Bokslut 2008 - Nybro kommun

Årsredovisning 2008 

Kommunfullmäktige 2009-04-27 

1

Innehållsförteckning 

KS ordförande har ordet 

Sammanställd redovisning 

Förvaltningsberättelse 

Omvärldsanalys 

Avstämning övergripande mål 

Finansiell analys - RK-modellen 

Sammanfattande kommentar till finansiella analysen 

Personalredovisning 

Finansiella rapporter 

Resultaträkning 

Balansräkning 

Kassaflödesanalys 

Nothänvisningar 

Resultaträkning VA 

Balansräkning VA 

Redovisningsprinciper 

Nämndsredovisning 

Kommunstyrelsen 

Teknisk nämnd 

Vatten och avlopp 

Samhällsbyggnadsnämnd 

Kultur- och fritidsnämnd 

Omsorgsnämnd 

Individ- och familjenämnd 

Barn- och utbildningsnämnd 

Överförmyndarnämnd 

Ordlista 

Revisionsberättelser och granskningsrapporter 

Sidan 

4 

5 

13 

13 

18 

22 

23 

37 

45 

45 

46 

48 

49 

58 

59 

60 

62 

62 

67 

71 

74 

78 

81 

86 

89 

92 

94 

96 

3

Kommunstyrelsens ordförande har ordet 

Kommunstyrelsens ordförande har ordet 

2008 – Kontrasternas år med snabba, oväntade och komplicerade förändringar 

Årsberättelsen över 2007 års verksamhet dominerades av glädjen över den goda utvecklingen 

inom näringslivets och arbetsmarknadens områden. 

En viss oro framfördes över underskotten i flera av vår kommuns verksamheter. Insikten om 

betydelsen av att vidta åtgärder för att stärka ekonomin tydliggjordes. Detta följdes av konkret 

handling redan under första halvåret 2008. Vid septembersammanträdet beslutade kommunfullmäktige 

om att verkställa förvaltningsövergripande kostnadsnedskärningar på sammanlagt 

20 000 000 kronor. 

Första delen av 2008 kännetecknades för övrigt av fortsatt god utveckling med stora investeringar 

i infrastruktur, näringsliv och kommunala nyttigheter. Framtidsoptimismen var intakt 

och konjunkturerna stabila när finanskrisen och marknadens efterfrågeras slog igenom med en 

kraft av sällan skådat slag. 

Industrikommunen Nybro upplevde den största varselvågen någonsin. Flera hundra människor 

drabbades under hösten av arbetslösheten och dess konsekvenser. 

Den dramatiska förändringen inom den tillverkande industrin och den ökande arbetslösheten 

får naturligtvis följder för den kommunala ekonomin genom att inkomsterna minskar. 

För att lämna märkbara bidrag till den arbetsmarknadsaktivitet, som stimuleras av rejäla investeringar, 

har vår kommun fattat beslut om nybyggnation av skola i Hanemåla samt om- och 

tillbyggnad av simhallen. Detta är investeringar som uppgår till över 100 000 000 kronor. 

Kommunstyrelsen följer med stor uppmärksamhet utvecklingen på arbetsmarknadens och 

ekonomins område för att kunna vidta åtgärder som balanserar konsekvenserna av minskade 

skatteinkomster. Samtidigt är det viktigt att vardagsrationaliseringsåtgärder och möjlig återhållsamhet 

präglar vår inställning och utförandet av vår kommuns uppgifter. 

Trots många dystra händelser, genom uppsägningar och nedläggningar, har också många företag 

i vår kommun gjort stora framtidsinvesteringar, som tagits i bruk under året. Investeringar, 

som stärker den framtida konkurrenskraften och som kan få viktiga hävstångseffekter när konjunkturen 

vänder. 

På vägen till ett bättre arbetsmarknadsläge och en stabilare ekonomi är det mycket viktigt att 

politiker och medarbetare i vår kommun fortsätter att ställa ett starkt engagemang till förfogande 

för människornas och samhällets bästa. Genom att samverka med föreningsliv och 

näringsliv kan vi bibehålla och stärka den tillit mellan människor, som är en viktig faktor i den 

goda samhällsutveckling som vi eftersträvar och har ett stort ansvar för. 

Jag vill till sist tacka förtroendevalda och medarbetare för stort engagemang och väl utfört 

arbete under det gångna året. 

Markus Lund 

Kommunstyrelsens ordförande 

4



Nybro kommun presenterar årsredovisning för kommunkoncernen. 

Enligt Kommunallagen 8 kap 17 § ska årsredovisningen omfatta också sådan kommunal verksamhet 

som bedrivs i form av aktiebolag, stiftelse, ekonomisk förening eller handelsbolag. 

Avgränsning 

I den kommunala koncernen ingår helägda företag. För att ingå i koncernredovisningen ska 

kommunen ha betydande inflytande. Koncernen Nybro kommun består av ett helägt aktiebolag, 

med två helägda dotterbolag och ett dotterdotterbolag. 

Koncernredovisningen har upprättats enligt proportionell konsolideringsmetod. Eliminering 

har gjorts för interna mellanhavanden. AB Nybro Brunn koncernen har konsoliderats i sin 

helhet. 

Nybro kommun 

AB Nybro Brunn 

Nybro Elnät AB 

Nybro Bostads AB 

Nybro Energi AB 

Kommunen har mindre ägarandelar i följande organisationer: 

Kalmar läns Trafik AB 

Kalmar läns pensionskapital förvaltning AB 

Glasriket Turism AB 

Kommunaktiebolaget 

HSB Kalmar län 

Kommuninvest 

AB Nybro Brunn 

AB Nybro Brunn skall verka för en god samhällsutveckling i alla avseenden. Detta skall ske 

inom den kommunala bolagskoncernen tillsammans med vår kommuns förvaltningar samt 

organisationer och näringsliv i regionen. 

Allmänt om verksamheten 

Nybro Brunn erbjuder kompetensutveckling och vuxenutbildning inom regionen, med inriktning 

på grundläggande och gymnasial vuxenutbildning, påbyggnadsutbildningar, kvalificerade 

yrkesutbildningar och uppdragsutbildningar inom ex.vis Trä, Glas och Trafik/transport. Bolaget 

driver även utvecklingsprojekt i samarbete med både offentlig förvaltning och näringsliv. 

Nybro Brunn ansvarar för kommunens näringslivsarbete och deltar aktivt i arbete med utveckling, 

tillväxt och trygghet i regionen. Bolaget skall vara en drivande kraft i ett arbete där 

5


näringsliv, kommun, utbildningsväsende och andra intressenter möts, efterfrågar, skapar och 

utväxlar utvecklingsresurser. 

Väsentliga händelser under året 

Under 2008 har helt nya verksamhetsområden kopplade till kompetensutveckling implementerats 

i bolaget. 

Bolaget övertar driften av kommunens vuxenutbildning inom bl a kärnämnen och vård/omsorg. 

I denna ingår även ansvaret för kommunens undervisning i svenska för invandrare och 

Flyktingmottagning. Dessutom övertar bolaget driften av yrkesutbildning på gymnasie och 

påbyggnadsnivå inom glas- och trä. 

Därutöver har flertalet uppdragsutbildningar inom dessa områden utförts. 

Under året har bolaget fortsatt arbetet med att bygga upp Svenska Trafik och Transport Akademin, 

SVETRAK, med utbildning av trafiklärare, förare av tunga fordon och truckförare. 

Grundstenar är en säker och miljövänlig trafikmiljö. Som ett led i detta har under året en lastbils- 

och buss-simulator beställts för installation våren 2009. Sommaren 2008 examinerades 

första kullen Trafiklärare, samtliga fick arbete direkt. 

I samarbete med Samordningsförbundet har bolaget under 2008, mycket framgångsrikt, byggt 

upp NET Rehab, ett tvåårigt projekt i samarbete med Nybro, Emmaboda och Torsås kommuner. 

Medverkande parter är även Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Landstinget samt 

Omsorgs-, Individ- och familjeförvaltningen i Nybro. Ett av projektets syfte är att genom 

olika insatser föra individer närmare arbetsmarknaden. 

I övrigt har bolaget bedrivit ett antal utvecklingsprojekt i samarbete med både näringslivet och 

offentlig förvaltning Ett exempel på samarbete är ett kompetensutvecklingsprojekt tillsammans 

med Orrefors Kosta Boda AB. 

Ovan beskrivna nya verksamhetsområden har renderat i nya arbetsformer och ny organisationsstruktur 

i bolaget. Ett stort antal medarbetare följde med när gymnasie- och vuxenutbildningar 

fördes över till bolaget från kommunens förvaltning, samtidigt som ett antal nya 

kompetenser och nyckelpersoner knutits till verksamheten. 

I anslutning till övertagande av verksamheten vid Riksglasskolan i Orrefors, förvärvades under 

hösten fastigheten där verksamheten bedrivs, Tikaskruv 9:7. 

Nybro Bostads AB 

Nybro Bostads AB bygger, äger och förvaltar bostäder i Nybro kommun. Uppgiften är att 

kunna erbjuda bra och miljövänliga bostäder till rimliga kostnader. 

Antal förvaltade objekt 2008 2007 2006 2005 

Bostadslägenheter 1 954 1 933 1 926 1 973 

Lokaler 378 358 357 183 

Garage 365 365 296 293 

P-platser 973 967 803 633 

Summa 3 670 3 623 3 382 3 082 

6


I årets hyresförhandling träffades en ettårig överenskommelse med Hyresgästföreningen 

Småland-Blekinge. Den innebär att samtliga lägenheter höjs med i snitt 3,66 %, vilket motsvarar 

27 kr/m² och år. Efter detta uppgår den genomsnittliga hyran för bostäder till 769 kr/m², 

vilket innebär att en normaltrea på 75 m² kostar 4 806 kr/månad. 

Årets investeringar har uppgått till 26,6 mnkr. Det största projektet är ombyggnad av ett hus 

på 

fastigheten Tikaskruv 1:80 (Stallgården) till ett äldreboende med totalt 11 lägenheter. 

I Folktandvårdens gamla lokaler i kv Jupiter vid biblioteket har tillskapats 22 smålägenheter, 

lämpliga för studenter och ensamstående. Ett miljöhus på fastigheten Jupiter 9 har byggts till 

på grund av det ökade antalet hyresgäster. 

Kostnaden för reparation och underhåll uppgår till 29,9 (26,9) mnkr, vilket innebär 210 kr/m². 

Det är en ökning från förra året med 3 mnkr, det är en nivå som klart överstiger branschens 

nyckeltal. I årets kostnader ligger 5 mnkr som avser byte av tak och PCB-sanering på fastigheten 

Tikaskruv 1:80 i Orrefors. Budgeten för 2009 är på 22,5 mnkr, när det gäller reparationer 

och underhåll. 

Stambyte och ombyggnad av 40 lägenheter i fastigheten Jupiter 9 påbörjades under hösten 

2008. Även fasaden och balkongerna ska renoveras på fastigheten. I samband med detta har 

styrelsen beslutat om en påbyggnad av två våningar, vilket tillskapar sex nya lägenheter i centralt 

läge med vidunderlig utsikt över staden. Vuxenskolan har flyttat från sina lokaler i fastigheten 

under 2008, och där byggs tre nya lägenheter. Hela projektet är kostnadsberäknat till ca 

40 mnkr och färdigställs under hösten 2009. 

Hyresbortfallet för outhyrda lägenheter har ökat mot föregående år och uppgår till 1 839 tkr 

(1 643 tkr), vilket motsvarar 2,0 % (1,9 %) av bruttohyran eller 14,7 kr/m² (13,2 kr/m²). 

Trots att Nybro kommun drabbats av många varsel på arbetsmarknaden under hösten 2008, 

ligger uthyrningsgraden kvar på en hög nivå. En något svagare efterfrågan av lägenheter i 

centralorten har märkts i slutet av året. De lägenheter som har varit svårast att hyra ut är de 

nyproducerade smålägenheterna i fastigheten Jupiter 9 (f.d. Folktandvården. Den bland våra 

småorterna som har flest lediga lägenheter är Orrefors, där det fanns 11 lediga lägenheter vid 

årsskiftet. 

Under de första månaderna 2009 har läget förbättrats i Orrefors och den första mars var nio 

lägenheter lediga. I centralorten har uthyrningsläget försämrats marginellt sedan årsskiftet. 

Vakansgrad antalet lägenheter 31/12 

% 

1,8 

1,6 

1,4 

1,2 

1 

0,8 

0,6 

0,4 

0,2 

0 

2003 2004 2005 2006 2007 2008 

7


Nybro Elnät AB 

Syftet är att äga elnätsanläggningar och främja distribution av el jämte handel från förråd. 

Bolaget är verksamt inom Nybro tätort med kringliggande landsbygd inom ett område av 

ca 5 km radie och inom Alsterbro-området, beläget i kommunens norra del samt ett mindre 

område beläget i Kalmar kommun. 

Den totala energiomsättningen i nätverksamheten uppgick till 168 709 MWh (176 576 MWh 

2007) vilket motsvarar en minskning med 4,4% vid jämförelse med 2007. Det maximala effektuttaget 

uppgick till 35 262 kW (35 779 kW 2007). Vid verksamhetsårets slut var 23 högspänningskunder 

(22 st 2007) och 8 008 st lågspänningskunder (7 996 st 2007) anslutna till elnätet. 

Nybro Elnät AB har under 2008 avslutat arbetet med att montera automatisk insamlingsutrustning 

för mätvärden hos våra kunder. Det innebär att preliminär fakturering har upphört och 

kunderna blir fakturerade efter faktisk förbrukning. 

Som en tydlig konsekvens av debitering enligt faktisk förbrukning och därmed en enklare och 

mer förstålig faktura till våra kunder har kundsamtalen till vår kundtjänst markant minskat. 

Bolagets strategi att vidmakthålla och utveckla en god standard på elanläggningar samt 

kontinuerligt vidareutbilda personalen, fortsätter enligt plan. På så sätt minimeras riskerna att 

drabbas av driftsavbrott. 

Nybro Energi AB 

Målet för verksamheten är att bedriva distribution av värme (fjärrvärme). Syftet är att 

enligt god ekonomisk och teknisk praxis effektivt utnyttja resurserna till att främja en 

god energiförsörjning. Verksamheten bedrivs inom Nybro kommun. 

Den totala energiomsättningen av fjärrvärmen uppgick till 91 184 MWh (90 510 MWh 2007) 

vilket motsvarar en ökning med 0,7 %. Vid årets slut var antalet värmekunder 994 st (948 st 

2007). 

Under 2008 har ett nytt värmeverk och sammanhängande fjärrvärmenät tagits i bruk i Orrefors. 

I centrala Nybro pågår arbetet med att förtäta befintligt fjärrvärmenät. 

Satsningar görs för att bygga ut nätet till västra industriområdet. Vår ambition är att fjärrvärmen 

skall vara ett konkurrenskraftigt alternativ även för tillverkningsindustrin i Nybro. 

Under 2009 planerar Nybro Energi AB att uppföra en oljereservpanna om 4 MW. Pannan är 

ett komplement till våra övriga reservpannor. 

Arbetet med att planera för byggnation av ett eget kraftvärmeverk, driftklart senast halvårsskiftet 

2015, fortskrider enligt plan. 

Antal anställda i koncernen 2008 2007 2006 2005 

Kommunen 1 806 1 817 1 761 1 803 

AB Nybro Brunn 46 0 0 0 

Nybro Elnät AB 22 24 25 25 

Nybro Bostad AB 36 36 33 33 

Summa 1 910 1 877 1 819 1 861 

8


Årets resultat 2008 2007 2006 2005 

Kommunen -12 674 3 679 21 914 14 610 

AB Nybro Brunn -1 963 -2 067 -2 516 -2 446 

Nybro Elnät AB 5 818 6 369 1 245 8 347 

Nybro Bostad AB 120 2 398 2 213 6 594 

Nyckeltal 2008 2007 2006 2005 

Nettokostnadsandel 88,8 87,6 84,6 83,2 

Soliditet % 29,7 32,0 34,9 35,0 

Rörelsekapital tkr -24 467 -55 673 -80 978 -44 773 

Balanslikviditet % 86,5 73,8 62,5 77,8 

Definition av nyckeltal: 

Nettokostnadsandel: Verksamhetens nettokostnader exkl. avskrivningar och intjänade pensioner 

(inkl. löneskatt) i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag. 

Soliditet: Eget kapital i förhållande till totala tillgångar. 

Rörelsekapital: Nettot mellan omsättningstillgångar och de kortfristiga skulder. 

Balanslikviditet: Omsättningstillgångar i förhållande till kortfristiga skulder. 

9


Resultaträkning sammanställd redovisning 2008 

Bokslut Bokslut 

2008 

2007 

Verksamhetens intäkter 359 547 366 802 

Verksamhetens kostnader -1 144 197 -1 095 009 

Avskrivningar -71 758 -65 651 

VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER -856 408 -793 858 

Skatteintäkter 682 485 641 928 

Generella statsbidrag 201 132 188 880 

Finansiella intäkter 1 393 5 603 

Finansiella kostnader -40 180 -29 796 

RESULTAT EFTER SKATTEINTÄKTER 

OCH FINANSNETTO -11 578 12 757 

Uppskjuten skattekostnad 664 0 

Aktuell skattekostnad -154 -2 378 

FÖRÄNDRING AV EGET KAPITAL -11 068 10 379 

10


Balansräkning sammanställd redovisning 2008 

Bokslut 



2007 

TILLGÅNGAR 

Anläggningstillgångar 

Materiella anläggningstillgångar 

Byggnader, mark och anläggningar 1 259 819 1 183 070 

Inventarier 166 218 150 664 

Finansiella anläggningstillgångar 

Värdepapper, andelar o bostadsrätter 1 395 1 423 

Långfristiga fordringar 362 423 

Summa anläggningstillgångar 1 427 794 1 335 580 

Omsättningstillgångar 

Förråd 3 912 4 713 

Kortfristiga fordringar 64 979 68 190 

Placerade pensionsmedel 43 171 44 945 

Likvida medel 44 642 34 292 

Summa omsättningstillgångar 156 704 152 140 

SUMMA TILLGÅNGAR 1 584 498 1 487 720 

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR O SKULDER 

Eget kapital 

Eget kapital 482 165 468 570 

Förändring av eget kapital (årets resultat) -11 068 10 379 

Summa eget kapital 471 096 478 949 

Avsättningar 

Avsättningar för pensioner 22 005 25 278 

Avsättning för uppskjuten skatt 20 322 20 990 

Summa avsättningar 42 327 46 268 

Skulder 

Långfristiga skulder 889 904 754 784 

Kortfristiga skulder 181 170 207 719 

Summa skulder 1 071 074 962 503 

SUMMA EGET KAPITAL, 

AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 1 584 498 1 487 720 

Panter och ansvarsförbindelser 

Pensionsförpliktelser inkl. löneskatt 452 525 484 431 

Fastighetsinteckningar 117 637 112 487 

Fastighetsinteckningar, ej pantsatta 36 814 37 858 

Borgensförbindelser 5 881 6 324 

11



KASSAFLÖDESSANALYS 2008-01-01 

2008-12-31 

2007-01-01 

2007-12-31 

DEN LÖPANDEVERKSAMHETEN 

Årets resultat -11 068 10 379 

Justering för av- och nedskrivningar 71 758 65 651 

Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster -897 816 

Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 59 792 76 846 

Ökning/minskning av kortfristiga fordringar 4 985 6 047 

Ökning/minskning av förråd och varulager 1 697 381 

Ökning/minskning av kortfristiga skulder -26 548 -8 474 

Medel från den löpande verksamheten 39 926 74 800 

INVESTERINGSVERKSAMHETEN 

Förvärv av materiella anläggningstillgångar -172 353 -216 860 

Försäljning av materiella anläggningstillgångar 8 402 18 504 

Förvärv av finansiella anläggningstillgångar 28 -928 

Medel från investeringsverksamheten -163 923 -199 284 

FÖRÄNDRING AV RÖRELSEKAPITAL -123 997 -124 484 

FINANSIERINGSVERKSAMHETEN 

Nyupptagna lån 139 952 166 145 

Amortering av skuld -5 666 -20 179 

Ökning/minskning av långfristiga fordringar 61 1 871 

Medel från finansieringsverksamheten 134 347 147 837 

ÅRETS KASSAFLÖDE 10 350 23 353 

34 292 10 939 

Likvida medel vid årets slut 44 642 34 292 

12



Omvärldsanalys - ekonomi 

Lågkonjunkturen fördjupas 2009 och 2010 

Den globala konjunkturnedgången och finanskrisen får stora effekter på den reala ekonomin i 

Sverige. BNP sjunker med närmare 1 procent 2009 och konjunkturnedgången fortsätter 2010. 

Regeringen förutses föreslå ytterligare finanspolitiska åtgärder och Riksbanken sänker reporäntan 

till 1,00 procent. Trots den expansiva ekonomiska politiken bottnar konjunkturen först 

i slutet av 2010. Arbetslösheten ökar kraftigt under de kommande två åren och antalet sysselsatta 

minskar med ca 135 000 personer. Detta är sammanfattningsvis vad Konjunkturinstitutet 

förutspår i sin omvärldsanalys från februari 2008. 

Sveriges ekonomi 

Konjunkturinstitutet förutspår att den globala lågkonjunkturen och finanskrisen får stora 

effekter på den reala ekonomin i Sverige 2009; exporten minskar, konsumtionen nästintill 

stagnerar, investeringarna sjunker, arbetsmarknaden försvagas och BNP bedöms fortsätta att 

falla det första kvartalet 2009. Till följd av bland annat en expansiv ekonomisk politik blir 

BNP-tillväxten åter positiv under det andra halvåret 2009, men tillväxten förblir mycket svag. 

Sammantaget minskar BNP med 0,9 procent helåret 2009. En något starkare internationell 

BNP-tillväxt och stora stimulanser från både penning- och finanspolitiken bidrar till att BNPtillväxten 

i Sverige stiger till 1,9 procent 2010. 

Arbetslösheten stiger till 9 procent 2010 

Konjunkturinstitutet ser att antal varsel om uppsägning har ökat dramatiskt, samtidigt som 

antalet nyanmälda lediga platser fortsatt att minska och företagens anställningsplaner justerats 

ner. Företagen minskar sysselsättningen med närmare 3 procent 2009 i syfte att anpassa antalet 

anställda till den svagare efterfrågan. Samtidigt stagnerar sysselsättningen i den offentliga 

sektorn, varför den totala sysselsättningen minskar med ca 2 procent 2009. År 2010 fortsätter 

sysselsättningen falla med drygt 1 procent. Antalet sysselsatta personer blir därmed ca 135 

000 färre jämfört med 2008. Arbetslösheten fortsätter att stiga och blir 9 procent 2010. 

Reporäntan sänks till 1,00 procent 2009 

Riksbanken har sedan oktober sänkt reporäntan i snabb takt med totalt 2,75 procentenheter 

till 2,00 procent. De dystra konjunkturutsikterna och den snabbt fallande inflationstakten gör 

att Riksbanken fortsätter att sänka reporäntan ner till 1,00 procent våren 2009. Den expansiva 

penningpolitiken får störst genomslag på inflationen bortom 2010 och inflationen blir därför 

påtagligt lägre än inflationsmålet 2009 och 2010, förutspår Konjunkturinstitutet. 

Offentliga finanserna - ytterligare finanspolitiska åtgärder dämpar lågkonjunkturen 

De offentliga finanserna är starka samtidigt faller resursutnyttjandet snabbt 2009 och 2010. 

