 

• Mark- & Exploateringsfrågor 

• Miljö- och hälsoskydd 

• Naturvårdsfrågor 

• Stadsbyggnad och fysisk planering 


Särskilda uppdrag från samhällsbyggnadsnämnden redovisas i nämndens verksamhetsplan för 

2011, som antas av nämnden i januari 2011. 

Särskilda uppdrag av övergripande karaktär är: 

• Fördjupad översiktsplan för Nybro stad. 

• Fördjupad översiktsplan för S:t Sigfrid, inkl VA-utredning. 

• Tematisk översiktsplan för strandnära boende. 

• Genomförande av stadsmiljöprogrammet. 

• Fler boende i centrum och på landsbygden (”Bo på landet”). 

Organisation 


Samhällsbyggnadsförvaltning 

Miljö 

Kart, Plan och Bygg 

Mark o exploatering 


Effektmål 

År 2015 ska utsläppen av fossil koldioxid understiga 3,9 ton/person i Nybro kommun som 

geografiskt område. 

Inflyttningen till Nybro kommun ska under perioden 2009-2015 vara större än utflyttningen. 


• Grannar och andra berörda ska alltid kontaktas innan myndigheten fattar beslut i ett 

Ärende som berör dem. 

• Den som lämnar in en ansökan eller anmälan ska inom 10 arbetsdagar antingen få beslut 

i sitt ärende, besked om att ärendet behöver kompletteras eller, om ärendet t ex kräver 

nämndbeslut eller ytterligare utredning, besked om när beslut kan förväntas och vem som 

är handläggare. 

44



Resurserna för bostadsanpassningar ökar med 200 000 kr. Översiktsplaneringen förstärks och 

en projektledartjänst inom området inflyttning / marknadsföring inrättas. Tillsynen inom hälsoskyddet 

ökar. Ökade kostnader täcks av ökade avgifter via den nya riskbaserade taxan. En 

stor satsning på utbildning i den nya plan- och bygglagen genomförs. 

Ekonomi 






Kapitalkostnader 630 884 0 0 0 


NETTOKOSTNAD 9 682 10 421 9 145 9 115 9 089 


ÅRETS RESULTAT 656 0 0 0 0 



Jämfört föregående års budget, exkl pris- o löneuppräkning -416 -445 -472 

Sänkt PO-pålägg from 2010 -80 -80 -80 

Resursfördelning, demografi/befolkningsprognos -33 -62 -89 

Bostadsanpassning 200 200 200 

Planarkitekt 400 400 400 

Projektledare/Inflyttarservice 460 460 460 



Internhyror -605 -605 -605 




Antal årsarbetare 22,0 21,4 22,5 22,5 22,5 



768 960 1 350 550 550 

45


Kultur- o fritidsnämnd 


Kultur- och fritidsnämnden svarar för kultur och fritidsverksamhet för barn och ungdomar 

samt drift och underhåll av idrotts- och fritidsanläggningar. I nämndens arbete ingår kulturmiljövård, 

konstinköp och konstnärlig utsmyckning av offentliga platser. 

Nämnden arbetar även med kulturprogram såsom teater, musik, utställningar med mera. Bland 

uppdra-gen finns även fördelning av kommunala bidrag till föreningslivet. 

Biblioteksverksamhet för barn och vuxna är ett av uppdragen inom ramen för lärande och 

upplevelse tillsammans med kulturskolan där huvudinriktning är på estetisk undervisning för 

kommunens barn och ungdomar. 


• Se över möjligheten att bilda ett hembygdsråd. 

Ej genomfört ännu. Möte skall hållas i december 2010. 

Organisation 

Kultur- och fritidsnämnd 

Kommunstyrelseförvaltning 

Kultur- och fritidskontor 

Kulturhus 

Kulturskola 

Bibliotek 

Anläggningar 

Fritid 

Kultur 


Effektmål 

• Kultur och fritid ska arrangera minst 100 aktiviteter för att inspirera till lärande och ge 

möjligheter till upplevelser för alla. 

• 2. 85 % av brukarna ska uppleva kultur och fritids service och utbud som bra eller mycket bra. 


