21.06.2014 Views

Bokslut 2008 - Nybro kommun

Bokslut 2008 - Nybro kommun

Bokslut 2008 - Nybro kommun

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Årsredovisning <strong>2008</strong><br />

Kommunfullmäktige 2009-04-27<br />

1


Innehållsförteckning<br />

KS ordförande har ordet<br />

Sammanställd redovisning<br />

Förvaltningsberättelse<br />

Omvärldsanalys<br />

Avstämning övergripande mål<br />

Finansiell analys - RK-modellen<br />

Sammanfattande kommentar till finansiella analysen<br />

Personalredovisning<br />

Finansiella rapporter<br />

Resultaträkning<br />

Balansräkning<br />

Kassaflödesanalys<br />

Nothänvisningar<br />

Resultaträkning VA<br />

Balansräkning VA<br />

Redovisningsprinciper<br />

Nämndsredovisning<br />

Kommunstyrelsen<br />

Teknisk nämnd<br />

Vatten och avlopp<br />

Samhällsbyggnadsnämnd<br />

Kultur- och fritidsnämnd<br />

Omsorgsnämnd<br />

Individ- och familjenämnd<br />

Barn- och utbildningsnämnd<br />

Överförmyndarnämnd<br />

Ordlista<br />

Revisionsberättelser och granskningsrapporter<br />

Sidan<br />

4<br />

5<br />

13<br />

13<br />

18<br />

22<br />

23<br />

37<br />

45<br />

45<br />

46<br />

48<br />

49<br />

58<br />

59<br />

60<br />

62<br />

62<br />

67<br />

71<br />

74<br />

78<br />

81<br />

86<br />

89<br />

92<br />

94<br />

96<br />

3


Kommunstyrelsens ordförande har ordet<br />

Kommunstyrelsens ordförande har ordet<br />

<strong>2008</strong> – Kontrasternas år med snabba, oväntade och komplicerade förändringar<br />

Årsberättelsen över 2007 års verksamhet dominerades av glädjen över den goda utvecklingen<br />

inom näringslivets och arbetsmarknadens områden.<br />

En viss oro framfördes över underskotten i flera av vår <strong>kommun</strong>s verksamheter. Insikten om<br />

betydelsen av att vidta åtgärder för att stärka ekonomin tydliggjordes. Detta följdes av konkret<br />

handling redan under första halvåret <strong>2008</strong>. Vid septembersammanträdet beslutade <strong>kommun</strong>fullmäktige<br />

om att verkställa förvaltningsövergripande kostnadsnedskärningar på sammanlagt<br />

20 000 000 kronor.<br />

Första delen av <strong>2008</strong> kännetecknades för övrigt av fortsatt god utveckling med stora investeringar<br />

i infrastruktur, näringsliv och <strong>kommun</strong>ala nyttigheter. Framtidsoptimismen var intakt<br />

och konjunkturerna stabila när finanskrisen och marknadens efterfrågeras slog igenom med en<br />

kraft av sällan skådat slag.<br />

Industri<strong>kommun</strong>en <strong>Nybro</strong> upplevde den största varselvågen någonsin. Flera hundra människor<br />

drabbades under hösten av arbetslösheten och dess konsekvenser.<br />

Den dramatiska förändringen inom den tillverkande industrin och den ökande arbetslösheten<br />

får naturligtvis följder för den <strong>kommun</strong>ala ekonomin genom att inkomsterna minskar.<br />

För att lämna märkbara bidrag till den arbetsmarknadsaktivitet, som stimuleras av rejäla investeringar,<br />

har vår <strong>kommun</strong> fattat beslut om nybyggnation av skola i Hanemåla samt om- och<br />

tillbyggnad av simhallen. Detta är investeringar som uppgår till över 100 000 000 kronor.<br />

Kommunstyrelsen följer med stor uppmärksamhet utvecklingen på arbetsmarknadens och<br />

ekonomins område för att kunna vidta åtgärder som balanserar konsekvenserna av minskade<br />

skatteinkomster. Samtidigt är det viktigt att vardagsrationaliseringsåtgärder och möjlig återhållsamhet<br />

präglar vår inställning och utförandet av vår <strong>kommun</strong>s uppgifter.<br />

Trots många dystra händelser, genom uppsägningar och nedläggningar, har också många företag<br />

i vår <strong>kommun</strong> gjort stora framtidsinvesteringar, som tagits i bruk under året. Investeringar,<br />

som stärker den framtida konkurrenskraften och som kan få viktiga hävstångseffekter när konjunkturen<br />

vänder.<br />

På vägen till ett bättre arbetsmarknadsläge och en stabilare ekonomi är det mycket viktigt att<br />

politiker och medarbetare i vår <strong>kommun</strong> fortsätter att ställa ett starkt engagemang till förfogande<br />

för människornas och samhällets bästa. Genom att samverka med föreningsliv och<br />

näringsliv kan vi bibehålla och stärka den tillit mellan människor, som är en viktig faktor i den<br />

goda samhällsutveckling som vi eftersträvar och har ett stort ansvar för.<br />

Jag vill till sist tacka förtroendevalda och medarbetare för stort engagemang och väl utfört<br />

arbete under det gångna året.<br />

Markus Lund<br />

Kommunstyrelsens ordförande<br />

4


Sammanställd redovisning<br />

Sammanställd redovisning<br />

<strong>Nybro</strong> <strong>kommun</strong> presenterar årsredovisning för <strong>kommun</strong>koncernen.<br />

Enligt Kommunallagen 8 kap 17 § ska årsredovisningen omfatta också sådan <strong>kommun</strong>al verksamhet<br />

som bedrivs i form av aktiebolag, stiftelse, ekonomisk förening eller handelsbolag.<br />

Avgränsning<br />

I den <strong>kommun</strong>ala koncernen ingår helägda företag. För att ingå i koncernredovisningen ska<br />

<strong>kommun</strong>en ha betydande inflytande. Koncernen <strong>Nybro</strong> <strong>kommun</strong> består av ett helägt aktiebolag,<br />

med två helägda dotterbolag och ett dotterdotterbolag.<br />

Koncernredovisningen har upprättats enligt proportionell konsolideringsmetod. Eliminering<br />

har gjorts för interna mellanhavanden. AB <strong>Nybro</strong> Brunn koncernen har konsoliderats i sin<br />

helhet.<br />

<strong>Nybro</strong> <strong>kommun</strong><br />

AB <strong>Nybro</strong> Brunn<br />

<strong>Nybro</strong> Elnät AB<br />

<strong>Nybro</strong> Bostads AB<br />

<strong>Nybro</strong> Energi AB<br />

Kommunen har mindre ägarandelar i följande organisationer:<br />

Kalmar läns Trafik AB<br />

Kalmar läns pensionskapital förvaltning AB<br />

Glasriket Turism AB<br />

Kommunaktiebolaget<br />

HSB Kalmar län<br />

Kommuninvest<br />

AB <strong>Nybro</strong> Brunn<br />

AB <strong>Nybro</strong> Brunn skall verka för en god samhällsutveckling i alla avseenden. Detta skall ske<br />

inom den <strong>kommun</strong>ala bolagskoncernen tillsammans med vår <strong>kommun</strong>s förvaltningar samt<br />

organisationer och näringsliv i regionen.<br />

Allmänt om verksamheten<br />

<strong>Nybro</strong> Brunn erbjuder kompetensutveckling och vuxenutbildning inom regionen, med inriktning<br />

på grundläggande och gymnasial vuxenutbildning, påbyggnadsutbildningar, kvalificerade<br />

yrkesutbildningar och uppdragsutbildningar inom ex.vis Trä, Glas och Trafik/transport. Bolaget<br />

driver även utvecklingsprojekt i samarbete med både offentlig förvaltning och näringsliv.<br />

<strong>Nybro</strong> Brunn ansvarar för <strong>kommun</strong>ens näringslivsarbete och deltar aktivt i arbete med utveckling,<br />

tillväxt och trygghet i regionen. Bolaget skall vara en drivande kraft i ett arbete där<br />

5


Sammanställd redovisning<br />

näringsliv, <strong>kommun</strong>, utbildningsväsende och andra intressenter möts, efterfrågar, skapar och<br />

utväxlar utvecklingsresurser.<br />

Väsentliga händelser under året<br />

Under <strong>2008</strong> har helt nya verksamhetsområden kopplade till kompetensutveckling implementerats<br />

i bolaget.<br />

Bolaget övertar driften av <strong>kommun</strong>ens vuxenutbildning inom bl a kärnämnen och vård/omsorg.<br />

I denna ingår även ansvaret för <strong>kommun</strong>ens undervisning i svenska för invandrare och<br />

Flyktingmottagning. Dessutom övertar bolaget driften av yrkesutbildning på gymnasie och<br />

påbyggnadsnivå inom glas- och trä.<br />

Därutöver har flertalet uppdragsutbildningar inom dessa områden utförts.<br />

Under året har bolaget fortsatt arbetet med att bygga upp Svenska Trafik och Transport Akademin,<br />

SVETRAK, med utbildning av trafiklärare, förare av tunga fordon och truckförare.<br />

Grundstenar är en säker och miljövänlig trafikmiljö. Som ett led i detta har under året en lastbils-<br />

och buss-simulator beställts för installation våren 2009. Sommaren <strong>2008</strong> examinerades<br />

första kullen Trafiklärare, samtliga fick arbete direkt.<br />

I samarbete med Samordningsförbundet har bolaget under <strong>2008</strong>, mycket framgångsrikt, byggt<br />

upp NET Rehab, ett tvåårigt projekt i samarbete med <strong>Nybro</strong>, Emmaboda och Torsås <strong>kommun</strong>er.<br />

Medverkande parter är även Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Landstinget samt<br />

Omsorgs-, Individ- och familjeförvaltningen i <strong>Nybro</strong>. Ett av projektets syfte är att genom<br />

olika insatser föra individer närmare arbetsmarknaden.<br />

I övrigt har bolaget bedrivit ett antal utvecklingsprojekt i samarbete med både näringslivet och<br />

offentlig förvaltning Ett exempel på samarbete är ett kompetensutvecklingsprojekt tillsammans<br />

med Orrefors Kosta Boda AB.<br />

Ovan beskrivna nya verksamhetsområden har renderat i nya arbetsformer och ny organisationsstruktur<br />

i bolaget. Ett stort antal medarbetare följde med när gymnasie- och vuxenutbildningar<br />

fördes över till bolaget från <strong>kommun</strong>ens förvaltning, samtidigt som ett antal nya<br />

kompetenser och nyckelpersoner knutits till verksamheten.<br />

I anslutning till övertagande av verksamheten vid Riksglasskolan i Orrefors, förvärvades under<br />

hösten fastigheten där verksamheten bedrivs, Tikaskruv 9:7.<br />

<strong>Nybro</strong> Bostads AB<br />

<strong>Nybro</strong> Bostads AB bygger, äger och förvaltar bostäder i <strong>Nybro</strong> <strong>kommun</strong>. Uppgiften är att<br />

kunna erbjuda bra och miljövänliga bostäder till rimliga kostnader.<br />

Antal förvaltade objekt <strong>2008</strong> 2007 2006 2005<br />

Bostadslägenheter 1 954 1 933 1 926 1 973<br />

Lokaler 378 358 357 183<br />

Garage 365 365 296 293<br />

P-platser 973 967 803 633<br />

Summa 3 670 3 623 3 382 3 082<br />

6


Sammanställd redovisning<br />

I årets hyresförhandling träffades en ettårig överenskommelse med Hyresgästföreningen<br />

Småland-Blekinge. Den innebär att samtliga lägenheter höjs med i snitt 3,66 %, vilket motsvarar<br />

27 kr/m² och år. Efter detta uppgår den genomsnittliga hyran för bostäder till 769 kr/m²,<br />

vilket innebär att en normaltrea på 75 m² kostar 4 806 kr/månad.<br />

Årets investeringar har uppgått till 26,6 mnkr. Det största projektet är ombyggnad av ett hus<br />

på<br />

fastigheten Tikaskruv 1:80 (Stallgården) till ett äldreboende med totalt 11 lägenheter.<br />

I Folktandvårdens gamla lokaler i kv Jupiter vid biblioteket har tillskapats 22 smålägenheter,<br />

lämpliga för studenter och ensamstående. Ett miljöhus på fastigheten Jupiter 9 har byggts till<br />

på grund av det ökade antalet hyresgäster.<br />

Kostnaden för reparation och underhåll uppgår till 29,9 (26,9) mnkr, vilket innebär 210 kr/m².<br />

Det är en ökning från förra året med 3 mnkr, det är en nivå som klart överstiger branschens<br />

nyckeltal. I årets kostnader ligger 5 mnkr som avser byte av tak och PCB-sanering på fastigheten<br />

Tikaskruv 1:80 i Orrefors. Budgeten för 2009 är på 22,5 mnkr, när det gäller reparationer<br />

och underhåll.<br />

Stambyte och ombyggnad av 40 lägenheter i fastigheten Jupiter 9 påbörjades under hösten<br />

<strong>2008</strong>. Även fasaden och balkongerna ska renoveras på fastigheten. I samband med detta har<br />

styrelsen beslutat om en påbyggnad av två våningar, vilket tillskapar sex nya lägenheter i centralt<br />

läge med vidunderlig utsikt över staden. Vuxenskolan har flyttat från sina lokaler i fastigheten<br />

under <strong>2008</strong>, och där byggs tre nya lägenheter. Hela projektet är kostnadsberäknat till ca<br />

40 mnkr och färdigställs under hösten 2009.<br />

Hyresbortfallet för outhyrda lägenheter har ökat mot föregående år och uppgår till 1 839 tkr<br />

(1 643 tkr), vilket motsvarar 2,0 % (1,9 %) av bruttohyran eller 14,7 kr/m² (13,2 kr/m²).<br />

Trots att <strong>Nybro</strong> <strong>kommun</strong> drabbats av många varsel på arbetsmarknaden under hösten <strong>2008</strong>,<br />

ligger uthyrningsgraden kvar på en hög nivå. En något svagare efterfrågan av lägenheter i<br />

centralorten har märkts i slutet av året. De lägenheter som har varit svårast att hyra ut är de<br />

nyproducerade smålägenheterna i fastigheten Jupiter 9 (f.d. Folktandvården. Den bland våra<br />

småorterna som har flest lediga lägenheter är Orrefors, där det fanns 11 lediga lägenheter vid<br />

årsskiftet.<br />

Under de första månaderna 2009 har läget förbättrats i Orrefors och den första mars var nio<br />

lägenheter lediga. I centralorten har uthyrningsläget försämrats marginellt sedan årsskiftet.<br />

Vakansgrad antalet lägenheter 31/12<br />

%<br />

1,8<br />

1,6<br />

1,4<br />

1,2<br />

1<br />

0,8<br />

0,6<br />

0,4<br />

0,2<br />

0<br />

2003 2004 2005 2006 2007 <strong>2008</strong><br />

7


Sammanställd redovisning<br />

<strong>Nybro</strong> Elnät AB<br />

Syftet är att äga elnätsanläggningar och främja distribution av el jämte handel från förråd.<br />

Bolaget är verksamt inom <strong>Nybro</strong> tätort med kringliggande landsbygd inom ett område av<br />

ca 5 km radie och inom Alsterbro-området, beläget i <strong>kommun</strong>ens norra del samt ett mindre<br />

område beläget i Kalmar <strong>kommun</strong>.<br />

Den totala energiomsättningen i nätverksamheten uppgick till 168 709 MWh (176 576 MWh<br />

2007) vilket motsvarar en minskning med 4,4% vid jämförelse med 2007. Det maximala effektuttaget<br />

uppgick till 35 262 kW (35 779 kW 2007). Vid verksamhetsårets slut var 23 högspänningskunder<br />

(22 st 2007) och 8 008 st lågspänningskunder (7 996 st 2007) anslutna till elnätet.<br />

<strong>Nybro</strong> Elnät AB har under <strong>2008</strong> avslutat arbetet med att montera automatisk insamlingsutrustning<br />

för mätvärden hos våra kunder. Det innebär att preliminär fakturering har upphört och<br />

kunderna blir fakturerade efter faktisk förbrukning.<br />

Som en tydlig konsekvens av debitering enligt faktisk förbrukning och därmed en enklare och<br />

mer förstålig faktura till våra kunder har kundsamtalen till vår kundtjänst markant minskat.<br />

Bolagets strategi att vidmakthålla och utveckla en god standard på elanläggningar samt<br />

kontinuerligt vidareutbilda personalen, fortsätter enligt plan. På så sätt minimeras riskerna att<br />

drabbas av driftsavbrott.<br />

<strong>Nybro</strong> Energi AB<br />

Målet för verksamheten är att bedriva distribution av värme (fjärrvärme). Syftet är att<br />

enligt god ekonomisk och teknisk praxis effektivt utnyttja resurserna till att främja en<br />

god energiförsörjning. Verksamheten bedrivs inom <strong>Nybro</strong> <strong>kommun</strong>.<br />

Den totala energiomsättningen av fjärrvärmen uppgick till 91 184 MWh (90 510 MWh 2007)<br />

vilket motsvarar en ökning med 0,7 %. Vid årets slut var antalet värmekunder 994 st (948 st<br />

2007).<br />

Under <strong>2008</strong> har ett nytt värmeverk och sammanhängande fjärrvärmenät tagits i bruk i Orrefors.<br />

I centrala <strong>Nybro</strong> pågår arbetet med att förtäta befintligt fjärrvärmenät.<br />

Satsningar görs för att bygga ut nätet till västra industriområdet. Vår ambition är att fjärrvärmen<br />

skall vara ett konkurrenskraftigt alternativ även för tillverkningsindustrin i <strong>Nybro</strong>.<br />

Under 2009 planerar <strong>Nybro</strong> Energi AB att uppföra en oljereservpanna om 4 MW. Pannan är<br />

ett komplement till våra övriga reservpannor.<br />

Arbetet med att planera för byggnation av ett eget kraftvärmeverk, driftklart senast halvårsskiftet<br />

2015, fortskrider enligt plan.<br />

Antal anställda i koncernen <strong>2008</strong> 2007 2006 2005<br />

Kommunen 1 806 1 817 1 761 1 803<br />

AB <strong>Nybro</strong> Brunn 46 0 0 0<br />

<strong>Nybro</strong> Elnät AB 22 24 25 25<br />

<strong>Nybro</strong> Bostad AB 36 36 33 33<br />

Summa 1 910 1 877 1 819 1 861<br />

8


Sammanställd redovisning<br />

Årets resultat <strong>2008</strong> 2007 2006 2005<br />

Kommunen -12 674 3 679 21 914 14 610<br />

AB <strong>Nybro</strong> Brunn -1 963 -2 067 -2 516 -2 446<br />

<strong>Nybro</strong> Elnät AB 5 818 6 369 1 245 8 347<br />

<strong>Nybro</strong> Bostad AB 120 2 398 2 213 6 594<br />

Nyckeltal <strong>2008</strong> 2007 2006 2005<br />

Nettokostnadsandel 88,8 87,6 84,6 83,2<br />

Soliditet % 29,7 32,0 34,9 35,0<br />

Rörelsekapital tkr -24 467 -55 673 -80 978 -44 773<br />

Balanslikviditet % 86,5 73,8 62,5 77,8<br />

Definition av nyckeltal:<br />

Nettokostnadsandel: Verksamhetens nettokostnader exkl. avskrivningar och intjänade pensioner<br />

(inkl. löneskatt) i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag.<br />

Soliditet: Eget kapital i förhållande till totala tillgångar.<br />

Rörelsekapital: Nettot mellan omsättningstillgångar och de kortfristiga skulder.<br />

Balanslikviditet: Omsättningstillgångar i förhållande till kortfristiga skulder.<br />

9


Sammanställd redovisning<br />

Resultaträkning sammanställd redovisning <strong>2008</strong><br />

<strong>Bokslut</strong> <strong>Bokslut</strong><br />

<strong>2008</strong><br />

2007<br />

Verksamhetens intäkter 359 547 366 802<br />

Verksamhetens kostnader -1 144 197 -1 095 009<br />

Avskrivningar -71 758 -65 651<br />

VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER -856 408 -793 858<br />

Skatteintäkter 682 485 641 928<br />

Generella statsbidrag 201 132 188 880<br />

Finansiella intäkter 1 393 5 603<br />

Finansiella kostnader -40 180 -29 796<br />

RESULTAT EFTER SKATTEINTÄKTER<br />

OCH FINANSNETTO -11 578 12 757<br />

Uppskjuten skattekostnad 664 0<br />

Aktuell skattekostnad -154 -2 378<br />

FÖRÄNDRING AV EGET KAPITAL -11 068 10 379<br />

10


Sammanställd redovisning<br />

Balansräkning sammanställd redovisning <strong>2008</strong><br />

<strong>Bokslut</strong><br />

<strong>2008</strong><br />

<strong>Bokslut</strong><br />

2007<br />

TILLGÅNGAR<br />

Anläggningstillgångar<br />

Materiella anläggningstillgångar<br />

Byggnader, mark och anläggningar 1 259 819 1 183 070<br />

Inventarier 166 218 150 664<br />

Finansiella anläggningstillgångar<br />

Värdepapper, andelar o bostadsrätter 1 395 1 423<br />

Långfristiga fordringar 362 423<br />

Summa anläggningstillgångar 1 427 794 1 335 580<br />

Omsättningstillgångar<br />

Förråd 3 912 4 713<br />

Kortfristiga fordringar 64 979 68 190<br />

Placerade pensionsmedel 43 171 44 945<br />

Likvida medel 44 642 34 292<br />

Summa omsättningstillgångar 156 704 152 140<br />

SUMMA TILLGÅNGAR 1 584 498 1 487 720<br />

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR O SKULDER<br />

Eget kapital<br />

Eget kapital 482 165 468 570<br />

Förändring av eget kapital (årets resultat) -11 068 10 379<br />

Summa eget kapital 471 096 478 949<br />

Avsättningar<br />

Avsättningar för pensioner 22 005 25 278<br />

Avsättning för uppskjuten skatt 20 322 20 990<br />

Summa avsättningar 42 327 46 268<br />

Skulder<br />

Långfristiga skulder 889 904 754 784<br />

Kortfristiga skulder 181 170 207 719<br />

Summa skulder 1 071 074 962 503<br />

SUMMA EGET KAPITAL,<br />

AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 1 584 498 1 487 720<br />

Panter och ansvarsförbindelser<br />

Pensionsförpliktelser inkl. löneskatt 452 525 484 431<br />

Fastighetsinteckningar 117 637 112 487<br />

Fastighetsinteckningar, ej pantsatta 36 814 37 858<br />

Borgensförbindelser 5 881 6 324<br />

11


Sammanställd redovisning<br />

Kassaflödesanalys<br />

KASSAFLÖDESSANALYS <strong>2008</strong>-01-01<br />

<strong>2008</strong>-12-31<br />

2007-01-01<br />

2007-12-31<br />

DEN LÖPANDEVERKSAMHETEN<br />

Årets resultat -11 068 10 379<br />

Justering för av- och nedskrivningar 71 758 65 651<br />

Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster -897 816<br />

Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 59 792 76 846<br />

Ökning/minskning av kortfristiga fordringar 4 985 6 047<br />

Ökning/minskning av förråd och varulager 1 697 381<br />

Ökning/minskning av kortfristiga skulder -26 548 -8 474<br />

Medel från den löpande verksamheten 39 926 74 800<br />

INVESTERINGSVERKSAMHETEN<br />

Förvärv av materiella anläggningstillgångar -172 353 -216 860<br />

Försäljning av materiella anläggningstillgångar 8 402 18 504<br />

Förvärv av finansiella anläggningstillgångar 28 -928<br />

Medel från investeringsverksamheten -163 923 -199 284<br />

FÖRÄNDRING AV RÖRELSEKAPITAL -123 997 -124 484<br />

FINANSIERINGSVERKSAMHETEN<br />

Nyupptagna lån 139 952 166 145<br />

Amortering av skuld -5 666 -20 179<br />

Ökning/minskning av långfristiga fordringar 61 1 871<br />

Medel från finansieringsverksamheten 134 347 147 837<br />

ÅRETS KASSAFLÖDE 10 350 23 353<br />

34 292 10 939<br />

Likvida medel vid årets slut 44 642 34 292<br />

12


Förvaltningsberättelse<br />

Förvaltningsberättelse<br />

Omvärldsanalys - ekonomi<br />

Lågkonjunkturen fördjupas 2009 och 2010<br />

Den globala konjunkturnedgången och finanskrisen får stora effekter på den reala ekonomin i<br />

Sverige. BNP sjunker med närmare 1 procent 2009 och konjunkturnedgången fortsätter 2010.<br />

Regeringen förutses föreslå ytterligare finanspolitiska åtgärder och Riksbanken sänker reporäntan<br />

till 1,00 procent. Trots den expansiva ekonomiska politiken bottnar konjunkturen först<br />

i slutet av 2010. Arbetslösheten ökar kraftigt under de kommande två åren och antalet sysselsatta<br />

minskar med ca 135 000 personer. Detta är sammanfattningsvis vad Konjunkturinstitutet<br />

förutspår i sin omvärldsanalys från februari <strong>2008</strong>.<br />

Sveriges ekonomi<br />

Konjunkturinstitutet förutspår att den globala lågkonjunkturen och finanskrisen får stora<br />

effekter på den reala ekonomin i Sverige 2009; exporten minskar, konsumtionen nästintill<br />

stagnerar, investeringarna sjunker, arbetsmarknaden försvagas och BNP bedöms fortsätta att<br />

falla det första kvartalet 2009. Till följd av bland annat en expansiv ekonomisk politik blir<br />

BNP-tillväxten åter positiv under det andra halvåret 2009, men tillväxten förblir mycket svag.<br />

Sammantaget minskar BNP med 0,9 procent helåret 2009. En något starkare internationell<br />

BNP-tillväxt och stora stimulanser från både penning- och finanspolitiken bidrar till att BNPtillväxten<br />

i Sverige stiger till 1,9 procent 2010.<br />

Arbetslösheten stiger till 9 procent 2010<br />

Konjunkturinstitutet ser att antal varsel om uppsägning har ökat dramatiskt, samtidigt som<br />

antalet nyanmälda lediga platser fortsatt att minska och företagens anställningsplaner justerats<br />

ner. Företagen minskar sysselsättningen med närmare 3 procent 2009 i syfte att anpassa antalet<br />

anställda till den svagare efterfrågan. Samtidigt stagnerar sysselsättningen i den offentliga<br />

sektorn, varför den totala sysselsättningen minskar med ca 2 procent 2009. År 2010 fortsätter<br />

sysselsättningen falla med drygt 1 procent. Antalet sysselsatta personer blir därmed ca 135<br />

000 färre jämfört med <strong>2008</strong>. Arbetslösheten fortsätter att stiga och blir 9 procent 2010.<br />

Reporäntan sänks till 1,00 procent 2009<br />

Riksbanken har sedan oktober sänkt reporäntan i snabb takt med totalt 2,75 procentenheter<br />

till 2,00 procent. De dystra konjunkturutsikterna och den snabbt fallande inflationstakten gör<br />

att Riksbanken fortsätter att sänka reporäntan ner till 1,00 procent våren 2009. Den expansiva<br />

penningpolitiken får störst genomslag på inflationen bortom 2010 och inflationen blir därför<br />

påtagligt lägre än inflationsmålet 2009 och 2010, förutspår Konjunkturinstitutet.<br />

Offentliga finanserna - ytterligare finanspolitiska åtgärder dämpar lågkonjunkturen<br />

De offentliga finanserna är starka samtidigt faller resursutnyttjandet snabbt 2009 och 2010.<br />

Därför bedömer Konjunkturinstitutet att ytterligare expansiva åtgärder kommer att sättas in<br />

för att dämpa den snabba konjunkturnedgången. Konjunkturinstitutets prognos utgår från att<br />

riksdagen kommer att besluta om nya ofinansierade inkomstminskningar och utgiftsökningar<br />

på ca 7 miljarder kronor för 2009 samt ytterligare ca 50 miljarder kronor för 2010. Den tillkommande<br />

expansiva finanspolitiken 2009 och 2010 uppskattas medföra att BNP blir ca 1,5<br />

procent högre och sysselsättningen ca 1,0 procent högre 2010 än vad som hade blivit fallet<br />

vid den hittills beslutade och aviserade finanspolitiken. Överskottsmålet underskrids 2010.<br />

Det konjunkturjusterade sparandet behöver därför förstärkas åren närmast efter 2010 för att<br />

undvika ett fortsatt underskridande av överskottsmålet.<br />

13


Förvaltningsberättelse<br />

Omvärldsanalys - <strong>Nybro</strong> <strong>kommun</strong><br />

<strong>2008</strong> har varit ett händelserikt år, ur flera perspektiv. Under första delen av året hade vi en väl<br />

fungerande arbetsmarknad med hög sysselsättningsgrad och låg arbetslöshet. Under hösten<br />

har flera varsel lagts på nationell, regional och <strong>kommun</strong>nivå. De verksamhetsgrenar inom vår<br />