Därför bedömer Konjunkturinstitutet att ytterligare expansiva åtgärder kommer att sättas in 

för att dämpa den snabba konjunkturnedgången. Konjunkturinstitutets prognos utgår från att 

riksdagen kommer att besluta om nya ofinansierade inkomstminskningar och utgiftsökningar 

på ca 7 miljarder kronor för 2009 samt ytterligare ca 50 miljarder kronor för 2010. Den tillkommande 

expansiva finanspolitiken 2009 och 2010 uppskattas medföra att BNP blir ca 1,5 

procent högre och sysselsättningen ca 1,0 procent högre 2010 än vad som hade blivit fallet 

vid den hittills beslutade och aviserade finanspolitiken. Överskottsmålet underskrids 2010. 

Det konjunkturjusterade sparandet behöver därför förstärkas åren närmast efter 2010 för att 

undvika ett fortsatt underskridande av överskottsmålet. 

13


Omvärldsanalys - Nybro kommun 

2008 har varit ett händelserikt år, ur flera perspektiv. Under första delen av året hade vi en väl 

fungerande arbetsmarknad med hög sysselsättningsgrad och låg arbetslöshet. Under hösten 

har flera varsel lagts på nationell, regional och kommunnivå. De verksamhetsgrenar inom vår 

kommun som kanske varit mest drabbade är inom trä, bygg och glasindustrierna. Vi ser ändå 

att det finns många företag som det går bra för och att det finns kraft och energi för att vi ska 

kunna vidareutvecklas. 

Inom kommunen har vi haft en relativt hög investeringsnivå och flera projekt har pågått. Exempel 

på sådana projekt är: 

• upprustning av järnvägen och stationsområdet 

• Nybro resecentrum 

• godsterminalområdet vid Smedstorps industriområde 

• överföringsledning mellan Orrefors och Gullaskruv 

• målmedveten satsning på det gemensamma rummet genom invigning av ”Flakeskeppet” 

vid Svartgöl och konstverket ”Spira” vid Västra infarten 

• vidareutveckling av vårt läns designcenter i Pukeberg har stärkts genom att Kalmar Läns 

Hemslöjd och deras konsulenter har förlagt sin verksamhet till området 

• allvädersbanorna vid Åkrahäll 

• förberedelser för investering i Hanemålaskolan 

• flera detaljplaner har arbetats fram. 

• bostadsinvesteringarna har fortsatt 

• stora kommunala framtidsinvesteringar i skolor och äldreboenden 

Dessa exempel på framtidsinvesteringar i vår kommun är betydelsefulla bidrag till att arbeta 

för att få en bra tillväxt och en bra grund för utveckling i vår kommun. 

Nybro kommun deltar i ett regionalt samverkansarbete, vars plattformar består av det egna 

länet, Glasriket och Kommuner i Sydost. Samarbetets innehåll berör i olika konstellationer 

allt från myndighetsutövning till besöksnäringen. 

Inom kommunens verksamhetsområden har flera steg tagits för att skapa grunden för ett strukturerat, 

effektivt och målmedvetet arbete. Exempel på sådana aktiviteter är: 

• projektmodell har införts med syfte att tydliggöra ansvar, tid och kostnad. 

• grund för övergripande vision och målarbete har processats. Arbetet kommer att påbörjas 

under år 2009. 

• det finns ett växande antal utvecklingsfrågor som är av kommunövergripande karaktär 

som förutsätter ett gemensamt förhållningssätt och genomtänkt system vid resursprioriteringar, 

planering och genomförande. Chefsgrupp har därför inrättats under kommunstyrelsen 

och ges särskilda uppdrag. 

NY-bro-gruppen har inrättats under kommunstyrelsen. Utöver kommunens engagemang 

består gruppen av representanter bland annat från Nybro företagsgrupp, Länsstyrelse, Arbetsförmedling 

och Regionförbund. Gruppen följer och stödjer flera projekt med fokusering 

på tillskapande effekter. Under hand undersöks också möjligheter till att söka projektmedel i 

olika nationella och regionala program. 

”Sekretariatet för hållbar utveckling” är en ny verksamhet i kommunen som bland annat ska 

arbeta med ”Uthållig kommun” – ett projekt från energimyndigheten. En särskild avsiktsförklaring 

har tagits med anledning av projektet. 

14


Framtiden 

Nybros läge mitt i den ekonomiska kraftlinjen mellan Kalmar och Växjö ger oss möjligheter. 

Stora infrastruktursatsningar förstärker denna situation. Banverket har påbörjat sina investeringar 

för effektivare och snabbare person- och godstransporter. Dessa satsningar innehåller 

också en betydande potential av hållbar skönhet i natur, kultur och stadsmiljö. 

I vårt geografiska område, kompletterat med Öland, har ett samarbete inletts för att ytterligare 

stärka besöksnäringens ställning i sydöstra Sverige med fokus på ”varumärkena” Öland, Kalmar 

och Glasriket. 

När det gäller gränsöverskridande samverkan har vår kommun organiserat och formaliserat 

ett samverkansarbete kring landsbygdsutveckling med fem andra kommuner. Vi ska tillsammans 

utgöra ett så kallat LEADER-område. Dessutom är vår kommun en del av EU:s nya 

Mål 2-område Småland, Öland och Gotland. 

NY-bro-gruppen startade sin verksamhet under 2008 men några punkter är värt att reflektera 

över som ger positiva signaler om framtiden: 

Information/Kommunikation 

Månatliga näringslivsbrev till minst 600 Nybroföretag där expansiva företag presenteras. Information 

och kommunikation bedöms (även av andra) som viktiga framgångsfaktorer 

Projekt ”Tillväxt Nybro” 

Ett kraftfullt riktat näringslivspaket som främst syftar till att stödja befintliga företag och att 

fånga upp nya idéer som kan vara början till nya företag. Projektet drivs av AB Nybro Brunn. 

Motsvarande volym, bredd och samlande kraft i en näringslivsinsats har troligen aldrig tidigare 

förekommit i Nybro. 

Bo - Leva Uppleva i Nybro 

Ett samverkansprojekt mellan samhällsbyggnadsförvaltningen och AB Nybro Brunn. Marknadsföring 

och en helhetssyn på kommunens samlade möjligheter ger förutsättningar för en 

positiv utveckling 

Övriga projekt 

SVETRAK ”Simulator” 

Sverige 2:a fullskalesimulator. Sätter Nybro på Europakartan för trafik- och transportutbildning 

Det är viktigt att ha med sig att det finns många företag som det går bra för även i finanskrisens 

tidevarv. Några andra positiva signaler är att: 

• det varje vecka är 30-40 personer som får jobb (AF) 

• kreditmarknaden och fastighetsmarknaden är expansiv (Swedbank) 

• flera beslutade förändringar i olika regelverk är positiva för Nybro kommuns utveckling 

(AF, Länsstyrelsen) 

Befolkningsutveckling 

Något som är av stor betydelse för kommunen är befolkningsutvecklingen. Per den 1 november 

2008 uppgick befolkningen till 19 611 personer. Skattemedelsberäkningen utgår från 1 

november. Vid årsskiftet 07/08 uppgick antalet invånare till 19 643 personer och vid årsskiftet 

08/09 uppgick antalet invånare till 19 557. 

En minskning av folkmängden med 50 personer kan generellt sägas att det innebär cirka 2 

15


miljoner kronor i lägre skatteintäkter. Befolkningens struktur och förändringar över tiden är 

viktiga planeringsförutsättningar för en god samhällsutbyggnad. Ett arbete pågår för skapa 

och ha en attraktiv miljö för inflyttning och permanentboende i vår kommun. 

God ekonomisk hushållning och balanskrav 

Kommunallagen anger att kommunerna ska ha en god ekonomisk hushållning. Det viktigaste 

styrinstrumentet för att uppnå detta är budgeten. Nämndernas förmåga att bedriva sin verksamhet 

inom budgetramarna är en grundläggande förutsättning för god ekonomisk hushållning. 

Kommunallagen kräver att kommunen formulerar finansiella mål, för att betona att ekonomin 

är en restriktion för verksamhetens omfattning. Vidare krävs mål för verksamheten som är av 

betydelse för god ekonomisk hushållning, för att visa hur mycket av de olika verksamheterna 

som ryms inom de finansiella målen. 

Den kommunala ekonomin har historiskt under flera perioder befunnit sig i ett besvärligt läge. 

Från och med år 2000 infördes det så kallade balanskravet, vilket innebär att kommunerna ska 

ha en ekonomi i balans. 

Med det ekonomiska resultatet för 2008 som uppgår till minus 12,7 mnkr, kommer balanskravet 

inte att klaras och är otillräckligt för Nybro kommun i förhållande till kommunens definition 

av god ekonomisk hushållning som utformas i tre effektmål, se nedanstående avsnitt. 

Balanskravsavstämning 

Avstämning mot balanskravet under de senaste fem åren ser ut enligt följande 

25 000 

20 000 

15 000 

10 000 

5 000 

0 

-5 000 

-10 000 

-15 000 

2004 2005 2006 2007 2008 

Tkr 8 262 14 610 21 914 3 679 -12 674 

Avst balanskr 8 262 14 610 21 914 3 679 -8 456 

För 2008 uppgick det ekonomiska resultat till -12,7 mnkr. I det ekonomiska resultatet ingår 

4,2 mnkr i orealiserade kursförluster i KLP, som enligt kommunallagen får avräknas. Det ekonomiska 

resultatet som ska återställas uppgår vid avstämning mot balanskravet till -8,5 mnkr. 


Ekonomiskt resultat - 12 674 259 

Varav: orealiserad förlust KLP - 4 218 360 

Resultat att återställa - 8 455 899 

16


Åtgärdsplan 

Enligt kommunallagen ska åtgärdsplan upprättas vid ekonomiskt underskott. I samband med 

upprättandet av delårsrapporten per juni 2008 prognostiserades ett ekonomiskt underskott. 

Detta föranledde då att kommunstyrelsen föreslog kommunfullmäktige att reducering av de 

ekonomiska ramarna för nämnderna och kommunstyrelsen skulle göras med 20 mnkr utifrån 

nettokostnaderna. 

Dessa åtgärder ska, enligt beslutet, vara tidsatta, kostnadsberäknade och uppföljningsbara där 

syftet är konkreta åtgärdsplaner. Åtgärderna ska vara genomförda senast under 2010, vilket 

innebär att tidsperspektivet ska hållas för att klara kommunallagens krav. Åtgärdsplanerna 

kommer att återredovisas till kommunfullmäktige. 

17


Avstämning av övergripande mål för Nybro kommun och dess bolag 

Samtliga mål som finns angivna i budgeten för 2008 har arbetas om i budget 2009. Vi gör i 

nedanstående tabell en avstämning av målen som finns angivna i budget och verksamhetsplan 

2008 -2010. Målen är inte i sin helhet möjliga att stämma av. 

Finansiella mål 

Inriktningsmål Effektmål Måluppfyllelse 

Nybro kommun ska ha en 

god ekonomisk hushållning. 

• Kommunen ska under pe- 

rioden nå ett ekonomiskt 

resultat per år om minst 

15 miljoner kr. 

• Målet är av långsiktig karaktär. 

Målet uppnås inte för 

det enskilda året 2008. 

• Nuvarande långfristiga 

låneskuld ska amorteras 

med minst 5 % per år. 

• Avsättning ska göras för 

kommande pensioner med 

ett belopp motsvarande 

minst 6 mnkr per år. 

• Vid budgetens fastställande 

uppgick den beräknade långfristiga 

låneskulden till 337 

mnkr. Amortering har gjorts 

med 7 mnkr. Flera av kommunens 

lån har konverterats 

under hösten (drygt 100 

mnkr) och därmed ändras 

förfallodagarna för lånen, 

vilket påverkar amorteringarna. 

Målet uppnås inte för 

det enskilda året. 

• Avsättning har skett i form 

av dellösen av framtida pensionsåtagande 

med drygt 8 

mnkr. Målet är uppfyllt. 

Attraktionskraft och befolkningsutveckling 


Nybro kommun ska öka 

attraktionskraften för att nå 

en positiv befolkningsutveckling. 

Befolkningen ska under 

perioden öka med minst 150 

personer (19 680 personer 31 

december 2006). 

Detta är ett långsiktigt mål. 

Under det enskilda året 2008 

är målet inte uppfyllt. 

Nybro kommun ska upplevas 

som en bra landsbygdskommun. 

Nybro kommun ska verka för 

att tillsammans med invånare 

och företagare i kommunen 

använda deras kunskap och 

engagemang att utveckla 

landsbygden. Flera Leaderprojekt 

genomförs tillsammans 

med andra kommuner i 

Samverkan i sydost. 

Flera projekt genomförs under 

perioden, bland annat: 

• Träffpunkt Gullaskruv 

• Kulturmacken i Bäckebo 

• Glaskonst 2001-2003 

• Musik och Turism i Glasriket 

• Kulturhistoriska aktiviteter 

med inriktning på 

turism 

18



Leader är en metod som ska • Ridsportanläggning 

göra det möjligt för invånare 

och företag på landsbygden 

att arbeta med lokal landsbygdsutveckling. 

• 

Torestorp-Kristvalla Ryttarförening 

Byahuset 

Nybro kommun ska öka 

attraktionskraften genom god 

näringslivs- och samhällsutveckling. 

Resurser som syftar till ett utökat 

arbete med landsbygdsutveckling 

ska öka. (Resurserna 

för år 2006 uppgick till 

2,3 mnkr*.) 

Resurser som syftar till en 

utökad delaktighet för det 

unga Nybro ska öka. (Resurserna 

för år 2007 uppgick till 

185 tkr i projektmedel.) 

Målet är av långsiktig karaktär 

men när det gäller resurserna 

är målet uppfyllt. 

(Resurser för år 2008 uppgick 

till cirka 4,5 mnkr*) 

Projektet ”Mejan goes 

HYPE” 

drevs under 2008. Resurserna 

är oförändrade för 2008 i 

förhållande till 2007. Målet 

är av långsiktig karaktär men 

för det enskilda året 2008 

uppfylls inte målet avseende 

resursökning. 

• Resurser som syftar till ett 

utökat arbete med näringslivsutveckling 

ska öka. (Resurserna 

för år 2006 uppgick 

till 2,3 mnkr*.)* 

* Avser satsning på landsbygdsutveckling och näringslivsutveckling tillsammans 

Trygghet 

Näringslivsfrågorna hanteras 

numera av AB Nybro Brunn 

som arbetar med dessa 

frågor på uppdrag av kommunen. 

Resurserna har ökat 

och målet är därmed uppfyllt. 

(Resurser för år 2008 uppgick 

till cirka 4,5 mnkr*) 


Invånarna i Nybro kommun 

ska känna sig trygga ute i 

samhället. 

Andelen invånare som känner 

sig trygga ute i samhället 

ska öka under perioden. 

(70 % kände sig trygga i den 

senaste trygghetsundersökningen 

som gjordes i samverkan 

mellan kommun och 

polis år 2005.) 

Av trygghetsmätning-en som 

genomfördes under 2008 

framkommer att invånarnas 

trygghet är oförändrad sedan 

senaste trygghetsmätningen. 

Målet är långsiktigt och nås 

inte för det enskilda året. 

19


Övergripande mål för Nybro kommun och dess bolag som arbetsgivare 

Välbefinnande och hälsa, god personalpolitik och aktivt arbetsmiljöarbete 


Vi mår bra av att arbeta i 

Nybro kommun. Alla medarbetare 

medverkar till att 

Minst 80 % av våra medarbetare 

har en uppfattning att 

Nybro kommun är en bra 

63 % är klart positiva till 

Nybro kommun som arbetsgivare. 

skapa den goda arbetsplatsen. arbetsgivare. 

Vi har ett klimat som genomsyras 

av tillit. 


deltar regelbundet 

i någon slags friskvård på 

arbetet eller på fritiden 

Den totala sjukfrånvaron 

minskar och understiger 7,0 

% 

(Jmf 2006, 7,5 %) 

63 % idkar regelbundet någon 

form av friskvård. 

2008 var den totala sjukfrånvaron 

5,6 %. 

Inflytande och delaktighet, samverkan 


I Nybro kommun kan vi 

påverka den egna verksamhetens 

mål, arbetsinnehåll, 

arbetstider mm. Detta leder 

till engagemang, trivsel och 

effektivitet. 

Medarbetar- utvecklingssamtal 

(enligt kommunens policydokument 

”Arbetsbok”) 

genomförs regelbundet och 

minst en gång per år. 


känner till den egna 

verksamhetens mål. 

Lust att lära, rätt kompetens, aktiv lönepolitik 

86 % av personalen upplever 

att man regelbundet haft 

medarbetarsamtal. 

95 % anser sig känna till de 

egna målen. 


Vi lever och lär genom 

förändring och förbättring. 


känner engagemang i 

Lärandet sker dagligen, bland arbetet. 

annat i form av dialoger med 

kommuninvånare och medarbetare 

samt genom nya 

arbetsuppgifter. Det lönar sig 

att göra ett bra jobb. 

95 % upplever engagemang i 

arbetet. 

89 % vill utveckla sin kompetens. 

67 % upplever sig fått en 

motivering. 


vill utveckla sin kompetens. 

89 % vill utveckla sin kompetens. 

20



Minst 80 % av alla medarbetare 

får genom utvecklingsoch 

lönesamtalen motivering 

till sin lönesättning. 

67 % upplever sig fått en 

motivering. 

Aktivt ledarskap 


I Nybro kommun har vi chefer 

som tar ansvar för sina 

uppdrag. Våra chefer är 

trygga och utövar ett 

kommunikativt ledarskap. 

Minst 80 % av medarbetarna 

har möjlighet att diskutera 

såväl anpassning som utveckling 

av sina arbetsuppgifter 

med sin närmaste chef. 

88 % av personalen upplever 

sig ha möjlighet att diskutera 

sina arbetsuppgifter med sin 

chef. 

Minst 80 % av medarbetarna 

känner förtroende för sin 

närmaste chef. 

88 % av personalen känner 

förtroende för chefen. 

Avstämning av verksamhetsmål 

Avstämning av övriga verksamhetsmål utifrån god ekonomisk hushållning är inte möjlig att 

genomföra i sin helhet för 2008. Inom kommunens nämnder finns för närvarande flera mål antagna 

men de är i sin helhet inte kopplade till god ekonomisk hushållning d.v.s. att de inryms 

inom budgeten. 

I budget - och verksamhetsplan 2009 – 2011 återfinns nu en övergripande vision och ett 

antal inriktningsmål. Utarbetandet av verksamhetsinriktade mål, som har sin utgångspunkt 

i de övergripande målen, har påbörjats under februari månad 2009. 

21

Finansiell analys 

Finansiell analys - RK-modellen 

RK-modellen: fyra aspekter vid finansiell bedömning 

RK-modellen är en finansiell analysmodell för att kartlägga och analysera resultat, finansiell 

utveckling och finansiell ställning. Målsättningen är att utifrån analysen identifiera finansiella 

möjligheter och problem och där igenom försöka klargöra om kommunen har en god ekonomisk 

hushållning som föreskrivs i kommunallagen. Varje perspektiv i modellen analyseras 

med hjälp av ett antal finansiella nyckeltal som har till uppgift att belysa ställning och utveckling 

inom de fyra perspektiven. Aspekterna resultat-kapacitet och risk-kontroll utgör hörnstenar 

i modellen 

Resultat: 

Vilken balans har kommunen 

haft över sina intäkter 

och kostnader under året 

och över tiden? 

Resultat 

Kapacitet 

Kapacitet: 

Vilken kapacitet (betalningsberedskap) 

har 

kommunen för att möta 

finansiella svårigheter på 

lång sikt? 

Risk: 

Föreligger det några risker 

som kan påverka kommunens 

resultat och kapacitet? 

Risk 

Kontroll 

Kontroll: 

Vilken kontroll har kommunen 

över den ekonomiska 

utvecklingen? Hur 

följs upprättade finansiella 

målsättningar och planer? 

Det finansiella resultatet 

Årets resultat och dess orsaker kartläggs. En eventuell obalans, det vill säga att kostnaderna 

överstiger intäkterna eller att en rörelseriktning mot obalans sker, är en varningssignal. Under 

detta perspektiv analyseras också investeringar och deras utveckling. 

Kapacitet 

Den andra aspekten benämns kapacitet eller långsiktig betalningsberedskap. Här redovisas 

vilken finansiell motståndskraft kommunen har p å lång sikt. 

Riskförhållanden 

Med tredje aspekten risk avses hur kommunen är exponerad finansiellt. En god ekonomisk 

hushållning innefattar att kommunen i kort och medellångt perspektiv inte behöver vidta 

drastiska åtgärder för att möta finansiella problem. Här analyseras också borgensåtagande och 

kommunens samlade pensionsskuld. 

Kontroll 

Med den fjärde aspekten kontroll avses hur upprättade finansiella målsättningar och planer 

följs. En god följsamhet mot budget är uttryck för god ekonomisk hushållning. 

22


Sammanfattande kommentar till finansiella analysen 

Den sammanfattande iakttagelsen om kommunens ekonomi är för: 

Resultat och kapacitet: 

• att kommunen redovisar ett negativt resultat på 12,7 mnkr. Vilket är 32,3 mnkr sämre än 

budgeterat resultat som var 19,6 mnkr. 

• att kommunens nettokostnad i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag blev 99 % 

vilket är sämre än budgeterat (96 %). 

• att kommunens soliditet, finansiella styrka på lång sikt, blev 37 % vilket är en minskning 

med fyra procentenheter mot föregående år. 

• att kommunens finansnetto för 2008 blev negativt, – 18 mnkr. 

• att kommunens skuldsättningsgrad, vilken är starkt kopplad till soliditeten, blev 63 % 

vilket är fyra procentenheter mer än budget (59 %). 

• att kommunens utdebitering under 2008 har varit 22,24. Höjningen från år 2007 motsvarar 

0,26, vilket beror på överföringen av hemsjukvården från landstinget. Totala skattesatsen 

inklusive landstingsskatt var 32,45. 

Risk och kontroll: 

• att kommunens likviditet har försämrats under de senare åren, men ökade under 2008 

p.g.a. upplåning. Balanslikviditeten uppgår till 97 % vilket innebär en ökning från föregående 

år med 15 %. Detta innebär att de likvida medlen inte är lika stora som de kortfristiga 

skulderna och räcker inte till att betala de skulder som förfaller inom den närmaste 

tiden. Rörelsekapitalet (omsättningstillgångar minus kortfristiga skulder) är negativt och 

är ett mått som avspeglar kommunens finansiella styrka. 

• att kommunen för närvarande har en hög andel lån med rörlig ränta. Under flera år har det 

varit ekonomiskt fördelaktigt för kommunen att ha rörliga räntor, men kan på sikt utgöra 

en viss risk. 

• att bedömningen är att borgensåtagandet för kommunens bolag för närvarande har låg risk 

och för egna hem/småhus låg till måttlig. 

• att kommunen har, per 081231, en pensionsskuld på 24 300 kr per invånare. 

• att ett mått som visar på hur ekonomistyrningen i kommunen bidrar till att en god ekonomisk 

hushållning upprätthålls är prognossäkerheten. Kommunen mås-te hålla en god prognossäkerhet 

för att på ett bättre sätt kunna korrigera eventuella svackor på kort sikt. 

• att kommunen måste ha reserver och marginaler i sin ekonomi. Ett sätt att beskriva behovet 

och storleken av sådana reserver är känslighetsanalysen som beskriver hur olika 

förändringar kan påverka kommunens finansiella situation. 

