Budget och Verksamhetsplan 2009-2011(pdf,nytt ... - Nybro kommun

Budget- och verksamhetsplan 

2009-2011 

Antagen av kommunfullmäktige 2008-12-15 

1

Innehållsförteckning 

Innehållsförteckning 

Inledning, omvärldsanalys, översikt 

Inledning 

Omvärldsanalys 

Läget för Nybro kommun 

Ekonomiska förutsättningar 

Nybro kommun – en översikt 

Vision, mål och uppdrag 

Övergripande vision för Nybro kommun och dess bolag 

Övergripande inriktningsmål för Nybro kommun 

och dess bolag 

Uppdrag för perioden 2009-2011 

Ekonomisk översikt 2009-2011 

Finansiell analys – kommunen 

Finansiell analys – RK-modellen 

Sammanfattande kommentar till finansiella analysen 

Finansiella planer 

Finansiella nyckeltal 

Resultatplan 

Balansplan 

Finasieringsplan 

Investeringsplan 

Exploateringsbudget 

Driftbudget 

Nämndsredovisning 

Överförmyndarnämnd 

Revisionsnämnd 

Kommunstyrelse 

Teknisk nämnd 

Vattenförsörjning och avloppsvattenrening 

Samhällsbyggnadsnämnd 

Kultur- och fritidsnämnd 

Omsorgsnämnd 

Individ- och familjenämnd 

Barn- och utbildningsnämnd 

Tio anvisningar för budget 

Tio huvudprinciper 

Ordlista 

Sidan 

4 

5 

7 

9 

11 

13 

13 

14 

15 

22 

23 

24 

25 

26 

27 

28 

32 

33 

34 

35 

36 

38 

40 

41 

43 

45 

47 

49 

51 

52 

54 

3

Inledning 

Inledning 

Den ekonomiska och verksamhetsmässiga planeringen för Nybro kommun omfattar en rullande 

treårsperiod. Kommunfullmäktige antar i juni ramarna till planen som omfattar mål och ekonomiska 

resurser samt planeringsförutsättningar till nämnderna. Denna budget omfattar: 

• Huvudprinciper för styrning 

• Anvisningar för budgeten 

• Uppdrag till nämnder, kommunstyrelse samt bolag 

• Ekonomisk översikt för nämnderna, kommunstyrelse för drift och investeringar 

• Övergripande mål 

• Utdebitering, resultat-, balans- och finansieringsbudget för tre år 

Utifrån denna övergripande planering arbetar sedan nämnderna och styrelsen fram egna planeringar 

för verksamhet, ekonomi samt målformuleringar. Dessa planeringar ska utgöra, i enlighet 

med de tio huvudprinciperna, en återrapportering till fullmäktige hur man avser att uppnå 

fullmäktiges uppdrag. 

Uppföljning av den ekonomiska och verksamhetsmässiga planeringen sker löpande under året 

samt särskilt i delårsrapporten samt vid årets slut i årsredovisningen. 

När det gäller målarbetet har omstart gjorts. Ett särskilt uppdrag gavs i samband med budgetberedningens 

arbete inför perioden 2009 och framåt, att skapa förutsättning för ett realistiskt 

måldokument, som med avseende på politikens, förvaltningens och medborgarnas behov och 

krav, uppfyller rätt kvalitet på uppföljning och utvärdering av kommunens uppgifter och ansvar. 

Vidare omfattade uppdraget att formulera förutsättningar för god ekonomisk hushållning ur 

verksamhetsperspektiv för nämnder och styrelsen utifrån kommunfullmäktiges styrprinciper. 

Översyn och samordning av måldokumentens kvalitativa krav omfattades också av uppdraget. 

Uppdraget har genomförts vilket har genererat att kommunen gör en omstart där reviderade 

övergripande mål har processats. Dessa mål ska sedan genomsyra mål för nämnder och kommunstyrelse 

samt bolagen. 

4



Omvärldsanalysen speglar hur yttre omständigheter påverkar eller kan komma att påverka 

Nybro kommun. Faktorer som exempelvis påverkar kommunen och dess verksamheter samt 

ekonomi är samhällsekonomins utveckling, statliga beslut, demografiska förändringar, förändringar 

i näringsliv och sysselsättning, inflations- och löneutveckling samt ränteläge. 

Samhällsekonomin 

Svensk ekonomi går in i en lågkonjunktur, enligt Konjunkturinstitutet i augusti. 

En svagare utveckling av såväl export som konsumtion och investeringar dämpar svensk tillväxt 

2008 och 2009. Sysselsättningen minskar nästa år, framför allt i industrin, och arbetslösheten 

stiger. En internationell konjunkturåterhämtning, svenska räntesänkningar och en expansiv finanspolitik 

bidrar till att konjunkturen börjar vända uppåt igen 2010. Riksbanken sänker räntan 

till 3,75 procent 2009 och till 3,50 procent 2010. 

I år och nästa år utvecklas BNP-tillväxten svagt och svensk ekonomi går in i en lågkonjunktur. 

Försvagningen beror till stor del på den snabba konjunkturnedgången i OECD-området, som tar 

emot 80 procent av svensk export, men också på minskad inhemsk efterfrågan. Den internationella 

konjunkturåterhämtningen, svenska räntesänkningar och en expansiv finanspolitik bidrar 

till att konjunkturen börjar vända uppåt 2010. 

Lågkonjunkturen har nått OECD-området 

OECD-området befinner sig nu i en markant konjunkturnedgång. Den statistik och de indikatorer 

som kommit in om euroområdet de senaste månaderna har varit svagare än väntat. USA 

befinner sig redan i en lågkonjunktur och den fördjupas i år och första halvåret 2009. Tillväxten 

utanför OECD fortsätter att vara hög. Därför är den globala tillväxten betydligt starkare jämfört 

med den förra konjunkturnedgången 2001-2002. Den internationella konjunkturen bedöms 

långsamt börja vända uppåt i slutet av 2009. Vändningen kommer först i USA där konjunkturuppgången 

blir förhållandevis snabb bland annat beroende på den expansiva ekonomiska 

politiken. Inflationen i OECD-området uppgår i år till närmare 4 procent, dämpas framöver när 

råvarupriserna inte längre ökar. 

Arbetslösheten stiger till 6,7 procent 2010 

Sysselsättningen minskar nästa år, framför allt inom industrin, och den sysselsättningstillväxt 

som pågått inom tjänstebranscherna stannar av. Sysselsättningsnedgången motverkas i viss mån 

av att den expansiva finanspolitiken bidrar till högre sysselsättning bland annat genom fler 

anställda i den offentliga sektorn 2009 och 2010. När konjunkturen vänder upp 2010 ökar sysselsättningen 

återigen något i näringslivet. Arbetslösheten stiger under prognosperioden, från 

5,9 procent i år till 6,7 procent 2010. 

Reporäntan sänks till 3,75 procent 2009 och till 3,50 procent 2010 

Inflationen har stigit kraftigt under det senaste året. Prisstegringarna på livsmedel och energi 

bedöms avstanna i slutet av året. Inflationen faller sedan tillbaka i snabb takt. 

Konjunkturinstitutets bedömning är att Riksbanken låter reporäntan ligga kvar på 4,50 procent 

fram till en bit in på 2009. När det blivit tydligt att inflationen har börjat falla sänks reporäntan 

i tre steg till 3,75 under 2009 och vidare till 3,50 procent 2010. Räntesänkningarna bromsar 

konjunkturnedgången och bidrar till att inflationen (KPIF) hamnar nära 2 procent 2010. 

Expansiv finanspolitik 2009 och 2010 

De offentliga finanserna försvagas till följd av konjunkturavmattningen men är trots det jämförelsevis 

starka. Starka finanser i kombination med en svagare konjunktur ger regeringen ut- 

5


rymme att fatta beslut om nya reformer om cirka 35 miljarder kronor för 2009 (utöver de 6 

miljarder som redan aviserats för nedsättning av socialavgifter för yngre). Även för 2010 finns 

det, enligt Konjunkturinstitutets preliminära bedömning, ett reformutrymme på ytterligare 30 

miljarder. Reformerna stimulerar efterfrågan i ekonomin och BNP bedöms bli drygt 1 procent 

högre och sysselsättningen cirka 0,5 procent högre 2010 än vad som hade blivit fallet med hittills 

beslutad finanspolitik. Trots konjunkturavmattningen och den expansiva finanspolitiken 

överskrids överskottsmålet 2009 och 2010. 

6


Läget för Nybro kommun 

År 2008 har på flera sätt varit ett innehållsrikt men också ett dramatiskt år. Vi har ett starkt internationaliserat 

näringsliv som länge gynnats av den uthålliga internationella högkonjunkturen. Sysselsättningsgraden 

har de senaste åren varit hög. Den tillverkande industrin har uppvisat många 

goda exempel på framgångar. 

I en värld med snabbt tilltagande globalisering är naturligtvis händelser på den internationella 

arenan av stor betydelse för utvecklingen i vår kommun. Under senare delen av året har världsekonomin 

hamnat i kris. Mot bakgrund av bland annat denna kris och minskad orderingång hos 

våra företag med mera, så råder det ett extra ordinärt läge i vår kommun. Många varsel om uppsägningar 

är lagda. 

För att klara olika typer av kriser har kommunen en fastställd organisation som träder i kraft. Det 

finns anledning att åstadkomma en liknande beredskapsgrad, när den typen av situation uppstår, 

när en stor del av vår kommuns arbetsmarknad hamnar i mycket stora svårigheter. 

De varsel som är lagda som träder i kraft i början av 2009 kommer sannolikt att få effekter långt 

utanför den privatekonomiska sfären – hela kommunen kommer att påverkas ekonomiskt, mentalt 

och socialt. En kraftsamling har blivit nödvändig för att möta de problem som vi har framför 

oss. En grupp har bildats hösten 2008 för att så långt som det är möjligt vända nuvarande läge till 

möjligheter med bibehållen framtidstro. 

Projekt som kommer att arbetas med är bland annat följande: 

• Orrefors, - ”Centrum för natur- och kulturupplevelser i Glasriket” 

• Pukeberg - ett nationellt och internationellt designcentrum” 

• Nybro - Transportcentrum i södra Sverige” 

• Yrkeshögskolan i Kalmar län 

• Tjänstesektorn - 100 nya jobb. 

• Upplevelseindustrin - ”Digital boknings- och säljplattform för upplevelsepaket” i Glasriket 

och sydöstra Sverige 

Nybros läge mitt i den ekonomiska kraftlinjen mellan Kalmar och Växjö ger oss möjligheter. 

Stora infrastruktursatsningar förstärker denna situation. Banverket genomför investeringar för effektivare 

och snabbare person- och godstransporter. 

Flera stora kommunala investeringsobjekt har färdigställts under de senaste åren och inför den 

kommande planeringsperioden återfinns projekt såsom Hanemålaskolan, simhallsrenovering, 

satsning på Transtorpsområdet med trafikövningsbana, utbildningslokaler med mera. 

En av våra utmaningar är att skapa en attraktiv miljö för inflyttning och permanentboende i vår 

kommun. 

Befolkningsstruktur 

Befolkningens struktur och förändringar över tiden är viktiga planeringsförutsättningar för en god 

samhällsutbyggnad. I nedanstående diagram (som är ett utdrag ur en långsiktig statistik) redovisas 

på ett översiktligt sätt åldersgrupperingar och antal för de aktuella åren. 

7


Befolkning per åldersgrupp 2008 - 2011 

5 500 

5 000 

4 500 

4 000 

3 500 

3 000 

2 500 

2 000 

1 500 

1 000 

500 

0 

0-5 6-9 10-12 13-15 16-18 19-24 25-44 45-64 65-79 80-100 

2008 2009 2010 2011 

Regeringens höstproposition – hur påverkar den kommunernas ekonomi i stort? 

Den 22 september presenterade regeringen 2009 års budgetproposition. En kort sammanfattning 

av hur höstpropositionens innehåll påverkar vår kommun på olika sätt för åren 2009-2011 är 

exempelvis: 

• arbetsgivaravgiften sänks med 1 procentenhet vilket beräknas ge motsvarande 3 miljarder 

lägre kostnader för kommuner och landsting. Sänkt arbetsgivaravgift för ungdomar under 26 

år innebär drygt 1 miljard i lägre kostnader 

• satsning för att förbättra för de människor som drabbas av psykisk sjukdom och ohälsa 

• pengar avsätts för att bryta nyanlända invandrares bidragsberoende och ge dem utökat eget 

ansvar och starkare drivkrafter för en snabb arbetsmarknadsetablering. Ytterligare en dryg 

miljard anslås till en rad andra integrationsåtgärder 

• barnomsorgspeng införs från halvårsskiftet 2009 och allmän förskola för treåringar från 

halvårsskiftet 2010 

• för att stärka det pedagogiska uppdraget i förskolan avsätts 200 miljoner per år 2009-2011 

• för att skapa fler platser på yrkesutbildningar inom vuxenutbildningen avsätts 124 miljoner 

2009, 250 miljoner 2010 samt 376 miljoner 2011 

• nivåerna på de generella statsbidragen räknas inte upp 

Hur detta och andra hittills kända faktorer påverkar Nybro kommuns ekonomi återfinns i budgetdokumentet. 

