Kommunens organisation - Västra Mälardalens Kommunalförbund

Årsredovisning 2006
Gemensamt kommunalförbund för kommunerna Köping, Arboga och Kungsör

Station Köping, huvudstation
Station Arboga
Station Kungsör
Station Kolsva
Brandvärnet Valen, Hjälmaren
2

Innehåll
Förbundets ordförande har ordet ........................................................................... 4
Direktion och revision ........................................................................................... 5
Räddningschefen ................................................................................................... 6
Administrativa chefen ........................................................................................... 7
Räddningsavdelningen .......................................................................................... 8
Förebyggandeavdelningen................................................................................... 11
Externutbildning .................................................................................................. 13
Driftavdelningen.................................................................................................. 14
Måluppfyllnad Räddningstjänst .......................................................................... 15
Administrativ ledning/intern administration, IT/Teleavdelningen ..................... 16
Avdelning inköp/krisberedskap, Lönekontoret................................................... 17
Omvärldsanalys ................................................................................................... 18
Drift-, investerings- och miljöredovisning .......................................................... 19
Personal ............................................................................................................... 20
Ekonomisk analys................................................................................................ 22
Resultaträkning, finansieringsanalys................................................................... 24
Balansräkning ...................................................................................................... 25
Noter .................................................................................................................... 26
Redovisningsprinciper......................................................................................... 27
Ord & begrepp..................................................................................................... 28
Organisationsschema förbundet .......................................................................... 29
Organisationsschema operativ beredskap ........................................................... 30
Revisionsberättelse .............................................................................................. 31
3

Förbundets ordförande har ordet
Västra Mälardalens Kommunalförbund kan nu
fira treårsjubileum, de två första åren under
namnet Västra Mälardalens Räddningstjänstförbund.
Från och med 2006 har förbundets
uppgifter utökats med löneadministration,
inköpsfunktion, beredskapsplanläggning samt IT
och teleenhet.
Förbundets verksamhet är fördelad på fyra orter,
Köping, Kolsva, Arboga och Kungsör och bygger
på ett fördjupat samarbete mellan de tre
kommunerna. Under 2006 har mycket arbete
ägnats åt att sammanföra personal från de tre
kommunerna och att jämka samman olika
kulturer. Arbetstider, förmåner mm. liksom
policies inom olika områden har gåtts igenom och
fastställts för förbundets verksamhet.
och personalen för gott samarbete, alla värdefulla
insatser och det fina arbete som har utförts i
förbundet. Jag vill också önska den nya
ordföranden, direktionen och förbundet all
framgång i det fortsatta arbetet.
Elizabeth Salomonsson
Direktionens ordförande
Året har, förutom ovan nämnda uppstart och
samordning av verksamheter, också innehållit
införande av nya rutiner. Ett stort arbete har gjorts
vid införande av IP-telefoni i de tre kommunerna,
liksom påbörjande av s.k. självservice i
löneadministrationen. Båda områdena helt enligt
inriktningen i de beslut som kommunfullmäktigeförsamlingarna
tog inför utvidgning av
förbundets verksamhet.
Samtidigt som alla förväntat sig att den ordinarie
verksamheten ska fungera klanderfritt har man
alltså utvecklat och utvidgat verksamheterna. Det
har ställt stora krav på ledning och personal och
det finns all anledning att uppmärksamma det fina
arbete som utförts.
Räddningstjänsten har varit utsatt för stora
påfrestningar, inte minst vid den stora
bussolyckan i början av året. Man har återigen
visat att samgåendet i ett förbund fungerat bra och
varit till fördel för medborgarna. Detta också tack
vare ledningens och personalens fina insatser.
När jag nu, enligt förbundsordningens stadgar,
lämnar ordförandeklubban vidare vill jag passa på
att tacka direktionen, ledningen
4

Direktion och revision
Direktion
Direktionen har nio ledamöter och är förbundets
beslutande organ. Direktionen fastställer budget
och övriga övergripande program för förbundets
verksamhet. Den beslutar även i övriga ärenden av
större vikt. Direktionen leder och samordnar
planeringen och uppföljningen av förbundets
ekonomi och verksamheter. Direktionen har under
året haft åtta sammanträden.
Direktionens ledamöter
Elizabeth Salomonsson (s), Köping, ordförande
Agneta Bode (s), Arboga, vice ordförande
Per Strengbom, (s) Kungsör, vice ordförande
Roger Eklund (s), Köping
Ola Saaw (m), Köping
Jörgen Johansson (c), Arboga,
Orvar Alinder (m), Arboga
Ingemar Johansson, (fp) Kungsör
Lennart Pettersson (s), Kungsör
Ersättare
Annika Duàn (s), Köping
Hans-Olov Sjölund (v), Köping
Birgitta Andersson (c), Köping
Per-Olov Nilsson (s), Arboga
Ulf Eriksson (fp), Arboga
Nanna Lejman (opa), Arboga
Rolf Lindgren (s), Kungsör
Sergio Estrada (v), Kungsör
Sölwe Westlund (c), Kungsör
Revision
Förbundets revisorer ska enligt kommunallagen,
reglemente och med iakttagande av god
redovisningssed granska all verksamhet som
bedrivs inom förbundet. Den kommunala
revisionen kan delas i två huvudområden:
redovisningsrevision samt förvaltningsrevision.
Redovisningsrevisionen syftar i huvudsak till att
bedöma om god redovisningssed tillämpas och om
räkenskaperna är rättvisande. Förvaltningsrevisionen
syftar till att bedöma om direktionens
beslut efterlevs och om verksamheten, inom
budgetramarna och med avsedd kvalitet, uppnår
de politiska målen.
Revisorer
Rolf Persson (c), Arboga
Hans Vestholm (c), Kungsör
Vidar Eriksson (s), Köping
Ersättare
Berit Magnusson (s), Köping
Jan-Erik Isaksson (s), Arboga
Thomas Göransson (s), Kungsör
Adjungerad
Olle Ytterberg (s), Arboga
5

Räddningschefen
Årets inledning bådade inte gott, redan på
nyårsdagens morgon eldhärjades och totalförstördes
ett enfamiljshus i Kolsva vilket innebar
att fyra personer transporterades till sjukhus.
Den 27 januari vid lunchtid inträffade den
svåraste bussolyckan i Sverige någonsin, utanför
Arboga på E 20, med nio döda och ett drygt
tjugotal skadade. Olyckan blev och är fortfarande
av massmedialt intresse. För vår del så har vi och,
oftast tillsammans med, Arboga kommuns
POSOM-grupp rest landet runt och delgivit andra
våra erfarenheter. Mitt i all denna tragik så får vi
mycket beröm av myndigheter och andra
kommuners räddningstjänster angående hur vi
hanterade olyckan såväl taktiskt som omhändertagandet
av de oskadade.
Om vi fortsätter med inträffade händelser så har
det under året varit färre bränder klassade som
”brand i byggnad” men fler med större insatser
bland annat Järnäs, Kolsva, Kölsta, Skärftruna,
Lunger, Rackaregården . Tyvärr har också en
person innebränts vid en lägenhetsbrand i Köping.
Jag kan inte se att någon av händelserna ovan har
kunnat påverkas av att ha haft den gamla
organisationen med respektive kommun utan
snarare tvärt om, ser jag att insatserna fungerat väl
ut helt i enlighet med intentionerna för förbundet.
I och med utgången av 2006 så börjar en ny
politisk mandatperiod. I samband med detta ska
befintliga handlingsprogram revideras i enlighet
med ”lagen om skydd mot olyckor”. Förslag till
nya handlingsprogram för mandatperioden
beräknas vara framtagna för beslut under andra
kvartalet 2007.
Vi fick också ett nytt arbetstidsdirektiv där
farhågor höjdes om att det skulle bli problem med
nuvarande arbetstider i första hand för skiftgående
personal. Nu visade det sig inte vara fallet utan
med ganska enkla justeringar har det gått att lösa i
överenskommelse med Kommunal. Ett visst
problem kan dock uppstå vid större händelser då
personal måste arbeta utöver sina ordinarie skift.
Förhandlingar med SKTF fortsätter efter
årsskiftet.
Jens Eriksson
Räddningschef
Om ovan nämnda hamnar på den negativa sidan
av året så finns det naturligtvis en positiv också.
År 2006 kom äntligen den så efterlängtade
höjdfordonet till station Köping. Den gamla
stegbilen från 1975 kunde äntligen bytas ut till ett
ändamålsenligt och modernt höjdfordon. Fordonet
sattes i drift skarpt på eftersommaren. I direktionen
har också beslutats om inköp av en 1:a bil
samt en tankbil.
I takt med stigande löner och dessutom ingen
kostnadsteckning för höjningarna sedan 2003
börjar nu den ekonomiska ramen för drift att
minska. För att balansera budget så måste
någonting göras, det som ligger närmast är att
minska på den dagtidsstyrka som finns i Arboga
från sex till fem man. Det låter drastiskt men det
som sker är att tjänster inte återbesätts när de blir
vakanta.
6