Finansiell analys och resultatutvärdering - kommunen 

Nybro kommun redovisar ett negativt årsresultat på 12,7 mnkr. Det betyder en resultatförsämring 

med 16,4 mnkr från föregående år. 

Årets investeringar har uppgått till cirka 106 mnkr, vilket ska jämföras mot budgeterade investeringar 

107 mnkr. Den långfristiga låneskulden har ökat med 98,3 mnkr från 339,3 mnkr 

till 438,6 mnkr. Soliditeten har försämrats med 4 % till 37 %, exkluderat pensionsskulden. 

Kommunens likviditet har ökat med 10,3 mnkr. 

För 2008 är nämndernas sammanlagda resultat negativt, -26,5 mnkr mot budget (+19,6). 

Finansförvaltningen och övrigt gemensamt ger också ett budgetunderskott, vilket innebär att 

sammantaget uppnås ett resultat på minus 12,7 mnkr. I samband med delårsrapporten uppkom 

behov av åtgärder för att anpassa verksamheten till den ekonomiska ramen. Det negativa 

resultatet för 2008 ska återställas de kommande tre åren enligt lag. Det negativa resultatet 

23


innebär att vi inte har en ekonomi i balans d.v.s. att kostnaderna överstiger intäkterna. 

Avstämning mot budget och prognoser 

I nedanstående tabell redovisas för åren 2005 till 2008 det prognostiserade ekono-miska årsresultatet 

vid angiven tidpunkt för delårsrapporten, det redovisade ekonomiska resultatet samt 

differensen. Det redovisas också differensen mellan budgeterat och faktiskt resultat för åren. 

I mnkr 

Differens 

mellan 

prognos och 

utfall Budget 

Differens 

mellan 

budget och 

utfall 

Prognos Utfall 

Utfall 

2005 (prognos per augusti) - 2,0 14,6 16,6 7,2 14,6 7,4 

2006 (prognos per juni) -10,5 21,9 32,4 2 21,9 19,9 

2007 (prognos per juni) 0,5 3,7 3,2 2,2 3,7 1,5 

2008 (prognos per juni) - 2,5 -12,7 -10,2 +19,6 - 12,7 32,3 

I förhållande till 2007 är det ekonomiska resultatet mycket sämre. I delårsrapporten redovisades 

en ekonomisk prognos för 2008 på minus 2,5 mnkr. Vi har en negativ avvikelse gentemot 

den budget (inkl. tilläggsbudget) som kommunfullmäktige beslutade om i april 2008 och en 

negativ avvikelse totalt sett, gentemot den prognos som gavs vid delårsrapporten. De åtgärder 

som är beslutade kommer att genomföras under 2009 och 2010 för att anpassa verksamheten 

till de ekonomiska förutsättningarna. 

Prognossäkerhet 

Ett mått som visar på hur ekonomistyrningen i kommunen bidrar till att en god ekonomisk 

hushållning upprätthålls är prognossäkerheten. En god prognossäkerhet innebär att kommunen 

på ett bättre sätt kan korrigera eventuella svackor på kort sikt. Nedan görs jämförelse mellan 

kommunens prognos för helår som gjordes i samband med delårsrapporten, uppföljningen 

i oktober och det slutliga utfallet för år 2008. 

Budget 2008 Helårsprognos 


Helårsprognos 




Kommunstyrelse 88 616 -300 100 1 326 

Teknisk nämnd 38 741 -3 900 -2 500 -1 404 

Samhällsbyggnadsnämnd 9 861 100 200 231 

Kultur- fritidsnämnd 40 147 -704 -100 496 

Omsorgsnämnd 297 248 -6 739 -10 000 -10 473 

Individ- familjenämnd 50 924 -5 264 -6 500 -7 314 

Barn- utbildningsnämnd 350 686 -7 300 -6 500 -9 397 

Summa nämnder 876 223 -24 107 -25 300 -26 535 

Vid betraktandet av ovanstående tabell, kan vi konstatera att vi ytterligare måste arbeta för 

att förbättra prognosarbetet och budgetdisciplinen. En viktig del för att uppnå god ekonomisk 

hushållning är att det finns en budgetföljsamhet i kommunen. Mot bakgrund av god ekonomisk 

hushållning och att vi måste ha balans i vår ekonomi krävs att åtgärder vidtas för att 

anpassa ekonomin till de resurser som finns. Särskilda beslut har tagit av kommunfullmäktige 

för att arbeta fram en åtgärdsplan för åren 2009 och 2010. Nämnderna har till kommunstyrelsen 

redovisat olika åtgärder som skulle vidtas med anledning av de negativa prognoserna. De 

av nämnderna beslutade åtgärderna har inte fått effekt under 2008. En hög grad av medveten- 

24


het finns i organisationen om det ekonomiska läget och ett omställningsarbete har påbörjats 

för att på lång sikt kunna få en verksamhet och en ekonomi i balans. 

Det finns naturligtvis olika orsaker till de negativa budgetavvikelserna. Exempelvis kan nämnas 

hemtjänst, tekniska hjälpmedel och enskilda placeringar för omsorgsnämnden, hög kostnad 

för institutionsplaceringar för individ- och familjenämnden samt höga personalkostnader 

för barnoch utbildningsnämnden. 

Det negativa ekonomiska resultatet i förhållande till det budgeterade, kan i huvudsak förklaras 

med följande: 

Avvikelse mot budget 

mnkr 

Budgeterat resultat 19,6 

Nämndernas resultat exkl VA -26,5 

Skatteintäkter -2,8 

Finansnetto -3,5 

För 2008 sjönk skatteunderlagsprognosen med ytterligare cirka 1 mnkr. Fr. o. m. 2007 använder 

kommunen SKL:s (Sveriges kommuner och landstings) prognos istället som tidigare år 

ESV:s (Ekonomistyrningsverkets) prognos, enligt Rådet för kommunal redovisning. Under 

2007 minskade skatteunderlaget med mer än vad regeringen antog i sina prognoser, -1,3 mnkr. 

Detta medför att i 2008 års bokslut får kommunen mindre skattemedel än vad som prognostiserats 

och bokförts i 2007 års bokslut. 

I budgeten för 2008 beräknades, enligt SKL:s prognoser att bidragen för LSS skulle uppgår 

till drygt 11,1 mnkr. Utfallet för 2008 blev något lägre, knappt 11,1 mnkr. 




2006 

2007 


LSS, tkr 6 010 9 254 11 085 

Kostnads- och intäktsutveckling 

I nedanstående diagram redovisas skatteintäkter och statsbidrag för åren 2004-2008. 

1 000 000 

800 000 

600 000 

400 000 

200 000 

0 

2004 2005 2006 2007 2008 

Tkr 729 773 756 524 788 809 830 808 883 617 

Det har skett en ökning av skatteintäkterna och statsbidragen med 52,8 mnkr vilket motsvarar 

6,4 % sedan 2007. 

25


Verksamhetens bruttokostnader 

I nedanstående diagram redovisas verksamhetens kostnader för åren 2004-2008. 

Verksamhetens kostnader 

1 000 

900 

800 

700 

600 

500 

400 

300 

200 

100 

0 

2004 2005 2006 2007 2008 

mnkr Tkr 922 947 977 1 040 1 086 

Verksamhetens kostnader har ökat med 46 mnkr vilket motsvarar 4,4 % i ökning från 2007. 

I nedanstående diagram redovisas verksamhetens intäkter för åren 2004 – 2008. 

Verksamhetens intäkter 

1 000 

900 

800 

700 

600 

500 

400 

300 

200 

100 

0 

2004 2005 2006 2007 2008 

mnkr Tkr 202 205 212 219 207 

Ökningen har varit marginell mellan åren och mellan åren 2007 till 2008 har intäkterna minskat. 

I nedanstående diagram redovisas både verksamhetens kostnader och intäkter för åren 2004 – 

2008. Här framkommer skillnaden på ett tydligt sätt, de s.k. nettokostnaderna. 

Verksamhetens kostnader och intäkter 

Intäkter 

Kostnader 

1 200 

1 000 

800 

600 

400 

200 

0 

2004 2005 2006 2007 2008 

26


I nedanstående diagram visas nettokostnaderna för åren 2004 – 2008. Nettokostnaderna har 

ökat gradvis sedan 2004. 

1 000 000 

900 000 

800 000 

700 000 

600 000 

500 000 

400 000 

300 000 

200 000 

100 000 

0 

2004 2005 2006 2007 2008 

Tkr 720 424 741 587 765 877 821 094 878 689 

För 2008 ökade nettokostnadsutvecklingen 7 %, vilket är 0,6 % högre än skatte- och intäktsutvecklingen 

som uppgick till 6,4 %. Till skillnad från föregående år har skillnaden bromsats 

upp, men det pekar fortfarande på ett ekonomiskt problem. Vid jämförelse från ytterligare ett 

år tillbaka, 2006 då verksamhetens nettokostnader ökade i långsammare takt än skatteintäkter 

och generella statsbidrag, var det ekonomiska resultatet positivt. 


2006 


2007 



Nettokostnadsutveckling 3,3% 7,2% 7,0% 

Skatte- och statsbidragsutveckling 4,3% 5,3% 6,4% 

Viktigt för kommunens ekonomi är hur nettokostnaderna utvecklar sig i förhållande till skatteintäkter 

och statsbidrag. Nyckeltalet speglar hur stor del av skatteintäkter och statsbidrag 

som den löpande driftsverksamheten tar i anspråk. Det utrymme som finns kvar kan användas 

till amorteringar av långfristiga lån, finansiering av investeringar och/eller sparande inför 

kommande/förväntade kostnader. En vanlig nivå på nyckeltalet bland kommuner är 98 %. För 

2008 låg budgeten på 98 % och utfallet medförde att kommunen i förbrukade 99 %. 


2006 


2007 



Verksamheternas nettokostnad i förhållande till skatteintäkter 

och statsbidrag 97% 99% 99% 

Driftredovisning inklusive interna poster exkl. VA 

I nedanstående tabell redovisas driftsbudgeten för kostnaderna, intäkterna och dess utfall samt 

avvikelserna för 2008. 

27


Driftsbudget tkr 2008 

Budget 

Utfall Avvikelse 

Nämnd/styrelse Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt 

Kommunstyrelse 100 427 11 811 97 005 9 715 1 326 

Teknisk nämnd 230 065 191 324 235 031 194 886 -1 404 

Samhällsbyggnadsnämnd 15 393 5 532 15 089 5 459 231 

Kultur- fritidsnämnd 49 351 9 204 48 378 8 727 496 

Omsorgsnämnd 364 796 67 548 380 747 73 026 -10 473 

Individ- familjenämnd 60 546 9 622 70 618 12 380 -7 314 

Barn- utbildningsnämnd 389 187 38 501 407 238 47 155 -9 397 

Revision 845 0 845 0 0 

Summa 1 210 610 333 542 1 254 951 351 348 -26 535 

877 068 903 603 

I nedanstående tabell redovisas driftsbudgeten för kostnaderna, intäkterna och dess utfall samt 

avvikelserna för 2007. 

Driftsbudget tkr 2007 

Budget 

Utfall Avvikelse 

Nämnd/styrelse Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt 

Kommunstyrelse 86 458 13 442 92 144 20 054 926 

Teknisk nämnd 208 764 178 400 222 588 190 849 -1 375 

Samhällsbyggnadsnämnd 15 221 5 290 16 555 5 270 -1 354 

Kultur- fritidsnämnd 45 845 8 990 44 636 9 180 1 399 

Omsorgsnämnd 334 791 57 523 347 916 65 908 -4 740 

Individ- familjenämnd 59 621 5 551 63 315 7 328 -1 917 

Barn- utbildningsnämnd 392 708 41 000 409 154 52 556 -4 890 

Summa 1 143 408 310 196 1 196 308 351 145 -11 951 

833 212 845 163 

VA: En ny lag om allmänna vattentjänster trädde i kraft den 1 januari 2007. Lagen skärpte 

kraven på huvudmannens ekonomiska redovisning genom att uttryckligen hänvisa till god 

redovisningssed samt krav på redovisning av särskilda resultat- och balansräkningar. Lagen 

uttalar ett krav på särredovisning. När det gäller VA-verksamheten särredovisas den från och 

med 1 januari 2007. Särredovisningen återfinns efter kommunens resultat- och balansräkning. 

Personalkostnader 

Personalkostnaderna för 2008 uppgår till 697 mnkr, vilket motsvarar knappt 56 % av kommunens 

bruttokostnader. I förhållande till budget innebär detta ett överskridande med 1,8 mnkr, 

vilket bör jämföras med överskridandet av motsvarande för år 2007 som då uppgick till drygt 

20 mnkr. Totalt har personalkostnaderna ökat med 2,2 % i förhållande till 2007. Som framgår 

nedan har flera nämnder haft högre personalkostnader än budget. I vissa fall kompenseras 

högre personalkostnader med ökade intäkter. 

28


Personalkostnader tkr 

Nämnd/styrelse Budget Utfall Avvikelse 

Kommunstyrelse 37 835 39 495 -1 660 

Teknisk nämnd 59 041 60 449 -1 408 

Samhällsbyggnadsnämnd 10 238 10 154 84 

Kultur- fritidsnämnd 19 989 19 977 12 

Omsorgsnämnd 293 579 297 918 -4 339 

Individ- familjenämnd 39 448 40 356 -908 

Barn- utbildningsnämnd 235 016 228 620 6 396 

Summa 695 146 696 969 -1 823 

Årets investeringar 

Kommunfullmäktige beslutade i april månad om tilläggsbudget vilket innebar att 2008 års 

investeringsbudget då ökade med 9,2 mnkr. Totalt uppgick investeringsplanen till drygt 107 

mnkr. 

I nedanstående tabell redovisas investeringsbudgeten och utfallet för 2008 för de olika nämnderna 

och styrelsen. 

Investeringsplan tkr 

Nämnd/styrelse Budget Utfall Avvikelse 

Kommunstyrelse 4 266 2 576 1 690 

Teknisk nämnd inkl VA 90 361 83 480 6 881 

Samhällsbyggnadsnämnd 545 547 -2 

Kultur- fritidsnämnd 8 688 8 545 143 

Omsorgsnämnd 1 300 1 296 4 

Individ- familjenämnd 171 317 -146 

Barn- utbildningsnämnd 2 280 2 386 -106 

Övrigt, ex köp fastigheter 0 8 405 -8 405 

Summa 107 611 107 552 59 

Anm: Redovisat utfall är exklusive köp och försäljningar av fastigheter och mark. 

Avvikelserna mot budget beror bland annat för: 

• Kommunstyrelsen: förskjutningar i införandet av beslutsstödssystem, införandet av skanning 

och IT-projektet ”Effektiv IT-arbetsplats”. 

• Teknisk nämnd: förskjutningar mellan åren avseende investeringar såsom bland annat 

resecentrum och påbörjade exploateringar, boende Strandvägen, Kulturskolan. 

• Kultur- och fritidsnämnd: förskjutning av nyttjandet av medel för utsmyckning Strandvägen 

• Individ- och familjenämnd: underskott från 2007 som inte skulle redovisats på detta sätt 

• Barn- och utbildningsnämnd: investeringar som är gjorda i slöjdsalarna mot bakgrund av 

arbetsmiljöåtgärder. 

• VA-verksamhet: förskjutningar i vissa investeringsprojekt. 

I övrigt redovisar nämnderna sina investeringar i sina respektive verksamhetsberättelser. 

29


Bland investeringar 2008 kan nämnas: 

mnkr 

Boende Strandvägen etapp 2 19,2 

Nytt resecentrum 16,4 

Överföringsledningar Gullaskruv 8,9 

Hanemålaskolan etapp 2 7,3 

Om- och tillbyggnad omsorgslokaler 5,2 

Nytt industrispår 4,8 

Allvädersbana Åkrahäll 4,3 

Byte bokbuss 3,1 

Soliditet 

Soliditet är ett mått på den finansiella styrkan, betalningsförmågan, på lång sikt. Den visar hur 

stor del av kommunens tillgångar som finansierats med egna medel, d.v.s. med skatteintäkter, 

eller hur stor del av kommunens tillgångar som inte motsvaras av skulder. 

Soliditeten (det egna kapitalet i relation till de totala tillgångarna) presenteras i ned-anstående 

tabell både inklusive och exklusive pensionsskulden. Fr.o.m. 1998 redovisas tidigare intjänad 

pensionsskuld som ansvarsförbindelse utanför balansräkningen och enbart nyintjänad pensionsskuldökning 

bokförs som avsättning i balansräkningen. 


2006 


2007 



Soliditet 

Exkl pensionsskuld 47% 41% 37% 

Inkl pensionsskuld -7% -12% -9% 

Den genomsnittliga soliditeten i riket 2007 uppgick till 55 % respektive 18 % och för kommunerna 

i Kalmar län till 48 % respektive - 4 %. Nybro kommun hade 2008 en soliditet på 37 % 

respektive – 9 %. 

Finansnetto 

Nybro kommun har haft följande utveckling för finansnettot. 

0 

-5 000 

-10 000 

-15 000 

-20 000 

2004 2005 2006 2007 2008 

Tkr -1 103 -325 -1 018 -6 036 -17 602 

30


Finansnettots utveckling är intressant ur finansieringssynpunkt. Ett negativt finansnetto innebär 

att räntekostnaderna överstiger ränteintäkterna. Det påverkar kommunens handlingsutrymme 

negativt i fråga om kommunens möjligheter att betala investeringar med egna medel. 

Senaste årens ränteutveckling har varit gynnsam för kommunen. Den ökade investeringstakten 

2006 och framåt förutsatte dock nyupplåning, vilket har inneburit en negativ trend för 

finansnettot. 

Skuldsättningsgrad 

Den del av tillgångarna som finansieras med främmande kapital brukar benämnas skuldsättningsgrad. 

Skuldsättningsgraden ett mått på hur stora skulderna är i förhållande till totala 

tillgångar. Skuldsättningsgraden har en nära koppling till nyckeltalet soliditet. En hög skuldsättningsgrad 

medför en låg soliditet, och tvärtom. En hög skuldsättningsgrad medför en ökad 

risknivå i verksamheten. Kommunen ökar då sin känslighet för ränteändringar och sitt beroende 

av kreditgivarna. 

Skuldsättningsgrad är balansräkningens avsättningar i förhållande till de totala tillgångarna, 

kortfristig skuldsättningsgrad är de kortfristiga skulderna i förhållande till de totala tillgångarna 

och långfristig skuldsättningsgrad är de långfristiga skulderna i förhållande till de totala 

tillgångarna. 


2006 


2007 



skuldsättningsgrad 53% 59% 63% 

- varav avsättningsgrad 2% 3% 2% 

- varav kortfristig 23% 19% 16% 

- varav långfristig 28% 37% 45% 

Kommunens skuldsättningsgrad för 2008 ökade från 2007 till följd av att investeringarna 

finansierats med upplåning. 

Kommunalskatt – utdebitering 

En viktig del av bedömningen av en kommuns finansiella kapacitet är vilken möjlighet kommunen 

har att påverka sina inkomstkällor. En låg kommunalskatt ger t.ex. ett större handlingsutrymme 

att generera en intäktsökning denna väg. 

Den totala skattesatsen inklusive landstingsskatten uppgick 2008 till 32,45, vilket är 0,35 

procentenheter högre än genomsnittet i Kalmar län. Från år 2007 har den kommunala skattesatsen 

ökat med 0,26 beroende på överföring av hemsjukvården från landstinget. Kommunens 

utdebitering ger lägre finansiellt handlingsutrymme för kommunen jämfört med genomsnittliga 

utdebiteringen i Kalmar län. 


Hela riket 


Kalmar län 


Nybro 

2009 

Nybro 

Skattesats totalt 31,44 32,10 32,45 32,45 

Kommunalskatt 20,71 21,89 22,24 22,24 

Landstingsskatt 10,73 10,21 10,21 10,21 

31


Risk och kontroll 

Likviditet ur ett riskperspektiv 

Ett mått som mäter den kortsiktig betalningsberedskap är likviditeten (omsättningstillgångar 

delat med kortfristiga skulder). Om måttet är 100 procent innebär det att de likvida medlen är 

lika höga som de kortfristiga skulderna och räcker till att betala de skulder som förfaller inom 

den närmaste tiden. Rörelsekapitalet (omsättnings-tillgångar minus kortfristiga skulder) är ett 

mått som avspeglar kommunens finansiella styrka. 


2006 


2007 



Likvida medel vid årets slut, mnkr 10,7 34,1 44,4 

Balanslikviditet 68% 83% 97% 

Rörelsekapital, mnkr -58,9 -30,2 -4,5 

Orsaken till att rörelsekapitalet är negativt är att kortfristiga tillgångar används till att betala 

långfristiga investeringar och anläggningstillgångar. Genom att kommunen har ett byggnadskreditiv 

som kan avlyftas i takt med kommande investeringar kan rörelsekapitalet förbättras. 

Finansiella risker 

Ur riskperspektiv är det viktigt att redovisa och beskriva eventuella ränte- och valutarisker. 

Med ränterisk avses risken för förändringar i räntenivån och med valutarisk avses risk för 

eventuella kursförluster vid utlandslån. 

Borgensåtaganden och koncernens resultat 

Stora borgensåtagande kan betyda en finansiell risk för kommunen i form av över-tagande av 

lån alternativt ägartillskott. Bedömningen är att borgensåtagandet för kommunens bolag för 

närvarande har låg risk och för egna hem/småhus låg till måttlig 

32 


2006 


2007 



Borgensåtaganden (mnkr) 

Kommunägda företag: 322,4 348,0 378,2 

Egna hem och småhus 6,7 6,3 5,9 

Summa borgensåtaganden 329,1 354,3 384,1 

Borgensåtagandena för 2008 uppgår till 384,1 mnkr. Nybro Elnät AB har oförändrat 13 mnkr. 

Nybro Energi AB har ökat med 5,3 mnkr och uppgår nu till 62,8 mnkr. Nybro Bostads AB har 

ökat med 24,9 mnkr och uppgår nu till 302,4 mnkr. 


2006 


2007 



Koncernens resultat (mnkr) 

- varav AB Nybro Brunn -2,5 -2,1 -2,0 

- varav Nybro Elnät AB 1,2 6,4 5,8 

- varav Nybro Bostads AB 2,2 2,4 0,1 

- varav kommunen 21,9 3,7 -12,7


Pensionsåtaganden 

Enligt den beräkning som kommunen har fått från SPP under 2008 om kommunens pensionsåtaganden 

minskar den totala pensionsskulden från år 2007, enligt nedanstående tabell. 

Pensionsåtaganden, tkr 


2006 


2007 



Avsättningar intjänade före 1998 340 837 389 853 364 176 

Avsättningar intjänade efter 1998 14 861 20 343 17 709 

Löneskatt 86 292 99 514 92 645 

Total pensionsskuld 441 990 509 710 474 530 

Pensionsskuld kr per invånare 

Nybro kommun 22 459 25 949 24 264 

Kalmar län 21 094 25 230 

Hela riket 20 664 23 959 

Nybro kommun har en pensionsskuld på 24 264 kr per invånare 2008. 

Under 2007 slutförde SKL sin översyn av den rekommenderade modellen för pensionsskuldsberäkningar, 

RIPS-07 (tidigare kallad P-finken). Översynen var bland annat föranledd av det 

nya pensionsavtalet (KAP-KL) samt behovet att uppdatera vissa försäkringstekniska grunder 

om diskonteringsränta och om livslängder. Detta påverkade pensionsskulden med 67,8 mnkr 

för 2007. 