8


Ekonomiska förutsättningar 

Budgetförutsättningarna omfattar de ekonomiska planeringsförutsättningarna som finns för 

ekonomin i Nybro kommun. 

I kommunallagen anges att det ska finnas en god ekonomisk hushållning vilket i lagen definieras 

som balans mellan resultaträkningens intäkter och kostnader. 

Nybro kommun kommer med budgeterade resultaten för åren 2009 - 2011 att klara det lagstadgade 

balanskravet. 

Intäkter och kostnader 

Löne- och prisantagande 

En viktig förutsättning vid upprättandet av kommunens budget och plan är vilka antaganden 

som gjorts om löne- och prisutvecklingen. Inför 2009-2011 har följande antaganden gjorts: 

2009 2010 2011 

Personalkostnader, exkl Omsorgen 3,1* % 0 % 0 % 

Personalkostnad Omsorgen 4,2* % 0 % 0 % 

Övriga kostnader 1,0 % 0 % 0 % 

Intäkter 1,5 % 0 % 0 % 

Internränta 5,0 % 5,0 % 5,0 % 

Central fastighetsförvaltning, intäkter -0,27 % 0 % 0 % 

Städ, intäkter 2,53 % 0 % 0 % 

Måltidsservice, intäkter 1,5 % 0 % 0 % 

* Personalkostnaderna, exkl Omsorgen för 2009 är uppräknade med 3,0 % (2008 års löneökning) och 9 månader 

med 3,3 % och för Omsorgen 3,3 % respektive 4,5 %. Där 0 % angivits innebär det att beloppen ligger på 2008 

års nivå. 

Bedömningen av lönekostnadsutvecklingen utgår i grunden från Sveriges kommuner och landstings 

bedömning av timlönekostnadsutvecklingen eftersom denna ligger till grund för kommunens 

tillgängliga resurser i form av skatte- och utjämningsintäkter. Sedan har en bedömning 

gjorts av löneutvecklingen inom den kommunala sektorn. 

Kompensation har gjorts till nämnderna och styrelsen för ökade kostnader för lokaler, städ och 

måltider enligt ovanstående tabell. Avskrivningskostnad och kapitaltjänstkostnader är beräknade 

på förändrat förslag till investeringsplan 2009 – 2011 samt tilläggsbudget för investeringar 

från år 2008. 

Ekonomiska driftsramar till nämnder och styrelse 

I budgeten får respektive nämnd och styrelse ekonomiska driftramar för perioden 2009-2011. 

Dessa har beräknats utifrån aktuell ram 2008 uppräknad med den antagna löne- och prisutvecklingen. 

Pensioner 

Pensionsutbetalningar inklusive löneskatt utgår från SPP:s prognos från 2008-09-29. 

9


Skatteintäkter och utjämning 

Skatte- och statsbidragsintäkterna i budgeten är beräknad på skattesats; 22,24 kr. Sveriges kommuner 

och landsting presenterar löpande prognoser över skatte- och statsbidragsutvecklingen. 

Bedömningen av kommunens skatte- och statsbidragsintäkter bygger på prognosen enligt cirkulär 

08:70 från oktober 2008. I budgeten används invånarantalet per den 31 december 2007. 

Sveriges kommuner och landsting gör bedömningen att det kommunala skatteunderlaget ökar 

med 5,4 procent år 2008. Under perioden fram till 2010 beräknas ökningen uppgå till i genomsnitt 

4,9 procent med variationer mellan åren. Regeringen räknar med en svagare skatteunderlagsutveckling 

2009, vilket framförallt beror på ett minskat antal arbetade timmar och en ökning 

av grundavdragen. För perioden 2010-2011 bidrar i första hande en ökning av sysselsättningen 

till att skatteunderlaget åter växer något snabbare. 

Investeringar 

I budgeten och verksamhetsplanen för 2009-2011 uppgår den totala investeringsnivån till drygt 

249 mnkr. För år 2009 uppgår investeringsbudgeten till drygt 83 mnkr, för år 2010 uppgår investeringsplanen 

till drygt 106 mnkr och för år 2011 uppgår investerings¬planen till 60 mnkr. 

Dessa investeringar är fördelade inom de olika nämndernas ansvarsområden. Den nämnd som 

tar i anspråk högst andel av investeringarna är tekniska nämnden med drygt 84 % av den totala 

investeringsbudgeten eller ramen. 

Finansiering 

Skuldförvaltning 

Kommunens långfristiga lån uppgick vid utgången av år 2007 till 347 mnkr. Enligt kommunens 

beslutade effektmål ska den långfristiga låneskulden amorteras med 2 % per år. Detta innebär 

att amorteringar ska göras med 7 mnkr för att nå det uppsatta målet. För år 2008 har nyupplåning 

skett med 100,7 (per 7 november 2008). 

Den budgeterade nyupplåningen är beräknad på investeringsplanen för den aktuella perioden. 

Den budgeterade upplåningsräntan under perioden ligger 2009 på 4,0 procent, 2010 och 2011 

på 3,5 procent. Amortering av upptagna lån motsvarar 2 procent av låneskulden. 

Kapitalförvaltning 

Kommunens pensionsförpliktelser (inklusive löneskatt) uppgick till 484 mnkr för år 2007. I 

budgeten för år 2008 fanns som effektmål att avsätta minst 6 mnkr årligen för kommande pensioner, 

vilket hittills har uppfyllts. Pensionsutbetalningarna kommer att bli en likviditetsmässig 

påfrestning i framtiden. På sikt kommer pensionerna både likviditetsmässigt och kostnadsmässigt 

att trängas med det ekonomiska utrymmet för verksamheten. 

10


Nybro kommun – en översikt 

Folkmängden har sedan Kommunfullmäktige beslutade om budget och verksamhetsplan 2009 - 

2011 i juni 2008 sjunkit med 20 invånare, i vecka 43 var det 19 623 invånare i kommunen. 

Invånare 2003 2004 2005 2006 2007 

Totalt 19 968 19 882 19 775 19 680 19 643 

0 - 6 år 1 201 1 221 1 227 1 250 1 247 

7 -18 år 3 192 3 098 3 001 2 922 2 845 

19 - 64 år 11 330 11 261 11 196 11 164 11 138 

65 - 84 år 3 607 3 653 3 692 3 683 3 739 

85 - w år 638 649 659 661 674 

Antalet invånare per den 31 december (källa: SCB statistik) har under 5-årsperioden först ökat 

från 2002 till 2003 och därefter minskat. Den största procentuella ökningen under perioden är i 

gruppen 85-w år och den största minskningen är i gruppen 7-18 år. 

Kommunfullmäktige 

Kommunfullmäktige är kommunens högst beslutande organ och ansvarar för de övergripande 

och långsiktiga målen för verksamheterna. Kommunfullmäktige har också utvärderingsansvar. 

Större verksamhetsförändringar inom nämnderna ska beslutas av kommunfullmäktige. 

Kommunstyrelsen 

På kommunfullmäktiges uppdrag har kommunstyrelsen ett övergripande ansvar för kommunens 

ekonomi, verksamheter och utveckling. Kommunstyrelsen ska ge kommunfullmäktige 

underlag för de ekonomiska ramarna. Kommunstyrelsen är kommunens ledningsorgan. Arbetet 

ska kännetecknas av strategisk inriktning och helhetsperspektiv och sker genom direktiv och 

riktlinjer direkt mot nämnderna och bolagens styrelse. 

Nämnder 

Nämnderna utformar sin verksamhet inom ramen för respektive verksamhetsplan och reglementen. 

Kommunfullmäktige 

Revision Valberedning Kommunstyrelse 





Omsorgsnämnd 



11


Politisk ställning 

1 november 2006 – 31 oktober 2010 

Röstfördelning 2008 och mandat i kommunfullmäktige 

Röstfördelning 2008 Antal Andel Mandat 

S Socialdemokraterna 5228 42,65 21 

C Centerpartiet 2489 20,31 10 

M Moderata Samlingspartiet 1770 14,44 7 

Kd Kristdemokraterna 787 6,42 3 

V Vänsterpartiet 741 6,05 3 

SPI SPI - Sveriges Pensionärers Intresseparti 479 3,91 2 

Fp Folkpartiet liberalerna 307 2,50 1 

Sd Sverigedemokraterna 228 1,86 vakant 

Mp Miljöpartiet de gröna 214 1,75 1 

Övr Övriga partier 14 0,11 0 

12


Övergripande vision för Nybro kommun och dess bolag 

Nybro kommun ska bli en långsiktigt hållbar kommun. Vi ska ta vara på människors 

goda kreativa drivkrafter för att ständigt utveckla de kvalitéer som den moderna småstaden 

och den levande landsbygden erbjuder. 

Övergripande inriktningsmål för Nybro kommun och dess 

bolag 

• Vår kommun ska erbjuda god utbildning, omsorg och övrig service som ständigt utvecklas. 

Vi ska ligga på den övre halvan av landets kommuner i jämförelseprojekt, avseende kvalitet 

och service. 

• Vår kommuns verksamheter i förvaltning och bolag ska genomsyras av uthållighet 

och långsiktig hållbarhet. 

• Vår kommuns näringslivsarbete ska ge goda förutsättningar för utvecklingen av ett 

brett, expansivt och modernt näringsliv. 

Vi ska ligga på den övre halvan av landets kommuner i de jämförelser som görs av nä - 

ringslivsklimatet. 

• Vår kommuns demokrati är viktig. Kommuninvånarna ska ges möjlighet att påverka 

före beslut och vara delaktiga i kommunens utveckling. 

Vi ska ligga över medelvärdet i medborgarundersökningar. 

• Vår kommun ska som arbetsgivare erbjuda medarbetarna goda möjligheter till eget 

engagemang, karriär och medverkan i verksamhetsutveckling i syfte att åstadkomma 

”den goda arbetsplatsen”. 

Minst 75 % ska vara nöjda i våra medarbetarundersökningar. 

13


Uppdrag för perioden 2009-2011 

Uppdragstagare Uppdrag Ansvarig/klardatum 

Gemensamt att ta fram ett lokalförsörjningsprogram för 

de närmaste fem åren med beaktande av 

behov av lokaler för förskola, utbildning, 

administration m.m. 

Chefsgruppen, 

20090228 

Gemensamt 

att utreda för- och nackdelar med tillskapande 

av internserviceavdelning med ansvar för 

städ, måltidsservice, vaktmästeri m.m. 

Chefsgruppen, 


Gemensamt att bostadsförsörjningsprogram upprättas SAMHBchef 091031 

Kommunstyrelsen att inför budgetarbetet 2010 redovisa förslag KSF/ADM, 20090228 

på hur den samhällsbetalda trafiken i kommunen 

kan utvecklas till en kollektivtrafik 

för alla. 

Kommunstyrelsen att modernisera ekonomisystemet i kommunen 

KSF/EK, 20101231 

och berörda bolag 

Kommunstyrelsen att anvisa kommunstyrelsen årligen 300 000 

kr i en klimatpott i syfte att åstadkomma 

klimatförbättrande åtgärder, tillsammans 

med kommunens medborgare, kommunala 

KSF/Kommundirektör, 

redovisning årligen i 

samband med årsredovisningen. 

bolag, näringsliv, föreningsliv och övriga 

organisationer. 

Kommunstyrelsen att slutredovisa projektet ”Bra arbetsplats 

Nybro” 

KSF/PA, 20100630 

Barn- och utbildningsnämnden 

Kultur- och fritidsnämnden 

Samhällsbyggnadsnämnden 

och omsorgsnämnden 

Tekniska nämnden 


och Nybro Bostad 

AB 

att under planperioden ha inriktningen att 

minska antalet barn i förskolegrupperna, 

ökad personaltäthet 

att informera organisationer och föreningar 

som söker och erhåller bidrag, aktivitetsstöd 

och dylikt att bidrag villkoras till att organisationen, 

föreningen aktivt bedriver aktivitet 

mot mobbning, droger och främlingsfientlighet. 

att undersöka och redovisa alternativ till 

nya arbetsformer och ansvarsfördelning för 

bostadsanpassningar. 

att arbeta fram en avvecklingsplan av kommunala 

fastigheter 

att ge tekniska nämnden och Nybro Bostad 

AB gemensamt uppdrag att utreda förutsättningarna 

för att bolaget övertar kommunens 

hyresfastighetsbestånd 

FC, barn- och utbildningsförvaltning 

Kultur- och fritidsförvaltning, 


Omsorgschef och 

samhällsbyggnadschef 


TKNchef, 20090101 

TKNchef och Nybro 

Bostads VD, 20090301 

Omarkerade uppdrag härrör sig från budget 2007. 

Mörkt gråmarkerade uppdrag är tillkommande härrör sig från budget 2008. 

Ljust gråmarkerade uppdrag är tillkommande uppdrag fr. o. m. budgetberedningens arbete 2008 inför budgetramen 

2009. 

