VerksamhetsberÃ¤ttelse - Socialdemokraterna

1 

D A G O R D N I N G 

VÄSTERBOTTENS SOCIALDEMOKRATISKA PARTIDISTRIKTS ÅRSKONGRESS 

VILHELMINA FOLKETS HUS 

DEN 31 MARS – 1 APRIL 2012 

************************************************************************************************* 

Kongressens öppnande kl 10.00 

1. Kongressens offentlighet 

2. Fastställande av dag- och arbetsordning 

3. Gästerna har ordet 

4. Godkännande av ombudsfullmakter senast kl 13.00 

5. Val av kongressfunktionärer 

a. Tre ordförande 

b. Två sekreterare 

c. Två justerare 

d. Sex rösträknare 

e. Redaktionsutskott 

6. Behandling av verksamhets- och revisionsberättelse 

7. Beslut om ansvarsfrihet 

8. Riksdagsgruppens berättelse 

9. Landstingsgruppens berättelse 

10. Kvinno-, och ungdomsdistriktets berättelser 

samt VF Intressenter AB 

11. Interpellationer/enkla frågor 

12. Distriktsstyrelsens förslag 

– Medlemsavgift för 2013 

13. Val av 

a. Ordförande 

b. Fyra övriga ledamöter i verkställande utskottet, tillika 

ordinarie ledamöter i styrelsen 

c. Facklig ledare tillika ordinarie ledamot i styrelsen 

d. Studieledare tillika ordinarie ledamot i styrelsen 

e. 10 övriga ordinarie i styrelsen 

f. Tre ordinarie revisorer 

g. Två ersättare för revisorerna 

h. Internationell ledare 

i. Förtroenderåd 

j. Valberedning, 11 ordinarie och 11 ersättare 

14. Bestämmande av arvoden för styrelse och revisorer 

15. Bestämmande av plats för verkställande utskottet 

16. Behandling av motioner 

17. Tid och plats för protokolljustering 

18. Distriktsstyrelsens förslag 

– Distriktskongress år 2013 

19. Kongressens avslutning

FÖRSLAG 

2 

A. Arbetsordning 

Hålltider dag 1 Kl 09.00 Kaffe 

Kl 13.00 

Lunch 

Kl 15.00–15.30 Eftermiddagskaffe 

Hålltider dag 2 Kl 10.00–10.30 Förmiddagskaffe 

Kl 12.30–13.30 Lunch 

Ev fortsättning 

Lördag Kl 10.00 Kongressöppning 

Öppningsspel 

Anförande av 

Partistyrelsens representant 

Gästerna har ordet 

Därefter kongressförhandlingar 

Kl 17.00 

Kl 19.30 

Slut för dagen 

Kongressfest, Vilhelmina FH 

Söndag Kl 09.00 Tema: Folkbladet 

Kl 10.00 

Kongressen fortsätter 

B. Diskussionsordning 

1. Ordet begärs skriftligt hos fungerande ordförande. 

2. Talartid för distriktsstyrelsens föredragande, fem minuter. 

För övriga med rätt att yttra sig, fem minuter, där icke kortare tid 

beslutas. 

3. Rösträtt i alla frågor äger endast valda ombud. 

4. Yttranderätt och förslagsrätt tillkommer varje ombud, distriktsstyrelsens 

ledamöter, valberedningens ordförande, en föredragande revisor, 

partistyrelsens representant, riksdagsledamöter, anställda funktionärer i 

distrikt och arbetarekommun samt representant för VF-Intressenter AB. 

Yttranderätt för övriga medlemmar avgörs av kongressen.

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2011 

3 

Styrelsen för Västerbottens Socialdemokratiska Partidistrikt får härmed avge följande 

berättelse för verksamhetsåret 2011. 

FÖRTROENDEVALDA 

Verkställande utskottet 

har varit förlagt till Umeå och bestått av; 

Ordinarie 

Lilly Bäcklund, Lycksele, ordförande 

Mikael Berglund, Umeå, vice ordförande 

Janeth Lundberg, Skellefteå 

Lennart Holmlund, Umeå 

Bert Öhlund, Skellefteå 

Kassör och sekreterare har varit Maria Lindberg. 

Adjungerad till VU har varit, landstingsråd Peter Olofsson, regionråd Erik Bergkvist, 

samt Moa Brydsten, politisk sekreterare i landstinget. 

Facklig ledare 

Per-Erik Johansson, Umeå. 

Studieledare 

Katarina Köhler, Skellefteå. 

Distriktsstyrelsens ledamöter 

Erik Bergkvist, Umeå 

Peter Olofsson, Umeå 

Britt-Louise Eriksson, Vindeln 

Marita Fransson, Lycksele 

Harriet Hedlund, Umeå 

Gun Ivesund, Robertsfors 

Mikael Lindfors, Norsjö 

Karin Malmfjord, Storuman 

Åke Nilsson, Vilhelmina 

Johan Söderling, Vännäs 

Adjungerade till styrelsen har varit; Björn Wiechel, SSU, Moa Brydsten, politisk 

sekreterare landstinget, Britta Rådström, S-kvinnor, Ibrahim Baylan, riksdagsledamot, 

Isak Frohm, riksdagsledamot samt Helén Pettersson, internationell ledare 

och riksdagsledamot.

4 

Revisorer 

Solveig Grubbström, Umeå, tillika siffergranskare och sammankallande, 

Stig Lindström, Umeå och Gunnar Wiglöv, Nordmaling. 

Ersättare för revisorer 

Margareta Rasmusson och Eilert Carlsson, båda Umeå. 

Internationell ledare 

Helén Pettersson, Umeå. 

Förtroenderåd, 6 ordinarie övriga ersättare i nämnd ordning 

Harriet Classon, Skellefteå 

Isak Frohm, Norsjö 

Åsa Ögren, Umeå 

Lennart Holmlund, Umeå 

Carin Lundberg, Skellefteå 

Åke Nilsson, Vilhelmina 

Lars Lilja, Vännäs 

Nina Loughlin, Vindeln 

David Lindberg, Dorotea 


Andreas Lundgren, Umeå 

Marie-Louise Rönnmark, Umeå 

Stig-Lennart Karlsson, Lycksele 

Ulla-Maj Andersson, Nordmaling 

Valberedning 

Ordinarie 

Carin Lundberg, Skellefteå, tillika ordförande 

Bert-Ove Bäckman, Lycksele 

Hans Lindberg, Umeå 

Thomas Fridh, Umeå 

Magnus Eriksson, Norsjö 

KG Abrahamsson, Vilhelmina 

Harriet Classon, Skellefteå 

Michael Norén, Robertsfors 

Eva Helleberg, Storuman 

Cajsa Abrahamsson, Sorsele 

Emma Nilsson, SSU 

Ersättare, ej personliga 

Carin Nilsson, Umeå 

Bengt Markstedt, Skellefteå 

Kennet Bergqvist, Vindeln 

Carl-Göran Lundmark, Skellefteå 

Margareta Gustavsson, Nordmaling 

Mahmoud Al-Turk, Lycksele 

Agneta Lindström-Berg, Vilhelmina 

David Lindberg, Dorotea 

Åsa Ögren, Umeå 

Leif Andersson, Vännäs 

Paulina Granberg, SSU 

Ombud Unga Örnars årskonferens 

- 

Ombud Medlefors Folkhögskola 

Katarina Köhler, Skellefteå 

Ombud Folkrörelsearkivet 

Harriet Hedlund, Umeå

5 

Ombud S-kvinnors årskonferens 


Ombud ABF:s årskonferens 

Katarina Köhler, Skellefteå 

SAMMANTRÄDEN 

Verkställande utskottet har under året haft sju sammanträden. Distriktsstyrelsen har 

haft sju sammanträden. 

DISTRIKTSKONGRESS 

Kongressen genomfördes den 1-2 april på Medlefors folkhögskola, Skellefteå. 

Kongressen öppnades med en teater som framfördes av teatergruppen Desperados. 

Partistyrelsen representerades av Elvy Söderström, Örnsköldsvik. 

Kongressfesten genomfördes tillsammans med ombud och övriga intresserade på 

Medlefors folkhögskola. 

Övriga gäster vid distriktskongressen; 

SAP Norrbotten 

LO Västerbotten 

ABF Västerbotten 

S-kvinnor 

SSU Västerbotten 

Fonus 

Västerbottens Folkblad 

Unga Örnar 

Medlefors Folkhögskola 

Peter Roslund 

Per-Erik Johansson, Rickard Carstedt 

Thomas Fridh 

Margaret Swande 

Björn Wiechel, Fredrik Gustafsson 

Harriet Hedlund 

Lena Sandlin 

Tobias Ermebring 

Monika Widman Lundmark 

FÖRSTA MAJ 

Årets 1 maj firades på 17 platser runt om i länet. Demonstrationer och möten 

samlade ett stort antal medlemmar och sympatisörer. 

De lyckade 1 maj-arrangemangen kunde genomföras tack vare ett fint arbete från 

parti- och fackliga organisationer i samarbete med ABF.