All behandling av fasta bidrag ska vara klart för utbetalning senast 30 dagar efter sista ansökningsdag 

(utom det lokala aktivitetsstödet). 

Att du som förälder blir kontaktad när något allvarligt händer ditt barn/ungdom inom verksamheten 

för fritidsgården Mejeriet. 

Förändringar av inbokade tider för fritidsverksamhetens anläggningar på grund av speciella 

arrangemang meddelas berörda abonnenter minst 14 dagar i förväg. 

46


Alla barn i förskoleklass introduceras i biblioteksverksamheten och får lånekort som gäller 

vid kommunens bibliotek. 

Alla elever på Kulturskolan ska erbjudas 28 lektioner, eller motsvarande tid, per läsår. 

Ekonomi 








NETTOKOSTNAD 41 479 42 704 31 239 30 873 30 763 





Jämfört föregående års budget, exkl pris- o löneuppräkning -12 053 -12 426 -12 536 


Resursfördelning, demografi/befolkningsprognos -137 -260 -370 

Lokal organisation turism 250 

Förutsättningar mindre föreningar 200 200 200 


Internhyror CFF -12 650 -12 650 -12 650 

Internhyror från BUT 334 334 334 


Företagshälsovård från KS 30 30 30 






1 228 850 850 850 850 


Förändringar under perioden 

Efter renoveringen av simhallen är det svårt att veta vilka kostnader och intäkter som verksamheten 

ger och därmed är det svårt att budgetera för 2011 och framåt. 

Digitalisering av biografen 2011 blir ett lyft för Nybro kommun. Finns 650 tkr i investeringsbudgeten. 

47


Ska kultur- o fritid fortsätta att ansvara för drift/filmsättning på Folkan Bio under 2011? 

År 2011, byte av självbetjäningsmaskiner för in-/utlåning av media (anpassade för RFID på 

Nybro biblioteket. Finns 250 tkr i investeringsbudgeten. 

År 2011, biblioteksanpassad RFID utrustning; arbetsstation, hylläsare, larmbågar investeringskostnad 

ca 280 tkr. Finns i investeringsramen. 

År 2012, byte av publik webbaserad bibliotekskatalog/sökportal investeringskostnad ca 170 

tkr. Finns i nuläget ingen budget. 

Vad tekniska beslutar att använda den investeringsbudget som finns, 100 tkr 2011 och 300 tkr 

2013, för Joelskogens camping påverkar mycket för arrendatorn och kultur- o fritid. 

Kulturhuset Kristallen är i behov av en omfattande upprustning, både vad gäller fastigheten 

och inventarierna. Kultur- o fritid lägger i dagsläget mycket resurser på akuta insatser. 

Om kultur- o fritid skall ansvara för att sköta den ny isbana 2012 så behövs förstärkning av 

personal, maskin och drift. Det måste jobbas fram en realistisk budget för hela anläggningen. 

Det nya försäkringsavtalet för konst som började gälla i juli 2010 inkluderar alla former av 

kommunens konst. Kultur- o fritid belastas med denna kostnad utan att fått en ökad budgetram. 

Detta innebär att till 2011 års budget saknas ca 45 000 kr. 

48


Omsorgsnämnd 


Omsorgsnämnden har följande fokusområden och uppdrag under perioden 2011-2013: 

• Teamutveckling i de geografiska områdena 

• Genomförandeplaner alla verksamheter 

• Kontaktmän i alla verksamheter 

• Rehabiliterande arbetssätt 

• Utveckling av daglig verksamhet och mötesplatser 

• Meningsfull vardag - nationell värdegrund 

• Deltagande i plan för bostadsförsörjning 

• Förstärkning av anhörigstöd och frivilligarbete i alla verksamhetsgrenar 


Kommunfullmäktige beslutade 2010-06-21 att ge omsorgsnämnden och övriga nämnder i 

uppdrag att i samband med budgetuppföljningen varje månad redovisa till kommunstyrelsen 

utvecklingen av de av nämnden bedömda opåverkbara kostnader i syfte att tidigt kunna ta 

ställning till hur eventuellt ändrade kostnader skall hanteras 

Organisation 

Omsorgsnämnd 

Omsorgsförvaltning 

Äldreomsorg 

Norra 

Östra 

Västra 

Södra 

Hälso- och sjukvård 

Sjuksköterska 

Rehab 

Funktionsnedsättning 

LSS-insatser 

Socialpsykiatri 


Effektmål 

Omsorgsnämndens effektmål för perioden 2011-2013 är: 

• Omsorgsnämndens resultat i Socialstyrelsens årliga brukarundersökning ska ligga över 

riksgenomsnittet för alla ingående indikatorer. 

