Redovisning 2002 - Nybro kommun

NYBRO KOMMUN
Barn- och
utbildningsnämndens
kvalitetsredovisning
2002

Inledning
Alla kommuner och skolor ska årligen upprätta kvalitetsredovisning enligt
förordningen SFS 1991:702 och 2001:649.
Nybro kommuns kvalitetsredovisning för kalenderåret 2002 visar att ett systematiskt,
rationellt och kontinuerligt kvalitetsarbete har bedrivits inom Barn- och utbildningsnämndens
verksamheter.
Föreliggande kvalitetsredovisning utgår från Förskole- och skolplanens prioriterade
målområden. De närmaste åren kommer kvalitetsarbetet att inrikta sig på ett eller ett
par områden i taget och därigenom möjliggörs djupare och mer komplexa analyser, i
enlighet med den av Barn- och utbildningsnämnden antagna utvärderingsplanen. Att
utveckla kvaliteten i verksamheten är ett långsiktigt arbete och det kräver resurser för
att fungera.
Denna kvalitetsredovisning bygger på skolornas kvalitetsredovisningar samt
enkätundersökningar riktade till föräldrar och elever/barn.
Varje målområde beskrivs nedan i turordning enligt skrivningen i Förskole- och
skolplanen och texten är strukturerad efter skolverkets allmänna råd om
kvalitetsredovisning inom skolväsendet.(1999:1) med avseende på rubrikerna Mål,
Resultat och måluppfyllelse samt Åtgärder för utveckling.
I inledningen till varje område anges vilka källor som har använts vid beskrivning och
analys.
Redovisningen bygger på upprättade kvalitetsredovisningar från varje enhet samt
från attitydundersökning via en föräldraenkät och en elevenkät för år 2, 5, 8 och år 2
på gymnasieskolan samt elever på komvux.
Nybro den 12 juni 2003
Jan Lagerqvist
Skolchef
Ola Renevall
Utvecklingsledare
2

Redovisning
Värdegrund och trygghet
Verksamheten skall medverka till att samhällets gemensamma värdegrund stärks.
Inom Barn- och Utbildningsnämndens verksamhet skall alla oavsett bakgrund,
livssituation och kön känna trygghet och utvecklas till ansvarskännande,
jämställda och demokratiska individer. Det skall inte förekomma någon kränkande
behandling bland barn, ungdomar eller vuxna
Mål.
Ingen kränkande behandling såsom mobbning, fördomsfulla könsattityder,
främlingsfientlighet, rasism etc. får förekomma inom verksamheterna. Varje enhet
skall upprätta, regelbundet följa upp samt revidera handlingsplaner i syfte att
förebygga kränkningar av alla slag.
Resultat och måluppfyllelse
Redovisningen bygger på upprättade kvalitetsredovisningar på varje enhet samt på
attitydundersökning via en föräldraenkät och en elevenkät för år 2, 5, 8 och år 2 på
Gymnasieskolan och elever på komvux.
Arbetet med värdegrundsfrågorna har under året haft en framträdande plats inom
kommunen och det genomsyrar vårt dagliga arbete. Det är fortsättningen av det
arbete som inleddes år 2001 med föreläsningar av Björn Lindell.
I verksamhetsområdena har man enats om grundläggande värderingar som är
gemensamma för alla enheter.
I ett verksamhetsområde där man ställer sig bakom och tänker följa den
gemensamma värdegrunden skriver elever och föräldrar under ett kontrakt om att
följa den gemensamma värdegrunden.
Värdegrunden har fått god acceptans och en ökad medvetenhet bland elever och
föräldrar. I det pedagogiska arbetet används olika metoder för att arbeta med
värdegrundsfrågor. Metoder som flera verksamhetsområden har använts sig av är
”Livsviktigt”, ett läromedel, ”Kompissamtal”, ”Kamratstödjare” en grupp som arbetar
för att motverka tendenser till mobbning och utreder konflikter. Denna grupp har även
genomfört en dikt- och novelltävling på temat ”En sann vän”. Kamratstödjarna delar
varje månad ut utmärkelsen ”Månadens kompis” för att förstärka positiva beteenden
hos barnen. ”Skyddsänglar”, som är en förebyggande metod där frivilliga elever har i
uppgift att uppmärksamma kränkande behandling och vara ett stöd för andra har
också nyttjats.
Elevsäkerhetsråd är ett råd där både vuxna och barn ingår och har till uppgift att se
till att varken barn eller vuxna mår dåligt på grund av psykosociala orsaker. Ingen ska
behöva gå till sin arbetsplats och vara rädd.
3