<strong>kommun</strong> som kanske varit mest drabbade är inom trä, bygg och glasindustrierna. Vi ser ändå<br />

att det finns många företag som det går bra för och att det finns kraft och energi för att vi ska<br />

kunna vidareutvecklas.<br />

Inom <strong>kommun</strong>en har vi haft en relativt hög investeringsnivå och flera projekt har pågått. Exempel<br />

på sådana projekt är:<br />

• upprustning av järnvägen och stationsområdet<br />

• <strong>Nybro</strong> resecentrum<br />

• godsterminalområdet vid Smedstorps industriområde<br />

• överföringsledning mellan Orrefors och Gullaskruv<br />

• målmedveten satsning på det gemensamma rummet genom invigning av ”Flakeskeppet”<br />

vid Svartgöl och konstverket ”Spira” vid Västra infarten<br />

• vidareutveckling av vårt läns designcenter i Pukeberg har stärkts genom att Kalmar Läns<br />

Hemslöjd och deras konsulenter har förlagt sin verksamhet till området<br />

• allvädersbanorna vid Åkrahäll<br />

• förberedelser för investering i Hanemålaskolan<br />

• flera detaljplaner har arbetats fram.<br />

• bostadsinvesteringarna har fortsatt<br />

• stora <strong>kommun</strong>ala framtidsinvesteringar i skolor och äldreboenden<br />

Dessa exempel på framtidsinvesteringar i vår <strong>kommun</strong> är betydelsefulla bidrag till att arbeta<br />

för att få en bra tillväxt och en bra grund för utveckling i vår <strong>kommun</strong>.<br />

<strong>Nybro</strong> <strong>kommun</strong> deltar i ett regionalt samverkansarbete, vars plattformar består av det egna<br />

länet, Glasriket och Kommuner i Sydost. Samarbetets innehåll berör i olika konstellationer<br />

allt från myndighetsutövning till besöksnäringen.<br />

Inom <strong>kommun</strong>ens verksamhetsområden har flera steg tagits för att skapa grunden för ett strukturerat,<br />

effektivt och målmedvetet arbete. Exempel på sådana aktiviteter är:<br />

• projektmodell har införts med syfte att tydliggöra ansvar, tid och kostnad.<br />

• grund för övergripande vision och målarbete har processats. Arbetet kommer att påbörjas<br />

under år 2009.<br />

• det finns ett växande antal utvecklingsfrågor som är av <strong>kommun</strong>övergripande karaktär<br />

som förutsätter ett gemensamt förhållningssätt och genomtänkt system vid resursprioriteringar,<br />

planering och genomförande. Chefsgrupp har därför inrättats under <strong>kommun</strong>styrelsen<br />

och ges särskilda uppdrag.<br />

NY-bro-gruppen har inrättats under <strong>kommun</strong>styrelsen. Utöver <strong>kommun</strong>ens engagemang<br />

består gruppen av representanter bland annat från <strong>Nybro</strong> företagsgrupp, Länsstyrelse, Arbetsförmedling<br />

och Regionförbund. Gruppen följer och stödjer flera projekt med fokusering<br />

på tillskapande effekter. Under hand undersöks också möjligheter till att söka projektmedel i<br />

olika nationella och regionala program.<br />

”Sekretariatet för hållbar utveckling” är en ny verksamhet i <strong>kommun</strong>en som bland annat ska<br />

arbeta med ”Uthållig <strong>kommun</strong>” – ett projekt från energimyndigheten. En särskild avsiktsförklaring<br />

har tagits med anledning av projektet.<br />

14


Förvaltningsberättelse<br />

Framtiden<br />

<strong>Nybro</strong>s läge mitt i den ekonomiska kraftlinjen mellan Kalmar och Växjö ger oss möjligheter.<br />

Stora infrastruktursatsningar förstärker denna situation. Banverket har påbörjat sina investeringar<br />

för effektivare och snabbare person- och godstransporter. Dessa satsningar innehåller<br />

också en betydande potential av hållbar skönhet i natur, kultur och stadsmiljö.<br />

I vårt geografiska område, kompletterat med Öland, har ett samarbete inletts för att ytterligare<br />

stärka besöksnäringens ställning i sydöstra Sverige med fokus på ”varumärkena” Öland, Kalmar<br />

och Glasriket.<br />

När det gäller gränsöverskridande samverkan har vår <strong>kommun</strong> organiserat och formaliserat<br />

ett samverkansarbete kring landsbygdsutveckling med fem andra <strong>kommun</strong>er. Vi ska tillsammans<br />

utgöra ett så kallat LEADER-område. Dessutom är vår <strong>kommun</strong> en del av EU:s nya<br />

Mål 2-område Småland, Öland och Gotland.<br />

NY-bro-gruppen startade sin verksamhet under <strong>2008</strong> men några punkter är värt att reflektera<br />

över som ger positiva signaler om framtiden:<br />

Information/Kommunikation<br />

Månatliga näringslivsbrev till minst 600 <strong>Nybro</strong>företag där expansiva företag presenteras. Information<br />

och <strong>kommun</strong>ikation bedöms (även av andra) som viktiga framgångsfaktorer<br />

Projekt ”Tillväxt <strong>Nybro</strong>”<br />

Ett kraftfullt riktat näringslivspaket som främst syftar till att stödja befintliga företag och att<br />

fånga upp nya idéer som kan vara början till nya företag. Projektet drivs av AB <strong>Nybro</strong> Brunn.<br />

Motsvarande volym, bredd och samlande kraft i en näringslivsinsats har troligen aldrig tidigare<br />

förekommit i <strong>Nybro</strong>.<br />

Bo - Leva Uppleva i <strong>Nybro</strong><br />

Ett samverkansprojekt mellan samhällsbyggnadsförvaltningen och AB <strong>Nybro</strong> Brunn. Marknadsföring<br />

och en helhetssyn på <strong>kommun</strong>ens samlade möjligheter ger förutsättningar för en<br />

positiv utveckling<br />

Övriga projekt<br />

SVETRAK ”Simulator”<br />

Sverige 2:a fullskalesimulator. Sätter <strong>Nybro</strong> på Europakartan för trafik- och transportutbildning<br />

Det är viktigt att ha med sig att det finns många företag som det går bra för även i finanskrisens<br />

tidevarv. Några andra positiva signaler är att:<br />

• det varje vecka är 30-40 personer som får jobb (AF)<br />

• kreditmarknaden och fastighetsmarknaden är expansiv (Swedbank)<br />

• flera beslutade förändringar i olika regelverk är positiva för <strong>Nybro</strong> <strong>kommun</strong>s utveckling<br />

(AF, Länsstyrelsen)<br />

Befolkningsutveckling<br />

Något som är av stor betydelse för <strong>kommun</strong>en är befolkningsutvecklingen. Per den 1 november<br />

<strong>2008</strong> uppgick befolkningen till 19 611 personer. Skattemedelsberäkningen utgår från 1<br />

november. Vid årsskiftet 07/08 uppgick antalet invånare till 19 643 personer och vid årsskiftet<br />

08/09 uppgick antalet invånare till 19 557.<br />

En minskning av folkmängden med 50 personer kan generellt sägas att det innebär cirka 2<br />

15


Förvaltningsberättelse<br />

miljoner kronor i lägre skatteintäkter. Befolkningens struktur och förändringar över tiden är<br />

viktiga planeringsförutsättningar för en god samhällsutbyggnad. Ett arbete pågår för skapa<br />

och ha en attraktiv miljö för inflyttning och permanentboende i vår <strong>kommun</strong>.<br />

God ekonomisk hushållning och balanskrav<br />

Kommunallagen anger att <strong>kommun</strong>erna ska ha en god ekonomisk hushållning. Det viktigaste<br />

styrinstrumentet för att uppnå detta är budgeten. Nämndernas förmåga att bedriva sin verksamhet<br />

inom budgetramarna är en grundläggande förutsättning för god ekonomisk hushållning.<br />

Kommunallagen kräver att <strong>kommun</strong>en formulerar finansiella mål, för att betona att ekonomin<br />

är en restriktion för verksamhetens omfattning. Vidare krävs mål för verksamheten som är av<br />

betydelse för god ekonomisk hushållning, för att visa hur mycket av de olika verksamheterna<br />

som ryms inom de finansiella målen.<br />

Den <strong>kommun</strong>ala ekonomin har historiskt under flera perioder befunnit sig i ett besvärligt läge.<br />

Från och med år 2000 infördes det så kallade balanskravet, vilket innebär att <strong>kommun</strong>erna ska<br />

ha en ekonomi i balans.<br />

Med det ekonomiska resultatet för <strong>2008</strong> som uppgår till minus 12,7 mnkr, kommer balanskravet<br />

inte att klaras och är otillräckligt för <strong>Nybro</strong> <strong>kommun</strong> i förhållande till <strong>kommun</strong>ens definition<br />

av god ekonomisk hushållning som utformas i tre effektmål, se nedanstående avsnitt.<br />

Balanskravsavstämning<br />

Avstämning mot balanskravet under de senaste fem åren ser ut enligt följande<br />

25 000<br />

20 000<br />

15 000<br />

10 000<br />

5 000<br />

0<br />

-5 000<br />

-10 000<br />

-15 000<br />

2004 2005 2006 2007 <strong>2008</strong><br />

Tkr 8 262 14 610 21 914 3 679 -12 674<br />

Avst balanskr 8 262 14 610 21 914 3 679 -8 456<br />

För <strong>2008</strong> uppgick det ekonomiska resultat till -12,7 mnkr. I det ekonomiska resultatet ingår<br />

4,2 mnkr i orealiserade kursförluster i KLP, som enligt <strong>kommun</strong>allagen får avräknas. Det ekonomiska<br />

resultatet som ska återställas uppgår vid avstämning mot balanskravet till -8,5 mnkr.<br />

<strong>2008</strong><br />

Ekonomiskt resultat - 12 674 259<br />

Varav: orealiserad förlust KLP - 4 218 360<br />

Resultat att återställa - 8 455 899<br />

16


Förvaltningsberättelse<br />

Åtgärdsplan<br />

Enligt <strong>kommun</strong>allagen ska åtgärdsplan upprättas vid ekonomiskt underskott. I samband med<br />

upprättandet av delårsrapporten per juni <strong>2008</strong> prognostiserades ett ekonomiskt underskott.<br />

Detta föranledde då att <strong>kommun</strong>styrelsen föreslog <strong>kommun</strong>fullmäktige att reducering av de<br />

ekonomiska ramarna för nämnderna och <strong>kommun</strong>styrelsen skulle göras med 20 mnkr utifrån<br />

nettokostnaderna.<br />

Dessa åtgärder ska, enligt beslutet, vara tidsatta, kostnadsberäknade och uppföljningsbara där<br />

syftet är konkreta åtgärdsplaner. Åtgärderna ska vara genomförda senast under 2010, vilket<br />

innebär att tidsperspektivet ska hållas för att klara <strong>kommun</strong>allagens krav. Åtgärdsplanerna<br />

kommer att återredovisas till <strong>kommun</strong>fullmäktige.<br />

17


Förvaltningsberättelse<br />

Avstämning av övergripande mål för <strong>Nybro</strong> <strong>kommun</strong> och dess bolag<br />

Samtliga mål som finns angivna i budgeten för <strong>2008</strong> har arbetas om i budget 2009. Vi gör i<br />

nedanstående tabell en avstämning av målen som finns angivna i budget och verksamhetsplan<br />

<strong>2008</strong> -2010. Målen är inte i sin helhet möjliga att stämma av.<br />

Finansiella mål<br />

Inriktningsmål Effektmål Måluppfyllelse<br />

<strong>Nybro</strong> <strong>kommun</strong> ska ha en<br />

god ekonomisk hushållning.<br />

• Kommunen ska under pe-<br />

rioden nå ett ekonomiskt<br />

resultat per år om minst<br />

15 miljoner kr.<br />

• Målet är av långsiktig karaktär.<br />

Målet uppnås inte för<br />

det enskilda året <strong>2008</strong>.<br />

• Nuvarande långfristiga<br />

låneskuld ska amorteras<br />

med minst 5 % per år.<br />

• Avsättning ska göras för<br />

kommande pensioner med<br />

ett belopp motsvarande<br />

minst 6 mnkr per år.<br />

• Vid budgetens fastställande<br />

uppgick den beräknade långfristiga<br />

låneskulden till 337<br />

mnkr. Amortering har gjorts<br />

med 7 mnkr. Flera av <strong>kommun</strong>ens<br />

lån har konverterats<br />

under hösten (drygt 100<br />

mnkr) och därmed ändras<br />

förfallodagarna för lånen,<br />

vilket påverkar amorteringarna.<br />

Målet uppnås inte för<br />

det enskilda året.<br />

• Avsättning har skett i form<br />

av dellösen av framtida pensionsåtagande<br />

med drygt 8<br />

mnkr. Målet är uppfyllt.<br />

Attraktionskraft och befolkningsutveckling<br />

Inriktningsmål Effektmål Måluppfyllelse<br />

<strong>Nybro</strong> <strong>kommun</strong> ska öka<br />

attraktionskraften för att nå<br />

en positiv befolkningsutveckling.<br />

Befolkningen ska under<br />

perioden öka med minst 150<br />

personer (19 680 personer 31<br />

december 2006).<br />

Detta är ett långsiktigt mål.<br />

Under det enskilda året <strong>2008</strong><br />

är målet inte uppfyllt.<br />

<strong>Nybro</strong> <strong>kommun</strong> ska upplevas<br />

som en bra landsbygds<strong>kommun</strong>.<br />

<strong>Nybro</strong> <strong>kommun</strong> ska verka för<br />

att tillsammans med invånare<br />

och företagare i <strong>kommun</strong>en<br />

använda deras kunskap och<br />

engagemang att utveckla<br />

landsbygden. Flera Leaderprojekt<br />

genomförs tillsammans<br />

med andra <strong>kommun</strong>er i<br />

Samverkan i sydost.<br />

Flera projekt genomförs under<br />

perioden, bland annat:<br />

• Träffpunkt Gullaskruv<br />

• Kulturmacken i Bäckebo<br />

• Glaskonst 2001-2003<br />

• Musik och Turism i Glasriket<br />

• Kulturhistoriska aktiviteter<br />

med inriktning på<br />

turism<br />

18


Förvaltningsberättelse<br />

Inriktningsmål Effektmål Måluppfyllelse<br />

Leader är en metod som ska • Ridsportanläggning<br />

göra det möjligt för invånare<br />

och företag på landsbygden<br />

att arbeta med lokal landsbygdsutveckling.<br />

•<br />

Torestorp-Kristvalla Ryttarförening<br />

Byahuset<br />

<strong>Nybro</strong> <strong>kommun</strong> ska öka<br />

attraktionskraften genom god<br />

näringslivs- och samhällsutveckling.<br />

Resurser som syftar till ett utökat<br />

arbete med landsbygdsutveckling<br />

ska öka. (Resurserna<br />

för år 2006 uppgick till<br />

2,3 mnkr*.)<br />

Resurser som syftar till en<br />

utökad delaktighet för det<br />

unga <strong>Nybro</strong> ska öka. (Resurserna<br />

för år 2007 uppgick till<br />

185 tkr i projektmedel.)<br />

Målet är av långsiktig karaktär<br />

men när det gäller resurserna<br />

är målet uppfyllt.<br />

(Resurser för år <strong>2008</strong> uppgick<br />

till cirka 4,5 mnkr*)<br />

Projektet ”Mejan goes<br />

HYPE”<br />

drevs under <strong>2008</strong>. Resurserna<br />

är oförändrade för <strong>2008</strong> i<br />

förhållande till 2007. Målet<br />

är av långsiktig karaktär men<br />

för det enskilda året <strong>2008</strong><br />

uppfylls inte målet avseende<br />

resursökning.<br />

• Resurser som syftar till ett<br />

utökat arbete med näringslivsutveckling<br />

ska öka. (Resurserna<br />

för år 2006 uppgick<br />

till 2,3 mnkr*.)*<br />

* Avser satsning på landsbygdsutveckling och näringslivsutveckling tillsammans<br />

Trygghet<br />

Näringslivsfrågorna hanteras<br />

numera av AB <strong>Nybro</strong> Brunn<br />

som arbetar med dessa<br />

frågor på uppdrag av <strong>kommun</strong>en.<br />

Resurserna har ökat<br />

och målet är därmed uppfyllt.<br />

(Resurser för år <strong>2008</strong> uppgick<br />

till cirka 4,5 mnkr*)<br />

Inriktningsmål Effektmål Måluppfyllelse<br />

Invånarna i <strong>Nybro</strong> <strong>kommun</strong><br />

ska känna sig trygga ute i<br />

samhället.<br />

Andelen invånare som känner<br />

sig trygga ute i samhället<br />

ska öka under perioden.<br />

(70 % kände sig trygga i den<br />

senaste trygghetsundersökningen<br />

som gjordes i samverkan<br />

mellan <strong>kommun</strong> och<br />

polis år 2005.)<br />

Av trygghetsmätning-en som<br />

genomfördes under <strong>2008</strong><br />

framkommer att invånarnas<br />

trygghet är oförändrad sedan<br />

senaste trygghetsmätningen.<br />

Målet är långsiktigt och nås<br />

inte för det enskilda året.<br />

19


Förvaltningsberättelse<br />

Övergripande mål för <strong>Nybro</strong> <strong>kommun</strong> och dess bolag som arbetsgivare<br />

Välbefinnande och hälsa, god personalpolitik och aktivt arbetsmiljöarbete<br />

Inriktningsmål Effektmål Måluppfyllelse<br />

Vi mår bra av att arbeta i<br />

<strong>Nybro</strong> <strong>kommun</strong>. Alla medarbetare<br />

medverkar till att<br />

Minst 80 % av våra medarbetare<br />

har en uppfattning att<br />

<strong>Nybro</strong> <strong>kommun</strong> är en bra<br />

63 % är klart positiva till<br />

<strong>Nybro</strong> <strong>kommun</strong> som arbetsgivare.<br />

skapa den goda arbetsplatsen. arbetsgivare.<br />

Vi har ett klimat som genomsyras<br />

av tillit.<br />

Minst 80 % av våra medarbetare<br />

deltar regelbundet<br />

i någon slags friskvård på<br />

arbetet eller på fritiden<br />

Den totala sjukfrånvaron<br />

minskar och understiger 7,0<br />

%<br />

(Jmf 2006, 7,5 %)<br />

63 % idkar regelbundet någon<br />

form av friskvård.<br />

<strong>2008</strong> var den totala sjukfrånvaron<br />

5,6 %.<br />

Inflytande och delaktighet, samverkan<br />

Inriktningsmål Effektmål Måluppfyllelse<br />

I <strong>Nybro</strong> <strong>kommun</strong> kan vi<br />

påverka den egna verksamhetens<br />

mål, arbetsinnehåll,<br />

arbetstider mm. Detta leder<br />

till engagemang, trivsel och<br />

effektivitet.<br />

Medarbetar- utvecklingssamtal<br />

(enligt <strong>kommun</strong>ens policydokument<br />

”Arbetsbok”)<br />

genomförs regelbundet och<br />

minst en gång per år.<br />

Minst 80 % av våra medarbetare<br />

känner till den egna<br />

verksamhetens mål.<br />

Lust att lära, rätt kompetens, aktiv lönepolitik<br />

86 % av personalen upplever<br />

att man regelbundet haft<br />

medarbetarsamtal.<br />

95 % anser sig känna till de<br />

egna målen.<br />

Inriktningsmål Effektmål Måluppfyllelse<br />

Vi lever och lär genom<br />

förändring och förbättring.<br />

Minst 75 % av våra medarbetare<br />

känner engagemang i<br />

Lärandet sker dagligen, bland arbetet.<br />

annat i form av dialoger med<br />

<strong>kommun</strong>invånare och medarbetare<br />

samt genom nya<br />

arbetsuppgifter. Det lönar sig<br />

att göra ett bra jobb.<br />

95 % upplever engagemang i<br />

arbetet.<br />

89 % vill utveckla sin kompetens.<br />

67 % upplever sig fått en<br />

motivering.<br />

Minst 75 % av våra medarbetare<br />

vill utveckla sin kompetens.<br />

89 % vill utveckla sin kompetens.<br />

20


Förvaltningsberättelse<br />

Inriktningsmål Effektmål Måluppfyllelse<br />

Minst 80 % av alla medarbetare<br />

får genom utvecklingsoch<br />

lönesamtalen motivering<br />

till sin lönesättning.<br />

67 % upplever sig fått en<br />

motivering.<br />

Aktivt ledarskap<br />

Inriktningsmål Effektmål Måluppfyllelse<br />

I <strong>Nybro</strong> <strong>kommun</strong> har vi chefer<br />

som tar ansvar för sina<br />

uppdrag. Våra chefer är<br />

trygga och utövar ett<br />

<strong>kommun</strong>ikativt ledarskap.<br />

Minst 80 % av medarbetarna<br />

har möjlighet att diskutera<br />

såväl anpassning som utveckling<br />

av sina arbetsuppgifter<br />

med sin närmaste chef.<br />

88 % av personalen upplever<br />

sig ha möjlighet att diskutera<br />

sina arbetsuppgifter med sin<br />

chef.<br />

Minst 80 % av medarbetarna<br />

känner förtroende för sin<br />

närmaste chef.<br />

88 % av personalen känner<br />

förtroende för chefen.<br />

Avstämning av verksamhetsmål<br />

Avstämning av övriga verksamhetsmål utifrån god ekonomisk hushållning är inte möjlig att<br />

genomföra i sin helhet för <strong>2008</strong>. Inom <strong>kommun</strong>ens nämnder finns för närvarande flera mål antagna<br />

men de är i sin helhet inte kopplade till god ekonomisk hushållning d.v.s. att de inryms<br />

inom budgeten.<br />

I budget - och verksamhetsplan 2009 – 2011 återfinns nu en övergripande vision och ett<br />

antal inriktningsmål. Utarbetandet av verksamhetsinriktade mål, som har sin utgångspunkt<br />

i de övergripande målen, har påbörjats under februari månad 2009.<br />

21


Finansiell analys<br />

Finansiell analys - RK-modellen<br />

RK-modellen: fyra aspekter vid finansiell bedömning<br />

RK-modellen är en finansiell analysmodell för att kartlägga och analysera resultat, finansiell<br />

utveckling och finansiell ställning. Målsättningen är att utifrån analysen identifiera finansiella<br />

möjligheter och problem och där igenom försöka klargöra om <strong>kommun</strong>en har en god ekonomisk<br />

hushållning som föreskrivs i <strong>kommun</strong>allagen. Varje perspektiv i modellen analyseras<br />

med hjälp av ett antal finansiella nyckeltal som har till uppgift att belysa ställning och utveckling<br />

inom de fyra perspektiven. Aspekterna resultat-kapacitet och risk-kontroll utgör hörnstenar<br />

i modellen<br />

Resultat:<br />

Vilken balans har <strong>kommun</strong>en<br />

haft över sina intäkter<br />

och kostnader under året<br />

och över tiden?<br />

Resultat<br />

Kapacitet<br />

Kapacitet:<br />

Vilken kapacitet (betalningsberedskap)<br />

har<br />

<strong>kommun</strong>en för att möta<br />

finansiella svårigheter på<br />

lång sikt?<br />

Risk:<br />

Föreligger det några risker<br />

som kan påverka <strong>kommun</strong>ens<br />

resultat och kapacitet?<br />

Risk<br />

Kontroll<br />

Kontroll:<br />

Vilken kontroll har <strong>kommun</strong>en<br />

över den ekonomiska<br />

utvecklingen? Hur<br />

följs upprättade finansiella<br />

målsättningar och planer?<br />

Det finansiella resultatet<br />

Årets resultat och dess orsaker kartläggs. En eventuell obalans, det vill säga att kostnaderna<br />

överstiger intäkterna eller att en rörelseriktning mot obalans sker, är en varningssignal. Under<br />

detta perspektiv analyseras också investeringar och deras utveckling.<br />

Kapacitet<br />

Den andra aspekten benämns kapacitet eller långsiktig betalningsberedskap. Här redovisas<br />

vilken finansiell motståndskraft <strong>kommun</strong>en har p å lång sikt.<br />

Riskförhållanden<br />

Med tredje aspekten risk avses hur <strong>kommun</strong>en är exponerad finansiellt. En god ekonomisk<br />

hushållning innefattar att <strong>kommun</strong>en i kort och medellångt perspektiv inte behöver vidta<br />

drastiska åtgärder för att möta finansiella problem. Här analyseras också borgensåtagande och<br />

<strong>kommun</strong>ens samlade pensionsskuld.<br />

Kontroll<br />

Med den fjärde aspekten kontroll avses hur upprättade finansiella målsättningar och planer<br />

följs. En god följsamhet mot budget är uttryck för god ekonomisk hushållning.<br />

22


Finansiell analys<br />

Sammanfattande kommentar till finansiella analysen<br />

Den sammanfattande iakttagelsen om <strong>kommun</strong>ens ekonomi är för:<br />

Resultat och kapacitet:<br />

• att <strong>kommun</strong>en redovisar ett negativt resultat på 12,7 mnkr. Vilket är 32,3 mnkr sämre än<br />

budgeterat resultat som var 19,6 mnkr.<br />

• att <strong>kommun</strong>ens nettokostnad i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag blev 99 %<br />

vilket är sämre än budgeterat (96 %).<br />

• att <strong>kommun</strong>ens soliditet, finansiella styrka på lång sikt, blev 37 % vilket är en minskning<br />

med fyra procentenheter mot föregående år.<br />

• att <strong>kommun</strong>ens finansnetto för <strong>2008</strong> blev negativt, – 18 mnkr.<br />

• att <strong>kommun</strong>ens skuldsättningsgrad, vilken är starkt kopplad till soliditeten, blev 63 %<br />

vilket är fyra procentenheter mer än budget (59 %).<br />

• att <strong>kommun</strong>ens utdebitering under <strong>2008</strong> har varit 22,24. Höjningen från år 2007 motsvarar<br />

0,26, vilket beror på överföringen av hemsjukvården från landstinget. Totala skattesatsen<br />

inklusive landstingsskatt var 32,45.<br />

Risk och kontroll:<br />

• att <strong>kommun</strong>ens likviditet har försämrats under de senare åren, men ökade under <strong>2008</strong><br />

p.g.a. upplåning. Balanslikviditeten uppgår till 97 % vilket innebär en ökning från föregående<br />

år med 15 %. Detta innebär att de likvida medlen inte är lika stora som de kortfristiga<br />

skulderna och räcker inte till att betala de skulder som förfaller inom den närmaste<br />

tiden. Rörelsekapitalet (omsättningstillgångar minus kortfristiga skulder) är negativt och<br />

är ett mått som avspeglar <strong>kommun</strong>ens finansiella styrka.<br />

• att <strong>kommun</strong>en för närvarande har en hög andel lån med rörlig ränta. Under flera år har det<br />

varit ekonomiskt fördelaktigt för <strong>kommun</strong>en att ha rörliga räntor, men kan på sikt utgöra<br />

en viss risk.<br />

• att bedömningen är att borgensåtagandet för <strong>kommun</strong>ens bolag för närvarande har låg risk<br />

och för egna hem/småhus låg till måttlig.<br />

• att <strong>kommun</strong>en har, per 081231, en pensionsskuld på 24 300 kr per invånare.<br />

• att ett mått som visar på hur ekonomistyrningen i <strong>kommun</strong>en bidrar till att en god ekonomisk<br />

hushållning upprätthålls är prognossäkerheten. Kommunen mås-te hålla en god prognossäkerhet<br />

för att på ett bättre sätt kunna korrigera eventuella svackor på kort sikt.<br />

• att <strong>kommun</strong>en måste ha reserver och marginaler i sin ekonomi. Ett sätt att beskriva behovet<br />

och storleken av sådana reserver är känslighetsanalysen som beskriver hur olika<br />

förändringar kan påverka <strong>kommun</strong>ens finansiella situation.<br />

Finansiell analys och resultatutvärdering - <strong>kommun</strong>en<br />

<strong>Nybro</strong> <strong>kommun</strong> redovisar ett negativt årsresultat på 12,7 mnkr. Det betyder en resultatförsämring<br />

med 16,4 mnkr från föregående år.<br />

Årets investeringar har uppgått till cirka 106 mnkr, vilket ska jämföras mot budgeterade investeringar<br />

107 mnkr. Den långfristiga låneskulden har ökat med 98,3 mnkr från 339,3 mnkr<br />

till 438,6 mnkr. Soliditeten har försämrats med 4 % till 37 %, exkluderat pensionsskulden.<br />

Kommunens likviditet har ökat med 10,3 mnkr.<br />

För <strong>2008</strong> är nämndernas sammanlagda resultat negativt, -26,5 mnkr mot budget (+19,6).<br />