Möten och demonstrationer 

6 

Plats 

Bjurholm 

Dorotea 

Lycksele 

Malå 

Nordmaling 

Norsjö 

Robertsfors 

Skelleftehamn 

Skellefteå 

Sorsele 

Storuman 

Umeå 

Hörnefors 

Vilhelmina 

Vindeln 

Vännäs 

Åsele 

Talare 

Björn Wiechel, ordförande SSU-distriktet 

Peter Olofsson, landstingsråd 

Rickard Carstedt, ombudsman LO-distriktet 

Isak Frohm, riksdagsledamot 

Lennart Holmlund, kommunalråd i Umeå 

Isak Frohm, riksdagsledamot 

Katarina Köhler, riksdagsledamot 

Bert Öhlund, kommunalråd i Skellefteå 

Ylva Johansson, v.ordf. riksdagens arbetsmarknadsutskott 

Caisa Abrahamsson, kommunalråd 

Karin Lundström, landstingsråd 

Lars-Anders Häggström, förbundsordförande Handels 

Helén Pettersson, riksdagsledamot 

Lars Lilja, riksdagsledamot 

Per-Erik Johansson, facklig ledare 

Lena Sandlin, ledarskribent VF 

Peter Olofsson, landstingsråd 

STUDIERÅDET 

Ett spännande och inspirerande arbete har gjorts i studierådet för att utveckla 

studieverksamheten i partidistriktet. Under året har en ”folkrörelseutbildning” blivit 

klar och satts i verksamhet. En utbildning som bygger på fyra områden och med 

ideologi som bas och som genomförs både i kursform och i studiecirkel. Uppstarten 

var en helg i oktober där politiska ideologier var ämnet. Första dagen medverkade 

Stig-Björn Ljungren och gav sin syn på hur idéer och värdegrund ser ut i dag och 

vilka förskjutningar som har skett. 110 deltagare fanns med under dag ett och vid 

kursen fanns 70 deltagare. 

Det är så otroligt glädjande och visar på att medlemmar och förtroendevalda känner 

ett behov av att få samtala kring politiska ideologier. Dessa utbildningar fortsätter 

under hela mandatperioden och vi hoppas att även de övriga ämnesområden ska 

vara lika lockande för vårt folk. 

Ytterligare en ny studiecirkel är i startgroparna. Den handlar om landstingspolitik och 

förutsättningar för framtiden. Den kommer att genomföras i studiecirkelform i alla 

kommuner under 2012. 

Studierådet tackar alla arbetarkommuner och S-föreningar för ett mycket gott arbete. 

Skellefteå i februari 2011 

Katarina Köhler 

studieledare 

Övriga som ingått i studierådet; Rickard Carstedt, LO, Thomas Fridh, ABF, Birgitta 

Mukkavaara, S-kvinnor, t.o.m. 2011-08-26, därefter Karin Malmfjord, S-kvinnor, 

Tomas Marklund, Medlefors, Peter Burström, SSU samt ombudsman Maria Lindberg.

FACKLIG-POLITISK SAMVERKAN 

7 

Under året har diskussioner kring arbetet med att fördjupa den facklig-politiska 

samverkan i länet med sikte på valen 2014 påbörjats. Diskussionerna har kretsat 

kring vår organisation, utbildning/skolning och politikens inriktning. En kartläggning 

av den facklig-politiska organisationen i länets arbetarkommuner har gjorts vilken 

kommer att ligga till grund för insatser under 2012 för att stärka denna med målet att 

vi inför valen 2014 har en väl fungerande facklig-politisk organisation i alla länets 

arbetarekommuner. 

Fackliga utskottet har under året sammanträtt två gånger. 

Umeå i februari 2011 

Per-Erik Johansson 

Facklig ledare 

Övriga som ingått i fackliga utskottet under året; Rickard Carstedt, LO, Håkan 

Johansson, facklig ledare i Umeå, Carin Lundberg, SAP, Bengt Markstedt, facklig 

ledare i Skellefteå, Peter Danielsson, Kommunal. 

SKOGSLÄNSSAMARBETET 

Årets skogslänskonferens anordnades i Örnsköldsvik 30-31 augusti. Konferensen 

innehöll bland annat diskussioner kring ny regionbildning, LOs arbete i Europa och 

sammanfattning kring hur arbetet inför, under och efter extrakongressen genomförts. 

Skogslänsombudsmännen och ordförandena har träffats i Stockholm ytterligare två 

gånger för diskussioner inför extrakongressen. 

EXTRAKONGRESS 

25-27 mars genomfördes en extrakongress i Stockholm där Håkan Juholt valdes till 

ny partiledare och Carin Jämtin till partisekreterare. De ombud som representerade 

Västerbotten var Johan Söderling Vännäs, Susanne Bygdén Vännäs, Andreas 

Lundgren Umeå, Christer Lindvall Umeå, Marie-Louise Rönnmark Umeå, Patrik 

Nilsson Robertsfors, Mathias Haglund Vindeln, Martin Norehn Malå, Marita Fransson 

Lycksele, Jamal Mouneimne Lycksele, Daniel Ådin Skellefteå, Ann Åström 

Skellefteå, Lorents Burman Skellefteå, Greger Lindqvist Dorotea, Åke Nilsson 

Vilhelmina, Anita Johansson Vilhelmina och Caisa Abrahamsson Sorsele. 

INTERNATIONELLT 

Inga nya steg har tagits under året vad gäller partidistriktets internationella arbete. 

Samtal förs om att tillsätta en grupp som kan arbeta med frågorna så att initiativ tas 

att komma framåt. Behoven av stöd från svensk socialdemokrati i världen har 

verkligen inte minskat under de senaste åren, och även Västerbottens partidistrikt 

bör agera mer aktivt i det arbetet. En diskussion med arbetarekommunerna bör 

initieras, om vad vi har för vilja till inriktning med vårt internationella arbete i 

partidistriktet. 

Umeå i januari 2011 

Helén Pettersson 

Internationell ledare

KURSER OCH KONFERENSER 2011 

8 

Kongressombudsträff 

- Umeå 23 mars 14 deltagare 

Studieansvariga 

- Medlefors fhsk 3 september 22 deltagare 

Skogslänskonferens 

- Örnsköldsvik 30-31 augusti 6 deltagare 

S-konferens 

- Lycksele 14 oktober 43 deltagare 

Studieupptakt 

- Medlefors fhsk 12 november 98 deltagare 

Ideologikurs 

- Medlefors fhsk 13 november 79 deltagare 

REPRESENTATION 

Partidistriktet har under året varit representerat vid bl.a. följande tillfällen. 

S-kvinnor, årsmöte 

SSU-distriktets årsmöte 

ABF-distriktets årsmöte 

Janeth Lundberg 



ARBETAREKOMMUNERNAS MEDLEMSANTAL OCH ORGANISATIONER 

Antal medlemmar 

Antal fören/klubbar 

2009 2010 2011 2009 2010 2011 

Bjurholm 81 84 80 4 4 4 

Dorotea 121 129 126 1 1 1 

Lycksele 339 331 327 13 13 13 

Malå 92 106 99 3 3 3 

Nordmaling 231 216 204 7 6 6 

Norsjö 168 154 139 2 2 2 

Robertsfors 178 191 196 5 5 5 

Skellefteå 1575 1578 1463 39 39 39 

Sorsele 76 72 65 2 2 2 

Storuman 140 146 140 4 4 4 

Umeå 1428 1381 1370 38 38 38 

Vilhelmina 305 315 296 10 10 10 

Vindeln 195 202 186 5 5 5 

Vännäs 180 179 178 4 4 4 

Åsele 129 127 122 4 4 4 

------------------------------------------------------------------------------------------------------- 

5 238 5 211 4 991 141 140 140 

Antalet medlemmar baserat på 2011-12-31.

EXPEDITIONEN 

9 

Distriktsexpeditionen finns på Umestans Företagspark, Hus 4, Umeå. Anställda har 

under året varit följande personer på heltid. Maria Lindberg, förste ombudsman, 

Ingemar Åhman, assistent, Sture Ledin, vaktmästare t.o.m. 2011-03-31, Christin 

Broman, assistent (25%) fr.o.m. 2011-04-01, Stefan Hagström, andre ombudsman 

fr.o.m. 2011-11-12. 

MOTIONSREDOVISNING FRÅN 2011 ÅRS DISTRIKTSKONGRESS 

Motion nr 1 ang Ett professionellt bemötande av våra äldre på akuternas 

mottagningar, motionär; Mahmoud Al-Turk, Lycksele arbetarekommun. 

Kongressen beslutade 

att bifalla motionen, 

att det skall finnas utbildad personal som med sin erfarenhet vet hur man tar hand 

om den äldre och dess anhörig, och som utför både det medicinska och 

omvårdnadsåtgärder som krävs för att ge den äldre en livskvalité och trygghet. 

att det skall finnas mat, dryck och sängar som är passande för äldre som 

motverkar senare komplikationer. 

att snarast slussa vidare patienten till en vårdavdelning där adekvat bedömning 

och omvårdnad kan ske. 

att detta skall införas på alla akutmottagningar i Västerbotten. 

Motion och utlåtande sänt till länets (S)-landstingsråd. 

Motion nr 2 ang Fjälljakten för fast boende i Sverige, motionär; Per-Alrik Frohm, 

Storuman arbetarekommun. 


att bifalla första att-satsen. 

att anse tredje att-satsen besvarad. 

att ”fast boende i Sverige” återinförs i rennäringsförordningen 

Motion och utlåtande sänt till länets (S)-riksdagsledamöter. 

Motion nr 3 ang Översyn pensionssystemet, motionär; Rolf Andersson, Malå 

arbetarekommun. 


att bifalla motionen 

att partiet driver frågan om en översyn av effekterna av bromsen i 

pensionssystemet. 

Motion och utlåtande sänt till länets (S)-riksdagsledamöter.

10 

Motion nr 4 ang Elproduktion, egen el, motionär; Jamal Mouneimne, Lycksele 

arbetarekommun 


att bifalla motionen, 

att ett system med nettodebitering för elmätning införs. 


Motion nr 5 ang motion från Malå arbetarekommun, motionär; Jerry Holmström, 

Malå arbetarekommun. 


att avslå motionen. 