Andra sammanhang där värdegrundsfrågor tas upp är inom ramen för klassråd,
elevråd och utvecklingssamtal. Man har i två områden arbetat fram gemensamma
dokument. I ett område har orden: Demokrati, Ansvar; Trygghet; Respekt och Empati
utkristalliserats. I ett annat område har samma typ av arbete resulterat i dokumentet:
Lära För Livet, där orden Trygghet, Gemenskap, Respekt och Ansvar är de
gemensamma ord man enats om.
För att förebygga främlingsfientlighet har elever i år 7-9 från två områden lyssnat till
en föreläsning som handlade om nynazism.
Även en föreläsning av Lennart Björklund om hur vi bör bemöta barn och familjer i
kris har genomförts för personalen i samma område.
På gymnasieskolan har man gjort stora ansträngningar för att få den s. k. insparken
att fungera enligt handlingsplanerna.
I de enkäter som distribuerats centralt av förvaltningskontoret kan man utläsa att en
stor andel av eleverna är nöjda eller mycket nöjda med sin lärare.
Trivselenkäter som sammanställts av gruppen mot mobbning i ett område visar att
elever i år 7 trivs bäst i gruppen elever år 7-9.
Trivselenkäter har även genomförts för de yngre eleverna och dessa resultat följs
upp av respektive område.
På gymnasieskolan visar enkäter att eleverna upplever trivseln som god. Även
handlingsplaner mot mobbning och kränkande behandling har reviderats. I
antimobbningsgrupperna ingår särskilt utvalda vuxna tillsammans med
ledningspersonal och personal från kommunens resursgrupp.
Värdegrundsfrågorna har fått genomslag i vardagen dock har det förekommit fall av
kränkande behandling bland elever. I den mån sådana fall har upptäckts har man
reagerat direkt och vidtagit åtgärder.
Jämställdhetsarbetet har utmynnat i att ett område har fått det stipendium som
kommunens jämställdhetsgrupp delar ut. Även ett arbete med att stärka flickors
integritet genom diskussioner/samtal har genomförts tillsammans med skolans
kurator och skolvärdinna samt äldre elever från gymnasieskolan.
Elevrådet i ett område har sökt och fått projektpengar för ett jämställdhetsprojekt med
titeln ”Idrott för alla”. Även förskolan och fritidshemmen har deltagit med bl. a. teknikoch
experimentgrupper samt bak- och matlagningsgrupper, där pojkar och flickor
arbetat var för sig.
När det gäller miljöarbete uppfyller ett verksamhetsområde kriterierna för
utmärkelsen Grön Flagg från organisationen Håll Sverige Rent och ett
verksamhetsområde har fått Skolverkets utmärkelse Miljöskola förlängt med
ytterligare tre år.
4

Åtgärder
Målsättningen att jämställdhetsfrågor ska ha en naturlig plats i värdegrunden gör att
elevgrupper arbetar med jämställdhet samt att klassrådstiden kan tillvaratas bättre.
På miljösidan gäller det att behålla certifikaten Grön flagg och Skolverkets utmärkelse
Miljöskola för ett väl utfört miljöarbete.
Ett givet mål är att alla elever och föräldrar accepterar och skriver under kontrakten
om värdegrunden.
Att alla elever har schemalagd klassrådstid.
Arbeta vidare med ”den röda tråd” som handlingsplanen för värdegrund och trygghet
står för.
Fortsatt noggrann uppföljning av barns och elevers trivsel.
5