Finansiella placeringar tkr 

Bokfört värde Marknadsvärde 

2006 2007 2008 2006 2007 2008 

Tillgångsslag: 

Aktier 21 434 22 867 23 763 31 620 29 486 19 545 

Räntebärande 11 872 16 146 20 276 11 585 15 708 20 315 

Upplupna ränteintäkter 190 291 345 190 291 345 

Likvida medel 3 160 6 370 3 350 3 171 6 119 3 350 

Totalt 36 656 45 674 47 734 46 566 51 604 43 555 

Den nedgång som finansmarknaden och all världens aktiehandel drabbades av under de första 

åren på 2000-talet vände under 2006. Under 2007/2008 har det åter varit turbulent på aktiemarknaden. 

Kommunens placerade medel i Kalmar Läns Pensionsförvaltning AB (KLP) 

minskade i värde och i slutet av 2008 uppgick marknadsvärdet 43,5 miljoner kronor, vilket är 

lägre än det bokförda värdet som uppgick till 47,7 miljoner kronor vid samma tidpunkt. Total 

insats som kommunen satt in uppgår till 35 mnkr. 

Nedan redovisas skillnaden mellan total pensionsförpliktelse och finansiella placeringar avsedda 

för kommande pensionsutbetalningar. Denna skillnad definieras i kommunala sammanhang 

som återlån av pensionsmedel. 

33


Återlånade medel 


2006 


2007 



Total pensionsskuld 441 990 509 710 474 530 

Finansiella placeringar -36 656 -45 674 -47 734 

Summa återlånade medel 405 334 464 036 426 796 

Återlånade medel utgör skillnaden mellan totala pensionsförpliktelser och förvaltade pensionsmedel, 

angivna till marknadsvärdet. 

Förändring av pensionsskuld 2008 

Skuld i balansräkningen tkr 

Ingående balans 25 278 

Utbetalningar -2 709 

Nyintjänad pensionsrätt 2 426 

Ränte- och basbeloppsuppräkning 655 

Förändring löneskatt -639 

Övrig förändring -3 006 

Utgående balans 22 005 

Ansvarsförbindelse 

Ingående balans 484 431 

Utbetalningar -15 033 

Ränte- och basbeloppsuppräkning 16 624 

Förändring löneskatt -6 229 

Övrig förändring -27 268 

Utgående balans 452 525 

34


Känslighetsanalys 

En kommun påverkas givetvis många gånger av händelser utanför dess egen kontroll. Det kan 

till exempel vara konjunktursvängningar eller förändrade lagar och förordningar. Kommunen 

har ett ansvar för att ha beredskap att hantera sådana händelser, både externa oförutsedda 

händelser och förändringar i den egna kommunen. Kommunen måste därför ha reserver och 

marginaler i sin ekonomi. Ett sätt att beskriva behovet och storleken av sådana reserver är att 

upprätta en känslighetsanalys som beskriver hur olika förändringar kan påverka kommunens 

finansiella situation. I tabellen nedan redovisas hur ett antal faktorer påverkar kommunens 

ekonomi under ett år. 

1 krona i utdebitering (skattehöjning) 31 600 tkr 

1 invånare i inkomst- och kostnadsutjämningssystemet 42 tkr 

Ränteförändring på långfristiga lån +/- 1 % 

4 900 tkr 

Ökad lönekostnad 1 % (inkl personalomkostnader) 

7 000 tkr 

10 nya årsarbetare inom omsorgen 3 500 tkr 

1 % ökad försörjningsstöd 75 tkr 

1 LVU-placering i 6 månader 800 tkr 

1 LVM-placering i 6 månader 540 tkr 

1 elev i grundskolan 63 tkr 

1 barn i förskolan 75 tkr 

35


Femårsöversikt och ekonomiska nyckeltal 

2004 2005 2006 2007 2008 

Antal invånare 31/12 respektive år 19 882 19 775 19 680 19 643 19 557 

Kommunal utdebitering, kr 31,95 31,95 31,95 32,45 32,45 

varav landstinget, kr 10,47 10,47 10,47 10,47 10,21 

Verksamhetens nettokostnader, mnkr 720 742 766 821 879 

Nettoinvesteringar, mnkr 28 53 104 123 108 

Resultat 

Årets resultat, mnkr 8 15 22 4 -13 

Skatteintäkter och statsbidrag 

Kommunala skatteintäkter, mnkr 546 570 607 642 682 

Generella statsbidrag och utjämning, 

mnkr 

184 186 182 189 201 

Tillgångar 

Tillgångar, mnkr 715 741 785 913 982 

per invånare, tkr 36 37 40 46 50 

Eget kapital och skulder 

Eget kapital, mnkr 328 342 366 373 364 


Avsättningar och skulder, mnkr 387 399 420 540 618 


Därav långfristig låneskuld, mnkr 205 196 218 339 439 


Förändring av rörelsekapitalet, mnkr 17 -20 -19 29 26 

Finansnetto, mnkr -1 -0,3 -1,0 -6,0 -18,0 

Verksamhetens nettokostnadsandel (%) 99 98 97 99 99 

Nettokostnadsandel inkl finans (%) 98 98 97 98 98 

Soliditet (%) 46 46 47 41 37 

Soliditet inkl pensionsskulden (%) -4 -2 -7 -12 -9 

36


Personalredovisning 2007 

Personalstruktar 

Antal anställda november, 2007* 

Förvaltning 

Tillsvidareanställda Tidsbegränsat anställda 

2008 2007 2008 2007 

Kommunstyrelseförvaltningen 126 124 21 17 

Tekniska förvaltningen 183 188 5 11 

Barn o utbildningsförvaltningen 588 621 67 99 

Omsorgsförvaltningen 820 790 78 115 

Individ o familjeförvaltningen 68 71 5 12 

Samhällsbyggnadsförvaltningen 21 23 2 1 

Total 1 806 1 817 178 255 

Antalet tillsvidareanställda var i november 11 färre än vid motsvarande tidpunkt 2007. Antalet 

visstidsanställda hade minskat med 77 personer. Anställda enligt övriga avtal tillkommer, såsom 

BEA (beredskapsavtalet), PAN (personliga assistenter) och RiB (deltidsanställda brandmän, 

f.d. BMD). 

Två verksamhetsövergångar skedde 1 januari 2008. 35 personer övergick till anställning i AB 

Nybro Brunn, främst från Barn- och Utbildningsförvaltningen. 15 personer kom från Landstingets 

hemsjukvård till omsorgsförvaltningen. 

Timavlönade 

Förutom tillsvidareanställda och månadsavlönade vikarier tillkommer cirka 800 timavlönade 

vikarier. Antalet utförda timmar varierar under året, och motsvarade cirka 126 årsarbeten, 

vilket är en minskning med 12 årsarbetare jämfört med 2007. 

Störst andel timavlönade finns inom omsorgsförvaltningen, ca 93 årsarbeten, viket är en 

minskning med 7 årsarbetare jämfört med 2007. Av dessa avser cirka 46 årsarbeten intermittentanställda 

och resten är bland annat semestervikariat. Barn- och utbildningsförvaltningen 

står för cirka 17 timavlönade årsarbeten, vilket är en minskning med 2 årsarbetare jämfört 

med 2007. 

300 

250 

200 

150 

100 

kvinnor 

män 

50 

0 

-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-63 64- 

* Antalet anställda förändras hela tiden under året. Sammanställningen beskriver en ögonblicksbild av antalet 

tillsvidare- och tidsbegränsat anställda (månadsavlönade) enl. Allmänna Bestämmelser (AB), sådan den såg ut 

vid mättidpunkten i november respektive år. 

37


Antal anställda*, uppdelat på personalkategori 

900 

800 

700 

600 

500 

400 

Män 

Kvinnor 

300 

200 

100 

0 

Vård/Omsorg Administration Teknik Fritid/Kultur Förskola Skolpersonal 

Sysselsättningsgrad 

Andel hel-/deltidsanställda, tillsvidareanställda 

90 

80 

70 

60 

50 

40 

Heltid 

Deltid 

30 

20 

10 

0 

Män 

Kvinnor 

Av de tillsvidareanställda i kommunen är cirka 80 % kvinnor. 

I november 2008 var 53,7 % av kvinnorna anställda på heltid, (2007 55,4 %). 1993 var motsvarande 

siffra 48 %. Av männen är 84,5 % anställda på heltid, (2007 85,2 %). 

Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för tillsvidareanställda är ungefär som de senaste 

fyra åren och var i november 90,3 %, (kvinnor 88,8 %, män 96,5 %). 1993 var den genomsnittliga 

sysselsättningsgraden 80,71 %. 

* Med anställd avses här tillsvidare- och tidsbegränsat anställda >3 månader (månadsavlönad enl AB) 

38


Andel kvinnor – män inom olika yrken, november 2008 

Andel kvinnor, % Andel män, % 

100 

90 

80 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

Skolledare 

Arbetsledare, äö 

Yrkeslärare, gymn 

Miljöinspektör 

Lärare sär/spec 

Sjuksköterska 

Lärare 1-7 

Gymnasielärare 

Socialsekreterare 

Lärare 4-9 

Förskolelärare 

Fritidspedagog 

Anläggningsarb. 

Skolassistent 

Parkarbetare 

Vaktmästare 

Barnskötare 

Kokerska 

Omsorgsass. 

Brandman 

Personlig ass. 

Städare 

Medellöner kvinnor – män inom olika yrken, november 2008 

Medellön, kvinnor 

Medellön, män 

40 000 

35 000 

30 000 

Sjukfrånvaro 

25 000 

20 000 

15 000 

10 000 

5 000 

0 

Skolledare 

Arbetsledare, äö 

Yrkeslärare, gymn 

Miljöinspektör 

Lärare sär/spec 

Sjuksköterska 

Lärare 1-7 

Gymnasielärare 

Socialsekreterare 

Lärare 4-9 

Förskolelärare 

Fritidspedagog 

Anläggningsarb. 

Skolassistent 

Parkarbetare 

Vaktmästare 

Dagar 

Barnskötare 

Kokerska 

Omsorgsass. 

Brandman 

Personlig ass. 

Städare 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

1988 

1989 

1990 

1991 

1992 

1993 

1994 

1995 

1996 

1997 

1998 

1999 

2000 

2001 

2002 

2003 

2004 

2005 

2006 

2007 


Dagar 

39


I de uppgifter om antalet sjukdagar som redovisas här, är hänsyn tagen till dels genomsnittlig 

sysselsättningsgrad, dels till omfattningen av sjukdagarna. Det innebär att de sjukdagar som 

redovisas är heltidssjukdagar och arbetsdagar. 

Sjukfrånvaron 

Cirka 5,6 % av arbetstiden bortfaller p.g.a. sjukfrånvaro, jämfört med 6,9 % för 2007 (7,0 % 

2006, 7,2 % 2005, 7,9 % 2004, 7,65 % 2003, 7,7 % 2002, 7,2 % 2001, 5,9 % 2000). Om frånvaron 

räknas utan hänsyn till sysselsättningsgrad eller omfattning hamnar kommunen på cirka 

22 sjukdagar/anställd, vilket är i stort sett oförändrat jämfört med 2006. 

I fråga om sjukfrånvaron är det viktigt att ha några aspekter i åtanke. Det är långtidssjukfrånvaron 

som slår igenom i statistiken på så sätt att den drar upp antalet sjukdagar. En stor del 

av de anställda – cirka 45 % - har inga sjuktillfällen under året. Antalet sjukdagar ökar med 

åldern. Sjukfrånvaron varierar mellan olika yrkeskategorier beroende på bl. a. ålderssammansättning 

och arbetets art. 

Sjukdagar/anställd, månadsavlönade män – kvinnor 

Hänsyn tagen till omfattning på sjukdagen men inte till den anställdes sysselsättningsgrad. 

18 

16 

14 

12 

10 

8 

Total 

Lång 

Kort 

6 

4 

2 

0 

Män Kvinnor Samtliga 

Dag 1-90 Dag 91- Dgr Totalt Sju-karb.dgr/anst. 

Förvaltning 2008 2007 2008 2007 2008 2007 2008 2007 

KS 666 558 72 62 738 620 5,0 4,3 

Tekniska 1 324 1 642 1 476 1 832 2 800 3 474 14,9 17,1 

But 3 764 4 639 3 631 5 970 7 395 10 609 11,3 14,4 

Oms 6 717 7 620 10 563 11 930 17 280 19 551 19,2 21,5 

IF 529 744 429 733 958 1 477 13,1 17,2 

SAM 45 64 0 0 45 64 2,0 2,7 

Total 13 046 15 267 16 172 20 528 29 218 35 796 14,7 17,0 

Långtidsfrånvaron fr.o.m. dag 91 har minskat med ca 20 % jämfört med 2007 (2006 och 

2007 var ungefär lika). 2005 var minskningen ca 20 % - en orsak var då att de ökade deltidssjukskrivningarna 

slog igenom, då rapporten tar hänsyn till omfattningen på sjukdagen, 

dvs. två halva sjukdagar redovisas som en sjukdag. (6 % ökning 2004 och 2003, 24 % ökning 

2002, 50 % ökning 2001). 

40


Korttidsfrånvaron minskar med cirka 15 % jämfört med 2007. 

Kostnaderna för utbetald sjuklön minskar 

Totalt uppgick kostnaderna för utbetald sjuklön till 7,9 mnkr, att jämföra med 8,2 mnkr för 

2007 (8,0 mnkr 2006, 7,4 mnkr 2005, 7,2 mnkr 2004, 6,4 mnkr 2003, 6,8 mnkr 2002, 6,1 

mnkr 2001). 

Sjuklön enligt Sjuklönelagen, d.v.s. till och med dag 14 i sjukperioden, har kostat kommunen 

cirka 7,2 mnkr inkl. personalomkostnader – vilket i stort sett är oförändrat jämfört med 2007. 

Enligt avtal betalas sjuklön med 10 % från 15: e dagen t.o.m. dag 90, ca 527 000 kr för 2008, 

vilket är en minskning med ca 299 000 kr. Dessutom tillkom ca 190 000 kr i sjuklön enl. avtal 

till de arbetstagare vars inkomst överstiger taket för sjukpenning. 

Anm. Under 2004 var sjuklöneperioden 21 dagar, och 10 % sjuklön utgavs dag 22-90. 

Hälsonyckeltal enligt lag 

Riksdagen har beslutat om obligatorisk redovisning av de anställdas sjukfrånvaro. Syftet är 

att skapa ett material som är jämförbart över sektorsgränser. Redovisningen omfattar samtliga 

arbetstagare oavsett anställningsform, förutom ”springvikarier”. Detta p.g.a. att de inte arbetar 

enligt ett i förväg fastställt schema, och därmed sällan har någon sjukfrånvaro registrerad. 

Uppgifterna anges i procent av ”tillgänglig ordinarie arbetstid”. Med detta avses den ordinarie 

arbetstiden enligt anställningsavtalet, med hänsyn tagen till frånvaro utan lön, t.ex. tjänstledigheter, 

föräldraledigheter eller övrig frånvaro utan lön. 

Den totala sjukfrånvaron då begreppet ”tillgänglig ordinarie arbetstid” tillämpas, är 6,0 % 

vilket är en minskning jämfört med 2007, (7,5 % 2006, 7,7 % 2005, 8,4 % 2004). 

Av den totala sjukfrånvaron utgör långtidssjukfrånvaro >60 dagar 64,6 %, att jämföra med 

69,6 % 2007, (70,2 % 2006, 72,2 % 2005, 76,3 % 2004). 

Hälsotal per åldersgrupp, andel sjuk i % av ”tillgänglig ordinarie arbetstid” 

Åldersgrupp Kvinnor Män Total % sjuk 

29 år och yngre 3,7 2,4 3,3 % 

30-49 år 6,2 3,4 5,7 % 

50 år och äldre 7,8 4,4 7,0 % 

Hälsotal per kön 

3 000 000 

2 500 000 

2 000 000 

1 500 000 

1 000 000 

500 000 

0 

Kvinnor 6,6% 

sjuk 

Män 3,7% sjuk 

Tillgänglig ordinarie 

arbetstid, timmar 

Sjuktimmar av 

tillgänglig ord.arb.tid 

41


Arbetsskadeanmälningar - kommentarer 

Totalt har förvaltningarna rapporterat in anmälningar för år 2008 från 4 män och 30 kvinnor. 

Av männens anmälda skador ledde 25 % till någon form av sjukskrivning medan 30 % av 

kvinnornas anmälningar följdes av sjukskrivning. Av årets 34 anmälningar har totalt 10 följts 

av en kortare eller längre sjukskrivning. 

Fysisk överbelastning som olyckstyp är nu den vanligaste olyckstypen med 10 anmälningar. 

Härefter följer skador orsakade av fall med 8 anmälningar. Den tredje vanligaste olyckstypen 

är skador orsakade av en annan person, även oavsiktligt, 4 sådana händelser har rapporterats 

som arbetsskada. Samtidigt är detta en mycket vanligare orsak till tillbudsanmälningar, där en 

arbetsskada var nära att inträffa. 

1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 

Anmälningar 46 54 57 82 66 62 59 96 95 34 

Frekvens 1 23,1 27,3 28,3 39,5 31,1 33 29,1 47,4 45,8 17,1 

Antal anställda 2 1994 1976 2017 2076 2120 2044 2024 2024 2072 1984 

Frekvens 

50 

45 

40 

35 

30 

25 

Frekvens 

20 

15 

10 

5 

0 

1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 

En beräkning utifrån antalet anmälningar i förhållande till antal anställda på förvaltningarna 

har gett följande index 3 : 

Förvaltning 

Index Antal utifrån index som 

orsakat sjukskrivning 

Omsorgsförvaltningen 30,1 8,9 

Tekniska förvaltningen 16 5,3 

Kommunstyrelseförvaltningen 13,6 6,8 

Individ och familjeförvaltningen 0 0 

Barn och utbildningsförvaltningen 3 0 

Samhällsbyggnadsförvaltningen 0 0 

1 

Antalet anmälningar x 1000/antal anställda 

Fr och med 2003 antal anställda tillsvidare + visstid vid mättillfället i november resp. år. 

2 

Det genomsnittliga antalet anställda under året. Från och med 2003 antal anställda tillsvidare + visstid i november 

resp. år. 

3 

Antalet anmälningar x 1000/antal anställda. Antal anställda tillsvidare + visstid under november. 

42


Ovanstående tabell visar att omsorgsförvaltningen har det högst antalet anmälningar i förhållande 

till antalet årsarbetare. Man har även flest arbetsskadetillfällen som föranlett sjukskrivning. 

Dock har det skett en kraftig minskning från föregående år tekniska förvaltningen har 

det näst högsta antalet anmälningar. Samhällsbyggnadsförvaltningen och individ- och familjeförvaltningen 

har inte rapporterat arbetsskador under 2008. 

Rehabilitering 

Antalet rehabiliteringsärenden, d.v.s. långtidssjukskrivna med mer en 4 veckors pågående hel- eller 

deltidssjukskrivning fördelade sig mellan förvaltningarna enligt nedanstående tabell för 2008: 

Tabellen visar hur stor del av den egna personalen som varit aktuella för rehabiliteringsåtgärder 

vid mättillfällena 4 : 

Per förvaltning och procent av egen population 2008 

Fövaltning Jan April Juli Oktober 

Omsorg 9 % 9 % 6 % 7 % 

Barn- och utbildning 6 % 5 % 3 % 4 % 

Tekniska 5 % 6 % 4 % 3 % 

Individ och familj 4 % 5 % 1 % 4 % 

Samhällsbyggnad 0 % 0 % 0 % 0 % 

Kommunstyrelse 3 % 1 % 1 % 1 % 

Semesterskuld 

Totalt har Nybro kommuns anställda 21 960 sparade semesterdagar, vilket är en minskning 

med 1 766 dagar, (jmf 2007 ökning 411 dagar). De anställdas fordran på kommunen uppgår 

till ca 32,4 mnkr inkl. PO och är ungefär lika med 2007. Det motsvarar cirka 16 300 kr per anställd.* 

Dessutom tillkommer innestående semesterlön för timavlönade med drygt 110 000 kr. 

Antalet sparade dagar vid årsskiftet får enligt avtal inte överstiga 40. Under 2008 har 32 anställda 

inte lyckats lägga ut tillräcklig semester, utan får kontant ersättning med semesterlön 

för de semesterdagar som överstiger 40, (2007 37 anställda). 

Anställda med ferie/uppehåll hade 2008-12-31 en fordran på Nybro kommun som uppgår till 

10 mnkr inkl. PO, en minskning med ungefär 600 000 jämfört med 2007. 

Okompenserad övertid 

I kommunen fanns det vid årsskiftet 13 991 timmar i okompenserad övertid, vilket är ungefär 

lika jämfört med 2007. De anställdas fordran uppgår till 3,2 mnkr inkl. PO. 

Utslaget per anställd motsvarar det cirka 1 600 kr, (ungefär 7 timmar/anställd). 

Redovisning av mertid 

Mertiden är beroende av verksamhetens art och avtalens innehåll. Det är exempelvis skillnad 

på den övertid som uppkommer vid utryckning i beredskap, jämfört med den administrativa 

övertiden på samma förvaltning. 

4 

Vid beräkningen av andelen långtidssjukskrivna av egen personal vid olika tillfällen har utgångspunkt tagits 

vid antalet anställda under november. 

* Med anställd avses här tillsvidare- och tidsbegränsat anställda >3 månader (månadsavlönad enl AB) 

43


Totalt redovisas 41 843 fyllnads- och övertidstimmar för 2008. Detta motsvarar 24,6 årsarbeten, 

jämfört med 28,5 årsarbeten 2007. 

Det totala värdet på dessa timmar, om man inte tar hänsyn till ev. kompensation i ledighet, är 

10,7. mnkr inkl. PO, vilket är en minskning med 700 000 kr jämfört med 2007. (30 172 timmar 

har redovisats som fyllnadstid, resterande 11 671 timmar avser övertid.) 

Om vi ser enbart till övertid uppgick den till drygt 4,5 mnkr. 11 671 utförda övertidstimmar 

motsvarar 6,9 årsarbeten, (7,5 årsarbetare, 6,1 årsarbetare 2004), dvs. en snittkostnad på drygt 

650 000 kr per årsarbetare, (jmf normal kostnad!) 

De fyllnads- och övertidstimmar som utgetts i pengar kostade Nybro Kommun 7,2 mnkr inkl. 

PO (8,0 milj. 2007). 

Personalrörlighet 

Kommunens personalomsättning uppgår till 8 %. 

133 personer har slutat i kommunen under 2008, varav 44 är pensionsavgångar. Av dessa 44 

pensionsavgångar har 27 personer avgått med pension före 65 års ålder, dels pga. sjukersättning 

(7 personer), dels pga. eget valt förtida uttag (20 personer). Fem personer har slutat p.g.a 

uppsägning. 

10 personer har valt att arbeta kvar efter fyllda 65 år. 

Om personalrörligheten räknas totalt, alltså även visstidsanställningar, är den mycket större. 

Pga. olika former av ledigheter (föräldraledighet, semester mm) nyanmäls och avgångsrapporteras 

fler än tusen personer varje år i olika vikariat eller andra tidsbegränsade anställningar. 

Kommande pensionsavgångar - tillsvidareanställda 

Inom sex år kommer 277 personer (ca 15 %) att uppnå 65 års ålder. Erfarenheten visar dock 

att 60-65 % av pensionsavgångarna sker före 65 års ålder, vilket tyder på att ytterligare personer 

kommer att pensioneras tidigare än väntat de kommande åren. 