• Den årliga brukarundersökningen av NBI (NöjdBrukarIndex) ska visa ett resultat där 

svarsalternativ 6-10 angivits till minst 85 %. 

• Alla nya bostäder ska byggas med mottot ”tillgänglighet för alla”. 

• Möjliggöra att antalet frivilliginsatser i nämndens verksamheter ökar med 5 % till 2011, 

basår 2008. 

49



Omsorgsnämndens tjänstegarantier för perioden 2011-2013 är: 

• Vid muntlig eller skriftlig (brev, e-post, fax) förfrågan skall du snarast eller senast inom 

tre arbetsdagar erhållit kontakt med eller svar från ansvarig tjänsteman. 

• När du ansöker eller anmäler behov, inleds handläggningen inom tre arbetsdagar och beslut 

delges inom 15 arbetsdagar från det att handläggningen inletts under förutsättning att 

begärda underlag har inkommit 

• Tillsammans med dig påbörjas en genomförandeplan inom 14 dagar efter det att insatsen 

börjat utföras. 

• Din omsorg är behovsanpassad och utformas och utförs tillsammans med dig. 

• Du får en egen kontaktman inom 14 dagar efter att insatsen påbörjats. 

• All personal kan legitimera sig. 



Följande större förändringar sker under perioden: 

• Trapphus Dahlborgsgatan startade under 2010 och får helårseffekt under 2011. 

Kommentar: 

Årets budgetarbete för omsorgsnämnden är besvärligt. Den ram som finns till förfogande 

känns inte tillräcklig för att rymma nämndens nuvarande verksamhet. Omsorgsnämndens presidium 

kommer därför att mötas den 10 november för att se över sitt budgetförslag för 2011 

och framåt. Då läggs förslag på hur nämnden vill agera i det fortsatta arbetet med att få ihop 

2011 års budget. Förslaget som nu lämnas får därför ses som en första sammanställning och 

inte nämndens slutgiltiga förslag till budget för 2011. 

Ekonomi 








NETTOKOSTNAD 311 874 320 872 311 713 313 761 315 456 






Sänkt PO-påslag from 2010 -2 427 -2 427 -2 427 

Resursfördelning, demografi/befolkningsprognos 2 616 4 864 7 058 

Resursfördelning, standardkostnad -1 430 -1 430 -1 430 

LASS-verksamhet 500 500 500 

Arbetsmiljöregler personlig assistans 275 275 275 

Hemrehabiliteringsverksamhet 1 000 500 

50




Meningsfull fritid äldre 150 150 150 

Org-stöd pensionärer/handikapp 200 200 

Anhörigstöd, utbildning, stödinsatser 200 300 300 

Samordning anhörigstöd 800 800 800 

Löneökning 2010, 3 mån 2011 1 597 1 597 1 597 

Internhyror -11 720 -11 720 -11 720 


Tjänster arbetsmarknadsenheten från KS 510 510 510 






692 1 200 1 200 1 000 1 000 

51


Individ- o familjenämnd 


Individ- och familjenämnden ansvarar för socialtjänstens uppgifter inom individ- och familjeomsorgens 

område. Verksamheten styrs övergripande av Socialtjänstlagen (SoL) och omfattas 

även av åtgärder och insatser jämlikt Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga 

(LVU) och Lagen om vård av missbrukare (LVM). 

I övrigt ingår i nämndens verksamhet: 

• att vara tillstånds- och tillsynsmyndighet enligt Alkohollagen och Tobakslagen och att 

svara för tillsyn avseende försäljning av nikotinhjälpmedel och receptfria läkemedel. 