Administrativa chefen
Från att ha verkat vid kommunerna i KAKregionen
övergick den 1 januari IT/Telefoni,
Löneadministration, Upphandling till förbundet
och den administrativa avdelningen. Intern
administration som tidigare var placerad vid
Räddningstjänsten vid förbundet övergick per
årsskiftet till den administrativa avdelningen.
Detta första år har varje verksamhet för sig arbetat
med att hantera denna omställning vilket medfört
att verksamheterna fungerar väl på det operativa
planet. Dock kvarstår en del arbete gällande
samarbetsformer med medlemskommunerna,
exempelvis verksamhetsöverenskommelser, samt
utveckling i linje med tidigare gjord utredning,
”Effektiv administration” kring den administrativa
avdelningen.
I samband med bildandet av den administrativa
avdelningen vid förbundet var det även dags för
byte av ekonomisystem där Visma numera är
leverantör. Det har varit/är fortfarande så här i
slutet på året stora inkörnings- och produktionsproblem.
Den 18 september anställdes en
upphandlare/PUL-ombud vid inköpsavdelningen.
Rekryteringen följer utredningen ”Effektiv
administration”
Den 16 oktober anställdes en beredskapssamordnare
med placering vid inköpsavdelningen.
Rekryteringen följer utredningen ”Effektiv
administration”.
Under 2007 kommer upphandling att ske gällande
nytt avtal för löne- och personalsystem.
Processen har påbörjats i slutet av 2006 där
representanter finns med från samtliga tre
kommuner.
Carina Nylén
Administrativ chef
Ledningsgruppen har genomfört målarbetet för
2007 liksom planläggning för förebyggande
personalvård.
Lönekartläggning har genomförts med
representanter från varje verksamhetsområde samt
de fackliga organisationerna.
Med anledning av den utökade verksamheten i
förbundet med den administrativa avdelningen tog
administrativa chefen beslut enl. delegation att
göra om befattningen assistent till ekonomiassistent
för att höja kompetensen vid
ekonomifunktionen. Tjänsten har ett annat
innehåll än tidigare vilket medfört att den uppgår
till 75% idag istället för 100% som tidigare.
En nyrekrytering har genomförts och den tidigare
anställde assistenten har fått ett avtal, med 90% av
sin lön, som medför arbetsbefrielse per den
1/8-06—31/1-07, då vederbörande går i
ålderspension,
From 1 april har en arbetsledare för IT-driften
anställts. Tjänsten är en befintlig IT-teknikertjänst
som utökats med arbetsledande uppgifter.
7

Räddningsavdelningen
Räddningsavdelningen består av en avdelningschef
och två insatsledare. Avdelningens ansvar är
i huvudsak att se till att den operativa verksamheten
fungerar i förbundet.
Vidare ingår bland annat ansvar för:
• övningsverksamheten och all internutbildning
• fysisk träning, testning av personalen
• hälsovård
• personlig skyddsutrustning
• utvecklingssamtal
• olycksorsaksutredningar m.m.
• framtiden
Verksamhet under 2006
Räddningsavdelningens arbete med att samordna
den operativa verksamheten och övningsverksamheten
har fortgått under året.
En stor del av verksamhetsåret har ägnats åt
bussolyckan som inträffade utanför Arboga i
januari. Detta medförde att arbetet med den
operativa planeringen handlat mycket om ”tung
räddning” under året.
Våra kollegor i landet visade stort intresse och
många ville att vi skulle komma och berätta om
olyckan för att dela med oss av de erfarenheter
som vi drog. Vi har under året besökt ett 30-tal
platser i landet för detta och försökt dela med oss
av hur vi löste den besvärliga uppgiften.
Larmplanerna har setts över ihop med SOS Alarm
och anpassats med det nya systemet med
räddningsindex och vi har även anpassat vissa
saker ihop med den nya ”Zenit” tekniken.
Övningsverksamheten och den interna
utbildningen
Personalen har under året övat på den nivå som
beskrivs i handlingsprogrammet gällande innehåll
och antalet timmar. Övningstiden hamnade på
runt 120-130 timmar per brandman på heltid och
ca 50 timmar på deltid. Arbogas dagstyrka
används ofta för att täcka upp i Köping när
ordinarie styrka övar rökdykning i övningsanläggningarna
i Kungsör och Arboga.
Räddningstjänsten har även medverkat i ett antal
övningar i sjöräddning på Mälaren och Hjälmaren.
Samövningar mellan flera av våra olika styrkor
har genomförts och upplägget kulminerade den
14 november med en större samövning i samverkan
med landstinget, polisen och vägverket i
Västmanland. Övningen genomfördes under
realistiska förhållanden i mörker och dåligt väder
då vi arrangerat en trafikolycka vid Östtunabron
på väg 572. Scenariot bestod av flera krockade
fordon samt en stor buss som låg på sidan med
många skadade. Nerikes brandkår medverkade
också med materiel för ”tung räddning” vilket var
ett led i planeringen inför framtida samverkan vid
svårare olyckor. Övningen blev uppmärksammad i
media i både tv och press.
Räddningsavdelningen har även genomfört ett
antal externa utbildningar bl.a. till landstinget i
Västmanland under året.
Utbildning på SRV:s skolor (Statens
Räddningsverk) har under året skett med sju
deltidsbrandmän från Arboga som gått kurs för
räddningsinsats, samt två man som gått kurs för
räddningsledare A.
Tre brandmän har gått specialkurs i tung räddning
i Knivsta.
All personal i Köping har utbildats och även
genomfört en ”uppkörning” på den nya hävaren
som nu är i full drift.
Fysisk träning
Den fysiska träningen varieras med styrketräning,
simning, skridskoåkning och konditionsträning.
Våra tre testledare har genomfört personalens
föreskrivna löpbandstester med gott resultat. Vissa
farhågor finns dock inför framtiden med den
fysiska statusen, då problem kan förväntas när vår
medelålder redan idag ligger på 47 år.
Ett flertal insatsövningar med de olika styrkorna
har genomförts med bra resultat.En liten nyhet är
att Kolsva samövar med Köping varje måndag
vilket har fungerat bra.
8

Räddningsavdelningen
Hälsovård
Samtliga i personalen har genomgått läkarundersökning
genom Mälarhälsans försorg. Som
komplement till detta har alla rökdykare genomgått
ett arbets-EKG prov utfört av en hjärtspecialist
som testat enligt arbetsmiljöverkets
anvisningar. Hälsan hos personalen är i stort sett
mycket bra med några mindre avvikelser.
Utrustning till den operativa verksamheten har i
samverkan med driftavdelningen uppdaterats
under året med bland annat:
• Nytt höjdfordon, typ Bronto hävare 32 m,
till Köping
• Ny befälsbil för insatsledarna
• Räddningsutrustningen har kompletterats
med bl.a. sladdlösa s.k. ”tigersågar”,
gasolvärmare för vinterolyckor, och
diverse annan mindre utrustning.
Personlig utrustning som inköps under året:
• Utryckningskläder till insatsledarna och
till heltidspersonalen i Arboga
• Nya hjälmar av typ ”Rosenbauer” till
personalen i Köping
• Nya bälten till personalen i Köping.
Utvecklingssamtal
Personliga utvecklingssamtal med all personal har
slutförts under 2006.
Vi har bland annat beslutat, i samverkan med
Statens Räddningsverk (SRV), att förbundet ska
fungera som en av sex ”regionsresurser” för
miljö- och keminsatser som finns i Sverige. I stort
så innebär detta att SRV står för utbildning av vår
personal samt att vi har fått en container till
Köping full med utrustning för ändamålet. Efter
utbildningen ska vi vid larm åka ut och stötta
andra kommuner med en ”kemstyrka”. Detta ser
vi som en möjlighet att öka kompetensen i
förbundet som även våra hemkommuner kommer
att ha stor nytta av, samt att verksamheten även
kommer att sätta förbundet på Sveriges
räddningstjänstkarta.
En IR-kamera, eller en så kallad värmekamera, ett
nytt hjälpmedel för att effektivare söka och rädda
folk ur rökig miljö, kommer att finnas i organisationen
framöver.
Vi tittar även på ett nytt koncept för våra
deltidsbrandmän med så kallade framskjuten
enhet. Detta bygger på att ett mindre fordon finns
hemma hos styrkeledaren i jour för att denne vid
larm snabbt ska kunna ta sig till platsen och
eventuellt kunna göra en enklare förstainsats och
snabbt skaffa information för att styra upp
fortsättningen av insatsen på ett bättre sätt.
Planer finns även på att utöka det förebyggande
arbetet och kontakten med innevånarna i våra
kommuner genom att nyttja våra utryckningsstyrkor
mer för information och andra aktiviteter
utanför brandstationernas väggar.
Olycksorsaksutredningar:
Arbetet med olycksorsaksutredningar resulterade i
tolv fördjupade utredningar under året. Meningen
med dessa utredningar är att vi ska utvärdera våra
insatser för att bli effektivare. Ett närmare samarbete
med Polisens utredare har även initieras.
Jämför man med övriga kommuner i landet så
ligger vi väl framme inom detta område.
Framtiden
Tyvärr så måste räddningsavdelningen planera för
effektiva räddningsinsatser även i framtiden då
olyckor av olika typ alltid kommer att inträffa, så
även här i vårt område. Planeringen med ny teknik
och nya metoder med syfte att utveckla den
operativa verksamheten i förbundet fortgår
ständigt.
Den svåra bussolyckan på E20 utanför Arboga
060127.
9

