Bokslut 2007 - Nybro kommun

Årsredovisning 2007 

Kommunfullmäktige 2008 04 28 

1

Innehållsförteckning 

KS ordförande har ordet 

Sammanställd redovisning för koncernen 

Förvaltningsberättelse 

Omvärldsanalys 

Avstämning övergripande mål 

Finansiell analys - RK-modellen 

Finansiell analys och resultatutvärdering 

Personalredovisning 

Finansiella rapporter 

Resultaträkning 

Balansräkning 

Kassaflödesanalys 

Nothänvisningar 

Resultaträkning VA 

Balansräkning VA 

Redovisningsprinciper 

Nämndsredovisning 

Kommunstyrelsen 

Överförmyndarnämnd 

Teknisk nämnd 

Vatten och avlopp 

Samhällsbyggnadsnämnd 

Kultur- och fritidsnämnd 

Omsorgsnämnd 

Individ- och familjenämnd 

Barn- och utbildningsnämnd 

Ordlista 

Revisionsberättelse 

Sidan 

4 

5 

11 

11 

16 

21 

22 

37 

46 

46 

45 

49 

50 

59 

60 

61 

63 

63 

69 

71 

74 

77 

83 

87 

94 

97 

100 

102 

3

Kommunstyrelsens ordförande har ordet 

Kommunstyrelsens ordförande har ordet 

År 2007 har varit ett händelserikt och i flera avseenden mycket bra år för vår kommun. Resultatet 

av flera års planering har konkretiserats genom att flera stora investeringsprojekt har 

färdigställts. Exempel på detta är: 

Paradisskolan, Strandvägens äldreboende och Västra infarten. 

Bostadsmarknaden har haft sin högsta aktivitetsnivå på mycket länge. Både vårt eget bostadsbolag 

och privata aktörer har medverkat till att flerbostadshus och villor har uppförts och nya 

områden har tagits i anspråk för tilltalande byggnationer. 

Arbetsmarknaden har varit synnerligen god. Arbetslösheten har hela året legat på en total nivå 

av cirka 2 procent. Denna situation har gynnat individen, näringslivet och samhället. 

Självförsörjningsgraden har ökat, företagen har investerat och kommunens skatteintäkter har 

överträffat prognoserna. 

Vår kommun har utfört sina ansvarsfulla uppdrag gentemot medborgarna med god kvalitet. 

Som ett led i uppföljning och utvärdering av vårt gemensamma arbete har vi genomfört SCB:s 

stora medborgarundersökning för att efterhöra invånarnas uppfattning om kvalitén på våra 

tjänster. Vi arbetar för ständig förbättring i utförande och en effektiv medborgardialog för 

utveckling och uppföljning. 

Exempel på andra verktyg för detta är skapandet av vår nya hemsida och den påbörjade utgivningen 

av en informationstidning. 

Trots ett positivt, men i förhållande till målen, otillräckligt resultat, oroar underskotten i de 

verksamheter som våra nämnder ansvarar för. Obalanserna i hushållningen kräver åtgärder där 

nedskärningar, effektiviseringar, återhållsamhet, omprioriteringar kommer att bli tvingande inslag. 

Här har politiken och förvaltningarna ett högt prioriterat och krävande uppdrag att skapa 

en bättre balans och bättre måluppfyllelse med avseende på vår kommuns ekonomi. 

Sammanfattningsvis vill jag uttrycka som min uppfattning att vår kommun på ett bra sätt tar 

ansvar för våra viktiga uppgifter för våra medborgares bästa. Vi har goda grundläggande förutsättningar 

för en fortsatt bra utveckling. 

Till sist vill jag framföra ett tack till förtroendevalda, vår kommuns medarbetare och alla ideellt 

arbetande människor för ett engagerat och väl utfört arbete i samhällets tjänst. 

Markus Lund 

Kommunstyrelsens ordförande 

4



Nybro kommun presenterar årsredovisning för kommunkoncernen. 

Enligt Kommunallagen 8 kap 17 § ska årsredovisningen omfatta också sådan kommunal verksamhet 

som bedrivs i form av aktie bolag, stiftelse, ekonomisk förening eller handelsbolag. 

Avgränsning 

I den kommunala koncernen ingår helägda företag. För att ingå i koncernredovisningen ska 

kommunen ha betydande inflytande. Koncernen Nybro kommun består av ett helägt aktiebolag, 

med två helägda dotterbolag och ett dotterdotterbolag. 

Koncernredovisningen har upprättats enligt proportionell konsolide ringsmetod. Eliminering 

har gjorts för interna mellanhavanden. AB Nybro Brunn koncernen har konsoliderats i sin 

helhet. De uppgifter som ligger till grund för koncernredovisningen är nu reviderade. 

Nybro kommun 

AB Nybro Brunn 

Nybro Elnät AB 

Nybro Bostads AB 

Nybro Energi AB 

Kommunen har mindre ägarandelar i följande företag: 

Kalmar läns Trafik AB 

Kalmar läns pensionskapital förvaltning AB 

Glasriket Turism AB 

Kommunaktiebolaget 

HSB Kalmar län 

Sustainable Sweden AB 

AB Nybro Brunn 

AB Nybro Brunn skall enligt sin affärsidé ”verka för en god samhällsutveckling i alla avseenden”. 

Engagemanget för denna uppgift och detta ansvar genomförs i effektiv och förtroendefull 

samverkan med många andra aktörer inom samhälle och näringsliv. Det sker inom den kommunala 

bolagskoncernen, tillsammans med vår kommuns förvaltningar och med näringslivets 

organisationer och enskilda företag. 

För att lära av andra och få inspiration till nytänkande har styrelsen genomfört en tvådagars 

studieresa under året. Besök gjordes och möten genomfördes i Falkenbergs och Gislaveds 

kommuner. 

5

Årsredovisning och koncernredovisning för AB Nybro Brunn 

AB Nybro Brunns uppgift att skapa en i alla avseenden god samhällsutveckling blev under 

året föremål för ett medborgarmöte, ”Under Kristallkronorna”. 

Insatser har under året gjorts för att marknadsföra Nybro kommun som bostads- och etableringsplats. 

En tydlig aktivitet i denna process var evenemanget ”Nyfiken på Nybro – den 

moderna småstaden i Glasriket”. 

Mycket av styrelsens interna arbete har ägnats åt att organisera och implementera nya arbetsformer 

och organisationsstrukturer för bolaget. Den nya organisationen är i funktion från och 

med 2008. 

Under året har en industrifastigheten Hinshult 2:58 sålts till tidigare hyresgäst. 

Bolaget har inga anställda. 

Nybro Bostads AB 

Nybro Bostads AB bygger, äger och förvaltar bostäder i Nybro kommun. Uppgiften är att 

kunna erbjuda bra och miljövänliga bostäder till rimliga kostnader. 

I årets hyresförhandlingar träffades en överenskommelse med Hyresgästföreningen, som innebär 

att samtliga lägenheter höjs med i snitt 18,10 kr/m², vilket motsvarar 2,53 % på genomsnittshyran. 

Efter detta uppgår den genomsnittliga hyran för bostäder till 738 kr/m². 

Årets investeringar som uppgår till 40,9 mnkr avser till största delen nyproduktion av 17 

lägenheter i kv. Ärlan vid ishallen. Förutom detta har 26,9 mnkr lagts på periodiskt underhåll 

och reparationer av övriga fastigheter. Några av de åtgärder som kan nämnas är byte av låssystem, 

renovering av brandskadade lägenheter, lägenhetsmålningar, renovering av fjärrvärmecentraler 

samt relining av avloppsstammar. 

Försäljning av tre fastigheter i Bokenområdet har skett under året. Den totala reavinsten på 

dessa försäljningar uppgår till 1,9 mnkr. 

Antalet förvaltade objekt: 

2007 2006 2005 2004 

Bostadslägenheter 1 933 1 926 1 973 1 944 

Lokaler 358 357 183 175 

Garage 365 296 293 295 

P-platser 967 803 633 626 

3 623 3 382 3 082 3 040 

Uthyrningsgraden ligger kvar på en hög nivå trots att innevånarantalet fortsätter att minska i 

Nybro kommun. Lägenheterna i centralorten blir uthyrda så fort som det blir något ledigt, i 

vissa av småorterna är däremot efterfrågan svagare. Efterfrågan på de nybyggda lägenheterna 

i kv. Ärlan var stor och samtliga lägenheter var uthyrda innan projektet var färdigställt. 

Vid årsskiftet 2007/2008 uppgick antalet outhyrda lägenheter till 11 (20), vilket motsvarar 0,6 

6


(1,0) % av beståndet, varav 5 (14) utanför centralorten. 

Medeltalet anställda har under året varit 36 personer. 

Nybro Elnät AB 

Syftet är att äga elnätsanläggningar och främja distribution av el jämte handel från förråd. 

Bolaget är verksamt inom Nybro tätort med kringliggande landsbygd inom ett område av ca 5 

km radie och inom Alsterbro-området, beläget i kommunens norra del samt ett mindre område 

beläget i Kalmar kommun. 

Den totala energiomsättningen i nätverksamheten uppgick till 176 576 MWh (179 725 MWh 

2006) vilket motsvarar en minskning med 1,8 % vid jämförelse med 2006. 

Nybro Energi AB 

Målet för verksamheten är att bedriva distribution av värme (fjärrvärme). Syftet är att enligt 

god ekonomisk och teknisk praxis effektivt utnyttja resurserna till att främja en god energiförsörjning. 

Verksamheten bedrivs inom Nybro kommun. 

Bolaget är ett helägt dotterbolag till Nybro Elnät AB (Org.nr. 556058-4897), som i sin tur är 

helägt av AB Nybro Brunn (Org.nr. 556137-5451). 

Antal anställda i koncernen 

2007 2006 2005 2004 

Kommunen 1817 1 761 1 803 1 821 

AB Nybro Brunn 0 0 0 0 

Nybro Bostads AB 36 33 33 30 

Nybro Elnät 24 25 25 23 

1 877 1 819 1 861 1 874 

Årets Resultat 

2007 2006 2005 2004 

Kommunen 3 679 21 914 14 610 8 262 

Nybro Bostads AB 2 398 2 213 6 594 4 188 

Nybro Elnät AB 6 369 1 245 8 347 5 345 

AB Nybro Brunn -2 067 -2 516 -2 446 -3 688 

Nyckeltal 

2007 2006 2005 2004 

Nettokostnadsandel 84,6 84,6 83,2 84,6 

(exkl. nyintjänade pensioner och 

avskrivningar) 

Soliditet % 32,0 34,9 35,0 34,2 

Rörelsekapital tkr -55 673 -80 978 -44 773 -39 039 

Balanslikviditet % 73,8 62,5 77,8 80,6 

7


Nettokostnadsandelen är oförändrad mot föregående år. 

Soliditeten har minskat. 

Rörelsekapitalet har förbättrats under året. 

Definition av nyckeltal: 

Nettokostnadsandel: Verksamhetens nettokostnader exkl. avskrivningar och intjänade pensioner 

(inkl. löneskatt) i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag. 

Soliditet: Eget kapital i förhållande till totala tillgångar. 

Rörelsekapital: Nettot mellan omsättningstillgångar och de kortfristiga skulder. 

Balanslikviditet: Omsättningstillgångar i förhållande till kortfristiga skulder. 

Resultaträkning sammanställd redovisning 2007 

Bokslut 

2007 


2006 

Verksamhetens intäkter 366 802 351 510 

Verksamhetens kostnader -1 095 009 -1 037 206 

Avskrivningar -65 651 -62 278 

Verksamhetens nettokostnader -793 858 -747 974 

Skatteintäkter 641 928 606 667 

Generella statsbidrag 188 880 182 142 

Finansiella intäkter 5 603 3 270 

Finansiella kostnader -29 796 -19 329 

Resultat efter skatteintäkter och finansnetto 12 757 24 776 

Uppskjuten skattekostnad 0 -749 

Aktuell skattekostnad -2 378 -764 

Förändring av eget kapital 10 379 23 263 

Balansräkning sammanställd redovisning 2007 




2006 

Tillgångar 

Anläggningstillgångar 

Materiella anläggningstillgångar 

Byggnader, mark och anläggningar 1 183 070 1 049 773 

Inventarier 150 664 139 615 

Finansiella anläggningstillgångar 

8





2006 

Värdepapper, andelar o bostadsrätter 1 423 495 

Långfristiga fordringar 423 2 294 

Summa anläggningstillgångar 1 335 580 1 192 177 

Omsättningstillgångar 

Förråd 4 713 5 094 

Kortfristiga fordringar 68 190 83 003 

Placerade pensionsmedel 44 945 36 179 

Likvida medel 34 292 10 939 

Summa omsättningstillgångar 152 140 135 215 

Summa tillgångar 1 487 720 1 327 392 

Eget kapital, avsättningar och skulder 

Eget kapital 

Eget kapital 468 570 440 604 

Förändring av eget kapital (årets resultat) 10 379 23 263 

Summa eget kapital 478 949 463 867 

Avsättningar 

Avsättningar för pensioner 25 278 18 466 

Avsättning för uppskjuten skatt 20 990 20 174 

Summa avsättningar 46 268 38 640 

Skulder 

Långfristiga skulder 754 784 608 692 

Kortfristiga skulder 207 719 216 193 

Summa skulder 962 503 824 885 

Summa eget kapital, avsättningar och skulder 1 487 720 1 327 392 

Panter och ansvarsförbindelser 

Pensionsförpliktelser inkl. löneskatt 484 431 423 521 

Fastighetsinteckningar 112 487 112 487 

9




2006 

Fastighetsinteckningar, ej pantsatta 37 858 41 565 

Borgensförbindelser 6 324 6 728 

Kassaflödesanalys, sammanställd redovisning 2007 

2007-01-01 


2006-01-01 

2006-12-31 

Den löpande verksamheten 

Årets resultat 10 379 23 263 

Justering för av- och nedskrivningar 65 651 62 278 

Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster 816 216 

Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 76 846 85 757 

Ökning/minskning av kortfristiga fordringar 6 047 -9 545 

Ökning/minskning av förråd och varulager 381 -695 

Ökning/minskning av kortfristiga skulder -8 474 14 778 

Medel från den löpande verksamheten 74 800 90 295 

Investeringsverksamheten 

Förvärv av materiella anläggningstillgångar -216 860 -161 549 

Försäljning av materiella anläggningstillgångar 18 504 9 163 

Förvärv av finansiella anläggningstillgångar -928 0 

Medel från investeringsverksamheten -199 284 -152 386 

Förändring av rörelsekapital -124 484 -62 091 

Finansieringsverksamheten 

Nyupptagna lån 166 145 54 363 

Amortering av skuld -20 179 -23 843 

Ökning/minskning av långfristiga fordringar 1 871 -113 

Medel från finansieringsverksamheten 147 837 30 407 

Årets kassaflöde 23 353 -31 684 

Likvida medel vid årets början 10 939 42 623 

Likvida medel vid årets slut 34 292 10 939 

10



Omvärldsanalys - ekonomi 

Hjulen i svensk ekonomi snurrar långsammare 

Tillväxten i svensk ekonomi har bromsat in. En fortsatt relativt stark men avtagande 

global tillväxt, en god inkomstutveckling för hushållen samt en expansiv finanspolitik 

bidrar till att BNP stiger med i genomsnitt 2,9 procent per år 2008 och 2009. Den snabba 

sysselsättningsutvecklingen saktar in och sysselsättningen ökar med 65 000 personer 

2008 och 20 000 personer 2009. Löneökningstakten växlar upp, livsmedels- och energipriserna 

stiger snabbt och inflationen överstiger målet 2008. Riksbanken höjer räntan 

till 4,50 procent under hösten 2008 och låter därefter reporäntan ligga kvar på denna 

nivå. Detta är sammanfattningsvis vad Konjunkturinstitutet förutspår i sin omvärldsanalys 

från februari 2008. 

Tillväxten i OECD-området har försvagats påtagligt till följd av turbulensen på de finansiella 

marknaderna och de höga energi- och livsmedelspriserna. Det är svårt att med större säkerhet 

bedöma djupet och varaktigheten i konjunkturnedgången inom OECD-området men Konjunkturinstitutet 

bedömer att den mest sannolika utvecklingen är att konjunkturavmattningen blir 

måttlig och relativt kortvarig och att den amerikanska ekonomin mjuklandar utan att hamna 

i en recession. I USA ökar BNP-tillväxten successivt, efter en mycket svag utveckling under 

inledningen av 2008. Såväl investerings- som konsumtionstillväxten ökar. Konjunkturnedgången 

i USA bryts därmed mot slutet av 2009. Den globala tillväxten dämpas 2008 och 

2009, men förblir hög då den starka tillväxten i många tillväxtekonomier fortsätter. 

Svensk ekonomi bromsar in 

Tillväxten i den svenska ekonomin har bromsat in främst på grund av vikande exporttillväxt. I 

fjol bedöms BNP-tillväxten ha uppgått till 2,7 procent. Svag exportorderingång och försiktiga 

hushåll bidrar till att dämpa tillväxten under inledningen av 2008. Därefter växer exporten något 

snabbare. Stigande sysselsättning och högre löner bidrar till att hushållens reala inkomster 

utvecklas starkt 2008—2009, trots att inflationen blir hög 2008. När osäkerheten på de finansiella 

marknaderna minskar bedöms hushållen åter öka konsumtionen snabbare. 

Från andra kvartalet 2008 och framåt ökar BNP gradvis något snabbare och tillväxten hamnar 

på 3,0 procent 2008 och 2,8 procent 2009, vilket ligger över genomsnittet för de senaste 

decennierna. Korrigerat för variationer i antalet arbetsdagar mellan åren, vilket bättre avspeglar 

konjunkturutvecklingen, beräknas BNP-tillväxten ha blivit 2,8 procent 2007 och blir 2,7 

procent i år och 2,9 procent 2009. 

Sysselsättningstillväxten dämpas 

Under 2007 beräknas antalet sysselsatta ha ökat med 2,4 procent eller med 106 000 personer. 

Efter det första kvartalet 2008 dämpas sysselsättningsutvecklingen och uppgången i antalet 

arbetade timmar. Sammantaget ökar sysselsättningen med 65 000 personer i år och med 20 

000 personer 2009. Arbetslösheten har fallit i rask takt under de senaste två åren, från 7,7 procent 

2005 till 6,1 procent av arbetskraften 2007. Åren 2008 och 2009 bromsas nedgången och 

arbetslösheten uppgår till 5,6 procent respektive år. 

11


Konjunkturinstitutet har uppskattat sysselsättningseffekterna av de politiska förslagen i 

budgetpropositionen för 2008 och bedömer att det förstärkta jobbskatteavdraget ökar antalet 

arbetade timmar på lång sikt med 0,30 procent, vilket motsvarar cirka 13 000 personer. 

Förändringen i sjukförsäkringen, åtgärder för att förbättra rehabilitering och begränsningar i 

arbetslöshetsförsäkringen för deltidsarbetslösa bedöms också ha en något positiv inverkan på 

sysselsättningen. Vårdnadsbidraget, de höjda indirekta skatterna och den förändrade kapitalvinstbeskattningen 

på bostäder bedöms däremot påverka sysselsättningen negativt. 

Hög inflation 2008 och reporäntan höjs i ytterligare två steg 

Lönerna ökar snabbare på grund av ett något stramt arbetsmarknadsläge och högre löneavtal. 

Det stigande kostnadstrycket bidrar, tillsammans med högre livsmedels- och energipriser, till 

att inflationen ökar snabbt och överstiger målet 2008. KPI-inflationen blir i år 3,7 procent. 

Riksbanken fortsätter därför att höja reporäntan i ytterligare två steg under 2008, till 4,25 procent 

under det andra kvartalet och till 4,50 procent under det fjärde kvartalet, varefter reporäntan 

ligger kvar på denna nivå under prognosperioden. Åtstramningen av penningpolitiken 

bidrar tillsammans med lägre prisökningar på energi och livsmedel till att inflationen faller 

tillbaka 2009. I termer av KPI uppgår den då till 2,8 procent. 

Offentliga finanserna 

Konjunkturavmattningen medför ingen påtaglig försvagning av de offentliga finanserna. 

Inhemsk efterfrågan, och därmed viktiga skattebaser, utvecklas relativt starkt samtidigt som 

de offentliga utgifterna minskar som andel av BNP. De offentliga finanserna uppvisar överskott 

som är betydligt större än överskottsmålet under prognosperioden. Konjunkturinstitutet 

bedömer att det finns ett utrymme för expansiv finanspolitik 2009 på cirka 20 miljarder kronor 

utöver det som följer av redan föreslagna och aviserade åtgärder. 

Risker: fördjupad internationell kris 

Den osäkerhet som omgärdar prognosen är större än normalt. Risker finns främst på nedsidan, 

bl.a. i form av en fördjupad internationell finanskris med en svagare internationell konjunkturutveckling 

som följd. Om inte tillväxten i den svenska varuexporten och hushållskonsumtionen 

vänder upp en bit in på 2008 kommer BNP att utvecklas svagare 2008 och 2009. 

Omvärldsanalys - Nybro kommun 

Under 2007 har utvecklingskraften i Nybro kommun i flera avseenden varit god. Arbetsmarknaden 

har fungerat väl med hög sysselsättningsgrad och en mycket låg arbetslöshet, som 

under större delen av året varit totalt cirka 2 procent. 

Investeringsnivåerna har varit höga inom både privat och offentlig verksamhet. Exempel på 

detta är: 

• kommunens, Vägverkets och Banverkets gemensamma satsningar i och kring projektet 

”Västra infarten” 

• upprustningen av järnvägen och stationsområdet har påbörjats 

• flera nya bostadsområden har färdigställts 

• villabyggandet har en aktivitetsnivå, som vi inte upplevt på mycket länge 

• stora kommunala framtidsinvesteringar i skolor och äldreboenden har blivit klara 

under året 

• flera företag inom tillverkningsindustrin och transportnäringen har påbörjat stora investeringar 

12


Dessa exempel på framtidsinvesteringar i vår kommun i kombination med den allmänt mycket 

goda utvecklingen i vår omvärld har varit betydelsefulla bidrag till den goda tillväxten och 

den upplevda utvecklingskraften i vår kommun. 

Högskoleverksamheten i ”Länets designcentrum” Pukeberg har utökats med ytterligare en 

utbildning. 

Aktiviteterna i Pukebergsområdet med Designhögskola, Designarkivet och Konstnärsateljéerna 

samt uppmärksammade framgångar för flera av våra designintensiva företag har stärkt 

bilden av Nybro kommun som regionens designcentrum. 

I arbetet med utvecklingsfrågorna finns målsättningen att öka antalet inflyttade personer till 

1 000 individer om året. Målet nåddes inte fullt ut, men 979 inflyttare medförde ett positivt 

netto. Trots det blev det en liten befolkningsminskning på grund av det demografiska födelseunderskottet. 

Kommunens invånarantal uppgick vid årets slut till 19 643 personer. 

Nybro kommun och Nybro Företagsgrupp arbetar tillsammans för att i alla avseenden stärka 

vår kommuns konkurrens och attraktionskraft. En framgångsrik punkt på den agendan under 

2007 var evenemanget ”Nyfiken på Nybro”. 

Under året har diskussionen om ny regionindelning påbörjats utan att nya strukturer ännu kan 

fastställas. Nybros läge mellan Kalmar och Växjö är i detta sammanhang en styrka. Kraften 

i det geografiska stråket kommer också att stärkas av den beslutade sammanslagningen av de 

båda lärosätena Växjö Universitet och Högskolan i Kalmar. 

Bilden av Nybro kommun och dess identitet har också stärkts av framgångar och en hög aktivitetsnivå 

inom idrottens och kulturens områden. Ett omfattande och engagerat föreningsliv 

bidrar till att trivsel, trygghet, samhörighetskänsla och tillit ökar. 

Det sociala kapitalets styrka har en stor betydelse för en väl fungerande demokrati och en 

hållbar tillväxt. För att ytterligare stärka denna dimension i det kommunala uppdraget har 

beslut fattats om att skapa ett flerdimensionellt och förvaltningsövergripande sekretariat för 

hållbar utveckling. Andra åtgärder som vidtagits inom detta ansvarsområde är ett utökat engagemang 

i frågorna om kvalitet, brukarmedverkan och medborgardialog. 