Motion nr 6 ang Regionala investeringsstödet, motionär; Jamal Mouneimne, 

Lycksele arbetarekommun. 



att regionala investeringsstödet utvärderas och revideras enligt motionen. 


Motion nr 7 ang Facklig politisk samverkan är nödvändig för valvinst, motionär; 

Holmsunds S-förening gm Annette Andersson, Umeå arbetarekommun 



Motion nr 8 ang Solidarisk skatt, motionär; Holmsunds S-förening gm Annette 

Andersson, Umeå arbetarekommun. 



att partiet fortsätter verka för samma skatt på pension och arbete 


Motion nr 9 ang Förbud mot offentliga friskolor som drivs i vinstsyfte, motionär; 

Holmsunds S-förening gm Ulf Viklund, Umeå arbetarekommun 


att avslå motionen 

Motion nr 10 ang Titulaturen på avdelningar inom NUS, motionär; Carin Nilsson, 

Umeå arbetarekommun. 


att bifalla första att-satsen 

att förändra benämningarna på avdelningarna så att det underlättar för personal 

och patienter att hitta till avdelningarna.

att 

avslå andra att-satsen 

11 


Motion nr 11 ang mat till patienterna, motionär; Sävar-Täfteå S-förening gm Carin 

Nilsson, Umeå arbetarekommun. 


att bifalla motionen första att-satsen 

att landstinget ser över mathanteringen/matproduktionen för patienterna så att 

patienterna får en näringsrik och ätlig måltid som stimulerar tillfrisknandet. 

att avslå andra att-satsen. 


Motion nr 12 ang Kvinnor är förlorarna i sjukförsäkringen, motionär; Umeå S- 

kvinnor gm Birgitta Mukkavaara, Umeå arbetarekommun 



att 

våra riksdagskvinnor/män med kraft verkar för att sjukförsäkringssystemet 

ändras i enlighet med enligt motionen redovisade socialdemokratisk politik 

att länets riksdagsledamöter får i uppdrag att fortsätta följa upp 

sjukförsäkringsreformens effekter ur ett jämställdhetsperspektiv. 

Motion och utlåtande sänt till länets (S)-riksdagsledamöter 

Motion nr 13 ang Inkomstskillnaderna varar livet ut. Kvinnorna de stora 

förlorarna, motionär; Umeå S-kvinnor gm Birgitta Mukkavaara, Umeå 




att våra riksdagskvinnor/män med kraft verkar för att skillnaderna i skatt mellan 

pensionärer och löntagare, i enlighet med i motionen redovisade 

socialdemokratiska politik, avskaffas. 


Motion nr 14 ang Behovet av en trepartsuppgörelse, motionärer; Ulf Björk och 

Eva Andersson, Umeå arbetarekommun. 



att partiet ska arbeta för en trepartsuppgörelse kring socialförsäkringarna 

att motionen sänds till partistyrelsen och den parlamentariska utredningen 

Motion och utlåtande sänt till länets (S)-riksdagsledamöter och partistyrelsen.

12 

Motion nr 15 ang Återinför sjukoch aktivitetsersättningen, motionärer; Ulf Björk 

och Eva Andersson, Umeå arbetarekommun. 



att sjukoch aktivitetsersättningen återställs 


Motion och utlåtande sänt till länets (S)-riksdagsledamöter och partistyrelsen. 

Motion nr 16 ang Ekonomisk trygghet vid ålderdom, motionärer; Ulf Björk och 

Eva Andersson, Umeå arbetarekommun. 



att motionen sänds till partistyrelsen som ges i uppdrag att verka för att en 

konsekvensanalys genomförs av det reformerade pensionssystemet, samt sjukoch 

aktivitetsersättningen. 


Motion nr 17 ang Arbetsskadeförsäkring, motionär; Ulf Björk, Umeå 




att arbetsskadenämnderna återinförs 

att företagshälsovården är behjälplig i samband med exponerings- och 

arbetsskadeutredningar 

att de försäkringsmedicinska rådgivarna kopplas bort från Försäkringskassorna, 

samt att en oberoende resurs som yrkes- och miljömedicinska kliniker tar över 

försäkringsmedicinska rådgivarnas roll, 

att arbetsskadesjukpenningen återinförs 



Motion nr 18 ang Låt sjukförsäkringen bli frisk, motionärer; Ulf Björk och Eva 

Andersson, Umeå arbetarekommun. 





Motion nr 19 ang Den sjukpenninggrundande inkomsten, motionärer; Ulf Björk 

och Eva Andersson, Umeå arbetarekommun. 



att man inte ska nollklassas om det finns godtagbara skäl

att 

att 

uppdra till länets riksdagsledamöter att motionera i frågan 

motionen sänds till partistyrelsen och den parlamentariska utredningen 

13 


Motion nr 20 ang Resursfördelningen till svenska lärosäten inom 

grundutbildningen och kopplingen till kompetensförsörjningen, motionär; 

Mathias Haglund, Vindelns arbetarekommun. 


att bifalla motionen efter ändring av att-satserna 

att Socialdemokraterna verkar för en översyn av utbildningspolitiken från 

grundskola till högskola så att utbudet på färdigutbildad arbetskraft bättre 

matchar efterfrågan på arbetsmarknaden. 


Motion nr 21 ang Sveriges mottagande av kvotflyktingar, motionär; Mathias 

Haglund, Vindelns arbetarekommun. 



att Socialdemokraterna ska verka för att Sverige åtar sig att ta emot mellan 2000 

och 2500 kvotflyktingar per år. 


Motion nr 22 ang Förenklad hantering av intyg för vård av barn, motionär; Jan 

Johansson, Skellefteå arbetarekommun. 



att försäkringskassan utreder om det är möjligt att införa ett sådan 

datasystem/program som gör pappershanteringen med barns frånvaro 

överflödig. 


Motion nr 23 ang Studier, motionär; Tomas Marklund, Skellefteå arbetarekommun. 



att socialdemokraterna i Västerbotten tar initiativ och stimulerar till en omfattande 

studiesatsning där materialet består i att med partiprogrammet som underlag 

fundera över vad de övergripande målen konkret handlar om för 

socialdemokraterna i dagens och morgondagens samhälle. 

Motion och utlåtande sänt till partidistriktets studieutskott.

14 

Motion nr 24 ang Monarkins avveckling, motionär; Daniel Ådin, Skellefteå 



att bifalla motionens andra att-sats 

att att det Socialdemokratiska partiet arbetar fram ett tydligt förslag på hur 

monarkin ska ersättas. 

Motion och utlåtande sänt till partistyrelsen. 

Motion nr 25 ang Lokaltrafik, motionär; Anita Wallström, Skellefteå 




Motion nr 26 från Kultsjödalens S-förening, motionär; Ewa Hed, Vilhelmina 




Motion nr 27 ang Bränsle, motionär; Ewa Hed, Vilhelmina arbetarekommun. 


att avslå motionen

SLUTORD 

15 

Den nystart vi inför 2011 så väl behövde kom snabbt av sig. Den ena mediala 

katastrofen avlöste den andra, och partiet nådde snart historiskt låga opinionssiffror i 

riket. Den partiledare vi under 2011 tillsatt, valde i början av 2012 att avgå. 

Det Västerbottens partidistrikt ställde som krav, inför valet av nästkommande 

partiordförande, var fullt fokus på stabilitet, en partiledare att samlas kring. I januari 

2012 valdes Stefan Löfven till ny partiledare av en enhällig partistyrelse, med 

Västerbottens partidistrikts fulla stöd. 

Att partiet i stort har haft problem har försvårat arbetet även regionalt. Svårigheten att 

prata politik istället för organisation har varit påtaglig. Dock ska nämnas att siffrorna i 

länet, i de svåraste av tider, visade ett allt starkare stöd. Västerbotten låg i SCB's 

decembermätning på 47,7%. De positiva siffrorna förklaras med en i Västerbotten 

tydligt driven socialdemokratisk politik. En tydlig skiljelinje har visat sig gång på gång 

gentemot Västerbottens allianspartier. Västerbottens socialdemokrater står upp för 

länet i alla politiska nivåer, från kommun och landsting, till riksdagen. 

Socialdemokratisk politik är efterlängtad, den som tydligt tar avstånd från alliansens 

nu förda politik. 2012 blir året som kommer att präglas av nytändning, året vi åter får 

diskutera politik. Tiden är inne att lyfta debatten, visa på det vi vet: att politik gör 

skillnad. 

Under 2011 lade vi grunden för en stor satsning på studier. Under hösten 

genomfördes den första kursen i studiepaketet "Folkrörelseutbildning Västerbotten" 

med nästan 100 deltagare. Vi fortsätter satsa på studier under hela mandatperioden. 

Det är med klassiskt folkrörelsearbete vi vinner valen 2014.

16 

DISTRIKTSSTYRELSEN

Socialdemokraterna Västerbotten 

Org nr: 894000-4735 

17 

ÅRSBOKSLUT FÖR RÄKENSKAPSÅRET 2011 

Innehåll 

Sida 

- allmänna redovisningsprinciper 2 

- resultaträkning 3 

- balansräkning 4 

- noter 6 

- revisionsberättelse 7 

- Skoglundsfonden 8

18 


Orgnr: 894000-4735 

Allmänna upplysningar 

Allmänna redovisningsprinciper 

Tillämpade redovisningsprinciper överensstämmer med gällande lagstiftning, god 

redovisningssed och föreningens stadgar. Redovisningsprinciperna är oförändrade i 

jämförelse med föregående år. Föreningen är en allmännyttig ideell förening och är befriad 

från inkomstskatt och moms. Alla belopp redovisas i kronor. 