Larmstatistik
300
200
100
0
Larm/kommun 2004-2006
2004 250 172 92 1
2005 272 128 94 7
2006 245 149 95 8
Tabell: larm/kommun
Köping Arboga Kungsör Annan
Av diagrammet kan konstateras att Köpings
kommun har haft mindre händelser jämfört med
2005 medan händelser i Arboga kommun har ökat
i förhållande till motsvarande år. När det gäller
Kungsörs kommun är det i stort sett oförändrat. I
kolumn ”annan” redovisas händelser i grannkommun
där förbundet varit behjälpliga vid
insats. Grannkommuner är Västerås, Hallstahammar,
Eskilstuna, Skinnskatteberg, Örebro och
Lindesberg.
540
520
500
480
VMKF Räddningstjänstlarm 2004-2006
2004 531
2005 501
2006 497
Tabell: Räddningstjänstlarm
VMKF
Med räddningstjänstlarm menas larm där man vid
utlarmningen får indikationer på att uppdraget går
att hänföra till lagen om skydd mot olyckors
kriterier för att vara kommunal räddningstjänst.
Det gäller inte teknisk service eller andra uppdrag.
Antal uppdrag är med en liten minskning (4 st) i
stort sett identiskt med 2005.
Räddningsavdelningen
1000
500
0
Räddningstjänstuppdrag
Köping Arboga Kungsör Kolsva VMKF
2004 283 152 76 21 532
2005 339 157 93 27 616
2006 324 194 105 37 660
Tabell: Larm/station
Station Arboga har ökat sina larm med nästan
25 % mot 2005 likaså svarar station Kungsör för
en ökning. Positivt är att station Köping minskat
sina larm. Station Kolsva står för den största
ökningen 37 %. Anledningen är att Kolsvas
koncept med den nya bilen (skärsläckaren) larmas
till andra delar av förbundet vid händelser
framförallt ”brand i byggnad” då skärsläckaren är
suverän. Av Kolsvas 37 larm är bara 27 inom eget
släckområde.
200
100
0
Prioriterade larmtyper 2004-2006
Brand i Brand ej i Trafikolycko Automatlarm
2004 98 75 78 175
2005 90 86 58 186
2006 82 86 44 181
Tabell: Prioriterade larmtyper
Trenden för brand i byggnad fortsätter att sjunka i
positiv riktning, men under året har brand i
byggnad med större bränder varit fler bland annat
en med dödlig utgång. Brand ej i byggnad är till
stora delar beroende av hur vår och sommar är
vädermässigt (skogs-/gräsbrand). Antalet larm till
trafikolyckor minskat med nästan 25 %,(nästan
44 % sedan 2004). I kategorin ingår naturligtvis
bussolyckan utanför Arboga med nio omkomna
men bortsett från denna så har vi endast haft två
omkomna i trafiken, vilket måste anses positivt. I
kategorin automatlarm ej brand så har det skett en
liten minskning, de flesta automatlarm beror på
slarv från anläggningen.
10

Förebyggandeavdelningen
Förebyggandeavdelningen svarar för förbundets
tillsynsverksamhet samt medlemskommunernas
efterlevnad enligt lagen om skydd mot olyckor
(LSO 2003:778) samt lagen om brandfarliga och
explosiva varor (LBE 1988:868).
Avdelningen ansvarar dessutom för medlemskommunernas
tillsyn av sotningsverksamheten.
Dessa protokoll har redovisats till förbundsdirektionen.
Förebyggandeavdelningens personal består av en
avdelningschef och tre insatsledare. Under året
har en insatsledare varit långtidssjukskriven.
Vidare har en 20-procentig heltidstjänst sålts till
Skinnskattebergs kommun enligt avtal.
Mål för avdelningen
• att hålla den operativa verksamheten
informerad om speciella risker som
framkommit vid tillsyn
• att verka mot de mål som antagits i
handlingsprogrammet för förbundets
förebyggande verksamhet
• att påverka invånarna att ta ett större
egenansvar i enlighet med LSO
• att ge råd och anvisningar till privatpersoner
och företagare i brandtekniska
frågor
• att utöva tillsyn enligt fastslagna frister
samt där behovet anses vara störst
Plan och byggärenden
Avdelningen medverkar i medlemskommunernas
plan- och byggprocesser genom att delta vid
byggsamråd och vara remissinstans vid detaljplaner.
En av förbundets primära uppgifter är att
verka för att minska riskexponeringen för
enskilda. Detta arbete ska ske i nära samarbete
med medlemskommunernas berörda förvaltningar.
Tidig inblandning i byggprocessen ökar möjligheterna
att påverka besluten.
Brandfarlig vara
Enligt lagstiftningen om brandfarliga och
explosiva varor (LBE) är kommunen tillståndsmyndighet
för hantering av brandfarliga varor.
Skyldighet att inneha tillstånd är beroende av typ
av verksamhet och producerad/lagrad mängd .I
Köpings kommun hanteras tillståndsärenden i
byggnadsnämnden, i Arboga och Kungsör av
miljö & byggnadsnämnden.
Förebyggandeavdelningen och andra berörda
förvaltningar i respektive kommun är
remissinstanser. Efter att tillstånd har beviljats
övergår tillsynen till förbundets förebyggandeavdelning
som utövar tillsyn enligt fastlagda
frister.
Samarbetet med medlemskommunernas
byggnadsnämnder fungerar ypperligt.
Tillsyn
Tillsyn har utförts enligt LSO och riktats mot
byggnader/anläggningar med:
1. gamla människor och människor i behov
av vård
2. publik verksamhet.
3. där skriftlig redogörelse har krävts.
Allt enligt handlingsprogrammet för den
förebyggande verksamheten. Tillsyn enligt lagen
om brandfarliga och explosiva varor
(LBE / BEX) har under året löpt på enligt
fastlagda frister.
Brand i elkontakt. Lasarettets terapibassäng 061224.
11

Framtiden
I dagsläget är polismyndigheten tillståndsgivare
när det gäller explosiva varor, eventuellt kommer
detta att läggas över på kommunerna. Detta kan
innebära att förbundet blir tillsynsmyndighet. För
att ytterligare få ett likartat synsätt/arbetssätt i
medlemskommunernas bygg/miljönämnder
kommer ”förebyggandeträffar” att anordnas.
Med förbundets nuvarande organisation anser vi
att vi ligger helt i fas med lagstiftningarnas
intentioner och vi ser fram emot ett nytt
verksamhetsår 2007.
Förebyggandeavdelningen
Tillsynsobjekt LSO
400
200
0
Köping Arboga Kungsör VMKF
2005 134 110 55 299
2006 138 114 56 308
Förvara inte brännbart material i närheten av
elcentraler.
Tillsynsobjekt BEX
200
100
0
Köping Arboga Kungsör VMKF
2005 73 42 17 132
2006 70 44 15 129
Här har olyckan varit framme.
12