Nybro kommun deltar i ett regionalt samverkansarbete, vars plattformar består av det egna 

länet, Glasriket och Kommuner i Sydost. Samarbetets innehåll berör i olika konstellationer 

allt från myndighetsutövning till besöksnäringen. 

Några händelser i korthet 

• en omfattande medborgarundersökning har genomförts tillsammans med SCB. Resultatuppföljning 

av undersökningen har genomförts under hösten 2007. 

• under året har Nybro Bostads AB och privata fastighetsbolag fortsatt sin byggnation 

av bostäder. Flera bostäder blir inflyttningsklara under året. 

• invigning har skett av OG-hallen, en ny idrotts- och bollhall. 

• gemensam överförmyndarnämnd med Emmaboda, Torsås och Uppvidinge kommuner 

har införts. 

13


• synpunktsoch klagomålshantering har införts för samtliga nämnder. 

• ny- och ombyggnad av Västra förbifarten har genomförts. 

• hemsjukvården från Landstinget är överförd till kommunerna i Kalmar län, däribland 

Nybro kommun, från och med år 2008. Ett stort arbete har genomförts för att bereda 

denna verksamhetsövergång, under 2007. 

• kommunen är från och med år 2007 medlem i Kommuninvest ekonomiska förening. 

• fastigheten Parken 1 (Stora Hotellet) har sålts och det pågår en rättslig tvist med den 

tidigare arrendatorn. 

• avtalet med Accelerated Wireless AB (fd Atenit Communication) avseende utbyggnad 

av trådlöst bredband har sagts upp under år 2006. Accelerated Wireless har sedermera 

försatts i konkurs. Bankgaranti finns utställd som ska kompensera kommunen 

för vissa kostnader, i årsredovisningen förutsätts bankgarantin gälla. Avtal tecknades 

med ny leverantör år 2006. Regionförbundet svarar, i egenskap av huvudman, för den 

rättsliga processen, vilken fortfarande inte är löst. 

Framtiden 

Den allmänt mycket goda ekonomiska och arbetsmarknadspolitiska situationen i vår omvärld, 

äger naturligtvis sin motsvarighet i vår lokala situation på dessa områden. Nybros starkt internationaliserade 

näringsliv har länge gynnats av den uthålliga internationella högkonjunkturen. 

Den tillverkande industrin uppvisar många goda exempel på framgångar. Detta gynnar naturligtvis 

de delar av näringslivet som servar de varuproducerande företagen. Detta märks tydligt 

inom logistik och transportnäringen inom vilken flera företag planerar för nya investeringar. 

Nybro stärker på detta sätt sin ställning som ett effektivt och framsynt transportcentrum. 

En helt ny situation är det faktum att produktionen av enfamiljs villor åter har kommit igång 

efter flera år med endast enstaka byggnationer av den här typen. Villabyggnationen pågår både 

på sedan tidigare befintliga och nyanlagda exploateringsområden. För att kunna svara upp mot 

en fortsatt efterfrågan på detta område pågår en omfattande planeringsprocess i vår kommuns 

regi. Ett arbete som utförs både med avseende på förtätning och på utvidgning. 

Nybros läge mitt i den ekonomiska kraftlinjen mellan Kalmar och Växjö ger oss möjligheter. 

Stora infrastruktursatsningar förstärker denna situation. Banverket har påbörjat sina investeringar 

för effektivare och snabbare person- och godstransporter. Dessa satsningar innehåller 

också en betydande potential av hållbar skönhet i natur, kultur och stadsmiljö. 

I vårt geografiska område, kompletterat med Öland, har ett samarbete inletts för att ytterligare 

stärka besöksnäringens ställning i sydöstra Sverige med fokus på ”varumärkena” Öland, Kalmar 

och Glasriket. 

När det gäller gränsöverskridande samverkan har vår kommun organiserat och formaliserat 

ett samverkansarbete kring landsbygdsutveckling med fem andra kommuner. Vi skall tillsammans 

utgöra ett så kallat LEADER-område. Dessutom är vår kommun en del av EU:s nya Mål 

2-område Småland, Öland och Gotland. 

Från och med 2008 implementerar vår kommun en ny organisation och nya arbetsformer 

för engagemanget i tillväxt och utvecklingsfrågor. Vår kommuns koncern – moderbolag 

AB Nybro Brunn blir ansvarigt för arbetet med näringslivs-, vuxenutbildnings-, kompetens- 

14


utvecklings- och projektarbetsfrågor. I denna process förstärks också samarbetet med Nybro 

Företagsgrupp. 

Nybro kan och måste, i en alltmer hårdnande konkurrens, marknadsföra ”Den moderna småstaden 

i Glasriket” med sina unika strukturella småskaliga fördelar och en vinnande kommunikativ 

vänlighet i möten mellan människor. 

En, i alla avseenden, attraktiv stad med en vacker och levande landsbygd. Det är så, både bilden 

av och verkligheten i Nybro kommun, måste upplevas. I en värld med snabbt tilltagande 

globalisering är naturligtvis händelser på den internationella arenan och i världssamfundet av 

stor betydelse för utvecklingen i vår kommun. 

Befolkningsutveckling 

Något som är av stor betydelse för kommunen är befolkningsutvecklingen. Per den 1 november 

2007 uppgick befolkningen till 19 584 personer. Vid årsskiftet 06/07 uppgick antalet 

invånare till 19 680 personer och vid årsskiftet 07/08 uppgick antalet invånare till 19 643. 

En minskning av folkmängden med 50 personer kan generellt sägas att det innebär cirka 2 

miljoner kronor i lägre skatteintäkter. Förhoppningsvis ökar inflyttningen när aktuella bostadsbyggnadsprojekt 

blir genomförda. Befolkningens struktur och förändringar över tiden är viktiga 

planeringsförutsättningar för en god samhällsutbyggnad. Den stora utmaningen för Nybro 

är att skapa en attraktiv miljö för inflyttning och permanentboende i vår kommun. 

God ekonomisk hushållning och balanskrav 

Kommunallagen anger att kommunerna ska ha en god ekonomisk hushållning. Det viktigaste 

styrinstrumentet för att uppnå detta är budgeten. Nämndernas förmåga att bedriva sin verksamhet 

inom budgetramarna är en grundläggande förutsättning för god ekonomisk hushållning. 

Kommunallagen kräver att kommunen formulerar finansiella mål, för att betona att ekonomin 

är en restriktion för verksamhetens omfattning. Vidare krävs mål för verksamheten som är av 

betydelse för god ekonomisk hushållning, för att visa hur mycket av de olika verksamheterna 

som ryms inom de finansiella målen. 

Den kommunala ekonomin har under den senaste tioårsperioden befunnit sig i ett besvärligt 

läge. Från och med år 2000 infördes det så kallade balanskravet, vilket innebär att kommunen 

ska ha en ekonomi i balans. 

Med det ekonomiska resultatet för 2007 som uppgår till 3,7 mnkr, kommer balanskravet att 

klaras men är otillräckligt för Nybro kommun i förhållande till kommunens definition av god 

ekonomisk hushållning som utformas i tre effektmål, se nedanstående avsnitt. 

15


Avstämning av övergripande mål för Nybro kommun och dess bolag 

Samtliga mål som finns angivna i budgeten för 2007 arbetas om inför budget 2009. Vi gör i 

nedanstående tabell en avstämning av målen som finns angivna i budgeten för 2007 men målen 

är inte i sin helhet möjliga att stämma av. 

Inriktningsmål Effektmål Avstämningskommentarer 

Nybro kommun ska ha en 

god ekonomisk hushållning. 

• Kommunen ska långsiktigt 

nå ett resultat per år om 15 

miljoner kronor. 

• Nuvarande långfristiga 

låneskuld ska amorteras med 

minst 5 % per år. 

• Avsättning ska göras för 

kommande pensioner med ett 

belopp motsvarande minst 6 

mnkr per år. 

• Målet är inte uppfyllt för 

det enskilda året 2007. Men, 

målet är av långsiktig karaktär. 

• Vid budgetens fastställande 

uppgick den beräknade långfristiga 

låneskulden till 296 

mnkr. Amortering har gjorts 

med nästan 18 mnkr. Målet 

är uppnått. 

• Avsättning har gjorts med 6 

mnkr. Målet är uppfyllt. 

Nybro kommun ska öka 

attraktionskraften för att nå 

en positiv befolkningsutveckling. 

Kommunen ska ha 

ambitionen att bli regionens 

bästa landsbygdskommun. 

• Befolkningen ska öka under 

planperioden med 150 

personer. 

• Kommunen ska öka attraktionskraften 

genom god 

näringslivs- och samhällsutveckling. 

• Kommunen ska genom 

flera projekt arbeta för en 

ökad delaktighet för det unga 

Nybro. 

• Det är ett långsiktigt mål. 

Under år 2007 är målet inte 

uppfyllt. 

• Kommunen arbetar vidare 

med ett gott näringsliv för 

ögonen. Kommunen har en 

mycket låg arbetslöshet. 

Målet ses över 2008. 

• Kommunen verkar för ökad 

delaktighet för det unga 

Nybro. Exempel är ”Under 

Kristallkronorna”. Målet ses 

över 2008. 

16



Invånarna i Nybro kommun 

ska känna sig trygga och få 

god service. 

• Det antal invånare som känner 

sig trygga ska öka tydligt 

från de nuvarande nivåer i 

de undersökningar som görs 

i samverkan med polis och 

kommun. 

• Kontinuerliga mätningar 

görs och det finns ett gott 

samarbete mellan polis och 

kommun. Målet ses över 

2008. 

Vi mår bra av att arbeta i 

Nybro kommun. Alla medarbetare 

medverkar till att 

skapa den goda arbetsplatsen. 

Vi har ett klimat som genomsyras 

av tillit. 

• Minst 95 % av kommunens 

invånare ska känna att 

de får god service. 

• Minst 80 % av våra medarbetare 

ska ”på det hela 

taget” vara nöjd eller mycket 

nöjd med personalpolitiken i 

kommunen. 


ska regelbundet, varje 

vecka nyttja något av kommunens 

friskvårdserbjudanden 

(friskvårdsanläggning, 

t.ex. Balders gym, fria bad 

i simhallen, ”500-kronan” 

e.t.c.) d.v.s. bidra till egen 

förebyggande, positiv pulshöjande 

friskvård. 

• Sjukfrånvaron mätt i tillgänglig 

ordinarie arbetstid 

ska understiga 7 % under 

2007. 

• Antalet medarbetare som 

är föremål för rehabiliteringsinsatser 

ska minska med 

10 % varje år under perioden 

2007-2009. Målet är att 

understiga 140 stycken november 


• Andelen månadsavlönade 

vikarier och övriga visstidsanställda 

i relation till samtliga 

anställda ska vara under 

10 % på varje förvaltning. 

• God service är viktig. 

Målet är inte mätt under 


•De två första effektmålen 

kommer vi att kunna mäta 

under 2008, i takt med att 

monologerna genomförs (enkäterna) 

på förvaltningarna. 

• Vi konstaterar att sjukfrånvaron 

uppgår till 7,5 %, 

målet har inte uppnåtts. 

• Resultatet blev 144 medarbetare, 

målet är inte nått. 

• Målet är inte uppnått. Ligger 

kring 12,5 %. 

17



• Andelen timanställda 

vikarier ska minska med 10 

% under perioden (130 årsarbeten 

2005). 

• Principen Rätt till heltid, 

möjlighet till deltid, ska 

eftersträvas. Det ska eftersträvas 

att omvandla timanställda 

och tidsbegränsade 

anställningar till tillsvidareanställningar. 

Ett led i en 

sådan utveckling kan vara 

pooltjänster, att i så stor 

utsträckning som möjligt 

undvika delade turer, för att 

de anställdas arbetstider ska 

innehålla en sammanhållen 

arbetsdag. 

• Nytt avtal har slutits om 

flyttbar tur, vilket innebär 

ökad möjlighet att erbjuda 

högre sysselsättningsgrad. 

Ett långsiktigt mål, som delvis 

är uppfyllt. 

Inflytande och delaktighet, samverkan 


I Nybro kommun kan vi 

påverka den egna verksamhetens 

mål, arbetsinnehåll, 

arbetstider med mera. Detta 

leder till engagemang, trivsel 

och effektivitet. 

• Arbetsplatsmöten (dialog 

mellan anställd och arbetsledning) 

ska genomföras regelbundet 

och minst en gång 

per månad. 

•Kommer att mätas under 

2008. 


ska känna till dels 

den egna verksamhetens mål 

och handlingsplan, dels kommunens 

övergripande mål. 

• Kommer att mätas under 

2008. 


ska känna att givna 

befogenheter motsvarar det 

ansvar som medarbetaren har 

i sitt arbete. 


2008. 

18


Lust att lära, rätt kompetens, aktiv lönepolitik 


Vi lever och lär genom 

förändring och förbättring. 


ska anse att de har 


2008. 

Lärandet sker dagligen, bland goda möjligheter att utvecklas 

annat i form av dialoger med 

och växa i arbetet. 

kommuninvånare och medarbetare 

samt genom nya 

arbetsuppgifter. Det lönar sig 

att göra ett bra jobb. 

• Minst 80 % av alla medarbetare 

ska uppleva att lönen 

beror till stor del eller helt 

på arbetsresultatet och att det 

går att påverka lönen genom 

arbetsinsatsen. 


2008. 

Aktivt ledarskap 


I Nybro kommun har vi 

chefer som tar ansvar för 

sina uppdrag. Våra chefer är 

trygga och utövar ett kommunikativt 

ledarskap. 

• Chefer i Nybro ska som 

regel ha färre än 40 tillsvidareanställda 

direkt underställda. 

• I regel färre än 40 tillsvidareanställda 

under varje 

chef, målet är uppnått. 

• Minst 80 % av medarbetarna 

ska känna stort förtroende 

för närmaste chef samt 

uppleva ett aktivt ledarskap. 


2008. 

• Samtliga chefer ska genomföra 

strukturerade samtal 

tillsammans med alla sina 

medarbetare om arbete, 

utveckling och lön minst en 

gång per år. 


2008. 

Jämställdhet 


I Nybro kommun har kvinnor • Nybro kommun har minst • Målet är långsiktigt och är 

och män samma chans till utveckling 

två kvinnliga förvaltnings- 

inte uppnått. 

och karriär. Kvinnor chefer/bolagschefer (eller 

och män behövs i alla jobb motsvarande) senast 2010. 

och på alla nivåer. 

• Kommunen ska genom 

flera projekt arbeta för ökad 

jämställdhet. 

• Sekretariatet för hållbar 

utveckling kommer att driva 

jämställdhetsfrågor i form av 

jämställd kommunal service. 

Påbörjas under 2008. 

19


Avstämning av verksamhetsmål 

Avstämning av övriga verksamhetsmål utifrån god ekonomisk hushållning är inte möjlig att 

genomföra i dagsläget. Inom kommunens nämnder finns för närvarande flera mål antagna men 

de är i sin helhet inte kopplade till god ekonomisk hushållning d.v.s. att de inryms inom budgeten. 

Ett särskilt uppdrag har givits i samband med beslut av Budget- och verksamhetsplan 

2009 – 2011 att genomgång av målen ska ske. 

20

Finansiell analys 

Finansiell analys - RK-modellen 

RK-modellen: fyra aspekter vid finansiell bedömning 

RK-modellen är en finansiell analysmodell för att kartlägga och analysera resultat, finansiell 

utveckling och finansiell ställning. Målsättningen är att utifrån analysen identifiera finansiella 

möjligheter och problem och där igenom försöka klargöra om kommunen har en god ekonomisk 

hushållning som föreskrivs i kommunallagen. Varje perspektiv i modellen analyseras 

med hjälp av ett antal finansiella nyckeltal som har till uppgift att belysa ställning och utveckling 

inom de fyra perspektiven. Aspekterna resultat-kapacitet och risk-kontroll utgör hörnstenar 

i modellen 

Resultat: 

Vilken balans har kommunen 

haft över sina intäkter 

och kostnader under året 

och över tiden? 

Resultat 

Kapacitet 

Kapacitet: 

Vilken kapacitet (betalningsberedskap) 

har 

kommunen för att möta 

finansiella svårigheter på 

lång sikt? 

Risk: 

Föreligger det några risker 

som kan påverka kommunens 

resultat och kapacitet? 

Risk 

Kontroll 

Kontroll: 

Vilken kontroll har kommunen 

över den ekonomiska 

utvecklingen? Hur 

följs upprättade finansiella 

målsättningar och planer? 

Det finansiella resultatet 

Årets resultat och dess orsaker kartläggs. En eventuell obalans, det vill säga att kostnaderna 

överstiger intäkterna eller att en rörelseriktning mot obalans sker, är en varningssignal. Under 

detta perspektiv analyseras också investeringar och deras utveckling. 

Kapacitet 

Den andra aspekten benämns kapacitet eller långsiktig betalningsberedskap. Här redovisas 

vilken finansiell motståndskraft kommunen har p å lång sikt. 

Riskförhållanden 

Med tredje aspekten risk avses hur kommunen är exponerad finansiellt. En god ekonomisk 

hushållning innefattar att kommunen i kort och medellångt perspektiv inte behöver vidta drastiska 

åtgärder för att möta finansiella problem. Här analy-seras också borgensåtagande och 

kommunens samlade pensionsskuld. 

Kontroll 

Med den fjärde aspekten kontroll avses hur upprättade finansiella målsättningar och planer 

följs. En god följsamhet mot budget är uttryck för god ekonomisk hushållning. 

21


Finansiella nyckeltal 

Varje perspektiv analyseras med hjälp av ett antal finansiella nyckeltal som har till uppgift att 

belysa ställning och utveckling inom de fyra perspektiven 

Sammanfattande kommentar till finansiella analysen 

Den sammanfattande iakttagelsen om kommunens ekonomi är för: 

Resultat och kapacitet: 

• Att kommunen redovisar ett positivt resultat på 3,7 mnkr. Vilket är 1,5 mnkr bättre än 

budgeterat resultat som var 2,2 mnkr. 

• Att kommunens nettokostnad i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag blev 99 % 

vilket är enligt budget. 

• Att kommunens soliditet, finansiella styrka på lång sikt, blev 41 % vilket är en minskning 

med sex procentenheter mot föregående år. 

• Att kommunens finansnetto för 2007 blev negativt, – 6 mnkr. 

• Att kommunens skuldsättningsgrad, vilket är starkt kopplad till soliditeten, blev enligt 

budget, 59 %. 

• Att kommunens utdebitering under 2007 har varit 21,98 %. Totala skattesatsen inklusive 

landstingsskatt var 32,45 %. 

Risk och kontroll: 

• Att kommunens likviditet har försämrats under de senare åren, men ökade under 2007 

p.g.a. upplåning. Balanslikviditeten uppgår till 83 % vilket innebär en ökning från 

föregående år med 15 %. Detta innebär att de likvida medlen inte är lika stora som de 

kortfristiga skulderna och räcker inte till att betala de skulder som förfaller inom den 

närmaste tiden. Rörelsekapitalet (omsättningstillgångar minus kortfristiga skulder) är 

negativt och är ett mått som avspeglar kommunens finansiella styrka. 

• Att kommunen för närvarande har en hög andel lån med rörlig ränta. Under flera år har 

det varit ekonomiskt fördelaktigt för kommunen att ha rörliga räntor, men kan på sikt 

utgöra en viss risk. 

• Att bedömningen är att borgensåtagandet för kommunens bolag för närvarande har låg 

risk och för egna hem/småhus låg till måttlig. 

• Att kommunen har, per 071231, en pensionsskuld på 26 000 kr per invånare. 

• Att ett mått som visar på hur ekonomistyrningen i kommunen bidrar till att en god 

ekonomisk hushållning upprätthålls är prognossäkerheten. Kommunen måste hålla en 

god prognossäkerhet för att på ett bättre sätt kunna korrigera eventuella svackor på 

kort sikt. 

• Att kommunen måste ha reserver och marginaler i sin ekonomi. Ett sätt att beskriva 

22


behovet och storleken av sådana reserver är känslighetsanalysen som beskriver hur olika förändringar 

kan påverka kommunens finansiella situation. 

Finansiell analys och resultatutvärdering - kommunen 

Nybro kommun redovisar ett positivt årsresultat på 3,7 mnkr. Det betyder en resultatförsämring 

med 18,2 mnkr från föregående år. Avvikelsen mot budgeten, enligt kommunfullmäktiges 

beslut den 18 december 2006, uppgår till 1,5 mnkr. 

Årets investeringar har uppgått till 128 mnkr, vilket kan jämföras mot budgeterade investeringar 

132,3 mnkr. Den långfristiga låneskulden har ökat med 121,1 mnkr från 218,2 mnkr till 

339,3 mnkr. Soliditeten har försämrats med 7 % till 41 procent, exkluderat pensionsskulden. 

Kommunens likviditet har ökat med 23,4 mnkr. 

För 2007 är nämndernas sammanlagda resultat negativt, cirka 11 mnkr mot budget. Finansförvaltningen 

och annat gemensamt ger däremot ett ekonomiskt överskott, vilket innebär att 

sammantaget uppnås ett positivt resultat. I delårsrapporten skrevs att det då fanns behov av 

åtgärder för att anpassa verksamheten till den ekonomiska ramen. Om resultatet skulle bli negativt 

för 2007 ska detta resultat återställas de kommande tre åren enligt lag. Det ekonomiska 

resultatet på dryga 3 mnkr innebär att vi har en ekonomi i balans d.v.s. att intäkterna överstiger 

kostnaderna. 

Avstämning mot budget och prognoser 

I nedanstående tabell redovisas för åren 2005 till 2007 det prognostiserade ekonomiska årsresultatet 

vid angiven tidpunkt för delårsrapporten, det redovisade ekonomiska resultatet samt 

differensen. Det redovisas också differensen mellan budgeterat och faktiskt resultat för åren. 

I mnkr Prognos Utfall Differens 

mellan 

prognos 

och utfall 

Budget Utfall 

Differens 

mellan 

budget och 

utfall 

2005 (prognos per augusti) -2,0 14,6 16,6 7,2 14,6 7,4 

2006 (prognos per juni) -10,5 21,9 32,4 2 21,9 19,9 

2007 (prognos per juni) 0,5 3,7 3,2 2,2 3,7 1,5 

I förhållande till 2006 är resultatet mycket sämre. I delårsrapporten redovisades en ekonomisk 

prognos för 2007 på 0,5 mnkr. Det vi kan konstatera är att vi har en marginell avvikelse 

gentemot den budget (inkl. tilläggsbudget) som kommunfullmäktige beslutade om i december 

2006, och en relativt låg avvikelse totalt sett, gentemot den prognos som gavs vid delårsrapporten. 

Prognossäkerhet 

Ett mått som visar på hur ekonomistyrningen i kommunen bidrar till att en god ekonomisk 

hushållning upprätthålls är prognossäkerheten. En god prognossäkerhet innebär att kommunen 

på ett bättre sätt kan korrigera eventuella svackor på kort sikt. Nedan görs jämförelse mellan 

kommunens prognos för helår som gjordes i samband med delårsrapporten, uppföljningen 

i oktober och det slutliga utfallet för året 2007. 

23


Budget 2007 Helårsprognos 


Helårsprognos 




Kommunstyrelse 73 016 0 -1 500 926 

Teknisk nämnd 30 364 -1 075 -1 500 -1 375 

Samhällsbyggnadsnämnd 9 931 120 -1 200 -1 354 

Kultur- fritidsnämnd 36 855 -750 -500 1 399 

Omsorgsnämnd 277 268 -4 100 -3 700 -4 740 

Individ- familjenämnd 54 070 -500 -2 000 -1 917 

Barn- utbildningsnämnd 351 708 -1 000 -2 000 -4 890 

Summa nämnder 833 212 -7 305 -12 400 -11 951 

Vid betraktandet av ovanstående tabell, kan vi konstatera att vi måste arbeta för att förbättra 

prognosarbetet och budgetdisciplinen. En viktig del för att uppnå god ekonomisk hushållning 

är att det finns en budgetföljsamhet i kommunen. Mot bakgrund av god ekonomisk hushållning 

och att vi måste ha balans i vår ekonomi krävs att åtgärder vidtas för att anpassa ekonomin 

till de resurser som finns. 