Värderingsprinciper 

Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärde om inget annat 

anges. 

Personal 

Under året har 5 personer varit anställda i organisationen fördelade på två kvinnor samt tre 

män. 

Fonderade medel. 

Valfonden består av ett konto i Föreningssparbanken. Avsättning till säkrande av 

personalkostnader är placerat i Ethica Stiftelsefond i Swedbank Robur AB. 

Fondens tillgångar placeras i aktier och svenska räntebärande värdepapper. Fondens 

placeringar i aktier och aktierelaterade fondpapper är i företag som respekterar principerna i 

internationella normer om mänskliga rättigheter och miljö. 

Förslag till behandling av årets resultat 

Styrelsen föreslår att, årets resultat efter finansiella poster, 286351 kr, avsätts till valfond.


Orgnr: 894000-4735 

19 

Resultaträkning Not 2011 2010 

Intäkter 

Medlemsavgifter 190 500 kr 198 050 kr 

Anslag 3 657 368 kr 4 104 350 kr 

Övriga intäkter 295 435 kr 1 133 609 kr 

Summa intäkter 1. 4 143 303 kr 5 436 009 kr 

Kostnader 

Medlemsavgifter 114 570 kr 117 000 kr 

Anslag 1 124 680 kr 603 032 kr 

Personalkostnader 1 501 789 kr 1 977 624 kr 

Verksamhetskostnader 1 134 883 kr 2 525 589 kr 

Summa rörelsens kostnader 2. 3 875 922 kr 5 223 245 kr 

Resultat före finansiella poster 267 381 kr 212 764 kr 

Finansiella poster 

Ränteintäkter 18 970 kr 2 043 kr 

Resultat efter finansiella poster 286 351 kr 214 807 kr 

Avsättning reserverade medel 0 kr 0 kr 

ÅRETS RESULTAT 286 351 kr 214 807 kr

20 


Orgnr: 894000-4735 

Balansräkning Not 2011 2010 

Tillgångar 

Anläggningstillgångar 

Materiella anläggningstillgångar 

Inventarier 1 kr 1 kr 

Finansiella anläggningstillgångar 

Aktier och andelar 503 kr 503 kr 

Summa anläggningstillgångar 3. 504 kr 504 kr 

Omsättningstillgångar 

Kortfristiga fordringar 

Arbetarekommuner 320 598 kr 176 967 kr 

Övriga kortfristiga fordringar 31 112 kr 53 964 kr 

Avräkningar arbetarekommuner 271 552 kr 191 412 kr 

Skattekonto fodran 3 264 kr 3 264 kr 

Sparkonto OK 14 027 kr 14 027 kr 

Kassa och Bank 

Kassa 2 438 kr 1 881 kr 

Postgiro 96 391 kr 1 828 528 kr 

Bank 4. 213 959 kr 303 899 kr 

Bank valet 4. 327 352 kr 212 420 kr 

Bank avsättningskonto 4. 400 440 kr 0 kr 

Fond Swedbank 4. 600 000 kr 500 000 kr 

Summa omsättningstillgångar 2 281 134 kr 3 286 363 kr 

Summa tillgångar 2 281 638 kr 3 286 867 kr

21 


Orgnr: 894000-4735 

Balansräkning Not 2011 2010 

Skulder och eget kapital 

Eget kapital 

Kapitalbehållning 1 475 409 kr 275 311 kr 

Årets resultat 286 351 kr 214 807 kr 

Summa eget kapital 1 761 760 kr 490 119 kr 

Avsättningar 

Reserverade medel 327 352 kr 698 142 kr 

Kortfristiga skulder 

Skatter 59 158 kr 62 116 kr 

Upplupna RFV avgifter 38 298 kr 42 837 kr 

Övriga kortfristiga skulder 7 863 kr 71 923 kr 

Upplupna semesterlöner 66 078 kr 121 788 kr 

Upplupna soc.avg sem lön 21 128 kr 38 632 kr 

Förutbetalda intäkter 0 kr 1 761 309 kr 

Summa kortfristiga skulder 192 525 kr 2 098 605 kr 

Summa skulder och eget kapital 2 281 638 kr 3 286 867 kr 

Ställda säkerheter 

Inga 

Ansvarsförbindelser 

Inga

22 


Orgnr: 894000-4735 

Bokslutskommentarer 

Not 1. 

Intäkter 

Medlemsavgifterna avser distriktets del av den totala medlemsavgiften, vilken vi 

erhåller av partistyrelsen. Under punkten anslag ingår partistödet från 

landstinget, samt anslag från partiet centralt. Under punkten övriga intäkter ingår 

lönebidrag samt fakturerade intäkter från kopiering och porton, samt de anslag 

som erhållits för medfinansiering av kursverksamhet. 

Not 2. 

Kostnader 

Verksamhetens kostnader har i stort följt budget. En satsning på studier har 

påbörjats vilket gör att kostnaderna för kursverksamheten har varit högre än 

budgeterat. Under punkten anslag har 500 000 kr enligt budget avsatts till 

säkrande av personalkostnader. Dessa överföres successivt till Eticha 

stiftelsefond. 

Not 3. 

Aktier och andelar 

VF aktier värderade till 503 kr. Inventarier 1 kr. 

Not 4. 

Bankmedel 

Bank, avser verksamhetens ordinarie konto. 213 959 kr. 

Bank valet, avser för valet avsatta pengar på särskilt konto. 327 352 kr. 

Avsättningskonto, avser konto där 500000 kr enligt 2011 års budget är avsatt för 

att placeras i Fond Swedbank. 100 000 kr överfördes före årsskiftet till fonden. 

Omflyttningen sker vidare under 2012. 

Kontots saldo vid årsskiftet är 400 440 kr. 

Fond Swedbank, avser pengar avsatta till säkrande av personalkostnader. 

Till fonden är avsatt 600 000 kr. Vid årsskiftet var fondens marknadsvärde 

616 345 kr.

25 

LÄNETS SOCIALDEMOKRATISKA RIKSDAGSGRUPP 


Miljö och Jordbruksutskottet Ledamot 

Utrikesutskottet Suppleant 

Nordiska Rådets svenska delegation Suppleant 

Länsbänksansvarig 

Naturvårdsverkets insynsråd Ledamot 

Jordbruksverkets insynsråd Ledamot 

Ibrahim Baylan 

Utbildningsutskottet Suppleant 


Civilutskottet Arbetande suppleant 

Miljö- och Jordbruksutskottet suppleant 

Isak From 

Kulturutskottet Ledamot 

Utbildningsutskottet suppleant 

Motioner väckta under allmänna motionstiden 2011 


Avskaffande av fideikommiss 

Förenklat faderskapserkännande och gemensam vårdnad 

Barnahus 

Nationellt skogsmuseum 

En filial till moderna museet till Umeå 

Nationellt viktigt att utveckla Sofie 

Kulturhuvudstadsåret som nationellt intresse 

Folkbildningens utveckling 

Fri entré till statliga museer 

En bok för alla och andra läsfrämjande åtgärder 

Sveaskogs arrendepriser 

Kvinnors situation i sjukförsäkringen 

Statliga bidrag till personliga ombud 

Dawit Isaak 

Ibrahim Baylan 

Museum över den svenska demokratins framväxt 

Personvalsspärren 


Jämlika och rättvisa bonusar i idrotten 

Fler och mer nyanserade nyhetsrapporteringar i dagspressen 

Utvärdering av djurskyddstillsynen 

Nettodebitering av el 

Solidarisk skatt 

Omdragning av E4 genom Västerbotten och Västernorrland 

Behovet av Norrbotniabanan 

Erkänn Palestina som stat

Isak From 

Stöd till arbetslösa dag 1 

Ungdomars situation 

Nolltolerans mot dödsolyckor på jobbet 

Ungdomar behöver bättre möjligheter till eget boende 

Regionbildning med tillväxt i fokus 

Fler och mer nyanserade nyhetsrapporteringar i dagspressen 

Utvärdering av djurskyddstillsynen 

Möjligheter till en modern trafiksäker bruksbil 

Ekonomiska förutsättningar för samebyar med hög rovdjursbelastning 

Skoterleder 

Fjälljakt (skogslänsmotion) 

Snabb handläggning och besiktning av björnkött 

Träförädling 

Översyn av de regionala utvecklingsmedlen 

Kömiljarden till förmån för fler fasta platser 

Fungerande omställning till ny teleteknik 

Tillgänglighet till bilbesiktning 

Inlandsbanan som ett fungerande transportalternativ 

Motorhobbyn och det rullande kulturarvet 

Flygplatsberedskap för ambulansflyg 

Kultursatsningar och utbildningssatsningar 

Barn med behov av särskilt stöd 

26 

Utöver detta har ledamöterna medverkat i ett stort antal kommittémotioner, d.v.s. de 

motioner som utskottsgrupperna skriver på propositioner och budgetförslag, samt ett 

antal motioner till allmänna motionstiden med stort antal undertecknare. 

2011 inleddes med stor optimism när vi enades om att utse Håkan Juholt till 

partiledare. Många socialdemokrater gladdes åt valet, och på partikongressen var 

stämningen mycket god när Håkan valdes och höll ett starkt ideologiskt linjetal. 

Under året har dock de negativa rubrikerna varit många. Opinionssiffrorna har åkt 

upp och ned, och är självklart präglad av den debatt som förs i media, som tyvärr 

oftast är initierad från interna, anonyma källor inom partiet. Vi har ett stort arbete 

framför oss, att få siffrorna att vända, likväl som att få tillbaka en god stämning och 

tillit till varandra i partiet och inom riksdagsgruppen. 