Externutbildning
Externutbildning
Ett led i den förebyggande verksamheten är att
bedriva externutbildning. Att informera människor
om vad som bör göras och hur man kan
förhindra brand är ett av sätten att förebygga
bränder. Trots farhågor om att utbildningsvolymen
skulle minska så utbildades ca 2 400
personer under året (2 600 år 2005) inte inräknat
förskoleelever. Under året har ett antal avtal
tecknats mellan delar av kommunerna och även
bland kommunernas industrier om långsiktig
utbildning där förbundet kallar till utbildning och
med detta får bättre logistik på utbildningstillfällena.
Nedan följer uppgifter och kurser samt statistik
kring förbundets externutbildning.
Heta arbeten
Kursen är ett krav från försäkringsbolagen att all
personal som utför någon form av ”heta arbeten”
ska genomgå en utbildning. Förbundet är i dessa
kurser utbildare åt Brandskyddsföreningen i
Västmanland som administrerar kursen centralt
för länet.
Industri
Riktas i första hand mot industri och privat verksamhet.
Kurserna är ofta skräddarsydda efter
beställarens önskemål.
Vård
Specialanpassade kurser för personal inom
kommunens respektive landstingets vårdsektor.
BKA (brandkunskap för alla)
Kursen är statsbidragsberättigad. Räddningsverket
delar ut pengar till varje län. Länet får en viss
summa pengar som ska räcka till ett visst antal
kurser. Kursantalet/pengarna fördelas sen i sin tur
mellan kommunerna. Under året har kurserna
fördelats mellan kommunerna utan att någon
prioriterats. Utbildningen riktar sig i första hand
till organisationer/institutioner som inte har medel
själva att betala för utbildningen.
HLR (hjärt- och lungräddning)
Kursen ger deltagarna kompetens att utföra
hjärtkompression och konstgjord andning.
ADR (”transport av farligt gods”)
ADR-utbildning vänder sig till de lastbilschaufförer
som ska transportera farligt gods. I
utbildningen finns ett obligatoriskt kapitel som vi
svarar för. Kurser drivs av Axelssons Trafikskolor
AB och Grip AB.
Övriga
Vi utbildar flertalet grupper som inte kan hänföras
till ovan uppräknade såsom skolklasser, bussförare
etc.
Förskoleklasser
Dessa redovisas inte i statistiken. Samtliga
förskoleklasser i medlemskommunerna besöker
respektive brandstation under våren. Utbildningen
baseras på ett pedagogiskt koncept med seriefiguren
Bamse som ”huvudrollsinnehavare”.
Under 2006 har det utbildats 330 (323 år 2005)
förskoleelever.
Framtiden
Utbildningsvolymen år 2006 ligger på nästan
samma nivå som 2005. Just när det gäller
utbildning är det svårt att säga att den här nivån är
normal. Vi hoppas mycket på konceptet att teckna
avtal med industrier, kommuner med flera om
långsiktig utbildning.
I och med 2007 kommer BKA bidraget att
upphöra. Inkomstbortfallet kommer otvetydigt att
märkas. Tanken är att alla ska stå för sina egna
kostnader i framtiden. Erfarenhetsmässigt minskar
kursefterfrågan vad det gäller tidigare ”avgiftsfria
kurser”
”Bamses brandskola”, ett populärt koncept för
utbildning av förskoleklassbarn.
13

Externutbildning
3000
2500
2000
1500
1000
500
Externutbildning antal utbildade 2004-
2006
0
Het
a
AD
R
Vår
HLR
d
BK
A
Indu
st
Övri
g
Sot
n
VM
KF
2004 138 92 45 359 474 247 123 31 1509
2005 408 55 41 663 878 469 80 5 2599
2006 347 0 0 182 885 711 353 9 2487
200
150
100
Externutbildning antal kurser 2004-2006
50
0
Het
a
AD
R
Vår
HLR
d
BK
A
Indu
st
Övri
g
Sot
n
VM
KF
2004 9 7 3 22 23 17 6 4 91
2005 23 6 5 38 25 28 7 1 133
2006 19 0 0 10 41 42 42 1 155
Exkl. sjukhem, sjukhus och handikappverksamhet.
Driftavdelningen
Fordon
Den gamla Magirusstegen från 1975 i Köping har
äntligen ersättas med ett nytt höjdfordon. En
Bronto Skylift byggt på en Scania P 340 med
CP16-hytt. Byggnationen har gjorts i Finland.
Fordonet levererades till semestern, efter
leveransen gjordes ett stort arbete med utbildning
av personal innan fordonet kunde tas i tjänst.
Magirusstegen såldes till en firma i Eskilstuna.
Ny BAS-bil är beställd och är snart under
byggnation. Leverans beräknas till slutet av mars.
Påbyggare är Sala Brand. Navigeringsutrustning,
radio, brandmateriel, hydraulverktyg m.m. ska
installeras av påbyggaren. Fordonet är en Scania
P 340 med CP16-hytt av 2006 års modell. Bilen är
utrustad med en mittmonterad pump, Rosenbauer
NH30. Normaltryck 3 000 liter/min vid 10 bar.
Högtryck 400 liter/min vid 40 bar.
Kem
Räddningsverkets kemskyddscontainer kom till
stationen under hösten. Containern är stationerad i
Köping och täcker mellersta delen av Sverige.
Utrustningen består bl.a. av värmekamera,
radioapparater, saneringsutrustning, fyrhjuling för
transporter i terräng och mycket mera.
Utbildning och övning med materielen kommer
att intensifieras under våren. För transport av
containern, som är bygd enligt lastväxlarsystem,
krävs ett nytt fordon. Upphandling pågår. Det nya
fordonet kommer att användas i första hand som
tankbil, i andra hand för att transportera kemcontainern.
Räddningsbåten GEORG har fått sitt vinterkvarter
på övningsområdet i Kungsör. Sommaren -07
kommer båten att utgå från Kungsör och ligga vid
seglarklubbens brygga.
14

Måluppfyllnad
Säkerhetsmål Prestationsmål kopplade till säkerhetsmålen Uppfyllnad
Boende i medlemskommunerna skall känna till
brandrisker och vad man kan göra för att
Räddningstjänstförbundet skall utbilda minst 1 000 personer varje år i
olika kurser vars målsättning är att förebygga brand
skydda sig mot brand. Brandkunskapsutbildning av alla medlemskommuners förskoleklasser
grundskolornas årskurs 8 skall ske varje år
Ja under året har drygt 2 400
personer utbildats
Ja
Boende i glesbygd med långa insatstider skall
ges möjlighet till utbildning i självskydd.
Inga personer skall omkomma till följd av
brand eller bristande utrymningssäkerhet i
allmänna byggnader.
Tillsynsverksamheten enligt gällande
lagstiftning skall vara behovsanpassad och
mångsidig.
Trafikmiljön skall anpassas och utformas så att
inte olyckor inträffar.
Anläggningar med ”farlig verksamhet” skall
vara säkra.
Räddningstjänstförbundet skall planera och öva
för att delta vid extraordinära händelser och
kriser till följd av större olyckshändelse såväl
inom medlemskommunerna som händelser ej
geografisk placerade i medlemskommunerna.
Brandskyddsutbildning skall erbjudas och marknadsföras till personer
boende med insatstider för räddningstjänsten överstigande 30
minuter.
Räddningstjänstförbundet skall bedriva tillsyn och kontrollera att ett
systematiskt brandskyddsarbete bedrivs.
Direktionen skall varje år besluta om tillsynsinriktning. Inriktningen
skall utgå från risker, verkliga händelser eller av allmänheten påtalade
risker.
Räddningstjänstförbundet skall till respektive medlemskommun
rapportera de trafikolyckor som sker och följa upp om det är frekvent
återkommande på samma platser. Vad det gäller vägverkets
ansvarsområde informeras dessa med automatik.
Räddningstjänstförbundet skall utöva tillsyn mot dessa anläggningar
med ”farlig verksamhet” i samarbete med medlemskommunernas
miljöförvaltningar.
Räddningstjänstförbundet skall påverka medlemskommunerna så att
riskhänsyn tas vid samhällsplaneringen och i forum för utveckling.
Räddningstjänstförbundet skall delta vid medlemskommunernas
planering för extraordinära händelser.
Ej utfört, utbildningstryck från
andra har medfört svårigheter att
planera för utbildningen.
Sker kontinuerligt
Inriktning följs i enlighet med
antaget handlingsprogram.
VMKF har kommunicerat med
vägverket ang säkerhetshöjande
åtgärder både vid länsträffar och
på kommunal nivå.
Tillsyn påbörjad, tillsyn sker i
samband med sk ”Sevesotillsyn”
Två nya objekt tillkommna
Deltar aktivt i byggprocessen i
samtliga medlemskommuner
Räddningschefen har deltagit vid
stabsövning i Kungsörs kommun,
samt vid kommunstyrelseövning
Arboga. Köping övar under 2007
15