Samverkan
Verksamheterna ska sträva efter att en hög grad av samverkan uppnås inom
förvaltningen, dvs exempelvis mellan förskola, grundskola och gymnasieskola.
Det handlar om att i konkreta aktiviteter omsätta en av grundtankarna bakom
inrättandet av gemensam nämnd och förvaltning för kommunens totala utbildningsverksamhet,
nämligen en helhetssyn på barns, ungdomars och vuxnas utveckling
och lärande. Även samverkan med kommunens övriga förvaltningar skall eftersträvas
så att verksamheten blir så rik och mångfacetterad som möjligt för det enskilda
barnet/eleven.
Arbetet skall vidare präglas av hög ambitionsnivå när det gäller samverkan med
Instanser utanför kommunens verksamhet, med t ex andra kommuner,
arbetsförmedling och polis.
Mål:
Alla som arbetar med eller på annat sätt berörs av nämndens verksamheter skall
uppleva att det finns goda möjligheter till samverkan mellan olika delar av
förvaltningen.
Alla som arbetar inom verksamheten skall sträv efter att hitta gemensamma
lösningar för varje individ så att all nödvändig kompetens och alla nödvändiga
resurser kan användas på ett sätt som placerar individens bästa i första rummet.
Samverkansformer med externa insatser skall utvecklas och fördjupas så att
omvärldens kompetens, kunskaper och erfarenheter kommer barn och elever till del.
Resultat och måluppfyllelse
Redovisningen bygger på material ur gjorda kvalitetsredovisningar på varje område,
samt via föräldraenkät och elevenkäter för år 2, 5 ,8 samt gymnasieskolan år 2 och
komvux.
Samarbete när det gäller ”överlämningar” av barn och elever finns dokumenterade i
samtliga områden. En gemensam plan för överlämningarna mellan stadierna har
gjorts i ett av områdena. Planen omfattar alla barn/elever från förskolan till år 9.
Även gentemot gymnasieskolan finns ett väl genomarbetat program där
gymnasieskolan presenteras för elever och föräldrar och där gymnasieskolans
personal får information omkring elever i behov av särskilt stöd.
En särskild satsning görs för de elever som saknar behörighet till gymnasieskolan.
Där personal från IV-programmet gör en inventering av enskilda elevers behov.
Runt vissa elever i behov av särskilt stöd sker en samverkan med Individ- &
familjekontoret i form av en resursskola. Den information och överlämning som gavs
år 2002 har utvärderats kvalitativt i vissa delar, både verbal information och tryckta
dokument. Den information som har getts har fått ett positivt mottagande.
Informationen har givit blivande studerande på gymnasiet god information och
dessutom vidmakthållit gymnasieskolans konkurrensförmåga.
6

Överlämningarnas kvalitet i relation till förbättrade förutsättningar för god utveckling
och inlärning har ännu inte analyserats i tillräcklig omfattning.
Samverkan mellan skola och fritidshem är värdefull. Fritidshemmen samverkar med
olika föreningar för att kunna erbjuda pojkar och flickor mera otraditionella val av
fritidsaktiviteter. Naturligtvis sker en ständig samverkan mellan lärare - elev i det
dagliga arbetet. I de lägre åldersgrupperna kan det handla om gemensamma
aktiviteter exempelvis utelek, beteende i matsal osv.
Medvetenheten om betydelsen av samverkan är god i alla personalgrupper och
arbetslag.
När det gäller föräldrars inflytande har det varit svårt att få dem engagerade utanför
den egna klassen i t. ex. verksamhetsråd. En enkät centralt distribuerats till
områdena gällande engagemang i brukarråd visade på relativt svalt intresse för
dessa frågor
.
Övrig samverkan sker exempelvis med Tekniska kontoret vid skyddsrond med
fackliga organisationer och även med Individ och familjekontoret vid verkställandet av
beslut om omhändertagande av barn o. liknande. Representanter från Individ- och
familjekontoret, polis och BVC ingår i verksamhetsområdets ”Barn i riskzonsgrupp”
Även med kommunens Kulturskola och bibliotek finns upparbetade kontakter även
skolans miljögrupp har samverkan med kommunens miljökontor.
Åtgärder
Kontinuerlig kvalitativ utvärdering av informationsinsatser på gymnasieskolan även
någon form av kvantitativ utvärdering för 2003 och framgent.
Informationsfrågor ska dokumenteras, analyseras och mynna ut i en plan för
informationsinsatser inför läsåret 2003/04 med inbyggd kontinuerlig analys och
öppenhet för omprövning.
För att möta elever i behov av särskilt stöd på ett ännu bättre sätt bör rutiner och
dialog mellan gymnasieskolan och Individ- och familjekontoret ses över.
Överlämningssamtal, då dokumentation överlämnas tillsammans med övrig
information, för att åstadkomma de bästa förutsättningarna för elevens fortsatta
utveckling. I rutinerna ingår att dokumentera relevant information från tidigare år.
Dokumentationen blir underlag för överlämning till gymnasieskolan.
De kontakter som tagits under året bör formaliseras och byggas ut.
Planer för elevmedverkan bör aktualiseras, ses över och förankras.
Samverkan utvecklas mellan fritidshem och skola för att nyttja alla kompetenser
under barnens ”arbetsdag”.
Samverkan med institutioner utanför skolan bör få en mer framträdande plats. I dag
är den alldeles för undanskymd.
Förbättra samverkan med förvaltningens resursgrupp så att handläggningstider
förkortas och tid för handledning av personalen åstadkoms.
En vision/tanke kan vara att knyta en fältsekreterare eller socialsekreterare till skolan
några timmar i veckan.
Ökat samarbete inom förvaltningen inom projekt som NOT och språk.
7