14


Finansiell analys – kommunen 

Resultat och kapacitet 

Årets resultat 

Nybro kommuns resultat budgeteras under perioden 2009-2011 till 16,4 mnkr, 11,5 mnkr respektive 

13,5 mnkr. Det genomsnittliga budgeterade resultatet under perioden är 13,8 mnkr och 

ligger därmed under nivån för de finansiella effektmålen som bland annat innebär att kommunen 

under perioden ska nå ett resultat per år om 15,0 mnkr 

Årets resultat 

20 000 

15 000 

10 000 

5 000 

0 

Bokslut 2007 Budget 2008 Budget 2009 Plan 2010 Plan 2011 

Tkr 3 679 16 666 16 430 11 531 13 450 

Under perioden 2009-2011 är det genomsnittliga budgeterade resultatet i relation till skatteintäkter 

och generella statsbidrag 1,4 %. Många kommuner använder detta nyckeltal för att mäta 

att kommunen inte förbrukar mer än vad som kommunen får i intäkter. Ett positivt resultat 

behövs för att parera osäkerheter och risker i ekonomin och för att skapa utrymme för investeringar. 

En vanlig nivå på nyckeltalet bland kommuner är 2 %, vilket Nybro kommun därmed 

inte når upp till under perioden. 

God ekonomisk hushållning 

Enligt kommunallagen krävs god ekonomisk hushållning. För Nybro kommun innebär god 

ekonomisk hushållning följande definition och effektmål: 

• Kommunen ska under perioden nå ett ekonomiskt resultat per år om minst 15 miljoner kr. 

• Nuvarande långfristiga låneskuld ska amorteras med minst 2 % per år. 

• Avsättning ska göras för kommande pensioner med ett belopp motsvarande minst 6 mnkr 

per år. 

Kostnads- och intäktsutveckling 

Budget och verksamhetsplan 2009-2011 utgår från ett invånarantal på 19 643 för skattemedelsberäkning 

under perioden. Invånarantalet baseras på den 31 december 2007. Under hösten 

2008 har Sveriges Kommuner och Landsting avgivit två nya prognoser vad gäller skatter och 

bidrag, vilka innebär att Nybro kommun 2009 får 14,5 mnkr lägre skatter och bidrag. Kommunstyrelsen 

beslutade i augusti 2008 att reducera nämndernas ramar med totalt 20,0 mnkr, 

vilket har inneburit att kommunen ändå har ett positivt resultat på 16,4 mnkr för 2009. Under 

2008 har skatteunderlaget minskat med mer än vad regeringen antog i sina prognoser. Detta 

medför att kommunerna erhåller lägre skattemedel i efterhand (slutavräkning) för 2008 än vad 

som budgeterats. 

15


Preliminärt utfall för LSS-utjämning har också förändrats under hösten 2008, bland annat på 

grund av att prislapparna för insatserna räknats om utifrån uppgifterna i räkenskapssammandraget. 

Bokslut 

2007 

Skatteintäkter Budget Budget och 

generella 2008 statsbidrag 2009 

Plan 

2010 

Plan 

2011 

LSS, tkr 9 254 11 085 12 827 12 827 12 827 

Skatteintäkter och generella statsbidrag 

1 000 000 

900 000 

800 000 

700 000 


Tkr 830 808 884 540 906 233 930 846 964 008 

Under 2007 och 2008 pågår en utredning av utjämningssystemet som därmed kan medföra att 

det förändras. Förslag ligger från regeringens utredare att korrigera systemet med lönekostnadsutjämning 

och byggkostnadsutjämning mellan kommuner p.g.a. strukturellt betingade faktorer. 

För Nybro kommun skulle detta vid en preliminär beräkning innebära –3,6 mnkr för lönekostnadsutjämningen 

och +0,5 mnkr för byggkostnadsutjämning (beräknat på invånarantal 19 643 

per 31 december 2007). 

För perioden 2009-2011 ökar verksamhetens budgeterade nettokostnader i något snabbare takt 

än budgeterade skatteintäkter Verksamhetens och generella statsbidrag, nettokostnad 

vilket medför att kommunens resultat 

minskar i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag. 

Verksamhetens nettokostnad 

1 000 000 

900 000 

800 000 

700 000 


Tkr 821 093 852 889 874 055 904 296 934 331 

16 

Bokslut 

2007 

Budget 

2008 



Plan 

2010 

Plan 


Nettokostnadsutveckling 7,3% 3,9% 2,5% 3,5% 3,3% 

Skatte- och statsbidragsutveckling 5,3% 6,5% 2,5% 2,7% 3,6% 

Viktigt för kommunens ekonomi är hur nettokostnaderna utvecklar sig i förhållande till skatteintäkter 

och statsbidrag. Nyckeltalet speglar hur stor del av skatteintäkter och statsbidrag som 

den löpande driftsverksamheten tar i anspråk. Det utrymme som finns kvar kan användas till 

amorteringar av långfristiga lån, finansiering av investeringar och/eller sparande inför kom-


mande/förväntade kostnader. En vanlig nivå på nyckeltalet bland kommuner är 98%, vilket 

Nybro kommun inte beräknas överstiga under perioden 2009-2011. 

Bokslut 

2007 


2008 



Plan 

2010 

Plan 


Verksamheternas nettokostnad i förhållande till 

skatteintäkter och statsbidrag 99% 100% 96% 97% 97% 

Årets investeringar 

De investeringar som planeras i kommunen är framför allt i skolor, idrottsanläggningar och infrastruktur. 

Investeringsvolymen är högst under början av perioden för att sedan minska under 

2011. 

Skattefinansieringsgraden eller självfinansieringsgraden mäter hur stor andel av investeringarna 

som kan finansieras med de skatteintäkter som återstår när den löpande driften är finansierad. 

En självfinansieringsgrad av investeringarna på 100 % innebär att kommunen kan skattefinansiera 

samtliga investeringar, vilket innebär i sin tur att kommunen inte behöver låna till investeringarna 

och att kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme stärks. 

2009 är skattefinansieringsgraden 45 % och minskar till 30 % 2010 för att åter öka till 62 % 

2011 vilket beror på att den planerade investeringsvolymen minskar i förhållande till det budgeterade 

resultat detta år. 

Bokslut 

2007 


2008 



Plan 

2010 

Plan 


Investeringsvolym 124 94 84 106 60 

nettoinvesteringar 150 92 82 104 58 

medel från den löpande verks(fp) 40 57 60 56 64 

amortering av låneskuld -18 -29 -23 -27 -28 

skattefinansieringsgrad 15% 30% 45% 27% 61% 

Soliditet 

Soliditet är ett mått på den finansiella styrkan, betalningsförmågan, på lång sikt. Den visar hur 

stor del av kommunens tillgångar som finansieras med egna medel, d.v.s. med skatteintäkter, 

eller hur stor del av kommunens tillgångar som inte motsvaras av skulder. 

Soliditeten (de totala tillgångarna i relation till det egna kapitalet) presenteras både inkl och 

exkl pensionsskulden utom linjen i balansräkningen. Fr o m 1998 redovisas tidigare intjänad 

pensionsskuld som ansvarsförbindelse utanför balansräkningen och enbart nyintjänad pensionsskuldökning 

bokförs som avsättning i balansräkningen. 

Bokslut 

2007 


2008 



Plan 

2010 

Plan 


Soliditet, exkl pensionsskuld 41% 40% 39% 38% 38% 

Soliditet, inkl pensionsskuld -12% 1% -5% -6% -6% 

Den genomsnittliga soliditeten i riket 2006 uppgick till 55% resp 18% och för kommunerna 

i Kalmar län till 47% resp -4%. Nybro kommun hade 2007 en soliditet på 41 % resp –12 %. 

Under perioden 2009-2011 ligger soliditeten för kommunen fortfarande under riks- och länsgenomsnittet. 

17


Finansnetto 

Nybro kommun har följande budgeterade utveckling för finansnetto. 

Finansnettoutveckling 

Finansnettoutveckling 

0 

-5 000 

-10 000 

-15 000 

-20 000 


Tkr -6 036 -14 985 -15 748 -15 020 -16 227 

Finansnettots utveckling är intressant ur finansieringssynpunkt. Ett negativt finansnetto innebär 

att räntekostnaderna överstiger ränteintäkterna. Det påverkar kommunens handlingsutrymme 

negativt i fråga om kommunens möjligheter att betala investeringar med egna medel. Den budgeterade 

investeringstakten 2009 och 2010 förutsätter nyupplåning, vilket innebär en negativ 

trend för finansnettot. 

Skuldsättningsgrad 

Den del av tillgångarna som har finansierats med främmande kapital brukar benämnas skuldsättningsgrad. 

Skuldsättningsgraden är ett mått på hur stora skulderna är i förhållande till det 

egna kapitalet. Skuldsättningsgraden har en nära koppling till nyckeltalet soliditet. En hög 

skuldsättningsgrad medför en låg soliditet, och tvärtom. En hög skuldsättningsgrad medför en 

ökad risknivå i verksamheten. Kommunen ökar då sin känslighet för ränteändringar och sitt 

beroende av kreditgivarna. 

Skuldsättningsgrad är balansräkningens avsättningar i förhållande till totala tillgångar, kortfristig 

skuldsättningsgrad är de kortfristiga skulderna i förhållande till totala tillgångar och långfristig 

skuldsättningsgrad är de långfristiga skulderna i förhållande till totala tillgångar. Kommunens 

skuldsättningsgrad under perioden 2009 – 2011 ökar till följd av att investeringar som 

finansieras med upplåning ökar under samma period. 

Bokslut 

2007 


2008 



Plan 

2010 

Plan 


skuldsättningsgrad 59% 60% 61% 61% 62% 

- varav avsättningsgrad 3% 3% 2% 2% 2% 

- varav kortfristig 19% 20% 17% 18% 16% 

- varav långfristig 37% 36% 41% 42% 44% 

Kommunalskatt – utdebitering 

En viktig del av bedömningen av en kommuns finansiella kapacitet är vilken möjlighet kommunen 

har att påverka sina inkomstkällor. En låg kommunalskatt ger t.ex. ett större handlingsutrymme 

att generera en intäktsökning denna väg. 

Den totala skattesatsen inklusive landstingsskatten uppgick år 2008 till 32,45 %, vilket var 0,35 

procentenheter högre än genomsnittet i Kalmar län och 1,01 procentenheter högre jämfört med 

18


rikets genomsnitt. Nybro kommuns utdebitering på 32,45 % ger ett större finansiellt handlingsutrymme 

för kommunen jämfört med genomsnittliga utdebiteringen i Kalmar län och i riket. 

2008 

Nybro 


Nybro 

2008 

Kalmar län 

2008 

Hela riket 

Skattesats totalt 32,45% 32,45% 32,10% 31,44% 

Kommunalskatt 22,24% 22,24% 21,89% 20,71% 

Landstingsskatt 10.21% 10.21% 10,21% 10,73% 

Risk och kontroll 

Likviditet ur ett riskperspektiv 

Ett mått som mäter den kortsiktiga betalningsberedskapen är likviditeten (omsättningstillgångar 

delat med kortfristiga skulder). Om måttet är 100 procent innebär det att de likvida medlen är 

lika stora som de kortfristiga skulderna och räcker till att betala de skulder som förfaller inom 

den närmaste tiden. Rörelsekapitalet (omsättningstillgångar minus kortfristiga skulder) är ett 

mått som avspeglar kommunens finansiella styrka. Orsaken till att rörelsekapitalet är negativt 

är att kortfristiga tillgångar används till att betala långfristiga investeringar och anläggningstillgångar. 

Bokslut 

2007 


2008 



Plan 

2010 

Plan 


Likvida medel vid årets slut, tkr 9 025 1 389 104 272 169 

Balanslikviditet 82% 69% 74% 46% 52% 

Rörelsekapital, mnkr -30 -58 -45 -102 -85 

Finansiella risker 

Ur riskperspektiv är det viktigt att redovisa och beskriva eventuella ränte- och valutarisker. Med 

ränterisk avses risken för förändringar i räntenivån och med valutarisk avses risk för eventuella 

kursförluster vid utlandslån. 

En ökad genomsnittlig ränta med 1 procent på hela låneskulden medför en ökad nettokostnad 

vilket påverkar årets resultat med motsvarande belopp. För närvarande har kommunen en hög 

andel lån med kort bindningstid, vilket ger en lägre kostnad men en högre risk jämfört med en 

längre genomsnittlig bindningstid. 

Bokslut 

2007 


2008 



Plan 

2010 

Plan 


Långfristig låneskuld (mnkr) 339,3 336,6 440,0 430,9 483,8 

Budgeterad genomsnittsränta 4,5% 4,0% 3,5% 3,5% 

Ränteförändring +/- 1 % (mnkr) 2,9 4,0 4,9 5,7 

Lån i svenska kr (mnkr) 333,2 330,5 433,9 424,8 477,7 

Utlandslån (mnkr) 6,1 6,1 6,1 6,1 6,1 

Borgensåtaganden och koncernens resultat 

Stora borgensåtagande kan betyda en finansiell risk för kommunen i form av övertagande av 

lån alternativt ägartillskott. Bedömningen är att borgensåtagandet för kommunens bolag för 

närvarande har låg risk och för egna hem/småhus och föreningar låg till måttlig. 

