Byggaren 3.11

Krönikan
sten folkesson
Bussiga byggare
kan lätt utnyttjas
Var inte bussig mot kunden när denne vill ha extra kompensation för det där lilla
felet du orsakade. Rätta till det men ge inte något extra, råder Sten Folkesson
som menar att risken är stor att när kunden får ett lillfinger tar han hela handen.
Som inom alla verksamheter
händer det att en bygghantverkare
gör fel, eller att det av annan
orsak uppstår osämja mellan
bygghantverkaren och kunden. Det är
då inte ovanligt att kunden kräver ersättning,
och det är inte heller ovanligt att
bygghantverkaren tillmötesgår kravet för
att på så sätt undvika tvist.
Detta kallas för goodwill-lösningar, eftersom
det sker av god vilja snarare än för
att man har gjort fel. Det kan verka som ett
enkelt och snabbt sätt att hantera problem,
men vid en närmare granskning visar det
sig medföra en hel del nya problem både
för den enskilda bygghantverkaren och för
hela branschen:
••
Den kund som upptäcker att det är enkelt
att få ersättning och olika rabatter
från bygghantverkare kommer att fortsätta
ställa sådana krav.
••
Erbjudanden om ersättning av ren
goodwill sker på bekostnad av en korrekt
reklamationshantering. Goodwillersättningar
saknar saklig och juridisk
grund och förstör på så sätt också avtalet.
Kunden får ersättning för sådant
som han inte borde få ersättning för enligt
avtal och annan reglering.
••
Budskapet blir motsägelsefullt. Bygghantverkaren
ersätter sådant som han
egentligen inte bär ansvar för, vilket
innebär att han ändå tillskriver sig själv
ansvar i någon grad.
••
Det påverkar lönsamheten för företaget.
Därför avråder vi byggföretag att ge ersättningar
av ren goodwill. I stället ska vi
nu tala om skadestånd, det vill säga den ersättning
som en kund kan få för den skada
han lidit på grund av dröjsmål eller faktiska
fel i den erhållna tjänsten.
När har en kund rätt till skadestånd och
i vilken omfattning?
Reglerna om skadestånd regleras i konsumenttjänstlagen
(KtjL). Det kan till exempel
vara att tjänsten inte är fackmässigt
utförd, att bygghantverkaren inte tagit
hänsyn till kundens intressen eller att
tjänsten inte överensstämmer med avtalet.
I KtjL anges vidare vad som är att betrakta
som dröjsmål. Det kan vara om bygghantverkaren
inte påbörjat arbetet i avtalad tid,
eller om uppdraget inte avslutats inom avtalad
eller skälig tid.
För att undvika skadeståndsansvar i
dessa fall måste byggföretaget bevisa att
det uppstått ett hinder som låg utom hans
kontroll, att han inte skäligen kunde ha
räknat med hindret och att han inte heller
skäligen kunnat undvika eller övervinna
det. Kraven är höga, och i annat fall kan
kunden kräva skadestånd för den skada
han lidit. Observera dock att han endast
kan kräva ersättning för den skada han lidit
”Goodwill-ersättningar
saknar saklig och
juridisk grund.
– den måste alltså vara möjlig att beräkna
exakt. Det är inte möjligt för en kund att
kräva 20 000 kronor i ersättning utan att
specificera vilken ekonomisk skada detta
är ersättning för. Ändå är det så det slående
ofta går till och som sagt – det är inte heller
ovanligt att bygghantverkaren tillmötesgår
kravet. Då är det inte fråga om ett juridiskt
legitimt skadestånd, utan om goodwill.
När det har blivit fel eller bygghantverkaren
har hamnat i dröjsmål kan en ekonomisk
skada för kunden till exempel vara
kostnaden för en flygbiljett till Gran Canaria
som aldrig kunde utnyttjas på grund av
dröjsmålet. Det kan vara bensinkostnaden
för ett utökat antal bilresor, som också det
går att relatera direkt till bygghantverka-
Sten Folkesson
Förbundsjurist
Bygg-& Järnhandlareförbundet
rens fel eller dröjsmål. Det kan vara ersättning
för förlorad arbetsinkomst när
kunden tagit ledigt för att ta emot en bygghantverkare
som sedan aldrig dykt upp,
men återigen är det förutsatt arbetsinkomsten
går att precisera. En egenföretagare har
exempelvis ytterst sällan en sådan fast timpenning
att det går att redogöra exakt för
den förlorade arbetsinkomsten. Således är
han inte heller berättigad till någon ersättning.
Inte heller ersätts ideella skador på
grund av allmänna olägenheter, psykiskt
lidande eller liknande.
Ni är aldrig skyldiga att ersätta ekonomisk
skada som inte går att bevisa med underlag
i form av kvitton, fakturor eller andra dokument,
och de ska vara relaterade till det
dröjsmål eller fel ni har gjort er skyldiga
till. Den som har gjort fel ska självklart ta
sitt ansvar, men vår erfarenhet är att branschen
i dagsläget befinner sig i en ond cirkel
av informella goodwill-lösningar som
i ett längre perspektiv leder till mer ”bad”
än ”good”.
Sten Folkesson
PS. Artikeln är framtagen tillsammans med
Sofia Åkerman, juristassistent
28 byggaren 3 2011