Finansförvaltningen och övrigt gemensamt ger också ett budgetunderskott, vilket innebär att<br />

sammantaget uppnås ett resultat på minus 12,7 mnkr. I samband med delårsrapporten uppkom<br />

behov av åtgärder för att anpassa verksamheten till den ekonomiska ramen. Det negativa<br />

resultatet för <strong>2008</strong> ska återställas de kommande tre åren enligt lag. Det negativa resultatet<br />

23


Finansiell analys<br />

innebär att vi inte har en ekonomi i balans d.v.s. att kostnaderna överstiger intäkterna.<br />

Avstämning mot budget och prognoser<br />

I nedanstående tabell redovisas för åren 2005 till <strong>2008</strong> det prognostiserade ekono-miska årsresultatet<br />

vid angiven tidpunkt för delårsrapporten, det redovisade ekonomiska resultatet samt<br />

differensen. Det redovisas också differensen mellan budgeterat och faktiskt resultat för åren.<br />

I mnkr<br />

Differens<br />

mellan<br />

prognos och<br />

utfall Budget<br />

Differens<br />

mellan<br />

budget och<br />

utfall<br />

Prognos Utfall<br />

Utfall<br />

2005 (prognos per augusti) - 2,0 14,6 16,6 7,2 14,6 7,4<br />

2006 (prognos per juni) -10,5 21,9 32,4 2 21,9 19,9<br />

2007 (prognos per juni) 0,5 3,7 3,2 2,2 3,7 1,5<br />

<strong>2008</strong> (prognos per juni) - 2,5 -12,7 -10,2 +19,6 - 12,7 32,3<br />

I förhållande till 2007 är det ekonomiska resultatet mycket sämre. I delårsrapporten redovisades<br />

en ekonomisk prognos för <strong>2008</strong> på minus 2,5 mnkr. Vi har en negativ avvikelse gentemot<br />

den budget (inkl. tilläggsbudget) som <strong>kommun</strong>fullmäktige beslutade om i april <strong>2008</strong> och en<br />

negativ avvikelse totalt sett, gentemot den prognos som gavs vid delårsrapporten. De åtgärder<br />

som är beslutade kommer att genomföras under 2009 och 2010 för att anpassa verksamheten<br />

till de ekonomiska förutsättningarna.<br />

Prognossäkerhet<br />

Ett mått som visar på hur ekonomistyrningen i <strong>kommun</strong>en bidrar till att en god ekonomisk<br />

hushållning upprätthålls är prognossäkerheten. En god prognossäkerhet innebär att <strong>kommun</strong>en<br />

på ett bättre sätt kan korrigera eventuella svackor på kort sikt. Nedan görs jämförelse mellan<br />

<strong>kommun</strong>ens prognos för helår som gjordes i samband med delårsrapporten, uppföljningen<br />

i oktober och det slutliga utfallet för år <strong>2008</strong>.<br />

Budget <strong>2008</strong> Helårsprognos<br />

<strong>2008</strong>-06-30<br />

Helårsprognos<br />

<strong>2008</strong>-10-30<br />

<strong>Bokslut</strong><br />

<strong>2008</strong><br />

Kommunstyrelse 88 616 -300 100 1 326<br />

Teknisk nämnd 38 741 -3 900 -2 500 -1 404<br />

Samhällsbyggnadsnämnd 9 861 100 200 231<br />

Kultur- fritidsnämnd 40 147 -704 -100 496<br />

Omsorgsnämnd 297 248 -6 739 -10 000 -10 473<br />

Individ- familjenämnd 50 924 -5 264 -6 500 -7 314<br />

Barn- utbildningsnämnd 350 686 -7 300 -6 500 -9 397<br />

Summa nämnder 876 223 -24 107 -25 300 -26 535<br />

Vid betraktandet av ovanstående tabell, kan vi konstatera att vi ytterligare måste arbeta för<br />

att förbättra prognosarbetet och budgetdisciplinen. En viktig del för att uppnå god ekonomisk<br />

hushållning är att det finns en budgetföljsamhet i <strong>kommun</strong>en. Mot bakgrund av god ekonomisk<br />

hushållning och att vi måste ha balans i vår ekonomi krävs att åtgärder vidtas för att<br />

anpassa ekonomin till de resurser som finns. Särskilda beslut har tagit av <strong>kommun</strong>fullmäktige<br />

för att arbeta fram en åtgärdsplan för åren 2009 och 2010. Nämnderna har till <strong>kommun</strong>styrelsen<br />

redovisat olika åtgärder som skulle vidtas med anledning av de negativa prognoserna. De<br />

av nämnderna beslutade åtgärderna har inte fått effekt under <strong>2008</strong>. En hög grad av medveten-<br />

24


Finansiell analys<br />

het finns i organisationen om det ekonomiska läget och ett omställningsarbete har påbörjats<br />

för att på lång sikt kunna få en verksamhet och en ekonomi i balans.<br />

Det finns naturligtvis olika orsaker till de negativa budgetavvikelserna. Exempelvis kan nämnas<br />

hemtjänst, tekniska hjälpmedel och enskilda placeringar för omsorgsnämnden, hög kostnad<br />

för institutionsplaceringar för individ- och familjenämnden samt höga personalkostnader<br />

för barn- och utbildningsnämnden.<br />

Det negativa ekonomiska resultatet i förhållande till det budgeterade, kan i huvudsak förklaras<br />

med följande:<br />

Avvikelse mot budget<br />

mnkr<br />

Budgeterat resultat 19,6<br />

Nämndernas resultat exkl VA -26,5<br />

Skatteintäkter -2,8<br />

Finansnetto -3,5<br />

För <strong>2008</strong> sjönk skatteunderlagsprognosen med ytterligare cirka 1 mnkr. Fr. o. m. 2007 använder<br />

<strong>kommun</strong>en SKL:s (Sveriges <strong>kommun</strong>er och landstings) prognos istället som tidigare år<br />

ESV:s (Ekonomistyrningsverkets) prognos, enligt Rådet för <strong>kommun</strong>al redovisning. Under<br />

2007 minskade skatteunderlaget med mer än vad regeringen antog i sina prognoser, -1,3 mnkr.<br />

Detta medför att i <strong>2008</strong> års bokslut får <strong>kommun</strong>en mindre skattemedel än vad som prognostiserats<br />

och bokförts i 2007 års bokslut.<br />

I budgeten för <strong>2008</strong> beräknades, enligt SKL:s prognoser att bidragen för LSS skulle uppgår<br />

till drygt 11,1 mnkr. Utfallet för <strong>2008</strong> blev något lägre, knappt 11,1 mnkr.<br />

<strong>Bokslut</strong><br />

<strong>Bokslut</strong><br />

<strong>Bokslut</strong><br />

2006<br />

2007<br />

<strong>2008</strong><br />

LSS, tkr 6 010 9 254 11 085<br />

Kostnads- och intäktsutveckling<br />

I nedanstående diagram redovisas skatteintäkter och statsbidrag för åren 2004-<strong>2008</strong>.<br />

1 000 000<br />

800 000<br />

600 000<br />

400 000<br />

200 000<br />

0<br />

2004 2005 2006 2007 <strong>2008</strong><br />

Tkr 729 773 756 524 788 809 830 808 883 617<br />

Det har skett en ökning av skatteintäkterna och statsbidragen med 52,8 mnkr vilket motsvarar<br />

6,4 % sedan 2007.<br />

25


Finansiell analys<br />

Verksamhetens bruttokostnader<br />

I nedanstående diagram redovisas verksamhetens kostnader för åren 2004-<strong>2008</strong>.<br />

Verksamhetens kostnader<br />

1 000<br />

900<br />

800<br />

700<br />

600<br />

500<br />

400<br />

300<br />

200<br />

100<br />

0<br />

2004 2005 2006 2007 <strong>2008</strong><br />

mnkr Tkr 922 947 977 1 040 1 086<br />

Verksamhetens kostnader har ökat med 46 mnkr vilket motsvarar 4,4 % i ökning från 2007.<br />

I nedanstående diagram redovisas verksamhetens intäkter för åren 2004 – <strong>2008</strong>.<br />

Verksamhetens intäkter<br />

1 000<br />

900<br />

800<br />

700<br />

600<br />

500<br />

400<br />

300<br />

200<br />

100<br />

0<br />

2004 2005 2006 2007 <strong>2008</strong><br />

mnkr Tkr 202 205 212 219 207<br />

Ökningen har varit marginell mellan åren och mellan åren 2007 till <strong>2008</strong> har intäkterna minskat.<br />

I nedanstående diagram redovisas både verksamhetens kostnader och intäkter för åren 2004 –<br />

<strong>2008</strong>. Här framkommer skillnaden på ett tydligt sätt, de s.k. nettokostnaderna.<br />

Verksamhetens kostnader och intäkter<br />

Intäkter<br />

Kostnader<br />

1 200<br />

1 000<br />

800<br />

600<br />

400<br />

200<br />

0<br />

2004 2005 2006 2007 <strong>2008</strong><br />

26


Finansiell analys<br />

I nedanstående diagram visas nettokostnaderna för åren 2004 – <strong>2008</strong>. Nettokostnaderna har<br />

ökat gradvis sedan 2004.<br />

1 000 000<br />

900 000<br />

800 000<br />

700 000<br />

600 000<br />

500 000<br />

400 000<br />

300 000<br />

200 000<br />

100 000<br />

0<br />

2004 2005 2006 2007 <strong>2008</strong><br />

Tkr 720 424 741 587 765 877 821 094 878 689<br />

För <strong>2008</strong> ökade nettokostnadsutvecklingen 7 %, vilket är 0,6 % högre än skatte- och intäktsutvecklingen<br />

som uppgick till 6,4 %. Till skillnad från föregående år har skillnaden bromsats<br />

upp, men det pekar fortfarande på ett ekonomiskt problem. Vid jämförelse från ytterligare ett<br />

år tillbaka, 2006 då verksamhetens nettokostnader ökade i långsammare takt än skatteintäkter<br />

och generella statsbidrag, var det ekonomiska resultatet positivt.<br />

<strong>Bokslut</strong><br />

2006<br />

<strong>Bokslut</strong><br />

2007<br />

<strong>Bokslut</strong><br />

<strong>2008</strong><br />

Nettokostnadsutveckling 3,3% 7,2% 7,0%<br />

Skatte- och statsbidragsutveckling 4,3% 5,3% 6,4%<br />

Viktigt för <strong>kommun</strong>ens ekonomi är hur nettokostnaderna utvecklar sig i förhållande till skatteintäkter<br />

och statsbidrag. Nyckeltalet speglar hur stor del av skatteintäkter och statsbidrag<br />

som den löpande driftsverksamheten tar i anspråk. Det utrymme som finns kvar kan användas<br />

till amorteringar av långfristiga lån, finansiering av investeringar och/eller sparande inför<br />

kommande/förväntade kostnader. En vanlig nivå på nyckeltalet bland <strong>kommun</strong>er är 98 %. För<br />

<strong>2008</strong> låg budgeten på 98 % och utfallet medförde att <strong>kommun</strong>en i förbrukade 99 %.<br />

<strong>Bokslut</strong><br />

2006<br />

<strong>Bokslut</strong><br />

2007<br />

<strong>Bokslut</strong><br />

<strong>2008</strong><br />

Verksamheternas nettokostnad i förhållande till skatteintäkter<br />

och statsbidrag 97% 99% 99%<br />

Driftredovisning inklusive interna poster exkl. VA<br />

I nedanstående tabell redovisas driftsbudgeten för kostnaderna, intäkterna och dess utfall samt<br />

avvikelserna för <strong>2008</strong>.<br />

27


Finansiell analys<br />

Driftsbudget tkr <strong>2008</strong><br />

Budget<br />

Utfall Avvikelse<br />

Nämnd/styrelse Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt<br />

Kommunstyrelse 100 427 11 811 97 005 9 715 1 326<br />

Teknisk nämnd 230 065 191 324 235 031 194 886 -1 404<br />

Samhällsbyggnadsnämnd 15 393 5 532 15 089 5 459 231<br />

Kultur- fritidsnämnd 49 351 9 204 48 378 8 727 496<br />

Omsorgsnämnd 364 796 67 548 380 747 73 026 -10 473<br />

Individ- familjenämnd 60 546 9 622 70 618 12 380 -7 314<br />

Barn- utbildningsnämnd 389 187 38 501 407 238 47 155 -9 397<br />

Revision 845 0 845 0 0<br />

Summa 1 210 610 333 542 1 254 951 351 348 -26 535<br />

877 068 903 603<br />

I nedanstående tabell redovisas driftsbudgeten för kostnaderna, intäkterna och dess utfall samt<br />

avvikelserna för 2007.<br />

Driftsbudget tkr 2007<br />

Budget<br />

Utfall Avvikelse<br />

Nämnd/styrelse Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt<br />

Kommunstyrelse 86 458 13 442 92 144 20 054 926<br />

Teknisk nämnd 208 764 178 400 222 588 190 849 -1 375<br />

Samhällsbyggnadsnämnd 15 221 5 290 16 555 5 270 -1 354<br />

Kultur- fritidsnämnd 45 845 8 990 44 636 9 180 1 399<br />

Omsorgsnämnd 334 791 57 523 347 916 65 908 -4 740<br />

Individ- familjenämnd 59 621 5 551 63 315 7 328 -1 917<br />

Barn- utbildningsnämnd 392 708 41 000 409 154 52 556 -4 890<br />

Summa 1 143 408 310 196 1 196 308 351 145 -11 951<br />

833 212 845 163<br />

VA: En ny lag om allmänna vattentjänster trädde i kraft den 1 januari 2007. Lagen skärpte<br />

kraven på huvudmannens ekonomiska redovisning genom att uttryckligen hänvisa till god<br />

redovisningssed samt krav på redovisning av särskilda resultat- och balansräkningar. Lagen<br />

uttalar ett krav på särredovisning. När det gäller VA-verksamheten särredovisas den från och<br />

med 1 januari 2007. Särredovisningen återfinns efter <strong>kommun</strong>ens resultat- och balansräkning.<br />

Personalkostnader<br />

Personalkostnaderna för <strong>2008</strong> uppgår till 697 mnkr, vilket motsvarar knappt 56 % av <strong>kommun</strong>ens<br />

bruttokostnader. I förhållande till budget innebär detta ett överskridande med 1,8 mnkr,<br />

vilket bör jämföras med överskridandet av motsvarande för år 2007 som då uppgick till drygt<br />

20 mnkr. Totalt har personalkostnaderna ökat med 2,2 % i förhållande till 2007. Som framgår<br />

nedan har flera nämnder haft högre personalkostnader än budget. I vissa fall kompenseras<br />

högre personalkostnader med ökade intäkter.<br />

28


Finansiell analys<br />

Personalkostnader tkr<br />

Nämnd/styrelse Budget Utfall Avvikelse<br />

Kommunstyrelse 37 835 39 495 -1 660<br />

Teknisk nämnd 59 041 60 449 -1 408<br />

Samhällsbyggnadsnämnd 10 238 10 154 84<br />

Kultur- fritidsnämnd 19 989 19 977 12<br />

Omsorgsnämnd 293 579 297 918 -4 339<br />

Individ- familjenämnd 39 448 40 356 -908<br />

Barn- utbildningsnämnd 235 016 228 620 6 396<br />

Summa 695 146 696 969 -1 823<br />

Årets investeringar<br />

Kommunfullmäktige beslutade i april månad om tilläggsbudget vilket innebar att <strong>2008</strong> års<br />

investeringsbudget då ökade med 9,2 mnkr. Totalt uppgick investeringsplanen till drygt 107<br />

mnkr.<br />

I nedanstående tabell redovisas investeringsbudgeten och utfallet för <strong>2008</strong> för de olika nämnderna<br />

och styrelsen.<br />

Investeringsplan tkr<br />

Nämnd/styrelse Budget Utfall Avvikelse<br />

Kommunstyrelse 4 266 2 576 1 690<br />

Teknisk nämnd inkl VA 90 361 83 480 6 881<br />

Samhällsbyggnadsnämnd 545 547 -2<br />

Kultur- fritidsnämnd 8 688 8 545 143<br />

Omsorgsnämnd 1 300 1 296 4<br />

Individ- familjenämnd 171 317 -146<br />

Barn- utbildningsnämnd 2 280 2 386 -106<br />

Övrigt, ex köp fastigheter 0 8 405 -8 405<br />

Summa 107 611 107 552 59<br />

Anm: Redovisat utfall är exklusive köp och försäljningar av fastigheter och mark.<br />

Avvikelserna mot budget beror bland annat för:<br />

• Kommunstyrelsen: förskjutningar i införandet av beslutsstödssystem, införandet av skanning<br />

och IT-projektet ”Effektiv IT-arbetsplats”.<br />

• Teknisk nämnd: förskjutningar mellan åren avseende investeringar såsom bland annat<br />

resecentrum och påbörjade exploateringar, boende Strandvägen, Kulturskolan.<br />

• Kultur- och fritidsnämnd: förskjutning av nyttjandet av medel för utsmyckning Strandvägen<br />

• Individ- och familjenämnd: underskott från 2007 som inte skulle redovisats på detta sätt<br />

• Barn- och utbildningsnämnd: investeringar som är gjorda i slöjdsalarna mot bakgrund av<br />

arbetsmiljöåtgärder.<br />

• VA-verksamhet: förskjutningar i vissa investeringsprojekt.<br />

I övrigt redovisar nämnderna sina investeringar i sina respektive verksamhetsberättelser.<br />

29


Finansiell analys<br />

Bland investeringar <strong>2008</strong> kan nämnas:<br />

mnkr<br />

Boende Strandvägen etapp 2 19,2<br />

Nytt resecentrum 16,4<br />

Överföringsledningar Gullaskruv 8,9<br />

Hanemålaskolan etapp 2 7,3<br />

Om- och tillbyggnad omsorgslokaler 5,2<br />

Nytt industrispår 4,8<br />

Allvädersbana Åkrahäll 4,3<br />

Byte bokbuss 3,1<br />

Soliditet<br />

Soliditet är ett mått på den finansiella styrkan, betalningsförmågan, på lång sikt. Den visar hur<br />

stor del av <strong>kommun</strong>ens tillgångar som finansierats med egna medel, d.v.s. med skatteintäkter,<br />

eller hur stor del av <strong>kommun</strong>ens tillgångar som inte motsvaras av skulder.<br />

Soliditeten (det egna kapitalet i relation till de totala tillgångarna) presenteras i ned-anstående<br />

tabell både inklusive och exklusive pensionsskulden. Fr.o.m. 1998 redovisas tidigare intjänad<br />

pensionsskuld som ansvarsförbindelse utanför balansräkningen och enbart nyintjänad pensionsskuldökning<br />

bokförs som avsättning i balansräkningen.<br />

<strong>Bokslut</strong><br />

2006<br />

<strong>Bokslut</strong><br />

2007<br />

<strong>Bokslut</strong><br />

<strong>2008</strong><br />

Soliditet<br />

Exkl pensionsskuld 47% 41% 37%<br />

Inkl pensionsskuld -7% -12% -9%<br />

Den genomsnittliga soliditeten i riket 2007 uppgick till 55 % respektive 18 % och för <strong>kommun</strong>erna<br />

i Kalmar län till 48 % respektive - 4 %. <strong>Nybro</strong> <strong>kommun</strong> hade <strong>2008</strong> en soliditet på 37 %<br />

respektive – 9 %.<br />

Finansnetto<br />

<strong>Nybro</strong> <strong>kommun</strong> har haft följande utveckling för finansnettot.<br />

0<br />

-5 000<br />

-10 000<br />

-15 000<br />

-20 000<br />

2004 2005 2006 2007 <strong>2008</strong><br />

Tkr -1 103 -325 -1 018 -6 036 -17 602<br />

30


Finansiell analys<br />

Finansnettots utveckling är intressant ur finansieringssynpunkt. Ett negativt finansnetto innebär<br />

att räntekostnaderna överstiger ränteintäkterna. Det påverkar <strong>kommun</strong>ens handlingsutrymme<br />

negativt i fråga om <strong>kommun</strong>ens möjligheter att betala investeringar med egna medel.<br />

Senaste årens ränteutveckling har varit gynnsam för <strong>kommun</strong>en. Den ökade investeringstakten<br />

2006 och framåt förutsatte dock nyupplåning, vilket har inneburit en negativ trend för<br />

finansnettot.<br />

Skuldsättningsgrad<br />

Den del av tillgångarna som finansieras med främmande kapital brukar benämnas skuldsättningsgrad.<br />

Skuldsättningsgraden ett mått på hur stora skulderna är i förhållande till totala<br />

tillgångar. Skuldsättningsgraden har en nära koppling till nyckeltalet soliditet. En hög skuldsättningsgrad<br />

medför en låg soliditet, och tvärtom. En hög skuldsättningsgrad medför en ökad<br />

risknivå i verksamheten. Kommunen ökar då sin känslighet för ränteändringar och sitt beroende<br />

av kreditgivarna.<br />

Skuldsättningsgrad är balansräkningens avsättningar i förhållande till de totala tillgångarna,<br />

kortfristig skuldsättningsgrad är de kortfristiga skulderna i förhållande till de totala tillgångarna<br />

och långfristig skuldsättningsgrad är de långfristiga skulderna i förhållande till de totala<br />

tillgångarna.<br />

<strong>Bokslut</strong><br />

2006<br />

<strong>Bokslut</strong><br />

2007<br />

<strong>Bokslut</strong><br />

<strong>2008</strong><br />

skuldsättningsgrad 53% 59% 63%<br />

- varav avsättningsgrad 2% 3% 2%<br />

- varav kortfristig 23% 19% 16%<br />

- varav långfristig 28% 37% 45%<br />

Kommunens skuldsättningsgrad för <strong>2008</strong> ökade från 2007 till följd av att investeringarna<br />

finansierats med upplåning.<br />

Kommunalskatt – utdebitering<br />

En viktig del av bedömningen av en <strong>kommun</strong>s finansiella kapacitet är vilken möjlighet <strong>kommun</strong>en<br />

har att påverka sina inkomstkällor. En låg <strong>kommun</strong>alskatt ger t.ex. ett större handlingsutrymme<br />

att generera en intäktsökning denna väg.<br />

Den totala skattesatsen inklusive landstingsskatten uppgick <strong>2008</strong> till 32,45, vilket är 0,35<br />

procentenheter högre än genomsnittet i Kalmar län. Från år 2007 har den <strong>kommun</strong>ala skattesatsen<br />

ökat med 0,26 beroende på överföring av hemsjukvården från landstinget. Kommunens<br />

utdebitering ger lägre finansiellt handlingsutrymme för <strong>kommun</strong>en jämfört med genomsnittliga<br />

utdebiteringen i Kalmar län.<br />

<strong>2008</strong><br />

Hela riket<br />

<strong>2008</strong><br />

Kalmar län<br />

<strong>2008</strong><br />

<strong>Nybro</strong><br />

2009<br />

<strong>Nybro</strong><br />

Skattesats totalt 31,44 32,10 32,45 32,45<br />

Kommunalskatt 20,71 21,89 22,24 22,24<br />

Landstingsskatt 10,73 10,21 10,21 10,21<br />

31


Finansiell analys<br />

Risk och kontroll<br />

Likviditet ur ett riskperspektiv<br />

Ett mått som mäter den kortsiktig betalningsberedskap är likviditeten (omsättningstillgångar<br />

delat med kortfristiga skulder). Om måttet är 100 procent innebär det att de likvida medlen är<br />

lika höga som de kortfristiga skulderna och räcker till att betala de skulder som förfaller inom<br />

den närmaste tiden. Rörelsekapitalet (omsättnings-tillgångar minus kortfristiga skulder) är ett<br />

mått som avspeglar <strong>kommun</strong>ens finansiella styrka.<br />

<strong>Bokslut</strong><br />

2006<br />

<strong>Bokslut</strong><br />

2007<br />

<strong>Bokslut</strong><br />

<strong>2008</strong><br />

Likvida medel vid årets slut, mnkr 10,7 34,1 44,4<br />

Balanslikviditet 68% 83% 97%<br />

Rörelsekapital, mnkr -58,9 -30,2 -4,5<br />

Orsaken till att rörelsekapitalet är negativt är att kortfristiga tillgångar används till att betala<br />

långfristiga investeringar och anläggningstillgångar. Genom att <strong>kommun</strong>en har ett byggnadskreditiv<br />

som kan avlyftas i takt med kommande investeringar kan rörelsekapitalet förbättras.<br />

Finansiella risker<br />

Ur riskperspektiv är det viktigt att redovisa och beskriva eventuella ränte- och valutarisker.<br />

Med ränterisk avses risken för förändringar i räntenivån och med valutarisk avses risk för<br />

eventuella kursförluster vid utlandslån.<br />

Borgensåtaganden och koncernens resultat<br />

Stora borgensåtagande kan betyda en finansiell risk för <strong>kommun</strong>en i form av över-tagande av<br />

lån alternativt ägartillskott. Bedömningen är att borgensåtagandet för <strong>kommun</strong>ens bolag för<br />

närvarande har låg risk och för egna hem/småhus låg till måttlig<br />

32<br />

<strong>Bokslut</strong><br />

2006<br />

<strong>Bokslut</strong><br />

2007<br />

<strong>Bokslut</strong><br />

<strong>2008</strong><br />

Borgensåtaganden (mnkr)<br />

Kommunägda företag: 322,4 348,0 378,2<br />

Egna hem och småhus 6,7 6,3 5,9<br />

Summa borgensåtaganden 329,1 354,3 384,1<br />

Borgensåtagandena för <strong>2008</strong> uppgår till 384,1 mnkr. <strong>Nybro</strong> Elnät AB har oförändrat 13 mnkr.<br />

<strong>Nybro</strong> Energi AB har ökat med 5,3 mnkr och uppgår nu till 62,8 mnkr. <strong>Nybro</strong> Bostads AB har<br />

ökat med 24,9 mnkr och uppgår nu till 302,4 mnkr.<br />

<strong>Bokslut</strong><br />

2006<br />

<strong>Bokslut</strong><br />

2007<br />

<strong>Bokslut</strong><br />

<strong>2008</strong><br />

Koncernens resultat (mnkr)<br />

- varav AB <strong>Nybro</strong> Brunn -2,5 -2,1 -2,0<br />

- varav <strong>Nybro</strong> Elnät AB 1,2 6,4 5,8<br />

- varav <strong>Nybro</strong> Bostads AB 2,2 2,4 0,1<br />

- varav <strong>kommun</strong>en 21,9 3,7 -12,7


Finansiell analys<br />

Pensionsåtaganden<br />

Enligt den beräkning som <strong>kommun</strong>en har fått från SPP under <strong>2008</strong> om <strong>kommun</strong>ens pensionsåtaganden<br />

minskar den totala pensionsskulden från år 2007, enligt nedanstående tabell.<br />

Pensionsåtaganden, tkr<br />

<strong>Bokslut</strong><br />

2006<br />

<strong>Bokslut</strong><br />

2007<br />

<strong>Bokslut</strong><br />

<strong>2008</strong><br />

Avsättningar intjänade före 1998 340 837 389 853 364 176<br />

Avsättningar intjänade efter 1998 14 861 20 343 17 709<br />

Löneskatt 86 292 99 514 92 645<br />

Total pensionsskuld 441 990 509 710 474 530<br />

Pensionsskuld kr per invånare<br />

<strong>Nybro</strong> <strong>kommun</strong> 22 459 25 949 24 264<br />

Kalmar län 21 094 25 230<br />

Hela riket 20 664 23 959<br />

<strong>Nybro</strong> <strong>kommun</strong> har en pensionsskuld på 24 264 kr per invånare <strong>2008</strong>.<br />

Under 2007 slutförde SKL sin översyn av den rekommenderade modellen för pensionsskuldsberäkningar,<br />

RIPS-07 (tidigare kallad P-finken). Översynen var bland annat föranledd av det<br />

nya pensionsavtalet (KAP-KL) samt behovet att uppdatera vissa försäkringstekniska grunder<br />

om diskonteringsränta och om livslängder. Detta påverkade pensionsskulden med 67,8 mnkr<br />

för 2007.<br />

Finansiella placeringar tkr<br />

Bokfört värde Marknadsvärde<br />

2006 2007 <strong>2008</strong> 2006 2007 <strong>2008</strong><br />

Tillgångsslag:<br />

Aktier 21 434 22 867 23 763 31 620 29 486 19 545<br />

Räntebärande 11 872 16 146 20 276 11 585 15 708 20 315<br />

Upplupna ränteintäkter 190 291 345 190 291 345<br />

Likvida medel 3 160 6 370 3 350 3 171 6 119 3 350<br />

Totalt 36 656 45 674 47 734 46 566 51 604 43 555<br />

Den nedgång som finansmarknaden och all världens aktiehandel drabbades av under de första<br />

åren på 2000-talet vände under 2006. Under 2007/<strong>2008</strong> har det åter varit turbulent på aktiemarknaden.<br />