Tabellen nedan visar kommande pensionsavgångar förutsatt att personen arbetar till 65 år. 

Personalgrupp 5 2009-2010 2011-2012 2013-2014 

Administrativt arbete 10 14 9 

Vård- omsorgsarbete 29 36 40 

Rehab./förebygg. 2 0 0 

Socialt/kurativt arb. 1 1 3 

Skol/barnomsorgsarb. 25 21 27 

Kultur,turism,fritid 3 2 3 

Teknikarbete 14 17 20 

Total 84 91 102 

5 

Personalgrupp enligt AID-klassificering av arbeten enlig SKL statistik. Begreppet ersätter tidigare personalkategori. 

44


Resultaträkning 

Specifikation Not Bokslut Bokslut 

nr 2008 2007 

Verksamhetens intäkter 1 207 423 219 110 

Verksamhetens kostnader 2 -1 045 720 -1 003 596 

Av- och nedskrivningar 3 -40 392 -36 607 

Verksamhetens nettokostnad -878 689 -821 093 

Skatteintäkter 4 682 485 641 928 

Generella statsbidrag 5 201 132 188 880 

Finansiella intäkter 6 5 067 5 585 

Finansiella kostnader 7 -22 669 -11 621 

Resultat efter skatteintäkter och finansnetto -12 674 3 679 

Förändring av eget kapital -12 674 3 679 

45

Balansräkning 

Specifikation Not Bokslut 


TILLGÅNGAR 



2007 


Fastigheter och anläggningar 8 710 845 654 820 

Maskiner och inventarier 9 53 441 48 600 

Finansiella anläggningstillgångar 

Aktier, andelar, reversfordringar 10 64 992 65 020 

Summa anläggningstillgångar 829 278 768 440 


Förråd 11 1 303 1 554 

Fakturafordringar 17 475 13 818 

Övriga kortfristiga fordringar 12 27 122 22 386 

Interimsfordringar 13 19 541 21 520 

Placerade pensionsmedel 14 43 171 44 945 

Likvida medel 15 44 429 34 074 


SUMMA TILLGÅNGAR 982 319 906 737 


Eget kapital 

Ingående balans 16 373 611 365 606 

Justerat för resultatregleringsfonder 3 215 4 326 

Årets resultat -12 674 3 679 

Summa eget kapital 364 152 373 611 

Avsättningar 

Avsättningar för pensioner 17 22 005 25 278 

Summa avsättningar 22 005 25 278 

46


Specifikation Not Bokslut 



2007 

Skulder 

Långfristiga skulder 18 438 646 339 305 

Kortfristiga skulder 

Leverantörsskulder 30 674 41 605 

Kortfristig pensionsskuld 21 457 19 040 

Övriga kortfristiga skulder 19 30 322 41 833 

Interimsskulder 20 75 062 66 065 

Summa skulder 596 161 507 848 

SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 982 318 906 737 

Pensionsförpliktelser 364 176 389 853 

Löneskatt på pensionsförpliktelser 88 349 94 578 

Ansvars- och borgensförbindelser 21 384 124 354 273 

47




2008 2007 

DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN 

Resultat efter finansiella poster -12 674 3 679 

Justering för av- och nedskrivningar 40 392 36 607 

Justering för poster som inte ingår i kassaflödet 1 364 1 202 

Kassaflöde från den löpande verksamheten 

före förändringar av rörelsekapital 22 29 082 41 488 

Kassaflöde från förändringar i 

rörelsekapitalet 

Ökning(-)Minskning(+) av förråd 251 -53 

Ökning(-)Minskning(+) av kortfristiga fordringar -4 640 9 188 

Ökning(+)Minskning(-) av kortfristiga skulder -11 028 -14 371 

KASSAFLÖDE FRÅN DEN 

LÖPANDE VERKSAMHETEN 13 665 36 252 

INVESTERINGSVERKSAMHETEN 

Förvärv av materiella anläggningstillgångar 23 -107 552 -148 068 

Försäljning av materiella anläggningstillgångar 24 5 889 14 774 

Förvärv av finansiella anläggningstillgångar 0 -900 

Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 28 0 

KASSAFLÖDE FRÅN 

INVESTERINGSVERKSAMHETEN -101 635 -134 194 

FINANSIERINGSVERKSAMHETEN 

Amortering av låneskuld -2 375 -17 056 

Nyupplåning 100 700 138 145 

Förändring av lånefordringar 0 249 

Nyutlåning 

KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGS- 

VERKSAMHETEN 98 325 121 338 

SUMMA KASSAFLÖDE 10 355 23 396 

Likvida medel vid årets början 34 074 10 678 

LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT 44 429 34 074 

48


Noter 


Not 1 Verksamhetens intäkter 

enligt driftsredovisningen, inkl VA 382 830 379 359 

interna poster -189 888 -180 467 

resultatregleringsfonder 0 0 

övriga gemensamma intäkter 14 481 20 218 

Summa verksamhetens intäkter 207 423 219 110 

Not 2 Verksamhetens kostnader 

enligt driftsredovisningen inkl VA 1 283 778 1 220 530 

kapitalkostnader -81 890 -69 356 

övriga interna poster -189 888 -180 467 

pensionskostnader 17 723 16 170 

resultatregleringsfonder 3 891 3 991 

övriga gemensamma kostnader 12 106 12 728 

Summa verksamhetens kostnader 1 045 720 1 003 596 

Not 3 Avskrivningar 

fastigheter och anläggningar 30 224 26 882 

maskiner och inventarier 10 168 9 725 

Summa avskrivningar 40 392 36 607 

Not 4 Skatteintäkter 

preliminära månatliga skatteinbetalningar 686 033 633 041 

prognos för årets avräkningslikvid, -242 kr/inv -4 739 11 140 

prognos i bokslut 2007, 567 kr/inv 

slutavräkning 2007, 500 kr/inv 

mellanskillnad att korrigera 2008, -67 kr/inv -1 316 -2 253 

slutavräkning 2007 enligt redovisningsräkning -2 0 

mellankommunal utjämning 2 509 0 

Summa skatteintäkter 682 485 641 928 

Not 5 Generella statsbidrag 

skatteutjämningsbidrag m m 0 

LSS-bidrag 11 085 9 254 

inkomstutjämning 179 867 170 191 

kommunal fastighetsavgift 25 743 0 

regleringsavgifter -15 563 9 435 

Summa generella statsbidrag 201 132 188 880 

49



Not 6 Finansiella intäkter 

räntor på rörliga & utlånade medel 3 621 3 343 

avkastning från egna bolag 0 0 

utdelning på aktier o andelar 1 191 1 052 

valutakursvinster 0 0 

övriga finansiella intäkter 255 1 190 

Summa finansiella intäkter 5 067 5 585 

Not 7 Finansiella kostnader 

räntor på anläggningslån 18 199 11 154 

övriga kostnadsräntor 0 2 

valutakursförluster 0 0 

övriga finansiella kostnader 4 470 465 

Summa finansiella kostnader 22 669 11 621 

Not 8 Mark, fastigheter och anläggningar 

pågående investeringar 

ingående anskaffningsvärde 0 0 

årets omdisponeringspost -1 574 0 

färdigställda investeringar 0 0 

utgående värde -1 574 0 

markreserv 

ingående anskaffningsvärde 97 007 58 554 

årets investering 7 272 53 381 

årets försäljning -41 689 -14 928 

ub ackumulerade anskaffningsvärden 62 590 97 007 

ib ackumulerade avskrivningar -19 421 -26 203 

årets avskrivningar -900 -1 019 

återförda avskrivningar 377 7 801 

ub ackumulerade avskrivningar -19 944 -19 421 

utgående värde 42 646 77 586 

verksamhetsfastigheter 


årets investering samt omklassificering 58 861 76 155 

årets försäljning -17 302 0 



årets avskrivningar -23 395 -15 607 


50





fastigheter för affärsverksamhet 



årets försäljning -3 483 -380 







publika fastigheter 


årets investering samt omklassificering 55 025 868 

årets försäljning 0 0 




återförda avskrivningar 0 0 



exploateringsmark 


årets investering 11 974 0 

årets försäljning -341 -271 


ib ackumulerade avskrivningar 0 0 

årets avskrivningar 0 0 


ub ackumulerade avskrivningar 0 0 


summa mark, fastigheter o anläggningar 

ingående anskaffningsvärde 1 167 018 1 048 580 


årets försäljning -62 815 -15 579 

ub ackumulerade anskaffningsvärden 1 247 499 1 167 018 

51





återförda avskrivningar 11 007 7 896 



Not 9 Maskiner och inventarier 

maskiner 






årets avskrivningar -744 -459 




inventarier 



årets försäljning -412 -1 047 







transportmedel 






årets avskrivningar -558 -474 




52



konstverk o samlingar 


årets investering 352 331 



ib ackumulerade avskrivningar 0 0 

årets avskrivningar 0 0 


ub ackumulerade avskrivningar 0 0 


summa maskiner och inventarier 



årets försäljning -412 -1 047 







Not 10 Aktier, andelar reversfordringar 

aktier och andelar i dotterföretag 10 000 10 000 

övriga aktier och andelar 1 329 1 345 

bostadsrätter 16 28 

utlämnade lån 53 646 53 646 

Summa aktier, andelar reversfordringar 64 991 65 019 

Not 11 Förråd 

kontorsmaterielförråd 109 149 

tekniskt förråd 1 194 1 405 

Summa förråd 1 303 1 554 

Not 12 Övriga kortfristiga fordringar 

statsbidragsfordringar 940 1 972 

fordringar på koncernbolag 14 056 5 896 

mervärdeskatt och kommunmoms 4 911 5 631 

övriga avräkningar 7 215 8 886 

Summa kortfristiga fordringar 27 122 22 385 

53



Not 13 Interimsfordringar 

förutbetalda driftskostnader 443 949 

förutbetalda skatter 2 552 916 

upplupna driftsintäkter 6 370 6 179 

upplupna ränteintäkter 345 301 

upplupna skatteintäkter 9 831 13 175 

Summa interimsfordringar 19 541 21 520 

Not 14 Placeringar av pensionsmedel via KLP 

aktier och andelar 1) 23 763 22 867 

räntebärande värdepapper 2) 20 276 16 146 

likvida medel 0 0 

nedskrivning kortfristiga placeringar -4 218 -438 

bankmedel KLP 3 350 6 370 

Summa placerade pensionsmedel 43 171 44 945 

1) marknadsvärdet -06: 31 620 tkr, -07: 29 486 tkr, -08: 19 545 tkr 

2) marknadsvärdet -06: 11 585 tkr, -07: 15 708 tkr, -08: 20 315 tkr 

Not 15 Likvida medel 

kassa 39 25 

postgiro 1 676 4 716 

bank 42 714 29 333 

Summa likvida medel 44 429 34 074 

Not 16 Eget kapital 

Ingående eget kapital 373 611 365 606 

årets resultatreglering 3 215 4 326 

årets resultat -12 674 3 679 

Utgående eget kapital 364 152 373 611 

varav: 

* skaderegleringsfond 1 514 1 514 

* resultatreglering vinterväghållning kommunala gator / vägar -1 632 -2 351 

* resultatreglering vinterväghållning enskilda vägar -3 255 -3 255 

* resultatreglering vatten o avlopp 21 197 17 574 

* resultatreglering renhållning 3 664 4 792 

21 488 18 274 

Not 17 Avsättningar för pension 

garanti- och visstidspensioner 17 709 20 343 

beräknad löneskatt 4 296 4 935 

Summa avsättningar för pension 22 005 25 278 

54



Antal pensionsavtal med visstidsförordnande 2 2 

Not 18 Långfristiga skulder 

långfristiga lån i svenska kronor 431 486 333 161 

långfristiga lån i euro 654 532 (skuld 081231, kurs 10,94, 7 161 7 161 6 145 

tkr) 

Summa långfristiga skulder 438 647 339 306 

Not 19 Kortfristiga skulder 

avräkning med koncernföretag 7 340 4 962 

avräkning kalkningsverksamheten 804 511 

mervärdesskatt 1 364 2 858 

källskatt 10 612 11 704 

amorteringar på långfristiga lån 4 179 8 386 

övriga kortfristiga skulder 6 023 13 412 

Summa kortfristiga skulder 30 322 41 833 

Not 20 Interimsskulder 

upplupna driftskostnader 4 898 1 455 

upplupna räntekostnader 1 513 1 448 

upplupna semesterlöner m m 45 680 46 200 

upplupna sociala avgifter 12 616 13 367 

upplupna skatter 3 679 1 420 

förutbetalda driftsintäkter 402 867 

förutbetalda hyror 1 535 1 308 

förutbetalda skatteintäkter 4 739 0 

Summa interimsskulder 75 062 66 065 

Not 21 Ansvars- och borgensförbindelser 

kommunala företag 378 243 347 949 

borgen och förlustansvar avseende egnahem och småhus 5 881 6 324 

Summa ansvars- och borgensförbindelser 384 124 354 273 

Not 22 Justerat resultat 

resultat efter skatteintäkter o finansnetto -12 674 3 679 

ändrad redovisning resultatregleringsfonder 3 215 4 326 

av- och nedskrivningar materiella anl tillgångar 40 392 36 607 

realisationsvinst/förlust 1 422 -9 936 

avsättning pensioner 4 985 6 812 

minskning avsättning pensioner -8 258 0 

Summa justerat resultat 29 082 41 488 

55



Not 23 Förvärv av materiella anläggningstillgångar 

Investeringsprojekt, inkl pågående 100 588 123 039 

Prometus 8 587 

Smedstorp 2:4, 2:38 1 165 

Smedstorp 2:11 711 

Trädgårdsmästaren 6 2 099 

Tikaskruv 1:28 458 

Nybro 2:5 1 900 

Brunkullan 13 44 

OG-hallen 19 260 

Brunkullan 13 2 864 

Riddaretorp 1:4, 1:5 1 879 

Rössbosläta 1:138, del av 1 013 

Pampen 1, del av 13 

Summa förvärv av materiella anläggningstillgångar 107 552 148 068 

Not 24 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 

Rismåla 2:3, exploatering f.d. Bitus 571 

Exploatering Alsjö 1:14 20 

Prometus 8 364 

Överstatorp 1:10, ersättning för fastighetsreglering Bläsemåla 1:2 25 

Krutgården 11 1 329 

Släggan 8 40 

Släggan 9 36 

Tikaskruv 9:7 fastighet och inventarier 359 

Nybro 3:1, del av 332 

Fröjdekulla 1:86, försäljning mark 3 

Målerås 1:169 35 

Exploatering Bråtemåla 1:8 2 256 

Exploaterin Strandvägen 124 

Exploatering Transtorp 150 

Skrotpremie bokbuss 129 

Hagnebo 1:3 96 

Ärlan 9 20 

Stora Hotellet 7 144 

Flögstorp 1:17, del av 4 315 

Pukeberg tomter 1 285 

Strandvägen tomter 949 

Smedstorp 2:38 612 

Ärlan 3-5 369 

56



Släggan 6 45 

Släggan 8 20 

Madesjö 3:250, del av 18 

Fröjdekulla 3:1, del av 7 

Nybro 3:1, del av 10 

Summa försålda materiella anläggningstillgångar 5 889 14 774 

57


Resultaträkning VA 


nr 2008 2007 

Verksamhetens intäkter 1 29 356 29 434 

Verksamhetens kostnader 2 -15 957 -14 318 

Av- och nedskrivningar 3 -5 691 -5 804 

VERKSAMHETENS NETTOKOSTN 7 708 9 312 

Finansiella intäkter 0 0 

Finansiella kostnader 4 -4 524 -4 089 

RESULTAT EFTER FINANSNETTO 3 184 5 223 

FÖRÄNDRING AV INVESTERINGSFOND -3 184 -5 223 

RESULTAT 0 0 

Noter 

1) Intäkter 2008 2007 

Avloppsavgifter 17 681 17 783 

Vattenavgifter 10 831 11 182 

Slamtömning 475 315 

Ersättning för teknisk service 153 151 

Ersättning för uppsättn vattenmätare 1 3 

Övrigt 215 0 

29 356 29 434 

Varav interna intäkter 368 78 

2) Kostnader 

Personalkostnader 4 968 4 730 

Material, lokalhyror, el, mm 7 180 6 453 

Köp av tjänster och entreprenader 3 809 3 135 

15 957 14 318 

Varav interna kostnader 3 295 3 581 

3) Avskrivningar 

fastigheter och anläggningar 5 499 5 654 

maskiner och inventarier 192 150 

5 691 5 804 

4) Finansiella kostnader 

Ränta på skuld till kommunen, 2007: 4,5%, 2008: 5,0% 4 524 4 089 

58


Balansräkning VA 

Specifikation 




2007 

TILLGÅNGAR 



Fastigheter och anläggningar 5 94 874 88 980 

Maskiner och inventarier 6 1 355 1 445 

Summa anläggningstillgångar 96 229 90 425 


Kundfordringar 1 992 2 666 


SUMMA TILLGÅNGAR 98 221 93 091 


Eget kapital 0 0 

Investeringsfond 

Investeringsfond 17 574 12 109 

Ränta på fond 439 242 

Årets resultat 3 184 5 223 

Summa eget kapital och investeringsfond 21 197 17 574 

Skulder 

Långfristiga skulder, lån av kommunen 76 413 74 069 

Leverantörsskulder 611 915 

Övriga kortfristiga skulder - 533 

Summa skulder 77 024 75 517 

SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 98 221 93 091 

Noter 

5) Fastigheter och anläggningar 

Anskaffningsvärde 236 624 225 263 

Ack avskrivningar 141 750 136 283 

Bokfört värde 94 874 88 980 

6) Maskiner och inventarier 

Anskaffningsvärde 4 411 4 309 

Ack avskrivningar 3 056 2 864 

Bokfört värde 1 355 1 445 

59



Redovisningen har skett i enlighet med god kommunal redovisningssed, KRL (kommunal 

redovisningslag) samt rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning. 

Följande gäller: 

Leverantörsfakturor 

Inkomna efter årsskiftet samt kända fakturor av väsentlig betydelse som är hänförbara till 

redovisningsåret har kostnadsbokförts och belastar redovisning. Även upplupna räntor har 

kostnadsförts. 

Utställda fakturor 

efter årsskiftet, men hänförbara till redovisningsåret har fordringsförts och tillgodogjorts årets 

redovisning. 

De anställdas fordran 

på kommunen i form av sparade semesterdagar redovisas i balansräkningen som en kortfristig 

skuld. Den beräknade förändringen under året ingår i verksamhetens kostnader. 

Statsbidrag/driftsbidrag 

hänförbara till redovisningsåret, och som är av väsentlig betydelse, men ännu inte influtna, 

har fordringsförts, likaså har bidrag erhållna under året som avser täcka framtida kostnader 

skuldförts. 

Sociala avgifter 

har bokförts i form av procentuella personalomkostnadspålägg i samband med löneredovisningen. 

På ersättningar till arvodesanställda och förtroendemän m.fl. beräknas 32,42 procent, 

och anställda med kommunal kompletteringspension 41,52 procent. 


har i balansräkningen tagits upp till anskaffningsvärdet (utgifter minus eventuella investeringsbidrag) 

med avdrag för avskrivningar. 

Placerade pensionsmedel 

Redovisas i balansräkningen som en kortfristig tillgång. Värdering enligt lägsta värdets princip. 

Pensionsskulden 

Redovisas från och med 2007 enligt den nya metoden, RIPS07, i enlighet med RKR:s rekommendation 

nr.17 

Amorteringar 

på långfristiga lån som förfaller till betalning under 2009, redovisas som kortfristig skuld. 

Anslutningsavgifter 

Från och med år 2006 periodiseras anslutningsavgifterna i samband med bokslut. 

Lån 

Värdet på lån i utländsk valuta (EURO) har värderats enligt försiktighetsprincipen. 

Eget kapital 

Koncernen redovisar obeskattade reserver som eget kapital respektive latent skatteskuld. 

60


I följande fall avviker vi från rekommendationer eller god redovisningssed: 

Leasing 

Rekommendation 13:1 redovisning av hyres/leasingavtal följs inte. Inventering har påbörjats. 

Avskrivningar 

består av linjär avskrivning, det vill säga lika stora belopp varje år beräknat på objektens 

anskaffningsvärden. Avskrivningarna påbörjas 1:a januari året efter anskaffningsåret. Kapitaltjänstkostnaderna 

bokförs månatligen. 

Exploateringsmark 

Redovisningen avviker från gällande normer. From 2009 återfinns särskild exploateringsbudget. 

Exploateringsverksamheten kommer från 2009 att följa normerna. 

61


Kommunstyrelse 

Uppdrag 

Kommunstyrelsens uppdrag är att leda och styra verksamheten samt ha uppsikt över nämnder 

och de kommunala bolagen. I kommunstyrelsens uppdrag ingår att utveckla arbetsgivar- och 

personalpolitiken. De administrativa enheterna inklusive räddningstjänsten ska stödja de politiska 

organens arbete och följa utvecklingen inom sina respektive ansvarsområden. 

Kommunstyrelsens samtliga enheter ska präglas av service och kompetens. 

Särskilda uppdrag 

Kommunfullmäktige har beslutat om dels gemensamma uppdrag för några av nämnderna och 

styrelsen, dels särskilda uppdrag för respektive nämnd eller styrelse. 

Vi redovisar och kommenterar de gemensamma uppdragen samt de särskilda uppdrag som 

gavs till kommunstyrelsen. 

Uppdragstagare Uppdrag Uppdragsavstämning 

Gemensamt att öka insatserna i tillväxtprojekt 

i samarbete med bl a Nybro Företagsgrupp 

och olika EU-program, 

En stark koppling till AB Nybro 

Brunn finns. Insatserna ökar i 

olika tillväxtprojekt. Arbetet pågår 

kontinuerligt. 

Gemensamt att decentralisera organisationerna 

för ökad delaktighet bland de 

anställda, 

Arbetet pågår kontinuerligt. 

Gemensamt 

Gemensamt 

Gemensamt 


att i olika projekt utveckla verksamheten 

kring Designhögskolan 

och Arkiv för Svensk Formgivning 

i Pukeberg. Målet är att 

tillskapa fler högskoleplatser och 

fler aktiviteter och verksamheter 

med koppling till högskolevärlden 

och annan kultur- och utbildningsverksamhet, 

(Dnr 03/0203 och 

04/0251) 

att under perioden är målsättningen 

att i kommunen uppföra 200 

nya bostäder. Det sker genom eget 

bolag, andra aktörer. 

att samtliga nämnder och styrelsen 

har i uppdrag att föreslå strukturella 

förändringar inom sina 

respektive verksamhetsområde på 

grund av ändrade förutsättningar 

att införa e-fakturor och skanning 

av fakturor 

Pågående process och arbete. 

Hemslöjdskonsulenternas lokalisering 

är klar. 

Bostadsproduktion har genomförts 

och samhällsbyggnadsnämnden 

har arbetat för att få fram detaljplaner. 

Se samhällsbyggnadsnämndens 

verksamhetsberättelse. 

Arbete och processer sker löpande. 

Arbete har inletts och driftssätts 

under 2009. 