Ett antal politiska segrar har dock skett under året. Med en minoritetsregering så sker 

emellanåt politiska segrar i riksdagens kammare, då regeringen får vika sig i vissa 

förslag. Så har skett även under detta år, bland annat gällande delar i 

sjukförsäkringen. Vi har dock fortfarande inte sett frukten av någon av de vunna 

voteringarna, så vi ser fram mot att fortsätta driva opinion och tvinga fram 

förändringar i dessa och andra frågor under 2012. 

För Västerbottens socialdemokratiska riksdagsgrupp i januari 2012. 

Helén Pettersson

27 

LÄNETS SOCIALDEMOKRATISKA LANDSTINGSGRUPP 

Landstingsgruppen har sammanträtt vid sju tillfällen under 2011 varav fem gånger i 

samband med landstingsfullmäktige i Umeå, en gång i samband med nyvaldsutbildningen 

i Skellefteå samt en sammankomst med två dagars budgetdiskussioner i 

Lycksele. Stefan Bergman har varit gruppens mötesordförande, Harriet Hedlund 

dess vice mötesordförande och Britt-Louise Ericsson sekreterare. 

Landstingsgruppen har under året fört kontinuerliga diskussioner kring verksamhet, 

personal, ekonomi och budgetfrågor. Arbete har dock fokuserat på att skapa en 

ekonomi i balans. Landstinget har haft en finansiell utmaning att minska den totala 

kostnaden med 150 miljoner kronor för verksamheten år 2012. Det finns inga enkla 

åtgärder för att klara så stora effektiviseringar och gruppen har valt att jobba med 

strukturförändringar och riktade insatser inom en rad områden. 

Socialdemokraterna och miljöpartiet har tillsammans bildat den styrande majoriteten i 

landstinget. Fram till hösten 2011 var även vänsterpartiet en del av majoriteten men 

på grund av oenighet när det gällde ekonomin så lämnade vänsterpartiet majoriteten. 

Landstingsgruppen har även visat fortsatt engagemang och diskuterat framtidsfrågor 

inom hälso- och sjukvården samt länets tillväxt och utveckling. Den långsiktiga 

visionen är att Västerbotten skall ha världens bästa hälsa och friskaste befolkning år 

2020 och all verksamhet ska bidra till att uppfylla denna vision. 

Under året har verksamhet inom kultur och regional utveckling överförts till Region 

Västerbotten. 

Gruppstyrelsen har genomfört tretton sammanträden under året 2011. Styrelsen har 

bestått av Peter Olofsson (ordförande), Karin Lundström, Erik Bergkvist, Kenneth 

Andersson, Harriet Hedlund, Janeth Lundberg, Marita Fransson, Nina Loughlin, 

Maria Lindberg (partidistriktets 1:a ombudsman), Britt-Louise Ericsson (sekreterare) 

samt politiska sekreterarna Thomas Wennström och Moa Brydsten. 

Umeå i januari 2012 

Landstingsgruppens styrelse 

S-KVINNOR 

S-kvinnor i Västerbotten har under året flyttat fram våra politiska positioner. Vi har 

många s-kvinnor som har betydelsefulla politiska uppdrag. Alla våra politiskt valda 

kvinnor borde bli medlemmar när nu feminism och jämställdhet diskuteras allt 

oftare, inte minst i partiet. Vi har gått i fronten under många år när det gäller dessa 

frågor. Inte minst har Lena Sandlin, ledarskribent i VF, gett många förnyad energi att 

fortsätta det arbetet. S-kvinnor behövs. 

Som vanligt så är det de lokala klubbarna som bygger ett kvinnoförbund. I 

Västerbotten måste vi framhålla deras arbete som är otroligt viktigt för 

s-kvinnor men också för partiet. Vi hade under mars årskonferens i Skellefteå med 

Katarina Köhler som medverkande. Hon berättade om de politiska diskussioner som 

förs i riksdagen och

28 

hur hårt den borgerliga politiken i regeringen slår inte minst mot kvinnor och barn. 

Det plus krisen i partiet har också präglat s-kvinnors politiska ställningstagande. 

Mycket av arbetet under våren präglades av att S-kvinnor skulle ha förbundsmöte i 

augusti. Många motioner fanns att behandla, flera från Umeå. 

Vi hade också ett ordförandeval framför oss som slutligen vanns av Lena 

Sommestad, som också Västerbotten hade nominerat. Debatterades mycket gjordes 

sex-timmars arbetsdag och delad föräldraförsäkring bland många andra. 

Vi hade tre ombud, Maggie Swande Robertsfors, Sonja Sandqvist Lycksele och 

Marianne Garnelius Umeå. 

Vår välbesökta höstupptakt ägde rum i Umeå med Lena Sandlin som hade en 

föreläsning med diskussioner om ideologi och hur den borgerliga regeringen vill 

förändra Sverige och som var som var mycket givande. Naturligtvis så har hela 

partiets problem och vår otydlighet i politiken diskuterats och debatterats under hela 

hösten. Trots detta så har vi sett en liten medlemsökning som vi hoppas kunna bättra 

på nästa år. Vi ser med stor optimism fram emot det nya verksamhetsåret och där vi 

skall ladda inför valet 2014. 

Vi vill också tacka partidistriktet för ett gott samarbete och hoppas att det fortsätter 

kommande år. 

Skelleftehamn i januari 2012 

Britta Rådström 

ordförande 

UNGDOMSDISTRIKTET 

I SSU Västerbotten har vi under året fokuserat på studier och att bygga upp en stabil 

bas av aktiva unga socialdemokrater. Under året har vi haft kurshelger med fackligt 

tema, en kurs som behandlat internationella kriser och högerextremism samt 

styrelseutveckling med alla styrelser i SSU-kommunerna. Under året har vi haft 

aktiva SSU-kommuner i Robertsfors, Skellefteå, Storuman, Umeå och Vilhelmina 

samt en studentklubb, Umeå socialdemokratiska högskoleförening. 

SSU-distriktet har deltagit på utåtriktade Facket i Vinterland, i LO:s satsning ”Stora 

Resan”, på festivaler och marknader så som Trästocksfestivalen och Åselemarknad. 

Distriktet har även stöttat SSU-kommunerna vid skolvärvning och annan verksamhet 

där läxläsning på Ersboda i Umeå, något som provats även i Lycksele och Storuman, 

har rönt stor uppmärksamhet i media och är en aktivitet där SSU samarbetat med 

ABF och Unga Örnar. 

Det stora under året var SSU:s kongress där Västerbottens delegation bestod av 8 

personer. Tillsammans drev vi bland annat igenom krav på ett återförstatligande av 

järnvägen, en satsning på att anställa ytterligare 200 000 personer i offentlig sektor, 

samt allas barns rätt till skolgång i närheten av sitt hem. 


Björn Wiechel 

Ordförande

VF INTRESSENTER 

29 

VF Intressenter AB representerar de fackliga och politiska organisationernas ägande 

i Västerbottens Folkblad som är 9 procent av bolaget. 

27 augusti 2011 flyttade Västerbottens Folkblads redaktion in i tidningshuset på 

Västerslätt och huserar numera i samma lokaler som övriga koncernen. 

Upplageutvecklingen på papperstidningen är fortsatt bekymmersam. VFs styrelse 

bedömer att siffrorna - som presenteras 24 februari - för 2011 kommer att hamna på 

ett minus på 600 exemplar. Det innebär ett tapp i samma storlek som under 2010. 

Tappet innebär att Folkbladets upplaga kommer att ligga på 11 700 exemplar. 

Upplagan för 2010 var 12 300 exemplar, vilket innebär ett tapp på 5 procent. 

Förutom att upplagan minskar är det också bekymmersamt att vi hamnar under 

12 000 exemplar. Det innebär att vi inte längre är berättigade till fullt presstöd, vilket 

ger en minskad intäkt på cirka 0,5 tkr. 

Webbsiffrorna under 2011 minskade, till stor del på grund av att bloggen 

UnderbaraClara flyttade från folkbladet.nu. Snittet per vecka på folkbladet.nu var 

50 756 unika besökare under 2011, vilket innebär ett tapp på 10 procent jämfört med 

2010. Styrelsen konstaterar att webbupplagan var svag under inledningen under 

2011, men att den har återhämtat sig och visat bättre siffror under slutet av året. 

Under 2010 var Folkbladets webbintäkter 1 703 tkr. Under 2011 var webbintäkterna 

2 092 tkr, en ökning på 389 tkr, vilket motsvarar 23 procent. De främsta intäkterna 

kommer från displayannonser (banners) via loka försäljning samt den försäljning som 

genereras från Mediekompaniet. 