19


Bokslut 

2007 

Kommunägda företag: 

- varav AB Nybro Brunn 0,0 

- varav Nybro Elnät AB 13,0 

- varav Nybro Energi AB 57,5 

- varav Nybro Bostads AB 277,5 

Egna hem och småhus 6,3 

Föreningar 

Summa borgensåtaganden, mnkr 354,3 

Bokslut 

Koncernens resultat (mnkr) 

2007 

- varav AB Nybro Brunn -2,1 

- varav Nybro Elnät AB 6,4 

- varav Nybro Energi AB 

- varav Nybro Bostads AB 2,4 

- varav kommunen 3,7 

Pensionsåtaganden 

Enligt den prognos kommunen har fått från SPP under februari 2008 om kommunens kommande 

pensionsåtaganden ökar den totala pensionsskulden under perioden 2009-2011 enligt 

nedan. 

Pensionsåtaganden, tkr 

Bokslut 

2007 


2008 



Plan 

2010 

Plan 


Avsättningar intjänade före 1998 397 520 394 673 395 650 396 966 397 507 

Avsättningar intjänade efter 1997 19 980 22 127 24 587 27 106 29 908 

Löneskatt 101 286 101 116 101 949 102 880 103 691 

Total pensionsskuld 518 786 517 916 522 186 526 952 531 106 

Pensionsskuld kr per invånare 

Nybro kommun 26 411 26 446 26 584 26 826 27 038 

Kalmar län 18 959 

Hela riket 23 959 

Nybro kommun har en pensionsskuld på drygt 26 000 kr per invånare 2007, vilket vid en jämförelse 

med Kalmar län och hela riket är högre i kr per invånare. Den totala pensionsskulden för 

kommunen kommer enligt SPP:s prognos vara 12 mnkr högre 2011 än vad den var vid bokslutet 

2007. 

Från 2007-12-31 träder nya riktlinjer i kraft (RIPS07) vilka är föranledda av det kommunala 

pensionsavtalet KAP-KL. De innebär förändringar i de försäkringstekniska antagandena i pensionsskuldberäkningen, 

vilket har ekonomiska effekter för kommuner och landsting i form av 

en ökad pensionsskuld. 

Ändringen innebär dels att den förväntade livslängden höjs, dels att en modell med generationsspecifik 

dödighet ska användas vilket innebär att förändringar i livslängden mer successivt 

20


kommer med i prognosen. Enligt en grov uppskattning från SKL medför dessa förändringar att 

pensionsskulden ökar med 5-10 % i kommuner och landsting. 

Prognossäkerhet 

Ett mått som visar på hur ekonomistyrningen i kommunen bidrar till att en god ekonomisk 

hushållning upprätthålls är prognossäkerheten. En god prognossäkerhet innebär att kommunen 

på ett bättre sätt kan korrigera eventuella svackor på kort sikt. Nedan görs jämförelse mellan 

kommunens delårsrapport per den 30 juni och det slutliga utfallet för året 2007. 

Tkr 

Nettokostnad 

Budget 2007 

Helårsprognos 

2007-06-30 

Bokslut 

2007 

Avvikelse 

mot prognos 

Kommunstyrelsen 71 165 -900 926 1 826 

Tekniska nämnd 27 119 -2 000 -1 373 627 

Samhällsbyggnadsnämn 9 136 -809 -1 355 -546 

Kultur- fritidsnämnd 36 140 -750 1 406 2 156 

Omsorgsnämnd 271 123 -2 157 -4 740 -2 583 

Individ- familjenämnd 53 159 -877 -1 916 -1 039 

Barn- utbildningsnämnd 344 178 -500 -4 890 -4 390 

Va-verksamhet 0 1 000 0 -1 000 

Summa 812 020 -6 993 -11 942 -4 949 

Finansförvaltning 814 118 7500 15 621 8 121 

Totalt 1 626 138 507 3 679 3 172 

Förklaringen till skillnaden i resultatet mot prognosen beror på att skatteintäkter och generella 

statsbidrag blev högre än förväntat samt lägre avskrivningskostnader på investeringar än förväntat, 

men nämnderna gjorde samtidigt ett sämre resultat än prognosen vid delårsbokslutet. 

Känslighetsanalys 

En kommun påverkas givetvis många gånger av händelser utanför dess egen kontroll. Det kan till 

exempel vara konjunktursvängningar eller förändrade lagar och förordningar. Kommunen har ett 

ansvar för att ha beredskap att hantera sådana händelser, både externa oförutsedda händelser och 

förändringar i den egna kommunen. Kommunen måste därför ha reserver och marginaler i sin 

ekonomi. Ett sätt att beskriva behovet och storleken av sådana reserver är att upprätta en känslighetsanalys 

som beskriver hur olika förändringar kan påverka kommunens finansiella situation. I 

tabellen nedan redovisas hur ett antal faktorer påverkar kommunens ekonomi under ett år. 

1 krona i utdebitering (skattehöjning) 31 600 tkr 

1 invånare i inkomst- och kostnadsutjämningssystemet 

42 tkr 

Ränteförändring på långfristiga lån +/- 1% 

4 900 tkr 

Ökad lönekostnad 1% (inkl personalomkostn) 

7 000 tkr 

10 nya årsarbetare inom omsorgen 3 500 tkr 

1 % ökad försörjningsstöd 75 tkr 

1 LVU-placering i 6 månader 800 tkr 

1 LVM-placering i 6 månader 540 tkr 

1 elev i grundskolan 63 tkr 

1 barn i förskolan 75 tkr 

21


Finansiell analys - RK-modellen 

RK-modellen: fyra aspekter vid finansiell bedömning 

RK-modellen är en finansiell analysmodell för att kartlägga och analysera resultat, finansiell 

utveckling och finansiell ställning. Målsättningen är att utifrån analysen identifiera finansiella 

möjligheter och problem och därigenom försöka klargöra om kommunen har en god ekonomisk 

hushållning som föreskrivs i kommunallagen. Varje perspektiv i modellen analyseras 

med hjälp av ett antal finansiella nyckeltal som har till uppgift att belysa ställning och utveckling 

inom de fyra perspektiven. Aspekterna resultat-kapacitet och risk-kontroll utgör hörnstenar 

i modellen 

Resultat: 

Vilken balans har kommunen 

haft över sina intäkter 

och kostnader under året 

och över tiden? 

Resultat 

Kapacitet 

Kapacitet: 

Vilken kapacitet (betalningsberedskap) 

har 

kommunen för att möta 

finansiella svårigheter på 

lång sikt? 

Risk: 

Föreligger det några risker 

som kan påverka kommunens 

resultat och kapacitet? 

Risk 

Kontroll 

Kontroll: 

Vilken kontroll har kommunen 

över den ekonomiska 

utvecklingen? Hur 

följs upprättade finansiella 

målsättningar och planer? 

Det finansiella resultatet 

Årets resultat och dess orsaker kartläggs. En eventuell obalans, det vill säga att kostnaderna 

överstiger intäkterna eller att en rörelseriktning mot obalans sker, är en varningssignal. Under 

detta perspektiv analyseras också investeringar och deras utveckling. 

Kapacitet 

Den andra aspekten benämns kapacitet eller långsiktig betalningsberedskap. Här redovisas 

vilken finansiell motståndskraft kommunen har p å lång sikt. 

Riskförhållanden 

Med tredje aspekten risk avses hur kommunen är exponerad finansiellt. En god ekonomisk 

hushållning innefattar att kommunen i kort och medellångt perspektiv inte behöver vidta 

drastiska åtgärder för att möta finansiella problem. Här analyseras också borgensåtagande och 

kommunens samlade pensionsskuld. 

Kontroll 

Med den fjärde aspekten kontroll avses hur upprättade finansiella målsättningar och planer 

följs. En god följsamhet mot budget är uttryck för god ekonomisk hushållning. 

Finansiella nyckeltal 

Varje perspektiv analyseras med hjälp av ett antal finansiella nyckeltal som har till uppgift att 

belysa ställning och utveckling inom de fyra perspektiven. 

22


Sammanfattande kommentar till finansiella analysen 

Den sammanfattande iakttagelsen om kommunens ekonomi under perioden 2009-2011 är för: 

Resultat och kapacitet: 

• Att kommunen under perioden klarar det lagstadgade balanskravet. 

• Att kommunens nettokostnadsutveckling för perioden inte överstiger 98 %, vilket ger ett 

finansiellt handlingsutrymme. 

• Att kommunens skattefinansieringsgrad av investeringar ligger långt under 100 %, vilket 

innebär att kommunen måste låna medel för att finansiera investeringarna. 

• Att kommunens soliditet, finansiella styrka på lång sikt ligger under riksgenomsnittet som 

motsvarar 55 % (2007). Under perioden är det endast 38-39 % av tillgångarna som inte 

motsvaras av skulder. 

• Att kommunens finansnetto är negativt under perioden vilket gör att kommunens handlingsutrymme 

är litet i fråga om kommunens möjligheter att betala investeringar med egna 

medel. 

• Att kommunens skuldsättningsgrad, vilken är starkt kopplad till soliditeten, ligger på en 

hög nivå, drygt 60 % under perioden. En hög skuldsättningsgrad medför en ökad risknivå 

i verksamheten. Kommunen ökar då sin känslighet för ränteförändringar och sitt beroende 

av kreditgivarna. 

• Att kommunens utdebitering ligger högre jämfört med övriga kommuner i länet och jämfört 

med riket, vilket därmed ger ett större finansiellt handlingsutrymme för kommunen 

jämfört med den genomsnittliga utdebiteringen i Kalmar län och i riket. 

Risk och kontroll: 

• Att kommunens likviditet under perioden är lägre än 100 %, innebär att de likvida medlen 

inte är lika stora som de kortfristiga skulderna och räcker inte till att betala de skulder som 

förfaller inom den närmsta tiden. Rörelsekapitalet (omsättningstillgångar minus kortfristiga 

skulder) är negativt och är ett mått som avspeglar kommunens finansiella styrka. 

• Att kommunen för närvarande har en hög andel lån med kort bindningstid, vilket ger en 

lägre kostnad men en högre risk jämfört med en längre genomsnittlig bindningstid. 

• Att bedömningen är att borgensåtagandet för kommunens bolag för närvarande har låg 

risk och för egna hem/småhus och föreningar låg till måttlig. 

• Att Nybro kommun har en pensionsskuld på mellan 26 500 - 27 000 kr per invånare under 

perioden 2009-2011, vilket vid en jämförelse med Kalmar län och hela riket är högre i kr 

per invånare. 

• Den totala pensionsskulden för kommunen kommer enligt SPP:s prognos vara 12,3 mnkr 

högre 2011 än vad den var vid bokslutet 2007, vilket påverkar kommunens ekonomi 

märkbart. 

• Att ett mått som visar på hur ekonomistyrningen i kommunen bidrar till att en god ekonomisk 

hushållning upprätthålls är prognossäkerheten. Kommunen måste hålla en god 

prognossäkerhet för att på ett bra sätt kunna korrigera eventuella svackor på kort sikt. 

• Att kommunen måste ha reserver och marginaler i sin ekonomi. Ett sätt att beskriva 

behovet och storleken av sådana reserver är känslighetsanalysen som beskriver hur olika 

förändringar kan påverka kommunens finansiella situation. 