Administrativ ledning/intern administration
Avdelningen består av administrativ chef samt en
intern administration bestående av en ekonom och
en ekonomiassistent. Funktionen intern administration
flyttades i samband med nya förbundsbildningen
till den administrativa enheten i
förbundet. Under året har ett nytt ekonomisystem
införts. Implementeringen har varit problematiskt
och ännu vid årets slut återstår flera problem att
lösa.
Under året har en nyrekrytering skett gällande
tjänsten som ekonomiassistent. Förra assistenten
har fått ett avtal med 90 % av sin lön som medför
arbetsbefrielse per den 1/8-06—31/1-07, då
vederbörande går i ålderspension.
IT/Teleavdelningen
IT/Teleavdelningen består av verksamheterna IToch
teleteknik samt telefonist- och receptionisttjänst.
Avdelningen svarar för drift av det KAKgemensamma
nätverket och telefoniverksamheten
inklusive telefonisttjänst åt de tre medlemskommunerna.
IT/teleavdelning har helhetsansvaret
för IT-driften och användarsupport till
kommunernas IT- och telefonianvändare. Arboga
har valt att ha en egen IT-drift.
Årets viktiga händelser
Införande av IP-telefoni
Byte av samtliga anknytningar i medlemskommunerna
har genomförts under 2006, en
investering på 11,5 Mkr. Av de budgeterade
16 Mkr återstår 4,5 Mkr som ska täcka ännu inte
fakturerade kostnader samt en investering i
avbrottsfri kraft.
Införande av ekonomisystem
Införandet har medfört stora personella insatser
från avdelningens sida. Under 2006 har nästan en
heltidstjänst funnits avsatt för införande, teknisk
problemhantering samt användarhjälp.
Framtidsbedömning med utgångspunkt från
årets resultat
IT/Teleavdelningen finansieras genom en
styckekostnad per PC- respektive per
teleanknytning. För 2006 uppgick dessa till (se
tabell nedan!)
Kostnad Köping Kungsör Arboga
Adminstrativ 7 150 kr 1) 2)
PC
Utbildnings- 1) 1)
PC
Teleaknytning 4 000 kr 4 000 kr 4 000 kr
1) Totalsumma fakturerades där en fördelning per
PC kommer att göras under 2007
2) Arboga har egen IT-drift
För 2007 beräknas styckepriset bli oförändrat.
Övriga mindre projekt
• Uppgradering av samtliga datorer på
gymnasieskolorna i Köping och Kungsör
till ett nyare operativsystem.
• Konsolidering av bibliotekssystemen i
medlemskommunerna.
• Uppgradering av Webmiljön etc.
Helpdesk: en viktig funktion inom förbundet.
16

Avdelning inköp/krisberedskap
I inköpsfunktionen ingår också andra
specialistfunktioner, vilka placerades i
Kommunhuset i Kungsörs kommun. Vid
tillkomsten av inköpsfunktionen fanns en
upphandlare med ansvar för att genomföra
upphandlingar främst inom varu- och
tjänsteområdena för de tre kommunernas räkning.
Upphandlingar kan ske enskilt per kommun eller
för de tre kommunerna tillsammans.
medarbetare inte var klar förrän under hösten.
Budgetmässigt beräknades rekryteringen vara klar
till efter semestern.
Under sommaren 2006 startade rekryteringen av
en upphandlare, tillika personuppgiftshandläggare
samt en beredskapssamordnare. Tjänsten som
upphandlare/PUL-ombud tillsattes under
september 2006 och under oktober 2006 tillsattes
tjänsten som beredskapssamordnare.
Under året har ett 40-tal upphandlingar
genomförts. Dessa upphandlingar avser både
objektsupphandlingar och ramavtalsupphandlingar;
främst inom varu- och tjänsteområdena.
Upphandlingarna har genomförts dels
för enskilda kommuner eller kommunala bolag,
dels gemensamt för kommuner och bolag.
Upphandlingar har genomförts i egen regi, men
också i samverkan med länssamverkan i Örebro,
Verva (Statskontoret) samt Kommentus.
Övriga specialistfunktioner, PUL-ombud och
beredskapssamordnaren har påbörjat kartläggningen
av kommunernas behov inom
respektive område. Beredskapssamordnaren har
också reviderat av krisledningsplanerna för
respektive kommun.
Årets överskott på ca 80 kkr beror till
övervägande delen på att rekryteringen av
Lönekontoret
Lönekontoret startade sin verksamhet vid
förbundet den 1 februari med placering i Arboga i
nyrenoverade lokaler vid Garvaregården.
Lönekontoret består av 15 lönehandläggare samt
1 lönechef som behandlar ca 6 300 löneutbetalningar
varje månad samt löpande också
hanterar pensionsfrågor och andra specialuppgifter
åt medlemskommunerna.
Verksamheten har under året utvecklats väl
gällande den operativa driften. Dock kvarstår
arbetet med att utveckla verksamheten till att bli
effektivare och utvecklas i takt med att nya system
införs.
Under året har verksamheten påbörjat införandet
av självservice mot medlemskommunerna.
17

Omvärldsanalys
Ekonomisk översikt
Sverige och omvärlden
Den svenska ekonomin har under 2006 varit
fortsatt positiv. Drivkrafterna bakom tillväxten
beror till största delen på stigande konsumtion och
ökade investeringar men även exporten har varit
fortsatt god.
2008-2010. Pensionskostnaderna ökar framöver
och belastar kommunernas resultat. Även
försörjningsstödet ökar på grund av
förändringarna av arbetslöshetsförsäkringen.
Hushållens reala disponibla inkomster förutses
öka jämförelsevis kraftigt de närmaste två åren.
En bidragande orsak är de i budgetpropositionen
för 2007 aviserade skattesänkningarna.
Skattesänkningarna tillsammans med ökad
sysselsättning och god förmögenhetsställning
bedöms leda till att hushållens konsumtion
utvecklas starkt. Även 2008 förutses
konsumtionen växa i god takt.
Efterfrågan på arbetskraft har ökat sedan 2005.
Först ökade efterfrågan från den privata sektorn
men från andra kvartalet har också efterfrågan
från offentlig sektor ökat.
Regeringens förslag i budgetpropositionen innebär
en mycket kraftig neddragning av de arbetsmarknadspolitiska
programmen. Ett annat inslag i
inriktningen av de arbetsmarknadspolitiska
programmen är att de i mycket mindre omfattning
kommer att rikta sig till kommunerna som
anordnare.
Kommunernas ekonomi
Under perioden 2006-2010 väntas skatteunderlaget
växa med 4,4 % per år i genomsnitt.
Det innebär en högre ökningstakt än de senaste
åren. Utvecklingen är särkilt gynnsam under
2006-2007 till följd av den starka
sysselsättningstillväxten.
Löneökningarna för 2007 beräknas bli något
större än för 2006 vilket bidrar till att
skatteunderlaget växer något snabbare.
Det ekonomiska resultatet för kommunerna
framöver försämras dock markant då bland annat
det generella stadsbidraget inte räknas upp för de
kommande åren. Även kostnadsvolymen ökar
med 1,2 % 2007 och 0,5 % per år
18

Drift –, investerings- och miljöredovisning
Driftredovisning
Under 2006 har förbundet drivit verksamheten i
den nya organisationen som startade den 1 januari.
Kostnader (kkr) netto Budget Redovisat Avvikelse
Inkl. avskrivningar 2006 2006
Direktion/revision 213 180 33
Räddningstjänst
Räddningschef 1 194 1 480 -286
Avd räddning 19 515 20 030 -515
Avd förebyggande 1 397 1 083 314
Avd drift 5 622 5 116 506
Summa RT 27 728 27 709 19
Årets investeringar framgår av tabellen nedan:
Objekt Budget Redovisat Avvikelse
2006 2006
Räddningstjänst
Fordonsdatorer 0 43 43
Radioutrustning 0 43 43
Höjdfordon 3 600 3 653 53
Personbilar (rest 2005) 0 166 166
Släckbil 2 500 0 -2 500
Tankbil 1 500 0 -1 500
Räddningstjänstmaterial 393 0 -393
Summa RT 7 993 3 905 -4 088
Administration
Administrativ ledning 1 881 2 043 -162
IT 0 -397 397
Tele 0 300 -300
Lönekontor 9 035 9 137 -102
Inköp 780 700 80
Summa ADM 11 696 11 783 -87
Summa totalt avdelningar 39 637 39 672 -35
Finans 39 687 40 348 661
Netto 50 676 626
Investeringsredovisning
Vid bildandet av Västra Mälardalens Räddningstjänstförbund
2004 övertog förbundet fordon och
inventarier från förbundsmedlemmarna till ett
bokfört värde om 5 mkr. Förbundet har ett
långfristigt lån gentemot respektive medlemskommun.
Löptiden motsvarar den återstående
ekonomiska livslängden på inventarierna.
I samband med ombildandet av förbundet
övertogs inventarier till ett värde av 865 kkr från
Köpings Kommun.
Administration
IP-telefoni 16 000 11 489 -4 511
IT-avd servers 900 396 -504
IT-avd Bookit bilbiotekssystem 0 230 230
IT-avd inventarier 0 69 69
Ekonomisystem 0 278 278
Inköpsavd. inventarier 0 63 63
Inköpsavd. tele/datatekn utr. 0 28 28
Lönekontor inventarier 500 517 17
Adm ledning inventarier 0 42 42
Adm ledning tele/datatekn utr. 0 15 15
SUMMA ADM 17 400 13 127 -4 273
Överförda inv. Köpings kommun 865 865
SUMMA 25 393 17 897 -7 496
Miljöredovisning
Inom kommunalförbundet eftersträvas att använda
miljöanpassade produkter i största möjliga
utsträckning. Pappersavfall källsorteras och det
eftersträvas minimal förbrukning av icke
återvinningsbara materiel. I samband med
operativa insatser eftersträvas att insatser görs på
ett för miljön bästa sätt med hänsyn till omständigheterna.
Investeringsmedlen för 2006 är inte helt utnyttjade
men avsikten är att överföra kvarstående medel
till 2007. Bland annat är en släckbil/BAS-bil
beställd och kommer att levereras under 2007.
Även kvarvarande medel för IT avdelningen och
för IP-telefonin avses att överföras till 2007.
19