62


Uppdragstagare Uppdrag Uppdragsavstämning 

Kommunstyrelsen att göra en översyn av nuvarande 

system och regler för interndebitering, 

Utredningsarbete pågår och kommer 

att hanteras i samband med 

budgetarbete inför 2010. 


att starta ett projekt tillsammans 

med Kommunal som bygger på 

plattformen ”Den goda arbetsplatsen” 

Projektet, som är flerårigt, har 

startat och pågår. Ska slutredovisas 

under 2010. 

Andra uppdrag som särskilt givits: 

• Tjänst som projektadministratör tillsatts benämns ”Trafikplanerare och säkerhetssamordnare”. 

• Projekt ”Ärendehanteringssystem” senarelagt på grund byte av innehavare av administratörstjänsten. 

• Uppdrag enligt projekt ”Brukarkvalitet i Nybro kommun” har redovisats för fullmäktige, § 

15.2008. 

Organisation 

Kommunstyrelse 

Kommunstyrelseförvaltning 

Administration, 

Inköp och Konsumentrådgivning 

Räddningstjänst 

Information 

Ekonomi 

Personal 

IT 

Hållbarhetsutveckling 

Ekonomisk utvärdering 

Resultat, tkr Bokslut 07 Budget 08 Bokslut 08 %-utfall Budget 09 

BRUTTOINTÄKTER 20 054 11 811 9 715 82,3% 8 591 

Personalkostnader 40 067 37 835 39 495 104,4% 39 695 

Övriga kostnader 49 517 59 772 54 690 91,5% 65 067 

Kapitalkostnader 2 560 2 820 2 820 100,0% 3 478 

BRUTTOKOSTNADER 92 144 100 427 97 005 96,6% 108 240 

NETTOKOSTNAD 72 090 88 616 87 290 98,5% 99 649 

SKATTEMEDEL 73 016 88 616 88 616 100,0% 99 649 

ÅRETS RESULTAT 926 0 1 326 0 

63


Större ekonomiska avvikelser 

• Totalt redovisar administrativa verksamheterna ett överskott på drygt 860 tkr. Överskott 

redovisas för del av politikens kostnader men också för den samhällsbetalda trafiken. 

• Räddningstjänsten redovisar en negativ budgetavvikelse med drygt 1 mnkr. Orsak är 

högre personalkostnader med förändrad organisation som inte varit helt finansierad och en 

generell besparing som man inte lyckats att genomföra samt högre reparationskostnader 

på fordon än budgeterat. 

• Ekonomi och PA-enheterna redovisar positiv budgetavvikelse på 1,4 mnkr beroende på 

vakanser i tjänster och förskjutningar i skanningprojektet. 

• Näringsliv och turism. Kostnaderna för dessa verksamheter ger en negativ budgetavvikelse 

med drygt 1 mnkr bland annat beroende på Leaderprojekt och ”Vinst-projekt”. 

• Bredband, IT och växel ger sammanlagt positiva budgetavvikelser med drygt 1,4 mnkr 

beroende på lägre kostnader för kommunikation och att bredbandsprojektet är avslutat. 

Investeringar 

Nettoinvesteringar, tkr Bokslut 07 Budget 08 Bokslut 08 %-utfall Budget 09 

3 267 4 266 2 576 60,4% 6 130 

• Projekt ”Ärendehanteringssystem” senarelagt på grund byte av innehavare av administratörstjänsten. 

• Förskjutningar i införandet av Projekten ”Skanning” och ”Effektiv IT-arbetsplats”. 

• Ett nytt digitalt utalarmeringssystem som förkortar utalarmeringstiderna. Påbörjade inköp 

av bärbara radiostationer (7st) för det nya kommunikationssystemet Rakel (radiokommunikation 

för effektiv ledning). Hydrauliska verktyg för användning vid trafikolycka. 

Årets viktigaste händelser 2008 

Övergripande inklusive räddningstjänsten 

• Ny kommundirektör har rekryterats. 

• Synpunktshantering har under 2008 vidareutvecklats. 

• Nybro kommun genomför tillsammans med sex andra kommuner ett jämförelseprojekt, 

som bedrivs i SKL:s regi (Sveriges Kommuner och Landsting). Syftet är att inom olika 

kommunala verksamhetsområden skapa möjligheter för jämförelse och framtagande av 

nyckeltal. För 2008 har jämförelsearbete skett inom individ – och familjeomsorgen och 

förskolverksamheten. 

• Konsumentvägledningen är numera överflyttad från kultur- och fritidsförvaltningen. 

• Införande av en-zonstaxa för stads- och lanttur. Överflyttning gjord av ekonomiskt ansvar 

för samhällsbetald trafik från barnoch utbildningsnämnden och omsorgsnämnden. Upphandling 

av samhällsbetald trafik för perioden 2009-2013 påbörjad. 

• Inköpssamverkan via Kalmar kommun har intensifierats. 

• Det nya ”Sekretariatet för hållbar utveckling” har påbörjat sin verksamhet. 

• Beslut i fullmäktige 2008-12-15 om organisationsförändringar för att skapa förutsättningar 

för att hålla budgeten 2009-2011. 

• Anvisande av medel för arbetsmiljöåtgärder i räddningstjänst- och ambulanslokalerna. 

IT-enheten 

Projektet ”Effektiv IT-arbetsplats” har påbörjats under 2008. Det är ett standardiseringsprojekt 

för IT-miljön i Nybro kommun. Projektet har påbörjats med kartläggningsfas för att ta fram 

64


förutsättningarna för att kunna standardisera. Projektet kommer att avslutas under 2009. 

PA-enheten 

• Genomförda utbildningar - samtliga chefer har erbjudits: ”Chefsutbildning i Avtal och 

Arbetsrätt” 

• Medarbetarsamtalsutbildning har erbjudits samtliga chefer 

• Ny företagshälsovård (upphandling och uppstart) 

• Anställda fyllda 59 eller äldre d.v.s. cirka 250 personer erbjöds pensionsinformation där 

Försäkringskassan och SPP deltog 

• Lokalt kollektivavtal med årsarbetstid slöts med Kommunal. Genomförs som försök på 

sex arbetsplatser inom omsorgen under våren 2009. 

• Heltäckande medarbetarenkät, kallad ”Monologen” genomfördes under året. 

• Årlig skyddsombudsutbildning har genomförts 

• Reviderad rehabpolicy 

• Uppföljning har genomförts av FAS05-avtalet samt en Arbetsmiljöhandbok för SAM har 

skapats. Dessa båda punkter kan hänföras till projektet ”Bra arbetsplats i Nybro” 

• Löneöversyn har genomförts med ett genomsnittligt utfall på 4,2 %. 

• Ny personalchef tillsatt första december. 

Ekonomienheten 

Ekonomienheten har arbetat för att beslutsfattarna ska ges ändamålsenliga underlag, som avser 

ekonomi (budget, VEP, årsredovisning, delårsrapport och övriga ekonomiska uppföljningar) 

och en effektiv kravverksamhet. Utbildning inom exploateringsredovisning har genomförts 

och arbete har gjorts för att exploateringsredovisningen ska bli korrekt redovisad. Ekonomiutbildningar 

för kommunens anställda genomfördes under hösten. Arbete har påbörjats med att 

gå igenom rutiner för investeringsredovisningen och anläggningsregistret. 

Vi har under 2008 påbörjat arbete för att implementera och stödja ett effektivt fakturaflöde 

genom skanning som komplement till e-handeln. Under året har några regelverk reviderats, 

såsom exempelvis kravregler och regelverk för representation. Vidare arbetar ekonomienheten 

för att ha kontroll över betalningsförmåga för kommunen, lån och likviditet. 

Avstämning av mål 2008 

Målen som beslutades för perioden 2006 – 2008 var inte fullt ut förenliga med kraven på god 

ekonomisk hushållning. Uppdrag gavs till dåvarande personalchef och ekonomichef att arbeta 

för ett kvalitativt bättre målarbete. Genomgång gjordes av samtliga mål under 2007/2008. 

Process har genomförts under 2008 att få fram vägledning eller vision samt mål av övergripande 

karaktär för kommunen och dess bolag. Vision och övergripande mål finns för år 

2009, vilka nu ska vara vägledande för själva målarbetet. Avstämning av de gamla målen görs 

således inte utan kraften kommer att läggas vid att arbeta fram mål som ansluter till de övergripande. 

Avstämning av de personalpolitiska målen görs i särskilt avsnitt i årsredovisningen. 

De tjänstegarantier som är beslutade bedöms som uppfyllda. 

Intern kontroll 2008/09 

Organisation för intern kontroll arbete har skapats. Genomgång av rutiner och mallar har 

också gjorts under året. Under februari 2009 kommer utbildningsinsats att genomföras, på en 

övergripande nivå för kommunens berörda personal. Därefter kommer krav på att rutinerna 

ska dokumenteras och eventuella mallar ska skapas som förutsättningar för att handlingsplan 

ska arbetas fram. Uppdrag har funnits om framtagande av rutinbeskrivningar för arbetsuppgifter 

som olika befattningshavare har. 

65


Framtiden 

Övergripande inklusive räddningstjänsten 

• Information är viktig. Mer kraft kommer att läggas på information via kommunens webbsida. 

Den nya hemsidan kommer att utvecklas till att bli ett av våra viktigaste informations- 

och kommunikationsverktyg. Kommunens intranät kommer att vidareutvecklas. 

• Beslut finns om överflyttning av ansvar för kommunens fordon till teknisk förvaltning. 

• Besparingar inom administrationen i samband med pensionsavgångar gör verksamheten 

sårbar och försämrar möjligheterna till god service. Arbete pågår i syfte att skapa en 

enhetligare hantering och utformning av protokoll m.m. för kommunens samtliga förvaltningar. 

• Uppdrag via chefsgruppen ”revision av policydokument” ska påbörjas och förhoppningsvis 

avslutas under 2009. 

• Val till Europaparlamentet ska administreras. Valet genomförs den 7 juni 2009. 

• Förslag ska redovisas på hur utveckling ska kunna ske av kollektivtrafiken. 

IT-enheten 

”Effektiv IT-arbetsplats” kommer att införas och slutföras. 

PA-enheten 

• Uppföljning av; om och hur verksamheterna genomfört ”Dialogen”. 

• Introduktionsmallar för chefer och medarbetare 

• Omfattande utbildningsinsats som skall leda till ett s.k. chefskörkort. 

Ekonomienheten 

Ekonomienheten kommer under 2009 att arbeta för att grunderna för ekonomistyrningen blir 

ändamålsenliga, förbättrad ekonomiuppföljning med analys, förbättrade system och verktyg 

för prognosarbete och budgetprocess. Under 2009 kommer ekonomienheten vidare att stödja 

en nystart inom intern kontroll arbetet med dels utbildningsinsats, dels struktur för arbetet. 

En modernisering av ekonomi/affärssystemet kommer att inledas. E-fakturor, skanning och 

e-handel är viktiga områden för att kunna effektivisera och modernisera. 

66


Teknisk nämnd 

Ordförande: Lennart Storm 

Förvaltningschef: Bengt-Eve Petersson 

Organisation 

Tekniska nämnden 

11 ledamöter 

Teknisk chef 

Stab 

Fastighetsavdelning 

Mark och service 

Städservice 

Gata-Parkavdelningen 

Måltidsservice 

VA-avdelningen 

Uppdrag 

Tekniska förvaltningen svarar för gator och vägar, parker och lekplatser, vatten och avlopp, 

städservice, måltidsservice, fastighetsförvaltning och verkstad. Verksamheterna bedrivs både 

i egen regi och på entreprenad. Städ- och måltidsservice samt vatten och avloppsförsörjning 

bedrivs i egen regi. Skogsskötsel samt husbyggnad utförs på entreprenad. För övriga verksamhetsområden 

är regiformen blandad. 

Verksamhetsinriktning 

Förvaltningens arbete ska präglas av effektivitet och servicevänlighet, utformas så att det 

arbete som vi utför skall ingå i ett kretslopp samt att kvalitet normalt gå före kvantitet. Härigenom 

ska verksamheterna någorlunda behålla standarden trots fortlöpande realt lägre resurser. 

67



Resultat, tkr 

Bokslut Budget Bokslut %-utfall Budget 09 

07 08 08 






Ramavvikelse 

NETTOKOSTNAD 32 956 38 741 39 415 101,7% 38 375 

SKATTEMEDEL 32 956 38 741 38 741 100,0% 38 375 

ÅRETS RESULTAT 0 0 -674 0 

Resultatreglering snöfond -719 

Resultat efter reglering snöfond -1 393 


I det följande kommenteras först de skattefinansierade och därefter den taxefinansierade. Sist 

summeras tekniska nämndens samlade verksamhet. 

• Den sammanlagda kostnaden för de skattefinansierade verksamheterna var 220,7 mnkr 

(2007: 204,5 mnkr, 2006:199,3 mnkr och 2005: 194,9 mnkr) motsvarande en ökning med 

16,2 mnkr eller 7,9 %. Av ökningen utgör ökad kapitalkostnad hela 11,4 mnkr. Kapitalkostnaderna 

ökar från 49,2 till 60,6 mnkr eller 23 %. 

• Sammantaget har vi uppnått ett underskott på 1 393 tkr. 

• Gata-park-verksamheten har gett ett underskott på 766 tkr efter det att ett överskott på 719 

tkr för vinterväghållningen reglerats med snöfonden. Före regleringen gav verksamheten 

alltså ett underskott på 47 tkr. 

• Året 2008 blev liksom 2007 ett milt år. Antalet graddagar var 85 % mot normalåret. Det 

har medfört lägre driftkostnad i våra fastigheter. Det gav oss möjlighet att lägga större 

resurser på underhåll. Det innebär en insats på 47 kr per kvm mot budgeterad 25 kr för 

kategorin Centrala fastigheter. Ett planerat underskott på 2-2,5 mnkr blev i slutändan - 1,3 

mnkr för hela fastighetsverksamheten. Detta uppnåddes trots hyresreduktion för Kungshallshemmet 

med 1,4 mnkr. 

• Inom Måltidsservice har antalet portioner minskat med ca 24 000 st eller 2,3 %. Ett resultat 

nära noll redovisas. Dock finns en kostnad på drygt 900 tkr för måltider inom barnoch 

utbildning som inte motsvaras av någon intäkt. 

• Städservice har under året minskat antalet anställda för att klara sin budget. 

• Mark & Service´ underskott från 2007 har klarats tack vare god sysselsättning, hög närvaro 

och därmed hög debitering. 

• Den taxefinansierade verksamheten vatten och avlopp har omsatt i stort sett oförändrat 

29,4 mnkr. Försäljningen är fortsatt svagt vikande. Verksamheten har gett ett överskott på 

3,2 mnkr (5,2 mnkr) trots oförändrad taxa 2008. Överskottet härrör från bl a lägre kapitalkostnad, 

vakans drifttekniker samt lägre kostnad för slam och rens. 

• Den sammanlagda omsättningen på tekniska nämndens driftbudget uppgick till 246,9 

(228,7) mnkr. Observera att omsättningen är ”uppblåst” på grund av internfakturering. 

Det gäller allra största delen av Mark & Service men även delar av va, fastighet, städ och 

måltidservice. Borträknas internt fakturerat kvarstår cirka 220 mnkr. 

68


Större investeringar 

mnkr 

Nybyggnad boende Strandvägen, etapp 2 24,4 

Hanemålaskolan etapp 2, förberedande arbeten och projektering 7,3 

Bensinstation/busshållplats Orrefors 1,2 

Nytt resecentrum 16,5 

Ny godsterminal 4,8 

Ny lastmaskin 1,5 

Överföringsledningar Orrefors-Gullaskruv 10,0 

Omläggning va-ledningar 1,1 

Va-ledningar Transtorpsområdet (exploatering 0,7 

Totalt har 83,5 mnkr investerats. För åren 2007 och 2006 uppgick investeringarna till 106,7 

respektive 94,7 mnkr. 


Teknisk nämnd 102 203 66 283 67 765 102,2% 70 795 

Året viktigaste händelser 

• Året har präglats av fortsatt kraftfull återhållsamhet i den löpande verksamheten. Motsatsen 

gäller för investeringarna där volymen är fortsatt hög. 

• Fortsatt stora investeringar har präglat vår verksamhet även 2008. Här kan nämnas fortsatta 

utbyggnaden av Boende Strandvägen, nybyggnad Resecentrum och godsterminal. 

Utbyggnad av ledningar för vatten- och avlopp från Orrefors till Gullaskruv har också 

pågått. Efter flera års arbete har gång- och cykelvägen utefter Grönvägen färdigställts. 

• Uppgifter om sjukfrånvaro redovisas i arbetsmiljöredovisningen. 


Hög effektivitet – 

Kännetecken: Professionella, 

engagerade och förändringsbenägna 

Målet är uppfyllt. Vi har under de senaste tre 

åren mer än dubblerat investeringsvolymen 

med i stort sett samma personal. 

Minskning av personal sker fortlöpande men 

behoven är desamma. 

Nöjda invånare – 

Kännetecken: Serviceinriktade, 

lyhörda och tillgängliga 

Kretsloppsanpassat – Kännetecken: 

Miljömedvetna 

Bra arbetsmiljö – 

Kännetecken: Motiverade 

medarbetare 

Målet är uppfyllt så långt man kan begära. 

Medborgarna har större krav än ekonomin 

tillåter. 

Målet är inte helt uppfyllt. Vi har gjort framsteg 

även under det år som gått men har en bit kvar. 

Målet är inte helt uppfyllt. I takt med säkrare 

fysisk miljö får psykosocial miljö ökad betydelse. 

Omfattande krav på effektivisering innebär 

stor påfrestning på medarbetarna. 

69


Framtiden 

• Kraven på effektivisering av vår verksamhet fortsätter. 

• Investeringsbudgeten är fortsatt hög. Här kan nämnas byggande av nya Hanemålaskolan, 

renovering av Sporthallen och fortsatt va-ledningsbyggande från Gullaskruv till Målerås. 

70


Vatten och avlopp 

Verksamhetsomfattning 

Va-avdelningen försörjer och renar vatten från ca 16 000 personer. 

Detta sker med hjälp av 7 vattenverk, 1 högreservoar, 9 avloppsreningsverk och 27 pumpstationer. 

Spillvattennätet omfattar ca 222,5 km ledning. 

Vattenledningsnätet omfattar ca 255,5 km ledning. 

Dagvattenledningsnätet omfattar ca 133,6 km ledning. 

Vattenproduktionen i kommunen baseras på naturligt bildat grundvatten. 

Avloppsrening sker med fullt utbyggd kvävereduktion vid Överstatorps reningsverk. 

Slamomhändertagande sker i vassbäddar vid Överstatorps reningsverk. 

Verksamhetsinriktning 

• Tillhandahålla dricksvatten av hög kvalitet 

• Trygg och säker leverans 

• Tillförlitlig kvalitetskontroll 

• Planmässigt förnya och modernisera anläggningarna 







NETTOKOSTNAD 5 157 990 3 184 

Resultatutjämningsfond -5 157 -990 -3 184 0 

SKATTEMEDEL 0 0 0 0 

ÅRETS RESULTAT 5 157 990 3 184 0 


Verksamheten har gett ett överskott på 3 184 tkr. 

1 585 000 i anslutningsavgifter har debiterats under året. Dessa har lagts som intäkt på investeringsprojekt 

3292 Kompl vattenverk 135 000, projekt 3303 Kompl reningsverk 292 900, 

projekt 4226 Trafikakademin Transtorp va-ledn 625 700, projekt 3805 Alsterbro reningsverk 

229 500, projekt 3809 Ljusemåla avloppsledn 110 400, projekt 3296 Vattenserviser 35 600 

och projekt 3302 Avloppsserviser 155 300 avskrivning omgående. 

71


Större investeringar 

Omläggning Va-ledningar 1 147 600 

Komplettering avloppsverk 292 900 

Överföringsledning 10 022 200 

VA-serviser 290 900 

Alsterbro reningsverk 229 500 

Ljusemåla avloppsledning 110 400 

Reinvest driftövervakning 110 600 

Trafikakademin Va-ledning 676 700 


Investeringar VA 5 715 24 078 13 228 54,9% 15 050 

Årets viktigaste händelser 

• Med anledning av kvalitetsproblem med dricksvattnet i Gullaskruv har omfattningen av 

analyser ökat, vidare har åtgärder såsom spolning, rensning med Polly Pig plugg samt 

luftvattenspolning på överföringsledning och nätet i samhället utförts. Vidare har UVaggregat 

installerats i Gullaskruv. Filtermassor har bytts ut. Bottenventiler blivit utbytta 

och renspolning av lågreservoar har gjorts. 

• Vattenledning Rismåla 36 m, Stationsområdet 69 m, Orrefors överföringsledning 3 755 

m. Spillvattenledning Rismåla 33 m, Orrefors överföringsledning 4 500 m, Badhusparken 

107 m. Dagvattenledning Rismåla 37 m, Stationsområdet 317 m, Samariten 79 m. 

• De totala ledningslängderna inom kommunen är för spillvatten 222,5 km, vatten 255,5 km 

och dagvatten 133,6 km. 

• Registrerade driftstörningar för spillvatten har varit 30 st, för vatten (läckor) 13 st och för 

dagvatten 2 st. 

• Antalet nedstignings- och spolbrunnar är 4 285 st på spillvattenledn, 3 015 st på dagvattenledn. 

• Avstängningsventiler på dricksvattennätet finns 1 617 st. Servisventiler 4 983 st och 702 st 

brandposter. 

Måluppfyllelse 2008 

P 

P 

P 

P 

Högsta möjliga kvalitet på dricksvattnet enligt livsmedelsverkets kungörelse är inte 

uppfyllt bl a på grund av problemen i Gullaskruv. 

Avloppsvattnet skall ha högsta möjliga kvalitet. Beslutade resthalter från länsstyrelse 

och miljönämnd är minimikrav. 

Den totala mängden utsläpp av följande ämnen från Överstatorp får inte överskridas. 

Kväve = 50 ton/år, Fosfor = 200 kg/år och BOD7 = 10 000 kg/år 

Dagvatten får inte förorsaka skador på fastigheter eller miljön 

Avloppsslammets resthalter av miljöfarliga ämnen skall inte överskrida de gränsvär 

den som LRF, Natur vårdsverket och Svenska VaV har kommit överens om. 

72


VERKSAMHETSTAL Bokslut 07 Budget 08 Bokslut 08 %-utfall Budget 09 

Självfinansieringsgrad % 

100 100 100 100,0% 100 

Antal abonnenter 

st 4 900 4 900 4 980 101,6% 4 900 

Vatten 

Utpumpad vattenmängd 

kbm 1 360 587 1 400 000 1 362 181 97,3% 1 400 000 

Debiterad vattenmängd 

kbm 1 098 458 1 100 000 1 075 037 97,7% 1 100 000 

Produktionskostnad 

kr/kbm 4,93 5,96 5,63 94,5% 6,25 

Kapitalkostnad per kbm 

kr/kbm 2,85 3,20 2,92 91,3% 2,70 

Intäkt per kbm 

kr/kbm 22,00 21,93 21,55 98,3% 21,23 

Avlopp 

Renad vattenvolym 

Kbm 3 987 247 4 000 000 3 217 959 80,4% 4 000 000 

Reningskostnad 

kr/kbm 1,90 2,79 2,57 92,1% 2,87 

Kapitalkostnad per kbm 

kr/kbm 1,51 1,68 1,94 115,5% 1,43 

Antal anställda 10,5 11 10,5 11 

Året som kommer 

Omläggning/relining sker enligt program. Fortsätta översynen av driftövervakningen. Ansluta 

nya brunnar i Gårdsryd. Gå vidare mot Målerås med överföringsledningen. Påbörja projektering 

av ny behandlingsdel i Gårdsryd. 