23


Finansiella nyckeltal KF 080428 KF 081215 

Bokslut 07 Budget 08 Budget 09 Plan 10 Plan 11 

Antal invånare 1/11 respektive år 19 643 19 584 19 643 19 643 19 643 

Kommunal utdebitering, kr 32,45 32,45 32,45 32,45 32,45 

varav kommunen 21,98 22,24 22,24 22,24 22,24 

Budgetomslutning 

Verksamhetens nettokostnader, -821 -853 -874 -907 -934 

mkr 

Nettoinvesteringar, mnkr -150 -92 -82 -104 -58 

Resultat 

Årets resultat, mnkr 4 17 16 9 14 

Skatteintäkter och statsbidrag 

Kommunala skatteintäkter, mnkr 640 686 702 720 754 

Generella statsbidrag och utjämning, 

mnkr 182 175 213 210 210 

Tillgångar 

Tillgångar, mnkr 907 925 983 1 035 1 095 

per invånare, tkr 46 47 50 53 56 

Eget kapital och skulder 

Eget kapital, mnkr 374 371 388 397 411 


Avsättningar och skulder, mnkr 533 554 595 638 684 


Därav långfristig låneskuld, 

mnkr 339 337 405 431 486 


Förändring av rörelsekapitalet, 

mnkr -31 0 -8 -1 0 

Finansnetto, mnkr -6 -15 -16 -15 -16 

Verksamhetens nettokostnadsandel 

(%) 100 99 95 97 97 

Nettokostnadsandel inkl finans 

(%) 101 101 97 99 99 

Verksamheternas självfinansieringsgrad 

(%) 21 19 19 19 19 

Soliditet (%) 41 40 39 38 38 

Soliditet inkl pensionsskulden 

(%) -12 1 -5 -6 -6 

24


Resultatplan Tkr Bokslut 07 

KF 080428 


KF 081215 

Budget 09 Plan 10 Plan 11 

Verksamhetens intäkter 379 759 358 019 352 839 362 650 373 425 

Verksamhetens kostnader -1 164 245 -1 170 146 -1 182 849 -1 220 168 -1 257 192 

Av- och nedskrivningar -36 607 -40 762 -44 045 -46 777 -50 564 

Verksamhetens nettokostnader 

-821 093 -852 889 -874 055 -904 296 -934 331 

Skatteintäkter och bidrag 

Allmän kommunalskatt 640 001 686 033 702 074 720 430 754 290 

Slutavräkning 8 886 -5 156 -9 095 

Generella statsbidrag och 

utjämning 181 921 203 663 213 254 210 416 209 718 

Summa skatter och bidrag 

830 808 884 540 906 233 930 846 964 008 

Finansiella intäkter 5 585 4 050 3 200 3 200 3 200 

Finansiella kostnader -11 621 -19 035 -18 948 -18 220 -19 427 

Resultat efter skatteintäkter 

och finansnetto 824 772 869 555 890 485 915 826 947 781 

Årets resultat 3 679 16 666 16 430 11 531 13 450 

25


Balansplan 

KF 080428 


KF 081215 


Tkr Bokslut 07 

TILLGÅNGAR 

Anläggningstillgångar 

Materiella anläggningstillgångar 

Fastigheter och anläggningar 654 820 684 805 726 385 808 943 850 303 

Maskiner och inventarier 48 600 51 014 64 614 74 514 86 214 

Finansiella anläggningstillgångar 

Aktier, andelar och reversfordringar 

65 020 58 766 65 020 65 020 65 020 

Summa anläggningstillgångar 768 440 794 585 856 019 948 477 1 001 537 

Summa omsättningstillgångar 138 297 130 598 126 752 86 725 88 252 

SUMMA TILLGÅNGAR 906 737 925 183 982 770 1 035 202 1 089 788 

EGET KAPITAL, AVSÄTT- 

NINGAR OCH SKULDER 

Eget kapital 

Eget kapital 365 606 355 372 371 308 387 738 399 269 

Justerat för resultatregleringsfond 

4 326 0 0 0 0 

Årets resultat 3 679 15 936 16 430 11 531 13 450 

Summa eget kapital 373 611 371 308 387 738 399 269 412 719 

Summa Avsättningar 25 278 28 720 18 081 18 332 19 546 

Skulder 

Långfristiga skulder 339 305 336 641 405 017 430 932 483 797 

Kortfristiga skulder 168 543 188 514 171 934 186 669 173 727 

Summa skulder 507 848 525 154 576 951 617 601 657 524 

Summa Avsättningar och 

skulder 533 126 553 875 595 032 635 933 677 070 

SUMMA EGET KAPITAL, 906 737 925 183 982 770 1 035 202 1 089 788 

AVSÄTTNINGAR OCH 

SKULDER 

Pensionsförpliktelser (prognos enl 

SPP) 389 853 291 134 364 020 373 243 382 122 

Löneskatt på pensionsförpliktelser 94 578 70 629 70 629 90 549 92 703 

Ansvars- och borgensförbindelser 354 273 320 503 329 161 329 161 329 161 

26


Finansieringsplan 

DEN LÖPANDE VERKSAM- 

HETEN 

Bokslut 07 

KF 080428 


KF 081215 


Resultat efter finansiella poster 3 679 15 936 16 430 11 531 13 450 

Justering för av- och nedskrivningar 

36 607 40 567 44 045 46 777 50 564 

Justering för poster som inte 

ingår i kassaflödet 0 0 0 0 0 

Medel från den löpande verksamheten 

före 

förändringar av rörelsekapitalet 

40 286 56 503 60 475 58 308 64 014 

Förändringar i kassaflödet 

Ökning (-), Minskning (+) av 

förråd/expl.fastigheter 0 0 0 0 0 

Ökning (-), Minskning (+) av 

kortfr. fordringar -6 000 -6 000 -6 000 -6 000 -6 000 

Ökning (+), Minskning (-) av 

kortfristiga skulder 0 0 0 0 0 

Medel från förändringar i rörelsekapitalet 

-6 000 -6 000 -6 000 -6 000 -6 000 

MEDEL FRÅN DEN LÖPAN- 

DE VERKSAMHETEN 34 286 50 503 54 475 52 308 58 014 

INVESTERINGSVERKSAM- 

HETEN 

Förvärv av materiella anläggningstillgångar 

-152 241 -93 515 -83 675 -106 435 -59 925 

Försäljning av materiella anläggningstillgångar 

inkl expl. 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 

Förvärv av finansiella anläggningstillgångar 

0 0 0 0 0 

Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 

0 0 0 0 0 

MEDEL FRÅN INVESTE- 

RINGSVERKSAMHETEN -150 241 -91 515 -81 675 -104 435 -57 925 

FINANSIERINGSVERK- 

SAMHETEN 

Amortering av låneskuld -18 411 -28 624 -23 385 -27 136 -28 193 

Nyupplåning 128 307 62 000 49 300 80 000 28 200 

Amortering av lånefordringar 1 500 

Återbetalning Banverket 4 600 

MEDEL FRÅN FINANSIE- 

RINGSVERKSAMHETEN 115 996 33 376 25 915 52 864 7 

ÅRETS KASSAFLÖDE 41 -7 636 -1 285 738 96 

Likvida medel vid årets början 8 984 9 025 1 389 104 842 

LIKVIDA MEDEL VID 

ÅRETS SLUT 9 025 1 389 104 842 938 

27





ADB-utrustning och arbetsmiljö 200 200 200 

EKONOMI, skanning o ekonomisystem 330 330 330 

IT 2 700 1 800 1 800 

Summa Kommunstyrelsekontoret 3 230 2 330 2 330 

Räddningstjänstens ramanslag 400 400 400 

Räddningsfordon 2 500 2 500 

Summa Räddningstjänsten 2 900 400 2 900 

Totalt Kommunstyrelsen 6 130 2 730 5 230 


Fastighetsavdelningen 

DIV INVESTERINGAR FASTIGHETSAVD 3 000 5 000 5 000 

HANDIKAPPÅTGÄRDER 200 200 200 

SPORTHALL UPPRUSTN 4 000 

RENOV HANEMÅLASKOLAN ETAPP 2 35 000 36 000 

ÅKRAHÄLL, studie- o utomhusmiljö, PCB 1 000 5 000 30 000 

TRANSTORPSKOLAN 500 7 500 

PARADISSKOLAN skolgårdsmiljö mellanstadium 500 

3 000 29 200 

SIMHALLEN inkl BOWLINGHALL, ev UTOMHUSPOOL 

KONSTFRUSEN ISBANA 8 000 

FJÄRRVÄRME+VENT MADESJÖ FS 4 500 0 

MADESJÖV. OMKLÄDNING SOLVÄRME, ET 2 700 

VÄRME BÄCKEBO SKOLA 400 

KONSTGRÄSPLAN 7 000 

ÅTGÄRDER I KÖK 300 300 

STATIONSHUSET 5 000 

Totalt fastighetsavdelningen 59 600 88 700 43 200 

Gata-Parkavdelningen 

Infrastrukturprojekt. 

PENDELSTATION HANEMÅLA/ÖRSJÖ 200 

GCM-VÄG ORREFORS-FLYGSFORS 500 

RESECENTRUM SÖDRA DELEN 5 000 5 000 

OMBYGGNAD BRO NORRA ESPLANADEN 2 500 

OMBYGGNAD BROAR PAVILJONGV O-FORS 50 

KOMPL ARB GATOR O VÄGAR 200 

KOMPL AV TRÄD UTMED GATOR ENL OP 100 

Infrastrukturprojekt 5 550 5 000 3 000 

Kommunala gator-vägar, broar. 

EXPL OSPEC OMRÅDE 100 100 100 

UTSMYCKNING YTTRE TÄTORTER 100 100 100 

28




KOMPL ARB YTTRE TÄTORTER 200 200 200 

TRAFIKSÄKERHÅTG ENL NÄTVERKSANALYS 250 250 250 

BUSSHÅLLPLATSER 200 200 200 

TILLGÄNGLIGHET HANDIKAPPADE 250 250 250 

Komm gator-vägar, broar 1 100 1 100 1 100 

Kommunala GCM-vägar 

ÅTERST BELÄGGN RIDLED MÅLERÅS/ORREFORS 900 

GCM NYANL/FÖRBÄTTRING 100 100 100 

GCM ALSTERBRO,Badhusgatan,Klockhöljen 500 

Komm GCM-vägar 600 1 000 100 

Parker-Lekplatser. 

FÖRNYELSE PARKER 150 150 150 

FÖRNYELSE LEKPLATSER 150 150 150 

GRÖNA LUNGAN 100 100 100 

UTSMYCKNING AV TÄTORTEN 100 100 100 

Parker-lekplatser 500 500 500 

Gatubelysning 

UNDERH OCH FÖRNYEL VÄGBEL 60 60 60 

Gatubelysning 60 60 60 

Enskilda vägar 

KOMPLETTERING AV UTRUSTN ENSK VÄG 200 200 200 

Enskilda vägar 200 200 200 

Järnvägstrafik 

VÄSTRA INDUSTRISPÅRET 1 500 0 100 

Järnvägstrafik 1 500 0 100 

Totalt Gatu-Parkavdelningen 9 510 7 860 5 060 

Måltidsservice 

VÄRMESKÅP/SERVERINGSDISK 100 100 100 

DATORER E-HANDEL 60 60 60 

DIV UTRUSTNING 150 150 150 

Måltidsservice 310 310 310 

Staben 

RAMANSLAG TEKNISKA KONTORET 100 100 100 

Staben 100 100 100 

Städservice 

STÄDMASKINER 275 275 275 

Städservice 275 275 275 

Mark & Service 

ÅTERANSK FORDON/MASKINER 1 000 1 000 1 000 

Mark & Service 1 000 1 000 1 000 

TOTALT TEKNISK NÄMND 70 795 98 245 49 945 

29





Totalstation 210 

Bostadsanpassning 250 250 250 

Ramanslag 200 200 200 

Primärkarta 200 200 

Totalt Samhällsbyggnadsnämnden 650 860 450 

Kultur- och fritidsnämnden 

SVARTBÄCKSMÅLA asfaltering parkering 170 

Delfinansiering -70 


Totalt Kultur- och fritidsnämnden 950 850 850 

Omsorgsnämnden 

Larm 800 

Inventarier Strandv. 900 

Ramanslag 1 000 1 000 1 000 

Totalt Omsorgsnämnden 2 700 1 000 1 000 

Individ- och familjenämnden 


Totalt Individ- och familjenämnden 250 250 250 


Inventarier Hanemåla 300 

Ramanslag, exkl glasugn 2 200 2 200 2 200 

Totalt Barn- och utbildningsnämnden 2 200 2 500 2 200 

TOTALT KOMMUN 83 675 106 435 59 925 

30




Va-avdelningen 

GÅRDSRYDS V-VERK ET III 7 000 16 000 5 000 

KOMPL VATTENVERK 250 100 300 

INFILTRATIONSANLÄGGNING 10 000 

VATTENMÄTARE 200 100 200 

VATTENSERVISER 200 100 200 

ANLÄGGNINGSAVGIFTER -120 -120 

AVLOPPSSERVISER 200 100 200 

ANLÄGGNINGSAVGIFTER -180 -180 

SANER O RENSRECIPIENT 50 100 

KOMPL AVLOPPSRENINGSVERK 250 100 250 

VASSBÄDDAR ÖRSJÖ 2 000 

OMLÄGGNING VA-LEDNINGAR 1 500 1 500 4 000 

REINVESTERING DRIFTÖVERVAKNING VA 300 300 

GULLASKRUV LEDNINGSSANERING 200 300 

MÅLERÅS ÖVERFÖRINGSLEDNINGAR 3 200 

ÖVERSTATORP VÅTMARK 3 000 

ORREFORS VV FILTEROMBYGGNAD 300 5 000 

ALSTERBRO RV BYTE AV SIL+ SKRAPOR 250 500 

KNIVINGARYD VV FILTEROMBYGGNAD 3 500 

BARKESTRÖM BRUNNSLÄGE 150 3 000 

INBROTTS/SABOTAGELARM VA-ANL 100 150 

VÅTMARK DAGV 500 

GADDERÅS RENINGSVERK 1 500 

LIVSMEDELSKRAV HACCP OMBYGGNAD 5 000 5 000 

RIVNING GAMLA GÅRDSRYD 1 000 

BÄCKEBO VASSBÄDDAR 2 000 

ÖRSJÖ RV INTAGDEL 1 500 

EXPLOATERINGSOMRÅDEN 3 000 3 000 3 000 

Intäkt -1 500 -2 500 -3 000 

Resultatregleringsfond 

TOTALT VA-AVDELNING 15 050 31 300 41 700 

31


Exploateringsbudget 2009-2012 

Med exploateringsverksamhet avses åtgärder som syftar till att anskaffa, bearbeta och iordningställa 

råmark för bostads-, affärs- och industriändamål. I de fall avsikten är att sälja färdigställd 

exploateringsfastighet ska denna klassificeras och värderas som omsättningstillgång. 