Barn och elever i behov av särskilt stöd
Varje förskola/skola har skyldighet att särskilt uppmärksamma barn och elever i
behov av särskilt stöd. Alla elever skall ges förutsättningar att klara målen för
verksamheten. För varje barn/elev i behov av särskilt stöd skall skriftligt
åtgärdsprogram uppfrättas i samverkan med hemmet. Arbetet sker såväl på
organisations- som på grupp- och individnivå. Den elev som bedöms behöva
särskoleverksamhet skall ha möjlighet att få det.
Mål:
Varje barn, elev och vuxenstuderande som behöver särskilt stöd för sitt lärande och
för sin utveckling skall erbjudas det på ett tidigt stadium. Stödinsatserna skall
bedrivas efter individuella åtgärdsprogram och regelbundet utvärderas gemensamt
av de berörda
Resultat och måluppfyllelse
Resultatet bygger på kvalitetsredovisningar gjorda på varje verksamhetsområde i
kommunen.
Barn som är i behov av särskilt stöd uppmärksammas vanligtvis genom att
pedagogerna i verksamheten sett deras svårigheter. Man arbetar sedan oftast vidare
med problemen inom det egna arbetslaget. Ibland tar man upp problem vid
elevvårdskonferens (EVK) för att ytterligare belysa ärendet.
Varje år genomförs också barn- och elevgruppsgenomgångar i alla verksamheter.
De barn som då uppmärksammas är bland annat barn som på ett eller annat sätt kan
ha svårigheter med inhämtandet av kunskap, barn som mår psykiskt dåligt eller barn
som har sociala svårigheter.
För de barn som är i behov av särskilt stöd finns även tillgång till psykologer,
kuratorer, specialpedagoger samt socialförvaltningens stödsystem. Inom landstinget
finns Barn- och ungdomshabiliteringen, Barn- och ungdomspsykiatrisk klinik och
neuropsykiatriska teamet. Utläggningen av resurser och planering av hur arbetet
läggs upp med barn och elever görs i samråd mellan områdesledning, skolornas
specialpedagoger samt berörda lärare.
Alla områden uppfyller åläggandet att upprätta skriftliga åtgärdsprogram för barn och
elever i behov av särskilt stöd. Redan i förskolan/förskoleklassen görs individuella
utvecklingsplaner i samarbete med föräldrar. Åtgärdsprogrammen innehåller en bred
kartläggning av barnet och utifrån denna görs en analys i syfte att se
utvecklingsmöjligheter. Vissa av skolorna är timplanefria (Timplanedelegationens
försöksverksamhet). Detta gör att man tittar på vad varje barn behöver för att nå
målen istället för på hur många timmar av varje ämne ett barn ska ha.
8