• att erbjuda bistånd i form av budgetrådgivning samt skuldsanering enligt Skuldsaneringslagen 

• uppgifter enligt Föräldrabalken 

• handläggning av dödsboanmälningar 

• anskaffning av praktikplatser för feriearbetande ungdom 

• kommunens integrationsverksamhet 

• medlingsverksamhet mellan förövare och brottsoffer 

Organisation 

Individ- o familjenämnd 

Presidium 

Utskott 

Individ- o familjeförvaltning 

Administration 

Barn- o familj 

Familjecentral 

Familjebehandling 

Villa Madesjö 

Ekonomi- o rehabenhet 

Integrationsenhet 

52



Effektmål 

Kommunfullmäktige har fastställt följande effektmål för Individ- och familjenämnden: 

• högst 70 % av den årliga budgetramen för BoF och Vuxen skall riktas mot den egna 

verksamhetens resurser. Högst 30 % av budgetramen skall gå till externa placeringar. 

• minst 75 % av de personer som blivit aktuella för Individ- och familjeomsorgens 

insatser skall i undersökning förklara sig nöjda med kontakten vad avser bemötande, 

information och utförande 


Individ- och familjenämnden har fastställt följande tjänstegarantier: 

• socialtjänsten är tillgänglig dygnet runt alla årets dagar vid akuta ärenden 

• du erbjuds en tid för besök inom 10 arbetsdagar vid ansökan och beslut i ärendet 

inom ytterligare 10 arbetsdagar 

• du får en klar och tydlig information om hur ditt ärende kommer att handläggas och 

du informeras om rätten till insyn samt bereds insyn i ditt ärende 

• råd och stöd tillhandahålles avseende budgetrådgivning, föräldrastöd, brottsoffer, 

familjerättens område och stöd till ungdomar via icke myndighetsutövande personalfunktion 

inom 7 arbetsdagar 

• vid muntlig eller skriftlig förfrågan skall du snarast, eller senast inom tre dagar, 

erhållit kontakt eller svar från ansvarig tjänsteman 

• du blir informerad om vart du kan vända dig med klagomål 

Ekonomi 








NETTOKOSTNAD 50 515 51 823 50 261 51 807 53 374 





Jämfört föregående års budget, exkl pris- o löneuppräkning -1 371 175 1 743 


Resursfördelning, demografi/befolkningsprognos -503 -957 -1 389 


Ramökning ungdomsplacering, försörjningsstöd mm 2 000 4 000 6 000 



Internhyror -1 125 -1 125 -1 125 


Sommarpraktik vht 6230 770 770 770 

53





Individ- och familjeförvaltningen har i jämförelse med andra kommuner haft ett förhållandevis 

stort antal barn placerade i familjehem och i HVB-hem. Det senare förklaras delvis av att 

nämnden har eget HVB-hem, Villa Madesjö. Nämndens mål har under såväl 2009 som 2010 

varit att minska antalet externa placeringar. Detta inte minst efter kritik från kommunens revisorer 

som påtalat att man inte kan spara på lagstadgade insatser utan att kunna erbjuda alternativ. 

Sådant alternativ är att kunna erbjuda insatser på hemmaplan. För att detta skall vara möjligt 

krävs egen personal, som kan ge erforderligt stöd. Därav ökningen av antalet anställda. 



183 250 250 250 250 


Individ- och familjenämndens ram har inför 2011 minskats med knappt 200 tkr. Detta med 

hänvisning till beräknade demografiska förändringar och en anpassning till standardkostnadsjämförelsen 

baserad på Räkenskapssammandrag 2008. De senare anpassningarna har kompenserats 

genom ett ramtillskott med 2 000 tkr 2011. 

Individ- och familjenämnden har under 2009 och 2010 haft som ambition att minska kostnaderna 

för externa placeringar i familjehem och på institutioner. Detta har skett genom en ökad 

satsning på egen personal i syfte att stärka föräldraförmåga och att i ökad utsträckning hjälpa 

personer i deras eget hem och i närmiljön. Arbetet har skett genom att organisera om verksamheten, 

styra över inriktning mot råd och stöd och att komma snabbare till behandlings- och 

stödinsatser. Förstärkningar har skett både i ledning och i behandlingsledet. Nämnden har 

antagit tydliga effektmål för att styra förändringsarbetet i önskad riktning. Nämnden har som 

främsta ambition att fullfölja detta arbete de närmaste åren. 