Personal
Personal räddningstjänst
Bristen på kontor som nämnts i årsberättelsen för
2005 är åtgärdad i samband med utökningen av
förbundet vid årsskiftet. Då byggdes gamla
elverkstaden och måleriet om till att utgöra ett
kontorslandskap för fyra insatsledare i och med
detta så befinner sig all administrativ personal på
station Köping. Detta underlättar i allra högsta
grad den dagliga verksamheten.
Respektive vaktlag leds av en styrkeledare som
också är lagets närmsta chef.
När det gäller personalförsörjning så har det aldrig
varit problem med rekrytering till heltidstjänster.
Under 2005 anställdes åtta RIB i pool. De är nu
utplacerade i vaktlag, så när som på tre personer.
Då rekryteringen var lyckad har detta medfört att
vi under 2006 haft tillgång till utbildad personal
att stoppa in där vakanser har uppstått.
Personalfördelning RT
Antalet anställda stämmer inte överens med
antalet tjänster. I Arboga finns två kombinerade
tjänster och i Kungsör en. För Arboga gäller att
två av de tillsvidareanställda brandmännen också
uppbär tjänst som styrkeledare för deltidskåren. I
Kungsör är det motsvarande för den tillsvidareanställde
brandmannen.
Tjänster 2005 2006
Heltid tillsvidare 44 42
Deltid RIB 48 48
Anställda 2005 2006
Heltid tillsvidare 44 42
Deltid RIB 54 51*
* Varav 3 (Arboga 2, Kungsör 1) är anställda i
pool utan veckoberedskap. Avsikten är att dessa
går in vid vakanser bland annat för att
omsättningen på deltidsanställda brandmän är
betydligt större än hos tillsvidareanställda.
Kostnaden för att hålla denna pool är försumbar
(två övningstimmar i månaden). Beredskapsersättning
betalas bara ut när de har beredskap och
då minskas motsvarande summa från den som är
ledig.
Personalfördelning Administration
Antalet anställda vid administrativa avdelningen
är fördelat enligt följande:
Verksamhet Antal
IT/Telefoni 15/7
Lönekontor 16
Inköp/krisberedskap 2/1
Intern administration 2
Ledning 1
Pensionsavgångar RT
Likt tidigare år så råder stor osäkerhet beträffande
den faktiska pensioneringen. Under året har två
styrkeledare heltid samt en insatsledare haft
möjlighet att avgå med pension vid 58 år enligt
specialregler för brandmän Av dessa har endast en
styrkeledare valt att gå i pension. I tabeller nedan
redovisas möjliga pensionsavgångar under en
femårsperiod med början 2007 samt
pensionsavgångar om den anställde väljer att
pensionera sig vid 67 år som är möjligt enligt de
nya pensionsreglerna som finns
Möjliga pensionsavgångar
Kategori 2007 2008 2009 2010 2011
Brandman 58 1
Styrkeledare 58 1
Insatsledare 58 1 1 2
Brandman deltid
65
Styrkeledare
1
deltid 65
Övriga dagtid
65
1 1 1
Avgångsålder 67
Kategori 2007 2008 2009 2010 2011
Brandman heltid
Styrkeledare
heltid
Insatsledare
Brandman deltid
Styrkeledare
1
deltid
Övriga dagtid 1 1 1
Som redovisas ovan så kan det på en femårscykel
skilja mellan tio till fyra pensionsavgångar.
Planering för personalförsörjning är svårt.
20

Personal
Pensionsavgångar Administration
Kommande pensionsavgångar vid administrativa
avdelningen vid en ålder av 65 år:
Verksamhet 2007 2008 2009 2010 2011
IT/Telefoni 1/0 0/1
Lönekontor 1 2 1
Inköp Beredskap 1
Internadm/ledning
Sjukfrånvaro Räddningstjänst
Sjukfrånvaro fördelat per åldersgrupp framgår av tabellen nedan:
Åldersgrupp
Sjukfrånvaro i Sjukfrånvaro i
procent av
arbetad tid
2005 2006
procent av
arbetad tid
-29 0,0 0,0
30 - 49 1,3 2,2
50 - 2,4 5,8
Totalt 1,7 3,5
Åldersgrupp
Procentuell andel Procentuell andel
av total frånvaro, av total frånvaro,
60 dagar eller mer 60 dagar eller mer
2005 2006
-29 0,0
30 - 49 53,0 72,6
50 - 84,1 83,3
Totalt 69,4 79,5
Räddningstjänstförbundet har likt i fjol låg
sjukfrånvaro. I åldersgruppen för 50 + finns en
långtidssjukskrivning (10 månader) på grund av
ett kirurgiskt ingrepp. Även i kategorin 30-49 år
finns en långtidssjukskrivning (4 månader) för ett
ortopediskt ingrepp.
Sjukfrånvaro Administration
Sjukfrånvaro fördelat per åldersgrupp framgår av tabellen nedan:
Åldersgrupp
-29
30-49
50-
Sjukfrånvaro i
procent av arbetad
tid
0,0
2,1
8,1
Totalt 4,9
Procentuell andel
av total frånvaro,
60 dagar eller mer
2006
Åldersgrupp
-29
30-49 0,0
50-
86,7
Totalt 67,8
Den ovanligt höga siffran för administrativa
avdelningen förklaras av två anställda med
långtidssjukskrivning varav en erhållit
sjukpension och en erhåller sjukbidrag på 100%.
Företagshälsovård
Förbundet är anslutet till Mälarhälsan. Brandmän
skiljer sig från annan kommunal personal
såtillvida att personal som rökdyker ska genomgå
medicinska undersökningar enligt
Arbetarskyddsstyrelsens författning
”Rökdykning”. Beroende på ålder ska personalen
också testa sig kliniskt fysiologiskt under
läkarnärvaro. Personalkategorin brandmän i
utryckningstjänst har också schemalagd fysisk
träning på sina arbetspass. Träning bedrivs för att
upprätthålla den fysiska statusen bl.a. i form av
spinning, löpning och styrketräning.
Personalekonomi
Personalkostnaderna uppgår till ca 64 % av
förbundets kostnader.
Semesterlöneskuld
Semesterlöneskulden utgörs av kostnaden för
innestående semester och okompenserad övertid.
Semesterlöneskulden uppgick vid årets slut till
3 310 kkr inklusive arbetsgivaravgifter.
21