Tillgångar som kommer att kvarstå i kommunens ägo och betjänar exploateringsområden 

redovisas som anläggningstillgångar och ingår i kommunens investeringsredovisning. 

De största exploateringsprojekten under perioden är i kvarteren Broccolin och Trädgårdsmästaren 

samt i och med verksamheter vid östra industrispåret. 

Den totala bruttokostnaden för de exploateringsprojekt som nu befinner sig i ett planeringseller 

genomförandeskede uppgår till drygt 20,5 mnkr. Genom dessa exploateringar tillförs 

kommunen anläggningstillgångar. Mellanskillnaden mellan bruttoutgiften och värdet på anläggningstillgångarna 

utgör omsättningstillgångar i form av exploateringsfastigheter och avser 

de kostnader som lagts ned på tomter som ska säljas. 

Vid försäljningstillfället redovisas ett exploateringsresultat i kommunens resultaträkning 

som mellanskillnad mellan försäljningspriset och det bokförda värdet på dessa omsättningstillgångar. 

Då den sammanlagda försäljningsinkomsten i exploateringsbudgeten uppgår till 

drygt 23,0 mnkr redovisas totalt ett positivt exploateringsresultat för perioden 2009-2012 på 

2,5 mnkr. Periodens beräknade exploateringsöverskott respektive underskott inarbetas inte i 

driftsbudgeten. 

Exploateringsbudget 

Tkr 

Totalt 




2010 

Budget 2011 Budget 2012 

och framåt 

Inkomster 23 050 2 000 3 800 3 150 14 100 

Utgifter -20 550 -3 050 -4 250 -3 650 -9 600 

Nettoexploatering 2 500 -1 050 -450 -500 4 500 

32


Driftbudget 

Bokslut Budget Budget Plan Plan 

Tkr 2007 2008 2009 2010 2011 

BRUTTOINTÄKTER 349 926 334 974 352 839 359 059 366 103 

Personalkostnader 682 328 697 717 711 794 711 685 711 228 

Övriga kostnader 454 568 443 670 457 424 466 451 473 632 

Kapitalkostnader 59 288 71 676 78 839 85 494 90 101 

BRUTTOKOSTNADER 1 196 184 1 213 063 1 248 057 1 263 630 1 274 961 

NETTOKOSTNAD 846 258 878 089 895 218 904 570 908 858 

SKATTEMEDEL 833 068 878 089 895 218 904 570 908 858 

ÅRETS RESULTAT -13 190 0 0 0 0 

JÄMFÖRELSETAL 

Bokslut 

2007 


2008 



Plan 

2010 

Plan 


Nettokostnad per invånare, kr 43 082 44 837 45 574 46 050 46 269 

Antal årsarbetare 1 665 1 663 1 597 1 596 1 596 

Nettokostnad för respektive nämnd 

Tkr 

Bokslut 

2007 


2008 



Plan 

2010 

Plan 


Överförmyndarnämnden 1 065 1 171 1 205 1 205 1 205 

Revisionen 852 845 856 856 856 

Kommunstyrelse 70 173 88 466 98 879 99 165 97 854 

Tekniska nämnden 32 835 38 741 38 374 40 865 40 164 

VA 0 0 0 0 0 

Samhällsbyggnadsnämnden 11 285 9 861 10 074 10 204 10 299 

Kultur- o fritidsnämnden 35 455 40 147 41 775 45 016 48 054 

Omsorgsnämnden 282 008 297 248 311 608 314 269 314 369 

Individ- o familjenämnden 55 986 50 924 53 972 54 317 54 316 

Barn- o utbildningsnämnden 356 599 350 686 338 475 338 672 341 739 

Summa nettokostnad 846 258 878 089 895 218 904 570 908 858 

33



Uppdrag 

I varje kommun ska det finnas en överförmyndare eller en överförmyndarnämnd. Nybro kommun 

är värdkommun med gemensam överförmyndarnämnd för Emmaboda-, Nybro-, Torsåsoch 

Uppvidinge kommun. 

Nämndens verksamhet regleras av bestämmelserna i föräldrabalken. Nämndens uppgift är att 

förhindra att personer som inte själva kan tillvarata sina rättigheter drabbas av rättsförlust. Det 

kan vara omyndiga eller personer som på grund av hög ålder, sjukdom, psykisk störning eller 

handikapp inte kan bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person. För den som 

har behov av hjälp medverkar nämnden till att god man, förvaltare eller förmyndare utses. 

Nämnden kontrollerar sedan att de utsedda personerna fullgör sina uppdrag på ett tillfredställande 

sätt. 

Organisation 


Överförmyndarkontor 

Ekonomifakta 

Nettobudget, Tkr 2008 2009 2010 2011 

Överförmyndarnämnden 1 171 1 205 1 205 1 205 


Bokslut 

2007 


2008 



Plan 

2010 

Plan 


Nettokostnad per invånare, kr 54 60 61 61 61 

Andel av budget/bokslut, % 0,1% 0,1% 0,1% 0,1% 0,1% 

Antal årsarbetare 2 2 2 2 2 

34


Revisionsnämnd 

Uppdrag 

Revisionen syftar bland annat till att genom en tillbakablick förbättra verksamheten i framtiden. 

Kommunallagen reglerar inriktningen på den kommunala revisionen. 

Revisorernas uppgifter innefattar att årligen pröva om: 

• verksamheten sköts ändamålsenligt 

• verksamheten är tillfredsställande ur ekonomisk synvinkel 

• räkenskaperna är rättvisande 

• den interna kontrollen inom nämnderna är tillräcklig 

En annan viktig del är att pröva om nämnderna fullgör sina uppdrag från fullmäktige. 

Organisation 

Revisionsnämnden består av fem ledamöter som var och en utgör en egen myndighet. Revisionsnämnden 

använder sedan sakkunnigt biträde till administration och granskningsuppdrag. 

Ekonomifakta 


Revisionen 845 856 856 856 

35



Uppdrag 

Kommunstyrelsen har enligt kommunallagen att leda och styra verksamheten samt att ha uppsikt 

över de av kommunen ägda bolagen. I kommunstyrelsens uppdrag ingår också att utveckla 

arbetsgivar- och personalpolitiken. Kommunstyrelseförvaltningens administrativa enheter ska 

stödja de politiska organens arbete och följa utvecklingen inom sina ansvarsområden. I kommunstyrelsens 

ansvarsområde ingår också räddningstjänsten. 

Kommunstyrelseförvaltningen är kommunstyrelsens strategiska resurs och har en aktiv roll 

i kommunens utvecklingsarbete. Kommunstyrelseförvaltningens uppgifter omfattar mål- och 

strategifrågor, exploateringsfrågor, infrastruktur, verksamhetsplanering, budget, redovisning, 

finansiering, organisationsutveckling, konsumentrådgivning, personalförsörjning, förhandlingar 

och löner, upphandling, information/kommunikation, IT, hållbarhetsutveckling, samordningsfrågor, 

ärendeberedning och nämndsadministration samt stöd och service till öviga 

förvaltningar samt de kommunala bolagen. 

Särskilda uppdrag 

Kommunstyrelsen att inför budgetarbetet 2010 redovisa 

förslag på hur den samhällsbetalda trafiken 

i kommunen kan utvecklas till en 

kollektivtrafik för alla. 

Kommunstyrelsen att modernisera ekonomisystemet i 

kommunen och berörda bolag 

Kommunstyrelsen att anvisa kommunstyrelsen årligen 300 

000 kr i en klimatpott i syfte att åstadkomma 

klimatförbättrande åtgärder, 

tillsammans med kommunens medborgare, 

kommunala bolag, näringsliv, 

föreningsliv och övriga organisationer. 

Kommunstyrelsen att slutredovisa projektet ”Bra arbetsplats 

Nybro” 

Uppdragen härrör från budgetberedningens arbete 2008 inför budgeten 2009 

KSF/ADM, 20090228 

KSF/EK, 20101231 

KSF/Kommundirektör, redovisning 

årligen i samband 

med årsredovisningen. 

KSF/PA, 20100630 

Förändringar under perioden 2009-2011 

• Under 2009 kommer ett EU-val att organiseras av kommunstyrelseförvaltningen. 

• Nytt avtal för skolskjuts- och kollektivtrafik kommer att ingås under 2009. 

• Projektet ”Effektiv IT-arbetsplats” kommer att slutföras under perioden. 

• Införande av fakturaskanning kommer att ske under 2009. 

• Upphandling av ekonomisystem kommer att inledas och slutföras under perioden. 

Investeringsbudget, Tkr 2009 2010 2011 

Kommunstyrelse 6 130 2 730 5 230 

ADB-utrustning och arbetsmiljö 200 200 200 

EKONOMI, skanning o ekonomisystem 330 330 330 

IT-enheten 2 700 1 800 1 800 

Räddningstjänstens ramanslag 400 400 400 

Räddningsfordon 2 500 2 500 

36


Organisation 

Kommunstyrelse 

Kommunstyrelseförvaltning 

Administration, inköp 

och konsumentrådgivning 

Räddningstjänst 

Ekonomi 

Personal 

IT 

Räddningstjänst 

Hållbarhetsutveckling 

Information 

Ekonomifakta 


Kommunstyrelse 88 466 98 879 99 165 97 854 

Jämfört föregående års budget, exkl pris- o 

löneuppräkning 10 803 -309 -1 009 

Hyreskompensation nya investeringar 245 236 227 

EU-val 300 

Allmänna val 500 

Omställningskostnader personal 800 800 800 

Ägartillskott ABNB -500 -1 000 -1 500 

Sekreteriat för hållbar utveckling 250 250 250 

Ökade kostnader Pukeberg 300 300 300 

Klimatpott 400 400 400 

Stads- o lantturen och färdtjänst -700 -700 -700 

Konsumentrådgivning från KFN 208 208 208 

Turismverksamhet 250 250 250 

Köp av vuxenutbildning från BUT 9 000 9 000 9 000 

Projekt NY-bro 250 250 250 


Bokslut 

2007 


2008 



Plan 

2010 

Plan 



Andel av budget/bokslut, % 8% 10% 11% 11% 11% 


37



Uppdrag 

Tekniska nämnden ansvarar för kommunens fastigheter, lant- och skogsegendomar, kommunala 

gator, enskilda vägar, torg, parker, lekplatser och övriga allmänna platser. Vidare ansvarar 

tekniska nämnden för den måltids- och städverksamhet som kommunen bedriver. 

Tekniska nämnden svarar också för vatten- och avloppsverksamheten vilken utgör särskild balansräkningsenhet 

och redovisas under verksamheten 73. 




och Nybro Bostad 

AB 

Uppdragen härrör sig från 2008 

att arbeta fram en avvecklingsplan av kommunala 

fastigheter 

att ge tekniska nämnden och Nybro Bostad AB 

gemensamt uppdrag att utreda förutsättningarna 

för att bolaget övertar kommunens hyresfastighetsbestånd 

TKNchef, 20090101 

TKNchef och 

Nybro BostadsVD, 


Organisation 


Tekniska förvaltningen 

Stab 

Fastighetsavdelning 

Gata-Parkavdelningen 

Städservice 

VA-avdelningen 

Måltidsservice 

Mark och service 

Mål under perioden 

Följande mål gäller för tekniska nämnden inkl VA 

För kontoret i allmänhet gäller att följande skall uppfyllas: 

• Hög effektivitet – Kännetecken: Professionella, engagerade och förändringsbenägna 

• Nöjda invånare – Kännetecken: Serviceinriktade, lyhörda och tillgängliga 

• Rätt kvalitet – Kännetecken: Noggranna och omsorgsfulla 

• Kretsloppsanpassat – Kännetecken: Miljömedvetna 

Bra arbetsmiljö – Kännetecken: Motiverade medarbetare 

38




Kraftig prishöjning på bl a energi och livsmedel. 

Effektivisering av måltidsverksamheten. 

Fortsatt ombyggnad av nytt resecentrum på södra sidan vid järnvägsstationen. 

Upprustning av Västra industrispåret slutförs. 

Byggstart ny- och ombyggnad av Hanemålaskolan. 

Upprustning Sporthallen. 

Projektering för renovering av Simhallen. 

2010 

Renovering Simhallen. 

Färdigställande av ny- och ombyggnad av Hanemålaskolan. 