Nämnderna har till kommunstyrelsens sammanträde i juni kortfattat redovisat olika åtgärder 

som skulle vidtas med anledning av de negativa prognoserna. Åtgärderna innebar i stort 

att minimera eventuella ekonomiska underskott. Historiskt har de ekonomiska årsresultaten 

för nämnderna oftast blivit bättre än vad som prognostiserats. Några av nämnderna har inte 

lyckats vända den negativa prognosen utan snarare har det ekonomiska utfallet blivit än mer 

negativt, vilket är oroväckande ur ekonomisk synvinkel. Vi kan konstatera att de redovisade 

åtgärderna, antingen inte var tillräckliga eller inte genomförts i sin helhet, eller har de inte fått 

full effekt under 2007. 

Det finns naturligtvis olika orsaker till de negativa avvikelserna. Exempelvis kan nämnas bostadsanpassningsbidragen 

för samhällsbyggnadsnämnden, hög placeringskostnad för individoch 

familjenämnden samt interkommunala ersättningar för barn- och utbildningsnämnden. 

Det positiva resultatet, trots de negativa avvikelserna hos verksamheterna, kan i huvudsak 

förklaras med följande: 

Resultatvärdering 

mnkr 

Prognos slutavräkning skatt 2007 11 140 

Slutavräkning skatt 2006 -2 253 

Generella statsbidrag 3 231 

Mindre pensionsutbetalningar 1 130 

För 2007 ökade skatteunderlagsprognosen med 11 mnkr mer än vad som tidigare antogs. Nytt 

för i år är att vi använder SKL:s (Sveriges kommuner och landstings) prognos istället som tidigare 

år ESV:s (Ekonomistyrningsverkets) prognos, enligt Rådet för kommunal redovisning. 

Under 2006 minskade skatteunderlaget med mer än vad regeringen antog i sina prognoser. 

Detta medförde att i 2007 års bokslut fick kommunen mindre skattemedel än vad som prognostiserats 

och bokförts i 2006 års bokslut. 

I budgeten för 2007 beräknades, enligt SKL:s prognoser att bidragen för LSS skulle uppgå till 

24


8,8 mnkr. Utfallet för 2007 blev något högre, 9,3 mnkr. 

Bokslut 2004 Bokslut 2005 Bokslut 2006 Bokslut 2007 

LSS, tkr 8 645 7 283 6 010 9 254 

Avstämning mot balanskravet under de senaste fem åren ser ut enligt följande. 

60 000 

50 000 

40 000 

30 000 

20 000 

10 000 

0 

2003 2004 2005 2006 2007 

Tkr 55 021 8 262 14 610 21 914 3 679 

Avst balanskr 2 124 8 262 14 610 21 914 3 679 

För 2007 blev det ekonomiska utfallet 3,7 mnkr. För 2006 uppgick resultatet till 21,9 mnkr, 

för 2005 blev det ekonomiska utfallet 14,6 mnkr och för 2004 uppgick det ekonomiska resultatet 

till 8,3 mnkr. 

Det ekonomiska resultatet för 2003 påverkades framför allt av försäljningen av Nybro Elnät 

AB till Nybro Brunn AB i samband med beslut om bildande av kommunalt koncernbolag. 

Försäljningen innebar bland annat att kommunen gjorde en realisationsvinst på 44,2 mnkr. 

Efter avstämning mot balanskravet, enligt kommunal redovisningslag, blev det ekonomiska 

resultatet för 2003 2,1 mnkr. 

Kostnads- och intäktsutveckling 

I nedanstående diagram redovisas skatteintäkter och statsbidrag för åren 2003-2007. 

850 000 

800 000 

750 000 

700 000 

650 000 

2003 2004 2005 2006 2007 

Tkr 712 807 729 773 756 524 788 809 830 808 

Det har skett en ökningen av skatteintäkterna och statsbidragen med nästan 42 mnkr vilket 

motsvarar 5,3 % sedan 2006. 

25


Verksamhetens nettokostnader 

I nedanstående diagram redovisas verksamhetens kostnader för åren 2003-2007. 

Verksamhetens kostnader 

1 000 

900 

800 

700 

600 

500 

400 

300 

200 

100 

0 

2003 2004 2005 2006 2007 

Tkr 911 922 947 977 1 040 

Verksamhetens kostnader har ökat med 63 mnkr vilket motsvarar 6,4 % i ökning från 2006. 

I nedanstående diagram redovisas verksamhetens intäkter för åren 2003 – 2007. 

Verksamhetens intäkter 

1 000 

900 

800 

700 

600 

500 

400 

300 

200 

100 

0 

2003 2004 2005 2006 2007 

Tkr 253 202 205 212 219 

Det vi konstaterar är att verksamhetens intäkter under de senare åren minskat för att på de 

senare åren öka något igen, men det är en ganska marginell ökning. 

26


I nedanstående diagram redovisas både verksamhetens kostnader och intäkter för åren 2003 – 

2007. Här framkommer skillnaden på ett tydligt sätt, de s.k. nettokostnaderna. 

1 200 

Verksamhetens kostnader och intäkter 

Intäkter 

Kostnader 

1 000 

800 

600 

400 

200 

0 

2003 2004 2005 2006 2007 

I nedanstående diagram visas nettokostnaderna för åren 2003 – 2007, vilka ökat gradvis sedan 

2003. 

1 000 000 

800 000 

600 000 

400 000 

200 000 

0 

2003 2004 2005 2006 2007 

Tkr 657 564 720 424 741 587 765 877 821 094 

För 2007 blev nettokostnadsutvecklingen 7,2 %, vilket är nästan 2 % högre än skatte- och intäktsutvecklingen 

som uppgick till 5,3 %. Detta faktum pekar på ett ekonomiskt problem. Till 

skillnad från 2006 då verksamhetens nettokostnader ökade i långsammare takt än skatteintäkter 

och generella statsbidrag, vilket då medförde att kommunens resultat ökade. 

Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut 

2003 2004 2005 2006 2007 

Nettokostnadsutveckling -6,9% 9,6% 2,9% 3,3% 7,2% 

Skatte- och statsbidragsutveckling 4,0% 2,4% 3,7% 4,3% 5,3% 

27


Viktigt för kommunens ekonomi är hur nettokostnaderna utvecklar sig i förhållande till skatteintäkter 

och statsbidrag. Nyckeltalet speglar hur stor del av skatteintäkter och statsbidrag 

som den löpande driftsverksamheten tar i anspråk. Det utrymme som finns kvar kan användas 

till amorteringar av långfristiga lån, finansiering av investeringar och/eller sparande inför 

kommande/förväntade kostnader. En vanlig nivå på nyckeltalet bland kommuner är 98 %. För 

2007 var det budgeterat till 99 %, och utfallet hamnade i nivå med budgeterat. 


2003 


2004 


2005 


2006 



Verksamhetens nettokostnad i förhållande 

till skatteintäkter och statsbidrag 92% 99% 98% 97% 99% 

Driftredovisning inklusive interna poster exkl. VA 

Driftsbudget tkr 

Nämnd/styrelse 

Budget 

Kostnad Intäkt 

Utfall 

Kostnad Intäkt 

Avvikelse 

Kommunstyrelse 86 458 13 442 92 144 20 054 926 

Teknisk nämnd 208 764 178 400 222 588 190 849 -1 375 

Samhällsbyggnadsnämnd 15 221 5 290 16 555 5 270 -1 354 

Kultur- fritidsnämnd 45 845 8 990 44 636 9 180 1 399 

Omsorgsnämnd 334 791 57 523 347 916 65 908 -4 740 

Individ- familjenämnd 59 621 5 551 63 315 7 328 -1 917 

Barn- utbildningsnämnd 392 708 41 000 409 154 52 556 -4 890 

Summa 1 143 408 310 196 1 196 308 351 145 -11 951 

Netto 833 212 845 163 

VA: En ny lag om allmänna vattentjänster trädde i kraft den 1 januari 2007. Lagen skärper 

kraven på huvudmannens ekonomiska redovisning genom att uttryckligen hänvisa till god 

redovisningssed samt krav på redovisning av särskilda resultat- och balansräkningar. Lagen 

uttalar ett krav på särredovisning. När det gäller VA-verksamheten särredovisas den från och 

med 1 januari 2007. Särredovisningen återfinns efter kommunens resultat- och balansräkning. 

Personalkostnader 

Personalkostnaderna för 2007 uppgår till 687,1 mnkr, vilket motsvarar drygt 68 % av kommunens 

bruttokostnader. I förhållande till budget innebär detta ett överskridande med 20,9 mnkr. 

Totalt har personalkostnaderna ökat med 4,5 % i förhållande till 2006. Som framgår nedan har 

flera nämnder haft högre personalkostnader än budget. I vissa fall kompenseras högre personalkostnader 

med ökade intäkter. 

Personalkostnader tkr 

Nämnd/styrelse Budget Utfall Avvikelse 

Kommunstyrelse 41 627 40 067 1 560 

Teknisk nämnd 55 656 58 511 -2 855 

Samhällsbyggnadsnämnd 10 002 9 712 290 

28


Personalkostnader tkr 


Kultur- fritidsnämnd 18 565 19 079 -514 

Omsorgsnämnd 266 025 277 757 -11 732 

Individ- familjenämnd 37 704 39 876 -2 172 

Barn- utbildningsnämnd 230 880 237 326 -6 446 

Va-verksamhet 5 662 4 730 932 

Summa 666 121 687 058 -20 937 

Årets investeringar 

Kommunfullmäktige beslutade i maj månad om tilläggsbudget vilket innebar att 2007 års 

investeringsbudget då ökade med 16,8 mnkr. Totalt uppgick investeringsplanen till drygt 132 

mnkr. Några av investeringarna som genomförts under år 2007 är bland annat Västra infarten, 

nytt industrispår, boende på Strandvägen, upprustning av ett par skolor och Bolanders bäck. 

I nedanstående tabell redovisas investeringsbudgeten och utfallet för 2007 för de olika nämnderna 

och styrelsen. 

Investeringsplan tkr 


Kommunstyrelse 4 974 3 267 1 707 

Teknisk nämnd inkl VA 114 520 109 013 5 507 

Samhällsbyggnadsnämnd 550 711 -161 

Kultur- fritidsnämnd 6 244 4 227 2 017 

Omsorgsnämnd 1 250 1 862 -612 

Individ- familjenämnd 250 330 -80 

Barn- utbildningsnämnd 4 528 4 107 421 

Summa 132 316 123 517 8 799 

Anm: Redovisat utfall är exklusive köp och försäljningar av fastigheter och mark. 

Avvikelserna mot budget beror bland annat för: 

• Kommunstyrelse: förskjutningar i införandet av beslutsstödssystem, införandet av Rakel 

(radiokommunikationssystem inom räddningstjänsten) 

• Teknisk nämnd: förskjutningar mellan åren avseende investeringar såsom bland annat 

Västra infarten, utredning av Folkets Hus, upprustning Paradisskolan samt om- och 

tillbyggnad av omsorgslokaler. 

• Samhällsbyggnadsnämnd: investeringsutgifter för hissar avsedda för bostadsanpassning 

• Omsorgsnämnd: har haft utgifter för inventarier i samband med Strandvägen 

• Kultur- och fritidsnämnd: budget fanns för bokbuss som är beställd men ännu inte 

levererad 

29


• Barn- och utbildningsnämnden: avsättning för framtida investering i glasugn 

• VA-verksamhet: har senarelagt vissa investeringsprojekt. 

I övrigt redovisar nämnderna sina investeringar i sina respektive verksamhetsberättelser. 

Bland investeringar 2007 kan nämnas: 

mnkr 

Boende Strandvägen, ombyggnad 34,8 

Västra infarten 31,6 

Paradisskolan, ombyggnad 9,6 

Exploateringsområden 4,2 

Godsterminal 4,0 

Paviljongen Fagerslättskolan, ombyggnad 2,6 

Alsterbro skola, toaletter mm 2,4 

Va-ledningar, omläggning 2,0 

Familjecentral Oskar, ombyggnad 1,6 

Gata Börsryd 1,5 

Fordonsanskaffning 1,0 

Färgsippan, sanering 1,0 

Nytt resecentrum, projektering 1,0 

Soliditet 

Soliditet är ett mått på den finansiella styrkan, betalningsförmågan, på lång sikt. Den visar hur 

stor del av kommunens tillgångar som finansierats med egna medel, d.v.s. med skatteintäkter, 

eller hur stor del av kommunens tillgångar som inte motsvaras av skulder. 

Soliditeten (det egna kapitalet i relation till de totala tillgångarna) presenteras i nedanstående 

tabell både inklusive och exklusive pensionsskulden. Fr.o.m. 1998 redovisas tidigare intjänad 

pensionsskuld som ansvarsförbindelse utanför balansräkningen och enbart nyintjänad pensionsskuldökning 

bokförs som avsättning i balansräkningen. 


2003 


2004 


2005 


2006 



Soliditet 

Exkl pensionsskuld 43% 46% 46% 47% 41% 

Inkl pensionsskuld -6% -4% -2% -7% -12% 

Den genomsnittliga soliditeten i riket 2006 uppgick till 52 % respektive 6 % och för kommunerna 

i Kalmar län till 48 % respektive 1 %. Nybro kommun hade 2007 en soliditet på 41 % 

respektive – 12 %. 

Finansnetto 

Finansnettots utveckling är intressant ur finansieringssynpunkt. Ett negativt finansnetto innebär 

att räntekostnaderna överstiger ränteintäkterna. Det påverkar kommunens handlingsutrymme 

negativt i fråga om kommunens möjligheter att betala investeringar med egna medel. Senaste 

30


årens ränteutveckling har varit gynnsam för kommunen. Den ökade investeringstakten 2006 och 

framåt förutsatte dock nyupplåning, vilket har inneburit en negativ trend för finansnettot. 

Nybro kommun har haft följande utveckling för finansnettot. 

0 

-1 000 

-2 000 

-3 000 

-4 000 

-5 000 

-6 000 

-7 000 

2003 2004 2005 2006 2007 

Tkr -222 -1 103 -325 -1 018 -6 036 

Skuldsättningsgrad 

Den del av tillgångarna som finansieras med främmande kapital brukar benämnas skuldsättningsgrad. 

Skuldsättningsgraden ett mått på hur stora skulderna är i förhållande till totala 

tillgångar. Skuldsättningsgraden har en nära koppling till nyckeltalet soliditet. En hög skuldsättningsgrad 

medför en låg soliditet, och tvärtom. En hög skuldsättningsgrad medför en ökad 

risknivå i verksamheten. Kommunen ökar då sin känslighet för ränteändringar och sitt beroende 

av kreditgivarna. 

Skuldsättningsgrad är balansräkningens avsättningar i förhållande till de totala tillgångarna, 

kortfristig skuldsättningsgrad är de kortfristiga skulderna i förhållande till de totala tillgångarna 

och långfristig skuldsättningsgrad är de långfristiga skulderna i förhållande till de totala 

tillgångarna. 


2004 


2005 


2006 



skuldsättningsgrad 54% 54% 53% 59% 

- varav avsättningsgrad 2% 2% 2% 3% 

- varav kortfristig 23% 25% 23% 19% 

- varav långfristig 29% 27% 28% 37% 

Kommunens skuldsättningsgrad för 2007 ökade från 2006 till följd av att investeringarna 

finansierats med upplåning. Utfallet för Nybros del låg i nivå med budgeterat för året. 

Kommunalskatt – utdebitering 

En viktig del av bedömningen av en kommuns finansiella kapacitet är vilken möjlighet kommunen 

har att påverka sina inkomstkällor. En låg kommunalskatt ger t.ex. ett större handlingsutrymme 

att generera en intäktsökning denna väg. 

Den totala skattesatsen inklusive landstingsskatten uppgick 2007 till 32,45 %, vilket är 0,32 

procentenheter högre än genomsnittet i Kalmar län. Kommunens högre utdebitering 2007 till 

totalt 32,45 % ger ett mindre finansiellt handlingsutrymme för kommunen jämfört med ge- 

31


nomsnittliga utdebiteringen i Kalmar län. 


Hela riket 


Kalmar län 


Nybro 

2008 


Skattesats totalt 31,98% 32,13% 32,45% 32,45% 

Kommunalskatt 21,47% 21,66% 21,98% 22,24% 

Landstingsskatt 10,55% 10,47% 10,47% 10,21% 

Risk och kontroll 

Likviditet ur ett riskperspektiv 

Ett mått som mäter kortsiktig betalningsberedskap är likviditeten (omsättningstillgångar delat 

med kortfristiga skulder). Om måttet är 100 procent innebär det att de likvida medlen är lika 

stora som de kortfristiga skulderna och räcker till att betala de skulder som förfaller inom den 

närmaste tiden. Rörelsekapitalet (omsättningstillgångar minus kortfristiga skulder) är ett mått 

som avspeglar kommunens finansiella styrka. 


2004 


2005 


2006 



Likvida medel vid årets slut, mnkr 58,3 41,4 10,7 34,1 

Balanslikviditet 88 % 78 % 68 % 83 % 

Rörelsekapital, mnkr -20,3 -39,8 -58,5 -28,6 

Orsaken till att rörelsekapitalet är negativt är att kortfristiga tillgångar används till att betala 

långfristiga investeringar och anläggningstillgångar. Genom att kommunen har ett byggnadskreditiv 

som kan avlyftas i takt med kommande investeringar kan rörelsekapitalet förbättras. 

Finansiella risker 

Ur riskperspektiv är det viktigt att redovisa och beskriva eventuella ränte- och valutarisker. 

Med ränterisk avses risken för förändringar i räntenivån och med valutarisk avses risk för 

eventuella kursförluster vid utlandslån. 

Borgensåtaganden och koncernens resultat 

Stora borgensåtagande kan betyda en finansiell risk för kommunen i form av övertagande av 

lån alternativt ägartillskott. Bedömningen är att borgensåtagandet för kommunens bolag för 

närvarande har låg risk och för egna hem/småhus låg till måttlig. 


2004 


2005 


2006 



Borgensåtaganden (mnkr) 

Kommunägda företag: 291,8 313,6 322,4 348,0 

Egna hem och småhus 7,2 6,9 6,7 6,3 

Föreningar 3,5 0 0 0 

Summa borgensåtaganden 302,5 320,5 329,1 354,3 

32


Borgensåtagandena för 2007 uppgår till 354,3 mnkr. Skillnaden från 2006 består av borgen 

som avser Nybro Energi AB:s lån för finansiering av den pågående utbyggnaden av fjärrvärmenätet 

samt Nybro Bostads AB. Nybro Energi AB har ökat med 2,7 mnkr mellan 2007 och 

2006. Nybro Bostads AB har ökat med 22,8 mnkr mellan 2006 till 2007. 

Pensionsåtaganden 

Enligt den beräkning som kommunen har fått från SPP under 2007 om kommunens pensionsåtaganden 

ökar den totala pensionsskulden under 2007 enligt nedanstående tabell. 

Pensionsåtaganden, tkr 


2004 


2005 


2006 



Avsättningar intjänade före 1998 284 413 287 672 340 837 389 853 

Avsättningar intjänade efter 1997 11 586 14 044 14 861 20 343 

Löneskatt 71 869 73 196 86 292 99 514 

Total pensionsskuld 367 868 374 912 441 990 509 710 

Pensionsskuld kr per invånare 

Nybro kommun 18 515 18 959 22 459 25 949 

Kalmar län 17 046 17 561 21 094 

Hela riket 18 624 18 854 20 664 

Nybro kommun har en pensionsskuld på 25 949 kr per invånare 2007. 

Under 2007 har Sveriges kommuner och landsting slutfört sin översyn av den rekommenderade 

modellen för pensionsskuldsberäkningar, RIPS-07 (tidigare kallad P-finken). Översynen 

var bland annat föranledd av det nya pensionsavtalet (KAP-KL) samt behovet att uppdatera 

vissa försäkringstekniska grunder om diskonteringsränta och om livslängder. Detta har påverkat 

pensionsskulden med 67,8 mnkr. 

Förändring pensionsskuld RIPS Pfink Ökning 

Ansvarsförbindelse 484 431 417 612 66 819 

Bokförd skuld 25 278 24 242 1 036 

Total pensionsskuld 509 710 441 854 67 855 

Det avtal som reglerar pensionsskulden mellan kommun och landsting till följd av Ädelreformen 

upphörde under 2006. Nytt avtal har tecknats i slutet av 2007. Nybro kommun, kommer 

genom det nya avtalet bli kompenserad för redan utbetalda pensioner från år 2000 och framåt. 

Denna kompensation har ännu inte utbetalats men bör betalas ut under 2008. Att fastställa 

något belopp för detta är i dagsläget svårt varför, någon bokning inte gjorts i samband med 

bokslutet. 

33


Bokfört värde Marknadsvärde 

Finansiella placeringar tkr 

2005 2006 2007 2005 2006 2007 

Tillgångsslag: 

Aktier 19 241 21 434 22 867 25 499 31 620 29 486 

Räntebärande 9 040 11 872 15 708 9 001 11 585 15 708 

Upplupna ränteintäkter 208 190 291 208 190 291 

Likvida medel 1 299 3 160 6 370 1 287 3 171 6 119 

Totalt 29 788 36 656 45 236 35 995 46 566 51 604 

Den nedgång som finansmarknaden och all världens aktiehandel drabbades av under de första 

åren på 2000-talet vände under 2006. Under 2007 har det åter varit turbulent på aktiemarknaden. 

Trots detta har kommunens placerade medel i Kalmar Läns Pensionsförvaltning AB 

(KLP) ökat i värde och i slutet av 2007 var marknadsvärdet 51,6 miljoner kronor, vilket är 

mer än det bokförda värdet som uppgick till 45,7 miljoner kronor vid samma tidpunkt. Total 

insats som kommunen satt in är 35 mnkr. Under 2007 har kommunen ökat sin insats med 6 

miljoner kronor, i enlighet med kommunfullmäktiges fastställda mål. 

Nedan redovisas skillnaden mellan total pensionsförpliktelse och finansiella placeringar avsedda 

för kommande pensionsutbetalningar. Denna skillnad definieras i kommunala sammanhang 

som återlån av pensionsmedel. 

Återlånade medel 


2004 


2005 


2006 



Total pensionsskuld 367 868 374 912 441 990 509 710 

Finansiella placeringar -27 941 -29 788 -36 656 -45 236 

Summa återlånade medel 339 927 345 124 405 334 464 474 

Känslighetsanalys 

En kommun påverkas givetvis många gånger av händelser utanför dess egen kontroll. Det kan 

till exempel vara konjunktursvängningar eller förändrade lagar och förordningar. Kommunen 

har ett ansvar för att ha beredskap att hantera sådana händelser, både externa oförutsedda 

händelser och förändringar i den egna kommunen. Kommunen måste därför ha reserver och 

marginaler i sin ekonomi. Ett sätt att beskriva behovet och storleken av sådana reserver är att 

upprätta en känslighetsanalys som beskriver hur olika förändringar kan påverka kommunens 

finansiella situation. I tabellen nedan redovisas hur ett antal faktorer påverkar kommunens 

ekonomi under ett år. 