Dammanläggningar 

Verksamhetsomfattning 

• Dammanläggningar i Överstatorp, Orrefors, Flygsfors, Flerohopp och Alsterån. 

73




Samhällsbyggnad förvaltning 

Miljö 

Kart, Plan & Bygg 

Uppdrag 

Samhällsbyggnadsnämnden ska främja en hållbar utveckling och verka för en säker, hälsosam 

och vacker livsmiljö. Verksamheten omfattar följande områden enligt lagar och avtal: 

• Bostadsanpassningar 

• Bygglov och tillsyn enligt plan- och bygglagen 

• Djurskyddskontroll 

• Energirådgivning 

• Hållbar utveckling/Agenda 21 

• Kalkning av sjöar & vattendrag 

• Kart-, mät- och GIS-verksamhet 

• Livsmedelskontroll 

• Mark och exploatering 

• Miljö- och hälsoskydd 

• Naturvårdsfrågor 

• Stadsbyggnad och fysisk planering 


Under 2007-2009 är fullmäktiges målsättning att 200 nya bostäder ska uppföras i kommunen 

genom eget bolag, andra aktörer och genom villabebyggelse. Detta innebär att ca 66 bostäder 

per år bör byggas och lika många bör planläggas. Kommunikationerna i kommunen ska 

förbättras. Attraktiva bostadsområden och industriområden ska skapas, både i tätorten och i de 

mindre samhällena. 

Utfall: Under 2008 har ca 200 nya bostäder planlagts (80 bostäder år 2007). I dagsläget pågår 

planarbete som kan ge ytterligare cirka 60 planlagda bostäder under 2009. Alla planlagda 

bostäder finns i Nybro stad. Planläggningen klarar därför fullmäktiges mål vad gäller antal 

(totalt cirka 340 bostäder 2007-2009), men inte planläggning i de mindre samhällena. 

Bygglov har beviljats för 31 nytillkomna bostäder under 2008 (44 år 2007), varav 13 enbostadshus. 

Alla har tillkommit i Nybro stad. Till detta kommer att 5 enbostadshus rivits. Bostadsbyggandet 

lever inte upp till fullmäktiges ambitioner. 

Ett nytt verksamhetsområde har planlagts under 2008, två har utökats och två har ändrats. 



Nämnden uppvisar totalt ett överskott på 231 000 kronor. Överskottet beror till stor del på 

medveten åtstramning (t ex inga vikarier för föräldralediga) för att klara redan beslutat spar- 

74


krav för 2009 via överskottshantering. Lägre intäkter än budgeterat samt lågt uttag av ”övriga 

kostnader” beror främst på att helikopterkalkningen hösten 2008 blev förflyttad till januari 

2009. 





Kapitalkostnader 541 458 458 100,0% 630 


NETTOKOSTNAD 11 285 9 861 9 630 97,7% 10 107 

SKATTEMEDEL 9 930 9 861 9 630 97,7% 10 107 

ÅRETS RESULTAT -1 355 0 231 0 

Investeringar 

Investeringarna har i stort följt budget (överskridande med 2 000 kr). De största investeringarna 

är hissar för bostadsanpassningar, utökade primärkartor och digitalisering (inscanning) 

av bygglovsarkivet. 


711 545 547 100,4% 650 


Revidering av den fördjupade översiktsplanen för Nybro stad har fortsatt, med bl.a. ett flertal 

offentliga möten. En översvämningskartering av Nybro stad (klimateffekter) har genomförts. 

11 nya detaljplaner har antagits under året, bl a för nya bostäder i Thébacken och Hanemåla. 

Under 2008 handlades 125 ansökningar om anpassningar av bostäder enligt lagen om bostadsanpassningsbidrag. 

Under 2008 har arbetet med den nya arbetsuppgiften mark- och exploateringsfrågor 

framför allt inriktats på att organisation och rutiner ska fungera enligt kommunfullmäktiges 

beslut. En första exploateringsbudget (för 2009) har upprättats. 

Byggnationen, främst av villor och industrilokaler, minskade något jämfört med tidigare år. 

Utökning av primärkartan för Orrefors är klar och underlaget för ny primärkarta i St Sigfrid är 

överlämnat till Lantmäteriet. Flygfotografering för utökning av primärkartan för Nybro stad är 

genomförd. 

Miljötillsynsarbetet har bl.a. kretsat kring frågor om förorenade områden, förberedelser för 

etablering av vindkraft och remissbehandlingen av den nya avfallsplanen. Under slutet av 

året påbörjades överlämningen av djurskyddstillsynen till länsstyrelsen. Arbetet med Hållbar 

utveckling/Agenda 21 har under året främst koncentrerats till klimatfrågan och arbetet med 

projektet ”Uthållig kommun”, tillsammans med övriga kommuner i länet. Nybro kommun 

kom 2008 på en hedrande 13 plats bland Sveriges 290 kommuner i Naturskyddsföreningens 

klimatindex. 

75


Arbetet för att utveckla tätortsnära naturvård och friluftsliv har fortsatt, bl.a. framtagning av 

informa¬tionsmaterial och skyltning av Rismåla naturreservat. Kalkningen av sjöar och vattendrag 

genomfördes nästan planenligt. Endast helikopterkalkningen under slutet av året fick 

skjutas upp p g a vädersituationen. Denna kalkning kommer istället att ske i januari 2009. 

Internkontroll 2008 

Samtliga beslutade förelägganden har följts upp. Uppföljning har skett av samtliga överklagade 

beslut, för att kontrollera om ärenden hanterats på rätt sätt. Kontroll av att varje verksamhet 

har en ansvarig attestant samt minst en ersättare och att skärmsläckare med lösenord används 

har skett två gånger. Internkontrollplan för 2009 har upprättats. 

Framtiden 

Energifrågorna kommer att vara i fokus under 2009. Kommunen är t ex med i det stora projektet 

”Uthållig kommun”, där kommunernas och regionförbundets gemensamma arbete fått 

nationell uppmärksamhet genom att Kalmar län utsetts till pilotlän för arbetet med klimatfrågorna. 

I Nybro innebär det bl a en extra temadag i kommunfullmäktige, att ett förslag till 

energi- och klimatstrategi överlämnas till fullmäktige för beslut och att ett antal nya ”energisparprojekt” 

startas. Målet är även att dessa frågor också ska bidra till lokal näringslivsutveckling. 

Den kommunala energi- och klimatrådgivningen utvidgas till att även innefatta transportrådgivning, 

även till mindre företag. 

Arbetet med en revidering av den fördjupade översiktsplanen för Nybro stad fortsätter och ett 

samrådsförslag beräknas vara klart under 2009. Även denna plan kommer att fokusera på ett 

hållbart samhälle ur alla aspekter. 

Den ”lågkonjunktur” vi drabbades av under hösten 2008 har hittills inte minskat förfrågningarna 

om nya villatomter, varför arbetet med att förbereda för exploatering av planlagda 

områden fortsätter. Detta, tillsammans med planerade infrastruktursatsningar och kommunens 

ambition om satsningar på boende i Nybro kommun i vid mening, innebär att resurserna för 

exploatering måste ökas mer än tidigare planerat. Omprioriteringar kommer att ske. Mätningsverksamheten 

fokuserar det närmaste året på att färdigställa den nya primärkarta för St Sigfrid 

samt en utökning av primärkartan för Nybro stad. 

Inom miljötillsynen pågår förberedelser för att handlägga de första etableringarna av storskalig 

vindkraft i Nybro kommun. Arbetet med förorenad mark kommer att fortsätta, möjligen 

kommer ett större forskningsprojekt om metallernas påverkan på omgivningen att påbörjas. 

Taxan för miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd kommer att revideras så att den mer bygger 

på företagens miljörisker och deras påverkan på nationella miljömål. Taxan kommer även 

att innehålla en del ”morötter” för de förtag som har ett bra miljöarbete. Djurskyddsfrågorna 

överlämnas den 1 januari 2009 till länsstyrelsen. 

Under året kommer Fröneskruvs nya vattenskyddsområde att handläggas för fastställande av 

kommunfullmäktige. Kommunen kommer även att behöva lägga en hel del tid på att arbeta 

med EU:s vattendirektiv, bl a genom att delta i de bildade vattenråden. Remissbehandling av 

förslagen till åtgärder p g a detta direktiv kommer att kräva stor uppmärksamhet, då det kan 

komma att medföra ganska stora konsekvenser både för kommunen och jord- och skogsbruket. 

Samtliga livsmedelsföretag/anläggningar med gamla godkännanden ska genomgå en omprövning 

för godkännande av anläggningen. Även kök i förskolor och fritidshem med högst två 

avdelningar ska godkännandeprövas. Även 2009 kommer till stor del ägnas åt omprövningar. 

De statliga bidragen för kalkning har minskat något, till viss del p.g.a. att försurningsläget 

76


förbättrats. Kommunens kalkningsplan kommer därför att revideras. När det gäller naturvård 

kommer påbörjade naturvårdsprojekt att slutföras med hjälp av beviljade statliga stöd, bl.a. 

inventering av skyddsvärda äldre lövträd – s.k. ”jätteträd”. 

Sammantaget ger förändringarna för miljöavdelningen (skiftena med överföring av djurskyddet 

från kommunen till staten och överföring av ”tillståndsprövning” av miljöfarlig verksamhet, 

hantering av vattenskyddsområden mm från staten till kommunerna samt fortsatt 

miljötillsyn av jordbruken och ökat arbete med EU:s vattendirektiv, sanering av förorenade 

områden och etablering av vindkraft) att behovet av personalresurser ligger kvar på ungefär 

samma nivå som tidigare. Till detta kommer att en stor del av miljöavdelningens resurser numera 

används till miljöbedömning och miljökonsekvensbeskrivningar för detaljplaner. 

77


Kultur- och fritidsnämnd 

Uppdrag 

Kultur- och fritidsnämnden svarar för: 

• kultur- och fritidsverksamhet för barn och ungdom 

• drift och underhåll av idrotts- och fritidsanläggningar 

• kulturmiljövård 

• konstinköp och konstnärlig utsmyckning av offentliga platser 

• kulturprogram såsom teater, musik, utställningar m m 

• fördelning av kommunala bidrag till föreningslivet 

• biblioteksverksamhet för barn och vuxna 

• kulturskolan med huvudinriktning på estetisk undervisning för barn och ungdomar 


Att informera organisationer och föreningar som söker och erhåller bidrag, aktivitetsstöd 

och dylikt att bidrag villkoras till att organisationen, föreningen aktivt bedriver aktivitet mot 

mobbning, droger och främlingsfientlighet. Alla föreningar med lokalt aktivitetsstöd berörs av 

detta uppdrag och redovisningen startar 2010. 

Kultur-fritidsnämnd 

Kultur-fritdskontor 

Kultur-fritid 

Kulturskola 

Camping 

Folkets hus 

Bibliotek 

Idrotts- o fritidsanl. 








NETTOKOSTNAD 35 455 40 147 39 651 98,8% 41 775 

SKATTEMEDEL 36 855 40 147 40 147 100,0% 41 775 

ÅRETS RESULTAT 1 400 0 496 98,7% 0 

78



Kultur- och fritid gick in i 2008 med ett underskott på ca. 300 000 kr och går ur 2008 med ett 

överskott strax under 500 000 kr. Detta trots att vi inte har klarat vår intäktsbudgetering. 

De två huvudfaktorer som bland annat skapat 2008 års resultat är: 

1. Personalen har varit delaktiga i den ekonomiska planeringen vilket bland annat skapat en 

god förutsättning för god hushållning. 

2. Kultur- och fritids driftskostnad för anläggningar har medvetet budgeterats högt, mycket p 

g a osäkerhet inför nya elavtal, svårt att beräkna underhållskostnader av gamla och slitna 

lokaler m m. Under den här posten finner vi ca. 800 000 kr i överskott. 

Investeringar 


Investeringsbudget 850 850 835 98,2% 850 

Bokbuss 2 955 3 083 104,3% 

Allvädersbana, Åkrahäll 4 287 4 285 100,0% 

Kylutrustning, Ishall 185 108 58,4% 77 


• Ny bokbuss med stort utbud av medier och tillgång till Internet invigdes.(maj) 

• Många kulturevenemang på huvudbiblioteket under 2008 där det bland annat kunde 

höras och ses, ljudsatt utställning ”Nybro 75 år” av Anna Alexandersson, författarkväll 

med Dick Harrysson, besök av deckarförfattaren Helene Tursten och inte minst sagostunder 

för barn, ”sommarlovsboken” med bokfest m m. 

• Kulturskolan gav musikalen A Chorus Line på Folkets Hus.(maj) 

• Ny bibliotekschef, Agnetha Bennsäter.(februari) 

• Kulturskolan flyttade ut från sina lokaler p g a dålig innemiljö.(januari) 

• Invigning av konstutsmyckning på Strandvägen, etapp 1. 

• Kulturveckan genomfördes.(mars) 

• Poesivecka med poesin upplyst på husväggar och gator.(januari) 

• Kultur- och fritidskontoret har tagit över kortsystemet till våra anläggningar från 

tekniska kontoret.(april) 

• Invigning av allvädersbanorna Åkrahäll.(september) 

• Trådlöst nätvärk, med åtkomst för besökare, installerades under hösten på biblioteket i 

Nybro. 

• ”Mejan goes Hype”-projektet avslutades sista juli 2008, ett mycket lyckat projekt. 

• Söndags öppet på Simhallen och Biblioteket, på prov. Fr o m oktober t o m december testades 

söndags öppet efter önskemål från allmänheten. 

• ”Konst runt” arrangerades i början av september månad. 

• Nybro stod som arrangör för Bokbussträff Sydost med start den 29 augusti. Deltagare, 

samt bussar, från Blekinge, Kronoberg, Kalmar län och Gotland gästade Nybro. 

• Fresken på Stora Hotellet renoverades under hösten 2008 och under älgjakten invigdes 

lekskulpturen Flakeskeppet, en konstutsmyckning placerad i parken vid Svartgöl. 

79



Kultur- och fritid har under våren 2008 arbetat fram nya mål. Slutförandet av målarbetet flyttades 

fram till 2009 i väntan på nya direktiv. 


Arbetet har pågått under 2008 och beslut togs i kultur- och fritidsnämnden december 2008, 

Dnr 08/57. 

Framtiden 

• Nybro Sporthall renoveras mellan april och september 2009. 

• Planeringsarbetet för renovering av Simhallen löper på där renoveringsarbetet beräknas 

starta februari 2010. 

• Invigning av det nya kulturhuset Kristallen sker i mitten av 2009. 

• En satsning för ökad aktivitet i kulturhuset Kristallen med inriktning mot främjande av 

nya samarbeten inleds under 2009. 

• Konstgräsplan för fotboll skall byggas under 2009. 

• Underlag för ny belysning tas fram för ishallen. 

• Återinvigning av Fresken på Stora Hotellet under Hemvändardagarna i april 2009. 

• Konstutsmyckning av Hanemåla skola samt etapp 2 av Strandvägen, 1 %-regeln. 

• Ny kundenkät på Nybro bibliotek kommer att genomföras våren 2009. 

• Utvärdering av bokbussens biblioteksservice i Alsterbro och Orrefors. 

• Projektet att främja blåsmusik, ett samarbete mellan RUM, kulturskolan och blåsorkestrar 

i Nybro kommun, intensifieras med flera träffar och kurser. 

• Att försöka bibehålla en del av den verksamhet som startades upp i samband med projektet 

”Hype”, t ex Garaget. 

80


Omsorgsnämnd 

Uppdrag 

Verksamhetsområde 

• Nämnden ansvarar för de uppgifter som kommunen har när det gäller omsorgen om äldre 

och personer med fysiska och psykiska funktionshinder enligt Socialtjänstlagen (SoL), 3 

kap. § 6 första stycket, 5 kap. §§ 4 - 8 samt § 10 i samma kap 

• Nämnden ansvarar för kommunens insatser enligt lagen om stöd och service till vissa 

funktionshindrade (LSS), med undantag för godkännande och tillsyn av familjehem enligt 

§ 9:8 i denna lag. 

• Nämnden ansvarar för hälso- och sjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) i särskilda 

boenden, korttid och daglig verksamhet, dock ej läkarvård. 

Uppgifter enligt speciallagstiftning 

• Omsorgsnämnden är arkivmyndighet och ska följa arkivlagens be¬stämmelser rörande 

arkivering och arkivvård inom sitt verksamhetsområde. 

• Omsorgsnämnden är registeransvarig enligt Personuppgiftslagen (PUL) för de personregister 

som nämnden för i sin verksamhet och förfogar över. 

• Omsorgsnämnden är ansvarig för att datalagens bestämmelser följs inom sitt verksamhetsområde. 

Övriga uppgifter 

• Omsorgsnämnden ska aktivt verka för samarbete och informationsutbyte med pensionäroch 

handikapporganisationer, 

• Omsorgsnämnden ska avge yttranden i ärenden som berör nämndens verksamhetsområde, 

• Omsorgsnämnden ska i övrigt fullgöra de uppdrag som av kommunfullmäktige överlämnas 

till nämnden, 

• Omsorgsnämnden ska på lämpligt sätt informera allmänheten om sin verksamhet. 


Omsorgsnämnden har följande särskilda uppdrag enligt protokoll kommunfullmäktige 2007- 

06-18, § 92 

• att öka brukarinflytandet i omsorgsverksamheten och införa större valfrihet att välja boendeform 

• att Nybro kommun stimulerar seniorboende i kommunen och flera äldreboenden i de mindre 

tätorterna 

Organisation 

Omsorgsnämnd 

Omsorg om äldre 

Central administration 

Norra 

Hälso- o sjukvård 

Omsorg om funktionshindrade 

Västra 

Östra 

Sjuksköt 

Rehab 

LSSinsatser 

Soc. psyk 

Centrala 

Södra 

81









NETTOKOSTNAD 282 008 297 247 307 672 103,5% 311 608 

SKATTEMEDEL 277 268 297 247 297 247 100,0% 311 608 

ÅRETS RESULTAT -4 740 0 -10 425 103,5% 0 


Intäkter 

• Tillkommande och avslutade LASS-ärenden samt övriga LSS-insatser genererar en intäktsökning 

med cirka 3,4 mnkr. 

• Genomgång av ej sökta statsbidrag som rör Ludvikamoms genererar en intäktsökning med 

cirka 319 tkr. 

• Projektverksamhet som finansierats med stimulansbidrag ger en intäktsökning på cirka 

770 tkr. 

• Nya utomkommunala placeringar ger en intäkt på 759 tkr som inte varit budgeterade. 

• Personalkostnader 

Personalkostnader 

Äldreomsorg 

HSL-enhet 

Gruppboende, LSS 

Daglig verksamhet, LSS 

Socialpsykiatri 

Personlig assistans 

Omsorgsnämnd, arvode 

Öppen verksamhet 

Administration inkl projekt (stimulansmedel) 

Totalt 

- 3 127 tkr 

- 893 tkr 

45 tkr 

129 tkr 

1 272 tkr 

- 1 360 tkr 

97 tkr 

61 tkr 

- 561 tkr 

- 4 337 tkr 

Sammanfattningsvis får det anses att resultatet är mycket bra med tanke på förutsättningarna 

att ramen för personalkostnader inte kompenserades för framförallt Kommunals avtal. Prognostiserat 

bedömdes att cirka 13,5 miljoner saknades i lönekompensation för 2008. Avsaknad 

av lönekompensation har mötts med översyn av grundbemanning, schema och andra åtgärder 

för att minimera ett befarat underskott i alla förvaltningens verksamheter. 

82


Övriga kostnader 

Underskott 2007 

Tekniska hjälpmedel 

Utskrivningsklara patienter 

Nya utomkommunala placeringar 

Köp av tjänster inom personlig assistans 

Bidrag till försäkringskassan, personlig assistans 

Material inom äldreomsorg inkl HSL-enhet 

Stimulansmedel, projekt 

Totalt 

-2 720 tkr 

- 1 308 tkr 

- 736 tkr 

- 2 150 tkr 

- 2 448 tkr 

- 921 tkr 

- 755 tkr 

- 1 170 tkr 

-12 208 tkr 

• Omsorgsnämnden fick i över- och underskottshantering ta med sig ett underskott på 4 740 

tkr från 2007. Nämnden vidtog åtgärder för ca 2 000 tkr men mäktade inte med resterande 

del på ca 2 720 tkr. Underskottet belastar redovisningstekniskt central administration. 

• År 2008 övertogs hantering av tekniska hjälpmedel från landstinget i form av skatteväxling. 

Överförda resurser bedöms ha varit otillräckliga. Övriga kommuner i länet har 

samma kostnadsutveckling. 

• Under ett antal år har omsorgsnämnden inte betalat något för utskrivningsklara patienter 

till landstinget. Det har inte gått 2007 och 2008. Omsorgsnämnden redovisar en kostnad 

på 736 tusen kronor för utskrivningsklara patienter som inte kunnat tas hem till kommunen 

i rätt tid. 

• Under 2008 har 4 nya placeringar tillkommit som inte varit budgeterade. 

• Inom personlig assistans har vissa schematekniska problem i ett antal ärenden lösts med 

hjälp av pooltjänster, mobila team och även genom vissa enheter inom äldreomsorgen. 

Gäller timmar på udda tider mm där det rent schematekniskt är svår att hitta lösningar. 

Därför har andra enheter köps in för att fylla upp dessa udda tider eftersom de har personal 

i tjänst dessa tider. Redovisningstekniskt löses detta i form av köp av tjänst. 

• Bidrag till försäkringskassan har blivit dyrare är budgeterat för de första 20 timmarna som 

kommunen alltid har ansvar för. 

• Budget för material exklusive tekniska hjälpmedel har inte räckt till. Orsakas främst av att 

budget för 2008 reducerades till minimum. Verksamheten har inte klarat den reduceringen. 

• Stimulansmedel avser projektverksamhet inom äldreomsorgen som finansieras med hjälp 

av medel från Socialstyrelsen. Sammanfattningsvis redovisar projekten ett nollresultat då 

kostnader och intäkter tar ut varandra. 

Investeringar 


Omsorgsnämden 1 862 1 300 1 296 99,7% 2 700 

Omsorgsnämnden redovisar ett överskott på 4 tkr. Större investeringar under 2008 har 

varit: 

Underhåll av lokaler 

125 tkr 

Trygghetsåtgärder och larm 

329 tkr 

Inventarier Stallgården 

137 tkr 

Inventarier Strandvägen 

403 tkr 

Inventarier HSL-enheten 

58 tkr 

IT-investeringar 

183 tkr 

83



• En politisk diskussion har under 2007 förts kring omsorgsverksamhetens grundläggande 

organisering. Tidigare beslut om ett allmänt införande av den så kallade Alsterbro-modellen 

har kritiserats och ifrågasatts från olika håll. Kritiken gav till resultat att Kommunfullmäktige 

beslutade anlita konsult för en genomgripande utvärdering av organisationsmodellen. 

Konsultens rapport presenterades i februari 2008. Rapporten resulterade i att 

kommunstyrelsen beslutade i maj 2008 att ansvaret för det fortsatta arbetet, utifrån utvärderingsrapporten, 

åvilar omsorgsnämnden och dess förvaltning 

• Under 2008 har en översyn av omsorgsförvaltningens avgiftssystem genomförts. Översynen 

har gjorts för att få ett mer rättvist system för alla. Troligtvis kommer det nya systemet 

att träda i kraft från och med 1 mars 2009. 