Kommunens placerade medel i Kalmar Läns Pensionsförvaltning AB (KLP)<br />

minskade i värde och i slutet av <strong>2008</strong> uppgick marknadsvärdet 43,5 miljoner kronor, vilket är<br />

lägre än det bokförda värdet som uppgick till 47,7 miljoner kronor vid samma tidpunkt. Total<br />

insats som <strong>kommun</strong>en satt in uppgår till 35 mnkr.<br />

Nedan redovisas skillnaden mellan total pensionsförpliktelse och finansiella placeringar avsedda<br />

för kommande pensionsutbetalningar. Denna skillnad definieras i <strong>kommun</strong>ala sammanhang<br />

som återlån av pensionsmedel.<br />

33


Finansiell analys<br />

Återlånade medel<br />

<strong>Bokslut</strong><br />

2006<br />

<strong>Bokslut</strong><br />

2007<br />

<strong>Bokslut</strong><br />

<strong>2008</strong><br />

Total pensionsskuld 441 990 509 710 474 530<br />

Finansiella placeringar -36 656 -45 674 -47 734<br />

Summa återlånade medel 405 334 464 036 426 796<br />

Återlånade medel utgör skillnaden mellan totala pensionsförpliktelser och förvaltade pensionsmedel,<br />

angivna till marknadsvärdet.<br />

Förändring av pensionsskuld <strong>2008</strong><br />

Skuld i balansräkningen tkr<br />

Ingående balans 25 278<br />

Utbetalningar -2 709<br />

Nyintjänad pensionsrätt 2 426<br />

Ränte- och basbeloppsuppräkning 655<br />

Förändring löneskatt -639<br />

Övrig förändring -3 006<br />

Utgående balans 22 005<br />

Ansvarsförbindelse<br />

Ingående balans 484 431<br />

Utbetalningar -15 033<br />

Ränte- och basbeloppsuppräkning 16 624<br />

Förändring löneskatt -6 229<br />

Övrig förändring -27 268<br />

Utgående balans 452 525<br />

34


Finansiell analys<br />

Känslighetsanalys<br />

En <strong>kommun</strong> påverkas givetvis många gånger av händelser utanför dess egen kontroll. Det kan<br />

till exempel vara konjunktursvängningar eller förändrade lagar och förordningar. Kommunen<br />

har ett ansvar för att ha beredskap att hantera sådana händelser, både externa oförutsedda<br />

händelser och förändringar i den egna <strong>kommun</strong>en. Kommunen måste därför ha reserver och<br />

marginaler i sin ekonomi. Ett sätt att beskriva behovet och storleken av sådana reserver är att<br />

upprätta en känslighetsanalys som beskriver hur olika förändringar kan påverka <strong>kommun</strong>ens<br />

finansiella situation. I tabellen nedan redovisas hur ett antal faktorer påverkar <strong>kommun</strong>ens<br />

ekonomi under ett år.<br />

1 krona i utdebitering (skattehöjning) 31 600 tkr<br />

1 invånare i inkomst- och kostnadsutjämningssystemet 42 tkr<br />

Ränteförändring på långfristiga lån +/- 1 %<br />

4 900 tkr<br />

Ökad lönekostnad 1 % (inkl personalomkostnader)<br />

7 000 tkr<br />

10 nya årsarbetare inom omsorgen 3 500 tkr<br />

1 % ökad försörjningsstöd 75 tkr<br />

1 LVU-placering i 6 månader 800 tkr<br />

1 LVM-placering i 6 månader 540 tkr<br />

1 elev i grundskolan 63 tkr<br />

1 barn i förskolan 75 tkr<br />

35


Finansiell analys<br />

Femårsöversikt och ekonomiska nyckeltal<br />

2004 2005 2006 2007 <strong>2008</strong><br />

Antal invånare 31/12 respektive år 19 882 19 775 19 680 19 643 19 557<br />

Kommunal utdebitering, kr 31,95 31,95 31,95 32,45 32,45<br />

varav landstinget, kr 10,47 10,47 10,47 10,47 10,21<br />

Verksamhetens nettokostnader, mnkr 720 742 766 821 879<br />

Nettoinvesteringar, mnkr 28 53 104 123 108<br />

Resultat<br />

Årets resultat, mnkr 8 15 22 4 -13<br />

Skatteintäkter och statsbidrag<br />

Kommunala skatteintäkter, mnkr 546 570 607 642 682<br />

Generella statsbidrag och utjämning,<br />

mnkr<br />

184 186 182 189 201<br />

Tillgångar<br />

Tillgångar, mnkr 715 741 785 913 982<br />

per invånare, tkr 36 37 40 46 50<br />

Eget kapital och skulder<br />

Eget kapital, mnkr 328 342 366 373 364<br />

per invånare, tkr 16 17 19 19 19<br />

Avsättningar och skulder, mnkr 387 399 420 540 618<br />

per invånare, tkr 19 20 21 27 32<br />

Därav långfristig låneskuld, mnkr 205 196 218 339 439<br />

per invånare, tkr 10 10 11 17 22<br />

Förändring av rörelsekapitalet, mnkr 17 -20 -19 29 26<br />

Finansnetto, mnkr -1 -0,3 -1,0 -6,0 -18,0<br />

Verksamhetens nettokostnadsandel (%) 99 98 97 99 99<br />

Nettokostnadsandel inkl finans (%) 98 98 97 98 98<br />

Soliditet (%) 46 46 47 41 37<br />

Soliditet inkl pensionsskulden (%) -4 -2 -7 -12 -9<br />

36


Personalredovisning<br />

Personalredovisning 2007<br />

Personalstruktar<br />

Antal anställda november, 2007*<br />

Förvaltning<br />

Tillsvidareanställda Tidsbegränsat anställda<br />

<strong>2008</strong> 2007 <strong>2008</strong> 2007<br />

Kommunstyrelseförvaltningen 126 124 21 17<br />

Tekniska förvaltningen 183 188 5 11<br />

Barn o utbildningsförvaltningen 588 621 67 99<br />

Omsorgsförvaltningen 820 790 78 115<br />

Individ o familjeförvaltningen 68 71 5 12<br />

Samhällsbyggnadsförvaltningen 21 23 2 1<br />

Total 1 806 1 817 178 255<br />

Antalet tillsvidareanställda var i november 11 färre än vid motsvarande tidpunkt 2007. Antalet<br />

visstidsanställda hade minskat med 77 personer. Anställda enligt övriga avtal tillkommer, såsom<br />

BEA (beredskapsavtalet), PAN (personliga assistenter) och RiB (deltidsanställda brandmän,<br />

f.d. BMD).<br />

Två verksamhetsövergångar skedde 1 januari <strong>2008</strong>. 35 personer övergick till anställning i AB<br />

<strong>Nybro</strong> Brunn, främst från Barn- och Utbildningsförvaltningen. 15 personer kom från Landstingets<br />

hemsjukvård till omsorgsförvaltningen.<br />

Timavlönade<br />

Förutom tillsvidareanställda och månadsavlönade vikarier tillkommer cirka 800 timavlönade<br />

vikarier. Antalet utförda timmar varierar under året, och motsvarade cirka 126 årsarbeten,<br />

vilket är en minskning med 12 årsarbetare jämfört med 2007.<br />

Störst andel timavlönade finns inom omsorgsförvaltningen, ca 93 årsarbeten, viket är en<br />

minskning med 7 årsarbetare jämfört med 2007. Av dessa avser cirka 46 årsarbeten intermittentanställda<br />

och resten är bland annat semestervikariat. Barn- och utbildningsförvaltningen<br />

står för cirka 17 timavlönade årsarbeten, vilket är en minskning med 2 årsarbetare jämfört<br />

med 2007.<br />

300<br />

250<br />

200<br />

150<br />

100<br />

kvinnor<br />

män<br />

50<br />

0<br />

-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-63 64-<br />

* Antalet anställda förändras hela tiden under året. Sammanställningen beskriver en ögonblicksbild av antalet<br />

tillsvidare- och tidsbegränsat anställda (månadsavlönade) enl. Allmänna Bestämmelser (AB), sådan den såg ut<br />

vid mättidpunkten i november respektive år.<br />

37


Personalredovisning<br />

Antal anställda*, uppdelat på personalkategori<br />

900<br />

800<br />

700<br />

600<br />

500<br />

400<br />

Män<br />

Kvinnor<br />

300<br />

200<br />

100<br />

0<br />

Vård/Omsorg Administration Teknik Fritid/Kultur Förskola Skolpersonal<br />

Sysselsättningsgrad<br />

Andel hel-/deltidsanställda, tillsvidareanställda<br />

90<br />

80<br />

70<br />

60<br />

50<br />

40<br />

Heltid<br />

Deltid<br />

30<br />

20<br />

10<br />

0<br />

Män<br />

Kvinnor<br />

Av de tillsvidareanställda i <strong>kommun</strong>en är cirka 80 % kvinnor.<br />

I november <strong>2008</strong> var 53,7 % av kvinnorna anställda på heltid, (2007 55,4 %). 1993 var motsvarande<br />

siffra 48 %. Av männen är 84,5 % anställda på heltid, (2007 85,2 %).<br />

Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för tillsvidareanställda är ungefär som de senaste<br />

fyra åren och var i november 90,3 %, (kvinnor 88,8 %, män 96,5 %). 1993 var den genomsnittliga<br />

sysselsättningsgraden 80,71 %.<br />

* Med anställd avses här tillsvidare- och tidsbegränsat anställda >3 månader (månadsavlönad enl AB)<br />

38


Personalredovisning<br />

Andel kvinnor – män inom olika yrken, november <strong>2008</strong><br />

Andel kvinnor, % Andel män, %<br />

100<br />

90<br />

80<br />

70<br />

60<br />

50<br />

40<br />

30<br />

20<br />

10<br />

0<br />

Skolledare<br />

Arbetsledare, äö<br />

Yrkeslärare, gymn<br />

Miljöinspektör<br />

Lärare sär/spec<br />

Sjuksköterska<br />

Lärare 1-7<br />

Gymnasielärare<br />

Socialsekreterare<br />

Lärare 4-9<br />

Förskolelärare<br />

Fritidspedagog<br />

Anläggningsarb.<br />

Skolassistent<br />

Parkarbetare<br />

Vaktmästare<br />

Barnskötare<br />

Kokerska<br />

Omsorgsass.<br />

Brandman<br />

Personlig ass.<br />

Städare<br />

Medellöner kvinnor – män inom olika yrken, november <strong>2008</strong><br />

Medellön, kvinnor<br />

Medellön, män<br />

40 000<br />

35 000<br />

30 000<br />

Sjukfrånvaro<br />

25 000<br />

20 000<br />

15 000<br />

10 000<br />

5 000<br />

0<br />

Skolledare<br />

Arbetsledare, äö<br />

Yrkeslärare, gymn<br />

Miljöinspektör<br />

Lärare sär/spec<br />

Sjuksköterska<br />

Lärare 1-7<br />

Gymnasielärare<br />

Socialsekreterare<br />

Lärare 4-9<br />

Förskolelärare<br />

Fritidspedagog<br />

Anläggningsarb.<br />

Skolassistent<br />

Parkarbetare<br />

Vaktmästare<br />

Dagar<br />

Barnskötare<br />

Kokerska<br />

Omsorgsass.<br />

Brandman<br />

Personlig ass.<br />

Städare<br />

25<br />

20<br />

15<br />

10<br />

5<br />

0<br />

1988<br />

1989<br />

1990<br />

1991<br />

1992<br />

1993<br />

1994<br />

1995<br />

1996<br />

1997<br />

1998<br />

1999<br />

2000<br />

2001<br />

2002<br />

2003<br />

2004<br />

2005<br />

2006<br />

2007<br />

<strong>2008</strong><br />

Dagar<br />

39


Personalredovisning<br />

I de uppgifter om antalet sjukdagar som redovisas här, är hänsyn tagen till dels genomsnittlig<br />

sysselsättningsgrad, dels till omfattningen av sjukdagarna. Det innebär att de sjukdagar som<br />

redovisas är heltidssjukdagar och arbetsdagar.<br />

Sjukfrånvaron<br />

Cirka 5,6 % av arbetstiden bortfaller p.g.a. sjukfrånvaro, jämfört med 6,9 % för 2007 (7,0 %<br />

2006, 7,2 % 2005, 7,9 % 2004, 7,65 % 2003, 7,7 % 2002, 7,2 % 2001, 5,9 % 2000). Om frånvaron<br />

räknas utan hänsyn till sysselsättningsgrad eller omfattning hamnar <strong>kommun</strong>en på cirka<br />

22 sjukdagar/anställd, vilket är i stort sett oförändrat jämfört med 2006.<br />

I fråga om sjukfrånvaron är det viktigt att ha några aspekter i åtanke. Det är långtidssjukfrånvaron<br />

som slår igenom i statistiken på så sätt att den drar upp antalet sjukdagar. En stor del<br />

av de anställda – cirka 45 % - har inga sjuktillfällen under året. Antalet sjukdagar ökar med<br />

åldern. Sjukfrånvaron varierar mellan olika yrkeskategorier beroende på bl. a. ålderssammansättning<br />

och arbetets art.<br />

Sjukdagar/anställd, månadsavlönade män – kvinnor<br />

Hänsyn tagen till omfattning på sjukdagen men inte till den anställdes sysselsättningsgrad.<br />

18<br />

16<br />

14<br />

12<br />

10<br />

8<br />

Total<br />

Lång<br />

Kort<br />

6<br />

4<br />

2<br />

0<br />

Män Kvinnor Samtliga<br />

Dag 1-90 Dag 91- Dgr Totalt Sju-karb.dgr/anst.<br />

Förvaltning <strong>2008</strong> 2007 <strong>2008</strong> 2007 <strong>2008</strong> 2007 <strong>2008</strong> 2007<br />

KS 666 558 72 62 738 620 5,0 4,3<br />

Tekniska 1 324 1 642 1 476 1 832 2 800 3 474 14,9 17,1<br />

But 3 764 4 639 3 631 5 970 7 395 10 609 11,3 14,4<br />

Oms 6 717 7 620 10 563 11 930 17 280 19 551 19,2 21,5<br />

IF 529 744 429 733 958 1 477 13,1 17,2<br />

SAM 45 64 0 0 45 64 2,0 2,7<br />

Total 13 046 15 267 16 172 20 528 29 218 35 796 14,7 17,0<br />

Långtidsfrånvaron fr.o.m. dag 91 har minskat med ca 20 % jämfört med 2007 (2006 och<br />

2007 var ungefär lika). 2005 var minskningen ca 20 % - en orsak var då att de ökade deltidssjukskrivningarna<br />

slog igenom, då rapporten tar hänsyn till omfattningen på sjukdagen,<br />

dvs. två halva sjukdagar redovisas som en sjukdag. (6 % ökning 2004 och 2003, 24 % ökning<br />

2002, 50 % ökning 2001).<br />

40


Personalredovisning<br />

Korttidsfrånvaron minskar med cirka 15 % jämfört med 2007.<br />

Kostnaderna för utbetald sjuklön minskar<br />

Totalt uppgick kostnaderna för utbetald sjuklön till 7,9 mnkr, att jämföra med 8,2 mnkr för<br />

2007 (8,0 mnkr 2006, 7,4 mnkr 2005, 7,2 mnkr 2004, 6,4 mnkr 2003, 6,8 mnkr 2002, 6,1<br />

mnkr 2001).<br />

Sjuklön enligt Sjuklönelagen, d.v.s. till och med dag 14 i sjukperioden, har kostat <strong>kommun</strong>en<br />

cirka 7,2 mnkr inkl. personalomkostnader – vilket i stort sett är oförändrat jämfört med 2007.<br />

Enligt avtal betalas sjuklön med 10 % från 15: e dagen t.o.m. dag 90, ca 527 000 kr för <strong>2008</strong>,<br />

vilket är en minskning med ca 299 000 kr. Dessutom tillkom ca 190 000 kr i sjuklön enl. avtal<br />

till de arbetstagare vars inkomst överstiger taket för sjukpenning.<br />

Anm. Under 2004 var sjuklöneperioden 21 dagar, och 10 % sjuklön utgavs dag 22-90.<br />

Hälsonyckeltal enligt lag<br />

Riksdagen har beslutat om obligatorisk redovisning av de anställdas sjukfrånvaro. Syftet är<br />

att skapa ett material som är jämförbart över sektorsgränser. Redovisningen omfattar samtliga<br />

arbetstagare oavsett anställningsform, förutom ”springvikarier”. Detta p.g.a. att de inte arbetar<br />

enligt ett i förväg fastställt schema, och därmed sällan har någon sjukfrånvaro registrerad.<br />

Uppgifterna anges i procent av ”tillgänglig ordinarie arbetstid”. Med detta avses den ordinarie<br />

arbetstiden enligt anställningsavtalet, med hänsyn tagen till frånvaro utan lön, t.ex. tjänstledigheter,<br />

föräldraledigheter eller övrig frånvaro utan lön.<br />

Den totala sjukfrånvaron då begreppet ”tillgänglig ordinarie arbetstid” tillämpas, är 6,0 %<br />

vilket är en minskning jämfört med 2007, (7,5 % 2006, 7,7 % 2005, 8,4 % 2004).<br />

Av den totala sjukfrånvaron utgör långtidssjukfrånvaro >60 dagar 64,6 %, att jämföra med<br />

69,6 % 2007, (70,2 % 2006, 72,2 % 2005, 76,3 % 2004).<br />

Hälsotal per åldersgrupp, andel sjuk i % av ”tillgänglig ordinarie arbetstid”<br />

Åldersgrupp Kvinnor Män Total % sjuk<br />

29 år och yngre 3,7 2,4 3,3 %<br />

30-49 år 6,2 3,4 5,7 %<br />

50 år och äldre 7,8 4,4 7,0 %<br />

Hälsotal per kön<br />

3 000 000<br />

2 500 000<br />

2 000 000<br />

1 500 000<br />

1 000 000<br />

500 000<br />

0<br />

Kvinnor 6,6%<br />

sjuk<br />

Män 3,7% sjuk<br />

Tillgänglig ordinarie<br />

arbetstid, timmar<br />

Sjuktimmar av<br />

tillgänglig ord.arb.tid<br />

41


Personalredovisning<br />

Arbetsskadeanmälningar - kommentarer<br />

Totalt har förvaltningarna rapporterat in anmälningar för år <strong>2008</strong> från 4 män och 30 kvinnor.<br />

Av männens anmälda skador ledde 25 % till någon form av sjukskrivning medan 30 % av<br />

kvinnornas anmälningar följdes av sjukskrivning. Av årets 34 anmälningar har totalt 10 följts<br />

av en kortare eller längre sjukskrivning.<br />

Fysisk överbelastning som olyckstyp är nu den vanligaste olyckstypen med 10 anmälningar.<br />

Härefter följer skador orsakade av fall med 8 anmälningar. Den tredje vanligaste olyckstypen<br />

är skador orsakade av en annan person, även oavsiktligt, 4 sådana händelser har rapporterats<br />

som arbetsskada. Samtidigt är detta en mycket vanligare orsak till tillbudsanmälningar, där en<br />

arbetsskada var nära att inträffa.<br />

1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 <strong>2008</strong><br />

Anmälningar 46 54 57 82 66 62 59 96 95 34<br />

Frekvens 1 23,1 27,3 28,3 39,5 31,1 33 29,1 47,4 45,8 17,1<br />

Antal anställda 2 1994 1976 2017 2076 2120 2044 2024 2024 2072 1984<br />

Frekvens<br />

50<br />

45<br />

40<br />

35<br />

30<br />

25<br />

Frekvens<br />

20<br />

15<br />

10<br />

5<br />

0<br />

1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 <strong>2008</strong><br />

En beräkning utifrån antalet anmälningar i förhållande till antal anställda på förvaltningarna<br />

har gett följande index 3 :<br />

Förvaltning<br />

Index Antal utifrån index som<br />

orsakat sjukskrivning<br />

Omsorgsförvaltningen 30,1 8,9<br />

Tekniska förvaltningen 16 5,3<br />

Kommunstyrelseförvaltningen 13,6 6,8<br />

Individ och familjeförvaltningen 0 0<br />

Barn och utbildningsförvaltningen 3 0<br />

Samhällsbyggnadsförvaltningen 0 0<br />

1<br />

Antalet anmälningar x 1000/antal anställda<br />

Fr och med 2003 antal anställda tillsvidare + visstid vid mättillfället i november resp. år.<br />

2<br />

Det genomsnittliga antalet anställda under året. Från och med 2003 antal anställda tillsvidare + visstid i november<br />

resp. år.<br />

3<br />

Antalet anmälningar x 1000/antal anställda. Antal anställda tillsvidare + visstid under november.<br />

42


Personalredovisning<br />

Ovanstående tabell visar att omsorgsförvaltningen har det högst antalet anmälningar i förhållande<br />

till antalet årsarbetare. Man har även flest arbetsskadetillfällen som föranlett sjukskrivning.<br />

Dock har det skett en kraftig minskning från föregående år tekniska förvaltningen har<br />

det näst högsta antalet anmälningar. Samhällsbyggnadsförvaltningen och individ- och familjeförvaltningen<br />

har inte rapporterat arbetsskador under <strong>2008</strong>.<br />

Rehabilitering<br />

Antalet rehabiliteringsärenden, d.v.s. långtidssjukskrivna med mer en 4 veckors pågående hel- eller<br />

deltidssjukskrivning fördelade sig mellan förvaltningarna enligt nedanstående tabell för <strong>2008</strong>:<br />

Tabellen visar hur stor del av den egna personalen som varit aktuella för rehabiliteringsåtgärder<br />

vid mättillfällena 4 :<br />

Per förvaltning och procent av egen population <strong>2008</strong><br />

Fövaltning Jan April Juli Oktober<br />

Omsorg 9 % 9 % 6 % 7 %<br />

Barn- och utbildning 6 % 5 % 3 % 4 %<br />

Tekniska 5 % 6 % 4 % 3 %<br />

Individ och familj 4 % 5 % 1 % 4 %<br />

Samhällsbyggnad 0 % 0 % 0 % 0 %<br />

Kommunstyrelse 3 % 1 % 1 % 1 %<br />

Semesterskuld<br />

Totalt har <strong>Nybro</strong> <strong>kommun</strong>s anställda 21 960 sparade semesterdagar, vilket är en minskning<br />

med 1 766 dagar, (jmf 2007 ökning 411 dagar). De anställdas fordran på <strong>kommun</strong>en uppgår<br />

till ca 32,4 mnkr inkl. PO och är ungefär lika med 2007. Det motsvarar cirka 16 300 kr per anställd.*<br />

Dessutom tillkommer innestående semesterlön för timavlönade med drygt 110 000 kr.<br />

Antalet sparade dagar vid årsskiftet får enligt avtal inte överstiga 40. Under <strong>2008</strong> har 32 anställda<br />

inte lyckats lägga ut tillräcklig semester, utan får kontant ersättning med semesterlön<br />

för de semesterdagar som överstiger 40, (2007 37 anställda).<br />

Anställda med ferie/uppehåll hade <strong>2008</strong>-12-31 en fordran på <strong>Nybro</strong> <strong>kommun</strong> som uppgår till<br />

10 mnkr inkl. PO, en minskning med ungefär 600 000 jämfört med 2007.<br />

Okompenserad övertid<br />

I <strong>kommun</strong>en fanns det vid årsskiftet 13 991 timmar i okompenserad övertid, vilket är ungefär<br />

lika jämfört med 2007. De anställdas fordran uppgår till 3,2 mnkr inkl. PO.<br />

Utslaget per anställd motsvarar det cirka 1 600 kr, (ungefär 7 timmar/anställd).<br />

Redovisning av mertid<br />

Mertiden är beroende av verksamhetens art och avtalens innehåll. Det är exempelvis skillnad<br />

på den övertid som uppkommer vid utryckning i beredskap, jämfört med den administrativa<br />

övertiden på samma förvaltning.<br />

4<br />

Vid beräkningen av andelen långtidssjukskrivna av egen personal vid olika tillfällen har utgångspunkt tagits<br />

vid antalet anställda under november.<br />

* Med anställd avses här tillsvidare- och tidsbegränsat anställda >3 månader (månadsavlönad enl AB)<br />

43


Personalredovisning<br />

Totalt redovisas 41 843 fyllnads- och övertidstimmar för <strong>2008</strong>. Detta motsvarar 24,6 årsarbeten,<br />

jämfört med 28,5 årsarbeten 2007.<br />

Det totala värdet på dessa timmar, om man inte tar hänsyn till ev. kompensation i ledighet, är<br />

10,7. mnkr inkl. PO, vilket är en minskning med 700 000 kr jämfört med 2007. (30 172 timmar<br />

har redovisats som fyllnadstid, resterande 11 671 timmar avser övertid.)<br />

Om vi ser enbart till övertid uppgick den till drygt 4,5 mnkr. 11 671 utförda övertidstimmar<br />

motsvarar 6,9 årsarbeten, (7,5 årsarbetare, 6,1 årsarbetare 2004), dvs. en snittkostnad på drygt<br />

650 000 kr per årsarbetare, (jmf normal kostnad!)<br />

De fyllnads- och övertidstimmar som utgetts i pengar kostade <strong>Nybro</strong> Kommun 7,2 mnkr inkl.<br />

PO (8,0 milj. 2007).<br />

Personalrörlighet<br />

Kommunens personalomsättning uppgår till 8 %.<br />

133 personer har slutat i <strong>kommun</strong>en under <strong>2008</strong>, varav 44 är pensionsavgångar. Av dessa 44<br />

pensionsavgångar har 27 personer avgått med pension före 65 års ålder, dels pga. sjukersättning<br />

(7 personer), dels pga. eget valt förtida uttag (20 personer). Fem personer har slutat p.g.a<br />

uppsägning.<br />

10 personer har valt att arbeta kvar efter fyllda 65 år.<br />

Om personalrörligheten räknas totalt, alltså även visstidsanställningar, är den mycket större.<br />

Pga. olika former av ledigheter (föräldraledighet, semester mm) nyanmäls och avgångsrapporteras<br />

fler än tusen personer varje år i olika vikariat eller andra tidsbegränsade anställningar.<br />

Kommande pensionsavgångar - tillsvidareanställda<br />

Inom sex år kommer 277 personer (ca 15 %) att uppnå 65 års ålder. Erfarenheten visar dock<br />

att 60-65 % av pensionsavgångarna sker före 65 års ålder, vilket tyder på att ytterligare personer<br />

kommer att pensioneras tidigare än väntat de kommande åren.<br />

Tabellen nedan visar kommande pensionsavgångar förutsatt att personen arbetar till 65 år.<br />

Personalgrupp 5 2009-2010 2011-2012 2013-2014<br />

Administrativt arbete 10 14 9<br />

Vård- omsorgsarbete 29 36 40<br />

Rehab./förebygg. 2 0 0<br />

Socialt/kurativt arb. 1 1 3<br />

Skol/barnomsorgsarb. 25 21 27<br />

Kultur,turism,fritid 3 2 3<br />

Teknikarbete 14 17 20<br />

Total 84 91 102<br />

5<br />

Personalgrupp enligt AID-klassificering av arbeten enlig SKL statistik. Begreppet ersätter tidigare personalkategori.<br />