1 krona i utdebitering (skattehöjning) 28 000 tkr 

1 invånare i inkomst- och kostnadsutjämningssystemet 

40 tkr 

Ränteförändring på långfristiga lån +/- 1% 

2 900 tkr 

Ökad lönekostnad 1% (inkl personalomkostnader) 

6 800 tkr 

10 nya årsarbetare inom omsorgen 3 400 tkr 

34


1 % ökad försörjningsstöd 70 tkr 

1 LVU-placering i 6 månader 750 tkr 

1 LVM-placering i 6 månader 500 tkr 

1 elev i grundskolan 65 tkr 

1 barn i förskolan 72 tkr 

Förändring i kostnadsutjämningssystemet 


Kostnadsutjämning 

- 6 467 tkr 

Bygg- o lönekostnadsutjämning 

- 1 475 tkr 

35


Femårsöversikt och ekonomiska nyckeltal 

2003 2004 2005 2006 2007 

Antal invånare 31/12 respektive år 19 968 19 882 19 775 19 680 19 643 

Kommunal utdebitering, kr 31,95 31,95 31,95 31,95 32,45 

varav landstinget, kr 10,47 10,47 10,47 10,47 10,47 

Verksamhetens nettokostnader, mnkr 658 720 742 766 821 

Nettoinvesteringar, mnkr 14 28 53 104 123 

Resultat 

Årets resultat, mnkr 55 8 15 22 4 

Skatteintäkter och statsbidrag 

Kommunala skatteintäkter, mnkr 541 546 546 607 642 

Generella statsbidrag och utjämning, mnkr 171 184 186 182 189 

Tillgångar 

Tillgångar, mnkr 699 715 741 785 913 

per invånare, tkr 35 36 37 40 46 

2003 2004 2005 2006 2007 

Eget kapital och skulder 

Eget kapital, mnkr 303 328 342 366 373 


Avsättningar och skulder, mnkr 396 387 399 420 540 


Därav långfristig låneskuld, mnkr 226 205 196 218 339 


Förändring av rörelsekapitalet, mnkr 20 17 -20 -18 24 

Finansnetto, mnkr -0,2 -1 -0,3 -1,0 -6,0 

Verksamhetens nettokostnadsandel (%) 92 99 98 97 99 

Nettokostnadsandel inkl finans (%) 92 98 98 97 98 

Soliditet (%) 43 46 46 47 41 

Soliditet inkl pensionsskulden (%) -6 -4 -2 -7 -12 

36


Personalredovisning 2007 

PERSONALSTRUKTUR 

Antal anställda november, 2007* 

Förvaltning Tillsvidareanställda Tidsbegränsat anställda 

2007 2006 2007 2006 

Kommunstyrelseförvaltning* 124 66 17 3 

Teknisk förvaltning 188 178 11 16 

Kultur/Fritid (till KSK from 2007) 0 51 0 10 

Barn o Utbildningsförvaltning 621 626 99 93 

Omsorgsförvaltning 790 759 115 110 

Individ o Familjeförvaltning 71 61 12 27 

Samhällsbyggnadsförvaltning 23 20 1 4 

TOTAL 1 817 1 761 255 263 

Antalet tillsvidareanställda var i november 56 fler än vid motsvarande tidpunkt 2006. Antalet 

visstidsanställda hade minskat med 8 anställda. Anställda enligt övriga avtal tillkommer, så 

som BEA (beredskapsavtalet), PAN (personliga assistenter) och RiB (deltidsanställda brandmän, 

f d BMD). Dessutom tillkommer 35 plusmedarbetare, främst inom barn- och utbildning 

(19 anställda). 

Timavlönade 

Förutom tillsvidareanställda och månadsavlönade vikarier tillkommer nära tusen timavlönade 

vikarier. Antalet utförda timmar varierar under året, och motsvarade ca 138 årsarbeten, vilket 

är en minskning med sex årsarbetare (åa) jämfört med 2006. 

Störst andel timavlönade finns inom Omsorgsförvaltningen, ca 100 årsarbeten, varav ca 52 

årsarbeten avser intermittentanställda och resten är bland annat semestervikariat (total ökning 

med 9 åa jämfört med 2006). Barn- och utbildningsförvaltningen står för ca 19 timavlönade 

årsarbeten (minskning med 2 åa jämfört med 2006). 

* Antalet anställda förändras hela tiden under året. Sammanställningen beskriver en ögonblicksbild av antalet tillsvidare- och tidsbegränsat 

anställda (månadsavlönade) enl. Allmänna Bestämmelser (AB), sådan den såg ut vid mättidpunkten i november respektive år. 

350 

300 

250 

200 

Antal anställda 

150 

100 

50 

0 

-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-63 64- 

Åldersfördelning av män och kvinnor 

Cirka 42 % av de tillsvidareanställda är över 50 år (40 % jmf 2002). 

År 

kvinnor 

män 

Genomsnittlig ålder är över 46 år (kvinnor 46,2 och män 46,2), vilket är i stort sett oförändrat 

jämfört med föregående år. Under åren 1993-2000 ökade genomsnittsåldern med 3 år. 

37


Antal anställda * , uppdelat på personalkategori 

1000 

900 

800 

700 

600 

500 

400 

300 

200 

Kvinnor 

Män 

100 

0 

Vård/Omsorg 

Administration 

Teknik 

Fritid/Kultur 

Förskola 

Skolpersonal 

* 

Med anställd avses här tillsvidare- och tidsbegränsat anställda >3 månader (månadsavlönad enl AB) 

Sysselsättningsgrad 

Andel hel-/deltidsanställda, tillsvidareanställda 

Heltid 

Deltid 

Män 

Kvinnor 

Av de tillsvidareanställda i kommunen är cirka 80 % kvinnor. 

38


I november 2007 var 55,4 % av kvinnorna anställda på heltid, (2003 55 %). 1993 låg motsvarande 

siffra 48 %. Av männen är 85,2 % anställda på heltid, (2003 88,7 %). 

Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för tillsvidareanställda är ungefär som de senaste 

fyra åren och var i november 90,6 %, (kvinnor 90,5 %, män 96,4 %). 1993 var den genomsnittliga 

sysselsättningsgraden 80,71 %. 

Medellöner och andel kvinnor-män i de största yrkena, november 2007 

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 

skolledare 

lärare 4-9 

lärare särskola/sp 

yrkeslärare, gymn 

lärare 1-7 

gymnasielärare 

sjuksköterska 

förskollärare 

fritidspedagog 

skolassistent 

brandman 

undersköterska 

barnskötare 

kokerska 

vaktmästare 

vårdare 

vårdbiträde 

dagbarnvårdare 

köksbiträde 

personlig ass 

städare andel kvinnor, % andel män, % 

Sjukfrånvaro 

Sjukfrånvaroutveckling 1989-2007, dagar per anställd. 

20 

15 

Dagar 

102020,00 18 15,115,212,810,2 

9,6 9,5710,3511,111,512,4 15,116,916,5 17,2 15,615,215,1 

5 

0 

1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 

Dagar 

I de uppgifter om antalet sjukdagar som redovisas här, är hänsyn tagen till dels genomsnittlig 

sysselsättningsgrad, dels till omfattningen av sjukdagarna. Det innebär att de sjukdagar som 

redovisas är heltidssjukdagar och arbetsdagar. 

39


Sjukfrånvaro 

Ca 6,9 % av arbetstiden bortfaller p.g.a. sjukfrånvaro, jämfört med 7,0 % för 2006 (7,2 % 

2005, 7,9 % 2004, 7,65 % 2003, 7,7 % 2002, 7,2 % 2001, 5,9 % 2000). Om frånvaron räknas 

utan hänsyn till sysselsättningsgrad eller omfattning hamnar kommunen på ca 22 sjukdagar/ 

anställd, vilket är i stort sett oför-ändrat jämfört med 2006. 

I fråga om sjukfrånvaron är det viktigt att ha några aspekter i åtanke. Det är långtidssjukfrånvaron 

som slår igenom i statistiken på så sätt att den drar upp antalet sjukdagar. En stor del av 

de anställda – ca 45 % - har inga sjuktillfällen under året. Antalet sjukdagar ökar med åldern. 

Sjukfrånvaron varierar mellan olika yrkeskategorier beroende på bl. a. ålderssammansättning 

och arbetets art. 

Sjukdagar/anställd, månadsavlönade män – kvinnor 

Hänsyn tagen till omfattning på sjukdagen men inte till den anställdes sysselsättningsgrad. 

20 

18 

16 

14 

Dagar 

12 

10 

8 

6 

4 

2 

Total 

Lång 

Kort 

0 

Män Kvinnor Samtliga 

Sjukarbetsdagar/förvaltning, månadsavlönade 

Dag 1-90 Dag 91- Dagar totalt Sjukarb.dgr/anst 

Förvaltning 2007 2006 2007 2006 2007 2006 2007 2006 

KSK 558 416 62 52 620 469 4,3 6,4 

TK 1 642 1 847 1 832 1 915 3 474 3 762 17,1 19,0 

Kult/Frit 0 212 0 42 0 254 0 4,1 

BuT 4 639 5 463 5 970 5 969 10 609 11 432 14,4 15,4 

Omsorg 7 620 6 847 11 930 11 968 19 551 18 815 21,5 21,5 

Ind/Familj 744 697 733 442 1 477 1 138 17,2 12,5 

Samhällsb 64 78 0 0 64 78 2,7 3,2 

Total 15 267 15 560 20 528 20 389 35 796 35 949 17,0 17,4 

40


Långtidsfrånvaron fr.o.m. dag 91 är i stort sett oförändrad jämfört med 2006. 2005 var 

minskningen cirka 20 % - en orsak var då att de ökade deltidssjukskrivningarna slog igenom, 

då rapporten tar hänsyn till omfattningen på sjukdagen, dvs. två halva sjukdagar redovisas 

som en sjukdag. (6 % ökning 2004 och 2003, 24 % ökning 2002, 50 % ökning 2001). 

Kostnader för utbetald sjuklön (exkl. Po) 

Under 2007 har sjuklön enligt Sjuklönelagen, dvs. till och med dag 14 i sjukperioden, kostat 

kommunen cirka 7,1 miljoner kronor inkl. personalomkostnader – vilket i stort sett är oförändrat 

jämfört med 2006. 

Enligt avtal betalas sjuklön med 10 % från 15: e dagen tom dag 90, vilket uppgick till ca 826 

000 kr. Dessutom tillkommer bl.a. sjuklön enl. avtal till de arbetstagare vars inkomst överstiger 

taket för sjukpenning. Totalt uppgick kostnaderna för utbetald sjuklön till 8,2 mnkr att 

jämföra med 8 mnkr för 2006 (7,4 mnkr 2005, 7,2 mnkr 2004, 6,4 mnkr för 2003, 6,8 mnkr 

för 2002, 6,1 mnkr för 2001). 

Anm. Under 2004 var sjuklöneperioden 21 dagar, och 10 % sjuklön utgavs dag 22-90. 

Hälsonyckeltal enligt lag 

Riksdagen har beslutat om obligatorisk redovisning av de anställdas sjukfrånvaro. Syftet är 

att skapa ett material som är jämförbart över sektorsgränser. Redovisningen omfattar samtliga 

arbetstagare oavsett anställningsform, förut-om ”springvikarier”. Detta pga. att de ej arbetar 

enligt ett i förväg fastställt schema, och därmed sällan har någon sjukfrånvaro registrerad. 

Uppgifterna anges i procent av ”tillgänglig ordinarie arbetstid”. Med detta avses den ordinarie 

arbetstiden enligt anställningsavtalet, med hänsyn tagen till frånvaro utan lön, t e x 

tjänstledigheter, föräldraledigheter eller övrig frånvaro utan lön. 

Den totala sjukfrånvaron då begreppet ”tillgänglig ordinarie arbetstid” tillämpas, är 7,5 % 

vilket är oförändrat jämfört med 2006, (7,7 % 2005, 8,4 % 2004). 

Av den totala sjukfrånvaron utgör långtidssjukfrånvaro >60 dagar 69,6 %, att jämföra med 

70,2 % 2006 (72,2% 2005, 76,3 % 2004). 

Hälsotal per åldersgrupp, andel sjuk i % av ”tillgänglig ordinarie arbetstid” 

Åldersgrupp Kvinnor Män Total % sjuk 

29 år och yngre: 5,1 3,4 4,6 % 

30 – 49 år: 8,1 3,6 7,2 % 

50 år och äldre: 9,7 5,1 8,6 % 

41


Hälsotal per kön 

3 000 000 

2 500 000 

2 000 000 

1 500 000 

1 000 000 

500 000 

0 

Kvinnor 8,4% 

sjuk 

Män 4,2% sjuk 

Tillgänglig ordinarie 

arbetstid 

Sjuktimmar av 

tillgänglig ord.arb.tid 

Antal arbetsskadeanmälningar 

1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 

Anmälningar 

31 40 46 46 54 57 82 66 62 59 96 78 

Frekvens 1 13,4 20 22,4 23,1 27,3 28,3 39,5 31,1 33 29,1 47,4 37,6 

Antal anställda 

2 2 083 1 995 2 050 1 994 1 976 2 017 2 076 2 120 20 44 2024 2 024 2 072 

1 

Antalet anmälningar x 1000 

antal anställda Fr och med 2003 antal anställda tillsvidare + visstid vid mättillfället i november resp. år. 

2 

Det genomsnittliga antalet anställda under året. Från och med 2003 antal anställda tillsvidare + visstid i november resp. år. 

42


50 

45 

40 

35 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 

Frekvens 

Kommentarer 

Arbetsskadeanmälningar 

Totalt har förvaltningarna rapporterat in anmälningar för år 2007 från 16 män och 62 kvinnor, 

fram till februari 2008 då sammanställning gjorts. Av männens anmälda skador ledde 25 % 

till någon form av sjukskrivning medan 42 % av kvinnornas anmälningar följdes av sjukskrivning. 

Av årets 78 anmälningar har totalt 30 följts av en kortare eller längre sjukskrivning. Situationer 

där andra personer orsakat skadeanmälan överväger även i år. Härefter följer skador 

orsakade av fall. Fysisk överbelastning som olyckstyp har minskat något från föregående år 

och är nu den tredje vanligaste olyckstypen. 

Vad gäller skada av annan person samt fysisk överbelastning handlar det främst om anmälningar 

från Omsorgsförvaltningen. Det är sällsynt med sjukfrånvaro på grund av skada orsakad 

av annan person, ofta rör det sig om slag mot axel, arm eller hårt grepp om arm/handled. 

En beräkning utifrån antalet anmälningar i förhållande till antal anställda på förvaltningarna 

har gett följande index 3 : 

Förvaltning Index Antal utifrån index som orsakat sjukskrivning 

Omsorgsförvaltn. 66,3 25,32 

Tekniska förvaltn. 50,2 25,1 

Kommunstyrelseförvaltn. 35,5 7,1 

Individ och familjeförvaltn. 0 0 

Barn och utbildningsförvaltn. 4,2 4,2 

Samhällsbyggnadsförvaltn. 0 0 

3 

Antalet anmälningar x 1000 

antal anställda 

Antal anställda tillsvidare + visstid under verksamhetsåret 

Ovanstående tabell visar att omsorgsförvaltningen har det största antalet anmälningar i förhållande 

till antalet årsarbetare. Man har även flest arbetsskadetillfällen som föranlett sjukskrivning. 

Tekniska förvaltningen har det näst högsta antalet anmälningar. Samhällsbyggnadsförvaltningen 

och individoch familjeförvaltningen har inte rapporterat arbetsskador under 2007. 

43


Rehabilitering 

Antalet rehabiliteringsärenden, dvs. långtidssjukskrivna med mer en 4 veckors pågående heleller 

deltidssjukskrivning fördelade sig mellan förvaltningarna enligt nedanstående tabell för 


Tabellen visar hur stor del av den egna personalen som varit aktuella för rehabiliteringsåtgärder 

vid mättillfällena 4 : 

Per förvaltning och procent av egen population 2007 

Förvaltning Januari April Juli Oktober 

Omsorg 10 % 11 % 9 % 8 % 

Barn- och utbildning 7 % 8 % 3 % 7 % 

Tekniska 5 % 6 % 5 % 5 % 

Individ och familj 8 % 10 % 7 % 2 % 

Samhällsbyggnad 0 % 0 % 0 % 0 % 

Kommunstyrelse 2 % 0 % 0 % 0 % 

4 Vid beräkningen av andelen långtidssjukskrivna av egen personal vid olika tillfällen har utgångs-punkt tagits vid antalet anställda under 

verksamhetsåret. 

* Med anställd avses här tillsvidare- och tidsbegränsat anställda >3 månader (månads-avlönad enl AB) 

Semesterskuld 

Totalt har Nybro kommuns anställda 23 726 sparade semesterdagar, vilket är en ökning med 

411 dagar, (jmf 2006 då minskningen var 631 dagar). De anställdas fordran på kommunen 

uppgår till ca 32,5 miljoner kronor inkl. PO och är en ökning med ca 1,3 milj. Det motsvarar 

ca 15 450 kr per anställd .* 

Dessutom tillkommer innestående semesterlön för timavlönade med ca 60 000 kr. 

Antalet sparade dagar vid årsskiftet får enligt avtal inte överstiga 40. Under 2007 har 37 anställda 

inte lyckats lägga ut tillräcklig semester, utan får kontant ersättning med semesterlön 

för de semesterdagar som överstiger 40, (2006 32 anställda). 

Anställda med ferie/uppehåll hade 2007-12-31 en fordran på Nybro kommun som uppgår till 

10,6 miljoner kronor inklusive PO, en ökning med ca 100 000 kronor jämfört med 2006. 

Okompenserad semesterskuld 

I kommunen fanns det vid årsskiftet 13 961 timmar i okompenserad övertid, vilket är en ökning 

med 250 timmar jämfört med 2006. De anställdas fordran uppgår till 2,9 miljoner kronor 

inkl PO. 

Utslaget per anställd motsvarar det ca 1 400 kr, (ungefär 6,6 timmar/anställd). 

44


Redovisning av mertid 

Mertiden är beroende av verksamhetens art och avtalens innehåll. Det är t ex skillnad på den 

övertid som uppkommer vid utryckning i beredskap, jämfört med den administrativa övertiden 

på samma förvaltning. 

Totalt redovisas 48 037 fyllnads- och övertidstimmar för 2007. Detta motsvarar cirka 28,5 

årsarbeten, jämfört med 29,5 årsarbeten 2006. 

35 252 timmar har redovisats som fyllnadstid, resterande 12 785 timmar avser övertid. Det 

totala värdet på dessa timmar, om man inte tar hänsyn till ev. kompensation i ledighet, är 11,4 

miljoner kronor inkl PO, vilket är ungefär lika med 2006. 

Om vi ser enbart till faktisk övertid uppgick den till drygt 4,6 miljoner kronor. 12 845 utförda 

övertidstimmar motsvarar cirka 7,5 årsarbeten, (7,0 åa 2006, 7,3 åa 2005, 6,1 åa 2004), dvs. 

en snittkostnad på drygt 0,6 miljon per årsarbetare, (jmf normal kostnad!) 

De fyllnads- och övertidstimmar som utgetts i pengar (dvs. ej i ledighet) kostade Nybro Kommun 

ca 8,0 miljoner kronor inkl PO (7,3 milj. 2006). 

Personalrörlighet 

Kommunens personalomsättning är ungefär 8,3 %. 165 personer har slutat i kommunen under 

2007, varav 55 är pensionsavgångar. Av dessa 55 pensionsavgångar har 36 personer avgått 

med pension före 65 års ålder, dels p.g.a. sjukersättning (14 personer), dels pga. eget valt 

förtida uttag (22 personer). 35 personer har slutat för att övergå till anställning i AB Nybro 

Brunn. 

Nio personer har valt att arbeta kvar efter fyllda 65 år. 

Om personalrörligheten räknas totalt, alltså även visstidsanställningar, är den mycket större. 

P.g.a. olika former av ledigheter (föräldraledighet, semester mm) nyanmäls och avgångsrapporteras 

fler än tusen personer varje år i olika vikariat eller andra tidsbegränsade anställningar. 

Kommande pensionsavgångar - tillsvidareanställda 

Inom fem år kommer 216 personer (ca 13 %) att uppnå 65 års ålder. 

Erfarenheten visar dock att ca 65 % av pensionsavgångarna sker före 65 års ålder, vilket betyder 

att många fler anställda kommer att pensioneras de kommande åren. 

Tabellen nedan visar kommande pensionsavgångar förutsatt att personen arbetar till 65 års ålder. 

Personalkategori 2008-2009 2010-2011 2012 

Barnomsorg 5 14 5 

Äldre/handikappoms. 28 37 19 

Skolpersonal 9 18 7 

Fritid/Kultur 2 1 1 

Total 64 107 45 

45



Resultaträkning 2007 

Specifikation Not Bokslut Bokslut 

nr 2007 2006 

Verksamhetens intäkter 1 219 110 211 968 

Verksamhetens kostnader 2 -1 003 596 -943 368 

Av- och nedskrivningar 3 -36 607 -34 477 

Verksamhetens nettokostnad -821 093 -765 877 

Skatteintäkter 4 641 928 606 667 

Generella statsbidrag 5 188 880 182 142 

Finansiella intäkter 6 5 585 5 575 

Finansiella kostnader 7 -11 621 -6 593 

Resultat efter skatteintäkter och finansnetto A 3 679 21 914 

Förändring av eget kapital 3 679 21 914 

46


Balansräkning kommunen 2007 



Tillgångar 



Fastigheter och anläggningar 8 654 820 555 370 

Maskiner och inventarier 9 48 600 41 428 

Finansiella anläggningstillgångar 

Aktier, andelar, reversfordringar 10 65 020 64 368 

Summa anläggningstillgångar 768 440 661 166 


Förråd 11 1 554 1 501 

Fakturafordringar 13 818 10 898 

Övriga kortfristiga fordringar 12 22 386 33 118 

Interimsfordringar 13 21 520 31 662 

Placerade pensionsmedel 14 44 945 36 179 

Likvida medel 15 34 074 10 678 

Summa omsättningstillgångar 138 297 124 036 

Summa tillgångar 906 737 785 202 


Eget kapital 

Ingående balans 16 365 606 342 409 

Justerat för resultatregleringsfonder 4 326 1 283 


Summa eget kapital 373 611 365 606 

Avsättningar 

Avsättningar för pensioner 17 25 278 18 466 

Summa avsättningar 25 278 18 466 

47


Balansräkning kommunen 2007, forts. 