Ekonomisk analys
Årets resultat
Förbundets resultat för 2006 uppgår till +676 kkr.
Räddningstjänsten
Följer sin budget totalt sett. Personalkostnaderna
för Arboga deltid ligger betydligt högre än budget
orsakat av ökat antal larm. Personalkostnaderna
för Köping heltid är också högre än budgeterat
orsakat av en för försiktigt tilltagen budget för
detta. Personalkostnaderna för avd. Förebyggande
ligger lägre än budgeterat, detta till följd av en
långtidssjukskrivning under året.
Kostnaderna för avskrivningar ligger lägre än
budgeterat vilket orsakas av förseningar i
beställning av nya fordon.
Administrativ ledning
Överskrider budget med -162 kkr. Detta orsakas
bland annat av ökade rekryteringskostnader,
kostnad för tillfälligt inhyrd personal samt
lönekostnad 5 månader för förra ekonomiassistenten
vilken slutade sin tjänst något i förtid.
Inköp
Inkluderar 2006 års kostnader för
PUL/Beredskapssamordning. Avdelningen visar
ett överskott på +80 kkr. Detta till följd av att en
inköpare rekryterades senare än beräknat.
Lönekontoret
Budget överskrids med -101 kkr. Detta till följd
av att budget saknas för såsom städning och
avskrivningar. Lönekostnaderna ligger också
något högre än budget för perioden. Kostnaderna
för tele-datakommunikation och postbefordran är
lägre än budgeterat vilket påverkar resultatet i
positiv riktning och detta gör i slutänden att
minusresultatet inte blir högre än redovisat.
It/Tele
IT-enheten uppvisar ett positivt resultat om
397 kkr gentemot budget. Detta orsakas bland
annat av att investeringarna har varit lägre än
budgeterat vilket ger lägre kapitalkostnader.
Kostnaderna för bilar och för drift av bland annat
AS/400-systemet är också lägre än budgeterat.
Personalkostnaderna följer budget.
Teleenheten överskrider sin budget med –300 kkr.
Detta orsakas till största delen av högre
personalkostnader till följd av att vikarier har
kallats in under sjukfrånvaro samt under
semesterperioden.
Finansförvaltning
Finansförvaltningen vänder avdelningarnas totala
minusresultat till ett plus. Ränteintäkterna är
177 kkr högre än budget. Tyvärr så är också
räntekostnaderna –321 kkr högre än budgeterat.
Detta till följd av att förbundet lånade 20 Mkr till
investeringen av IP-telefoni. Detta var inte
medräknat i budget 2006 utan året startades med
den förutsättningen att utrustningen för IP-telefoni
skulle leasas.
Den faktiska arbetsgivaravgiften är något längre,
85 kkr, än avdraget för PO-pålägget hos
avdelningarna. Intäkt för beredskapssamordning
återfinner vi här på finansförvaltningen då denna
verksamhet för detta första år (från och med
oktober 2006) inte har någon egen budget utan
räknas samman under inköp. Intäkten avseende
beredskapssamordning är 147 kkr.
De interna ränteintäkterna slutar på 717 kkr för
året. Under 2006 har internränta om 5 procent för
första gången använts för nya investeringar. Detta
för att kostnaden för eventuella upplåningar ska
bäras av respektive avdelning.
Finansnetto
Finansnetto dvs. skillnaden mellan kostnadsräntor
och intäktsräntor, uppgår för år 2006 till
– 331 kkr. Kostnadsräntorna om 558 kkr avser
räntor på lån som förbundet har hos medlemskommunerna
för överförda anläggningstillgångar i
samband med förbundsbildningen. Lånen löper
över anläggningstillgångarnas ekonomiska
livslängd och förbundet erlägger 5 procents ränta
på bokfört värde. Investeringarna i IP-telefoni
samt höjdfordon har finansierats med lån från
kreditinstitut. Lånet uppgår till 20 Mkr.
Ränteintäkter om 227 kkr kronor är resultatet av
förbundets goda likviditet under året.
Likviditet
Medlemsavgiften sätts in månadsvis i förskott på
bankkontot. Marknadsmässig ränta erhålls på
kapitalet. Tanken med detta är att förbundet ska
ha likviditet till sina utgifter.
22

Ekonomisk analys
De investeringar som har gjorts under året har
finansierats med egna medel samt lånade medel.
Behållningen vid årsskiftet uppgick till
15 303 kkr.
Avsättning till pensioner
Pensionsåtagandet är den beräknade framtida
skuld som förbundet har till arbetstagare och
pensionstagare. I ett finansieringsavtal mellan
medlemskommunerna och förbundet gjordes en
överenskommelse att tidigare inarbetad pensionskostnad/skuld
(före 2004-04-05) ligger kvar hos
kommunerna. Förbundet har endast ansvar för
pensionskostnader avseende kompletterande
ålderspension. Detta gäller tiden från personalens
övergång och framåt. Enligt avtal står
medlemskommunerna för kostnaderna för den
särskilda ålderspensionen, se not 9.
Årets intjänade pensionsåtagande (ökningen) som
belastar förbundet är: Förmånsbestämd
ålderspension (FÅP) 75 kkr, efterlevandepension
562 kkr, särskild avtalspension (SAP) 1 912 kkr,
löneskatt 608 kkr. Ränta pensionsavsättning
51 kkr.
Totalt för året 3 208 kkr. Den totala avsättningen
uppgår nu till 5 751 kkr.
..
Den individuella delen har bokförts som kortfristig
skuld och uppgick vid årets slut till
1 013 kkr plus löneskatt 274 kkr. Totalt 1 287 kkr.
Balanskravet
Enligt kommunallagen ska kommunerna/
förbundet ha en ”god ekonomisk hus
hållning i sin verksamhet”. Detta krav uppfyller
förbundet.
Kkr
Årets resultat 676
Realisationsvinst -28
Justerat resultat 648
Ur ett verksamhetsperspektiv innebär detta att
kommunmedlemmar ska få ut mesta möjliga
verksamhet av sina skattepengar.
Ur ett finansiellt perspektiv innebär god
ekonomisk hushållning att förbundet har kontroll
över sin ekonomi på såväl kort som lång sikt. En
tillräcklig ekonomisk buffert ska finnas för att
möta naturliga svängningar i intäkter och
kostnader, utan behov av neddragningar i
verksamheten.
Finansiellt mål
Förbundet ska generera ett överskott om minst
50 kkr för året, vilket vi uppfyller.
23

Resultaträkning (Kkr)
Not 2005 2006 Budget Avvikelse
Verksamhetens intäkter 1 3 662 27 976 23 298 4 638
Verksamhetens kostnader 2 -30 173 -62 596 -57 787 -4 809
Avskrivningar 3 - 1 083 -4 307 -5 279 972
VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER -27 594 -38 927 -39 768 -801
Kommunbidrag 4 27 979 39 934 40 005 -31
Finansiella intäkter 5 121 227 50 177
Finansiella kostnader 6 -300 -558 -237 -321
ÅRETS RESULTAT 206 676 50 626
Finansieringsanalys (Kkr)
2005 2006
Den löpande verksamheten
Verksamhetens intäkter 3 662 27 976
Verksamhetens kostnader exkl. avskrivning -30 173 -62 596
Verksamhetens nettokostnader -26 511 -34 620
Kommunbidrag 27 979 39 934
Finansiella intäkter 121 227
Finansiella kostnader -300 -558
Verksamhetens netto 1 289 4 983
Investeringar
Inköp av materiella tillgångar -1 886 -17 897
Investeringsnetto -1 886 -17 897
Finansiering
Utlåning (förändr. långfr.fordran). -985 -2 376
Upplåning 20 000
Amortering -839 -542
Finansieringsnetto -1824 17 082
Justering för rörelsekapitalets
förändring avseende hela verksamheten
Ökning(-)/minskning (+) kortfristiga fordringar 1 856 -15 108
Ökning(-)/minskning (+) kortfristiga skulder 91 16 648
Justering för icke rörelsekapitalpåverkande
poster
Avsättning pensioner 7 1 021 3 208
Förändring av likvida medel 548 8 916
24

Balansräkning (Kkr)
TILLGÅNGAR Not 2005 2006
Anläggningstillgångar
Maskiner och inventarier 8 6 311 19 901
Långfristiga fordringar 9 2 443 4 818
Summa anläggningstillgångar 8 754 24 719
Omsättningstillgångar
Fordringar 10 1 920 17 028
Kassa och bank 11 6 386 15 303
Summa omsättningstillgångar 8 306 32 331
SUMMA TILLGÅNGAR 17 060 57 050
EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
Eget kapital 2 493 3 169
därav årets resultat 206 676
Avsättningar för pensioner 7 2 544 5 751
Skulder
Långfristiga skulder 12 3 264 22 722
Kortfristiga skulder 13 8 759 25 408
Summa skulder 12 023 48 130
SUMMA EGET KAPITAL, 17 060 57 050
AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
Ansvarsförbindelser
I ett finansieringsavtal mellan medlemskommunerna
och förbundet har en överenskommelse gjorts att
den del av anställdas pensioner som intjänats före
förbundets bildande ersätts av medlemskommunerna.
Leasing, se not 14.
25