Maria Lindberg 

Vd

30 

Motioner till 2012 års distriktskongress 

Nr Motion Arb.kom. Föredragande Sid 

1. Fastighetsavgift Malå Lennart Holmlund 32 

2. Arbetsskadeförsäkring Umeå Per-Erik Johansson 33 

3. Samordningsförbundens finansiering 

bör förbättras Umeå Erik Bergkvist 35 

4. Att socialdemokraterna inför ett 

kompkonto, för att människor ska… Umeå Katarina Köhler 37 

5. Insemination på lika villkor Umeå Harriet Hedlund 39 

6. Bra mat – en rättighet för alla Umeå Marita Fransson 41 

7. Hur våra skattepengar används ska 

inte vara företagshemligheter Umeå Peter Olofsson 44 

8. Avveckla inte sjukvården i V-botten Umeå Peter Olofsson 46 

9. Förbud mot vinstutdelning i friskolor 

som drivs i vinstsyfte Umeå Isak Frohm 48 

10. Kongress vartannat år Umeå Katarina Köhler 50 

11. Medlemskapets värde Umeå Katarina Köhler 51 

12. Ny lag om terapifrid behövs Umeå Janeth Lundberg 53 

13. En socialt utformad bostadspolitik 

- tryggt och anpassat boende för äldre Umeå Lennart Holmlund 54 

14. Verka för ett mänskligt arbetsliv Umeå Per-Erik Johansson 58 

15. Utred ett nytt ekonomiskt system Umeå Bert Öhlund 60 

16. Gemensamt ägande för ett hållbart 

resursanvändande Umeå Mikael Berglund 62 

17. Utveckla den högre utbildningen 

och möjligheten för fler att studera Umeå Isak Frohm 64 

18. Gör gröna folkhemmet till nästa 

samhällsbygge Umeå Mikael Berglund 70 

19. Avskaffa RUT avdraget Umeå Mikael Lindfors 72 

20. Rätt till heltid Umeå Per-Erik Johansson 74 

21. Barnomsorg på obekväm arbetstid Umeå Lilly Bäcklund 76 

22. Sex timmars arbetsdag Umeå Lennart Holmlund 77 

23. Genusvetenskap i lärarutbildningen Umeå Isak Frohm 79

31 

24. Delad föräldraförsäkring Umeå Åke Nilsson 81 

25. Beskattning av kraftproducenter Storuman Mikael Berglund 83 

26. Kulturhus i Tärnaby Storuman Mikael Lindfors 85 

27. E4an Umeå-Skellefteå Robertsfors Johan Söderling 87 

28. Permanent förläggning av 

distriktskongressen till Lycksele Norsjö Johan Söderling 88 

29. Företagsflyttningar Lycksele Gun Ivesund 89 

30. Kontanthantering Lycksele Gun Ivesund 90 

31. Regionalt ungdomsinflytande Lycksele Erik Bergkvist 91 

32. Stoppa vinstdrivande vårdföretag Lycksele Harriet Hedlund 92 

33. Utomhusvistelse till våra äldre Lycksele Janeth Lundberg 93 

34. Pedagogiska måltider till personer 

med demenssjukdom Lycksele Janeth Lundberg 95 

35. Ekonomisk trygghet i de sociala 

försäkringssystemen Malå Åke Nilsson 96 

36. A-kassans regler för arbetslösa med 

politiska uppdrag (förtroendevalda) – en 

demokratifråga Bjurholm Karin Malmfjord 97 

37. ”Zebralagen” eller väjningsplikt vid 

oövervakade övergångsställ Skellefteå Mikael Lindfors 99 

38. Kraftigt ökade bedrägerier Skellefteå Karin Malmfjord 101 

39. Utökad facklig/politisk samverkan Skellefteå Per-Erik Johansson 102 

40. Avskaffandet av omotiverade 

skatteprivilegier Skellefteå Bert Öhlund 104 

41. Vårdgarantier och annat otyg Skellefteå Marita Fransson 107 

42. Statliga verks hantering av 

dröjsmålsavgifter Skellefteå Mikael Berglund 110 

43. Insemination på lika villkor Skellefteå Harriet Hedlund 112 

44. Påreglera telemarknaden Skellefteå Isak Frohm 114 

45. Skyddandet av kvinnors och barns 

Rättigheter Skellefteå Gun Ivesund 116

32 

1. Fastighetsavgift 

Motionär: Martin Norehn, Malå arbetarekommun 

Enligt Lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift ska Fastighetsavgift betalas för 

sådana fastigheter som vid fastighetstaxeringen betecknas som småhusenhet, 

ägarlägenhetsenhet, hyreshusenhet eller lantbruksenhet om det på lantbruksenheten finns 

vad som vid fastighetstaxeringen betecknas som småhus eller tomtmark för småhus. 

Om nu lagen ska finnas kvar tycker jag att även energianläggningar borde ingå i den 

kommunala fastighetsavgiften. 

Med anledning av detta föreslår jag 

att 

distriktskongressen ger våra riksdagsledamöter i uppgift att driva frågan om att 

energianläggningar ska ingå i den kommunala fastighetsavgiften 

Malå den 6 oktober 2011 

Martin Norehn 

Malå arbetarekommun ställer sig bakom motionen. 

Distriktsstyrelsens svar på motion nr 1 

Föredragande: Lennart Holmlund 

Motionären föreslår att energianläggningar ska ingå i den kommunala fastighetsavgiften. Alla 

bostäder i småhus, ägarlägenheter och hyreshus får kommunal fastighetsavgift. 

Energianläggningar omfattas inte av den kommunala fastighetsavgiften. Energianläggningar 

används till att producera el, gas, värme eller kyla och kräver tillstånd för att kunna 

produceras. 

Enligt lagen om skatt på energi är all elektrisk kraft som förbrukas i Sverige skattepliktig. 

Skattesatsen beror dels på om du är privatkund eller företagskund och i det senare fallet 

vilken verksamhet som företaget bedriver, men också var i landet elen används. 

Samtliga kommuner i Norrbottens-, Jämtlands och Västerbottens län, samt kommunerna 

Ljusdal, Malung, Mora, Orsa, Sollefteå, Torsby, Ånge, Älvdalen och Örnsköldsvik är 

kommuner med lägre energiskattesats. 

Det som motionären förslår, dvs. att energianläggningar skulle ingå i den kommunala 

avgiften, skulle slå sönder nuvarande system och skapa större orättvisa mellan medborgare i 

olika kommuner. Beroende på om medborgarna har ”turen” eller ”oturen” att bo i rätt eller fel 

kommun så skulle det enligt motionärens förslag få stor påverkan på just den kommunens 

ekonomi och möjlighet att påverka sin nivå på skattesatsen. Det skulle även inom 

exempelvis Västerbottens län skapa stora skillnader mellan kommuner, inte bara mellan 

kommuner i norr och söder. Vinnarkommuner i Västerbotten skulle vara de kommuner som 

har energianläggningar då de geografiskt ligger i kommunen och i så fall skulle omfattas av 

en fastighetsavgift medan förlorare är de kommuner som inte har egna energianläggningar. 

Motionären bygger sin tanke på ett system som finns i Norge, men i Sverige har vi ett 

inkomst- och utjämningssystem som omfördelar utifrån kommunernas förutsättningar. Det 

kommunala utjämningssystemet syftar till att göra det möjligt att tillhandahålla en likvärdig 

service för kommunmedborgarna. Det gör att kommunerna tilldelas resurser utifrån två 

grunder; antingen inkomst- eller strukturutjämning. 

Inkomstutjämning baseras på kommunens inkomster från skatteintäkter. En kommun med 

högre inkomst per invånare betalar pengar till staten som omfördelar till kommuner med 

lägre inkomst. Strukturutjämningen utjämnar för kostnader som inte går att påverka såsom 

t.ex. ålderssammansättning och geografi.

33 

Sveriges system bygger på solidaritet med varandra, mellan medborgare och kommuner. 

Det bör inte förändras. 

Med anledning av ovanstående förslår distriktsstyrelsen distriktskongressen besluta 

att 

avslå motionen 

2. Arbetsskadeförsäkring 

Motionär: Ulf Björk, Umeå arbetarekommun 

I Sverige har vi haft tre arbetsskadeförsäkringar 1977, 1993 och 2002. Tanken med LAF 

2002 var att kvinnors arbetssjukdomar; ospecifik muskelsmärta, skulle kunna godkännas. I 

övrigt var LAF 1993 för "skarpt" skriven, därför förändringen 2002. 

Som det ser ut i dagsläget får många av LO:s medlemmar inte sina arbetssjukdomar 

godkända. En av anledningarna till att man inte uppfyller LAF, som vi ser det, är att 

Försäkringskassan har omorganiserats och att Arbetsskadenämnderna har försvunnit och 

det medborgerliga inflytandet inte längre finns. Detta är högerregeringens förändringar. Den 

socialdemokratiska partikongressen 2009 beslutade att det medborgerliga inflytandet skulle 

återställas på något sätt. 

Högerregeringens förändring av sjukpenning och sjukersättning har medfört att allt färre 

kommer att få sina arbetsskador och livräntor prövade. Därför var S-kongressens beslut om 

införande av arbetsskadesjukpenning positiv. 

Som det ser ut är arbetsskadeanmälningar i dagsläget i många fall undermåliga, vilket kan 

medföra att Försäkringskassan har svårt att fatta beslut på ett korrekt underlag. 

Företagshälsovården bör därför vara behjälplig i samband med exponerings- och 

arbetsskadeutredningar. Försäkringskassan styrs i dag i alltför stor utsträckning av 

försäkringsmedicinska rådgivarnas utlåtanden och bedömningar. Det är sällan som 

handläggarna går emot utlåtanden från försäkringsmedicinska rådgivarna. 

Försäkringsmedicinska rådgivarens kompetens är dessutom varierande och på intet sätt en 

garant för rättssäkerhet och likabedömning. Försäkringsmedicinske rådgivarens möjligheter 

att i tillräcklig omfattning hålla sig ajour med de vetenskapliga rön som har betydelse för en 

korrekt bedömning i varje enskilt fall är starkt begränsade. 

Som exempel på detta förlorar medlemmarna sin rätt till arbetsskada och livränta på grund 

av att försäkringsmedicinska rådgivare ofta hänvisar till åldersförändringar, fast de oftast inte 

har några belägg för detta. Som bevis för att de har fel finns det vetenskap och konsensus 

som styrker att det i många fall inte är degenerationer/besvär som ger besvär. Ändå skyller 

de försäkringsmedicinska rådgivarna alltför ofta på åldersförändringar, vilket är helt felaktigt. 