Skulder 

Långfristiga skulder 18 339 305 218 216 

Kortfristiga skulder 

Leverantörsskulder 41 605 47 656 

Kortfristig pensionsskuld 19 040 18 181 

Övriga kortfristiga skulder 19 41 833 51 385 

Interimsskulder 20 66 065 65 692 

Summa skulder 507 848 401 130 

Summa skulder och eget kapital 906 737 785 202 

Pensionsförpliktelser 389 853 340 837 

Löneskatt på pensionsförpliktelser 94 578 82 687 

Ansvars- och borgensförbindelser 21 354 273 329 161 

48


Kassaflödesanalys kommunen 2007 



Den löpande verksamheten 

Resultat efter finansiella poster 3 679 21 914 

Justering för av- och nedskrivningar 36 607 34 477 

Justering för poster som inte ingår i kassaflödet 1 202 451 

Kassaflöde från den löpande verksamheten 

före förändringar av rörelsekapital 22 41 488 56 842 

Kassaflöde från förändringar i rörelsekapitalet 

Ökning(-)Minskning(+) av förråd -53 -100 

Ökning(-)Minskning(+) av kortfristiga fordringar 9 188 -9 704 

Ökning(+)Minskning(-) av kortfristiga skulder -14 371 -1 852 

Kassaflöde från den löpande verksamheten 36 252 45 186 

Investeringsverksamheten 

Förvärv av materiella anläggningstillgångar 23 -148 068 -105 523 

Försäljning av materiella anläggningstillgångar 24 14 774 7 314 

Förvärv av finansiella anläggningstillgångar -900 

Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 

Kassaflöde från Investeringsverksamheten -134 194 -98 209 

Finansieringsverksamheten 

Amortering av låneskuld -17 056 -19 547 

Nyupplåning 138 145 41 363 

Förändring av lånefordringar 249 498 

Nyutlåning 

Kassaflöde från finansieringsverksamheten 121 338 22 314 

Summa kassaflöde 23 396 -30 709 

Likvida medel vid årets början 10 678 41 387 

Likvida medel vid årets slut 34 074 10 678 

49


Noter 

2007 2006 

Not 1 Verksamhetens intäkter 

enligt driftsredovisningen, inkl VA 379 359 374 908 

interna poster -180 467 -174 011 

resultatregleringsfonder 0 0 

övriga gemensamma intäkter 20 218 11 071 

Summa verksamhetens intäkter 219 110 211 968 

Not 2 Verksamhetens kostnader 

enligt driftsredovisningen inkl VA 1 220 530 1 162 799 

kapitalkostnader -69 356 -66 028 

övriga interna poster -180 467 -174 011 

pensionskostnader 16 170 15 451 

resultatregleringsfonder 3 991 204 

övriga gemensamma kostnader 12 728 4 953 

Summa verksamhetens kostnader 1 003 596 943 368 

Not 3 Avskrivningar 

fastigheter och anläggningar 26 882 25 102 

maskiner och inventarier 9 725 9 375 

Summa avskrivningar 36 607 34 477 

Not 4 Skatteintäkter 

preliminära månatliga skatteinbetalningar 633 041 598 207 

prognos för årets avräkningslikvid, 567 kr/inv 11 140 4 288 

prognos i bokslut 2006, 217 kr/inv 

slutavräkning 2006, 103 kr/inv 

mellanskillnad att korrigera 2007, -114 kr/inv -2 253 4 161 

slutavräkning 2006 enligt redovisningsräkning 0 11 

mellankommunal utjämning 0 0 

641 928 606 667 

Not 5 Generella statsbidrag 

skatteutjämningsbidrag m m 0 0 

LSS-bidrag 9 254 6 010 

inkomstutjämning 170 191 167 441 

införandeavdrag 0 0 

regleringsavgifter 9 435 -3 611 

sysselsättningsstöd 0 12 302 

Summa generella statsbidrag 188 880 182 142 

50



Not 6 Finansiella intäkter 

räntor på rörliga & utlånade medel 3 343 3 753 

avkastning från egna bolag 0 0 

utdelning på aktier o andelar 1 052 789 

valutakursvinster 0 0 

övriga finansiella intäkter 1 190 1 033 

Summa finansiella intäkter 5 585 5 575 

Not 7 Finansiella kostnader 

räntor på anläggningslån 11 154 5 803 

övriga kostnadsräntor 2 0 

valutakursförluster 0 0 

övriga finansiella kostnader 465 790 

Summa finansiella kostnader 11 621 6 593 

Not 8 Mark, fastigheter och anläggningar 

pågående investeringar 

ingående anskaffningsvärde 0 13 773 

årets investering 0 0 

färdigställda investeringar 0 -13 773 

utgående värde 0 0 

markreserv 

ingående anskaffningsvärde 58 554 51 824 

årets investering 53 381 7 311 

årets försäljning -14 928 -581 

ub ackumulerade anskaffningsvärden 97 007 58 554 

ib ackumulerade avskrivningar -26 203 -25 487 

årets avskrivningar -1 019 -1 037 

återförda avskrivningar 7 801 321 

ub ackumulerade avskrivningar -19 421 -26 203 

utgående värde 77 586 32 351 

verksamhetsfastigheter 


årets investering samt omklassificering 76 155 69 662 

årets försäljning 0 -36 




återförda avskrivningar 0 4 

51





fastigheter för affärsverksamhet 


årets investering samt omklassificering 3 613 4 135 

årets försäljning -380 -4 791 







publika fastigheter 


årets investering samt omklassificering 868 26 809 

årets försäljning 0 0 







exploateringsmark 



årets försäljning -271 -134 


ib ackumulerade avskrivningar 0 0 

årets avskrivningar 0 0 


ub ackumulerade avskrivningar 0 0 


summa mark, fastigheter o anläggningar 

ingående anskaffningsvärde 1 048 580 959 567 


årets försäljning -15 579 -5 542 

ub ackumulerade anskaffningsvärden 1 167 018 1 048 580 

52





återförda avskrivningar 7 896 5 463 



Not 9 Maskiner och inventarier 

maskiner 


årets investering samt omklassificering 4 174 156 

årets försäljning 0 0 



årets avskrivningar -459 -487 




inventarier 










transportmedel 



årets försäljning 0 -5 481 



årets avskrivningar -474 -520 




53



konstverk o samlingar 



årets försäljning 0 


ib ackumulerade avskrivningar 0 0 

årets avskrivningar 0 0 


ub ackumulerade avskrivningar 0 0 


summa maskiner och inventarier 










Not 10 Aktier, andelar reversfodringar 

aktier och andelar i dotterföretag 10 000 10 000 

övriga aktier och andelar 1 345 445 

bostadsrätter 28 28 

utlämnade lån 53 646 53 895 

Summa aktier, andelar reversfordringar 65 019 64 368 

Not 11 Förråd 

kontorsmaterielförråd 149 212 

tekniskt förråd 1 405 1 289 

Summa förråd 1 554 1 501 

Not 12 Övriga kortfristiga fodringar 

statsbidragsfordringar 1 972 2 901 

fordringar på koncernbolag 5 896 4 691 

mervärdeskatt och kommunmoms 5 631 10 467 

övriga avräkningar 8 886 15 059 

Summa kortfristiga fordringar 22 385 33 118 

54



Not 13 Interimsfodringar 

förutbetalda driftskostnader 949 20 949 

förutbetalda skatter 916 2 050 

upplupna driftsintäkter 6 179 6 765 

upplupna ränteintäkter 301 208 

upplupna skatteintäkter 13 175 1 690 

Summa interimsfordringar 21 520 31 662 

Not 14 Placeringar av pensionsmedel via KLP 

aktier och andelar 1) 22 867 21 434 

räntebärande värdepapper 2) 16 146 11 872 

likvida medel 0 0 

nedskrivning kortfristiga placeringar -438 -287 

bankmedel KLP 6 370 3 160 

Summa placerade pensionsmedel 44 945 36 179 

1) 

marknadsvärdet -05: 25 499 tkr, -06: 31 620 tkr, -07: 29 486 tkr 

2) 

marknadsvärdet -05: 9 001 tkr, -06: 11 585 tkr, -07: 15 708 tkr 

Not 15 Likvida medel 

kassa 25 20 

postgiro 4 716 3 610 

bank 29 333 7 048 

Summa likvida medel 34 074 10 678 

Not 16 Eget kapital 

Ingående eget kapital 365 606 342 409 

årets resultatreglering 4 326 1 283 

årets resultat 3 679 21 914 

Utgående eget kapital 373 611 365 606 

varav: 

* 

skaderegleringsfond 1 514 1 516 

* 

resultatreglering vinterväghållning kommunala gator / vägar -2 351 -1 753 

* 

resultatreglering vinterväghållning enskilda vägar -3 255 -2 634 

* 

resultatreglering vatten o avlopp 17 574 12 109 

* 

resultatreglering renhållning 4 792 4 711 

55



Not 17 Avsättning för pension 

garanti- och visstidspensioner 20 343 14 861 

beräknad löneskatt 4 935 3 605 

Summa avsättningar för pension 25 278 18 466 

Antal pensionsavtal med visstidsförordnande 2 2 

Not 18 Långfristiga skulder 

långfristiga lån i svenska kronor 333 161 212 071 

långfristiga lån i euro (skuld 071231, kurs 9,47, 6 198 tkr) 6 145 6 145 

Summa långfristiga skulder 339 306 218 216 

Not 19 Kortfristiga skulder 

avräkning skaderegleringsfond 

resultatreglering vatten o avlopp 

resultatreglering renhållning 

avräkning med koncernföretag 4 962 4 587 

avräkning med skolverket 

avräkning kalkningsverksamheten 511 950 

avräkning lokalt investeringsprogram 0 0 

mervärdesskatt 2 858 1 977 

källskatt 11 704 11 285 

amorteringar på långfristiga lån 8 386 18 226 

övriga kortfristiga skulder 13 412 14 360 

Summa kortfristiga skulder 41 833 51 385 

Not 20 Interimsskulder 

upplupna driftskostnader 1 455 1 093 

upplupna räntekostnader 1 448 800 

upplupna semesterlöner m m 46 200 44 799 

upplupna sociala avgifter 13 367 12 007 

upplupna skatter 1 420 736 

förutbetalda driftsintäkter 867 5 035 

förutbetalda hyror 1 308 1 222 

förutbetalda skatteintäkter 0 0 

Summa interimsskulder 66 065 65 692 

Not 21 Ansvars- och borgensförbindelser 

kommunala företag 347 949 322 434 

borgen och förlustansvar avseende 

egnahem och småhus 6 324 6 728 

56



övrig borgen och förpliktelser 0 0 

Summa ansvars- och borgensförbindelser 354 273 329 162 

Not 22 Justerat resultat 

resultat efter skatteintäkter o finansnetto 3 679 21 914 

ändrad redovisning resultatregleringsfonder 4 326 1 283 

av- och nedskrivningar materiella anl tillgångar 36 607 34 477 

realisationsvinst/förlust -9 936 

avsättning pensioner 6 812 1 014 

Summa justerat resultat 41 488 58 688 

Not 23 Förvärv av materiella anläggningstillgångar 

Investeringsprojekt, inkl pågående 123 039 103 705 

OG-hallen 19 260 0 

Brunkullan 13 2 864 0 

Riddaretorp 1:4, 1:5 1 879 0 

Rössbosläta 1:138, del av 1 013 0 

Pampen 1, del av 13 0 

Fröneskruv 5:21 0 1 129 

Villköl 5:27 0 120 

Paviljong i Hanemåla 0 390 

Paviljong i Örsjö 0 120 

Tor 9 0 0 

Transtorp 1:2 0 0 

Markregleringar mm 0 0 

Korrigeringar från 2004 och 2005 0 259 

Summa förvärv av materiella anläggningstillgångar 148 068 105 723 

Not 24 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 

Stora Hotellet 7 144 0 

Flögstorp 1:17, del av 4 315 0 

Pukeberg tomter 1 285 0 

Strandvägen tomter 949 0 

Smedstorp 2:38 612 0 

Ärlan 3-5 369 0 

Släggan 6 45 0 

Släggan 8 20 0 

Madesjö 3:250, del av 18 0 

Fröjdekulla 3:1, del av 7 0 

Renhållningsanläggningar och maskiner 0 6 100 

57



Maskiner och inventarier 0 79 

Rössbo Släta 1:111 0 456 

Prometeus, del av Nybro 3:1 0 368 

Orren 8 0 105 

Nybro 3:1, del av 10 98 

Nybro 3:1, del av, Sveakiosken 0 53 

Tikaskruv 9:9 0 50 

Madesjö 3:250, del av 0 5 

Summa försålda materiella anläggningstillgångar 14 774 7 314 

Not A Balanskraven 

Årets resultat enligt resultaträkningen 3 679 21 914 

Synnerliga skäl enligt KL 8 kap 5§ 

Avdrag/tillägg: Upp/nedskrivning pensionsmedel 0 0 

Tillägg: Engångsnedskrivning anläggn.tillgångar 0 0 

Avdrag: Realisationsvinst 0 0 

Avdrag: Föregående års negativa balanskrav 0 0 

Justerat resultat enligt balanskravet 3 679 21 914 

i ”Kommunal Redovisningslag” 

Resultaträkning VA 2007 

58


Specifikation Not Bokslut 

nr 2007 

Verksamhetens intäkter 1 29 434 

Verksamhetens kostnader 2 -14 318 

Av- och nedskrivningar 3 -5 804 

Verksamhetens nettokostnad 9 312 

Finansiella intäkter 0 

Finansiella kostnader 4 -4 089 

Resultat efter finansnetto 5 223 

Förändring av investeringsfond -5 223 

Resultat 0 

Noter 

1) 

Intäkter 

Avloppsavgifter 17 783 

Vattenavgifter 11 182 

Slamtömning 315 

Ersättning för teknisk service 151 

Ersättning för uppsättn vattenmätare 3 

Summa 29 434 

Varav interna intäkter 78 

2) 

Kostnader 

Personalkostnader 4 730 

Material, lokalhyror, el, mm 6 453 

Köp av tjänster och entreprenader 3 135 

Summa 14 318 

Varav interna kostnader 3 581 

3) 

Avskrivningar 

fastigheter och anläggningar 5 654 

maskiner och inventarier 150 

5 804 

4) 

Finansiella kostnader 

Ränta på skuld till kommunen, 4,5% 4 089 

59


Balansräkning VA 2007 

Specifikation Noter Bokslut 


Tillgångar 



Fastigheter och anläggningar 5 88 980 

Maskiner och inventarier 6 1 445 

Summa anläggningstillgångar 90 425 


Kundfordringar 2 666 

Summa omsättningstillgångar 2 666 

Summa tillgångar 93 091 


Eget kapital 

Eget kapital 0 

Investeringsfond 

Investeringsfond 12 109 

Ränta på fond 242 

Årets resultat 5 223 

Summa eget kapital och investeringsfond 17 574 

Skulder 

Långfristiga skulder, lån av kommunen 74 069 

Leverantörsskulder 915 

Övriga kortfristiga skulder 533 

Summa skulder 75 517 

Summa skulder och eget kapital 93 091 

Noter 

5) Fastigheter och anläggningar 

Anskaffningsvärde 225 263 

Ack avskrivningar 136 283 

Bokfört värde 88 980 

6) Maskiner och inventarier 

Anskaffningsvärde 4 309 

Ack avskrivningar 2 864 

Bofört värde 1 445 

60



Redovisningen har skett i enlighet med god kommunal redovisningssed, KRL (kommunal 

redovisningslag) samt rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning. 

Följande gäller: 

Leverantörsfakturor 

Inkomna efter årsskiftet samt kända fakturor av väsentlig betydelse som är hänförbara till 

redovisningsåret har kostnadsbokförts och belastar redovisning. Även upplupna räntor har 

kostnadsförts. 

Utställda fakturor 

efter årsskiftet, men hänförbara till redovisningsåret har fordringsförts och tillgodogjorts årets 

redovisning. 

De anställdas fordran 

på kommunen i form av sparade semesterdagar redovisas i balansräkningen som en kortfristig 

skuld. Den beräknade förändringen under året ingår i verksamhetens kostnader. 

Statsbidrag/driftsbidrag 

hänförbara till redovisningsåret, och som är av väsentlig betydelse, men ännu inte influtna, 

har fordringsförts, likaså har bidrag erhållna under året som avser täcka framtida kostnader 

skuldförts. 

Sociala avgifter 

har bokförts i form av procentuella personalomkostnadspålägg i samband med löneredovisningen. 

På ersättningar till arvodesanställda och förtroendemän m.fl. beräknas 32,42 procent, 

och anställda med kommunal kompletteringspension 41,80 procent. 


har i balansräkningen tagits upp till anskaffningsvärdet (utgifter minus eventuella investeringsbidrag) 

med avdrag för avskrivningar. 

Placerade pensionsmedel 

Redovisas i balansräkningen som en kortfristig tillgång. Värdering enligt lägsta värdets princip. 

Pensionsskulden 

Redovisas från och med 2007 enligt den nya metoden, RIPS07, i enlighet med RKR:s rekommendation 

nr.17 

Amorteringar 

på långfristiga lån som förfaller till betalning under 2008, redovisas som kortfristig skuld. 

Exploateringsmark 

Värdet på exploateringsmark har tagits upp till anskaffningskostnad minus försäljningsintäkter. 

Individuell bedömning av möjligheten att avyttra viss mark till bokfört värde. Vi kommer 

61


att gå igenom redovisningsprinciperna och redovisa delar som omsättningstillgång. 

Anslutningsavgifter 

Från och med år 2006 periodiseras anslutningsavgifterna i samband med bokslut. 

Lån 

I utländsk valuta (EURO) har värderats enligt försiktighetsprincipen. 

Eget kapital 

Koncernen redovisar obeskattade reserver som eget kapital respektive latent skatteskuld. 

I följande fall avviker vi från rekommendationer eller god redovisningssed: 

Leasing 

Rekommendation 13:1 redovisning av hyres/leasingavtal följs inte. Inventering pågår. 

Avskrivningar 

består av linjär avskrivning, det vill säga lika stora belopp varje år beräknat på objektens 

anskaffningsvärden. Avskrivningarna påbörjas 1:a januari året efter anskaffningsåret. Kapitaltjänstkostnaderna 

bokförs månatligen. 

62


Kommunstyrelse 

Organisation 

Kommunstyrelse 

Kommunstyrelskontor 


och Inköp 

Räddningstjänst 

Ekonomi 

Personal 

Uppdrag 

Kommunstyrelsens uppdrag är att leda och styra verksamheten samt ha uppsikt över nämnder 

och de kommunala bolagen. I kommunstyrelsens uppdrag ingår att utveckla arbetsgivar- och 

personalpolitiken. De administrativa enheterna ska stödja de politiska organens arbete och 

följa utvecklingen inom sina respektive ansvarsområden. 

Kommunstyrelsens administrativa enheter ska präglas av service och kompetens. Räddningstjänsten 

ingår också i kommunstyrelsens ansvarsområde. 

Särskilda uppdrag 

Kommunfullmäktige har beslutat om dels gemensamma uppdrag för flera nämnder och styrelsen, 

dels särskilda uppdrag för respektive nämnd eller styrelse. 

Vi redovisar och kommenterar de gemensamma uppdragen samt de särskilda uppdrag som 

gavs till kommunstyrelsen. 

IT 

Gemensamma uppdrag 

Att anslagsbindning sker på nämndsnivå 

under förutsättning att kommunfullmäktiges 

målinriktning följs. 

Att öka förändringsarbetet i kommunen för 

att klara uppsatta mål. 

Att öka insatserna i tillväxtprojekt i samarbete 

med bland annat Nybro Företagsgrupp 

och olika EU-program. 

Kommentar 

Genomfört. 

Pågående process. 

En koppling till AB Nybro Brunn finns. Genom 

arbetet i bolaget skapas möjligheter för 

att öka insatserna i olika tillväxtprojekt. 

63



Att en utarbetad kommunal servicegaranti 

inom alla nämndsområden finns färdig under 

2007 för att sedan utveckla erbjudandet om 

servicegarantier under perioden. 

Att i olika projekt utveckla verksamheten 

kring Designhögskolan och Arkiv för Svensk 

Formgivning i Pukeberg. Målet är att tillskapa 

fler högskoleplatser och fler aktiviteter 

och verksamheter med koppling till högskolevärlden 

och annan kulturoch utbildningsverksamhet. 

Att kommunen ska arbeta för att hemsjukvården 

i Kalmar län, överförs till kommunerna. 

Att Nybro kommun undersöker möjligheten 

att bli en försökskommun för hela primärvården 

i kommunal regi med ett avtal med 

landstinget. 

Att förbättra kommunikationerna i kommunen. 

Att under perioden är målsättningen att i 

kommunen uppföra 200 nya bostäder. Det 

sker genom eget bolag, andra aktörer och 

genom villabebyggelse. 

Att intensifiera arbetet för fler poliser i kommunen. 

Att eventuella förslag till ändrade inriktnings- 

och effektmål för perioden 2008-2010 

ska redovisas till kommunstyrelsen. 

Kommentar 

Arbetet med att arbeta fram tjänstegarantier 

är genomfört 2007. Dessa utvecklas vidare 

under 2008. 

Pågående process och arbete. Konkreta resultat 

uppnådda genom ny högskoleutbildning 

och Hemslöjdskonsulenternas lokalisering. 

Genomfört. 

Inte genomfört. 

Västra infarten är byggd under 2007. Upprustningen 

av järnvägsområdet har påbörjats. 

Beslut om avgiftsfri kollektivtrafik har tagits. 

Ett arbete pågår med Regionförbundet och 

KLT (Kalmar Läns Trafik) avseende kollektivtrafiken. 

Omfattande bostadsproduktion har genomförts. 

Se samhällsbyggnadsnämndens verksamhetsberättelse. 

Arbete bedrivs bland annat genom BRÅ 

(Brottsförebyggande rådet). Ny organisation 

medför fler poliser. 

Särskilt uppdrag har givits till personal- och 

ekonomichefen att stödja nämnder och styrelsen 

att arbeta fram nya mål inför budget 

och VEP 2009-2011. 

64



Att kommunfullmäktiges demokratigrupp får 

i uppdrag att utreda deltagande demokrati, 

exempelvis hur kommunens skattepengar 

ska användas och att möten kan anordnas 

varje år i bostadsområdena och i samhällena 

i Nybro samt att det ingår representanter för 

samtliga partier i kommunfullmäktige. 

Kommentar 

Inte genomfört, men det blivande sekretariatet 

för hållbar utveckling kommer att arbeta 

med bland annat demokratifrågorna. 

Uppdrag till kommunstyrelsen 

Att kommunfullmäktiges demokratigrupp får 

i uppdrag att utreda deltagande demokrati, 

exempelvis hur kommunens skattepengar 

ska användas och att möten kan anordnas 

varje år i bostadsområdena och i samhällena 

i Nybro samt att det ingår representanter för 

samtliga partier i kommunfullmäktige. 

Att utvärdera kommunens demokratiarbete i 

form av medborgarförslag och allmänhetens 

inspel till kommunen för att utreda ytterligare 

förbättringar 

Att Nybro kommun under perioden ska aktivera 

flera projekt som rör tillväxt, i samarbete 

med andra aktörer, som Nybro Företagsgrupp, 

landsbygds- och byföreningar och 

privata företag. 

Att Stads- och Lantturen byggs ut under perioden 

med ökade möjligheter att åka morgon 

och kväll. 

Att för projekt- och tillväxtåtgärder anvisa 

300 000 för 2007, 500 000 för 2008 och 500 

000 kronor för 2009. 

Kommunstyrelsen får i uppdrag att tillsammans 

med berörda nämnder utreda och lägga 

förslag på kostnad, finansiering och former 

när det gäller införande av klädbidrag. 

Kommentar 

Inte genomfört, men det blivande sekretariatet 

för hållbar utveckling kommer att arbeta 

med bland annat demokratifrågorna. 

Utvärdering är inte genomförd. Däremot har 

arbetet fortsatt för att möjliggöra ytterligare 

förbättringar, som exempelvis synpunktsoch 

klagomålshantering. 

Pågående process. Genom bland annat AB 

Nybro Brunn är avsikten att tillväxtprojekt 

ska kunna tillskapas. 

Uppdraget är uppfyllt till viss del. 

Genomfört för år 2007. 

Genomfört. 

65


Uppdrag till kommunstyrelsen 

Barn- och utbildningsnämnden och kommunstyrelsen 

fick i uppdrag att Projekt Brunnen 

ska starta under 2007 innehållande företags-, 

projekt-, utbildnings- och konferenscenter. 

Barn- och utbildningsnämnden och kommunstyrelsen 

gav i uppdrag till barn- och 

utbildningsförvaltningen och kommunstyrelseförvaltningen 

att till kommunstyrelsen 

redovisa ett förslag till resursfördelningssystem 

att kunna använda inför 2008 års budgetarbete. 

Kommentar 

Uppdraget är genomfört i och med permanent 

verksamhet i AB Nybro Brunn. 

Inte genomfört under 2007 och arbete ska 

göras i enlighet med uppdraget under 2008. 

Ekonomisk utvärdering 

Resultat, tkr Bokslut 06 Budget 07 Bokslut 07 %-utfall Budget 08 

Bruttointäkter 14 775 13 442 20 054 149,2% 11 811 

Personalkostnader 37 184 41 627 40 067 96,3% 37 035 

Övriga kostnader 46 100 42 271 49 517 117,1% 60 238 

Kapitalkostnader 2 355 2 560 2 560 100,0% 2 956 

Bruttokostnader 85 639 86 458 92 144 106,6% 100 229 

Nettokostnad 70 864 73 016 72 090 98,7% 88 418 

Skattemedel 71 932 73 016 73 016 100,0% 88 418 

Årets resultat 1 068 0 926 0 

Större ekonomiska avvikelser 

Samhällsbetald trafik 

Kostnaderna för samhällsbetald trafik 2007 överstiger budget med sammanlagt 1 780 000 kronor. 

Främsta orsaken till avvikelsen är kostnaderna till Kalmar Läns Trafik AB, minus drygt 1 000 000 

kronor. En annan orsak är ökat antal resande med den avgiftsfria Stads- och Lantturen samt färdtjänsten. 

Den avgiftsfria trafiken har funnits under hela 2007. I jämförelse med 2005, då Stads- och 

Lantturen var avgiftsbelagd, har antalet resande ökat från 25 330 till 56 155, en ökning med 221 

procent! Däremot har antalet transporter inte ökat med mer än 23 procent och uppgick till 16 238. 

Även antalet resande med färdtjänst har ökat, + 44 %. 

Bokslutet 2007 för Stads- och Lantturen har blivit belastat med 402 000 kronor, som avsåg kostnader 

för år 2006. Lägre kostnader än budget redovisas både för färdtjänsten och för riksfärdtjänsten. 

För räddningstjänsten uppgår det ekonomiska resultatet gentemot budgeten till + 800 000 kronor. 