44


Finansiella rapporter<br />

Resultaträkning<br />

Specifikation Not <strong>Bokslut</strong> <strong>Bokslut</strong><br />

nr <strong>2008</strong> 2007<br />

Verksamhetens intäkter 1 207 423 219 110<br />

Verksamhetens kostnader 2 -1 045 720 -1 003 596<br />

Av- och nedskrivningar 3 -40 392 -36 607<br />

Verksamhetens nettokostnad -878 689 -821 093<br />

Skatteintäkter 4 682 485 641 928<br />

Generella statsbidrag 5 201 132 188 880<br />

Finansiella intäkter 6 5 067 5 585<br />

Finansiella kostnader 7 -22 669 -11 621<br />

Resultat efter skatteintäkter och finansnetto -12 674 3 679<br />

Förändring av eget kapital -12 674 3 679<br />

45


Balansräkning<br />

Specifikation Not <strong>Bokslut</strong><br />

<strong>2008</strong><br />

TILLGÅNGAR<br />

Anläggningstillgångar<br />

<strong>Bokslut</strong><br />

2007<br />

Materiella anläggningstillgångar<br />

Fastigheter och anläggningar 8 710 845 654 820<br />

Maskiner och inventarier 9 53 441 48 600<br />

Finansiella anläggningstillgångar<br />

Aktier, andelar, reversfordringar 10 64 992 65 020<br />

Summa anläggningstillgångar 829 278 768 440<br />

Omsättningstillgångar<br />

Förråd 11 1 303 1 554<br />

Fakturafordringar 17 475 13 818<br />

Övriga kortfristiga fordringar 12 27 122 22 386<br />

Interimsfordringar 13 19 541 21 520<br />

Placerade pensionsmedel 14 43 171 44 945<br />

Likvida medel 15 44 429 34 074<br />

Summa omsättningstillgångar 153 041 138 297<br />

SUMMA TILLGÅNGAR 982 319 906 737<br />

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR O SKULDER<br />

Eget kapital<br />

Ingående balans 16 373 611 365 606<br />

Justerat för resultatregleringsfonder 3 215 4 326<br />

Årets resultat -12 674 3 679<br />

Summa eget kapital 364 152 373 611<br />

Avsättningar<br />

Avsättningar för pensioner 17 22 005 25 278<br />

Summa avsättningar 22 005 25 278<br />

46


Finansiella rapporter<br />

Specifikation Not <strong>Bokslut</strong><br />

<strong>2008</strong><br />

<strong>Bokslut</strong><br />

2007<br />

Skulder<br />

Långfristiga skulder 18 438 646 339 305<br />

Kortfristiga skulder<br />

Leverantörsskulder 30 674 41 605<br />

Kortfristig pensionsskuld 21 457 19 040<br />

Övriga kortfristiga skulder 19 30 322 41 833<br />

Interimsskulder 20 75 062 66 065<br />

Summa skulder 596 161 507 848<br />

SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 982 318 906 737<br />

Pensionsförpliktelser 364 176 389 853<br />

Löneskatt på pensionsförpliktelser 88 349 94 578<br />

Ansvars- och borgensförbindelser 21 384 124 354 273<br />

47


Finansiella rapporter<br />

Kassaflödesanalys<br />

Specifikation Not <strong>Bokslut</strong> <strong>Bokslut</strong><br />

<strong>2008</strong> 2007<br />

DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN<br />

Resultat efter finansiella poster -12 674 3 679<br />

Justering för av- och nedskrivningar 40 392 36 607<br />

Justering för poster som inte ingår i kassaflödet 1 364 1 202<br />

Kassaflöde från den löpande verksamheten<br />

före förändringar av rörelsekapital 22 29 082 41 488<br />

Kassaflöde från förändringar i<br />

rörelsekapitalet<br />

Ökning(-)Minskning(+) av förråd 251 -53<br />

Ökning(-)Minskning(+) av kortfristiga fordringar -4 640 9 188<br />

Ökning(+)Minskning(-) av kortfristiga skulder -11 028 -14 371<br />

KASSAFLÖDE FRÅN DEN<br />

LÖPANDE VERKSAMHETEN 13 665 36 252<br />

INVESTERINGSVERKSAMHETEN<br />

Förvärv av materiella anläggningstillgångar 23 -107 552 -148 068<br />

Försäljning av materiella anläggningstillgångar 24 5 889 14 774<br />

Förvärv av finansiella anläggningstillgångar 0 -900<br />

Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 28 0<br />

KASSAFLÖDE FRÅN<br />

INVESTERINGSVERKSAMHETEN -101 635 -134 194<br />

FINANSIERINGSVERKSAMHETEN<br />

Amortering av låneskuld -2 375 -17 056<br />

Nyupplåning 100 700 138 145<br />

Förändring av lånefordringar 0 249<br />

Nyutlåning<br />

KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGS-<br />

VERKSAMHETEN 98 325 121 338<br />

SUMMA KASSAFLÖDE 10 355 23 396<br />

Likvida medel vid årets början 34 074 10 678<br />

LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT 44 429 34 074<br />

48


Finansiella rapporter<br />

Noter<br />

<strong>2008</strong> 2007<br />

Not 1 Verksamhetens intäkter<br />

enligt driftsredovisningen, inkl VA 382 830 379 359<br />

interna poster -189 888 -180 467<br />

resultatregleringsfonder 0 0<br />

övriga gemensamma intäkter 14 481 20 218<br />

Summa verksamhetens intäkter 207 423 219 110<br />

Not 2 Verksamhetens kostnader<br />

enligt driftsredovisningen inkl VA 1 283 778 1 220 530<br />

kapitalkostnader -81 890 -69 356<br />

övriga interna poster -189 888 -180 467<br />

pensionskostnader 17 723 16 170<br />

resultatregleringsfonder 3 891 3 991<br />

övriga gemensamma kostnader 12 106 12 728<br />

Summa verksamhetens kostnader 1 045 720 1 003 596<br />

Not 3 Avskrivningar<br />

fastigheter och anläggningar 30 224 26 882<br />

maskiner och inventarier 10 168 9 725<br />

Summa avskrivningar 40 392 36 607<br />

Not 4 Skatteintäkter<br />

preliminära månatliga skatteinbetalningar 686 033 633 041<br />

prognos för årets avräkningslikvid, -242 kr/inv -4 739 11 140<br />

prognos i bokslut 2007, 567 kr/inv<br />

slutavräkning 2007, 500 kr/inv<br />

mellanskillnad att korrigera <strong>2008</strong>, -67 kr/inv -1 316 -2 253<br />

slutavräkning 2007 enligt redovisningsräkning -2 0<br />

mellan<strong>kommun</strong>al utjämning 2 509 0<br />

Summa skatteintäkter 682 485 641 928<br />

Not 5 Generella statsbidrag<br />

skatteutjämningsbidrag m m 0<br />

LSS-bidrag 11 085 9 254<br />

inkomstutjämning 179 867 170 191<br />

<strong>kommun</strong>al fastighetsavgift 25 743 0<br />

regleringsavgifter -15 563 9 435<br />

Summa generella statsbidrag 201 132 188 880<br />

49


Finansiella rapporter<br />

<strong>2008</strong> 2007<br />

Not 6 Finansiella intäkter<br />

räntor på rörliga & utlånade medel 3 621 3 343<br />

avkastning från egna bolag 0 0<br />

utdelning på aktier o andelar 1 191 1 052<br />

valutakursvinster 0 0<br />

övriga finansiella intäkter 255 1 190<br />

Summa finansiella intäkter 5 067 5 585<br />

Not 7 Finansiella kostnader<br />

räntor på anläggningslån 18 199 11 154<br />

övriga kostnadsräntor 0 2<br />

valutakursförluster 0 0<br />

övriga finansiella kostnader 4 470 465<br />

Summa finansiella kostnader 22 669 11 621<br />

Not 8 Mark, fastigheter och anläggningar<br />

pågående investeringar<br />

ingående anskaffningsvärde 0 0<br />

årets omdisponeringspost -1 574 0<br />

färdigställda investeringar 0 0<br />

utgående värde -1 574 0<br />

markreserv<br />

ingående anskaffningsvärde 97 007 58 554<br />

årets investering 7 272 53 381<br />

årets försäljning -41 689 -14 928<br />

ub ackumulerade anskaffningsvärden 62 590 97 007<br />

ib ackumulerade avskrivningar -19 421 -26 203<br />

årets avskrivningar -900 -1 019<br />

återförda avskrivningar 377 7 801<br />

ub ackumulerade avskrivningar -19 944 -19 421<br />

utgående värde 42 646 77 586<br />

verksamhetsfastigheter<br />

ingående anskaffningsvärde 642 519 566 364<br />

årets investering samt omklassificering 58 861 76 155<br />

årets försäljning -17 302 0<br />

ub ackumulerade anskaffningsvärden 684 078 642 519<br />

ib ackumulerade avskrivningar -239 961 -224 354<br />

årets avskrivningar -23 395 -15 607<br />

återförda avskrivningar 8 453 0<br />

50


Finansiella rapporter<br />

<strong>2008</strong> 2007<br />

ub ackumulerade avskrivningar -254 903 -239 961<br />

utgående värde 429 175 402 558<br />

fastigheter för affärsverksamhet<br />

ingående anskaffningsvärde 241 487 238 254<br />

årets investering samt omklassificering 11 738 3 613<br />

årets försäljning -3 483 -380<br />

ub ackumulerade anskaffningsvärden 249 742 241 487<br />

ib ackumulerade avskrivningar -147 481 -141 379<br />

årets avskrivningar -6 184 -6 197<br />

återförda avskrivningar 2 177 95<br />

ub ackumulerade avskrivningar -151 488 -147 481<br />

utgående värde 98 254 94 006<br />

publika fastigheter<br />

ingående anskaffningsvärde 173 753 172 885<br />

årets investering samt omklassificering 55 025 868<br />

årets försäljning 0 0<br />

ub ackumulerade anskaffningsvärden 228 778 173 753<br />

ib ackumulerade avskrivningar -105 332 -101 274<br />

årets avskrivningar -4 984 -4 058<br />

återförda avskrivningar 0 0<br />

ub ackumulerade avskrivningar -110 316 -105 332<br />

utgående värde 118 462 68 421<br />

exploateringsmark<br />

ingående anskaffningsvärde 12 252 12 523<br />

årets investering 11 974 0<br />

årets försäljning -341 -271<br />

ub ackumulerade anskaffningsvärden 23 885 12 252<br />

ib ackumulerade avskrivningar 0 0<br />

årets avskrivningar 0 0<br />

återförda avskrivningar 0 0<br />

ub ackumulerade avskrivningar 0 0<br />

utgående värde 23 885 12 252<br />

summa mark, fastigheter o anläggningar<br />

ingående anskaffningsvärde 1 167 018 1 048 580<br />

årets investering 143 296 134 017<br />

årets försäljning -62 815 -15 579<br />

ub ackumulerade anskaffningsvärden 1 247 499 1 167 018<br />

51


Finansiella rapporter<br />

<strong>2008</strong> 2007<br />

ib ackumulerade avskrivningar -512 195 -493 210<br />

årets avskrivningar -35 463 -26 881<br />

återförda avskrivningar 11 007 7 896<br />

ub ackumulerade avskrivningar -536 651 -512 195<br />

utgående värde 710 848 654 823<br />

Not 9 Maskiner och inventarier<br />

maskiner<br />

ingående anskaffningsvärde 13 460 9 286<br />

årets investering samt omklassificering 3 102 4 174<br />

årets försäljning 0 0<br />

ub ackumulerade anskaffningsvärden 16 562 13 460<br />

ib ackumulerade avskrivningar -7 708 -7 249<br />

årets avskrivningar -744 -459<br />

återförda avskrivningar 0 0<br />

ub ackumulerade avskrivningar -8 452 -7 708<br />

utgående värde 8 110 5 752<br />

inventarier<br />

ingående anskaffningsvärde 191 850 182 670<br />

årets investering 8 528 10 227<br />

årets försäljning -412 -1 047<br />

ub ackumulerade anskaffningsvärden 199 966 191 850<br />

ib ackumulerade avskrivningar -155 979 -148 234<br />

årets avskrivningar -8 987 -8 792<br />

återförda avskrivningar 210 1 047<br />

ub ackumulerade avskrivningar -164 756 -155 979<br />

utgående värde 35 210 35 871<br />

transportmedel<br />

ingående anskaffningsvärde 14 713 12 551<br />

årets investering 3 352 2 162<br />

årets försäljning 0 0<br />

ub ackumulerade anskaffningsvärden 18 065 14 713<br />

ib ackumulerade avskrivningar -9 447 -8 973<br />

årets avskrivningar -558 -474<br />

återförda avskrivningar 0 0<br />

ub ackumulerade avskrivningar -10 005 -9 447<br />

utgående värde 8 060 5 266<br />

52


Finansiella rapporter<br />

<strong>2008</strong> 2007<br />

konstverk o samlingar<br />

ingående anskaffningsvärde 1 708 1 377<br />

årets investering 352 331<br />

årets försäljning 0 0<br />

ub ackumulerade anskaffningsvärden 2 060 1 708<br />

ib ackumulerade avskrivningar 0 0<br />

årets avskrivningar 0 0<br />

återförda avskrivningar 0 0<br />

ub ackumulerade avskrivningar 0 0<br />

utgående värde 2 060 1 708<br />

summa maskiner och inventarier<br />

ingående anskaffningsvärde 221 731 205 884<br />

årets investering 15 334 16 894<br />

årets försäljning -412 -1 047<br />

ub ackumulerade anskaffningsvärden 236 653 221 731<br />

ib ackumulerade avskrivningar -173 134 -164 456<br />

årets avskrivningar -10 289 -9 725<br />

återförda avskrivningar 210 1 047<br />

ub ackumulerade avskrivningar -183 213 -173 134<br />

utgående värde 53 440 48 597<br />

Not 10 Aktier, andelar reversfordringar<br />

aktier och andelar i dotterföretag 10 000 10 000<br />

övriga aktier och andelar 1 329 1 345<br />

bostadsrätter 16 28<br />

utlämnade lån 53 646 53 646<br />

Summa aktier, andelar reversfordringar 64 991 65 019<br />

Not 11 Förråd<br />

kontorsmaterielförråd 109 149<br />

tekniskt förråd 1 194 1 405<br />

Summa förråd 1 303 1 554<br />

Not 12 Övriga kortfristiga fordringar<br />

statsbidragsfordringar 940 1 972<br />

fordringar på koncernbolag 14 056 5 896<br />

mervärdeskatt och <strong>kommun</strong>moms 4 911 5 631<br />

övriga avräkningar 7 215 8 886<br />

Summa kortfristiga fordringar 27 122 22 385<br />

53


Finansiella rapporter<br />

<strong>2008</strong> 2007<br />

Not 13 Interimsfordringar<br />

förutbetalda driftskostnader 443 949<br />

förutbetalda skatter 2 552 916<br />

upplupna driftsintäkter 6 370 6 179<br />

upplupna ränteintäkter 345 301<br />

upplupna skatteintäkter 9 831 13 175<br />

Summa interimsfordringar 19 541 21 520<br />

Not 14 Placeringar av pensionsmedel via KLP<br />

aktier och andelar 1) 23 763 22 867<br />

räntebärande värdepapper 2) 20 276 16 146<br />

likvida medel 0 0<br />

nedskrivning kortfristiga placeringar -4 218 -438<br />

bankmedel KLP 3 350 6 370<br />

Summa placerade pensionsmedel 43 171 44 945<br />

1) marknadsvärdet -06: 31 620 tkr, -07: 29 486 tkr, -08: 19 545 tkr<br />

2) marknadsvärdet -06: 11 585 tkr, -07: 15 708 tkr, -08: 20 315 tkr<br />

Not 15 Likvida medel<br />

kassa 39 25<br />

postgiro 1 676 4 716<br />

bank 42 714 29 333<br />

Summa likvida medel 44 429 34 074<br />

Not 16 Eget kapital<br />

Ingående eget kapital 373 611 365 606<br />

årets resultatreglering 3 215 4 326<br />

årets resultat -12 674 3 679<br />

Utgående eget kapital 364 152 373 611<br />

varav:<br />

* skaderegleringsfond 1 514 1 514<br />

* resultatreglering vinterväghållning <strong>kommun</strong>ala gator / vägar -1 632 -2 351<br />

* resultatreglering vinterväghållning enskilda vägar -3 255 -3 255<br />

* resultatreglering vatten o avlopp 21 197 17 574<br />

* resultatreglering renhållning 3 664 4 792<br />

21 488 18 274<br />

Not 17 Avsättningar för pension<br />

garanti- och visstidspensioner 17 709 20 343<br />

beräknad löneskatt 4 296 4 935<br />

Summa avsättningar för pension 22 005 25 278<br />

54


Finansiella rapporter<br />

<strong>2008</strong> 2007<br />

Antal pensionsavtal med visstidsförordnande 2 2<br />

Not 18 Långfristiga skulder<br />

långfristiga lån i svenska kronor 431 486 333 161<br />

långfristiga lån i euro 654 532 (skuld 081231, kurs 10,94, 7 161 7 161 6 145<br />

tkr)<br />

Summa långfristiga skulder 438 647 339 306<br />

Not 19 Kortfristiga skulder<br />

avräkning med koncernföretag 7 340 4 962<br />

avräkning kalkningsverksamheten 804 511<br />

mervärdesskatt 1 364 2 858<br />

källskatt 10 612 11 704<br />

amorteringar på långfristiga lån 4 179 8 386<br />

övriga kortfristiga skulder 6 023 13 412<br />

Summa kortfristiga skulder 30 322 41 833<br />

Not 20 Interimsskulder<br />

upplupna driftskostnader 4 898 1 455<br />

upplupna räntekostnader 1 513 1 448<br />

upplupna semesterlöner m m 45 680 46 200<br />

upplupna sociala avgifter 12 616 13 367<br />

upplupna skatter 3 679 1 420<br />

förutbetalda driftsintäkter 402 867<br />

förutbetalda hyror 1 535 1 308<br />

förutbetalda skatteintäkter 4 739 0<br />

Summa interimsskulder 75 062 66 065<br />

Not 21 Ansvars- och borgensförbindelser<br />

<strong>kommun</strong>ala företag 378 243 347 949<br />

borgen och förlustansvar avseende egnahem och småhus 5 881 6 324<br />

Summa ansvars- och borgensförbindelser 384 124 354 273<br />

Not 22 Justerat resultat<br />

resultat efter skatteintäkter o finansnetto -12 674 3 679<br />

ändrad redovisning resultatregleringsfonder 3 215 4 326<br />

av- och nedskrivningar materiella anl tillgångar 40 392 36 607<br />

realisationsvinst/förlust 1 422 -9 936<br />

avsättning pensioner 4 985 6 812<br />

minskning avsättning pensioner -8 258 0<br />

Summa justerat resultat 29 082 41 488<br />

55


Finansiella rapporter<br />

<strong>2008</strong> 2007<br />

Not 23 Förvärv av materiella anläggningstillgångar<br />

Investeringsprojekt, inkl pågående 100 588 123 039<br />

Prometus 8 587<br />

Smedstorp 2:4, 2:38 1 165<br />

Smedstorp 2:11 711<br />

Trädgårdsmästaren 6 2 099<br />

Tikaskruv 1:28 458<br />

<strong>Nybro</strong> 2:5 1 900<br />

Brunkullan 13 44<br />

OG-hallen 19 260<br />

Brunkullan 13 2 864<br />

Riddaretorp 1:4, 1:5 1 879<br />

Rössbosläta 1:138, del av 1 013<br />

Pampen 1, del av 13<br />

Summa förvärv av materiella anläggningstillgångar 107 552 148 068<br />

Not 24 Försäljning av materiella anläggningstillgångar<br />

Rismåla 2:3, exploatering f.d. Bitus 571<br />

Exploatering Alsjö 1:14 20<br />

Prometus 8 364<br />

Överstatorp 1:10, ersättning för fastighetsreglering Bläsemåla 1:2 25<br />

Krutgården 11 1 329<br />

Släggan 8 40<br />

Släggan 9 36<br />

Tikaskruv 9:7 fastighet och inventarier 359<br />

<strong>Nybro</strong> 3:1, del av 332<br />

Fröjdekulla 1:86, försäljning mark 3<br />

Målerås 1:169 35<br />

Exploatering Bråtemåla 1:8 2 256<br />

Exploaterin Strandvägen 124<br />

Exploatering Transtorp 150<br />

Skrotpremie bokbuss 129<br />

Hagnebo 1:3 96<br />

Ärlan 9 20<br />

Stora Hotellet 7 144<br />

Flögstorp 1:17, del av 4 315<br />

Pukeberg tomter 1 285<br />

Strandvägen tomter 949<br />

Smedstorp 2:38 612<br />

Ärlan 3-5 369<br />

56


Finansiella rapporter<br />

<strong>2008</strong> 2007<br />

Släggan 6 45<br />

Släggan 8 20<br />

Madesjö 3:250, del av 18<br />

Fröjdekulla 3:1, del av 7<br />

<strong>Nybro</strong> 3:1, del av 10<br />

Summa försålda materiella anläggningstillgångar 5 889 14 774<br />

57


Finansiella rapporter<br />

Resultaträkning VA<br />

Specifikation Not <strong>Bokslut</strong> <strong>Bokslut</strong><br />

nr <strong>2008</strong> 2007<br />

Verksamhetens intäkter 1 29 356 29 434<br />

Verksamhetens kostnader 2 -15 957 -14 318<br />

Av- och nedskrivningar 3 -5 691 -5 804<br />

VERKSAMHETENS NETTOKOSTN 7 708 9 312<br />

Finansiella intäkter 0 0<br />

Finansiella kostnader 4 -4 524 -4 089<br />

RESULTAT EFTER FINANSNETTO 3 184 5 223<br />

FÖRÄNDRING AV INVESTERINGSFOND -3 184 -5 223<br />

RESULTAT 0 0<br />

Noter<br />

1) Intäkter <strong>2008</strong> 2007<br />

Avloppsavgifter 17 681 17 783<br />

Vattenavgifter 10 831 11 182<br />

Slamtömning 475 315<br />

Ersättning för teknisk service 153 151<br />

Ersättning för uppsättn vattenmätare 1 3<br />

Övrigt 215 0<br />

29 356 29 434<br />

Varav interna intäkter 368 78<br />

2) Kostnader<br />

Personalkostnader 4 968 4 730<br />

Material, lokalhyror, el, mm 7 180 6 453<br />

Köp av tjänster och entreprenader 3 809 3 135<br />

15 957 14 318<br />

Varav interna kostnader 3 295 3 581<br />

3) Avskrivningar<br />

fastigheter och anläggningar 5 499 5 654<br />

maskiner och inventarier 192 150<br />

5 691 5 804<br />

4) Finansiella kostnader<br />

Ränta på skuld till <strong>kommun</strong>en, 2007: 4,5%, <strong>2008</strong>: 5,0% 4 524 4 089<br />

58


Finansiella rapporter<br />

Balansräkning VA<br />

Specifikation<br />

<strong>Bokslut</strong><br />

<strong>2008</strong><br />

<strong>Bokslut</strong><br />

2007<br />

TILLGÅNGAR<br />

Anläggningstillgångar<br />

Materiella anläggningstillgångar<br />

Fastigheter och anläggningar 5 94 874 88 980<br />

Maskiner och inventarier 6 1 355 1 445<br />

Summa anläggningstillgångar 96 229 90 425<br />

Omsättningstillgångar<br />

Kundfordringar 1 992 2 666<br />

Summa omsättningstillgångar 1 992 2 666<br />

SUMMA TILLGÅNGAR 98 221 93 091<br />

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR O SKULDER<br />

Eget kapital 0 0<br />

Investeringsfond<br />

Investeringsfond 17 574 12 109<br />

Ränta på fond 439 242<br />

Årets resultat 3 184 5 223<br />

Summa eget kapital och investeringsfond 21 197 17 574<br />

Skulder<br />

Långfristiga skulder, lån av <strong>kommun</strong>en 76 413 74 069<br />

Leverantörsskulder 611 915<br />

Övriga kortfristiga skulder - 533<br />

Summa skulder 77 024 75 517<br />

SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 98 221 93 091<br />

Noter<br />

5) Fastigheter och anläggningar<br />

Anskaffningsvärde 236 624 225 263<br />

Ack avskrivningar 141 750 136 283<br />

Bokfört värde 94 874 88 980<br />

6) Maskiner och inventarier<br />

Anskaffningsvärde 4 411 4 309<br />

Ack avskrivningar 3 056 2 864<br />

Bokfört värde 1 355 1 445<br />

59


Redovisningsprinciper<br />

Redovisningsprinciper<br />

Redovisningen har skett i enlighet med god <strong>kommun</strong>al redovisningssed, KRL (<strong>kommun</strong>al<br />

redovisningslag) samt rekommendationer från Rådet för <strong>kommun</strong>al redovisning.<br />

Följande gäller:<br />

Leverantörsfakturor<br />

Inkomna efter årsskiftet samt kända fakturor av väsentlig betydelse som är hänförbara till<br />

redovisningsåret har kostnadsbokförts och belastar redovisning. Även upplupna räntor har<br />

kostnadsförts.<br />

Utställda fakturor<br />

efter årsskiftet, men hänförbara till redovisningsåret har fordringsförts och tillgodogjorts årets<br />

redovisning.<br />

De anställdas fordran<br />

på <strong>kommun</strong>en i form av sparade semesterdagar redovisas i balansräkningen som en kortfristig<br />

skuld. Den beräknade förändringen under året ingår i verksamhetens kostnader.<br />

Statsbidrag/driftsbidrag<br />

hänförbara till redovisningsåret, och som är av väsentlig betydelse, men ännu inte influtna,<br />

har fordringsförts, likaså har bidrag erhållna under året som avser täcka framtida kostnader<br />

skuldförts.<br />

Sociala avgifter<br />

har bokförts i form av procentuella personalomkostnadspålägg i samband med löneredovisningen.<br />

På ersättningar till arvodesanställda och förtroendemän m.fl. beräknas 32,42 procent,<br />

och anställda med <strong>kommun</strong>al kompletteringspension 41,52 procent.<br />

Anläggningstillgångar<br />

har i balansräkningen tagits upp till anskaffningsvärdet (utgifter minus eventuella investeringsbidrag)<br />

med avdrag för avskrivningar.<br />

Placerade pensionsmedel<br />

Redovisas i balansräkningen som en kortfristig tillgång. Värdering enligt lägsta värdets princip.<br />

Pensionsskulden<br />

Redovisas från och med 2007 enligt den nya metoden, RIPS07, i enlighet med RKR:s rekommendation<br />

nr.17<br />

Amorteringar<br />

på långfristiga lån som förfaller till betalning under 2009, redovisas som kortfristig skuld.<br />

Anslutningsavgifter<br />

Från och med år 2006 periodiseras anslutningsavgifterna i samband med bokslut.<br />

Lån<br />

Värdet på lån i utländsk valuta (EURO) har värderats enligt försiktighetsprincipen.<br />

Eget kapital<br />

Koncernen redovisar obeskattade reserver som eget kapital respektive latent skatteskuld.<br />

60


Redovisningsprinciper<br />

I följande fall avviker vi från rekommendationer eller god redovisningssed:<br />

Leasing<br />

Rekommendation 13:1 redovisning av hyres/leasingavtal följs inte. Inventering har påbörjats.<br />

Avskrivningar<br />

består av linjär avskrivning, det vill säga lika stora belopp varje år beräknat på objektens<br />

anskaffningsvärden. Avskrivningarna påbörjas 1:a januari året efter anskaffningsåret. Kapitaltjänstkostnaderna<br />

bokförs månatligen.<br />

Exploateringsmark<br />

Redovisningen avviker från gällande normer. From 2009 återfinns särskild exploateringsbudget.<br />

Exploateringsverksamheten kommer från 2009 att följa normerna.<br />

61


Nämndsredovisning<br />

Kommunstyrelse<br />

Uppdrag<br />

Kommunstyrelsens uppdrag är att leda och styra verksamheten samt ha uppsikt över nämnder<br />

och de <strong>kommun</strong>ala bolagen. I <strong>kommun</strong>styrelsens uppdrag ingår att utveckla arbetsgivar- och<br />

personalpolitiken. De administrativa enheterna inklusive räddningstjänsten ska stödja de politiska<br />

organens arbete och följa utvecklingen inom sina respektive ansvarsområden.<br />

Kommunstyrelsens samtliga enheter ska präglas av service och kompetens.<br />

Särskilda uppdrag<br />

Kommunfullmäktige har beslutat om dels gemensamma uppdrag för några av nämnderna och<br />

styrelsen, dels särskilda uppdrag för respektive nämnd eller styrelse.<br />

Vi redovisar och kommenterar de gemensamma uppdragen samt de särskilda uppdrag som<br />

gavs till <strong>kommun</strong>styrelsen.<br />

Uppdragstagare Uppdrag Uppdragsavstämning<br />

Gemensamt att öka insatserna i tillväxtprojekt<br />

i samarbete med bl a <strong>Nybro</strong> Företagsgrupp<br />

och olika EU-program,<br />

En stark koppling till AB <strong>Nybro</strong><br />

Brunn finns. Insatserna ökar i<br />

olika tillväxtprojekt. Arbetet pågår<br />

kontinuerligt.<br />

Gemensamt att decentralisera organisationerna<br />

för ökad delaktighet bland de<br />

anställda,<br />

Arbetet pågår kontinuerligt.<br />

Gemensamt<br />

Gemensamt<br />

Gemensamt<br />

Kommunstyrelsen<br />

att i olika projekt utveckla verksamheten<br />

kring Designhögskolan<br />

och Arkiv för Svensk Formgivning<br />

i Pukeberg. Målet är att<br />

tillskapa fler högskoleplatser och<br />

fler aktiviteter och verksamheter<br />

med koppling till högskolevärlden<br />

och annan kultur- och utbildningsverksamhet,<br />

(Dnr 03/0203 och<br />

04/0251)<br />

att under perioden är målsättningen<br />

att i <strong>kommun</strong>en uppföra 200<br />

nya bostäder. Det sker genom eget<br />

bolag, andra aktörer.<br />

att samtliga nämnder och styrelsen<br />

har i uppdrag att föreslå strukturella<br />

förändringar inom sina<br />

respektive verksamhetsområde på<br />

grund av ändrade förutsättningar<br />

att införa e-fakturor och skanning<br />

av fakturor<br />

Pågående process och arbete.<br />

Hemslöjdskonsulenternas lokalisering<br />

är klar.<br />

Bostadsproduktion har genomförts<br />

och samhällsbyggnadsnämnden<br />

har arbetat för att få fram detaljplaner.<br />

Se samhällsbyggnadsnämndens<br />

verksamhetsberättelse.<br />

Arbete och processer sker löpande.<br />

Arbete har inletts och driftssätts<br />

under 2009.<br />

62


Nämndsredovisning<br />

Uppdragstagare Uppdrag Uppdragsavstämning<br />

Kommunstyrelsen att göra en översyn av nuvarande<br />

system och regler för interndebitering,<br />

Utredningsarbete pågår och kommer<br />

att hanteras i samband med<br />

budgetarbete inför 2010.<br />

Kommunstyrelsen<br />

att starta ett projekt tillsammans<br />

med Kommunal som bygger på<br />

plattformen ”Den goda arbetsplatsen”<br />

Projektet, som är flerårigt, har<br />

startat och pågår. Ska slutredovisas<br />

under 2010.<br />

Andra uppdrag som särskilt givits:<br />

• Tjänst som projektadministratör tillsatts benämns ”Trafikplanerare och säkerhetssamordnare”.<br />

