Budget och Verksamhetsplan 2009-2011(pdf,nytt ... - Nybro kommun
Budget och Verksamhetsplan 2009-2011(pdf,nytt ... - Nybro kommun
Budget och Verksamhetsplan 2009-2011(pdf,nytt ... - Nybro kommun
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Ekonomisk översikt <strong>2009</strong>-<strong>2011</strong><br />
rikets genomsnitt. <strong>Nybro</strong> <strong>kommun</strong>s utdebitering på 32,45 % ger ett större finansiellt handlingsutrymme<br />
för <strong>kommun</strong>en jämfört med genomsnittliga utdebiteringen i Kalmar län <strong>och</strong> i riket.<br />
2008<br />
<strong>Nybro</strong><br />
<strong>2009</strong><br />
<strong>Nybro</strong><br />
2008<br />
Kalmar län<br />
2008<br />
Hela riket<br />
Skattesats totalt 32,45% 32,45% 32,10% 31,44%<br />
Kommunalskatt 22,24% 22,24% 21,89% 20,71%<br />
Landstingsskatt 10.21% 10.21% 10,21% 10,73%<br />
Risk <strong>och</strong> kontroll<br />
Likviditet ur ett riskperspektiv<br />
Ett mått som mäter den kortsiktiga betalningsberedskapen är likviditeten (omsättningstillgångar<br />
delat med kortfristiga skulder). Om måttet är 100 procent innebär det att de likvida medlen är<br />
lika stora som de kortfristiga skulderna <strong>och</strong> räcker till att betala de skulder som förfaller inom<br />
den närmaste tiden. Rörelsekapitalet (omsättningstillgångar minus kortfristiga skulder) är ett<br />
mått som avspeglar <strong>kommun</strong>ens finansiella styrka. Orsaken till att rörelsekapitalet är negativt<br />
är att kortfristiga tillgångar används till att betala långfristiga investeringar <strong>och</strong> anläggningstillgångar.<br />
Bokslut<br />
2007<br />
<strong>Budget</strong><br />
2008<br />
<strong>Budget</strong><br />
<strong>2009</strong><br />
Plan<br />
2010<br />
Plan<br />
<strong>2011</strong><br />
Likvida medel vid årets slut, tkr 9 025 1 389 104 272 169<br />
Balanslikviditet 82% 69% 74% 46% 52%<br />
Rörelsekapital, mnkr -30 -58 -45 -102 -85<br />
Finansiella risker<br />
Ur riskperspektiv är det viktigt att redovisa <strong>och</strong> beskriva eventuella ränte- <strong>och</strong> valutarisker. Med<br />
ränterisk avses risken för förändringar i räntenivån <strong>och</strong> med valutarisk avses risk för eventuella<br />
kursförluster vid utlandslån.<br />
En ökad genomsnittlig ränta med 1 procent på hela låneskulden medför en ökad nettokostnad<br />
vilket påverkar årets resultat med motsvarande belopp. För närvarande har <strong>kommun</strong>en en hög<br />
andel lån med kort bindningstid, vilket ger en lägre kostnad men en högre risk jämfört med en<br />
längre genomsnittlig bindningstid.<br />
Bokslut<br />
2007<br />
<strong>Budget</strong><br />
2008<br />
<strong>Budget</strong><br />
<strong>2009</strong><br />
Plan<br />
2010<br />
Plan<br />
<strong>2011</strong><br />
Långfristig låneskuld (mnkr) 339,3 336,6 440,0 430,9 483,8<br />
<strong>Budget</strong>erad genomsnittsränta 4,5% 4,0% 3,5% 3,5%<br />
Ränteförändring +/- 1 % (mnkr) 2,9 4,0 4,9 5,7<br />
Lån i svenska kr (mnkr) 333,2 330,5 433,9 424,8 477,7<br />
Utlandslån (mnkr) 6,1 6,1 6,1 6,1 6,1<br />
Borgensåtaganden <strong>och</strong> koncernens resultat<br />
Stora borgensåtagande kan betyda en finansiell risk för <strong>kommun</strong>en i form av övertagande av<br />
lån alternativt ägartillskott. Bedömningen är att borgensåtagandet för <strong>kommun</strong>ens bolag för<br />
närvarande har låg risk <strong>och</strong> för egna hem/småhus <strong>och</strong> föreningar låg till måttlig.<br />
19
Change language