Det som i första hand hotar möjligheterna är om en ekonomisk utveckling ställer krav på 

personella förändringar. De ekonomiska osäkerheterna gäller i första hand försörjningsstödets 

fortsatta utveckling och i vilken utsträckning nämnden trots satsningar på öppen vård, kan 

använda sig av externa placeringar. 

När det gäller försörjningsstödet ser vi en stigande trend. Detta bland annat som en följd av 

att de flyktingar som tagits emot enligt tidigare avtal nu, efter två år, börjar gå från introduktionsersättning 

till försörjningsstöd. Detta trots att förhållandevis många flyktingar har nått 

självförsörjning genom studier eller arbete. Vidare har antalet personer i övrigt, som står utan 

försörjningsmöjligheter ökat. I 2011 års budget har anslaget för försörjningsstöd bara kunnat 

ökas med 900 tkr till 6500 tkr netto. Detta motsvarar den prognostiserade nivån för 2010 och 

innehåller således inget utrymme för ytterligare behov. 

Sammantaget har anslagen för familjehem och institutionsvård för barn o unga minskats med 

ca 700 tkr. Anslaget för familjehem motsvarar prognostiserat belopp för 2010 och anslaget för 

institutionsvård motsvarar kostnaden för nuvarande placeringar. Detta lämnar inget utrymme 

för ytterligare behov. 

Inför budgetåret 2011 planeras Integrationsverksamheten att fullt ut bli en del av Individ- och 

54


familjeomsorgen. Integrationen har tidigare haft Kommunstyrelsen som ekonomisk garant 

genom ett tydligt delat ansvar. I samband med att lagstiftningen för etableringen av nyanlända 

förändras övergår visst ansvar för nyanlända till Arbetsförmedling och Försäkringskassa. 

Ansvar för social integrering i övrigt, sfi och samhällsorientering ligger kvar på kommunen. 

Samtidigt kvarstår kommunens ansvar för flyktingar mottagna i kommunen 2009 och 2010 

oförändrat. Det råder därför mycket stor osäkerhet kring de ekonomiska konsekvenserna av 

förändringen, och nämnden är därför angelägen om att kommunstyrelsen även fortsatt noggrant 

följer utvecklingen. 

Budget för 2011 förutsätter att tidigare samverkan med landstinget och övriga kommuner i 

södra Kalmar län kring Beroendecentrum avbryts från och med årsskiftet 2010/2011. Vidare 

att nämnden inte ingår nytt samarbete med landstinget avseende Unga/vuxna. Det senare 

åtminstone inte till den del samarbetet betyder att nämnden erlägger ersättning till landstinget. 

Nämnden är fortsatt intresserad av lokalmässig och personell samverkan. 

55




Fullgörande, uppföljning och utvärdering av kommunens förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, 

förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnaiseskola samt vuxenutbildning för 

utvecklingsstörda (grundläggande särvux och gymnasial särvux) samt tillsynsansvar över 

enskild förskoleverksamhet. 

Uppdraget pågår kontinuerligt. 

Organisation 

Förändrad organisation för barnoch utbildningsförvaltningen från fyra verksamhetsområden 

till tre. 


Barn- o utbildningsförvaltning 

Resursgrupp 

Verksamhetsområde 

Gymnasieskola 


Paradiset 


Madesjö 

Från och med 1 januari 2011 tillhör Hanemålaskolan Paradisområdet. 


Effektmål 

Resultat i ämnesprov svenska/läsning för årskurs 3 i grundskolan, ska ligga på den övre 

halvan av landets kommuner. 

Hösten 2009 genomfördes nationellt prov i läsning. 

Målet uppfyllt för såväl skönlitterär text som faktatext. Nytt prov hösten 2010. 

85 % av eleverna som börjar gymnasieskolan ska efter 4 år vara i anställning, ha eget företagande 

eller studera. 

Nämnden har i uppgift att ta fram instrument för att kunna mäta måluppfyllelsen. 