Sommaren 2007 innebar ett fåtal skogsbränder och vi har varit skonade från några händelser, som 

66


inneburit några större personalkrävande insatser. Dessutom har det funnits vakant pooltjänst. För 

ekonomienheten uppgår det ekonomiska resultatet gentemot budget + 700 000 kronor och för ITenheten 

inklusive bredbandet + 1 500 000 kronor mot budget. Orsakerna till dessa avvikelser är i 

samtliga fall till största delen beroende på vakanta tjänster under 2007 och förskjutningar i uppdrag 

som förväntas genomföras under 2008. 

Investeringar 

Nettoinvesteringar, tkr Bokslut 06 Budget 07 Bokslut 07 %-utfall Budget 08 

2 527 4 974 3 267 65,7% 3 230 

Ett nytt tankfordon, Volvo FM 340, med 11 500 liter vatten och 1 000 liter skumvätska, har levererats 

från Svenska Räddningsfordon AB till Räddningstjänsten. 

Årets viktigaste händelser 2007 

AB Nybro Brunn har från och med 1 januari 2008 utökat sitt verksamhetsområde med bland annat 

näringslivsfrågor och vuxenutbildning. Utrednings- och implementeringsarbetet utfördes under 


Synpunkts- och klagomålshantering har införts i kommunen. 

Tjänstegarantier har införts i kommunen. 

Nybro kommun har påbörjat ett arbete, tillsammans med sex andra kommuner, som bedrivs i 

SKL:s regi (Sveriges Kommuner och Landsting). Syftet är att inom olika kommunala verksamhetsområden 

skapa möjligheter för jämförelse och framtagande av nyckeltal. 

Räddningstjänsten: Beslut om igångsättning av nytt schema för brandmännen. Schemat skapar förutsättningar 

för att bättre kommunicera budskapet om brand och säkerhet till kommuninvånarna. 

PA-enheten har - vid sidan om uppdraget att planera, organisera och genomföra strategier och 

rutiner för rekrytering, lön, löneöversyn, försäkring, pension, utbildning, förhandling och arbetsgivarprojekt 

- arbetat ett stort antal timmar med att ”rigga” AB Nybro Brunn som ny arbetsgivare 

och aktör inom Nybro kommun, arbetat med att verksamhetsövergången hemsjukvård från Kalmar 

Läns Landsting till Nybro kommun genomförts, arbetat med att upprätta och genomföra en 

handlingsplan/åtgärder för bättre arbetsmiljö efter våra medarbetarenkäter (alla förvaltningar) samt 

arbetat med stöd till bemanning och schemasystem för omsorgsförvaltningen. 

Ekonomienheten har bland annat arbetat för att stödja ekonomistyrning och ekonomiuppföljning, 

tillse effektiv budgetprocess, ändamålsenliga underlag, som avser ekonomi (budget, VEP, årsredovisning, 

delårsrapport och övriga ekonomiska uppföljningar), effektiv kravverksamhet, stödja 

ett effektivt fakturaflöde, stödja en god intern kontroll, kontroll över betalningsförmåga, lån och 

likviditet. 

Kvalitets- och medborgarkommunikation 

En målmedveten strategi med att uppgradera medborgardialogen har genomförts under året. 

Utöver de nya systemen för klagomåls- och synpunktshanteringen samt tjänstegarantierna har 

SCB:s medborgarundersökning genomförts. Undersökningen ger i flera avseenden vår kommun 

mycket goda betyg. 

67


Den första informationstidningen i en påbörjad utgivning, med namnet ”Nyheter från Nybro kommun”, 

har distribuerats till alla våra hushåll. 

Arbetet med att skapa den nya hemsidan har varit ett stort och förvaltningsövergripande projekt 

under 2007. 

Inriktnings- och effektmål 2007 

De mål som arbetades fram i särskilt dokument för perioden 2006 till 2008 är inte fullt ut anpassade 

efter kommunallagens intentioner, det vill säga att verksamhetsmålen ska vara satta efter god 

ekonomisk hushållning. Personalchefen och ekonomichefen fick i samband med budgetarbetet, 

inför budget 2008/09 och framåt, ett uppdrag att arbeta för ett kvalitativt bättre målarbete. Personalchefen 

och ekonomichefen har träffat nämndernas presidier under hösten 2007 angående 

nämndernas målarbete. Arbetet pågår för att arbeta fram mål. 

Internkontroll 2007 

Nytt reglemente för intern kontroll finns nu framarbetat och beslutat. En särskild förvaltningsövergripande 

grupp har påbörjat arbetet med intern kontroll under hösten 2007. 

Framtiden 

Under 2008 kommer det påbörjade arbetet med kvalitetsutveckling och medborgardialog att 

utvecklas ytterligare. Beslut om nytt område för kvalitetsutveckling kommer att fattas av kommunstyrelsens 

arbetsutskott i maj månad 2008. 

Den nya medborgardialogtidningen ”Nyheter från Nybro kommun” kommer ut med två nummer 

under året. 

Den nya hemsidan kommer att fortsätta sin utveckling mot att bli vårt viktigaste informations- och 

kommunikationsverktyg. 

Det nya ”Sekretariatet för hållbar utveckling” blir en tillgång i arbetet med en generationsövergripande 

utveckling kring frågor som demokrati, trygghet, tillit och folkhälsa, det vill säga en långsiktig 

hållbar social utveckling. 

Arbete i linje med antaget reglemente för intern kontroll kommer att genomföras. 

Inför 2008 och framåt kommer ekonomienheten att arbeta för att effektivisera ekonomiadministrativa 

rutiner. Beslut är taget om att införa skanning och arbetet går vidare med att införa e-handel 

i kommunen. Vi kommer också att se över avtal kring ekonomisystem och andra sidosystem som 

används. Allt i syfte att det ska bli användarvänligare och ges bättre möjlighet för användarna att 

nyttja systemet/en på ett ändamålsenligt sätt. Ekonomienheten kommer under 2008 och framåt att 

bland annat arbeta för att ge bättre prognosunderlag, periodiserad budget och/eller redovisning för 

en högre kvalitet på budgetuppföljningarna, resursfördelningssystem, förbättra likviditetsplaneringen, 

ha en aktiv skuldförvaltning samt se över befintliga lån. Exploaterings- och investeringsredovisningen 

behöver gås igenom. 

68


Överförmyndarnämnd i samverkan 

Nybro, Emmaboda, Torsås, samt Uppvidinge kommuner 

Organisation 

Ordförande: Kristian Lundh (s), Nybro kommun 

Verkställande tjänstemän: Nils-Erik Gustafsson, kommunchef 

Ann-Katrin Berisson (Nybro och Torsås) 

Marita Haraldsson (Emmaboda och Uppvidinge) 

Uppdrag 

Nybro, Emmaboda, Torsås och Uppvidinge kommuner har fr o m 2007-01-01 en gemensam 

nämnd för samverkan kring överförmyndarfrågor. Värdkommun är Nybro och nämnden ingår 

således i Nybro kommuns organisation. 

Överförmyndarnämndens uppgifter 

Överförmyndarnämnden skall enligt föräldrabalken och förmynderskapsförordningen utöva 

tillsyn över förmyndares, gode mäns och förvaltares verksamhet. Vid tillsynen skall särskilt 

tillses att den enskildes tillgångar används för hans eller hennes nytta och att tillgångarna i 

övrigt är placerade så att tillräcklig trygghet finns för deras bestånd och ger skälig avkastning. 

Avsikten med tillsynen är att ge en garanti mot rättsförluster. Det kan avse underåriga, personer 

som på grund av hög ålder, sjukdom, psykisk störning eller andra funktionshinder inte kan 

tillvarata sina intressen. Årligen fastställs storleken av gode mannens och förvaltarens arvode, 

som i många fall betalas av huvudmannens tillgångar. I de fall huvudmannens tillgångar eller 

inkomster understiger 2,0 respektive 2,65 basbelopp, betalas arvodet av kommunen. Tillsynen 

över nämndens verksamhet utövas av Länsstyrelsen. 


Det gemensamma kontoret för handläggningen har haft en budget för 2007 på 1 221 tkr att 

jämföra med bokslutet, 1 200 tkr således ett litet överskott som kan tilläggsbudgeteras för 

2008. 

Nybro kommun har haft en kostnad på 519 tkr för kontor samt 555 tkr för arvoden. Emmaboda 

har haft en kostnad på 246 tkr samt 243 tkr. Torsås har haft en kostnad på 186 tkr samt 212 

tkr. Uppvidinge har haft en kostnad på 247 tkr samt 144 tkr. 


Nämnden (som är en obligatorisk nämnd) har bildats i syfte att säkra kompetens och rättssäkerhet. 

Eftersom myndigheten är liten kan en professionell handläggning ske endast genom 

samverkan kommuner emellan. Under året har handläggarna genomfört utbildningar för gode 

män och ledamöter i nämnden. Antalet ärenden (gode män, förvaltare och förmyndare) uppgick 

till 223 i Nybro, 111 i Emmaboda, 75 i Torsås, och 77 i Uppvidinge. 

Framtiden 

Riksrevisionsverket har genomfört en granskning av överförmyndarverksamheten i landet. Av 

rapporten framgick att såväl kommuner som tillsynsmyndigheter inte alltid levde upp till lagens 

intentioner. Rapporten visade också klart på uppdragets komplexitet och att kommunerna 

69


måste avsätta tillräckliga resurser för verksamheten. 

Man kan befara att krav på höjda arvoden från uppdragstagare kommer att öka. Många nya 

gode män/förvaltare är långt ifrån nöjda med våra riktlinjer för arvoden, vilket innebär att 

rekryteringssvårigheter uppstår allt oftare. Omsättningen av gode män är relativt hög (ca 25 % 

per år) med anledning av dödsfall, byten av gode män och nya förordnanden. Rekrytering av 

gode män är en stor och viktig uppgift som blir allt svårare för överförmyndaren. 

70


Teknisk nämnd 

Organisation 

Ordförande: Lennart Storm 

Förvaltningschef: Bengt-Eve Petersson 

Tekniska nämnden 

11 ledamöter 

Teknisk chef 

Stab 

Mark och service 

Gata-Parkavdelningen 

Fastighetsavdelning 

Städservice 

VA-avdelningen 

Måltidsservice 

Uppdrag 

Tekniska kontoret svarar för gator och vägar, parker och lekplatser, vatten och avlopp, städservice, 

måltidsservice, fastighetsförvaltning och verkstad. Verksamheterna bedrivs både i egen 

regi och på entreprenad. Städ- och måltidsservice samt vatten och avloppsförsörjning bedrivs i 

egen regi. Skogsskötsel samt husbyggnad utförs på entreprenad. För övriga verksamhetsområden 

är regiformen blandad. 

Från och med 2006 bedrivs avfallsverksamheten i kommunalförbund tillsammans med Kalmar, 

Mörbylånga och Torsås kommuner. 

Verksamhetsinriktning 

Förvaltningens arbete ska präglas av effektivitet och servicevänlighet, utformas så att det 

arbete som vi utför skall ingå i ett kretslopp samt att kvalitet normalt gå före kvantitet. Härigenom 

ska verksamheterna någorlunda behålla standarden trots fortlöpande realt lägre resurser. 







Justering kapitalkostnader -209 

Bruttokostnad 214 700 208 767 222 589 106,6% 229 144 

Nettokostnad 30 157 30 367 32 959 108,5% 37 820 

Skattemedel 30 157 30 367 30 367 100,0% 37 820 

Resultatreglering snöfond 1 219 

Årets resultat 0 0 -1 373 0 

71



Verksamheten vatten och avlopp utgör egen balansräkningsenhet. 

I det följande kommenteras först de skattefinansierade och därefter den taxefinansierade. Sist 

summeras tekniska nämndens samlade verksamhet. 

Den sammanlagda kostnaden för de skattefinansierade verksamheterna var 204 500 tkr (2006: 

199 300 tkr och 2005: 194 900 tkr) motsvarande en ökning med 5 200 tkr eller 2,6 %. Sammantaget 

har vi ett underskott på 1 373 tkr mot ett underskott på 149 tkr år 2006. 

Gata-park-verksamheten har gett ett överskott på 117 tkr efter det att ett underskott på 1 219 

tkr för vinterväghållningen reglerats med snöfonden. Före regleringen gav verksamheten 

alltså ett underskott på 1 102 tkr. Mycket stor volym har återställts efter att fjärrvärmearbeten 

har utförts. 

Året 2007 blev liksom 2006 ett milt år. Antalet graddagar var 86% mot normalåret. Det har 

medfört lägre driftkostnad i våra fastigheter. Det gav oss möjlighet att lägga större resurser på 

underhåll. Det innebär en insats på 53 kr per kvm mot budgeterad 29 kr för kategorin centrala 

fastigheter. Till följd av detta fick vi ett underskott på 959 tkr för hela fastighetsverksamheten. 

Måltidsservice har ett underskott på 384 tkr vilket är lägre än vad som befarades. Orsaken är 

utebliven kompensation för kapitalkostnader för investeringen i Hanemålaköket. Under flera 

år i följd har antalet serverade portioner sjunkit med ett antal procent. Trenden bröts under 

2007 med en marginell ökning på 1 %. 

Städservice har ökat volymen med några procent. 

Mark&Service´ underskott på 413 tkr beror på mindre antal debiterade timmar än budgeterat. 

Vidare ingår extraordinära maskinreparationer i slutet av året och engångskostnad för elsäkerhet. 

Den taxefinansierade verksamheten vatten och avlopp har omsatt 29 400 (29,7) tkr. Verksamheten 

har gett ett överskott på 5 222 (3 390) tkr trots att intäkterna har minskat och va-taxan 

inte höjdes 2007. Överskottet härrör från lägre kapitalkostnad, vakans drifttekniker, lägre 

kostnad för slam och rens, dito för maskinreparation samt senarelagt underhåll. 

Den sammanlagda omsättningen på tekniska nämndens driftbudget uppgick till 222 600 ( 225 

600) tkr. Observera att omsättningen är uppblåst på grund av att våra verksamheter fakturerar 

varandra internt. Det gäller allra största delen av mark & service men även delar av va, fastighet, 

städ och måltidservice. Borträknas internt fakturerat kvarstår knappt 200 mnkr i verklig 

omsättning. 

Investeringar 

Investering 

mnkr 

Västra infarten 31,6 

Godsterminal 4,0 

72


Investering 

mnkr 

Gata Börsryd 1,5 

Exploateringsområden 4,2 

Nytt resecentrum, projektering 1,0 

Paradisskolan, ombyggnad 9,6 

Boende Strandvägen, ombyggnad 34,8 

Alsterbro skola, toaletter mm 2,4 

Paviljongen Fagerslättskolan, ombyggnad 2,6 

Färgsippan, sanering 1,0 

Familjecentral Oskar, ombyggnad 1,6 

Fordonsanskaffning 1,0 

Va-ledningar, omläggning 2,0 

Totalt har hela 106,7 (94,7) mnkr investerats. 


2 527 4 974 3 267 65,7% 3 230 


Året har präglats av fortsatt kraftfull återhållsamhet i den löpande verksamheten. Motsatsen 

gäller för investeringarna där volymen steg med ytterligare drygt 10 mnkr. 

De stora investeringarna har präglat vår verksamhet även 2007. Under sensommaren kunde 

Paradisskolan flytta in i även den renoverade delen. Under hösten var ombyggnaden av Boende 

Strandvägen klar och inflyttning kunde ske. 

Under senhösten öppnades Västra infarten med den planskilda korsningen med riksväg 25 och 

planskild korsning med Kust-till-Kust-banan för trafik. Under hösten kunde det sedan femton 

år planerade projektet Nytt industrispår starta. I början av året kunde vi starta utbyggnaden av 

exploateringsområdet Pukeberg. 


Inriktningsmål 

Hög effektivitet – 

Kännetecken: Professionella, engagerade 

och förändringsbenägna 

Nöjda invånare – 

Kännetecken: Serviceinriktade, lyhörda och 

tillgängliga 

Rätt kvalitet – 

Kännetecken: Noggranna och omsorgsfulla 

Måluppfyllelse 

Hög effektivitet – 

Kännetecken: Professionella, engagera-de 

och förändringsbenägna 

Målet är uppfyllt så långt man kan begära. 

Medborgarna har större krav än ekonomin 

tillåter. 

Målet är så gott som uppfyllt. 

73


Inriktningsmål 

Kretsloppsanpassat – Kännetecken: Miljömedvetna 

Bra arbetsmiljö – 

Kännetecken: Motiverade medarbetare 


Målet är inte helt uppfyllt. Vi har gjort framsteg 

även under det år som gått men har en 

bit kvar. 

Målet är inte helt uppfyllt. I takt med säkrare 

fysisk miljö får psykosocial miljö ökad 

betydelse. 

Framtiden 

Tekniska nämndens investeringsbudget ligger även under 2008 på ungefär 100 mnkr. Många 

stora projekt ingår. Här kan nämnas etapp2 med 18 nya lägenheter i Boende Strandvägen. 

Under hösten startar vi byggandet av den nya Hanemålaskolan. Vidare startas ombyggnaden 

av stationsområdet på norra sidan av järnvägen. Slutligen pågår anläggandet att bygga överföringsledningar 

för vatten och avlopp från Orrefors till Gullaskruv och vidare till Målerås. 

Vatten och avlopp 

Verksamhetsomfattning 

• Va-avdelningen försörjer och renar vatten från ca 16 000 personer. 

• Detta sker med hjälp av 7 vattenverk, 1 högreservoar, 9 avloppsreningsverk och 27 

pumpstationer. 

• Spillvattennätet omfattar ca 218 km ledning. 

• Vattenledningsnätet omfattar ca 252 km ledning. 

• Dagvattenledningsnätet omfattar ca 133 km ledning. 

• Vattenproduktionen i kommunen baseras på naturligt bildat grundvatten. 

• Avloppsrening sker med fullt utbyggd kvävereduktion vid Överstatorps reningsverk. 

• Slamomhändertagande sker i vassbäddar vid Överstatorps reningsverk. 

Verksamhetsinriktning 

• Tillhandahålla dricksvatten av hög kvalitet 

• Trygg och säker leverans 

• Tillförlitlig kvalitetskontroll 

• Planmässigt förnya och modernisera anläggningarna 

74









Nettokostnad 3 390 764 5 222 6,8 

Resultatutjämningsfond -3 390 -764 -5 222 0 

Skattemedel 0 0 0 0 


Verksamhetstal Bokslut 06 Budget 07 Bokslut %-utfall 

Budget 08 

07 

Självfinansieringsgrad % 100 100 100 100,0% 100 

Antal abonnenter st 4 900 4 900 4 900 100,0% 4 900 

Vatten 

Utpumpad vattenmängd kbm 1 396 052 1 400 000 1 360 97,2% 1 400 000 

587 

Debiterad vattenmängd kbm 1 111 817 1 100 000 1 098 99,9% 1 100 000 

458 

Produktionskostnad kr/kbm 5,05 5,97 4,93 82,6% 5,96 

Kapitalkostnad per kbm kr/kbm 2,92 3,11 2,85 91,6% 3,20 

Intäkt per kbm kr/kbm 21,28 22,12 22,00 99,5% 21,93 

Avlopp 

Renad vattenvolym Kbm 3 786 844 4 000 000 3 987 99,7% 4 000 000 

247 

Reningskostnad kr/kbm 2,33 2,99 1,90 63,5% 2,79 

Kapitalkostnad per kbm kr/kbm 1,69 1,58 1,51 95,6% 1,68 

Antal anställda 11 11 10,5 11 


Investeringar VA 3 612 16 534 4 263 25,8% 11 250 


Verksamheten har gett ett överskott på 5 222 (3 390) tkr trots att intäkterna har minskat och att 

va-taxan inte höjdes 2007. Överskottet härrör från lägre kapitalkostnad, vakans drifttekniker, 

lägre kostnad för slam och rens, dito för maskinreparation samt senarelagt underhåll. 

75


Under året har 506 tkr i anslutningsavgifter debiterats. Dessa har lagts som intäkt på investeringsprojekt 

3296 Vattenserviser 38 tkr, projekt 3302 Avloppsserviser 220 tkr och på projekt 

4224 Överföringsledning 248 tkr. 

Investeringar 

Investering 

Mnkr 

Omläggning Va-ledningar 2,1 

Komplettering avloppsverk 0,25 

Överföringsledning 0,7 

Reinvest driftövervakning 0,4 

Gårdsryd 0,2 

Komplettering vattenverk 0,12 

VA-serviser 0,36 


Vattenledning Pukeberg 510 m, Industriområde Madesjö 165 m, Västra vägen 30 m, Emmabodavägen 

55 m. Spillvattenledning Pukeberg 438 m, Industriområde Madesjö 165 m, Västra 

vägen 60 m, Joelsgatan 105 m. Dagvattenledning Pukeberg 577 m, Industriområde Madesjö 

230 m, Strandvägen 130 m, Mörtvägen 30 m, Tallvägen 51 m, Emmabodavägen 260 m, Jöddegatan 

36 m, Joelsgatan 275 m. 

De totala ledningslängderna inom kommunen är för spillvatten 218 km, vatten 252 km och 

dagvatten 133 km. 

Registrerade driftstörningar för spillvatten har varit 32 st, för vatten (läckor) 9 st och för dagvatten 

4 st. 

Måluppfyllelse 2007 

Ok Högsta möjliga kvalitet på dricksvattnet enligt livsmedelsverkets kungörelse om 

dricksvatten. 

Ok 

Avloppsvattnet skall ha högsta möjliga kvalitet. Beslutade resthalter från länssty 

relse och miljönämnd är minimikrav. 

Den totala mängden utsläpp av följande ämnen från Överstatorp får inte över 

skridas. Kväve = 50 ton/år, Fosfor = 200 kg/år och BOD7 = 10 000 kg/år 

Dagvatten får inte förorsaka skador på fastigheter eller miljön 

Ok 

Avloppsslammets resthalter av miljöfarliga ämnen skall inte överskrida de gräns 

värden som LRF, Naturvårdsverket och Svenska VaV har kommit överens om. 

Framtiden 

Omläggning/relining sker enligt program. Fortsätta översynen av driftövervakningen. Ansluta 

nya brunnar i Gårdsryd. Påbörja arbetet med nya vattenskyddsföreskrifter för Gårdsryd alternativt 

Knivingaryd. Påbörja läggande av ledningar mot Gullaskruv samt förstärka spillvattenledningar 

i Orrefors samhälle. 

76



Organisation 


Samhällsbyggnad förvaltning 

Miljö 

Kart, Plan & Bygg 

Uppdrag 

Samhällsbyggnadsnämnden skall främja en hållbar utveckling och verka för en säker, hälsosam 

och vacker livsmiljö. Verksamheten omfattar följande områden enligt lagar och avtal: 

• Bostadsanpassningar 

• Bygglov och tillsyn enligt plan- och bygglagen 

• Djurskyddskontroll 

• Energirådgivning 

• Hållbar utveckling/Agenda 21 

• Kalkning av sjöar & vattendrag 

• Kart-, mät- och GIS-verksamhet 

• Livsmedelskontroll 

• Mark och exploatering 

• Miljö- och hälsoskydd 

• Naturvårdsfrågor 

• Stadsbyggnad och fysisk planering 


Under 2007-2009 är fullmäktiges målsättning att 200 nya bostäder ska uppföras i kommunen 

genom eget bolag, andra aktörer och genom villabebyggelse. Detta innebär att ca 66 bostäder 

per år bör byggas och lika många bör planläggas. Kommunikationerna i kommunen ska 

förbättras. Attraktiva bostadsområden och industriområden ska skapas, både i tätorten och i de 

mindre samhällena. 

Utfall: Under 2007 har drygt 80 nya bostäder planlagts (60 år 2006). I dagsläget finns ett långt 

framskridet planarbete som kan ge ytterligare cirka 200 bostäder under 2008. Alla planlagda 

bostäderna finns i Nybro stad. Planläggningen klarar därför fullmäktiges mål vad gäller antal 

(total cirka 340 bostäder 2007-2009), men inte planläggning i de mindre samhällena. 

Bygglov har beviljats 44 nytillkomna bostäder under 2007 , varav 21 enbostadshus. En bostad 

har tillkommit i Orrefors, övriga i Nybro. Bostadsbyggandet lever inte upp till fullmäktiges 

ambitioner. 

Tre nya verksamhetsområden har planlagts under 2007 och två har utökats, varav två i de 

mindre samhällena (Flygsfors & Orrefors). 