Ekonomifakta 


Teknisk nämnd 38 741 38 374 40 865 40 164 

Jämfört föregående års budget, exkl pris- o löneuppräkning 

-1 387 -1 008 0 

Kompensation sänkt hyresintäkt Strandvägen 125 125 125 

Justering pga måltidsutredning -1 512 -2 520 -2 520 


Bokslut 

2007 


2008 



Plan 

2010 

Plan 






Teknisk nämnd 70 795 98 245 49 945 

För specifikation se Investeringsplan sid. 28 

39


Vattenförsörjning och avloppsvattenrening 

Uppdrag 

Tillhandahålla trygg och säker leverans av dricksvatten som ska hålla en hög kvalitet. Avloppsvatten 

ska omhändertas på ett säkert sätt så att minsta möjliga störning uppstår i de vattendrag 

(recipienter) där vattnet släpps ut. 


Se under teknisk nämnd. 

Effektmål: Att upprätthålla minst myndigheternas krav beträffande dricksvatten, avloppsvatten 

och slam. 

Säkerheten mot översvämning ska förbättras. 

Dagvatten ska inte förorsaka skador på fastigheter eller i miljön. 



Byggstart tillbyggnad av kompletterande behandling i Gårdsryds vattenverk. 

Driftstart nya vatten- och avloppsledningar från Orrefors till Gullaskruv och Målerås. 

2010 

Förbättrad behandling vattenverk Knivingaryd. 


Driftstart ny vattenbehandling i Gårdsryds vattenverk. 

Ekonomifakta 


Vatten och Avlopp 0 0 0 0 


0 0 0 

Bokslut Budget Budget Plan Plan 


2007 2008 2009 2010 2011 



Vatten och Avlopp 15 050 31 300 41 700 

För specifikation se Investeringsplan sid. 31 

40



Uppdrag 

Samhällsbyggnadsnämnden skall främja en hållbar utveckling och verka för en säker, hälsosam 

och vacker livsmiljö. Verksamheten omfattar följande områden enligt lagar och avtal: 

• Agenda 21 / Hållbar utveckling 

• Bostadsanpassningar 

• Bygglov och tillsyn enligt plan- och bygglagen 

• Energirådgivning 

• Kalkning av sjöar 

• Kart-, mät- och GIS-verksamhet 

• Livsmedelskontroll 

• Mark- & Exploateringsfrågor 

• Miljö- och hälsoskydd 

• Naturvårdsfrågor 

• Stadsbyggnad och fysisk planering 




att undersöka och redovisa 

alternativ till nya arbetsformer 

och ansvarsfördelning 

för bostadsanpassningar. 

Uppdraget härrör från budgetberedningens arbete 2008 inför budget 2009 

Omsorgschef och samhällsbyggnadschef 


Gemensamt 

att bostadsförsörjningsprogram 

upprättas 

SAMHBchef 091031 

Uppdraget härrör från budget 2007, men är omarbetat 

Organisation 


Samhällsbyggnad förvaltning 

Miljö 

Kart, Plan & Bygg 


Kommunfullmäktiges direktiv för kostnadsreduceringar från 2007 har följts och är nu helt 

genomfört i och med att en planingenjörstjänst tas bort. Nerdragning har då skett med totalt 

950 000 kr jämfört med 2006. 

Agenda 21-arbetet samordnas med ”Hållbarhetssekretariatet” vid kommunstyrelsekontoret med 

fokus på projektet ”Uthållig kommun”. Djurskyddstillsynen lämnas till länsstyrelsen, medan miljötillsynen 

vid jordbruken även i fortsättningen utförs av kommunen. Resurserna för utvecklingsfrågor 

samt vattenfrågor och vattenskydd (beroende på EU’s vattendirektiv) ökar. Statsbidraget 

för energi- och klimatrådgivning ökar något. 300 000 kr har överförts till exploateringsbudgeten. 

41


Ekonomifakta 


Samhällsbyggnadsnämnd 9 861 10 074 10 204 10 299 


0 0 0 


Bokslut 

2007 


2008 



Plan 

2010 

Plan 


Nettokostnad per invånare, kr 575 503 513 519 524 




Samhällsbyggnadsnämnd 650 860 450 

Totalstation 210 

Bostadsanpassning 250 250 250 


Primärkarta 200 200 

42



Uppdrag 

• kultur- och fritidsverksamhet för barn och ungdom 

• drift och underhåll av idrotts- och fritidsanläggningar 

• kulturmiljövård 

• konstinköp och konstnärlig utsmyckning av offentliga platser 

• kulturprogram såsom teater, musik, utställningar m m 

• fördelning av kommunala bidrag till föreningslivet 

• biblioteksverksamhet för barn och vuxna 

• kulturskolan med huvudinriktning på estetisk undervisning för barn och ungdomar 

Kultur- och fritidsnämnden har även i uppdrag att informera organisationer och föreningar 

som söker och erhåller bidrag, aktivitetsstöd och dylikt att bidrag villkoras till att organisationen, 

föreningen aktivt bedriver aktivitet mot mobbning, droger och främlingsfientlighet. 

Utformning, genomförande och administration av uppdraget har inletts och kommer att introduceras 

i början av 2009. 


Kultur- och fritidsnämnden att informera organisationer 

och föreningar som söker och 

erhåller bidrag, aktivitetsstöd 

och dylikt att bidrag villkoras 

till att organisationen, föreningen 

aktivt bedriver aktivitet 

mot mobbning, droger och 

främlingsfientlighet. 


Kultur- och fritidsförvaltning, 


Organisation 

Kultur-fritidsnämnd 

Kultur-fritdsförvaltning 

Kultur-fritid 

Kulturskola 

Camping 

Folkets hus 

Bibliotek 

Idrotts- o fritidsanl. 


Kultur- och fritidsnämnden har under våren 2008 arbetat fram nya egna mål och har planerat 

för att ta beslut om de nya målen i nämnden under den gångna hösten 2008. Arbetet med 

befintliga mål fortsätter i anslutning till de övergripande inriktningsmålen som anges i detta 

budgetdokument. 

43



• Besparingar inför budget 2009: 

• ”Hype”-tjänst 400 000 kr 

• Bidrag till Musik i Glasriket 90 000 kr tas bort 

• Bidrag till Programkväll på Qvarnaslät 10 000 kr tas bort 

• Taxehöjning med 5% ger ca. 300 000 kr 

• Halvera KFN´s förfogande konto med 50 000 kr. 

• Säga upp lokalavtal med Nybro Musikkår 

• Bidrag Korpen 35 000 kr tas bort 

• Nytt avtal med Nybro Vikings 

• Kulturskolan flyttar till Folkets Hus i januari 2009. 

• Investering 2010, ca. 300 000 kr, i nya in- och utlåningsautomater till Biblioteket (HB). 

• Investering i nytt chip baserat utlåningssystem, RFID, under 2010 till en kostnad på ca. 

700 000 kr. 

• Renovering av simhallen, och bowlinghallen, under perioden. 

• Renovering av sporthallen under perioden. 

• Anläggande av konstgräsplan i Nybro under perioden. 

Ekonomifakta 


Kultur- och fritidsnämnd 40 147 41 775 45 016 48 054 


579 1 466 3 040 

Hyreskompensation nya investeringar 207 1 473 4 414 

Intäkter konstgräsplan 50 150 150 

Bidrag Folkets Hus o bygdegårdar 130 130 130 

Föreningslös ungdom, ny tjänst 400 400 400 

Konsumentrådgivning till KSK -208 -208 -208 

Drift konstfrusen isbana 100 200 


Bokslut 

2007 


2008 



Plan 

2010 

Plan 






Kultur- och fritidsnämnd 950 850 850 

Svartbäcksmåla, asfaltering parkering 100 


44


Omsorgsnämnd 

Uppdrag 

Verksamhetsområde 

• Nämnden ansvarar för de uppgifter som kommunen har när det gäller omsorgen om äldre 

och personer med fysiska och psykiska funktionshinder enligt Socialtjänstlagen (SoL), 3 

kap. § 6 första stycket, 5 kap. §§ 4 - 8 samt § 10 i samma kap 

• Nämnden ansvarar för kommunens insatser enligt lagen om stöd och service till vissa 

funktionshindrade (LSS), med undantag för godkännande och tillsyn av familjehem enligt 

§ 9:8 i denna lag. 

• Nämnden ansvarar för hälso- och sjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) i särskilda 

boenden, korttid och daglig verksamhet, dock ej läkarvård. 

Uppgifter enligt speciallagstiftning 

• Omsorgsnämnden är arkivmyndighet och ska följa arkivlagens bestämmelser rörande arkivering 

och arkivvård inom sitt verksamhetsområde. 

• Omsorgsnämnden är registeransvarig enligt Personuppgiftslagen (PUL) för de personregister 

som nämnden för i sin verksamhet och förfogar över. 

• Omsorgsnämnden är ansvarig för att datalagens bestämmelser följs inom sitt verksamhetsområde. 


Övriga uppgifter 

Omsorgsnämnden ska: 

• aktivt verka för samarbete och informationsutbyte med pensionärs- och handikapporganisationer 

• avge yttranden i ärenden som berör nämndens verksamhetsområde 

• i övrigt fullgöra de uppdrag som av kommunfullmäktige överlämnas till nämnden 

• på lämpligt sätt informera allmänheten om sin verksamhet 



att undersöka och redovisa 

alternativ till nya arbetsformer 

och ansvarsfördelning 

för bostadsanpassningar. 


Omsorgschef och samhällsbyggnadschef 


Organisation 

Omsorgsnämnd 

Central administration 

Äldreomsorg 

Hälso- o sjukvård 

Funktionshindrade 

Norra 

Östra 

Sjuksköt 

Rehab 

LSS-insatser 

Soc.psyk 

Västra Södra Centrala 

45



• Anpassning av förvaltningens kostnader och budget till beslutade ramar vilket innebär 5 

% reducering i alla förvaltningens verksamheter 

• Minskade interna kostnader för måltidsservice vilket syftar till at ta bort eller minska subventioneringsgraden 

för mat 

• Fortsatt utveckling av projekt finansierade med stimulansmedel 

• Strategisk plan för boende på korttid och särskilt boende på konkret nivå från 2009 

• Avgiftsöversyn vilket syftar till enklare och mer rättvist system som ökar intäkterna och 

minskar kostnaderna 

• Minskade kostnader för LASS (assistansersättning), vilket innebär större följsamhet till 

försäkringskassans beslut och finansiering 

• Mätning av omsorgstyngd i hela förvaltningen vilket innebär att även mätning sker inom 

verksamheten omsorg om funktionshindrade 

• Hemsjukvårdens organisering i team för att öka samarbetet mellan, HSL, ÄO och OF 

• Avveckling av samarbetsprojektet ”Bygget” 

• Riktlinjer för biståndsbedömning vilket avser serviceinsatser inom verksamheten ”Omsorg 

om äldre” 

• Almens personalutrymmen anpassas i enlighet med krav och beslut 

• Besched, schema- och bemanningssystem för kvalitetssäkring av schema, lön och bemanning 

• Helårseffekt av särskilt boende, Stallgården – Orrefors 

• Ianspråkstagande av särskilt boende, Strandvägen 2 

Ekonomifakta 


Omsorgsnämnd 297 248 311 608 314 269 314 369 


4 578 3 000 0 

Hyreskompensation nya investeringar 399 399 398 

Ramtillskott 3 000 6 000 6 000 

Struten -502 -1 004 -1 505 

Kompensation struten 502 1 004 1 505 

Demensboende 2 000 2 000 2 000 

Justering pga måltidsutredning -422 -720 -720 


Bokslut 

2007 


2008 



Plan 

2010 

Plan 






Omsorgsnämnd 2 700 1 000 1 000 

Ramanslag 1 000 1 000 1 000 

Larm 800 

Inventarier Strandvägens äldreboende 900 

46



Uppdrag 

Individ- och familjenämnden ansvarar för socialtjänstens uppgifter inom individ- och familjeomsorgens 

område. Verksamheten styrs övergripande av socialtjänstlagen och omfattas 

också av åtgärder och insatser jämlikt tvångslagarna LVU (lagen om vård av unga) och LVM 

(lagen om vård av missbrukare). 