Noter (Kkr)
Not 1 Verksamhetens intäkter 2005 2006 Not 7 Avsättning pensioner 2005 2006
Försäljning 121 1 255 Löneskatt 496 1 104
Taxor och avgifter 1 035 8 566 Förmånsbaserad ålderspension 101 213
Försäljning av verksamhet/ 1 430 15 399 Särskild ålderspension 1 947 3 858
entreprenad Efterlevandepension 576
Övrigt 1 076 2 756 SUMMA 2 544 5 751
SUMMA 3 662 27 976
Pensionsförpliktelser
Not 2 Verksamhetens kostnader
Pensionsförvaltning
Löner 16 067 27 288 Avsättning för pensioner inkl. löneskatt 2 544 5 751
Arbetsgivaravgifter inkl. avtalsförsäkring 5 546 9 258 Totala förpliktelser 2 544 5 751
Pensioner 1 434 3 725 Långsiktig fordran (not 9) -2 443 -4 818
Lokaler 1 738 2 544 Återlånade medel 101 933
Köp av verksamhet 1 144 1 565
Databehandling, licenser
Not 8 Maskiner och inventarier
datakommunikation 8 500 Maskiner och inventarier som överfördes
Telekommunikation 8 733 respektive medlemskommun samt ny-
Övrigt 4 243 983 investering under perioden.
SUMMA 30 173 62 596
IB 5 508 6 311
Not 3 Avskrivningar Nyinvesteringar 1 886 17 897
Syftet med avskrivningar är att fördela Avskrivningar -1 083 -4 307
anskaffningsvärdet över den beräknade UB 6 311 19 901
brukningstiden. Avskrivningarna baseras
på anskaffningsvärdet. Avskrivning påbörjas
månaden efter att investeringen tagits i bruk.
Not 9 Långfristiga fordringar
Fordran medlemskommuner
Not 4 Kommunbidrag pensionsåtagande Köping 1 414 2 785
Förbundsmedlem Arboga 635 1 255
Köping 16 139 22 748 Kungsör 394 778
Arboga 7 305 10 791 SUMMA 2 443 4 818
Kungsör 4 534 6 849
Lönekompensation fördelad
Not 10 Kortfristiga fordringar
IT/TELE avgiftsfinansierad -454 Kundfordringar 1 066 13 528
SUMMA 27 979 39 934 Förutbetalda kostnader 519 467
Upplupna intäkter 0 403
Not 5 Finansiella intäkter Momsfordran 313 2 545
Lönefordran 21 0
Ränteintäkter avseende rörelsekontot. Skattekonto 0 85
Summa 1 920 17 028
Not 6 Finansiella kostnader
Not 11 Kassa och bank
Ränta på lån till förbundsmedlemmarna.
Räntan uppgår till 5,0% på bokfört värde. 247 219 Handkassa 6 0
Ränta till kreditinstitut 244 Checkkonto 6 356 15 303
Övrigt 53 95 Genomgångs/avräkningskonto 25 0
SUMMA 300 558 Summa 6 386 15 303
26

Noter
Not 12 Långfristiga skulder Leasing 2005 2006
Årets kostnader 104 224
Kommuninvest förfaller till betalning 20 000 Framtida utbetalningar inom 1 till 5 år 169 696
2011-06-15
Reverslån Köping 1 388 1 238
Arboga 212 106
Kungsör 1 664 1 378
SUMMA 3 264 22 722
Not 13 Kortfristiga skulder 2005 2006
Nästa års amorteringar 839 1 118
Leverantörsskulder 2 376 14 525
Personalens källskatt 395 790
Arbetsgivaravgift 383 753
Moms och skatter 85 1 723
Konsultarvode revision 43 63
Avräkning skuld till Kungsör 166 251
Upplupna semesterlöner 1 356 2 333
Upplupna sociala avgifter 569 978
Individuell del pension 2006 (1 014 kkr) 940 1 288
inkl. särskild löneskatt
Återbetalning av kommunbidrag rest 2005 1 000 739
Övriga interimsskulder 608 847
SUMMA 8 759 25 408
Redovisningsprinciper
God redovisningssed
I redovisningen har den kommunala redovisningslagen
följts och rekommendationer från Rådet för
kommunal redovisning tillämpats.
Avsteg
Någon dokumentation över förbundets
redovisningssystem finns inte i dagsläget. ITavdelningen
idkar direktavskrivning på sina
datorer.
Anläggningstillgångar
Har i balansräkningen upptagits till
anskaffningsvärdet minus årliga avskrivningar.
Avskrivningar
Avskrivningar påbörjas månaden efter
investeringarna har tagits i bruk och beräknas
linjärt, dvs. lika stora belopp varje år. De
avskrivningstider som tillämpas följer SKL:s
rekommendationer.
Leasing
Enligt Redovisningsrådets rekommendation
nr 13 om redovisning av leasingavtal ska
finansiella leasingavtal tecknade efter
2003-01-01 redovisas i balansräkningen.
I förbundets årsredovisning redovisas dessa
som en tilläggsupplysning om det
sammanlagda beloppet på balansdagen av
framtida leasingavgifter.
Typ av investering
Datorer (exkl. IT-avdeln)
Inventarier
Personbilar
Utryckningsfordon
Räddningstjänstmaterial
Kommunikationsutrustning
Avskrivningstid
3 år
5 år och 10 år
5 år
10 och 15 år
5 år
5 år
27

Redovisningsprinciper
Beloppsgräns för inventarier
Huvudregeln för om ett inköp är att betrakta som
investeringsutgift eller driftkostnad har under året
varit att inventariet har en
varaktighet/förbrukningstid på 3 år eller mer.
Dessutom bör kostnaden ha överstigit
1/2 basbelopp exklusive moms eller inventarier ha
haft ett för förbundet ”väsentligt värde”.
Semesterlöneskuld
I skulden ingår okompenserad övertid och jouroch
beredskap samt upplupna arbetsgivaravgifter.
Detta redovisas som en kortfristig skuld.
Ord & begrepp
Avskrivningar är planmässig värdenedsättning av
anläggningstillgångar. Driftredovisningen belastas för
den värdeminskning som anläggningarna genomgått
genom att de utnyttjas under året.
Avsättningar är förpliktelser som på balansdagen är
säkra eller sannolika till sin förekomst men ovissa till
belopp eller till tidpunkt för infriande.
Balansräkningen visar totala tillgångar, skulder,
avsättningar och eget kapital på bokslutsdagen.
Långfristiga skulder förfaller senare än ett år
efter räkenskapsårets utgång.
Omsättningstillgång är summan av likvida
medel och kortfristiga fordringar. Kan på kort
sikt omsättas i likvida medel.
Resultaträkningen redovisar samtliga intäkter
och kostnader samt hur det egna kapitalet har
förändrats under året.
Driftredovisning beskriver utfallet i förhållande till
budgeterade kostnader och intäkter.
Finansieringsanalys är den översiktliga
sammanfattningen av hur årets driftverksamhet, dvs.
den löpande verksamheten, investeringsverksamheten
och finansieringsverksamheten, där
bl. a. låneverksamhet ingår, har bidragit till
likviditetens förändring. Den visar hur förbundet fått
in pengar och hur de har använts under året. Här
behandlas ut- och inbetalningar till skillnad från
resultaträkningen som innehåller kostnader och
intäkter.
Investeringsredovisning beskriver hur investeringsutgifterna
och inkomsterna har fördelat sig
under året.
Kapitalkostnader är benämningen för internränta
och avskrivning.
Kkr = kilokronor, tusentals kronor.
Kortfristiga skulder lån och skulder som förfaller
till betalning inom ett år.
28

Organisationsschema förbundet
DIREKTION
Revision
Räddningstjänst
Räddningschef
Jens Eriksson
Intern administration
Ekonom
Ulrika Jonsson Olofsdotter
Administration
Administrativ chef
Carina Nylén
Avd Förebyggande
Avdelningschef
Tommy Ström
Avd Räddning
Avdelningschef
Tomas Fransson
Avd Drift/Planering
Avdelningschef
Nils-Åke Abrahamsson
Avd IT/Telefoni
Avdelningschef
Ivan Jaska
Avd Lön
Lönechef
Britta Lundbäck
Avd Inköp/Beredskap/PUL
Avdelningschef
Jan Eriksson
Insatsledare
Mats Forsberg
Insatsledare
Kenneth Johansson
Insatsledare
Carl-Magnus Ericson
Insatsledare
Kent Wiberg
Insatsledare
Stefan Gustavsson
Insatsledare
Lars Johansson
Insatsledare
Göran Persson
Telefoni
Catharina Norr
Datadriftchef
Eva Holmberg
Krisberedskap
Lena Mäenpää
PUL
Eva Eriksson
Styrkeledare
Brandmän
Station
Köping
Arboga
Kungsör
Kolsva

Organisationsschema operativ beredskap
Strategisk/Normativ
ledning
Räddningschef i
beredskap
Beredskap i förbundet
Operativ ledning
Insatsledare
Jour i förbundet
Enskilda enheter
Station Köping heltid
(dygn)
1 Styrkeledare,
4 brandmän
Station Kolsva deltid
1 Styrkeledare,
1 brandman
Station Arboga heltid
(dagtid)
1 Styrkeledare,
min 2 brandmän
Station Arboga deltid
1 Styrkeledare,
4 brandmän
Station Kungsör deltid
1 Styrkeledare,
4 brandmän
Ön Valen, Hjälmaren
Brandvärn

En person räddas ur brinnande lägenhet. Kungsör
061216
Ingen skadad tack och lov. Buss i diket länsväg 250
060526
Brand på altan. Ett tillbud som hade kunnat få
stora konsekvenser.
På nyårsdagens morgon eldhärjades en villa i
Kolsva.
Rackaregården Kungsör ödeläggs vid en anlagd
brand. 060517
Samverkansövning, bussolycka Östtuna
parkeringsplats 061114

VÄSTRA MÄLARDALENS KOMMUNALFÖRBUND
Postadress Telefon Fax
731 85 Köping 0221-670000 0221-185 98
e-mail: forbundet@vmkfb.se Org.nr 222000-1578