77







Kapitalkostnader 502 540 541 100,2% 500 


Nettokostnad 9 140 9 930 11 285 113,6% 9 893 

Skattemedel 9 664 9 930 9 930 100,0% 9 893 

Årets resultat 524 0 -1 355 0 


Nämnden uppvisar totalt ett underskott på 1 355 tkr. Underskottet beror på mycket höga kostnader 

för bostadsanpassningar (1 360 tkr mer än budgeterat, totalt 3 248 tkr). Verksamheterna 

i övrigt håller budget. 

Investeringar 


628 550 711 129,3% 650 

Även 2007 har kostnaderna för investeringar överskridit budget, men inte så mycket som 

föregående år. Även 2007 beror överskridandet på kostnaderna för hissar för bostadsanpassningar, 

men även på ny primärkarta för St Sigfrid. 

Jämförelsetal 

Verksamhetstal Bokslut 06 Budget 07 Bokslut 07 %-utfall Budget 08 

Antal årsarbetare 22,0 21,5 21,5 100,0% 21,5 


Översiktsplanen för hela kommunen har antagits av kommunfullmäktige och levererats i 

tryckt form. Revidering av den fördjupade översiktsplanen för Nybro stad har påbörjats. 

Ett underlag för översvämningskartering av Nybro stad (klimateffekter) har tagits fram. 10 

nya detaljplaner har antagits under året, bl.a. familjepark i Orrefors, nya industriområden i 

Bråtemåla och Smedstorp och nya bostäder i Vulkanus. En utställning om Nybros moderna 

kulturarv anordnades i samband med Nybro stads 75-års jubileum. Pris för god byggnadsvård 

delades ut för första gången i december. 

Byggnationen, främst av villor och industrilokaler, fortsätter vara på en hög nivå vilket medför 

hög aktivitet för bygglov, fastighetsbildningsärenden, kartframställning, mätningsuppdrag, 

miljöprövning mm. Nämnden verkställde två större saneringar av skräpiga tomter (Alsjöholm 

78


och Knivingaryd) med hjälp av kronofogden. Underlag för ny primärkarta i St Sigfrid och 

utökning i Orrefors är framtaget. Från oktober tog förvaltningen över ansvaret för mark- och 

exploateringsfrågor. 

Under 2007 lämnades bidrag till 148 anpassningar av bostäder enligt lagen om bostadsanpassningsbidrag. 

Handläggningstiderna är genomgående korta. 

Miljötillsynsarbetet har under året kraftsamlat kring frågor om förorenade områden, främst 

nerlagda glasbruksdeponier. Den nya checklisten för datorbaserade livsmedelskontroller har 

använts fullt ut under året. En stor del av året har ägnats åt att omgodkänna och registrera livsmedelsanläggningar. 

Det långsiktiga hälsoskyddsarbetet med att finna bostäder med höga radonhalter 

och rådgivning för att höja vattenkvaliteten i enskilda brunnar fortsatte enligt plan. 

Inom jordbrukstillsynen koncentrerades tillsynen till de halvstora lantbruken, hästgårdar 

och de gårdar som sökt tillstånd enligt den förändrade lagstiftningen. Under året skedde sex 

omhändertaganden av djur som utsatts för lidande. I dagsläget finns det 26 personer i Nybro 

kommun som har djurhållningsförbud. 

Arbetet med Hållbar utveckling/Agenda 21 har under 2007 sammanflätats med arbetet att ta 

fram en ny översiktsplan. För nionde (och sista?) året i rad har nämnden ansvarat för framtagandet 

av en ”miljökalender” som delats ut till alla hushåll i kommunen. Årets tema var 

”Konstnärer i Nybro”. Ansvaret för ”grönt bokslut” flyttades från kommunstyrelsen till samhällsbyggnadsnämnden. 

Nybro har ”marknadsförts”, med framgång, som en lämplig plats för 

etablering av vindkraft. Samarbete kring underlag för dessa etableringar har skett med grannkommunerna. 

Arbetet för att utveckla tätortsnära naturvård och friluftsliv har fortsatt, bl a framtagning av 

informationsmaterial och skyltning av Svartbäcksmåla samt grönstrukturplan för Nybro stad. 

Kalkningen av sjöar och vattendrag genomfördes nästan planenligt. Kalkdoserarna i Boda, 

Fröseke och Hälleberga har under året byggts om för totalt 1,6 mnkr (100 % statligt finansierat). 

Länsstyrelsen har under året överlämnat frågan om att fastställa vattenskyddsområden till 



Målarbete pågår. 


Samtliga beslutade förelägganden har följts upp. Uppföljning har skett av samtliga överklagade 

beslut, för att kontrollera om ärenden hanterats på rätt sätt. Kontroll av att varje verksamhet 

har en ansvarig attestant samt minst en ersättare och att skärmsläckare med lösenord används 

har skett två gånger. Internkontrollplan för 2008 har upprättats. 

Framtiden 

Plan- och bygglagen har delvis ändrats från 1.1 2008, men fler ändringar har aviserats. Direkta 

konsekvenser för kommunen i dagsläget är t ex att alla detaljplaner obligatoriskt ska kontrolleras 

angående översvämningsrisker (klimateffekter) och ekonomisk hållbarhet. Fler lagändringar 

väntas. 

79


Den kommunala energirådgivningen utvidgas till att även innefatta klimatrådgivning och 

kommer därför att benämnas energi- och klimatrådgivare. Förändringen innebär i dagsläget 

inga konkreta förändringar i arbetssätt, utan avsikten är att få en tydligare koppling mellan 

energi- och klimatfrågor. 

Energimyndigheten kommer under 2008 att anordna en klimatutbildning för alla energirådgivare. 

Under 2008 kommer arbetet med den nya arbetsuppgiften mark- och exploateringsfrågor 

framför allt att inriktas på att organisation och rutiner fungerar enligt kommunfullmäktiges 

beslut. Detta kommer att ske i nära samarbete med näringslivsfunktionen (AB Nybro Brunn) 

och tekniska förvaltningen. 

Arbetet med en revidering av den fördjupade översiktsplanen för Nybro stad fortsätter och beräknas 

vara klart under 2009. Översvämningskartering av Nybro stad (klimateffekter) förväntas 

bli klar under 2008. Även arbetet med ett stadsmiljöprogram för staden fortsätter. 

Planberedskapen skall även fortsättningsvis hållas på en hög nivå för bostäder och verksamheter 

i hela kommunen. Arbetet med förnyelse i enlighet med översiktsplanens intentioner, 

medför ökade planeringsinsatser. Även fullmäktiges krav på nya tomter för industrier och 

attraktivt boende leder till nya detaljplaner. En lista för prioritering av arbetet med detaljplaner 

har upprättats. 

Mätningsverksamheten fokuserar de närmaste åren på att klara den ökade exploateringstakten 

i kommunen och att ta fram en ny primärkarta för St Sigfrid samt utökad primärkartan över 

Orrefors–Gullaskruv. För att förbereda kommande detaljplaner kommer under våren 2008 

även cirka 1500 ha runt Nybro stad att flygfotograferas för en utökning av stadens primärkarta. 

Kostnaderna för bostadsanpassningar kommer att vara fortsatt höga. Ett ökat antal äldre kommuninnevånare 

bor hemma i allt högre utsträckning. Nybros bostadsbestånd är dåligt anpassat 

till denna verklighet och antalet nytillkomna, handikappanpassade lägenheter är litet. 

Jordbrukstillsynen fokuserar under 2008 på uppföljning av brister och tillsyn av hästgårdar. 

Även inventeringen av var det finns hästar fortsätter. Under 2008 (juni) kommer riksdagen 

troligen att besluta om en överflyttning av djurskyddet till länsstyrelsen från 1 januari 2009. 

Kommunerna kommer dock även i fortsättningen att ha kvar miljökontrollen av jordbruken 

samt sällskapsdjurens hälsoskyddsfrågor. Samordningsvinsterna upphör därmed, vilket troligen 

innebär totalt sett fler kontrollbesök för jordbruken. Taxan för jordbrukstillsyn revideras 

och infogas i miljöbalkstaxan. Förändringen ger troligen små ekonomiska konsekvenser för 


Samtliga livsmedelsföretag/anläggningar med gamla godkännanden ska genomgå en omprövning 

för godkännande av anläggningen. Omprövningen ska påbörjas i samband med myndighetens 

första kontroll. Även kök i förskolor och fritidshem med högst två avdelningar ska 

godkännandeprövas. Även 2008 kommer till stor del ägnas åt omprövningar. 

Samarbetet i Kalmar län via ”Miljösamverkan Sydost” fortsätter, där nämnden deltar med 

fokus på kemikalietillsyn (Reach). Det är ännu osäkert vilken roll kommunerna ska ha när det 

gäller tillsyn av EU:s nya kemikalielagstiftning (Reach). En utredning om tillsynen i Sverige 

förväntas bli presenterad i början av juli 2008. 

80


Om erbjudande om radonmätningar kommer att sändas ut till fastighetsägare även 2008 är 

inte klart. Nya föreskrifter för badvatten införs, varför en revidering av badvattenprovtagningen 

kommer att ske. Solariekontrollen är från 2008 en obligatorisk kontrolluppgift för kommunerna. 

Resurserna för hälsoskyddsarbete är fortsatt låga. 

Regeringen har under 2007 beslutat om ändringar i förordningen om miljöfarlig verksamhet 

och hälsoskydd, bl a så att en del av den tillståndsprövning som tidigare skett hos länsstyrelsen 

nu ska prövas hos kommunerna som anmälningsärenden. Beslutet innebär även att kommunen 

måste revidera miljöbalkstaxan under året. En riskbaserad taxa övervägs. De kommande 

åren kommer ytterligare miljökvalitetsnormer att införas, vilket i sin tur ökar kraven på 

kommunerna att genomföra mätningar. Dessa mätningar kan troligtvis samordnas via länets 

luftvårdsförbund, men kommer att öka kommunens kostnader. Kommunerna kommer troligen 

även att få krav på sig att genomföra bullerkartläggning på samma sätt som Vägverket 

har idag. Sanering av förorenade områden kommer att påbörjas 2008-2009, först med ökade 

undersökningar, sedan med sanering. Detta stora saneringsprojekt kommer att kräva kommunala 

resurser för både projektledning och tillsyn. 

Resurserna för Hållbar utveckling/Agenda 21 -arbete minskas med 50 % 2008 av besparingsskäl. 

De lokala miljöinvesteringsprogrammen (LIP) kommer att slutredovisas. Grönt bokslut 

ska omarbetas enligt beslut i KS. Förberedelser för etablering av vindkraftverk sker, inklusive 

bevakning av val av riksintresseområden. Nämnden deltar i arbetet med ”Uthållig kommun” 

och en fossilbränslefri region. 

De statliga bidragen för kalkning kommer under 2008 att minska med ca 10 % och 2009 med 

ytterligare 15 %. Främst beror det på att försurningsläget förbättrats, men inte enbart. Detta 

innebär att kalkningsplanen behöver revideras och att kalkningen kanske måste upphöra 

vid någon sjö (eller att kommunen tar på sig ökade kostnader om vi ändå vill fortsätta kalkningen). 

När det gäller naturvård kommer påbörjade naturvårdsprojekt att slutföras med hjälp 

av beviljade statliga stöd, bl.a. en grönstrukturplan för Nybro stad och information om och 

skyltning av Rismåla naturreservat. 

Länsstyrelsen lämnade 2007 över frågan om att besluta om vattenskyddsområden till kommunen, 

varför denna prövning nu ska skötas av samhällbyggnadsnämnden. Under 2008 kommer 

Fröneskruvs vattenskyddsområde att handläggas för fastställande av kommunfullmäktige. 

Under 2008-2009 kommer kommunen även att behöva lägga en hel del tid på att arbeta med 

EU:s vattendirektiv (bildande av vattenråd) och därefter för att medverka vid genomförandet 

av vattendirektivet. 

I förslaget till riksintressen för vindkraft föreslås ca 30 % av den totala ytan i Kalmar län för 

landbaserad vindkraft ligga inom Nybro kommuns gränser (ca 22 % om man även räknar i 

havsbaserad vindkraft). Detta ger förhoppningsvis ökat arbete med bygglov, planer och miljöprövningar. 

Sammantaget ger förändringarna för miljöavdelningen (skiftena med överföring av djurskyddet 

från kommunen till staten och överföring av ”tillståndsprövning” av miljöfarlig verksamhet, 

hantering av vattenskyddsområden och solariekontroll från staten till kommunerna samt 

fortsatt miljötillsyn av jordbruken och ökande arbete med EU:s vattendirektiv, sanering av 

förorenade områden och etablering av vindkraft) att behovet av personalresurser ligger kvar 

81


på ungefär samma nivå som tidigare. Till detta kommer att en stor del av miljöavdelningens 

resurser numera används till miljöbedömning och miljökonsekvensbeskrivningar för detaljplaner. 

82


Kultur- och fritidsnämnd 

Ordförande: Bernt Jonsson 

Förvaltningschef: Nils-Erik Gustafsson 

Fritidschef: Liselott Lindkvist 

Kulturchef: Mikael Sondered 

Organisation 

Kultur-fritidsnämnd 

Kultur-fritdskontor 

Kultur-fritid 

Kulturskola 

Camping 

Folkets hus 

Bibliotek 

Idrotts- o fritidsanl. 

Uppdrag 

Kultur- och fritidsnämnden svarar för: 

• kulturoch fritidsverksamhet för barn och ungdom 

• drift och underhåll av idrotts- och fritidsanläggningar 

• kulturmiljövård 

• konstinköp och konstnärlig utsmyckning av offentliga platser 

• kulturprogram såsom teater, musik, utställningar m m 

• fördelning av kommunala bidrag till föreningslivet 

• biblioteksverksamhet för barn och vuxna 

• kulturskolan med huvudinriktning på estetisk undervisning för kommunens 

barn och ungdomar 


I kulturoch fritidsnämndens målarbete finns det särskilda uppdrag med, som 

kommunfullmäktige givit respektive nämnd, protokoll från KF 070618 §92, som 

en naturlig del i det nya målarbetet. 

83


Ekonomisk 

utvärdering 


Bruttointäkter 9 656 8 990 9 180 101% 9 204 

Personalkostnader 18 800 18 565 19 079 103% 19 779 


Övriga kostnader 24 351 25 711 23 981 93% 27 262 

Kapitalkostnader 1 357 1 569 1 569 91% 1 956 

Bruttokostnader 44 508 45 845 44 629 97% 48 997 

Nettokostnad 34 852 36 855 35 449 96% 39 794 

Skattemedel 35 857 36 855 36 855 100% 39 794 

Årets resultat 1 005 0 1 406 0 

Investeringar 


Kultur-fritidsnämnd 693 2 264 1 678 74% 5 910 

• Grönytemaskin, delbetalning på 300 tkr. (Total kostnad 456 tkr) 

• Instrumentinvesteringar för ca. 60 tkr. 

• Datainvesteringar för ca. 150 tkr. 

• Nya kylkompressorer till ishallen till en kostnad av 2 547 tkr. 

• Konst på boendet vid Strandvägen, 1 %-regeln, ca. 510 tkr. 



Nettokostnad per invånare, 1 754 1 866 1 789 96% 0 

kronor 

Andel av kommunens bokslut/budget, 

4,8% 5,0% 4,7% 94% 4,6% 

% 

Antal årsarbetare, sept (tillsv) 41 41 41 44 

Nämndsspecifika jämförelsetal 

Jämförelsen bygger på uppgifter från Regionförbundet och bygger på 2006 års redovisning. 

Nybro. Emmaboda, Hultsfred och Vimmerby är i många avseenden någorlunda jämförbara 

kommuner med liknande förutsättningar. 

84


Bibliotekverksamhet 


Emmaboda 

Hultsfred 

Vimmerby 

Kostnad/inv. 

504 kr 

644 kr 

366 kr 

446 kr 

Simhall 


Emmaboda 

Hultsfred 

Vimmerby 

Kostnad/inv. 

160 kr 

367 kr 

167 kr 

52 kr 

Allmän kulturverksamhet Kostnad/inv. 


29 kr 

Emmaboda 

64 kr 

Hultsfred 

46 kr 

Vimmerby 

33 kr 

Musikskolor 


Emmaboda 

Hultsfred 

Vimmerby 

Kostnad/inv. 

177 kr 

216 kr 

205 kr 

210 kr 

Föreningsbidrag 


Emmaboda 

Hultsfred 

Vimmerby 

Kostnad/inv. 

71 kr 

69 kr 

134 kr 

96 kr 

Idrottshallar 


Emmaboda 

Hultsfred 

Vimmerby 

Kostnad/inv. 

250 kr 

377 kr 

182 kr 

261 kr 


• Invigning av OG-hallen i mars månad 2007. 

• Nya kylkompressorer i ishallen. 

• Kultur- och fritidskontoret flyttade inom Balder under 2007 års senare del. 

• Kulturskolan och biblioteket uppmärksammade Astrid Lindgrens födelsedag och bjöd 

in ca. 750 barn i Nybro kommun till olika verksamheter på biblioteket och konsert i 

Folkets Hus. 

• Utställning i Balders foajé, Nybro stad 75 år. 

• Ett nytt skolbibliotek invigdes i Paradisskolan. 

• Projektet ”Mötesplats Mejeriet”, startade 2007 i samarbete med Statens ungdomsråd. 

• Konst Runt hölls i Nybro kommun i september månad 2007. 

• Inköp av en ny grönytemaskin. 

• Ny skolbibliotekarietjänst inrättades. 

• Bibliotekschefen slutade i mitten av året och gick över till bibliotekarietjänst, tillför 

ordnad bibliotekschef rekryterades från de egna leden. 

85


• Kulturskolans lärare och elever underhöll på kommunens personalfester med ett 

allsångsprogram. 

• Avveckling av Alsterbro och Orrefors filialer. 


Under 2007 tillsattes en grupp och arbetet har påbörjats med att ta fram nya mål för kulturoch 

fritid. 

Arbetet beräknas vara klart 2008. 


Vid varje presidieberedning och nämndsammanträde lämnar kulturchefen en skriftlig ekonomisk 

rapport med muntliga kommentarer. Under hela 2007 ansvarade fritidschefen för presidie- 

och nämndsarbetet. 

Framtiden 

• Simhallen kommer att arbeta med att sälja konceptet ”friskvård”. 

• Projekteringsarbeten rörande renoveringar, till- och ombyggnationer som kommer att 

pågå under 2008 i simhallen, sporthallen, allvädersbanorna Åkrahäll, kulturskolan, 

Folkets Hus samt ishallen. 

• Arbeta med uppdraget om en konstgräsplan. 

• Kulturskolan sätter upp musikalen ”A Chorus line” på Folkan i april månad 2008. 

• En ny bokbuss kommer att tas i bruk under 2008. 

• Kulturskolan flyttar förhoppningsvis tillbaks i augusti 2008 till sina nyrenoverade 

lokaler i ”gamla föreningshuset”. 

• Att skapa balans i kulturoch fritid och arbeta för att de lokaler vi verkar i är i gott skick. 

• Ny länsgemensam biblioteksserver för biblioteken i Kalmar län. 

• Hype -08 går förhoppningsvis av stapeln på valborgsmässoafton. 

• Biblioteket kommer att erbjuda nya medier, bland annat tv-spel. 

• Nybro bibliotek ökar satsningarna på lässtimulans. 

86


Omsorgsnämnd 

Organisation 

Omsorgsnämnd 

Central administration 

Omsorg om äldre 

Hälso- o sjukvård 

Omsorg om funktionshindrade 

Norra 

Östra 

Sjuksköt 

Rehab 

Funk. 

hindrade 

Dagverksamh. 

Västra Södra Psykeatri 

Pers. 

ass 

Uppdrag 

Omsorgsnämnden i Nybro kommun har som övergripande målsättning att alla människor, 

utifrån sina behov, har rätt till god omsorg där valfrihet, trygghet och integritet är vägledande. 

Verksamheten ska präglas av ett socialt synsätt där medicinska insatser av hög kvalitet ingår 

som en viktig och naturlig del. 

Utgångspunkten för arbetet är en människosyn som grundar sig på att varje människa är unik, 

och där respekt visas för den enskildes känslor, tankar och önskningar. 

Nämnden omfattar följande verksamheter: 

• Hemtjänst mm i ordinärt boende 

• Hemtjänst i särskilt boende 

• Hälso- och sjukvårdsinsatser i särskilt boende 

• Rehabiliteringsverksamhet 

• LSS-aktiviteter i eget boende 

• LSS-aktiviteter i särskilt boende 

• Daglig verksamhet, LSS 

• Socialpsykiatri 

• Förebyggande verksamhet 

• Administration 


Omsorgsnämnden har följande särskilda uppdrag enligt protokoll kommunfullmäktige 

2007-06-18, § 92 

* att öka brukarinflytandet i omsorgsverksamheten och införa större valfrihet att välja 

boendeform 

* att Nybro kommun stimulerar seniorboende i kommunen och flera äldreboenden i de 

mindre tätorterna 

87









Nettokostnad 262 644 277 268 282 008 101,7% 300 175 

Skattemedel 258 311 277 268 277 268 100,0% 300 175 

Årets resultat -4 333 0 -4 740 0 


Intäkter 

• Tillkommande och avslutade LASS-ärenden genererar en intäktsökning med cirka 4 

mnkr. 

• Genomgång av ej sökta statsbidrag avseende Ludvikamoms ger en intäktsökning med 

ca 1 mnkr. 

• Projektverksamhet som finansierats med stimulansbidrag ger en intäktsökning på cirka 

1,5 mnkr. 

• Omsorgsavgiften har genererat en intäktsökning med cirka 800 tusen kronor mer än 

budgeterat 

• Interndebiterade intäkter har genererat cirka 1 mnkr mer än budgeterat. 

Personalkostnader 

Inom omsorgen om äldre utfaller personalkostnaderna på följande sätt: 

Norra 2 829 tkr 

Södra -4 004 tkr 

Västra -85 tkr 

Östra -3 108 tkr 

Totalt -4 368 tkr 

Sammanfattningsvis har flyttningen från Kungshall i första hand genererat ett överskott på 

Norra området medan ett något större underskott redovisas på Östra området av samma anledning. 

Budget har inte justerats i anslutning till flyttning. 

Västra området har ett litet underskott som motsvarar cirka 0,3 % av budgeterad personalbudget 

Södras stora underskott förklaras i huvudsak av oklarheter i samband med organisationsförändring. 

Därtill skall läggas att extrapersonal tagits in för att användas vid vak under livets 

88


slutskede i större utsträckning än tänkt och som inte varit budgeterad. 

Inom omsorgen om personer med funktionsnedsättning har personalkostnaderna utfallit på 

följande sätt: 

Daglig verksamhet, LSS 555 tkr 

Gruppboende, LSS -205 tkr 

Personlig assistans, LSS -4 015 tkr 

Socialpsykiatri 

-2 482 tkr 

Totalt 

-6 147 tkr 

Sammanfattningsvis redovisas ett bra resultat för den dagliga verksamheten och gruppboende, 

LSS. Grunden är oftast en liten omsättning och god kontinuitet i personalgrupperna vilket 

underlättar att hålla personalkostnaderna på rätt nivå. 

Personalkostnaderna för verksamheten personlig assistans redovisar ett stort underskott. Orsaken 

härleds i första hand till ett antal nya ärenden (6 st) med mer insatser än de ärenden som 

avslutats (5 st) under året. 

Socialpsykiatrin har tvingats till fortsatt bemanning på natt/dag samt ibland dubbelbemanning 

av säkerhetsskäl på grund av många hot och våldstillbud. 

Köp av tjänster 

Under ett antal år har omsorgsnämnden inte betalat något för utskrivningsklara patienter till 

landstinget. Det har inte gått 2007. Omsorgsnämnden redovisar en kostnad på 340 tusen kronor 

för utskrivningsklara patienter som inte kunnat tas hem till kommunen i rätt tid. 

Inom LSS-verksamheten redovisas ett nettounderskott på 400 tusen kronor för vissa insatser. 

Det gäller bland annat placeringar utomläns, kontaktpersoner, avlösarservice, korttidsvistelse 

och bostad med särskild service. 