1. Om mobbing - trots nolltolerans - förekommer, vidtas åtgärder inom två arbetsdagar 

2. Skrivelser och frågor till barnoch utbildningsförvaltningen besvaras inom fem arbetsdagar 

3. Verksamheterna värnar allas lika värde. I de fall problem upptäcks eller påtalas inbjuds 

berörda inom fem arbetsdagar till ett samtal 

4. Då det uppmärksammas att en elev är i behov av särskilt stöd, påbörjas arbetet med planerade 

åtgärder inom tre veckor 

5. Elever och föräldrar kan få information om utbildningsmål och kriterier i varje ämne och 

en betygsmotivering i förhållande till kriterierna. Elever och föräldrar ska vid läsårets början 

och inför utvecklingssamtal upplysas om möjlighet att få denna information 

56



Förändrad organisation för elever/barn med särskilda behov. 

Transtorpskolans år 4-6 flyttar till Paradisskolan. 

Ny skollag 2011, ny gymnasiereform (GY 11). 

Ekonomi 








NETTOKOSTNAD 337 636 331 346 284 793 282 899 279 469 






Sänkt PO-påslag from 2010 -1 681 -1 681 -1 681 

Resursfördelning, demografi/befolkningsprognos -6 182 -9 705 -13 869 


Ramökning förskola/grundskola 2 000 2 000 2 000 

Ökad grundbemanning förskola 2 800 2 800 2 800 


Lärartätheten i grundskolan 1 000 2 000 2 000 

Mindre barngrupper förskolan 1 516 1 516 2 400 

Administativ visstidsanställning gymnasiet 300 150 

Löneökning 2010, 3 mån 2011 1 085 1 085 1 085 

Internhyror CFF -40 434 -40 434 -40 434 

Internhyror till KFN -334 -334 -334 




Antal årsarbetare 



2 125 2 500 2 200 2 200 2 200 

57


Överförmyndarnämnd 


I varje kommun ska det finnas en överförmyndare eller en överförmyndarnämnd. Nybro kommun 

är värdkommun för den gemensamma överförmyndarnämnden för Emmaboda -, Nybro-, 

Torsås- och Uppvidinge kommuner som bildades 2007-01-01. 

Nämndens verksamhet regleras av bestämmelserna i föräldrabalken. Nämndens uppgift är att 

förhindra att personer som inte själva kan tillvarata sina rättigheter drabbas av rättsförlust. Det 

kan vara omyndiga eller personer som på grund av hög ålder, sjukdom, psykisk störning eller 

handikapp inte kan bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person. För den som 

har behov av hjälp medverkar nämnden till att god man, förvaltare eller förmyndare utses. 

Nämnden kontrollerar sedan att de utsedda personerna fullgör sina uppdrag på ett tillfredställande 

sätt. 


Inga särskilda uppdrag har givits under året. 

Organisation 

Överförmyndanämnd 

Överförmyndarkontor 


Effektmål 

Följande effektmål är beslutade: 

• 75 % av årsräkningarna där ställföreträdarna begär arvode ska vara granskade innan den 15 juli. 

• Vid minst ett tillfälle per år genomförs aktuell information eller utbildning för alla ställföreträdarna 

samt nya nämndsledamöter. 

• Kompetenshöjande utbildning för överförmyndarhandläggarna sker minst en gång per år. 

Ekonomi 








NETTOKOSTNAD 1 386 1 263 1 382 1 382 1 382 



58




Jämfört föregående års budget, exkl pris- o löneuppräkning 118 118 118 

Fler o dyrare ärenden som måste hanteras 150 150 150 


Internhyror -26 -26 -26 







• Antalet förordnande ökar i alla kommuner och därav ökar också behovet av nya ställföreträdare. 

• Arvodena blir högre eftersom beräkningen baseras utifrån prisbasbeloppet. 

• Nya ställföreträdarskap har en tendens att bli svårare och tyngre och tar därmed mer tid i 

an-språk för den gode mannen eller förvaltaren. Detta leder till att arvodet blir högre mot 

tidigare. I de flesta av dessa ärenden är det kommunen som står för arvodeskostnaden. Det 

finns svårigheter att budgetera för dessa kostnader. 

• Handläggarna utbildas årligen avseende nya lagar och riktlinjer. 