Man använder sig även av t. ex. enskild undervisning, arbete i mindre grupper,
individanpassad undervisning. Ett sätt att mäta resultatet av arbetet kan vara att
räkna antalet ”ej satta betyg” i kärnämnena där man mäter samma årskurs vid två
tillfällen för att jämföra utvecklingen. Elever som har andra särskilda behov t.ex. stor
frånvaro, sociala störningar/problem etc. kan inte lika enkelt visas i siffror.
I målen anges även att de elever som bedöms vara i behov av särskoleverksamhet
ska erbjudas detta och detta mål uppfylls. Efter utredning, och eventuellt
fastställande av diagnos, erbjuds föräldrarna möjligheten att skriva in sitt barn i
särskoleverksamhet. Individuella planer finns för samtliga elever inom grundsär- och
träningsskola. Utredningar genomförs också omkring varje elev i syfte att definiera
och beskriva specifika behov hos eleven och hur verksamheten utifrån dessa behov
ska bedrivas. Med utredningen och den individuella planen som grund planeras
särskolans arbete såväl vad gäller organisation som arbetsmetoder.
Särskoleklassen år 7-10 har blivit för stor för att man ska kunna ge det individuella
stöd som krävs i den skolformen.
Resursgruppen består av skolpsykologer, specialpedagoger som har till uppgift att,
förutom att vara ett direkt stöd ut i verksamheten, fördela elevassistentsresursen ut i
områdena. Resursgruppen ger också genom speciallärar- och elevassistentträffar
tillfälle till erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling.
Åtgärder
En resursutvärdering bör genomföras för att bedöma hur tillgängliga resurser
används. Syftet med en sådan utredning är att skapa en bild av resursanvändningen
och huruvida denna på ett effektivt sätt bidrar till att barn och elever i behov av
särskilt stöd uppmärksammas på ett tidigt stadium och att förebyggande åtgärder
vidtas.
En arbetsgrupp bör tillsättas för att förbättra analysen av de svårigheter som finns
bl.a. genom att ytterligare höja kompetensen omkring arbetet med åtgärdsprogram.
Åtgärdsprogrammen bör i vissa fall göras mer konkreta. Vikten av uppföljning och
revidering av åtgärdsprogram betonas
Särskoleklassen år 7-10 delas i två grupper.
Fördjupad samverkan i särskolans personalgrupp för genomgång och fastställande
av kriterier som ska gälla för att ”tillhöra” särskolan i år 7-10.
9

Skolledningens reflektioner och kommentarer
Ledningen anser sig ha hunnit en bit på vägen i sin strävan att skapa små
överblickbara enheter där både vuxna och elever kan bygga upp ett någorlunda
finmaskigt fungerande socialt nätverk. Bl. a. har detta blivit en följd av att personalen
delats upp i arbetslag, vilket givit ytterligare positiva effekter, som t. ex förbättrade
möjligheter att ”se” den enskilde eleven.
Många elever är i behov av särskilt stöd, ett behov som är större än tillgången på
utbildade resurspersoner. Speciella enheter med olika namn som t ex.
”Studieverkstad” eller ”Växthus” och liknande, drivs vid flera enheter. Detta är en
verksamhet för barn och elever som behöver mycket extra stöd och hjälp i sitt
lärande och i sin utveckling.
Tydligare information till och samtal med personal och föräldrar när det gäller elever
som har sin skolgång i grundskolan men som kan visa sig tillhöra särskolans
personkrets. Många elever med behov av särskola uppmärksammas sent under
skoltiden vilket kan medföra organisatoriska svårigheter i särskoleverksamheten och
en försämrad utveckling för den enskilde eleven.
10