Det krävs en förändring för att komma till rätta med de systembrister som finns i 

ärendehanteringen i dag, där också en sammanblandning mellan försäkringsmedicin och 

försäkringsjuridik sker i alltför stor omfattning. Det händer alltför ofta att, när det kommer in 

nya medicinska underlag från behandlande läkare eller annan expertis, handläggarna utan 

att ta kontakt med försäkringsmedicinsk rådgivare går emot underlagen, trots att de inte har 

medicinsk kunskap. 

Förvaltningsdomstolarna har i dagsläget begränsad medicinsk kompetens. Trots det 

använder man sällan sakkunnighetsutlåtande, vilket medför att ärendehantering och beslut i 

alltför stor utsträckning inte överensstämmer med lagen om arbetsskadeförsäkring (LAF) och 

dess intentioner. Detta liksom hanteringen inom Försäkringskassan bidrar till upplevd 

rättsosäkerhet bland aktörer och försäkrade inom systemet.

34 

I och med detta är det rimligt att försäkringsmedicinska rådgivarna kopplas bort från 

Försäkringskassan och att en oberoende resurs som Yrkes- och miljömedicinska kliniker tar 

över försäkringsmedicinska rådgivarnas roll. 

Även det medborgerliga inflytandet bör återinföras för att stärka rättssäkerheten. 

Vi föreslår Distriktskongressen besluta ge Distriktsstyrelsen i uppdrag att verka för 

att 

att 

att 

att 

att 

arbetsskadenämnderna återinförs 

företagshälsovården eller de arbetsmiljömedicinska klinikerna är behjälplig i 

samband med exponerings- och arbetsskadeutredningar 

de försäkringsmedicinska rådgivarna kopplas bort från Försäkringskassorna 

samt att en oberoende resurs som yrkes- och miljömedicinska kliniker tar över 

försäkringsmedicinska rådgivarnas roll 

arbetsskadesjukpenningen återinförs 

motionen sänds till den parlamentariska utredningen 

Umeå den 14 november 2011 

IF Metalls S-förening 

gm Ulf Björk 

Umeå arbetarekommuns motionssvar 

Motionären tar upp frågan om rätt till arbetsskadesjukpenning. Då Försäkringskassans 

handläggare går på de försäkringsmedicinska rådgivarnas bedömning och utlåtanden är det 

viktigt för bedömningen att underlaget är bra. För att säkerställa detta bör 

företagshälsovården involveras i utredningarna då dessa har kunskap när det gäller det 

specifika fallets förutsättningar, vilket inte alltid de försäkringsmedicinska rådgivarna besitter, 

samt att förvaltningsdomstolarna ofta använder dessa rådgivares bedömningar och 

utlåtanden som underlag. 

Då de försäkringsmedicinska rådgivarna inte alltid har den specialistkompetens 

som behövs i det enskilda fallet, samtidigt som förvaltningsdomstolarna använder sig att 

detta material får den enskilde inte en rättssäker bedömning. Genom att som motionen 

föreslår koppla bort försäkringsrådgivarna och ersätta dessa med en oberoende resurs torde 

man säkerställa den enskildes rätt till en riktig bedömning. 

Med anledning av ovanstående föreslår Umeå arbetarekommuns styrelse 

representantskapet besluta 

att 

att 

anta motionen som sin egen 

skicka vidare motionen till distriktskongressen 2012 och till de 

socialdemokratiska ledamöterna i den parlamentariska utredningen 

Umeå arbetarekommuns representantskap beslutade vid sammanträde 2012-01-09 

att 

att 


skicka vidare motionen till distriktskongressen 2012 och till de 

socialdemokratiska ledamöterna i den parlamentariska utredningen 

Christer Lindvall, ordförande


Föredragande: Per-Erik Johansson 

35 

Motionären pekar på ett antal omständigheter kring hantering och beslutsgång avseende 

arbetsskadeförsäkringen som det finns anledning beakta och som bör ligga till grund för en 

omprövning av utformningen av denna. Det är distriktsstyrelsens mening att 

medborgarinflytandet i socialförsäkringarna bör stärkas. Likaså bör det tillförsäkras de 

försäkrade att ett tillfredsställande underlag finns vid handen då beslut skall fattas. Beslut 

som många gånger har stor betydelse för den enskilde vid skada/sjukdom som uppstått i 

arbetet. Att vid skada/sjukdom som uppstått i arbetet garanteras ett försäkringsskydd i den 

form som motionären föreslår ligger i linje med en socialdemokratisk politik för 

socialförsäkringarna. 

Först beslut i partiet sedan skickas till parlamentariska gruppen 

Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta: 

att 

bifalla motionen 

att sända motionen till partikongressen 2013 

att 

avslå tredje att-satsen med hänvisning till ovanstående resonemang 

3. Samordningsförbundens finansiering bör förbättras 

Motionär: Ulf Björk, Umeå arbetarekommun 

I dagens Sverige finns drygt åttiofem samordningsförbund och mer än 200 kommuner är 

med i något samordningsförbund. Samordningsförbunden arbetar för att rehabilitera de som 

står längst från arbetsmarknaden och är utan arbete. En del av dessa människor har 

försörjningsstöd, en del har aldrig haft något arbete. 

De samhällsekonomiska utvärderingar som samordningsförbunden själva har gjort visar på 

goda positiva effekter på både samhällsnivå och för respektive samverkanspart. Man kan 

främst framhålla den positiva utvecklingen för många människor som har deltagit i och 

genomgått Finsams olika aktiviteter. De har därigenom fått ett eget arbete och egen 

försörjning. 

Det är viktigt att staten förändrar lagstiftningen så att de inte är bundna av procentsatser. 

Som det är i dag måste kommun och landsting gå in med 50 procent för att få ut de pengar 

som staten har fördelat. 

En av fördelarna med samordningsförbundet är att det i styrelsen finns en politiker från 

kommunen, en politiker från landstinget, en tjänsteman från Försäkringskassan, en 

tjänsteman från Arbetsförmedlingen. Man får på så vis en bredd som är positiv för 

samordningsförbunden. Lokala utvärderingar visar entydigt på positiva effekter för 

medborgare som upplever sig sedda, fått stärkt självkänsla, upplevt bättre hälsa och ökad 

arbetsförmåga samt fått hjälp att ta itu med de problem som är ett hinder för att komma till 

egen försörjning. 

Vi föreslår Distriktskongressen ge riksdagsledamöterna i uppdrag att verka för 

att 

att 

staten tillför mer resurser till samordningsförbunden 

förändra lagstiftningen så att staten inte är bundna av procentsatser för att 

bevilja medel


36 

IF Metalls S-förening 

genom 

Ulf Björk 


Motionären tar upp en viktig fråga om hur finansieringen ska ske av de antal 

samordningsförbund som startats i Sverige. 

Nuvarande regelsystem utgår från att staten svarar för 50 %, kommun och landstinget svarar 

för den andra halvan. 

Det som hände i budgetproppen var rätt väg att gå. Det vill säga att samordningsförbunden 

fått ett anslag i det stora anslaget för rehabilitering. Med en egen rubrik med avsatta medel. 

Dock kommer det att behövas mer pengar för att svara upp mot de nya 

samordningsförbunden som bildas, i dagsläget är medlen konstanta blir det fler förbund 

minskar kakan. 

Det andra är att arbeta för att komma ifrån de procentsatser som styr i nuvarande system. 

Stat 50 %, landstig och kommun 25 vardera. 

Detta borde vi komma ifrån så vi kan fokusera på en modern rehabiliteringen över 

huvudmannagränserna. 



att 


att skicka vidare motionen till distriktskongressen 2012 


att 



Christer Lindvall, ordförande 


Föredragande: Erik Bergkvist 

Motionen tar upp en mycket viktig fråga, hur de längst från arbetsmarknaden skall kunna 

komma tillbaka. 

Distriktsstyrelsen delar motionärens och Umeå AKs uppfattning att systemet måste tillåta 

mer flexibilitet, samtidigt som statens finansiering inte får urholkas. 


att 



att 

ge länets S-riksdagsledamöter i uppdrag att arbeta i motionen anda

37 

4. Att socialdemokraterna inför ett kompkonto, för att människor 

ska få ett mer flexibelt arbetsliv och möjlighet att själva bestämma 

mer över sin tid 

Motionär: Ulf Liljegren, Umeå arbetarekommun 

Dagens rutbidrag är kanske en lösning på vissa människors problem med att ta hand om 

sina barn, städa eller putsa fönster. Men det löser däremot inte problemet för oss som inte 

har råd med kö av olika sorter betjänttjänster. 

För oss människor som inte har råd med barnflickor(varken vitt eller svart, eller bara under 

kollektivavtalet avlönade), städare eller fönsterputsare är det orättvist att vi ska vara med och 

betala för att människor bor i hus så stora att de inte hinner städa dem, eller att vi ska vara 

med och betala för statsråds barnflickor. Vi betalar för miljonärens städhjälp, när pengarna 

istället kunde gå till pensionärens hemhjälp. 

Bland mina gamla arbetskamrater och bland mina extraarbetande studiekamrater är det inte 

många som använder rutbidraget, någon kanske gör det ibland, men då inte ofta för summor 

som lika gärna hade kunnats betalas vitt. Så visst kan rutbidraget lösa livspusslet för en del, 

men för oss de många har det bara inneburit att våra skattepengar går från skola, vård och 

omsorg, till att bli ett bidrag till dem som har olika betjänttjänster. 