I övrigt ingår i nämndens verksamhet: 

• att vara tillstånds- och tillsynsmyndighet enligt alkohollagen 

• att erbjuda bistånd i form av budgetrådgivning samt skuldsanering enligt skuldsaneringslagen 

• uppgifter enligt föräldrabalken 

• handläggning av dödsboanmälningar 

• arbetsmarknadsbefrämjande åtgärder 

• kommunens integrationsverksamhet 

Organisation 


Presidium 

Utskott 

Förvaltningschef 

Administration 

Arbetsmarknad 

Villan 

Barn o familj 

Familjecentral 

Ekonomi- o rehab enhet 

Familjebehandling 

Integrationsenhet 

47


Ekonomifakta 


• Byggets verksamhet läggs ner 

• Individ- och familjeförvaltningens del i Produktionsskolan avslutas 

• Effekter av vårens (2008) fem uppsägningar träder i kraft, dock med återbesättning av två 

tjänster 

• Deltagande i länsprojektet Unga Vuxna 

• Särskild mottagningsgrupp på barn- och familjeenheten 

• Förbättrad beroendevård i samverkan med Landstinget och länets södra kommuner i ett 

gemensamt beroendecentrum 

• Utökat stöd till kvinnor och barn som lever med våld i hemmet samt behandling av män 

som slår i samverkan med länets södra kommuner 


Individ- och familjenämnd 50 924 53 972 54 317 54 316 

Jämfört föregående års budget, exkl priso 

löneuppräkning 1 000 0 0 

Ramtillskott barn- o ungdom 1 000 1 000 1 000 


Bokslut 

2007 


2008 



Plan 

2010 

Plan 






Individ- och familjenämnd 250 250 250 


48



Uppdrag 

Fullgörande, uppföljning och utvärdering av kommunens förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, 

förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola samt vuxenutbildning för 

utvecklingsstörda (grundläggande särvux och gymnasial särvux) 

samt tillsynsansvar över enskild förskoleverksamhet 



Uppdraget härrör från budget 2007 

att under planperioden ha 

inriktningen att minska antalet 

barn i förskolegrupperna, 

ökad personaltäthet 

FC, barn- och utbildningsförvaltning 


• Förberedelser inför ny gymnasiereform 

• Samarbets-/samverkansavtal, närliggande kommuners samverkan kring gymnasiefrågor 

• i en gemensam strävan att stärka och utveckla hela området till en attraktiv gymnasieregion 

med utbildning av hög kvalitet. 

• Ett gemensamt intagningskansli avseende gymnasieintag för Kalmar, Nybro, Oskarshamn 

m fl förväntas tas i bruk inför läsåret 2009/2010 

• Ny- och ombyggnad av Hanemålaskolan 

• Skolpolitiska frågor 

• Ny skollag förväntas träda i kraft 2011 

• Fortsatt elevminskning mest markant år 7-9 

• Personalreduceringsåtgärder 

• Ny förskole- och skolplan 

Organisation 


Barn- och utbildningsförvaltning 

Resursgrupp 

Verksamhetsområdet 

Gymnasieskola 


Paradiset 


Hanemåla 


Madesjö 

49


Ekonomifakta 


Barn- och utbildningsnämnd 350 686 338 475 338 672 341 739 

Jämfört föregående års budget, exkl priso 

löneuppräkning -8 280 1 428 3 448 

Hyreskompensation nya investeringar -68 1 818 5 266 

Ramtillskott 1 500 1 500 1 500 

Köp av vuxenutbildning till KSK -9 000 -9 000 -9 000 

Justering pga måltidsutredning -712 -1 170 -1 170 


Bokslut 

2007 


2008 



Plan 

2010 

Plan 






Barn- och utbildningsnämnd 2 200 2 500 2 200 

Inventarier Hanemåla skola 0 300 

Ramanslag 2 200 2 200 2 200 

50



1. Nämnd ska, inom de ekonomiska ramarna, målen och riktlinjerna, som fastställts av 

kommunfullmäktige, utföra en god och effektiv verksamhet. Nämnds verksamhetsområde 

och uppgifter framgår av dess reglemente. 

2. Den av kommunfullmäktige fastställda budgeten är en nettoram. Nämnd ska därför upp 

rätta en mer detaljerad internbudget. 

3. Så snart avvikelse befaras eller har konstaterats är nämnd skyldig att vidta åtgärder 

inom ramen för sina befogenheter. Om sådana åtgärder inte bedöms som tillräckliga för 

att täcka eventuellt underskott eller för att korrigera verksamheten är nämnd skyldig 

att hos kommunfullmäktige väcka förslag till finansiering av budgetavvikelsen. 

4. Samtliga nämnder/styrelsen tillämpar bruttobudgetering och bruttoredovisning för att 

uppnå jämförbarhet mellan budget och årsredovisning. 

5. Nämnd har rätt att besluta om ändrad inriktning eller omfattning av en verksamhet om 

nämnd bedömer det lämpligt eller nödvändigt. Förändringar, som innebär antingen en 

avsevärd förändring eller är av principiell art i förhållande till mål och riktlinjer, beslutas 

av kommunstyrelsen/kommunfullmäktige. Ärendena rapporteras till kommunstyrel 

sens arbetsutskott som gör bedömningar i det enskilda fallet. 

6. Större åtgärder eller förändringar, som nämnd vidtagit eller planerar, ska löpande under 

året redovisas i ekonomirapporter till kommunstyrelsen. Om åtgärderna berör fler nämn 

der, ska samråd ske med berörda nämnder före genomförandet. 

7. Alla nämnder ska föreslå konkreta åtgärder inom sina respektive verksamhetsområden 

för att kunna lämna en internbudget för information till kommunstyrelsen i oktober, som 

ligger inom tilldelad ram. I detta uppdrag ingår även att redovisa eventuella justeringar 

i föreslaget investeringsprogram. 

8. Alla investeringar i form av renoveringar av verksamhetslokaler, som kan medfö 

ra ökade hyror, ska vara planerade och finansierade både i form av investeringsanslag 

respektive driftkostnadsökning i samarbete mellan brukare och utförare innan 

igångsättningstillstånd medges. 

9. De uppdrag som beslutades i samband med nuvarande och tidigare verksamhetsplan 

som ännu inte är verkställda eller slutredovisade, ska även gälla för verk 

samhetsplan 2009-2011. 

10. Kommunallagens krav på att det ska finnas finansiella mål och verksamhetsmässiga mål 

utifrån god ekonomisk hushållning och kommunfullmäktiges TIO huvudprinciper för 

styrning gäller. De finansiella och verksamhetsmässiga målen utifrån god ekonomisk hushållning 

ska följas upp i delårsrapporten och i årsredovisningen. 

51

Tio huvudprinciper för styrning och uppföljning 

TIO huvudprinciper för styrning och uppföljning av den 

kommunala verksamheten i Nybro kommun 

Syfte 

Styrprinciperna syftar till att tydliggöra fullmäktiges, kommunstyrelsens och nämndernas ansvar 

för styrning av den kommunala verksamheten i Nybro kommun. 

Huvudprincip 1 - Styrprinciperna ska vara gemensamma 

Föreliggande styrprinciper ska gälla för fullmäktige, kommunstyrelsen och nämnderna i Nybro 

kommun. 

Huvudprincip 2 - Gemensamma styrbegrepp ska tillämpas 

Fullmäktige, kommunstyrelsen och nämnderna ska anta inriktningsmål till vilka det finns kopplat 

ett eller flera effektmål vars ekonomiska konsekvenser anges i budgeten. 

Huvudprincip 3 – Fullmäktiges presidium ska lämna förslag på uppföljning och utvärdering 

Fullmäktiges presidium ska föreslå fullmäktige när och på vilket sätt de av fullmäktige fastställda 

målen bör följas upp och utvärderas. 

Huvudprincip 4 - Antalet fullmäktigemål ska begränsas 

Antalet fullmäktigemål får inte vara fler än fullmäktige förmår följa upp och utvärdera under en 

och samma mandatperiod. 

Huvudprincip 5 - Fullmäktige ska fastställa tidsplan för uppföljningen och utvärdering 

av nämnderna 

Uppföljningen och utvärderingen ska både gälla verksamheten och det ekonomiska utfallet. 

Fullmäktige fastställer en tidsplan över året under mandatperioden där det framgår vid vilka 

sammanträden som de olika målen avseende nämnderna ska följas upp och utvärderas. 

De verksamhetsinriktade målen ska, enligt lag, följas upp i årsredovisningen och i delårsrapporten. 

Mål som gäller för ett år bör följas upp årsvis av fullmäktige. Mål som gäller för mandatperioden 

bör normalt följas upp och utvärderas minst en gång per mandatperiod i god tid 

före periodens utgång. 

Huvudprincip 6 - Fullmäktige ska styra genom att utkräva ansvar 

Fullmäktige får inte ta befattning med den förvaltning som sker i nämnd. 

Nämnden ska dock till fullmäktige redovisa befarade avvikelser i förhållande till de av fullmäktige 

fastställda ekonomiska och verksamhetsmässiga målen. 

Fullmäktige kan vid denna uppföljning besluta om ändrade mål eller medel för nämnden. (Förutsatt 

att beredningskravet enl. kommunallagen är uppfyllt) 

Om fullmäktige bedömer att inte några av dessa åtgärder är lämpliga återstår endast alternativet 

att återkalla uppdragen i nämnden. 

Huvudprincip 7 - Rätten att klassa vardagliga beslut som verkställighet ska nyttjas 

Nämnderna ska sträva efter att nyttja friheten att klassa vardagliga beslut som verkställighet. 

Verksamhet som nämnderna väljer att klassa som verkställighet förutsätts styras genom att 

52

Tio huvudprinciper för styrning och uppföljning 

nämnderna antar inriktningsmål med tillhörande effektmål. 

Huvudprincip 8 - Inga beslut ska fattas på nämndnivå som enligt lag kan delegeras 

Nämnderna ska delegera och decentralisera ansvar och befogenheter. En strävan bör vara att 

inga beslut fattas på nämndnivå som enligt lag kan delegeras. Den delegerade beslutanderätten 

bör vara decentraliserad, innebärande att delegerade beslut normalt bör fattas på nivåerna under 

förvaltningschef. 

Huvudprincip 9 - Resultatperspektivet ska prioriteras 

För drift av kommunal verksamhet krävs resurser. 

Resurserna kan tas i anspråk genom olika arbetssätt. 

Resurserna och arbetssättet har inget egenvärde utan de syftar till ett resultat. 

Fullmäktige, kommunstyrelsen och nämnderna ska formulera mål som tar sikte på vad verksamheten 

syftar till i ett fullmäktige-, kommunstyrelse- respektive nämndperspektiv. 

Resultatet ska således prioriteras. 

Nämnderna är ansvariga för att inte överskrida sina budgetar. Ett resursperspektiv i denna mening 

är också prioriterat. 

Huvudprincip 10 - Nämndernas kvalitetsuppföljning ska redovisas i fullmäktige 

Fullmäktiges presidium ska i samband med de årsvisa uppföljningarna och utvärderingarna 

redovisa för fullmäktige i vilken utsträckning och på vilket sätt nämnderna arbetar med kvalitetsutveckling. 

Av redovisningarna ska framgå vilka intressenter som nämnderna inriktat sitt 

kvalitetsarbete på och i vilken utsträckning de bedömer att utfallet av verksamheten stämmer 

med intressenternas förväntningar. 

När verksamhetens kvalitet ska avgöras bör om möjligt konsumentens förväntningar prioriteras. 

53

Ordlista 

Ordlista 

Resultatplan - visar de budgeterade kostnader 

och intäkter samt resultat. 

Balansplan - visar de budgeterade anläggningstillgångar, 

omsättningstillgångar, eget 

kapital och skulder. 

Finansieringsplan - visar hur verksamheterna 

budgetmässigt finansieras utifrån de olika 

områden löpande, investering och finans. 

Anläggningstillgång - är tillgångar som är 

avsedda för stadigvarande bruk, t ex byggnader, 

maskiner, aktier. 

Omsättningstillgång - är andra tillgångar än 

anläggningstillgångar och där avsikten med 

innehavet är att omsätta dem inom ett år, t ex 

kundfordringar, kassa och bank. 

Eget kapital - är skillnaden mellan tillgångar 

och skulder. 

Långfristiga skulder - löper på mer än ett 

år, t ex reverslån. 

Kortfristiga skulder - löper på kortare tid 

än ett år, t ex leverantörsskulder. 

Avsättning - är skulder som är osäkra till 

belopp och betalningstidpunkt. 

Soliditet - är det egna kapitalet i förhållande 

till de totala tillgångarna, nyckeltalet visar 

hur stor andel av tillgångarna som är finansierade 

med egna medel. 

Likviditet - betalningsförmågan på kort sikt, 

nyckeltalet visar kommunens betalningsberedskap. 

Nettokostnadsandel - Verksamhetens nettokostnader 

i förhållande till skatteintäkterna 

och generella statsbidrag. 

Rörelsekapital - Nettot mellan omsättningstillgångar 

och kortfristiga skulder. 

Självfinansieringsgrad av nettoinvesteringar 

- beskriver hur stor del av intäkterna 

som blir kvar att finansiera nettoinvesteringarna 

med. 

Verksamheternas självfinansieringsgrad - 

visar hur stor del av kostnaderna som finansieras 

av avgifter, hyror och specialdestinerade 

statsbidrag. 

Inriktningsmål - Visar den önskvärda inriktningen 

av verksamheten. Går ej att mäta 

direkt. 

Effektmål - Visar i vilken utsträckning verksamheten 

utvecklas enligt den önskvärda 

inriktningen. Skall gå att mäta. 

Årsarbetare – Vid beräkning av antal årsarbetare 

för timavlönad personal används 

summa utbetalda timmar under mätmånaden/165. 

Avtal AB, Allmänna bestämmelser 

ingår. Avtal som tillkommer är PAN, personliga 

assistenter, BEA, beredskapsavtalet, 

deltidsanställda brandmän samt lokala avtal. 

tkr = tusen kronor 

mnkr = miljoner kronor 

mdkr = miljarder kronor 

54

Budget och Verksamhetsplan 2009-2011(pdf,nytt ... - Nybro kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?