Kunskap (fakta, färdighet, förståelse, förtrogenhet)
Pedagogisk metod skall väljas med utgångspunkt från vad som är lämpligt utifrån
barn och elevers behov. Pedagogisk profilering med alternativa pedagogiska
inriktningar ska uppmuntras, så att olika alternativ kan erbjudas. Varje individ skall
ges möjlighet att utveckla sitt lärande genom att ta del av en mångfald av metoder.
Undervisningen skall även belysa företeelser ur flera perspektiv.
Mål:
Verksamheten skall bedrivas så att barnen, ungdomarna och de vuxenstuderande
når de nationella målen. De skall vidare uppleva att de pedagogiska metoderna
stödjer deras lärande så att de under sin studietid kan utveckla strategier för ett
fortsatt livslångt lärande.
Resultat och måluppfyllelse
Resultatet grundar sig på kvalitetsredovisningar från verksamhetsområdena
samt resultat från nationella prov och kommunprov.
Verksamhetsområdena använder sig av individanpassad undervisning, d.v.s. det
sätts upp individuella mål för varje elev vid utvecklingssamtal som följs upp under
terminen.
Förekomsten av pedagogisk profilering är svår att identifiera i det material som finns.
Dock redovisar ett område ett genomarbetat dokument för pedagogisk profilering av
verksamheten. Dokumentet beskriver bl. a. extra stimulans för språkutveckling,
fördjupat arbete med reflektion och dokumentation samt ett speciellt
utvecklingsarbete med fokus på matematik. Möjligheterna att bedriva verksamhet
med speciell pedagogisk profil inom ramen för kommunens förskolor och skolor är
dock mycket goda.
För att varje individs lärande skall kunna stödjas på ett bra sätt krävs att han/hon får
möjlighet att pröva en mångfald av metoder. Redovisningarna från områdena visar
att man försöker variera arbetssätten så långt som det är möjligt.
När det gäller Förskole- och skolplanens mål om att händelser skall belysas ur flera
perspektiv är det svårt att bedöma måluppfyllelse och resultat.
Våren 2002 avslutade 287 elever grundskolan i Nybro kommun. Av dessa var det 18
elever (6,3 %) som ännu inte hade nått målen för godkända betyg i ett eller flera av
ämnena Svenska, Engelska och Matematik. De var därigenom inte behöriga att söka
till nationellt program inom gymnasieskolan. I riket var motsvarande siffra ca 10 %.
11

Vad gäller resultat på nationella prov i femte skolåret inom grundskolan framgår att
4% av eleverna i svenska, 18% av eleverna i engelska samt 14% av eleverna i
matematik inte når godkänt resultat.
Sammanlagt 181 elever avslutades gymnasieskolan. Av dessa fick 19 elever av olika
anledningar inte något slutbetyg utan fick istället ett samlat betygsdokument med
möjlighet att komplettera till slutbetyg inom vuxenutbildningen. Av de återstående162
som fått slutbetyg hade 81elever ”Icke godkänt” i något eller några ämnen vilket
betyder 45 % av eleverna. Gymnasieskolan har inte heller fungerande uppföljningsrutiner
på centralnivå när det gäller övriga betyg och resultat på nationella prov utan
resultaten sammanställs av enskilda lärare och i en del fall av administrationen.
Tiden i förskola och skola skall stimulera till lärande och nyfikenhet. En positiv attityd
gentemot framtida utveckling och vidare studier skall utvecklas. Redovisningarna från
verksamhetsområdena visar att man i stort sett har lyckats med detta, men det finns
fortfarande en hel del kvar att göra.
Bland gymnasieskolans och vuxenutbildningens elever är det 7,6 % som anser att
tiden i skolan inte gjort dem nyfikna att lära mera. För grundskolans elever i åttonde
skolåret är motsvarande siffra 3,5 % och för eleverna i det femte skolåret är siffran
7,3 %.
Det har under året genomförts två dagars centralt organiserad fortbildning för
pedagogisk personal med utgångspunkt från individuella fortbildningsplaner samt
områdesledningarnas önskemål i syfte att pedagogisk personal skall få inspiration att
tänka på nya sätt samt pröva nya idéer.
Åtgärder
I Nybro kommun saknar knappt 3 % av lärarpersonalen pedagogisk utbildning. I
kommunen arbetar närmare 400 lärare.
Det är viktigt att kommunen medvetet lägger upp en strategi för rekrytering av nya
lärare, inte minst med tanke på de närmaste årens väntade pensionsavgångar. Ett
samarbete med högskolan har inletts kring de verksamhetsförlagda delarna i
lärarutbildningen, då kommunen utsett 26 lärarutbildare med ansvar för denna viktiga
del av lärarutbildningen.
Kommunen har i sin Förskole- och skolplan särskilt betonat att man ser positivt på
pedagogisk profilering på de olika enheterna. Det är vidare viktigt att projekt och
nytänkande utvärderas. Mer elevaktiva arbetsformer, där elever kan vara med och
påverka sitt eget lärande och få pröva fler metoder för lärande, bör prövas och
utvecklas.
Undervisningen skall belysa företeelser ur flera perspektiv enligt Förskole- och
skolplanen. Metoder för detta har ännu inte utvecklats. Resurser bör under de
kommande åren läggas på att utveckla metoder för att bedöma måluppfyllelse och
vidareutveckla undervisningen.
12