• Projekt ”Ärendehanteringssystem” senarelagt på grund byte av innehavare av administratörstjänsten.<br />

• Uppdrag enligt projekt ”Brukarkvalitet i <strong>Nybro</strong> <strong>kommun</strong>” har redovisats för fullmäktige, §<br />

15.<strong>2008</strong>.<br />

Organisation<br />

Kommunstyrelse<br />

Kommunstyrelseförvaltning<br />

Administration,<br />

Inköp och Konsumentrådgivning<br />

Räddningstjänst<br />

Information<br />

Ekonomi<br />

Personal<br />

IT<br />

Hållbarhetsutveckling<br />

Ekonomisk utvärdering<br />

Resultat, tkr <strong>Bokslut</strong> 07 Budget 08 <strong>Bokslut</strong> 08 %-utfall Budget 09<br />

BRUTTOINTÄKTER 20 054 11 811 9 715 82,3% 8 591<br />

Personalkostnader 40 067 37 835 39 495 104,4% 39 695<br />

Övriga kostnader 49 517 59 772 54 690 91,5% 65 067<br />

Kapitalkostnader 2 560 2 820 2 820 100,0% 3 478<br />

BRUTTOKOSTNADER 92 144 100 427 97 005 96,6% 108 240<br />

NETTOKOSTNAD 72 090 88 616 87 290 98,5% 99 649<br />

SKATTEMEDEL 73 016 88 616 88 616 100,0% 99 649<br />

ÅRETS RESULTAT 926 0 1 326 0<br />

63


Nämndsredovisning<br />

Större ekonomiska avvikelser<br />

• Totalt redovisar administrativa verksamheterna ett överskott på drygt 860 tkr. Överskott<br />

redovisas för del av politikens kostnader men också för den samhällsbetalda trafiken.<br />

• Räddningstjänsten redovisar en negativ budgetavvikelse med drygt 1 mnkr. Orsak är<br />

högre personalkostnader med förändrad organisation som inte varit helt finansierad och en<br />

generell besparing som man inte lyckats att genomföra samt högre reparationskostnader<br />

på fordon än budgeterat.<br />

• Ekonomi och PA-enheterna redovisar positiv budgetavvikelse på 1,4 mnkr beroende på<br />

vakanser i tjänster och förskjutningar i skanningprojektet.<br />

• Näringsliv och turism. Kostnaderna för dessa verksamheter ger en negativ budgetavvikelse<br />

med drygt 1 mnkr bland annat beroende på Leaderprojekt och ”Vinst-projekt”.<br />

• Bredband, IT och växel ger sammanlagt positiva budgetavvikelser med drygt 1,4 mnkr<br />

beroende på lägre kostnader för <strong>kommun</strong>ikation och att bredbandsprojektet är avslutat.<br />

Investeringar<br />

Nettoinvesteringar, tkr <strong>Bokslut</strong> 07 Budget 08 <strong>Bokslut</strong> 08 %-utfall Budget 09<br />

3 267 4 266 2 576 60,4% 6 130<br />

• Projekt ”Ärendehanteringssystem” senarelagt på grund byte av innehavare av administratörstjänsten.<br />

• Förskjutningar i införandet av Projekten ”Skanning” och ”Effektiv IT-arbetsplats”.<br />

• Ett nytt digitalt utalarmeringssystem som förkortar utalarmeringstiderna. Påbörjade inköp<br />

av bärbara radiostationer (7st) för det nya <strong>kommun</strong>ikationssystemet Rakel (radio<strong>kommun</strong>ikation<br />

för effektiv ledning). Hydrauliska verktyg för användning vid trafikolycka.<br />

Årets viktigaste händelser <strong>2008</strong><br />

Övergripande inklusive räddningstjänsten<br />

• Ny <strong>kommun</strong>direktör har rekryterats.<br />

• Synpunktshantering har under <strong>2008</strong> vidareutvecklats.<br />

• <strong>Nybro</strong> <strong>kommun</strong> genomför tillsammans med sex andra <strong>kommun</strong>er ett jämförelseprojekt,<br />

som bedrivs i SKL:s regi (Sveriges Kommuner och Landsting). Syftet är att inom olika<br />

<strong>kommun</strong>ala verksamhetsområden skapa möjligheter för jämförelse och framtagande av<br />

nyckeltal. För <strong>2008</strong> har jämförelsearbete skett inom individ – och familjeomsorgen och<br />

förskolverksamheten.<br />

• Konsumentvägledningen är numera överflyttad från kultur- och fritidsförvaltningen.<br />

• Införande av en-zonstaxa för stads- och lanttur. Överflyttning gjord av ekonomiskt ansvar<br />

för samhällsbetald trafik från barn- och utbildningsnämnden och omsorgsnämnden. Upphandling<br />

av samhällsbetald trafik för perioden 2009-2013 påbörjad.<br />

• Inköpssamverkan via Kalmar <strong>kommun</strong> har intensifierats.<br />

• Det nya ”Sekretariatet för hållbar utveckling” har påbörjat sin verksamhet.<br />

• Beslut i fullmäktige <strong>2008</strong>-12-15 om organisationsförändringar för att skapa förutsättningar<br />

för att hålla budgeten 2009-2011.<br />

• Anvisande av medel för arbetsmiljöåtgärder i räddningstjänst- och ambulanslokalerna.<br />

IT-enheten<br />

Projektet ”Effektiv IT-arbetsplats” har påbörjats under <strong>2008</strong>. Det är ett standardiseringsprojekt<br />

för IT-miljön i <strong>Nybro</strong> <strong>kommun</strong>. Projektet har påbörjats med kartläggningsfas för att ta fram<br />

64


Nämndsredovisning<br />

förutsättningarna för att kunna standardisera. Projektet kommer att avslutas under 2009.<br />

PA-enheten<br />

• Genomförda utbildningar - samtliga chefer har erbjudits: ”Chefsutbildning i Avtal och<br />

Arbetsrätt”<br />

• Medarbetarsamtalsutbildning har erbjudits samtliga chefer<br />

• Ny företagshälsovård (upphandling och uppstart)<br />

• Anställda fyllda 59 eller äldre d.v.s. cirka 250 personer erbjöds pensionsinformation där<br />

Försäkringskassan och SPP deltog<br />

• Lokalt kollektivavtal med årsarbetstid slöts med Kommunal. Genomförs som försök på<br />

sex arbetsplatser inom omsorgen under våren 2009.<br />

• Heltäckande medarbetarenkät, kallad ”Monologen” genomfördes under året.<br />

• Årlig skyddsombudsutbildning har genomförts<br />

• Reviderad rehabpolicy<br />

• Uppföljning har genomförts av FAS05-avtalet samt en Arbetsmiljöhandbok för SAM har<br />

skapats. Dessa båda punkter kan hänföras till projektet ”Bra arbetsplats i <strong>Nybro</strong>”<br />

• Löneöversyn har genomförts med ett genomsnittligt utfall på 4,2 %.<br />

• Ny personalchef tillsatt första december.<br />

Ekonomienheten<br />

Ekonomienheten har arbetat för att beslutsfattarna ska ges ändamålsenliga underlag, som avser<br />

ekonomi (budget, VEP, årsredovisning, delårsrapport och övriga ekonomiska uppföljningar)<br />

och en effektiv kravverksamhet. Utbildning inom exploateringsredovisning har genomförts<br />

och arbete har gjorts för att exploateringsredovisningen ska bli korrekt redovisad. Ekonomiutbildningar<br />

för <strong>kommun</strong>ens anställda genomfördes under hösten. Arbete har påbörjats med att<br />

gå igenom rutiner för investeringsredovisningen och anläggningsregistret.<br />

Vi har under <strong>2008</strong> påbörjat arbete för att implementera och stödja ett effektivt fakturaflöde<br />

genom skanning som komplement till e-handeln. Under året har några regelverk reviderats,<br />

såsom exempelvis kravregler och regelverk för representation. Vidare arbetar ekonomienheten<br />

för att ha kontroll över betalningsförmåga för <strong>kommun</strong>en, lån och likviditet.<br />

Avstämning av mål <strong>2008</strong><br />

Målen som beslutades för perioden 2006 – <strong>2008</strong> var inte fullt ut förenliga med kraven på god<br />

ekonomisk hushållning. Uppdrag gavs till dåvarande personalchef och ekonomichef att arbeta<br />

för ett kvalitativt bättre målarbete. Genomgång gjordes av samtliga mål under 2007/<strong>2008</strong>.<br />

Process har genomförts under <strong>2008</strong> att få fram vägledning eller vision samt mål av övergripande<br />

karaktär för <strong>kommun</strong>en och dess bolag. Vision och övergripande mål finns för år<br />

2009, vilka nu ska vara vägledande för själva målarbetet. Avstämning av de gamla målen görs<br />

således inte utan kraften kommer att läggas vid att arbeta fram mål som ansluter till de övergripande.<br />

Avstämning av de personalpolitiska målen görs i särskilt avsnitt i årsredovisningen.<br />

De tjänstegarantier som är beslutade bedöms som uppfyllda.<br />

Intern kontroll <strong>2008</strong>/09<br />

Organisation för intern kontroll arbete har skapats. Genomgång av rutiner och mallar har<br />

också gjorts under året. Under februari 2009 kommer utbildningsinsats att genomföras, på en<br />

övergripande nivå för <strong>kommun</strong>ens berörda personal. Därefter kommer krav på att rutinerna<br />

ska dokumenteras och eventuella mallar ska skapas som förutsättningar för att handlingsplan<br />

ska arbetas fram. Uppdrag har funnits om framtagande av rutinbeskrivningar för arbetsuppgifter<br />

som olika befattningshavare har.<br />

65


Nämndsredovisning<br />

Framtiden<br />

Övergripande inklusive räddningstjänsten<br />

• Information är viktig. Mer kraft kommer att läggas på information via <strong>kommun</strong>ens webbsida.<br />

Den nya hemsidan kommer att utvecklas till att bli ett av våra viktigaste informations-<br />

och <strong>kommun</strong>ikationsverktyg. Kommunens intranät kommer att vidareutvecklas.<br />

• Beslut finns om överflyttning av ansvar för <strong>kommun</strong>ens fordon till teknisk förvaltning.<br />

• Besparingar inom administrationen i samband med pensionsavgångar gör verksamheten<br />

sårbar och försämrar möjligheterna till god service. Arbete pågår i syfte att skapa en<br />

enhetligare hantering och utformning av protokoll m.m. för <strong>kommun</strong>ens samtliga förvaltningar.<br />

• Uppdrag via chefsgruppen ”revision av policydokument” ska påbörjas och förhoppningsvis<br />

avslutas under 2009.<br />

• Val till Europaparlamentet ska administreras. Valet genomförs den 7 juni 2009.<br />

• Förslag ska redovisas på hur utveckling ska kunna ske av kollektivtrafiken.<br />

IT-enheten<br />

”Effektiv IT-arbetsplats” kommer att införas och slutföras.<br />

PA-enheten<br />

• Uppföljning av; om och hur verksamheterna genomfört ”Dialogen”.<br />

• Introduktionsmallar för chefer och medarbetare<br />

• Omfattande utbildningsinsats som skall leda till ett s.k. chefskörkort.<br />

Ekonomienheten<br />

Ekonomienheten kommer under 2009 att arbeta för att grunderna för ekonomistyrningen blir<br />

ändamålsenliga, förbättrad ekonomiuppföljning med analys, förbättrade system och verktyg<br />

för prognosarbete och budgetprocess. Under 2009 kommer ekonomienheten vidare att stödja<br />

en nystart inom intern kontroll arbetet med dels utbildningsinsats, dels struktur för arbetet.<br />

En modernisering av ekonomi/affärssystemet kommer att inledas. E-fakturor, skanning och<br />

e-handel är viktiga områden för att kunna effektivisera och modernisera.<br />

66


Nämndsredovisning<br />

Teknisk nämnd<br />

Ordförande: Lennart Storm<br />

Förvaltningschef: Bengt-Eve Petersson<br />

Organisation<br />

Tekniska nämnden<br />

11 ledamöter<br />

Teknisk chef<br />

Stab<br />

Fastighetsavdelning<br />

Mark och service<br />

Städservice<br />

Gata-Parkavdelningen<br />

Måltidsservice<br />

VA-avdelningen<br />

Uppdrag<br />

Tekniska förvaltningen svarar för gator och vägar, parker och lekplatser, vatten och avlopp,<br />

städservice, måltidsservice, fastighetsförvaltning och verkstad. Verksamheterna bedrivs både<br />

i egen regi och på entreprenad. Städ- och måltidsservice samt vatten och avloppsförsörjning<br />

bedrivs i egen regi. Skogsskötsel samt husbyggnad utförs på entreprenad. För övriga verksamhetsområden<br />

är regiformen blandad.<br />

Verksamhetsinriktning<br />

Förvaltningens arbete ska präglas av effektivitet och servicevänlighet, utformas så att det<br />

arbete som vi utför skall ingå i ett kretslopp samt att kvalitet normalt gå före kvantitet. Härigenom<br />

ska verksamheterna någorlunda behålla standarden trots fortlöpande realt lägre resurser.<br />

67


Nämndsredovisning<br />

Ekonomisk utvärdering<br />

Resultat, tkr<br />

<strong>Bokslut</strong> Budget <strong>Bokslut</strong> %-utfall Budget 09<br />

07 08 08<br />

BRUTTOINTÄKTER 189 630 191 324 195 607 102,2% 188 773<br />

Personalkostnader 58 511 59 041 60 449 102,4% 59 060<br />

Övriga kostnader 114 830 110 405 113 954 103,2% 111 462<br />

Kapitalkostnader 49 245 60 619 60 619 100,0% 56 625<br />

BRUTTOKOSTNADER 222 586 230 065 235 022 102,2% 227 147<br />

Ramavvikelse<br />

NETTOKOSTNAD 32 956 38 741 39 415 101,7% 38 375<br />

SKATTEMEDEL 32 956 38 741 38 741 100,0% 38 375<br />

ÅRETS RESULTAT 0 0 -674 0<br />

Resultatreglering snöfond -719<br />

Resultat efter reglering snöfond -1 393<br />

Större ekonomiska avvikelser<br />

I det följande kommenteras först de skattefinansierade och därefter den taxefinansierade. Sist<br />

summeras tekniska nämndens samlade verksamhet.<br />

• Den sammanlagda kostnaden för de skattefinansierade verksamheterna var 220,7 mnkr<br />

(2007: 204,5 mnkr, 2006:199,3 mnkr och 2005: 194,9 mnkr) motsvarande en ökning med<br />

16,2 mnkr eller 7,9 %. Av ökningen utgör ökad kapitalkostnad hela 11,4 mnkr. Kapitalkostnaderna<br />

ökar från 49,2 till 60,6 mnkr eller 23 %.<br />

• Sammantaget har vi uppnått ett underskott på 1 393 tkr.<br />

• Gata-park-verksamheten har gett ett underskott på 766 tkr efter det att ett överskott på 719<br />

tkr för vinterväghållningen reglerats med snöfonden. Före regleringen gav verksamheten<br />

alltså ett underskott på 47 tkr.<br />

• Året <strong>2008</strong> blev liksom 2007 ett milt år. Antalet graddagar var 85 % mot normalåret. Det<br />

har medfört lägre driftkostnad i våra fastigheter. Det gav oss möjlighet att lägga större<br />

resurser på underhåll. Det innebär en insats på 47 kr per kvm mot budgeterad 25 kr för<br />

kategorin Centrala fastigheter. Ett planerat underskott på 2-2,5 mnkr blev i slutändan - 1,3<br />

mnkr för hela fastighetsverksamheten. Detta uppnåddes trots hyresreduktion för Kungshallshemmet<br />

med 1,4 mnkr.<br />

• Inom Måltidsservice har antalet portioner minskat med ca 24 000 st eller 2,3 %. Ett resultat<br />

nära noll redovisas. Dock finns en kostnad på drygt 900 tkr för måltider inom barnoch<br />

utbildning som inte motsvaras av någon intäkt.<br />

• Städservice har under året minskat antalet anställda för att klara sin budget.<br />

• Mark & Service´ underskott från 2007 har klarats tack vare god sysselsättning, hög närvaro<br />

och därmed hög debitering.<br />

• Den taxefinansierade verksamheten vatten och avlopp har omsatt i stort sett oförändrat<br />

29,4 mnkr. Försäljningen är fortsatt svagt vikande. Verksamheten har gett ett överskott på<br />

3,2 mnkr (5,2 mnkr) trots oförändrad taxa <strong>2008</strong>. Överskottet härrör från bl a lägre kapitalkostnad,<br />

vakans drifttekniker samt lägre kostnad för slam och rens.<br />

• Den sammanlagda omsättningen på tekniska nämndens driftbudget uppgick till 246,9<br />

(228,7) mnkr. Observera att omsättningen är ”uppblåst” på grund av internfakturering.<br />

Det gäller allra största delen av Mark & Service men även delar av va, fastighet, städ och<br />

måltidservice. Borträknas internt fakturerat kvarstår cirka 220 mnkr.<br />

68


Nämndsredovisning<br />

Större investeringar<br />

mnkr<br />

Nybyggnad boende Strandvägen, etapp 2 24,4<br />

Hanemålaskolan etapp 2, förberedande arbeten och projektering 7,3<br />

Bensinstation/busshållplats Orrefors 1,2<br />

Nytt resecentrum 16,5<br />

Ny godsterminal 4,8<br />

Ny lastmaskin 1,5<br />

Överföringsledningar Orrefors-Gullaskruv 10,0<br />

Omläggning va-ledningar 1,1<br />

Va-ledningar Transtorpsområdet (exploatering 0,7<br />

Totalt har 83,5 mnkr investerats. För åren 2007 och 2006 uppgick investeringarna till 106,7<br />

respektive 94,7 mnkr.<br />

Nettoinvesteringar, tkr <strong>Bokslut</strong> 07 Budget 08 <strong>Bokslut</strong> 08 %-utfall Budget 09<br />

Teknisk nämnd 102 203 66 283 67 765 102,2% 70 795<br />

Året viktigaste händelser<br />

• Året har präglats av fortsatt kraftfull återhållsamhet i den löpande verksamheten. Motsatsen<br />

gäller för investeringarna där volymen är fortsatt hög.<br />

• Fortsatt stora investeringar har präglat vår verksamhet även <strong>2008</strong>. Här kan nämnas fortsatta<br />

utbyggnaden av Boende Strandvägen, nybyggnad Resecentrum och godsterminal.<br />

Utbyggnad av ledningar för vatten- och avlopp från Orrefors till Gullaskruv har också<br />

pågått. Efter flera års arbete har gång- och cykelvägen utefter Grönvägen färdigställts.<br />

• Uppgifter om sjukfrånvaro redovisas i arbetsmiljöredovisningen.<br />

Inriktningsmål Effektmål Måluppfyllelse<br />

Hög effektivitet –<br />

Kännetecken: Professionella,<br />

engagerade och förändringsbenägna<br />

Målet är uppfyllt. Vi har under de senaste tre<br />

åren mer än dubblerat investeringsvolymen<br />

med i stort sett samma personal.<br />

Minskning av personal sker fortlöpande men<br />

behoven är desamma.<br />

Nöjda invånare –<br />

Kännetecken: Serviceinriktade,<br />

lyhörda och tillgängliga<br />

Kretsloppsanpassat – Kännetecken:<br />

Miljömedvetna<br />

Bra arbetsmiljö –<br />

Kännetecken: Motiverade<br />

medarbetare<br />

Målet är uppfyllt så långt man kan begära.<br />

Medborgarna har större krav än ekonomin<br />

tillåter.<br />

Målet är inte helt uppfyllt. Vi har gjort framsteg<br />

även under det år som gått men har en bit kvar.<br />

Målet är inte helt uppfyllt. I takt med säkrare<br />

fysisk miljö får psykosocial miljö ökad betydelse.<br />

Omfattande krav på effektivisering innebär<br />

stor påfrestning på medarbetarna.<br />

69


Nämndsredovisning<br />

Framtiden<br />

• Kraven på effektivisering av vår verksamhet fortsätter.<br />

• Investeringsbudgeten är fortsatt hög. Här kan nämnas byggande av nya Hanemålaskolan,<br />

renovering av Sporthallen och fortsatt va-ledningsbyggande från Gullaskruv till Målerås.<br />

70


Nämndsredovisning<br />

Vatten och avlopp<br />

Verksamhetsomfattning<br />

Va-avdelningen försörjer och renar vatten från ca 16 000 personer.<br />

Detta sker med hjälp av 7 vattenverk, 1 högreservoar, 9 avloppsreningsverk och 27 pumpstationer.<br />

Spillvattennätet omfattar ca 222,5 km ledning.<br />

Vattenledningsnätet omfattar ca 255,5 km ledning.<br />

Dagvattenledningsnätet omfattar ca 133,6 km ledning.<br />

Vattenproduktionen i <strong>kommun</strong>en baseras på naturligt bildat grundvatten.<br />

Avloppsrening sker med fullt utbyggd kvävereduktion vid Överstatorps reningsverk.<br />

Slamomhändertagande sker i vassbäddar vid Överstatorps reningsverk.<br />

Verksamhetsinriktning<br />

• Tillhandahålla dricksvatten av hög kvalitet<br />

• Trygg och säker leverans<br />

• Tillförlitlig kvalitetskontroll<br />

• Planmässigt förnya och modernisera anläggningarna<br />

Resultat, tkr <strong>Bokslut</strong> 07 Budget 08 <strong>Bokslut</strong> 08 %-utfall Budget 09<br />

BRUTTOINTÄKTER 29 434 30 697 29 356 95,6% 29 719<br />

Personalkostnader 4 730 5 851 4 892 83,6% 5 928<br />

Övriga kostnader 9 588 13 641 11 065 81,1% 14 285<br />

Kapitalkostnader 9 958 10 215 10 215 100,0% 9 506<br />

BRUTTOKOSTNADER 24 276 29 707 26 172 88,1% 29 719<br />

NETTOKOSTNAD 5 157 990 3 184<br />

Resultatutjämningsfond -5 157 -990 -3 184 0<br />

SKATTEMEDEL 0 0 0 0<br />

ÅRETS RESULTAT 5 157 990 3 184 0<br />

Större ekonomiska avvikelser<br />

Verksamheten har gett ett överskott på 3 184 tkr.<br />

1 585 000 i anslutningsavgifter har debiterats under året. Dessa har lagts som intäkt på investeringsprojekt<br />

3292 Kompl vattenverk 135 000, projekt 3303 Kompl reningsverk 292 900,<br />

projekt 4226 Trafikakademin Transtorp va-ledn 625 700, projekt 3805 Alsterbro reningsverk<br />

229 500, projekt 3809 Ljusemåla avloppsledn 110 400, projekt 3296 Vattenserviser 35 600<br />

och projekt 3302 Avloppsserviser 155 300 avskrivning omgående.<br />

71


Nämndsredovisning<br />

Större investeringar<br />

Omläggning Va-ledningar 1 147 600<br />

Komplettering avloppsverk 292 900<br />

Överföringsledning 10 022 200<br />

VA-serviser 290 900<br />

Alsterbro reningsverk 229 500<br />

Ljusemåla avloppsledning 110 400<br />

Reinvest driftövervakning 110 600<br />

Trafikakademin Va-ledning 676 700<br />

Nettoinvesteringar, tkr <strong>Bokslut</strong> 07 Budget 08 <strong>Bokslut</strong> 08 %-utfall Budget 09<br />

Investeringar VA 5 715 24 078 13 228 54,9% 15 050<br />

Årets viktigaste händelser<br />

• Med anledning av kvalitetsproblem med dricksvattnet i Gullaskruv har omfattningen av<br />

analyser ökat, vidare har åtgärder såsom spolning, rensning med Polly Pig plugg samt<br />

luftvattenspolning på överföringsledning och nätet i samhället utförts. Vidare har UVaggregat<br />

installerats i Gullaskruv. Filtermassor har bytts ut. Bottenventiler blivit utbytta<br />

och renspolning av lågreservoar har gjorts.<br />

• Vattenledning Rismåla 36 m, Stationsområdet 69 m, Orrefors överföringsledning 3 755<br />

m. Spillvattenledning Rismåla 33 m, Orrefors överföringsledning 4 500 m, Badhusparken<br />

107 m. Dagvattenledning Rismåla 37 m, Stationsområdet 317 m, Samariten 79 m.<br />

• De totala ledningslängderna inom <strong>kommun</strong>en är för spillvatten 222,5 km, vatten 255,5 km<br />

och dagvatten 133,6 km.<br />

• Registrerade driftstörningar för spillvatten har varit 30 st, för vatten (läckor) 13 st och för<br />

dagvatten 2 st.<br />

• Antalet nedstignings- och spolbrunnar är 4 285 st på spillvattenledn, 3 015 st på dagvattenledn.<br />

• Avstängningsventiler på dricksvattennätet finns 1 617 st. Servisventiler 4 983 st och 702 st<br />

brandposter.<br />

Måluppfyllelse <strong>2008</strong><br />

P<br />

P<br />

P<br />

P<br />

Högsta möjliga kvalitet på dricksvattnet enligt livsmedelsverkets kungörelse är inte<br />

uppfyllt bl a på grund av problemen i Gullaskruv.<br />

Avloppsvattnet skall ha högsta möjliga kvalitet. Beslutade resthalter från länsstyrelse<br />

och miljönämnd är minimikrav.<br />

Den totala mängden utsläpp av följande ämnen från Överstatorp får inte överskridas.<br />

Kväve = 50 ton/år, Fosfor = 200 kg/år och BOD7 = 10 000 kg/år<br />

Dagvatten får inte förorsaka skador på fastigheter eller miljön<br />

Avloppsslammets resthalter av miljöfarliga ämnen skall inte överskrida de gränsvär<br />

den som LRF, Natur vårdsverket och Svenska VaV har kommit överens om.<br />

72


Nämndsredovisning<br />

VERKSAMHETSTAL <strong>Bokslut</strong> 07 Budget 08 <strong>Bokslut</strong> 08 %-utfall Budget 09<br />

Självfinansieringsgrad %<br />

100 100 100 100,0% 100<br />

Antal abonnenter<br />

st 4 900 4 900 4 980 101,6% 4 900<br />

Vatten<br />

Utpumpad vattenmängd<br />

kbm 1 360 587 1 400 000 1 362 181 97,3% 1 400 000<br />

Debiterad vattenmängd<br />

kbm 1 098 458 1 100 000 1 075 037 97,7% 1 100 000<br />

Produktionskostnad<br />

kr/kbm 4,93 5,96 5,63 94,5% 6,25<br />

Kapitalkostnad per kbm<br />

kr/kbm 2,85 3,20 2,92 91,3% 2,70<br />

Intäkt per kbm<br />

kr/kbm 22,00 21,93 21,55 98,3% 21,23<br />

Avlopp<br />

Renad vattenvolym<br />

Kbm 3 987 247 4 000 000 3 217 959 80,4% 4 000 000<br />

Reningskostnad<br />

kr/kbm 1,90 2,79 2,57 92,1% 2,87<br />

Kapitalkostnad per kbm<br />

kr/kbm 1,51 1,68 1,94 115,5% 1,43<br />

Antal anställda 10,5 11 10,5 11<br />

Året som kommer<br />

Omläggning/relining sker enligt program. Fortsätta översynen av driftövervakningen. Ansluta<br />

nya brunnar i Gårdsryd. Gå vidare mot Målerås med överföringsledningen. Påbörja projektering<br />

av ny behandlingsdel i Gårdsryd.<br />

Dammanläggningar<br />

Verksamhetsomfattning<br />

• Dammanläggningar i Överstatorp, Orrefors, Flygsfors, Flerohopp och Alsterån.<br />

73


Nämndsredovisning<br />

Samhällsbyggnadsnämnd<br />

Samhällsbyggnadsnämnd<br />

Samhällsbyggnad förvaltning<br />

Miljö<br />

Kart, Plan & Bygg<br />

Uppdrag<br />

Samhällsbyggnadsnämnden ska främja en hållbar utveckling och verka för en säker, hälsosam<br />

och vacker livsmiljö. Verksamheten omfattar följande områden enligt lagar och avtal:<br />