Övergripande har nämndens verksamhetsområden haft följande resultat: 

Specifikation Budget 2007 Utfall 2007 Över/underskott %-utfall 

Omsorgsnämnd 742 063 916 604 -174 541 123,5% 

Eget boende/hemtjänst 158 080 288 159 313 636 -1 233 348 100,8% 

HSL-insatser 17 206 731 17 063 429 143 302 99,2% 

Eget boende, LSS 24 218 681 26 925 165 -2 706 484 111,2% 

Särskilt boende, LSS 37 318 190 35 993 268 1 324 922 96,4% 

Socialpsykiatri 20 445 297 22 843 175 -2 397 878 111,7% 

Betalningsansvar mm 4 073 500 4 490 195 -416 695 110,2% 

Förebyggande verksamhet 1 875 737 1 788 451 87 286 95,3% 

Öppen verksamhet 1 162 179 1 210 519 -48 340 104,2% 

Färdtjänst 630 000 466 404 163 596 74,0% 

Omsorgsadministration 11 515 419 10 997 576 517 843 95,5% 

Summa Nettokostnad 277 268 085 282 008 422 -4 740 337 101,7% 

89


Investeringar 


Omsorgsnämnd 940 1 481 1 862 125,7% 1 300 

Omsorgsnämnden redovisar ett underskott på 381 tusen kronor vilket kan härledas till att 

Strandvägen tagits i anspråk under hösten 2007. Nytillskott i form av inventarier till gemensamma 

utrymmen har fått rymmas inom ramen för omsorgsnämndens investeringsanslag 

vilket inte mäktar med ett startanslag i denna utsträckning som ett nytt boende gör anspråk på. 



Omsorgsnämndens verksamhet har 2007 stått i fokus för den politiska diskussionen och som 

en följd av detta även varit föremål för massmedias och allmänhetens stora intresse. De frågor 

som särskilt diskuterats under året har varit demensomsorgens framtida utveckling och utformning. 

Diskussionerna ledde slutligen fram till en politisk överenskommelse som innebär 

att två gruppboenden om sammanlagt 16 bostäder skall tillskapas. Den politiska diskussionen 

har vidare förts kring omsorgsverksamhetens grundläggande organisering. Tidigare beslut 

om ett allmänt införande av den så kallade Alsterbromodellen har kritiserats och ifrågasatts 

från olika håll. Kritiken gav till resultat att Kommunfullmäktige beslutade anlita konsult för 

en genomgripande utvärdering av organisationsmodellen. Konsultens rapport presenterades i 

februari 2008. 

Alsterbromodellen infördes i slutet av 2006 vid resterande delar av Västra området och i 

början av 2007 i Södra området. I dessa delar av förvaltningen har ledningen och personalen 

arbetat för att få verksamheten att fungera på tänkt sätt i syfte att successivt förändra arbetssätt, 

förhållningssätt och synsätt. 

I oktober månad kunde Kungshallshemmet avvecklas som äldreboende. Detta innebar att 

Kungshallshemmet fyllt sin funktion i 37 år. I oktober 1970 flyttade nämligen, som första 

hyresgäster, 16 personer till Kungshallshemmet från Kristvalla gamla ålderdomshem. Avveckling 

gjordes möjlig genom att 36 nya lägenheter tas i bruk vid Strandvägen och de kvarvarande 

boende vid Kungshallshemmet kunde flytta dit. Redan under september hade sju 

personer flyttat från Kungshallshemmet till återinvigda och renoverade bostäder vid Törnvägen 

5. Arbetet hade föregåtts av intensivt planeringsarbete som inkluderat delaktighet i de nya 

lokalernas utformning och planering, såväl som rekrytering, avveckling och introduktion av 

den personal som genom förändringen kom att byta arbete och arbetsplats. Efter inflytten till 

Strandvägen och Törnvägen har arbete fått läggas på att hitta nya arbetsformer och få fungerande 

arbetslag. Avvecklingen av Kungshallshemmet har inneburit mycket arbete för avställning 

och kassation av utrustning och inventarier. 

Under 2007 har förberedelsearbetet för en kommunalisering av hemsjukvården pågått med 

full intensitet. Arbetet har organiserats i ett antal grupper som lagt förslag till organisation och 

lokalisering. Sammanlagt har den kommunalisering som genomfördes vid årsskiftet inneburit 

att hälso- och sjuk-vårdsenheten fått sammanlagt 15 nya medarbetare i form av distriktssköterskor, 

sjukgymnast och arbetsterapeuter. 

90


Omsorg om personer med funktionsnedsättning 

Omsorgsnämnden beslutade 2007-03-27 § 38 om en ny ledningsorganisation för handikappomsorgen 

– LSS-omsorgen inklusive socialpsykiatrin som började gälla från och med 

2007-04-01. Den nya ledningsorganisationen innebar att biträdande omsorgschefen övertog 

arbetsledaransvar för handikappomsorgen – LSS-omsorgen inklusive socialpsykiatrin – som 

tidigare åvilat omsorgschefen. 

Inom LSS-organisationen har ansvaret för ledsagarservice tydliggjorts och en enhetschef 

håller samman den verksamheten. Mobila teamet har utvecklats till en mycket flexibel verksamhet 

som tillgodoser behov utifrån de behov som uppkommer. Inom socialpsykiatrin har 

verksamheten utvecklats så att den är självförsörjande dag- och kvällstid. Det vill säga tidigare 

fick brukare inom socialpsykiatrin i vissa geografiska områden sitt stöd under kvällstid från 

hemtjänsten i området. Numera arbetar socialpsykiatrins personal i alla områden inom Nybro 

både dag och kväll för att tillgodose brukarnas behov. Inom socialpsykiatrin har efterfrågan på 

särskilt boende varit stor och behoven har inte kunnat tillgodoses i Nybro kommun, vilket har 

inneburit att vi köpt boendeplatser på annat håll. 

Inom ramen för kompetensutveckling har det påbörjats en team utveckling inom hanikappomsorgen, 

vilket innebär att enhetschefer och handläggare gemensamt skall utvecklas och 

arbeta mot samma mål i verksamheten. Team utvecklingen har bland annat inneburit att 

gemensamma träffar för handikappomsorgen sker var 14:e dag och där alla ärenden i förväg 

anmäls på dagordningen 



Individuella omsorgsplaner – utarbetas i alla förvaltningens verksamheter. 

Alsterbromodellen – håller på att successivt införas i alla förvaltningens verksamheter inom 

äldreomsorgen. Beslut om ett allmänt införande av den så kallade Alsterbromodellen har kritiserats 

och ifrågasatts från olika håll. Kritiken gav till resultat att Kommunfullmäktige beslutade 

anlita konsult för en genomgripande utvärdering av organisationsmodellen. Konsultens 

rapport kommer att presenteras i februari 2008. 

Genomsnittliga kostnadsnivåer – ny omsorgstyngdsmätning genomfördes under maj och 

november månad för att analysera skillnader mellan olika enheter. Kommer troligtvis även ske 

mätning inom omsorgen om personer med funktionsnedsättning. 

Utskrivningsklara patienter – inte haft några kostnader av det slaget under första halvåret 

Under andra halvåret 2007 har omsorgsnämnden haft kostnader för utskrivningsklara patienter 

Dokumentation - beslut, beslutsmeddelande och insatser registreras i Procapita i form av huvudrubriker 

och underrubriker enligt fastställd mall. 

Brukarundersökning – enkätundersökning har genomförts under våren 2007 och redovisats i 

omsorgsnämnden. Ny undersökning har gjorts under hösten 2007 där resultatet fortfarande är 

bra men en tendens finns att svaret ”ganska bra” får en högre dignitet än ”mycket bra”. Den 

91


kumulativa nivån ligger dock kvar på samma nivå som tidigare och är runt cirka 90 -95 % för 

svarsalternativen ”mycket bra” och ”ganska bra” tillsammans. Det gäller för flertalet frågor. 

Social dokumentation - har påbörjats i våra verksamheter. 


En plan för den interna kontrollen för omsorgsnämnden har förelagts nämnden som fastställde 

densamma i februari 2008. Under 2008 kommer kontrollplanen att föras i alla nämndens verksamheter. 

Framtiden 


Omsorgsverksamhetens grundläggande organisering är nu under utvärdering. Anlitade konsulter 

kommer under februari månad att lägga fram sin rapport. Utvärderingen skapar för 

närvarande en osäkerhet om framtiden. Vad kommer att hända? Kommer utvärderingen ge 

som resultat att förvaltningen ska förändra sin organisation och sitt arbetssätt? Politiskt fattade 

beslut under året kommer att ge svar på frågorna och besluten kommer i stor utsträckning att 

kunna påverka förvaltningens arbete, mål och inriktning. 

Under året planeras för driftstart av nya bostäder i Stallgården i Orrefors (11 lägenheter) och i 

Etapp II vid Strandvägen (18 lägenheter). Vidare kommer planering att ske för tillskapande av 

två gruppboenden för dementa (16 lägenheter). Parallellt med denna planering sker översyn 

av lokaler för personal och administration vid Almen, i Madesjö och på Kvarnbacken. Det 

senare sker i samband med att den framtida verksamheten vid Kvarnbacken blir föremål för 

utredning och ställningstagande. 

Under 2008 kommer arbetet med hemsjukvårdens integrering i den sedan tidigare befintliga 

hälso- och sjukvårdsenheten att intensifieras. I detta arbete kommer beslut avseende den 

grundläggande organisationsmodellen att ha betydelse. 

Arbete med att upprätta ledningssystem för den samlade omsorgsverksamhetens kvalitetsarbete 

kommer att påbörjas under året. Parallellt med detta kommer förslag till uppföljning av 

omsorgsinsatser, system för individbaserad statistik och rutiner och möjligheter för personalens 

verkställighetsdokumentation att tas fram. 

Omsorg om personer med funktionsnedsättning 

Handikappomsorgen kommer att inför 2008 ändra benämning till omsorg om personer med 

viss funktionsnedsättning, viket är ett vedertaget begrepp från statligt håll. Kortfattat kan det 

planerade arbetet inför 2008 sammanfattas enligt följande: 

• Utreda behov av bostäder för unga personer med funktionsnedsättning 

• Utreda behov av bostäder samt korttid för personer inom socialpsykiatrins verksam 

hetsområde 

• Se över insatsen bostad med särskild service i form av servicebostad för de personer 

som idag får sin hjälp från mobila teamet. Ordna gemensamhetslokal för personer med 

den typen av beslut. 

92


• Se över daglig verksamhets öppettider under sommaren inför 2009 års planering. 

• Skapa meningsfull daglig verksamhet för yngre personer med specifika behov 

• Skapa bra informationsmaterial för verksamheten 

Den statligt tillsatta LSS-kommittén har fått i uppdrag att göra en översyn av personlig assistans 

för vissa personer med funktionshinder. Regeringen har därefter givit kommittén fyra 

tilläggsuppdrag. Vad slutresultatet av LSS-kommitténs kommer att innebära för kommunens 

kostnader och ansvar är svårt att planera inför innan resultatet är offentliggjort 

93



Organisation 


Presidium 

Utskott 

Förvaltningschef 


Arbetsmarknad 

Barn o familj 

Ekonomi- o rehab enhet 

Integrationsenhet 

Villan 

Familjecentral 

Familjebehandling 

Bygget 

Uppdrag 

• Individ- och familjenämnden ansvarar för socialtjänstens uppgifter inom individoch 

familjeomsorgens område. 

• Verksamheten styrs övergripande av socialtjänstlagen och omfattas också av åtgärder 

och insatser jämlikt tvångslagarna LVU (lagen om vård av unga) och LVM (lagen om 

vård av missbrukare). 

I övrigt ingår i nämndens verksamhet: 

• att vara tillstånds- och tillsynsmyndighet enligt alkohollagen 

• att erbjuda bistånd i form av budgetrådgivning samt skuldsanering enligt skuldsaneringslagen 

samt 

• uppgifter enligt föräldrabalken. 

• handläggning av dödsboanmälningar 

• arbetsmarknadsbefrämjande åtgärder 


KF beslöt i samband med budgeten för 2007 att ge ”Tankesmedjan”, det vill säga barn- och 

utbildningsnämnden, omsorgsnämnden och individoch familjenämnden, i uppdrag att ytterligare 

utveckla det tidiga förebyggande arbetet så att åtgärder kan sättas in så snart behoven 

upptäcks i syfte att förekomma behov av externa placerings- och institutionskostnader både 

på kort och på lång sikt, att arbetet skall präglas av en helhetssyn, där samtliga förvaltningars 

befintliga resurser personellt och organisatoriskt ställs till kommuninnevånarnas förfogande. 

Tankesmedjan har i stort sett varit vilande under hela 2007, men samarbetet mellan berörda 

94


nämnder och förvaltningar har fungerat bra under hela 2007. 






Kapitalkostnader 290 211 211 100,0% 250 


Nettokostnader 51 888 54 070 55 986 103,5% 53 121 

Skattemedel 49 402 54 070 54 070 100,0% 53 121 

Årets resultat -2 486 0 -1 916 0 


Totalt gör individoch familjenämnden ett underskott med 1,9 mnkr för år 2007. Avvikelsen 

mot ram 54 070 tkr kan hänföras till ett enda ärende inom barn och familjeenheten. En ungdom 

som Nybro kommun tvingades placera redan i september 2006 för utredning och behandling 

på ett § 12-hem. Denna ungdom är mantalsskriven i annan kommun och borde enligt 

Länsrätten överflyttas till denna kommun, men de har bestridit detta hittills i två instanser och 

vi väntar för närvarande på beslut i Kammarrätten. Denna placering har under 2007 kostat 

Nybro kommuns individoch familjenämnd nära 2 mnkr. Barn- och familjeenheten gör totalt 

ett underskott på 6 mnkr som förklaras helt av underbudgetering av institutionskostnader och 

familjehemskostnaderna. Detta underskott balanseras med överskott inom ekonomi- och rehabenheten 

med 3,5 mnkr och inom administration och arbetsmarknad med drygt 1 mnkr. 

Investeringar 


Individ- och familjenämnd 59 250 105 42,0% 250 



Antal årsarbetare 54 62 67 67 


• Den 21 mars 2007 invigdes familjecentrum en mycket efterlängtad verksamhet 

för öppna förskolan, mödra- och barnhälsovård och delar av familjeteamets 

verksamhet. 

• I slutet av december 2007 kunde äntligen HVB-hemmet Rydenska villan glädjas 

åt en ny fräsch fastighet att flytta in i. Det nya namnet kommer att vara Villa 

Madesjö. 

95


• Under hösten 2007 skrev Nybro kommun avtal med Länsstyrelsen om mottagande 

av 50 flyktingar/år i tre år samt avtal med Migrationsverket om mottagande av fem 

ensamkommande flyktingbarn under 2008. För att handha denna verksamhet har en 

Integrationsenhet bestående av en chef/handläggare samt en socialsekreterare och 0,5 

assistent anställts. Lokaler för verksamheten är inrymda i gamla Elekticitetsverket 

Gnistan. Ansvaret för denna verksamhet ligger under IFN som har utsett en särskild 

styrgrupp att följa verksamheten. 


Målarbete pågår. 


Förvaltningen genomförde en medarbetarenkät för samtliga medarbetare. Samverkansmöten 

mellan ledningsgruppen och de fackliga organisationerna genomförs varje månad. Arbetsplatsträffar 

för samtliga arbetsgrupper är obligatorisk samt fyra möten per år med all personal. 

Brandskyddsutbildning har genomförts för all personal under 2007. 

Framtiden 

Den allra viktigaste uppgiften vi har framför oss de kommande åren är att komma till rätta 

med ekonomin, samtidigt som det är viktigt att vårda den organisation som byggts upp för att 

utreda, vårda och behandla. Vi kan också se att staten lägger större och större ansvar på kommunernas 

socialtjänst. De senaste uppdragen är att ansvara för ungdomstjänst och medlingsverksamhet. 

Ett skallkrav har också skrivits in i lagstiftningen om kommunernas skyldighet 

att hjälpa utsatta kvinnor och barn (brottsoffer). Kravet på kommunerna att behandla missbrukare 

inom slutenvård har också ökat. 

Det finns också en mycket stor risk att kommuninvånare som av olika anledningar ej längre 

kommer att erhålla ersättning från arbetslöshetskassa respektive sjukförsäkring kommer att 

söka ekonomiskt bistånd. Dessutom märker vi tydligt idag att fler och fler söker skuldsanering. 

96



Organisation 


Barn- och utbildningsförvaltning 

Resursgrupp 

Verksamhetsområdet 

Gymnasieskola 


Paradiset 


Hanemåla 


Madesjö 

Uppdrag 

Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för fullgörande, uppföljning och utvärdering av 

kommunens förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, 

träningsskola, gymnasieskola, vuxenutbildning, särvux och verksamhet tillhörande Brunnens 

organisation samt tillsynsansvar för enskild förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. 


Resursfördelningssystem i 2008 års budgetarbete 

Uppdraget till Barn- och utbildningsnämndens och kommunstyrelsens förvaltningskontor att 

redovisa ett resursfördelningssystem att användas i 2008 års budgetarbete har inletts men ej 

slutförts. 

Tankesmedjan 

Barn- och utbildnings-, omsorgs-, och individoch familjenämndernas representanter med 

uppdrag att fortsätta utveckla det tidiga förebyggandearbetet har under året inte planerat eller 

startat upp några nya projekt. 

Minskning av antalet barn i förskolan 

Uppdrag - Minskning av antalet barn i förskolegrupperna och att öka personaltätheten. Utredningen 

startade upp i slutet av året. En utredningsgrupp tillsattes och arbetet pågår. 

Utredningsuppdrag 

Översyn av nuvarande resursfördelningssystem inom förskola, skolbarnsomsorg, förskoleklass 

och grundskola (beslut 2007-10-24, § 82). Arbetet inletts och pågår. 

Strukturella förändringar 

Uppdrag - Genomförande av strukturella förändringar inom barn- och utbildningsnämndens 

ansvars-område (beslut 2007-11-28 § 94). Arbetet har inletts och pågår. 

97







Kapitalkostnader 4 221 4 223 4 223 100,0% 


Nettokostnad 331 513 351 707 356 597 101,4% 348 729 

Skattemedel 330 372 351 707 351 707 100,0% 348 729 

Årets resultat -1 141 0 -4 890 -1,4% 0 

Investeringar 


Barn och utbildningsnämnden 2 902 4 388 4 046 92,2% 2 400 


Avvikelserna beror främst på ökade interkommunala kostnader för gymnasieelever som går 

i annan kommun samt ökade kostnader för fordonsprogrammet som beräknas hämtas hem 

under perioden 2008-2009. 


• Barn- och utbildningsnämnden ingår i Samverkan Sydost kring gymnasiefrågor 

• Samarbetsavtal sluts mellan Nybro och Oskarshamns kommuner avseende gymnasiala 

fordonsutbildningar. 

• Lokal styrelse för Åkrahällskolan inrättas. 

• Paradisskolans ombyggnation klar. 

• Hanemålaskolans ny- och ombyggnation planeras. 

• Start av Naturförskola i Svartbäcksmåla. 

• Förskolan i Flerohopp lokaliseras till Flerohopps skola. 

• Utökning med två förskoleavdelningar i förskolan Floran, Fagerslätten. 

• Start av trafiklärar- och bussförarutbildning i Brunnens regi. 

• Tjänstegarantier införs. 

• Synpunkts- och klagomålshantering införs. 

• Beslut om verksamhetsöverföring av Brunnen till AB Nybro Brunn. 


Utifrån verksamhetsområdenas redovisade resultat för 2007 har barn- och utbildningsnämnden 

fastställt inriktningsmål för perioden 2008-2010 (2007-11-28, § 93). Arbetet med framtagande 

av effektmål påbörjas 2008. 

98



Internkontrollplan har upprättats och antagits av nämnden hösten 2007. Inga granskningskontroller 

har genomförts under 2007. 

Framtiden 

• Överföring av verksamhet Brunnen inkl Nybro Vuxenutbildning till AB Nybro Brunn. 

• Planering för Hanemålaskolans ny- och ombyggnad. 

• Anpassning av organisationen till minskade elevantal 

• Strukturella förändringar – utredning pågår. 

• Översyn och revidering av förskole- och skolplanen. 

• Budgetpropositionen för 2008 med avisering av förändringar i skolsystemet som kommer 

att beröra barn- och utbildningsnämndens verksamheter. 

99

Ordlista 

Ordlista 

Resultaträkning - hämtas från kommunens redovisning och visar i sammandrag kommunens 

samtliga intäkter och kostnader under året. I en resultaträkning ser man hur resultatet har uppkommit. 

Intäkter minus kostnader ger resultatet 

Balansräkning - visar kommunens ekonomiska ställning sista dagen på året. Balansräkningen 

består av två sidor, en tillgångssida och en skuldsida. På tillgångssidan finns kommunens 

redovisade tillgångar, t ex likvida medel, bankmedel, fordringar, fastigheter, maskiner och 

inventarier. På skuldsidan finns poster som banklån, leverantörsskulder, checkkrediter m m. 

På skuldsidan finns även kommunens eget kapital 

Kassaflödesanalys - är en redovisning av hur verksamheten har finansierats och hur kapitalet 

har använts under året. 

Anläggningstillgång - är tillgångar som är avsedda för stadigvarande bruk, t ex fastigheter, 

byggnader, maskiner, inventarier och aktier. 

Omsättningstillgång - är andra tillgångar än anläggningstillgångar och där avsikten med 

innehavet är att omsätta dem inom ett år, t ex varulager, fordringar, kortfristiga placeringar, 

kassa och bank. 

Eget kapital - är skillnaden mellan tillgångar och skulder. Det egna kapitalet förändras 

genom kommunens resultat. Ett överskott ökar det egna kapitalet, ett underskott minskar det 

egna kapitalet. 

Långfristiga skulder - skulder som förfaller till betalning senare än om 1 år, t.ex. reverslån. 

Kortfristiga skulder - skulder som förfaller tillbetalning på kortare tid än ett år, t.ex. leverantörsskulder. 

Avsättning - är en speciell post i balansräkningen, som skiljer sig från skulderna genom att 

de på bokslutsdagen ska vara säkra eller sannolika till sin existens och höra till det gångna 

räkenskapsåret eller tidigare räkenskapsår, samt ovissa till belopp och/ eller tidpunkt när de 

ska betalas. Avsättning kan t ex vara pensionsskulder. 

Soliditet - är ett ekonomiskt nyckeltal som beskriver förhållandet mellan det egna kapitalet 

och det totala kapitalet. Man kan också se det som hur stor andel av tillgångarna som inte 

motsvaras av skulder. Soliditet beskrivs som betalningsförmåga på lång sikt. Soliditeten påverkas 

av resultat och finansiering. Så länge det egna kapitalet växer i förhållande till skulderna 

så förbättras soliditeten kontinuerligt. Nyckeltalet visar hur stor andel av tillgångarna som 

är finansierade med egna medel. 

Likviditet - visar betalningsförmågan på kort sikt. 

Nettokostnadsandel - Verksamhetens nettokostnader i förhållande till skatteintäkterna och 

generella statsbidrag. 

100

Ordlista 

Rörelsekapital - Nettot mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. 

Självfinansieringsgrad av nettoinvesteringar - beskriver hur stor del av intäkterna som 

blir kvar att finansiera nettoinvesteringarna med. 

Verksamheternas självfinansieringsgrad - visar hur stor del av kostnaderna som finansieras 

av avgifter, hyror och specialdestinerade statsbidrag. 

Avskrivning - ett redovisningsbegrepp som innebär att anskaffningsutgiften för en tillgång 

inte kostnadsförs direkt utan periodiseras, d.v.s. fördelas på så flera år som motsvarar den 

beräknade ekonomiska livslängden. Exempel på tillgångar som skrivs av är inventarier, markanläggningar 

och byggnader. Den årliga avskrivningen ska motsvara tillgångens värdeminskning. 

Detta kallas planenlig avskrivning 

Inriktningsmål - Visar den önskvärda inriktningen av verksamheten. Går inte att mäta direkt. 

Effektmål - Visar i vilken utsträckning verksamheten utvecklas enligt den önskvärda inriktningen. 

Ska vara mätbart. 

101

102

103

104

Bokslut 2007 - Nybro kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?