• Länsträffar för överförmyndare sker två gånger per år. 

• Studiedagar för hela landets överförmyndare sker en gång per år. 

• Under våren erbjuds samtliga nya ställföreträdare utbildning i länet och övriga får erbjudande 

i mån av plats. 

• Informationsmöte kommer att anordnas i respektive kommun för samtliga ställföreträdare. 

59


Revision 


Revisionen syftar bland annat till att genom en tillbakablick förbättra verksamheten i framtiden. 

Kommunallagen reglerar inriktningen på den kommunala revisionen. 

Revisorernas uppgifter innefattar att årligen pröva om: 

• verksamheten sköts ändamålsenligt 

• verksamheten är tillfredsställande ur ekonomisk synvinkel 

• räkenskaperna är rättvisande 

• den interna kontrollen inom nämnderna är tillräcklig. 

En annan viktig del är att pröva om nämnderna fullgör sina uppdrag från fullmäktige. 


Granskningsplan arbetas fram för året som beslutas av revisorerna. 

Organisation 

Revisionsnämnden består av fem ledamöter. Revisionsnämnden använder sedan sakkunnigt 

biträde till administration och granskningsuppdrag. 

Ekonomi 



BRUTTOINTÄKTER 0 0 0 0 0 

Personalkostnader 135 138 134 134 134 

Övriga kostnader 717 720 725 725 725 


BRUTTOKOSTNADER 852 858 859 859 859 

NETTOKOSTNAD 852 858 859 859 859 

SKATTEMEDEL (Ram) 856 858 859 859 859 


60

Särskillda uppdrag 2011-2013 

Särskilda uppdrag 2011-2013 

I tillägg till budget- och verksamhetsplan för 2011-2013 ges följande uppdrag: 

att ge kommunstyrelsen i uppdrag att gå igenom och klargöra hanteringen av näringslivs 

frågorna i kommunen för att undvika dubbelarbete och otydliga uppdrag. I uppdraget 

ska ingå att förtydliga näringslivschefens uppdrag och kopplingar vidare mot exempelvis 

Nybro Företagsgrupp. Detta uppdrag är ett första steg för att förbättra företagsklimatet i 

kommunen. Nästa steg är att i dialog med företrädare för näringslivet ta fram förslag till åtgärder 

i syfte att förbättra kommunens service gentemot näringslivet. Arbetet har påbörjats 

under hösten 2010. Ansvarig: kommundirektör 

att utvärdera och eventuellt justera nuvarande ägardirektiv i syfte att tydliggöra Nybro 

kommuns förväntningar på våra kommunala bolag. I detta arbete ska också frågan om 

varumärket ”Nybro kommun” hanteras. Arbetet har påbörjats under hösten 2010. Ansvarig: 

kommundirektör 

att ge kommunstyrelsen i uppdrag att tillsammans med tekniska nämnden utreda utformandet 

av en ledningscentral i enlighet med kraven från MSB myndigheten och arbetsmiljöverket. 

Någon nybyggnation av räddningstjänstlokaler kommer inte att ske. Arbetet har påbörjats under 

hösten 2010. Ansvarig: räddningschefen och berörd tjänsteman på tekniska förvaltningen 

att ge kommunstyrelsen i uppdrag att tillsammans med tekniska nämnden snarast lösa 

reservkraftsfrågan i befintliga lokaler för räddningstjänsten. Arbetet har påbörjats under 

hösten 2010. Ansvarig: räddningschef och berörd tjänsteman på tekniska förvaltningen 

att ge tekniska nämnden i uppdrag att i samarbete med samhällsbyggnadsnämnden upprätta 

förslag till åtgärdsplan för att snygga upp våra mindre tätorter och göra dessa mer attraktiva. 