• Bostadsanpassningar<br />

• Bygglov och tillsyn enligt plan- och bygglagen<br />

• Djurskyddskontroll<br />

• Energirådgivning<br />

• Hållbar utveckling/Agenda 21<br />

• Kalkning av sjöar & vattendrag<br />

• Kart-, mät- och GIS-verksamhet<br />

• Livsmedelskontroll<br />

• Mark och exploatering<br />

• Miljö- och hälsoskydd<br />

• Naturvårdsfrågor<br />

• Stadsbyggnad och fysisk planering<br />

Särskilda uppdrag<br />

Under 2007-2009 är fullmäktiges målsättning att 200 nya bostäder ska uppföras i <strong>kommun</strong>en<br />

genom eget bolag, andra aktörer och genom villabebyggelse. Detta innebär att ca 66 bostäder<br />

per år bör byggas och lika många bör planläggas. Kommunikationerna i <strong>kommun</strong>en ska<br />

förbättras. Attraktiva bostadsområden och industriområden ska skapas, både i tätorten och i de<br />

mindre samhällena.<br />

Utfall: Under <strong>2008</strong> har ca 200 nya bostäder planlagts (80 bostäder år 2007). I dagsläget pågår<br />

planarbete som kan ge ytterligare cirka 60 planlagda bostäder under 2009. Alla planlagda<br />

bostäder finns i <strong>Nybro</strong> stad. Planläggningen klarar därför fullmäktiges mål vad gäller antal<br />

(totalt cirka 340 bostäder 2007-2009), men inte planläggning i de mindre samhällena.<br />

Bygglov har beviljats för 31 nytillkomna bostäder under <strong>2008</strong> (44 år 2007), varav 13 enbostadshus.<br />

Alla har tillkommit i <strong>Nybro</strong> stad. Till detta kommer att 5 enbostadshus rivits. Bostadsbyggandet<br />

lever inte upp till fullmäktiges ambitioner.<br />

Ett nytt verksamhetsområde har planlagts under <strong>2008</strong>, två har utökats och två har ändrats.<br />

Ekonomisk utvärdering<br />

Större ekonomiska avvikelser<br />

Nämnden uppvisar totalt ett överskott på 231 000 kronor. Överskottet beror till stor del på<br />

medveten åtstramning (t ex inga vikarier för föräldralediga) för att klara redan beslutat spar-<br />

74


Nämndsredovisning<br />

krav för 2009 via överskottshantering. Lägre intäkter än budgeterat samt lågt uttag av ”övriga<br />

kostnader” beror främst på att helikopterkalkningen hösten <strong>2008</strong> blev förflyttad till januari<br />

2009.<br />

Resultat, tkr <strong>Bokslut</strong> 07 Budget 08 <strong>Bokslut</strong> 08 %-utfall Budget 09<br />

BRUTTOINTÄKTER 5 270 5 532 5 464 98,8% 5 904<br />

Personalkostnader 9 712 10 238 10 154 99,2% 10 557<br />

Övriga kostnader 6 302 4 697 4 482 95,4% 4 824<br />

Kapitalkostnader 541 458 458 100,0% 630<br />

BRUTTOKOSTNADER 16 555 15 393 15 094 98,1% 16 011<br />

NETTOKOSTNAD 11 285 9 861 9 630 97,7% 10 107<br />

SKATTEMEDEL 9 930 9 861 9 630 97,7% 10 107<br />

ÅRETS RESULTAT -1 355 0 231 0<br />

Investeringar<br />

Investeringarna har i stort följt budget (överskridande med 2 000 kr). De största investeringarna<br />

är hissar för bostadsanpassningar, utökade primärkartor och digitalisering (inscanning)<br />

av bygglovsarkivet.<br />

Nettoinvesteringar, tkr <strong>Bokslut</strong> 07 Budget 08 <strong>Bokslut</strong> 08 %-utfall Budget 09<br />

711 545 547 100,4% 650<br />

Årets viktigaste händelser <strong>2008</strong><br />

Revidering av den fördjupade översiktsplanen för <strong>Nybro</strong> stad har fortsatt, med bl.a. ett flertal<br />

offentliga möten. En översvämningskartering av <strong>Nybro</strong> stad (klimateffekter) har genomförts.<br />

11 nya detaljplaner har antagits under året, bl a för nya bostäder i Thébacken och Hanemåla.<br />

Under <strong>2008</strong> handlades 125 ansökningar om anpassningar av bostäder enligt lagen om bostadsanpassningsbidrag.<br />

Under <strong>2008</strong> har arbetet med den nya arbetsuppgiften mark- och exploateringsfrågor<br />

framför allt inriktats på att organisation och rutiner ska fungera enligt <strong>kommun</strong>fullmäktiges<br />

beslut. En första exploateringsbudget (för 2009) har upprättats.<br />

Byggnationen, främst av villor och industrilokaler, minskade något jämfört med tidigare år.<br />

Utökning av primärkartan för Orrefors är klar och underlaget för ny primärkarta i St Sigfrid är<br />

överlämnat till Lantmäteriet. Flygfotografering för utökning av primärkartan för <strong>Nybro</strong> stad är<br />

genomförd.<br />

Miljötillsynsarbetet har bl.a. kretsat kring frågor om förorenade områden, förberedelser för<br />

etablering av vindkraft och remissbehandlingen av den nya avfallsplanen. Under slutet av<br />

året påbörjades överlämningen av djurskyddstillsynen till länsstyrelsen. Arbetet med Hållbar<br />

utveckling/Agenda 21 har under året främst koncentrerats till klimatfrågan och arbetet med<br />

projektet ”Uthållig <strong>kommun</strong>”, tillsammans med övriga <strong>kommun</strong>er i länet. <strong>Nybro</strong> <strong>kommun</strong><br />

kom <strong>2008</strong> på en hedrande 13 plats bland Sveriges 290 <strong>kommun</strong>er i Naturskyddsföreningens<br />

klimatindex.<br />

75


Nämndsredovisning<br />

Arbetet för att utveckla tätortsnära naturvård och friluftsliv har fortsatt, bl.a. framtagning av<br />

informa¬tionsmaterial och skyltning av Rismåla naturreservat. Kalkningen av sjöar och vattendrag<br />

genomfördes nästan planenligt. Endast helikopterkalkningen under slutet av året fick<br />

skjutas upp p g a vädersituationen. Denna kalkning kommer istället att ske i januari 2009.<br />

Internkontroll <strong>2008</strong><br />

Samtliga beslutade förelägganden har följts upp. Uppföljning har skett av samtliga överklagade<br />

beslut, för att kontrollera om ärenden hanterats på rätt sätt. Kontroll av att varje verksamhet<br />

har en ansvarig attestant samt minst en ersättare och att skärmsläckare med lösenord används<br />

har skett två gånger. Internkontrollplan för 2009 har upprättats.<br />

Framtiden<br />

Energifrågorna kommer att vara i fokus under 2009. Kommunen är t ex med i det stora projektet<br />

”Uthållig <strong>kommun</strong>”, där <strong>kommun</strong>ernas och regionförbundets gemensamma arbete fått<br />

nationell uppmärksamhet genom att Kalmar län utsetts till pilotlän för arbetet med klimatfrågorna.<br />

I <strong>Nybro</strong> innebär det bl a en extra temadag i <strong>kommun</strong>fullmäktige, att ett förslag till<br />

energi- och klimatstrategi överlämnas till fullmäktige för beslut och att ett antal nya ”energisparprojekt”<br />

startas. Målet är även att dessa frågor också ska bidra till lokal näringslivsutveckling.<br />

Den <strong>kommun</strong>ala energi- och klimatrådgivningen utvidgas till att även innefatta transportrådgivning,<br />

även till mindre företag.<br />

Arbetet med en revidering av den fördjupade översiktsplanen för <strong>Nybro</strong> stad fortsätter och ett<br />

samrådsförslag beräknas vara klart under 2009. Även denna plan kommer att fokusera på ett<br />

hållbart samhälle ur alla aspekter.<br />

Den ”lågkonjunktur” vi drabbades av under hösten <strong>2008</strong> har hittills inte minskat förfrågningarna<br />

om nya villatomter, varför arbetet med att förbereda för exploatering av planlagda<br />

områden fortsätter. Detta, tillsammans med planerade infrastruktursatsningar och <strong>kommun</strong>ens<br />

ambition om satsningar på boende i <strong>Nybro</strong> <strong>kommun</strong> i vid mening, innebär att resurserna för<br />

exploatering måste ökas mer än tidigare planerat. Omprioriteringar kommer att ske. Mätningsverksamheten<br />

fokuserar det närmaste året på att färdigställa den nya primärkarta för St Sigfrid<br />

samt en utökning av primärkartan för <strong>Nybro</strong> stad.<br />

Inom miljötillsynen pågår förberedelser för att handlägga de första etableringarna av storskalig<br />

vindkraft i <strong>Nybro</strong> <strong>kommun</strong>. Arbetet med förorenad mark kommer att fortsätta, möjligen<br />

kommer ett större forskningsprojekt om metallernas påverkan på omgivningen att påbörjas.<br />

Taxan för miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd kommer att revideras så att den mer bygger<br />

på företagens miljörisker och deras påverkan på nationella miljömål. Taxan kommer även<br />

att innehålla en del ”morötter” för de förtag som har ett bra miljöarbete. Djurskyddsfrågorna<br />

överlämnas den 1 januari 2009 till länsstyrelsen.<br />

Under året kommer Fröneskruvs nya vattenskyddsområde att handläggas för fastställande av<br />

<strong>kommun</strong>fullmäktige. Kommunen kommer även att behöva lägga en hel del tid på att arbeta<br />

med EU:s vattendirektiv, bl a genom att delta i de bildade vattenråden. Remissbehandling av<br />

förslagen till åtgärder p g a detta direktiv kommer att kräva stor uppmärksamhet, då det kan<br />

komma att medföra ganska stora konsekvenser både för <strong>kommun</strong>en och jord- och skogsbruket.<br />

Samtliga livsmedelsföretag/anläggningar med gamla godkännanden ska genomgå en omprövning<br />

för godkännande av anläggningen. Även kök i förskolor och fritidshem med högst två<br />

avdelningar ska godkännandeprövas. Även 2009 kommer till stor del ägnas åt omprövningar.<br />

De statliga bidragen för kalkning har minskat något, till viss del p.g.a. att försurningsläget<br />

76


Nämndsredovisning<br />

förbättrats. Kommunens kalkningsplan kommer därför att revideras. När det gäller naturvård<br />

kommer påbörjade naturvårdsprojekt att slutföras med hjälp av beviljade statliga stöd, bl.a.<br />

inventering av skyddsvärda äldre lövträd – s.k. ”jätteträd”.<br />

Sammantaget ger förändringarna för miljöavdelningen (skiftena med överföring av djurskyddet<br />

från <strong>kommun</strong>en till staten och överföring av ”tillståndsprövning” av miljöfarlig verksamhet,<br />

hantering av vattenskyddsområden mm från staten till <strong>kommun</strong>erna samt fortsatt<br />

miljötillsyn av jordbruken och ökat arbete med EU:s vattendirektiv, sanering av förorenade<br />

områden och etablering av vindkraft) att behovet av personalresurser ligger kvar på ungefär<br />

samma nivå som tidigare. Till detta kommer att en stor del av miljöavdelningens resurser numera<br />

används till miljöbedömning och miljökonsekvensbeskrivningar för detaljplaner.<br />

77


Nämndsredovisning<br />

Kultur- och fritidsnämnd<br />

Uppdrag<br />

Kultur- och fritidsnämnden svarar för:<br />

• kultur- och fritidsverksamhet för barn och ungdom<br />

• drift och underhåll av idrotts- och fritidsanläggningar<br />

• kulturmiljövård<br />

• konstinköp och konstnärlig utsmyckning av offentliga platser<br />

• kulturprogram såsom teater, musik, utställningar m m<br />

• fördelning av <strong>kommun</strong>ala bidrag till föreningslivet<br />

• biblioteksverksamhet för barn och vuxna<br />

• kulturskolan med huvudinriktning på estetisk undervisning för barn och ungdomar<br />

Särskilda uppdrag<br />

Att informera organisationer och föreningar som söker och erhåller bidrag, aktivitetsstöd<br />

och dylikt att bidrag villkoras till att organisationen, föreningen aktivt bedriver aktivitet mot<br />

mobbning, droger och främlingsfientlighet. Alla föreningar med lokalt aktivitetsstöd berörs av<br />

detta uppdrag och redovisningen startar 2010.<br />

Kultur-fritidsnämnd<br />

Kultur-fritdskontor<br />

Kultur-fritid<br />

Kulturskola<br />

Camping<br />

Folkets hus<br />

Bibliotek<br />

Idrotts- o fritidsanl.<br />

Ekonomisk utvärdering<br />

Resultat, tkr <strong>Bokslut</strong> 07 Budget 08 <strong>Bokslut</strong> 08 %-utfall Budget 09<br />

BRUTTOINTÄKTER 9 180 9 204 8 727 94,8% 7 408<br />

Personalkostnader 19 079 19 989 19 977 99,9% 19 864<br />

Övriga kostnader 23 987 27 442 26 482 96,5% 26 517<br />

Kapitalkostnader 1 569 1 919 1 919 100,0% 2 802<br />

BRUTTOKOSTNADER 44 635 49 351 48 378 98,0% 49 183<br />

NETTOKOSTNAD 35 455 40 147 39 651 98,8% 41 775<br />

SKATTEMEDEL 36 855 40 147 40 147 100,0% 41 775<br />

ÅRETS RESULTAT 1 400 0 496 98,7% 0<br />

78


Nämndsredovisning<br />

Större ekonomiska avvikelser<br />

Kultur- och fritid gick in i <strong>2008</strong> med ett underskott på ca. 300 000 kr och går ur <strong>2008</strong> med ett<br />

överskott strax under 500 000 kr. Detta trots att vi inte har klarat vår intäktsbudgetering.<br />

De två huvudfaktorer som bland annat skapat <strong>2008</strong> års resultat är:<br />

1. Personalen har varit delaktiga i den ekonomiska planeringen vilket bland annat skapat en<br />

god förutsättning för god hushållning.<br />

2. Kultur- och fritids driftskostnad för anläggningar har medvetet budgeterats högt, mycket p<br />

g a osäkerhet inför nya elavtal, svårt att beräkna underhållskostnader av gamla och slitna<br />

lokaler m m. Under den här posten finner vi ca. 800 000 kr i överskott.<br />

Investeringar<br />

Nettoinvesteringar, tkr <strong>Bokslut</strong> 07 Budget 08 <strong>Bokslut</strong> 08 %-utfall Budget 09<br />

Investeringsbudget 850 850 835 98,2% 850<br />

Bokbuss 2 955 3 083 104,3%<br />

Allvädersbana, Åkrahäll 4 287 4 285 100,0%<br />

Kylutrustning, Ishall 185 108 58,4% 77<br />

Årets viktigaste händelser <strong>2008</strong><br />

• Ny bokbuss med stort utbud av medier och tillgång till Internet invigdes.(maj)<br />

• Många kulturevenemang på huvudbiblioteket under <strong>2008</strong> där det bland annat kunde<br />

höras och ses, ljudsatt utställning ”<strong>Nybro</strong> 75 år” av Anna Alexandersson, författarkväll<br />

med Dick Harrysson, besök av deckarförfattaren Helene Tursten och inte minst sagostunder<br />

för barn, ”sommarlovsboken” med bokfest m m.<br />

• Kulturskolan gav musikalen A Chorus Line på Folkets Hus.(maj)<br />

• Ny bibliotekschef, Agnetha Bennsäter.(februari)<br />

• Kulturskolan flyttade ut från sina lokaler p g a dålig innemiljö.(januari)<br />

• Invigning av konstutsmyckning på Strandvägen, etapp 1.<br />

• Kulturveckan genomfördes.(mars)<br />

• Poesivecka med poesin upplyst på husväggar och gator.(januari)<br />

• Kultur- och fritidskontoret har tagit över kortsystemet till våra anläggningar från<br />

tekniska kontoret.(april)<br />

• Invigning av allvädersbanorna Åkrahäll.(september)<br />

• Trådlöst nätvärk, med åtkomst för besökare, installerades under hösten på biblioteket i<br />

<strong>Nybro</strong>.<br />

• ”Mejan goes Hype”-projektet avslutades sista juli <strong>2008</strong>, ett mycket lyckat projekt.<br />

• Söndags öppet på Simhallen och Biblioteket, på prov. Fr o m oktober t o m december testades<br />

söndags öppet efter önskemål från allmänheten.<br />

• ”Konst runt” arrangerades i början av september månad.<br />

• <strong>Nybro</strong> stod som arrangör för Bokbussträff Sydost med start den 29 augusti. Deltagare,<br />

samt bussar, från Blekinge, Kronoberg, Kalmar län och Gotland gästade <strong>Nybro</strong>.<br />

• Fresken på Stora Hotellet renoverades under hösten <strong>2008</strong> och under älgjakten invigdes<br />

lekskulpturen Flakeskeppet, en konstutsmyckning placerad i parken vid Svartgöl.<br />

79


Nämndsredovisning<br />

Avstämning av mål <strong>2008</strong><br />

Kultur- och fritid har under våren <strong>2008</strong> arbetat fram nya mål. Slutförandet av målarbetet flyttades<br />

fram till 2009 i väntan på nya direktiv.<br />

Internkontroll <strong>2008</strong><br />

Arbetet har pågått under <strong>2008</strong> och beslut togs i kultur- och fritidsnämnden december <strong>2008</strong>,<br />

Dnr 08/57.<br />

Framtiden<br />

• <strong>Nybro</strong> Sporthall renoveras mellan april och september 2009.<br />

• Planeringsarbetet för renovering av Simhallen löper på där renoveringsarbetet beräknas<br />

starta februari 2010.<br />

• Invigning av det nya kulturhuset Kristallen sker i mitten av 2009.<br />

• En satsning för ökad aktivitet i kulturhuset Kristallen med inriktning mot främjande av<br />

nya samarbeten inleds under 2009.<br />

• Konstgräsplan för fotboll skall byggas under 2009.<br />

• Underlag för ny belysning tas fram för ishallen.<br />

• Återinvigning av Fresken på Stora Hotellet under Hemvändardagarna i april 2009.<br />

• Konstutsmyckning av Hanemåla skola samt etapp 2 av Strandvägen, 1 %-regeln.<br />

• Ny kundenkät på <strong>Nybro</strong> bibliotek kommer att genomföras våren 2009.<br />

• Utvärdering av bokbussens biblioteksservice i Alsterbro och Orrefors.<br />

• Projektet att främja blåsmusik, ett samarbete mellan RUM, kulturskolan och blåsorkestrar<br />

i <strong>Nybro</strong> <strong>kommun</strong>, intensifieras med flera träffar och kurser.<br />

• Att försöka bibehålla en del av den verksamhet som startades upp i samband med projektet<br />

”Hype”, t ex Garaget.<br />

80


Nämndsredovisning<br />

Omsorgsnämnd<br />

Uppdrag<br />

Verksamhetsområde<br />

• Nämnden ansvarar för de uppgifter som <strong>kommun</strong>en har när det gäller omsorgen om äldre<br />

och personer med fysiska och psykiska funktionshinder enligt Socialtjänstlagen (SoL), 3<br />

kap. § 6 första stycket, 5 kap. §§ 4 - 8 samt § 10 i samma kap<br />

• Nämnden ansvarar för <strong>kommun</strong>ens insatser enligt lagen om stöd och service till vissa<br />

funktionshindrade (LSS), med undantag för godkännande och tillsyn av familjehem enligt<br />

§ 9:8 i denna lag.<br />

• Nämnden ansvarar för hälso- och sjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) i särskilda<br />

boenden, korttid och daglig verksamhet, dock ej läkarvård.<br />

Uppgifter enligt speciallagstiftning<br />

• Omsorgsnämnden är arkivmyndighet och ska följa arkivlagens be¬stämmelser rörande<br />

arkivering och arkivvård inom sitt verksamhetsområde.<br />

• Omsorgsnämnden är registeransvarig enligt Personuppgiftslagen (PUL) för de personregister<br />

som nämnden för i sin verksamhet och förfogar över.<br />

• Omsorgsnämnden är ansvarig för att datalagens bestämmelser följs inom sitt verksamhetsområde.<br />

Övriga uppgifter<br />

• Omsorgsnämnden ska aktivt verka för samarbete och informationsutbyte med pensionäroch<br />

handikapporganisationer,<br />

• Omsorgsnämnden ska avge yttranden i ärenden som berör nämndens verksamhetsområde,<br />

• Omsorgsnämnden ska i övrigt fullgöra de uppdrag som av <strong>kommun</strong>fullmäktige överlämnas<br />

till nämnden,<br />

• Omsorgsnämnden ska på lämpligt sätt informera allmänheten om sin verksamhet.<br />

Särskilda uppdrag<br />

Omsorgsnämnden har följande särskilda uppdrag enligt protokoll <strong>kommun</strong>fullmäktige 2007-<br />

06-18, § 92<br />

• att öka brukarinflytandet i omsorgsverksamheten och införa större valfrihet att välja boendeform<br />

• att <strong>Nybro</strong> <strong>kommun</strong> stimulerar seniorboende i <strong>kommun</strong>en och flera äldreboenden i de mindre<br />

tätorterna<br />

Organisation<br />

Omsorgsnämnd<br />

Omsorg om äldre<br />

Central administration<br />

Norra<br />

Hälso- o sjukvård<br />

Omsorg om funktionshindrade<br />

Västra<br />

Östra<br />

Sjuksköt<br />

Rehab<br />

LSSinsatser<br />

Soc. psyk<br />

Centrala<br />

Södra<br />

81


Nämndsredovisning<br />

Ekonomisk utvärdering<br />

Resultat, tkr <strong>Bokslut</strong> 07 Budget 08 <strong>Bokslut</strong> 08 %-utfall Budget 09<br />

BRUTTOINTÄKTER 65 908 67 548 73 026 108,1% 70 068<br />

Personalkostnader 277 757 293 579 297 918 101,5% 306 172<br />

Övriga kostnader 69 110 70 036 81 600 116,5% 74 124<br />

Kapitalkostnader 1 049 1 180 1 180 100,0% 1 380<br />

BRUTTOKOSTNADER 347 916 364 795 380 698 104,4% 381 676<br />

NETTOKOSTNAD 282 008 297 247 307 672 103,5% 311 608<br />

SKATTEMEDEL 277 268 297 247 297 247 100,0% 311 608<br />

ÅRETS RESULTAT -4 740 0 -10 425 103,5% 0<br />

Större ekonomiska avvikelser<br />

Intäkter<br />

• Tillkommande och avslutade LASS-ärenden samt övriga LSS-insatser genererar en intäktsökning<br />

med cirka 3,4 mnkr.<br />

• Genomgång av ej sökta statsbidrag som rör Ludvikamoms genererar en intäktsökning med<br />

cirka 319 tkr.<br />

• Projektverksamhet som finansierats med stimulansbidrag ger en intäktsökning på cirka<br />

770 tkr.<br />

• Nya utom<strong>kommun</strong>ala placeringar ger en intäkt på 759 tkr som inte varit budgeterade.<br />

• Personalkostnader<br />

Personalkostnader<br />

Äldreomsorg<br />

HSL-enhet<br />

Gruppboende, LSS<br />

Daglig verksamhet, LSS<br />

Socialpsykiatri<br />

Personlig assistans<br />

Omsorgsnämnd, arvode<br />

Öppen verksamhet<br />

Administration inkl projekt (stimulansmedel)<br />

Totalt<br />

- 3 127 tkr<br />

- 893 tkr<br />

45 tkr<br />

129 tkr<br />

1 272 tkr<br />

- 1 360 tkr<br />

97 tkr<br />

61 tkr<br />

- 561 tkr<br />

- 4 337 tkr<br />

Sammanfattningsvis får det anses att resultatet är mycket bra med tanke på förutsättningarna<br />

att ramen för personalkostnader inte kompenserades för framförallt Kommunals avtal. Prognostiserat<br />

bedömdes att cirka 13,5 miljoner saknades i lönekompensation för <strong>2008</strong>. Avsaknad<br />

av lönekompensation har mötts med översyn av grundbemanning, schema och andra åtgärder<br />

för att minimera ett befarat underskott i alla förvaltningens verksamheter.<br />

82


Nämndsredovisning<br />

Övriga kostnader<br />

Underskott 2007<br />

Tekniska hjälpmedel<br />

Utskrivningsklara patienter<br />

Nya utom<strong>kommun</strong>ala placeringar<br />

Köp av tjänster inom personlig assistans<br />

Bidrag till försäkringskassan, personlig assistans<br />

Material inom äldreomsorg inkl HSL-enhet<br />

Stimulansmedel, projekt<br />

Totalt<br />

-2 720 tkr<br />

- 1 308 tkr<br />

- 736 tkr<br />

- 2 150 tkr<br />

- 2 448 tkr<br />

- 921 tkr<br />

- 755 tkr<br />

- 1 170 tkr<br />

-12 208 tkr<br />

• Omsorgsnämnden fick i över- och underskottshantering ta med sig ett underskott på 4 740<br />

tkr från 2007. Nämnden vidtog åtgärder för ca 2 000 tkr men mäktade inte med resterande<br />

del på ca 2 720 tkr. Underskottet belastar redovisningstekniskt central administration.<br />

• År <strong>2008</strong> övertogs hantering av tekniska hjälpmedel från landstinget i form av skatteväxling.<br />

Överförda resurser bedöms ha varit otillräckliga. Övriga <strong>kommun</strong>er i länet har<br />

samma kostnadsutveckling.<br />

• Under ett antal år har omsorgsnämnden inte betalat något för utskrivningsklara patienter<br />

till landstinget. Det har inte gått 2007 och <strong>2008</strong>. Omsorgsnämnden redovisar en kostnad<br />

på 736 tusen kronor för utskrivningsklara patienter som inte kunnat tas hem till <strong>kommun</strong>en<br />

i rätt tid.<br />

• Under <strong>2008</strong> har 4 nya placeringar tillkommit som inte varit budgeterade.<br />

• Inom personlig assistans har vissa schematekniska problem i ett antal ärenden lösts med<br />

hjälp av pooltjänster, mobila team och även genom vissa enheter inom äldreomsorgen.<br />

Gäller timmar på udda tider mm där det rent schematekniskt är svår att hitta lösningar.<br />

Därför har andra enheter köps in för att fylla upp dessa udda tider eftersom de har personal<br />

i tjänst dessa tider. Redovisningstekniskt löses detta i form av köp av tjänst.<br />

• Bidrag till försäkringskassan har blivit dyrare är budgeterat för de första 20 timmarna som<br />

<strong>kommun</strong>en alltid har ansvar för.<br />

• Budget för material exklusive tekniska hjälpmedel har inte räckt till. Orsakas främst av att<br />

budget för <strong>2008</strong> reducerades till minimum. Verksamheten har inte klarat den reduceringen.<br />

• Stimulansmedel avser projektverksamhet inom äldreomsorgen som finansieras med hjälp<br />

av medel från Socialstyrelsen. Sammanfattningsvis redovisar projekten ett nollresultat då<br />

kostnader och intäkter tar ut varandra.<br />

Investeringar<br />

Nettoinvesteringar, tkr <strong>Bokslut</strong> 07 Budget 08 <strong>Bokslut</strong> 08 %-utfall Budget 09<br />

Omsorgsnämden 1 862 1 300 1 296 99,7% 2 700<br />

Omsorgsnämnden redovisar ett överskott på 4 tkr. Större investeringar under <strong>2008</strong> har<br />

varit:<br />

Underhåll av lokaler<br />

125 tkr<br />

Trygghetsåtgärder och larm<br />

329 tkr<br />

Inventarier Stallgården<br />

137 tkr<br />

Inventarier Strandvägen<br />

403 tkr<br />

Inventarier HSL-enheten<br />

58 tkr<br />

IT-investeringar<br />

183 tkr<br />

83


Nämndsredovisning<br />

Årets viktigaste händelser <strong>2008</strong><br />

• En politisk diskussion har under 2007 förts kring omsorgsverksamhetens grundläggande<br />

organisering. Tidigare beslut om ett allmänt införande av den så kallade Alsterbro-modellen<br />

har kritiserats och ifrågasatts från olika håll. Kritiken gav till resultat att Kommunfullmäktige<br />

beslutade anlita konsult för en genomgripande utvärdering av organisationsmodellen.<br />

Konsultens rapport presenterades i februari <strong>2008</strong>. Rapporten resulterade i att<br />

<strong>kommun</strong>styrelsen beslutade i maj <strong>2008</strong> att ansvaret för det fortsatta arbetet, utifrån utvärderingsrapporten,<br />

