Advokaten_2014-5

Fokus Valet 2014
»
alla parter måste respektera varandra, ha en öppenhet
och inte spionera på varandra, säger Krister Hammarbergh.
DATALAGRINGSDIREKTIVET
EU-domstolen ogiltigförklarade EU:s
datalagringsdirektiv i april med motiveringen
att direktivet utgör ett
synnerligen allvarligt ingrepp i den
grundläggande rätten till respekt
för privatlivet och skydd för personuppgifter.
Justitieminister Beatrice
Ask har gett Sten Heckscher, före
detta ordförande i Högsta förvaltningsdomstolen
och före detta rikspolischef,
i uppdrag att se över hur
de svenska reglerna förhåller sig till
de brister som EU-domstolen lyfter
fram.
Advokatsamfundet avstyrkte i sitt remissvar över betänkandet
Lagring av trafikuppgifter för brottsbekämpning
(SOU 2007:76) de förslag som går utöver EU:s datalagringsdirektiv.
Samfundet påpekar att det innebär ett
paradigmskifte att staten vidtar tvångsmedel mot medborgare
som inte misstänks för brott.
På frågan vad som bör göras svarar regeringspartierna
att utredningens analys får avgöra om de svenska reglerna
behöver ändras. Alliansen var emot direktivet när
Socialdemokraterna började driva frågan i EU-parlamentet,
men tycker att det vore olyckligt om polisen inte får
använda datalagringen för att bekämpa grov brottslighet,
vilket delvis är fallet i dag eftersom vissa teleoperatörer
inte lämnar ut uppgifter som tidigare.
Vänsterpartiet och Miljöpartiet är de partier som är
mest kritiska till datalagring medan Socialdemokraterna
”När jag inte är nöjd
med Högsta domstolens
praxis beror det
på att min lag har
varit för dålig och då
ändrar jag min lag.”
Johan Pehrson (FP)
och Sverigedemokraterna är starka tillskyndare av datalagring,
men Morgan Johansson (S) menar att EU:s ministerråd
måste utforma ett nytt direktiv som lever upp till
EU-rätten för att undvika att medlemsländerna utformar
egna regler.
HD:S ROLL I RÄTTSBILDNINGEN
Högsta domstolens ökade roll i
rättsbildningen innebär en maktförskjutning
från politiken till juridiken.
Domstolen har flyttat fram sina
positioner i förbudet mot dubbla
förfaranden och straff, praxis för
bedömning av narkotikabrott och
praxisbildningen vid skadestånd.
Maktförskjutningen har uppmärksammats
men har inte väckt politisk
debatt. Ett skäl till det är att politikerna
inte ska kritisera domstolar
och domar eftersom det kan hota rättssäkerheten.
– Jag tycker det är viktigt att vi har rågången klar. Domstolen
dömer, HD står för prejudikatbildningen och de
folkvalda står för lagstiftningen. Vi får inte blanda ihop
de rollerna, säger Krister Hammarbergh (M).
Men det verkar råda en viss irritation på Justitiedepartementet
över att HD till exempel har sänkt straffen
för narkotikabrott. Alliansen vill hantera det genom att
ändra lagen.
– När jag inte är nöjd med Högsta domstolens praxis
beror det på att min lag har varit för dålig och då ändrar
jag min lag, säger Johan Pehrson (FP).
Socialdemokraterna och Vänsterpartiet gillar inte att
domstolarna får mer makt. Men de kritiserar inte HD
utan regeringen som de menar har varit alltför passiv i
lagstiftningsfrågan. n
Johan Pehrson,
Folkpartiet.
Tio frågor
till riksdagspartierna
– vänd!
»
Advokaten Nr 5 • 2014
47