Uppdraget ska lö-pande redovisas till kommunstyrelsens arbetsutskott och vara klart i 

sin helhet 2011-12-31. Ansvarig: samhällbyggnadschef och berörd tjänsteman på tekniska 

förvaltningen 

att ge AB Nybro Brunn och tekniska nämnden i uppdrag att intensifiera arbetet med att hyra ut 

kvarvarande lokaler i stationshuset, lediga lokaler på Ljunghaga och återtagna lokaler i 

polishuset. Arbetet ska löpande redovisas till kommunstyrelsens arbetsutskott till dess lokalerna 

är uthyrda. Ansvarig: VD i Nybro Brunn och berörd tjänsteman inom tekniska 

förvaltningen 

att ge tekniska nämnden i uppdrag att hitta former för användningen av Strandvägens 

varmvattensbassäng. I förslaget ska framgå syfte, målgrupper, ansvarsfråga, bemanning, 

kostnader/priser och öppettider. Förslaget redovisas till KSAU i januari 2011. Ansvarig: 

teknisk nämnd utser ansvarig tjänsteman och återrapporterar till ksau 

att ge tekniska nämnden i uppdrag att ta fram en åtgärds-/handlingsplan för byte till 

energieffektiv gatubelysning i syfte att minska kostnaderna för detta. Planen ska återredovisas 

till kommunstyrelsen arbetsutskott i februari 2011. 

att ge samtliga nämnder i uppdrag att i samband med delårsrapport och årsbokslut redovisa 

utfallet (jämfört med budget) av de kostnader som respektive nämnd bedömer särskilt 

svåra att budgetera, i syfte att tidigt kunna ta ställning till hur eventuellt ändrade kostnader 

ska hanteras. Redovisning ska ske till kommunstyrelsen. Exempel på sådana kostnader är: 

• LSS-kostnader för Omsorgsnämnden 

61

Särskillda uppdrag 2011-2013 

• Interkommunal ersättning och flyktingverksamhet för Barn- och utbildningsnämnden 

• Snöröjning för Tekniska nämnden 

• Bostadsanpassning för Samhällsbyggnadsnämnden 

• Försörjningsstöd, flyktingverksamhet och placeringar för Individ- och familjenämnden 

• Energikostnader idrottsanläggningar för Kultur- & Fritidsnämnden 

• Flyktingverksamhet och bränder för Kommunstyrelsen 

att ge kultur- och fritidsnämnden i uppdrag att redovisa bidragen till mindre 

föreningar/organisationer avseende skötsel av idrottsanläggningar, investeringsbidrag och 

ev andra bidrag. Vidare ska möjligheterna utredas om att förändra åldersgränserna för aktivitetsstödet. 

Redovisning ska göras till kommunstyrelsens arbetsutskott senast den 30 mars 

2011. Ansvarig: kultur och fritidsnämnden utser ansvarig tjänsteman. 

62

Beslut budget o verksamhetsplan 2011-2013 

Beslut budget o verksamhetsplan 2011-2013 

Kommunfullmäktige har 2010-12-20 beslutat: 

att godkänna tekniska nämndens förslag till höjning av taxan för vatten och avlopp 201 

enligt tekniska nämndens presidiums prioritering, vilket innebär att det blir höjningen 7,8 

procent och för typhus B, flerfamiljshus blir höjningen 3,5 procent (§ 229) 

att höjningen börjar gälla från och med 1 januari 2011 (§ 229) 

att ge tekniska nämnden i uppdrag att i god tid före 2011 års utgång redovisa eventuella 

förslag till ny taxehöjning för 2012 (§ 229) 

att ett sådant förslag ska innehålla alternativ med både höjning av fast avgift, som för rörlig 

avgift (§ 229) 

att godkänna förslag till budget 2011 och verksamhets- och ekonomiplan 2012-2013 inklusive 

investeringsprogram (§ 230) 

att omsorgsnämnden får i uppdrag att ta fram handlings- och åtgärdsplan med prioritering och 

konsekvensbeskrivningar för redovisning till budgetberedningen (§ 230) 

att kommunstyrelsen under 2011 har rätt att nyupplåna, det vill säga öka kommunens skulder 

under 2011 med totalt 8 000 000 kronor (§ 230) 

att fastställa skattesatsen för 2011 till 22,24 kronor (§ 231) 

att godkänna föreslagna revideringar av styrprinciperna för Nybro kommun (§ 232) 

att de reviderade styrprinciperna börjar gälla från och med 2011(§ 232) 

63

Budget och Verksamhetsplan 2011-2013(pdf,nytt ... - Nybro kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?