åvilar omsorgsnämnden och dess förvaltning<br />

• Under <strong>2008</strong> har en översyn av omsorgsförvaltningens avgiftssystem genomförts. Översynen<br />

har gjorts för att få ett mer rättvist system för alla. Troligtvis kommer det nya systemet<br />

att träda i kraft från och med 1 mars 2009.<br />

• År <strong>2008</strong> har varit första året för en <strong>kommun</strong>aliserad hemsjukvård. Arbetet har organiserats<br />

i ett antal geografiska områden och arbetet är i full gång för att utveckla ett väl fungerande<br />

teamarbete.<br />

• Under året har byte skett av förvaltningschef och ordförande i omsorgsnämnd. Numera<br />

finns ett delat ledarskap mellan omsorgschef och biträdande omsorgschef. Ny ordförande<br />

tillträdde 1 augusti.<br />

• I Orrefors invigdes ett nytt äldreboende i september, Stallgården har 11 lägenheter.<br />

• I maj antog omsorgsnämnden ett omfattande besparingsprogram för <strong>2008</strong>. Besparingarna<br />

har inte kunnat realiseras full ut men ändå givet ett resultat som inte hade uppnåtts om inte<br />

beslut hade fattas.<br />

• Nybyggnation sker på Strandvägen där 18 nya lägenheter är under byggnation. Dessa är<br />

inflyttningsklara i mars 2009. Under hösten <strong>2008</strong> har en omfattande planering skett för att<br />

möta boendets hyresgäster på ett bra sätt.<br />

• En första mätning av omsorgstyngden har genomförts inom OF-området. Mätningen ligger<br />

också till grund för resurstilldelning 2009.<br />

• I samarbete med revisionskonsult har arbetats fram en strategisk plan som kan sammanfattas<br />

med följande punkter enligt omsorgsnämndens beslut:<br />

• - att fastställa antalet särskilda boenden till 246. En del av de nya tillkommande lägenheterna<br />

ersätter sålunda platser med låg standard. 246 lägenheter bedöms täcka behovet<br />

till 2012 med hänsyn till tillgänglig demografisk data.<br />

• - att fastställa att 9 nya bostäder i befintliga lokaler i Madesjö iordningsställs för personer<br />

med demensproblematik.<br />

• - att personal inom demensomsorg och korttidsboende uteslutande ska arbeta ”inne”.<br />

Detta för att kontinuitet och rehabilitering ska kunna vara effektiv.<br />

• - att omsorgs- och individ- o familjenämndens presidier ska verka för att ha överläggningar<br />

minst två gånger per år för att diskutera gränsdragningsfrågor, samt att i övrigt söka<br />

samarbets- och utvecklingsformer med andra förvaltningar och organisationer.<br />

• Omsorgsnämnden har också antagit ett omfattande sparpaket i samband med verksamhetsplan<br />

2009-2011 En 5 %-ig reducering i alla verksamheter har beslutats. Konsekvensanalyser<br />

håller på att skrivas och dessa kommer att behandlas under 2009.<br />

Måluppfyllelse<br />

Kommunfullmäktige beslutade i december <strong>2008</strong> att anta dokument för mål och vision för<br />

<strong>Nybro</strong> <strong>kommun</strong> vari framgår att omsorgsnämnden fått uppdrag att utforma två effektmål som<br />

skall vara konkreta, mätbara, accepterade, realistiska och tidsatta. Omsorgsnämnden håller på<br />

med detta arbete. I avvaktan på det utgår denna punkt.<br />

Internkontroll <strong>2008</strong><br />

En plan för den interna kontrollen för omsorgsnämnden har förelagts nämnden som fastställde<br />

densamma i februari <strong>2008</strong>.<br />

84


Nämndsredovisning<br />

Framtiden<br />

Omsorgsförvaltningen har ekonomiskt under många år levt på marginalen. Den närmaste<br />

framtiden ser likartad ut. Oförutsedda händelser kommer fortsättningsvis att prägla verksamheten.<br />

Omsorgsnämnd och förvaltning har som främsta uppgift att försöka förutse dessa händelser<br />

och minimera dess verkningar. Ett led i det arbete är den strategiska plan om förvaltningens<br />

ekonomi som lagts på omsorgsnämndens bord i oktober. Den strategiska planen och<br />

de budgetbeslut som fattats av omsorgsnämnden i samband med verksamhetsplan 2009-2011<br />

kommer att vara vägledande och styrande för verksamheten 2009.<br />

85


Nämndsredovisning<br />

Individ- och familjenämnd<br />

Organisation<br />

Individ- och familjenämnd<br />

Presidium<br />

Utskott<br />

Förvaltningschef<br />

Administration<br />

Arbetsmarknad<br />

Barn o familj<br />

Ekonomi- o rehab enhet<br />

Integrationsenhet<br />

Villan<br />

Familjecentral<br />

Familjebehandling<br />

Bygget<br />

Uppdrag<br />

• Individ- och familjenämnden ansvarar för socialtjänstens uppgifter inom individ- och<br />

familjeomsorgens område.<br />

• Verksamheten styrs övergripande av socialtjänstlagen och omfattas även av åtgärder och<br />

insatser jämnligt tvångslagarna LVU (Lagen om vård av unga) och LVM (lagen om vård<br />

av missbrukare).<br />

I övrigt ingår i nämndens verksamhet:<br />

• att vara tillstånds- och tillsynsmyndighet enligt alkohollagen och tobakslagen<br />

• att erbjuda bistånd i form av budgetrådgivning samt skuldsanering enligt skuldsaneringslagen<br />

samt<br />

• uppgifter enligt föräldrabalken och<br />

• handläggning av dödsboanmälningar<br />

Särskilda uppdrag<br />

KF beslutade § 92, 2007-06-18<br />

att ge ”Tankesmedjan” i uppdrag att ytterligare utveckla det tidiga förebyggande arbe-tet, där<br />

samtliga förvaltningars befintliga resurser personellt och organisatoriskt ställs till förfogande<br />

att ge barn- och utbildningsnämnden, omsorgsnämnden och individ- och familjenämnden i<br />

uppdrag att ytterligare utöka samarbetet kring barn- och utbildningsnämndens resursgrupp<br />

86


Nämndsredovisning<br />

Ekonomisk utvärdering<br />

Resultat, tkr <strong>Bokslut</strong> 07 Budget 08 <strong>Bokslut</strong> 08 %-utfall Budget 09<br />

BRUTTOINTÄKTER 7 328 9 623 12 380 128,7% 2 799<br />

Personalkostnader 39 876 39 448 40 356 102,3% 35 961<br />

Övriga kostnader 23 227 20 910 30 074 143,8% 19 850<br />

Kapitalkostnader 211 188 188 100,0% 190<br />

BRUTTOKOSTNADER 63 314 60 546 70 618 116,6% 56 001<br />

NETTOKOSTNAD 55 986 50 924 58 238 114,4% 53 202<br />

SKATTEMEDEL 54 070 50 924 50 924 100,0% 53 202<br />

ÅRETS RESULTAT -1 916 0 -7 314 0<br />

Större ekonomiska avvikelser<br />

Totalt gör individ- och familjenämnden underskott med 7 314 tkr för år <strong>2008</strong>, varav 1 916 tkr<br />

avser underskott som överflyttats från 2007. De svårigheter nämnden haft att klara den tilldelade<br />

ramen kan också förklaras av att nämndens nettobudget för år <strong>2008</strong> dessutom minskats i<br />

förhållande till 2007 års nettobudget med 1 230 tkr. Nämnden har således i utgångsläget haft<br />

att röra sig med 3 146 tkr mindre än föregående år. Avvikelsen mot ram, 50 924 tkr, kan i övrigt<br />

till största del hänföras till ökade kostnader för institutionsplaceringar av barn, ungdomar<br />

och personer med missbruksproblematik. Den ekonomiska situationen hjälps till viss del upp<br />

av att kostnaderna för ekonomiskt bistånd minskat även detta år.<br />

Investeringar<br />

Nämnden uppvisar ett underskott avseende investeringsbudgeten med 145 tkr. Detta beror på<br />

att inköp av inventarier till ungdomsboende (Villan) bekostats av medel på balanskonto men<br />

felaktigt bokförts på investeringsbudgeten. Eftersom detta även skett 2007 har nämndens investeringsbudget<br />

för <strong>2008</strong> felaktigt reducerats med tidigare års underskott.<br />

Nettoinvesteringar, tkr <strong>Bokslut</strong> 07 Budget 08 <strong>Bokslut</strong> 08 %-utfall Budget 09<br />

Individ- och familjenämnd 105 171 317 185,4% 250<br />

Årets viktigaste händelser <strong>2008</strong><br />

• Individ- och familjenämndens verksamhet kom under våren och början av sommaren <strong>2008</strong><br />

att präglas av de diskussioner som blev följden av den ekonomiska situationen. Diskussionerna<br />

uppmärksammades även på riksplanet. Den ekonomiska situationen fick till följd<br />

att verksamheten Bygget, som drivits i samarbete med Barn- och utbildningsnämnden och<br />

Omsorgsnämnden sedan 2004, avvecklades. En viss övrig reducering av tjänster kom även<br />

att ske samtidigt som vikariat avslutades.<br />

• I januari flyttade HVB-hemmet Rydénska villan till Madesjö och bytte namn till Villa<br />

Madesjö.<br />

• Under hösten 2007 skrev <strong>Nybro</strong> <strong>kommun</strong> avtal med Länsstyrelsen om mottagande av 50<br />

flyktingar/år i tre år samt avtal med Migrationsverket om mottagande av fem ensam-kom-<br />

87


Nämndsredovisning<br />

mande flyktingbarn under <strong>2008</strong>. Mottagande har under <strong>2008</strong> skett enligt de upprätta-de<br />

avtalen.<br />

• Individ- och familjenämnden har under året tillsammans med övriga <strong>kommun</strong>er i södra<br />

länsdelen påbörjat samarbete med landstinget om inrättande av Beroendeenhet för förstärkta<br />

insatser för personer med alkohol- och drogmissbruk.<br />

• Tillsammans med samma <strong>kommun</strong>er har individ- och familjenämnden under året även<br />

kunnat starta verksamheten Alternativ till våld – ATV (Vingen), som i första hand riktar<br />

sig till kvinnor, barn och män som utsätts för våld i hemmet. Verksamheten riktar sig även<br />

till förövarna. Båda sistnämnda verksamheter stöds inledningsvis av statsbidrag.<br />

• Individ- och familjenämnden har under året påbörjat ett samarbete med Emmaboda och<br />

Torsås <strong>kommun</strong>er om en gemensam alkoholhandläggare. Kostnadsfördelning sker med<br />

ledning av <strong>kommun</strong>ernas invånarantal. Det lyckade samarbetet har även resulterat i att de<br />

tre <strong>kommun</strong>erna inlett diskussioner kring ett utvidgat samarbete inom individ- och familjeomsorgen.<br />

• Samarbetet inom ramen för Tankesmedjan har upphört.<br />

Inriktnings- och effektmål <strong>2008</strong><br />

Ett övergripande visions- och målarbete har påbörjats i <strong>Nybro</strong> <strong>kommun</strong> och kommer att resultera<br />

i inriktnings- och effektmål, som är kopplade till <strong>kommun</strong>ens övergripande vision och<br />

mål.<br />

Internkontroll <strong>2008</strong><br />

Förvaltningen genomförde en medarbetarenkät för samtliga medarbetare. Samverkansmöten<br />

mellan ledningsgruppen och de fackliga organisationerna genomförs varje månad. Arbetsplatsträffar<br />

för samtliga arbetsgrupper är obligatoriska samt fyra möten/år med all personal.<br />

Framtiden<br />

Individ- och familjenämnden står inför en svår ekonomisk situation. <strong>2008</strong> års stora underskott<br />

indikerar att det kan finnas anledning att fortsatt se över nämndens verksamhet och dess kostnader.<br />

Samtidigt har samhället i stort gått in i en lågkonjunktur. Varsel och avveckling har<br />

präglat de senaste månaderna. Många personer kommer sannolikt att bli arbetslösa och efter<br />

hand kommer ersättningar från arbetslöshetskassorna att utebli. Samtidigt bidrar lågkonjunkturen<br />

till att det blir svårare för personer, som redan sedan tidigare stått utanför arbetsmarknaden,<br />

att få vikariat eller praktikanställningar. Erfarenheten visar att det i sådant läge är betydelsefullt<br />

att hålla uppe bemanningen för att inte tappa kontrollen över kostnadsutvecklingen.<br />

Vi måste trots detta räkna med att kostnaderna för ekonomiskt bistånd kommer att öka under<br />

2009. Hur mycket går för närvarande inte att säga.<br />

Samhällssituationen i stort kan även komma att ha påverkan på behovet av insatser inom<br />

barn- och familjeverksamheten, och således påverka möjligheterna att sänka kostnader.<br />

I syfte att sänka kostnader och höja eller bevara kvaliteten på givna insatser kommer nämnden<br />

att påbörja eller fortsätta inledda samtal om fördjupad samverkan såväl med andra nämnder<br />

och förvaltningar inom <strong>kommun</strong>en som med andra <strong>kommun</strong>er.<br />

Under 2009 kommer redan beslutat samarbete med Landstingets psykiatri att inledas inom<br />

ramen för projektet Unga/vuxna. Verksamheten kommer att vara förlagd till Familjecentrum.<br />

88


Nämndsredovisning<br />

Barn- och utbildningsnämnd<br />

Uppdrag<br />

Uppdrag<br />

Fullgörande, uppföljning och utvärdering av <strong>kommun</strong>ens förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg,<br />

förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola samt vuxenutbildning för<br />

utvecklingsstörda (grundläggande särvux och gymnasial särvux)<br />

samt tillsynsansvar över enskild förskoleverksamhet.<br />

Särskilda uppdrag<br />

• Genomföra strukturella förändringar inom verksamhetsområdet på grund av ändrade förutsättningar.<br />

• Utöka samarbetet kring resursgruppen tillsammans med omsorgs- och individ- o familjenämnden.<br />

• Minska antalet barn i förskolegrupperna samt öka personaltätheten<br />

• Utveckla det tidiga förebyggandearbetet.<br />

Organisation<br />

Barn- och utbildningsnämnd<br />

Barn- och utbildningsförvaltning<br />

Resursgrupp<br />

Verksamhetsområdet<br />

Gymnasieskola<br />

Ekonomisk utvärdering<br />

Verksamhetsområdet<br />

Paradiset<br />

Verksamhetsområdet<br />

Hanemåla<br />

Verksamhetsområdet<br />

Madesjö<br />

Resultat, tkr <strong>Bokslut</strong> 07 Budget 08 <strong>Bokslut</strong> 08 %-utfall Budget 09<br />

BRUTTOINTÄKTER 52 556 34 565 47 155 136,4% 38 437<br />

Personalkostnader 237 326 218 970 228 620 104,4% 227 525<br />

Övriga kostnader 167 604 161 790 174 126 107,6% 145 125<br />

Kapitalkostnader 4 223 4 491 4 491 100,0% 4 398<br />

BRUTTOKOSTNADER 409 153 385 251 407 237 105,7% 377 048<br />

NETTOKOSTNAD 356 597 350 686 360 082 102,7% 338 611<br />

SKATTEMEDEL 351 707 350 686 350 686 100,0% 338 611<br />

ÅRETS RESULTAT -4 890 0 -9 396 102,7% 0<br />

89


Nämndsredovisning<br />

Större ekonomiska avvikelser<br />

Den största avvikelsen avser personalkostnader i två av grundskoleområdena. Under året har<br />

stora besparingar genomförts, vilket visat sig under senare delen av året och som fortsätter<br />

under 2009. De inter<strong>kommun</strong>ala intäkterna och kostnaderna är svårare att påverka. Årets avvikelse<br />

var negativ och uppgick till cirka 2 mkr.<br />

I den negativa budgetavvikelsen ingår även uppkommen effekt av att det har varit obalans<br />

mellan tekniska nämndens intäktsbudget och barn- och utbildningsnämndens kostnadsbudget<br />

med knappt 1 mnkr. Motsvarande effekt har uppkommit gentemot AB <strong>Nybro</strong> Brunn med 1,4<br />

mnkr.<br />

Årets viktigaste händelser <strong>2008</strong><br />

• Förskoleutbyggnad i Madesjö verksamhetsområde genom tillskott av en paviljong som<br />

flyttats från Örsjö skola till Madesjö förskola<br />

• Samarbetsavtal mellan <strong>Nybro</strong> <strong>kommun</strong> och Kalmar Gymnasieförbund om intagning till<br />

gymnasieskolan<br />

• Start av integrationsverksamheten Gnistan<br />

• Personalreduceringsåtgärder genomförs<br />

• Gymnasieskolans framtid ”Vision 2015” aktualiseras<br />

• Avveckling av verksamheten vid Bygget<br />

• Arbete inleds med reviderad förskole- och skolplan<br />

• Förändrad inriktning avseende Hanemålaskolans ombyggnad<br />

• Samverkan Sydost – <strong>kommun</strong>er i samverkan kring gymnasiefrågor<br />

• Försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning från hösten <strong>2008</strong><br />

Avstämning av mål <strong>2008</strong><br />

Barn- och utbildningsnämnden har utifrån verksamhetsområdenas redovisade resultat fastställt<br />

inriktningsmål för perioden <strong>2008</strong>-2010 (§ 93, 2007-11-28). Verksamhetsområdena har<br />

fastställt effektmål till respektive områdes inriktningsmål. Uppföljning sker kontinuerligt<br />

enligt fastställd tidplan. Resultat och måluppfyllelse redovisas dessutom i dokumentet ”Kvalitetsredovisning<br />

för Barn- och utbildningsnämnden” (se www.nybro.se).<br />

Intern kontroll <strong>2008</strong><br />

Barn- och utbildningsnämnden har en internkontrollplan för uppföljning av olika processer<br />

i verksamheten med beskrivning av vad som ska kontrolleras, när, hur ofta och till vem<br />

rapportering ska ske. Samtliga granskningskontroller har genomförts och avrapporterats till<br />

nämnden. Granskningen har omfattat kontrollområdena: skyddad identitet, delegation, budget<br />

i balans, mobbing, barnomsorg och anställning.<br />

Framtiden<br />

• Byggstart av Hanemålaskolan<br />

• Fortsatt anpassning av organisationen till minskade elevantal<br />

• Reviderad förskole- och skolplan<br />

90


Nämndsredovisning<br />

• Proposition med avisering om införande av barnomsorgspeng och allmän förskola även<br />

för treåringar<br />

• Strukturella förändringar - uppdrag<br />

• Reformer inom det skolpolitiska området<br />

• Ny skolplan förväntas träda ikraft 2011<br />

• Obligatoriska nationella prov i år 3, 6 och 9<br />

• Förberedelser inför ny gymnasiereform<br />

91


Nämndsredovisning<br />

Överförmyndarnämnd i samverkan<br />

<strong>Nybro</strong>, Emmaboda, Torsås, samt Uppvidinge <strong>kommun</strong>er<br />

Organisation<br />

Ordförande: Kristian Lundh (s), <strong>Nybro</strong> <strong>kommun</strong><br />

vice ordförande: Ulla-Stina Sandgren (c), <strong>Nybro</strong> <strong>kommun</strong><br />

Verkställande tjänstemän:<br />

Anette Arbman, ekonomichef<br />

Ann-Katrin Berisson (<strong>Nybro</strong> och Torsås)<br />

Marita Haraldsson (Emmaboda och Uppvidinge)<br />

Uppdrag<br />

<strong>Nybro</strong>, Emmaboda, Torsås och Uppvidinge <strong>kommun</strong>er har fr o m 2007-01-01 en gemensam<br />

nämnd för samverkan kring överförmyndarfrågor. Värd<strong>kommun</strong> är <strong>Nybro</strong> och nämnden ingår<br />

således i <strong>Nybro</strong> <strong>kommun</strong>s organisation.<br />

Överförmyndarnämndens uppgifter<br />

Överförmyndarnämnden skall enligt föräldrabalken och förmynderskapsförordningen utöva<br />

tillsyn över förmyndares, gode mäns och förvaltares verksamhet. Vid tillsynen skall särskilt<br />

tillses att den enskildes tillgångar används för hans eller hennes nytta och att tillgångarna i<br />

övrigt är placerade så att tillräcklig trygghet finns för deras bestånd och ger skälig avkastning.<br />

Avsikten med tillsynen är att ge en garanti mot rättsförluster. Det kan avse underåriga, personer<br />

som på grund av hög ålder, sjukdom, psykisk störning eller andra funktionshinder inte kan<br />

tillvarata sina intressen. Årligen fastställs storleken av gode mannens och förvaltarens arvode,<br />

som i många fall betalas av huvudmannens tillgångar. I de fall huvudmannens tillgångar eller<br />

inkomster understiger 2,65 basbelopp, betalas arvodet av <strong>kommun</strong>en. Tillsynen över nämndens<br />

verksamhet utövas av Länsstyrelsen.<br />

Ekonomisk utvärdering<br />

Det gemensamma kontoret för handläggningen har haft en budget för <strong>2008</strong> på 1 221 tkr,<br />

beroende på ett överskott på 21 tkr att jämföra med den ursprungliga budgeten på 1 200 tkr.<br />

<strong>Bokslut</strong>et visade ett utfall på 1 242 tkr.<br />

<strong>Nybro</strong> <strong>kommun</strong> har haft en kostnad på 560 tkr för kontor samt 686 tkr för arvoden. Emmaboda<br />

har haft en kostnad på 246 tkr samt 254 tkr. Torsås har haft en kostnad på 186 tkr samt 282<br />

tkr. Uppvidinge har haft en kostnad på 248 tkr samt 147.0 tkr.<br />

Kostnad för arvode är svår att budgetera beroende på att det är huvudmannens inkomster och<br />

tillgångar som avgör om huvudmannen eller <strong>kommun</strong>en ska betala arvodet. Under året tillkommer<br />

alltid ytterligare arvoden om exempelvis någon huvudman avlider eller om ett förordnande<br />

avslutas, eftersom slutredovisning då lämnas.<br />

92


Nämndsredovisning<br />

Årets viktigaste händelser <strong>2008</strong><br />

Nämnden (som är en obligatorisk nämnd) har bildats i syfte att säkra kompetens och rättssäkerhet.<br />

Eftersom myndigheten är liten kan en professionell handläggning ske endast genom<br />

samverkan <strong>kommun</strong>er emellan. Under året har handläggarna deltagit i utbildningar och informationsmöten<br />

gällande ny lagstiftning. Antalet ärenden (gode män, förvaltare och förmyndare)<br />

uppgick till 222 i <strong>Nybro</strong>, 106 i Emmaboda, 76 i Torsås, och 77 i Uppvidinge.<br />

Utbildning riktad främst till nya ställföreträdare har genomförts under hösten. Vid möte med<br />

andra överförmyndare har gemensamt beslutats att sträva efter att storleken på ”normalarvoden”<br />

skall vara likvärdig i <strong>kommun</strong>erna. Detta kan innebära att vissa <strong>kommun</strong>er får ökade<br />

kostnader mot tidigare år.<br />

Avstämning av mål <strong>2008</strong><br />

Överförmyndarnämnden i samverkan lämnar följande tjänstegarantier för verksamheten:<br />

• Sammanträdestider <strong>2008</strong> samt protokoll finns på hemsidan och kommer även fortsättningsvis<br />

att läggas ut efter varje sammanträde.<br />

• Oavsett hur förfrågan inkommit svarar handläggarna senast efter fem arbetsdagar. Om<br />

ärendet kräver längre handläggningstid bekräftas mottagandet, inom samma tid, med uppgift<br />

om vem som handlägger ärendet.<br />

• Erbjudande om en tid för besök inom tio arbetsdagar.<br />

• Vid minst ett tillfälle per år genomförs aktuell information eller utbildning för alla ställföreträdare.<br />

Framtiden<br />

• Antalet förordnande ökar i alla <strong>kommun</strong>er och därav behovet av nya ställföreträdare.<br />

• Beslut har tagits i <strong>Nybro</strong> <strong>kommun</strong> om att ta emot fem ensamkommande flyktingbarn, vilket<br />

kräver en hel del handläggning och administration som tidigare inte har funnits.<br />

• Arvoden kan bli något högre eftersom beräkningen görs utifrån basbeloppet och detta har<br />

ökat markant för 2009.<br />

• Handläggarna utbildas årligen avseende nya lagar och riktlinjer. Länsträffar för överförmyndare<br />

sker vår och höst.<br />

• Under våren erbjuds samtliga nya ställföreträdare utbildning i Oskarshamn och övriga får<br />

erbjudande i mån av plats. Under november månad kommer informationsmöte att anordnas<br />

i respektive <strong>kommun</strong> för samtliga ställföreträdare. Då kommer föreläsare att bjudas in<br />

i aktuellt ämne.<br />

93


Ordlista<br />

Ordlista<br />

Resultaträkning - hämtas från <strong>kommun</strong>ens redovisning och visar i sammandrag <strong>kommun</strong>ens<br />

samtliga intäkter och kostnader under året. I en resultaträkning ser man hur resultatet har uppkommit.<br />

Intäkter minus kostnader ger resultatet.<br />

Balansräkning - visar <strong>kommun</strong>ens ekonomiska ställning sista dagen på året. Balansräkningen<br />

består av två sidor, en tillgångssida och en skuldsida. På tillgångssidan finns <strong>kommun</strong>ens<br />

redovisade tillgångar, t ex likvida medel, bankmedel, fordringar, fastigheter, maskiner och<br />

inventarier. På skuldsidan finns poster som banklån, leverantörsskulder, checkkrediter m m.<br />

På skuldsidan finns även <strong>kommun</strong>ens eget kapital.<br />

Kassaflödesanalys - är en redovisning av hur verksamheten har finansierats och hur kapitalet<br />

har använts under året.<br />

Anläggningstillgång - är tillgångar som är avsedda för stadigvarande bruk, t ex fastigheter,<br />

byggnader, maskiner, inventarier och aktier.<br />

Omsättningstillgång - är andra tillgångar än anläggningstillgångar och där avsikten med<br />

innehavet är att omsätta dem inom ett år, t ex varulager, fordringar, kortfristiga placeringar,<br />

kassa och bank.<br />

Eget kapital - är skillnaden mellan tillgångar och skulder. Det egna kapitalet förändras<br />

genom <strong>kommun</strong>ens resultat. Ett överskott ökar det egna kapitalet, ett underskott minskar det<br />

egna kapitalet.<br />

Långfristiga skulder - skulder som förfaller till betalning senare än om 1 år, t.ex. reverslån.<br />

Kortfristiga skulder - skulder som förfaller tillbetalning på kortare tid än ett år, t.ex. leverantörsskulder.<br />

Avsättning - är en speciell post i balansräkningen, som skiljer sig från skulderna genom att<br />

de på bokslutsdagen ska vara säkra eller sannolika till sin existens och höra till det gångna<br />

räkenskapsåret eller tidigare räkenskapsår, samt ovissa till belopp och/ eller tidpunkt när de<br />

ska betalas. Avsättning kan t ex vara pensionsskulder.<br />

Soliditet - är ett ekonomiskt nyckeltal som beskriver förhållandet mellan det egna kapitalet<br />

och det totala kapitalet. Man kan också se det som hur stor andel av tillgångarna som inte<br />

motsvaras av skulder. Soliditet beskrivs som betalningsförmåga på lång sikt. Soliditeten påverkas<br />

av resultat och finansiering. Så länge det egna kapitalet växer i förhållande till skulderna<br />

så förbättras soliditeten kontinuerligt. Nyckeltalet visar hur stor andel av tillgångarna som<br />

är finansierade med egna medel.<br />

Likviditet - visar betalningsförmågan på kort sikt.<br />

Nettokostnadsandel - verksamhetens nettokostnader i förhållande till skatteintäkterna och<br />

generella statsbidrag.<br />

Rörelsekapital - nettot mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder.<br />

Självfinansieringsgrad av nettoinvesteringar - beskriver hur stor del av intäkterna som blir<br />

kvar att finansiera nettoinvesteringarna med.<br />

94


Ordlista<br />

Verksamheternas självfinansieringsgrad - visar hur stor del av kostnaderna som finansieras<br />

av avgifter, hyror och specialdestinerade statsbidrag.<br />

Avskrivning - ett redovisningsbegrepp som innebär att anskaffningsutgiften för en tillgång<br />

inte kostnadsförs direkt utan periodiseras, d.v.s. fördelas på så flera år som motsvarar den<br />

beräknade ekonomiska livslängden. Exempel på tillgångar som skrivs av är inventarier, markanläggningar<br />

och byggnader. Den årliga avskrivningen ska motsvara tillgångens värdeminskning.<br />

Detta kallas planenlig avskrivning.<br />

Inriktningsmål - visar den önskvärda inriktningen av verksamheten. Går inte att mäta direkt.<br />

Effektmål - visar i vilken utsträckning verksamheten utvecklas enligt den önskvärda inriktningen.<br />

Ska vara mätbart.<br />

95


100


101


102


103


104

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!