• År 2008 har varit första året för en kommunaliserad hemsjukvård. Arbetet har organiserats 

i ett antal geografiska områden och arbetet är i full gång för att utveckla ett väl fungerande 

teamarbete. 

• Under året har byte skett av förvaltningschef och ordförande i omsorgsnämnd. Numera 

finns ett delat ledarskap mellan omsorgschef och biträdande omsorgschef. Ny ordförande 

tillträdde 1 augusti. 

• I Orrefors invigdes ett nytt äldreboende i september, Stallgården har 11 lägenheter. 

• I maj antog omsorgsnämnden ett omfattande besparingsprogram för 2008. Besparingarna 

har inte kunnat realiseras full ut men ändå givet ett resultat som inte hade uppnåtts om inte 

beslut hade fattas. 

• Nybyggnation sker på Strandvägen där 18 nya lägenheter är under byggnation. Dessa är 

inflyttningsklara i mars 2009. Under hösten 2008 har en omfattande planering skett för att 

möta boendets hyresgäster på ett bra sätt. 

• En första mätning av omsorgstyngden har genomförts inom OF-området. Mätningen ligger 

också till grund för resurstilldelning 2009. 

• I samarbete med revisionskonsult har arbetats fram en strategisk plan som kan sammanfattas 

med följande punkter enligt omsorgsnämndens beslut: 

• - att fastställa antalet särskilda boenden till 246. En del av de nya tillkommande lägenheterna 

ersätter sålunda platser med låg standard. 246 lägenheter bedöms täcka behovet 

till 2012 med hänsyn till tillgänglig demografisk data. 

• - att fastställa att 9 nya bostäder i befintliga lokaler i Madesjö iordningsställs för personer 

med demensproblematik. 

• - att personal inom demensomsorg och korttidsboende uteslutande ska arbeta ”inne”. 

Detta för att kontinuitet och rehabilitering ska kunna vara effektiv. 

• - att omsorgs- och individ- o familjenämndens presidier ska verka för att ha överläggningar 

minst två gånger per år för att diskutera gränsdragningsfrågor, samt att i övrigt söka 

samarbets- och utvecklingsformer med andra förvaltningar och organisationer. 

• Omsorgsnämnden har också antagit ett omfattande sparpaket i samband med verksamhetsplan 

2009-2011 En 5 %-ig reducering i alla verksamheter har beslutats. Konsekvensanalyser 

håller på att skrivas och dessa kommer att behandlas under 2009. 

Måluppfyllelse 

Kommunfullmäktige beslutade i december 2008 att anta dokument för mål och vision för 

Nybro kommun vari framgår att omsorgsnämnden fått uppdrag att utforma två effektmål som 

skall vara konkreta, mätbara, accepterade, realistiska och tidsatta. Omsorgsnämnden håller på 

med detta arbete. I avvaktan på det utgår denna punkt. 


En plan för den interna kontrollen för omsorgsnämnden har förelagts nämnden som fastställde 

densamma i februari 2008. 

84


Framtiden 

Omsorgsförvaltningen har ekonomiskt under många år levt på marginalen. Den närmaste 

framtiden ser likartad ut. Oförutsedda händelser kommer fortsättningsvis att prägla verksamheten. 

Omsorgsnämnd och förvaltning har som främsta uppgift att försöka förutse dessa händelser 

och minimera dess verkningar. Ett led i det arbete är den strategiska plan om förvaltningens 

ekonomi som lagts på omsorgsnämndens bord i oktober. Den strategiska planen och 

de budgetbeslut som fattats av omsorgsnämnden i samband med verksamhetsplan 2009-2011 

kommer att vara vägledande och styrande för verksamheten 2009. 

85



Organisation 


Presidium 

Utskott 

Förvaltningschef 

Administration 

Arbetsmarknad 

Barn o familj 

Ekonomi- o rehab enhet 

Integrationsenhet 

Villan 

Familjecentral 

Familjebehandling 

Bygget 

Uppdrag 

• Individ- och familjenämnden ansvarar för socialtjänstens uppgifter inom individ- och 

familjeomsorgens område. 

• Verksamheten styrs övergripande av socialtjänstlagen och omfattas även av åtgärder och 

insatser jämnligt tvångslagarna LVU (Lagen om vård av unga) och LVM (lagen om vård 

av missbrukare). 

I övrigt ingår i nämndens verksamhet: 

• att vara tillstånds- och tillsynsmyndighet enligt alkohollagen och tobakslagen 

• att erbjuda bistånd i form av budgetrådgivning samt skuldsanering enligt skuldsaneringslagen 

samt 

• uppgifter enligt föräldrabalken och 

• handläggning av dödsboanmälningar 


KF beslutade § 92, 2007-06-18 

att ge ”Tankesmedjan” i uppdrag att ytterligare utveckla det tidiga förebyggande arbe-tet, där 

samtliga förvaltningars befintliga resurser personellt och organisatoriskt ställs till förfogande 

att ge barnoch utbildningsnämnden, omsorgsnämnden och individ- och familjenämnden i 

uppdrag att ytterligare utöka samarbetet kring barnoch utbildningsnämndens resursgrupp 

86







Kapitalkostnader 211 188 188 100,0% 190 


NETTOKOSTNAD 55 986 50 924 58 238 114,4% 53 202 

SKATTEMEDEL 54 070 50 924 50 924 100,0% 53 202 

ÅRETS RESULTAT -1 916 0 -7 314 0 


Totalt gör individ- och familjenämnden underskott med 7 314 tkr för år 2008, varav 1 916 tkr 

avser underskott som överflyttats från 2007. De svårigheter nämnden haft att klara den tilldelade 

ramen kan också förklaras av att nämndens nettobudget för år 2008 dessutom minskats i 

förhållande till 2007 års nettobudget med 1 230 tkr. Nämnden har således i utgångsläget haft 

att röra sig med 3 146 tkr mindre än föregående år. Avvikelsen mot ram, 50 924 tkr, kan i övrigt 

till största del hänföras till ökade kostnader för institutionsplaceringar av barn, ungdomar 

och personer med missbruksproblematik. Den ekonomiska situationen hjälps till viss del upp 

av att kostnaderna för ekonomiskt bistånd minskat även detta år. 

Investeringar 

Nämnden uppvisar ett underskott avseende investeringsbudgeten med 145 tkr. Detta beror på 

att inköp av inventarier till ungdomsboende (Villan) bekostats av medel på balanskonto men 

felaktigt bokförts på investeringsbudgeten. Eftersom detta även skett 2007 har nämndens investeringsbudget 

för 2008 felaktigt reducerats med tidigare års underskott. 


Individ- och familjenämnd 105 171 317 185,4% 250 


• Individ- och familjenämndens verksamhet kom under våren och början av sommaren 2008 

att präglas av de diskussioner som blev följden av den ekonomiska situationen. Diskussionerna 

uppmärksammades även på riksplanet. Den ekonomiska situationen fick till följd 

att verksamheten Bygget, som drivits i samarbete med Barn- och utbildningsnämnden och 

Omsorgsnämnden sedan 2004, avvecklades. En viss övrig reducering av tjänster kom även 

att ske samtidigt som vikariat avslutades. 

• I januari flyttade HVB-hemmet Rydénska villan till Madesjö och bytte namn till Villa 

Madesjö. 

• Under hösten 2007 skrev Nybro kommun avtal med Länsstyrelsen om mottagande av 50 

flyktingar/år i tre år samt avtal med Migrationsverket om mottagande av fem ensam-kom- 

87


mande flyktingbarn under 2008. Mottagande har under 2008 skett enligt de upprätta-de 

avtalen. 

• Individ- och familjenämnden har under året tillsammans med övriga kommuner i södra 

länsdelen påbörjat samarbete med landstinget om inrättande av Beroendeenhet för förstärkta 

insatser för personer med alkohol- och drogmissbruk. 

• Tillsammans med samma kommuner har individ- och familjenämnden under året även 

kunnat starta verksamheten Alternativ till våld – ATV (Vingen), som i första hand riktar 

sig till kvinnor, barn och män som utsätts för våld i hemmet. Verksamheten riktar sig även 

till förövarna. Båda sistnämnda verksamheter stöds inledningsvis av statsbidrag. 

• Individ- och familjenämnden har under året påbörjat ett samarbete med Emmaboda och 

Torsås kommuner om en gemensam alkoholhandläggare. Kostnadsfördelning sker med 

ledning av kommunernas invånarantal. Det lyckade samarbetet har även resulterat i att de 

tre kommunerna inlett diskussioner kring ett utvidgat samarbete inom individ- och familjeomsorgen. 

• Samarbetet inom ramen för Tankesmedjan har upphört. 

Inriktnings- och effektmål 2008 

Ett övergripande visions- och målarbete har påbörjats i Nybro kommun och kommer att resultera 

i inriktnings- och effektmål, som är kopplade till kommunens övergripande vision och 

mål. 


Förvaltningen genomförde en medarbetarenkät för samtliga medarbetare. Samverkansmöten 

mellan ledningsgruppen och de fackliga organisationerna genomförs varje månad. Arbetsplatsträffar 

för samtliga arbetsgrupper är obligatoriska samt fyra möten/år med all personal. 

Framtiden 

Individ- och familjenämnden står inför en svår ekonomisk situation. 2008 års stora underskott 

indikerar att det kan finnas anledning att fortsatt se över nämndens verksamhet och dess kostnader. 

Samtidigt har samhället i stort gått in i en lågkonjunktur. Varsel och avveckling har 

präglat de senaste månaderna. Många personer kommer sannolikt att bli arbetslösa och efter 

hand kommer ersättningar från arbetslöshetskassorna att utebli. Samtidigt bidrar lågkonjunkturen 

till att det blir svårare för personer, som redan sedan tidigare stått utanför arbetsmarknaden, 

att få vikariat eller praktikanställningar. Erfarenheten visar att det i sådant läge är betydelsefullt 

att hålla uppe bemanningen för att inte tappa kontrollen över kostnadsutvecklingen. 

Vi måste trots detta räkna med att kostnaderna för ekonomiskt bistånd kommer att öka under 

2009. Hur mycket går för närvarande inte att säga. 

Samhällssituationen i stort kan även komma att ha påverkan på behovet av insatser inom 

barnoch familjeverksamheten, och således påverka möjligheterna att sänka kostnader. 

I syfte att sänka kostnader och höja eller bevara kvaliteten på givna insatser kommer nämnden 

att påbörja eller fortsätta inledda samtal om fördjupad samverkan såväl med andra nämnder 

och förvaltningar inom kommunen som med andra kommuner. 

Under 2009 kommer redan beslutat samarbete med Landstingets psykiatri att inledas inom 

ramen för projektet Unga/vuxna. Verksamheten kommer att vara förlagd till Familjecentrum. 

88



Uppdrag 

Uppdrag 

Fullgörande, uppföljning och utvärdering av kommunens förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, 

förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola samt vuxenutbildning för 

utvecklingsstörda (grundläggande särvux och gymnasial särvux) 

samt tillsynsansvar över enskild förskoleverksamhet. 


• Genomföra strukturella förändringar inom verksamhetsområdet på grund av ändrade förutsättningar. 

• Utöka samarbetet kring resursgruppen tillsammans med omsorgs- och individ- o familjenämnden. 

• Minska antalet barn i förskolegrupperna samt öka personaltätheten 

• Utveckla det tidiga förebyggandearbetet. 

Organisation 


Barn- och utbildningsförvaltning 

Resursgrupp 

Verksamhetsområdet 

Gymnasieskola 



Paradiset 


Hanemåla 


Madesjö 







NETTOKOSTNAD 356 597 350 686 360 082 102,7% 338 611 

SKATTEMEDEL 351 707 350 686 350 686 100,0% 338 611 

ÅRETS RESULTAT -4 890 0 -9 396 102,7% 0 

89



Den största avvikelsen avser personalkostnader i två av grundskoleområdena. Under året har 

stora besparingar genomförts, vilket visat sig under senare delen av året och som fortsätter 

under 2009. De interkommunala intäkterna och kostnaderna är svårare att påverka. Årets avvikelse 

var negativ och uppgick till cirka 2 mkr. 

I den negativa budgetavvikelsen ingår även uppkommen effekt av att det har varit obalans 

mellan tekniska nämndens intäktsbudget och barnoch utbildningsnämndens kostnadsbudget 

med knappt 1 mnkr. Motsvarande effekt har uppkommit gentemot AB Nybro Brunn med 1,4 

mnkr. 


• Förskoleutbyggnad i Madesjö verksamhetsområde genom tillskott av en paviljong som 

flyttats från Örsjö skola till Madesjö förskola 

• Samarbetsavtal mellan Nybro kommun och Kalmar Gymnasieförbund om intagning till 

gymnasieskolan 

• Start av integrationsverksamheten Gnistan 

• Personalreduceringsåtgärder genomförs 

• Gymnasieskolans framtid ”Vision 2015” aktualiseras 

• Avveckling av verksamheten vid Bygget 

• Arbete inleds med reviderad förskole- och skolplan 

• Förändrad inriktning avseende Hanemålaskolans ombyggnad 

• Samverkan Sydost – kommuner i samverkan kring gymnasiefrågor 

• Försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning från hösten 2008 


Barn- och utbildningsnämnden har utifrån verksamhetsområdenas redovisade resultat fastställt 

inriktningsmål för perioden 2008-2010 (§ 93, 2007-11-28). Verksamhetsområdena har 

fastställt effektmål till respektive områdes inriktningsmål. Uppföljning sker kontinuerligt 

enligt fastställd tidplan. Resultat och måluppfyllelse redovisas dessutom i dokumentet ”Kvalitetsredovisning 

för Barn- och utbildningsnämnden” (se www.nybro.se). 

Intern kontroll 2008 

Barn- och utbildningsnämnden har en internkontrollplan för uppföljning av olika processer 

i verksamheten med beskrivning av vad som ska kontrolleras, när, hur ofta och till vem 

rapportering ska ske. Samtliga granskningskontroller har genomförts och avrapporterats till 

nämnden. Granskningen har omfattat kontrollområdena: skyddad identitet, delegation, budget 

i balans, mobbing, barnomsorg och anställning. 

Framtiden 

• Byggstart av Hanemålaskolan 

• Fortsatt anpassning av organisationen till minskade elevantal 

• Reviderad förskole- och skolplan 

90


• Proposition med avisering om införande av barnomsorgspeng och allmän förskola även 

för treåringar 

• Strukturella förändringar - uppdrag 

• Reformer inom det skolpolitiska området 

• Ny skolplan förväntas träda ikraft 2011 

• Obligatoriska nationella prov i år 3, 6 och 9 

• Förberedelser inför ny gymnasiereform 

91


Överförmyndarnämnd i samverkan 

Nybro, Emmaboda, Torsås, samt Uppvidinge kommuner 

Organisation 

Ordförande: Kristian Lundh (s), Nybro kommun 

vice ordförande: Ulla-Stina Sandgren (c), Nybro kommun 

Verkställande tjänstemän: 

Anette Arbman, ekonomichef 

Ann-Katrin Berisson (Nybro och Torsås) 

Marita Haraldsson (Emmaboda och Uppvidinge) 

Uppdrag 

Nybro, Emmaboda, Torsås och Uppvidinge kommuner har fr o m 2007-01-01 en gemensam 

nämnd för samverkan kring överförmyndarfrågor. Värdkommun är Nybro och nämnden ingår 

således i Nybro kommuns organisation. 

Överförmyndarnämndens uppgifter 

Överförmyndarnämnden skall enligt föräldrabalken och förmynderskapsförordningen utöva 

tillsyn över förmyndares, gode mäns och förvaltares verksamhet. Vid tillsynen skall särskilt 

tillses att den enskildes tillgångar används för hans eller hennes nytta och att tillgångarna i 

övrigt är placerade så att tillräcklig trygghet finns för deras bestånd och ger skälig avkastning. 

Avsikten med tillsynen är att ge en garanti mot rättsförluster. Det kan avse underåriga, personer 

som på grund av hög ålder, sjukdom, psykisk störning eller andra funktionshinder inte kan 

tillvarata sina intressen. Årligen fastställs storleken av gode mannens och förvaltarens arvode, 

som i många fall betalas av huvudmannens tillgångar. I de fall huvudmannens tillgångar eller 

inkomster understiger 2,65 basbelopp, betalas arvodet av kommunen. Tillsynen över nämndens 

verksamhet utövas av Länsstyrelsen. 


Det gemensamma kontoret för handläggningen har haft en budget för 2008 på 1 221 tkr, 

beroende på ett överskott på 21 tkr att jämföra med den ursprungliga budgeten på 1 200 tkr. 

Bokslutet visade ett utfall på 1 242 tkr. 

Nybro kommun har haft en kostnad på 560 tkr för kontor samt 686 tkr för arvoden. Emmaboda 

har haft en kostnad på 246 tkr samt 254 tkr. Torsås har haft en kostnad på 186 tkr samt 282 

tkr. Uppvidinge har haft en kostnad på 248 tkr samt 147.0 tkr. 

Kostnad för arvode är svår att budgetera beroende på att det är huvudmannens inkomster och 

tillgångar som avgör om huvudmannen eller kommunen ska betala arvodet. Under året tillkommer 

alltid ytterligare arvoden om exempelvis någon huvudman avlider eller om ett förordnande 

avslutas, eftersom slutredovisning då lämnas. 

92



Nämnden (som är en obligatorisk nämnd) har bildats i syfte att säkra kompetens och rättssäkerhet. 

Eftersom myndigheten är liten kan en professionell handläggning ske endast genom 

samverkan kommuner emellan. Under året har handläggarna deltagit i utbildningar och informationsmöten 

gällande ny lagstiftning. Antalet ärenden (gode män, förvaltare och förmyndare) 

uppgick till 222 i Nybro, 106 i Emmaboda, 76 i Torsås, och 77 i Uppvidinge. 

Utbildning riktad främst till nya ställföreträdare har genomförts under hösten. Vid möte med 

andra överförmyndare har gemensamt beslutats att sträva efter att storleken på ”normalarvoden” 

skall vara likvärdig i kommunerna. Detta kan innebära att vissa kommuner får ökade 

kostnader mot tidigare år. 


Överförmyndarnämnden i samverkan lämnar följande tjänstegarantier för verksamheten: 

• Sammanträdestider 2008 samt protokoll finns på hemsidan och kommer även fortsättningsvis 

att läggas ut efter varje sammanträde. 

• Oavsett hur förfrågan inkommit svarar handläggarna senast efter fem arbetsdagar. Om 

ärendet kräver längre handläggningstid bekräftas mottagandet, inom samma tid, med uppgift 

om vem som handlägger ärendet. 

• Erbjudande om en tid för besök inom tio arbetsdagar. 

• Vid minst ett tillfälle per år genomförs aktuell information eller utbildning för alla ställföreträdare. 

Framtiden 

• Antalet förordnande ökar i alla kommuner och därav behovet av nya ställföreträdare. 

• Beslut har tagits i Nybro kommun om att ta emot fem ensamkommande flyktingbarn, vilket 

kräver en hel del handläggning och administration som tidigare inte har funnits. 

• Arvoden kan bli något högre eftersom beräkningen görs utifrån basbeloppet och detta har 

ökat markant för 2009. 

• Handläggarna utbildas årligen avseende nya lagar och riktlinjer. Länsträffar för överförmyndare 

sker vår och höst. 

• Under våren erbjuds samtliga nya ställföreträdare utbildning i Oskarshamn och övriga får 

erbjudande i mån av plats. Under november månad kommer informationsmöte att anordnas 

i respektive kommun för samtliga ställföreträdare. Då kommer föreläsare att bjudas in 

i aktuellt ämne. 

93

Ordlista 

Ordlista 

Resultaträkning - hämtas från kommunens redovisning och visar i sammandrag kommunens 

samtliga intäkter och kostnader under året. I en resultaträkning ser man hur resultatet har uppkommit. 

Intäkter minus kostnader ger resultatet. 

Balansräkning - visar kommunens ekonomiska ställning sista dagen på året. Balansräkningen 

består av två sidor, en tillgångssida och en skuldsida. På tillgångssidan finns kommunens 

redovisade tillgångar, t ex likvida medel, bankmedel, fordringar, fastigheter, maskiner och 

inventarier. På skuldsidan finns poster som banklån, leverantörsskulder, checkkrediter m m. 

På skuldsidan finns även kommunens eget kapital. 

Kassaflödesanalys - är en redovisning av hur verksamheten har finansierats och hur kapitalet 

har använts under året. 

Anläggningstillgång - är tillgångar som är avsedda för stadigvarande bruk, t ex fastigheter, 

byggnader, maskiner, inventarier och aktier. 

Omsättningstillgång - är andra tillgångar än anläggningstillgångar och där avsikten med 

innehavet är att omsätta dem inom ett år, t ex varulager, fordringar, kortfristiga placeringar, 

kassa och bank. 

Eget kapital - är skillnaden mellan tillgångar och skulder. Det egna kapitalet förändras 

genom kommunens resultat. Ett överskott ökar det egna kapitalet, ett underskott minskar det 

egna kapitalet. 

Långfristiga skulder - skulder som förfaller till betalning senare än om 1 år, t.ex. reverslån. 

Kortfristiga skulder - skulder som förfaller tillbetalning på kortare tid än ett år, t.ex. leverantörsskulder. 

Avsättning - är en speciell post i balansräkningen, som skiljer sig från skulderna genom att 

de på bokslutsdagen ska vara säkra eller sannolika till sin existens och höra till det gångna 

räkenskapsåret eller tidigare räkenskapsår, samt ovissa till belopp och/ eller tidpunkt när de 

ska betalas. Avsättning kan t ex vara pensionsskulder. 

Soliditet - är ett ekonomiskt nyckeltal som beskriver förhållandet mellan det egna kapitalet 

och det totala kapitalet. Man kan också se det som hur stor andel av tillgångarna som inte 

motsvaras av skulder. Soliditet beskrivs som betalningsförmåga på lång sikt. Soliditeten påverkas 

av resultat och finansiering. Så länge det egna kapitalet växer i förhållande till skulderna 

så förbättras soliditeten kontinuerligt. Nyckeltalet visar hur stor andel av tillgångarna som 

är finansierade med egna medel. 

Likviditet - visar betalningsförmågan på kort sikt. 

Nettokostnadsandel - verksamhetens nettokostnader i förhållande till skatteintäkterna och 

generella statsbidrag. 

Rörelsekapital - nettot mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. 

Självfinansieringsgrad av nettoinvesteringar - beskriver hur stor del av intäkterna som blir 

kvar att finansiera nettoinvesteringarna med. 

94

Ordlista 

Verksamheternas självfinansieringsgrad - visar hur stor del av kostnaderna som finansieras 

av avgifter, hyror och specialdestinerade statsbidrag. 

Avskrivning - ett redovisningsbegrepp som innebär att anskaffningsutgiften för en tillgång 

inte kostnadsförs direkt utan periodiseras, d.v.s. fördelas på så flera år som motsvarar den 

beräknade ekonomiska livslängden. Exempel på tillgångar som skrivs av är inventarier, markanläggningar 

och byggnader. Den årliga avskrivningen ska motsvara tillgångens värdeminskning. 

Detta kallas planenlig avskrivning. 

Inriktningsmål - visar den önskvärda inriktningen av verksamheten. Går inte att mäta direkt. 

Effektmål - visar i vilken utsträckning verksamheten utvecklas enligt den önskvärda inriktningen. 

Ska vara mätbart. 

95

100

101

102

103

104

Bokslut 2008 - Nybro kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?