Att vara stressad är ingen höginkomsttagarsjukdom, utan i tvärtom. Våra vänner och bekanta 

stupar också i soffan efter jobbet, bara för att direkt studsa upp och försöka hinna med alla 

bestyr som måste hinnas med. För om det är något, att inte få ihop livspusslet, så är det en 

folksjukdom. För många handlar det inte heller om att få ihop tidspusslet, utan också 

plånboksbekymren. Kostnaden för ett tandläkarbesök kan se olika ut, ett hål kan lagas i 

tanden, samtidigt som det blir ett på kontot, när notan kommer och jag har varit tvungen att 

ta ledigt från arbetet och förlorat lön. Eller så jobbar jag in timmarna och försöker sedan 

hinna med lika mycket som innan, fast under kortare tid. 

Frågan om hur pusslet med pengar och tid, att ha råd att gå tidigare för att hämta från dagis 

eller ta en välbehövd ledig eftermiddag eller vad det nu kan vara, ska lösas är en fråga som 

socialdemokratin bör ha svar på innan nästa val. Ett förslag till lösning på problemet skulle 

vara ett kompkonto, efter modell av träindustriavtalets arbetstidskonto. 

Kontot går till så att en viss procent på lönen läggs i ett konto och blir en viss lön för ett visst 

antal lediga timmar. 

Ex. 0,5 % innebär 9 lediga timmar. Då kan jag som arbetare ta ledigt 1 timme, och få pengar 

från mitt konto. Självklart sker detta som alla andra ledighetsansökningar, i en ömsesidig 

förståelse, i de flesta fall. 

0,5 % skulle kunna vara en början och tas från de redan överfinansierade sociala avgifterna. 

Egenföretagare skulle kunna få ett förhöjt grundavdrag och pensionärer höjt grundpension. 

Efter ett semesterår kan, om det finns timmar kvar, betalas ut i pengar, eller in i ppm. Har du 

då inte tid att ta ledigt, så kan du använda pengarna till att köpa tjänster som städning, 

fönsterputs eller barnflickor, men gör det utan bidrag från dina arbetskamrater, anställda eller 

övriga skattebetalare. Dagens system där den med mycket pengar kan köpa sig fritid genom 

städhjälp, på bekostnads av den behövandes hemhjälp. Är ett system som vi måste byta ut, 

det är också en fråga för socialdemokratin att lösa. Hur får vanligt folk samma rättigheter 

som bonusdirektörer och statsråd? 

Därför vill jag:

att 

att 

att 

att 

38 

socialdemokratin vill införa ett kompkonto, ett system för mer fritid och flexibilitet 

för alla. 

socialdemokratin ersätter avdraget för hushållsnäratjänster med ett förslag om 

ett privatkonto, där människor får ett visst antal lediga timmar till sitt förfogande. 

Umeå representantskap bifaller motionen i sin helhet och verkar i dessa anda. 

motionen skickas vidare till partidistriktets årskonferens. 

Ulf Liljegren 

Ålidhem-Sofiehems s-förening 


Motionären lyfter upp en fråga som berör alla oss. Motionen handlar om att få ihop 

livspusslet och att trötta kroppar efter en dag arbete ska ha rätt till kompkonto för ledighet. 

Förväntningarna på oss arbetstagare kan ibland vara för stora. Motionären menar att rut går 

ut och kompkonto ska gå in på arbetsplatsen. 

De fackliga organisationerna strider dagligen för medlemmarnas arbetsmiljö så att vi alla kan 

klara ett ”helt” arbetsliv. Det förväntas att vi ska springa fortare och fortare på arbetsplatsen 

och samtidigt ska ha ett bra samliv med nära och kära. Historiskt har vi socialdemokrater 

jobbat via de fackliga organisationernas kollektivavtal gällande bl.a. semester, löner och 

kompetensutveckling. Vi socialdemokrater lovade i valet 2011 att till skapa utbildningskonto 

så att den enskilde skulle kunna bidra till att utveckla arbetsplatserna och bli mer attraktiv på 

arbetsmarknaden. Kunskap är en konkurrensfaktor för våran samhällsutveckling och vi tror 

att detta skapar arbetstillfälle i Sverige 

Att tillskapa ledighetskonto är däremot arbetsmarknadens parter, fackföreningsrörelsen och 

arbetsgivarorganisationerna roll att jobba med. Vi håller med om att rut går långt ner på 

prioriteringslistan och skola vård och omsorg går före i våra politiska prioriteringar. 

För att hålla isär begreppen” vad och hur frågor” så är det här en kollektivavtalsfråga och ska 

tas med de fackliga organisationerna. Komptid och andra anställnings överenskommelser 

regleras genom kollektivavtal och ska förhandlas mellan arbetsmarknadens parter. 

Lagstiftning och andra regelverk regleras genom regering och riksdag. 

Vi uppmanar motionären till att aktivt jobba med frågan tillsammans med den fackliga 

organisationen där frågan har möjlighet att utvecklas. 



att 

motionen skickas som enskild 



att 

att 


skicka vidare motionen till distriktskongressen 2012 och till partikongressen 

2013 


39 


Föredragande: Katarina Köhler 

Motionärer pekar på ett problem som vi alla berörs av. Det är inte enkelt att få dygnets 

timmar att räcka till och som motionären också påpekar, att få pengarna att räcka till alla 

måsten. 

Distriktsstyrelsen menar dock att detta är en fråga för de fackliga organisationerna att driva. 

Vi har i Sverige den ordningen att de fackliga organisationerna tillsammans med 

arbetsgivarna i förhandlingar gemensamt tar ansvar för frågor som rör villkoren för 

arbetstagarna på arbetsplatserna, både vad gäller löner, ersättningar, arbetsmiljö osv. 

Att vi Västerbotten skulle besluta oss för att frångå denna ordning vore inte förnuftigt. 

Distriktsstyrelsen föreslår därför distriktskongressen 

att 


5. Insemination på lika villkor 

Motionär: Tove From, Linda Westerlind, Emma Mattsson, Umeå arbetarekommun 

Idag i Västerbottens Läns Landsting när heterosexuella par söker vård för barnlöshet får de 

först genomgå en undersökning av fertiliteten hos båda parterna. Om sjukdom fastställs så 

får de tre lanstingsfinansierade inseminationer. Om sjukdom inte kan säkerställas så skickas 

paret hem i två till tre år (beroende på ålder och andra omständigheter) för fortsatta egna 

befruktningsförsök. Om paret efter denna prövotid fortfarande inte lyckats bli gravida så blir 

de automatiskt sjukdomsförklarade och får därför tre landstingsfinansierade inseminationer. 

Om ett kvinnligt samkönat par söker sig till landstinget för barnlöshet så betraktas deras 

barnlöshet inte som en sjukdom utan som en ”naturlig” följd av deras sexuella läggning och 

de får därför betala 12000 kr per inseminationsförsök. 

Detta system är tämligen unikt. I de flesta andra landsting betalar såväl samkönade som 

heterosexuella par endast patientavgift. Ingen skillnad görs mellan par som söker hjälp för 

barnlöshet baserad på deras sexuella läggning. 

Oavsett olikhet eller inte så resulterar detta i diskriminering. Även om orsakerna är olika så 

handlar det fortfarande om barnlöshet och det är det som är relevant. Att begränsa sig till att 

bara kunna erbjuda landstingsfinansierad insemination vid sjukdomstillstånd är en märklig 

avgränsning. Vi borde utgå ifrån vår socialdemokratiska ideologi och mänskliga rättigheter 

och inte fastna vid ett sjukdomsbegrepp. 

Vi vill därför 

att 

att 

kvinnliga samkönade par ska få inseminera på rättvisa villkor, det vill säga 

endast till patientavgift 

Arbetarekommunen antar motionen som sin egen och sänder den vidare till 

Västerbottens Socialdemokratiska partidistriktsårskonferens 

Tove From 

Linda Westerlind 

Emma Mattsson 

SSU Umeå 

Antagen av SSU Umeås ordinarie medlemsmöte den 15 oktober 2011


40 

Motionärerna beskriver en tillämpning av nuvarande regelverk inom Västerbottens läns 

landsting där kvinnliga samkönade par hamnar i en situation där de aldrig kan få del av 

samma regler som heterosexuella infertila par. Kvinnliga samkönade par missgynnas på 

grund av sin sexuella läggning och får betala en högre avgift än infertila heterosexuella par 

som på grund ”sjukdom” är ofrivilligt barnlösa. Av naturliga skäl kan inte kvinnliga 

samkönade par försöka hemma i två eller tre år och bör därför behandlas lika som 

heterosexuella par. Detta bör inte ses som en naturlig följd av sin sexuella läggning. I 

enlighet med en sådan argumentation borde också heterosexuella par där orsaken till 

barnlösheten inte medicinskt kan fastställas betala egenavgift. En sådan utveckling är 

naturligtvis inte önskvärd. 

Rätten till barn är en aktuell politisk fråga, särskilt när genomsnittsålder för förstföderskor 

ökar och detta kan leda till att fler har behov av assisterad befruktning, vilket också kan leda 

till ökade kostnader för landstingen. Därför har landstingspolitiker ett intresse av att reglera 

rätten till assisterad befruktning trots att lagen säger att det ska ges till kvinnliga samkönade 

par såväl som kvinnor i heterosexuella par. Frågan har också att göra med vilka sorters 

familjer samhället vill premiera. Kvinnor som lever i samkönade relationer kan ju i praktiken 

lida av svårigheter att bli gravida, men så som infertilitetsbegreppet definierat blir det i 

praktiken omöjligt att diagnosticeras och på så sätt visa att man är berättigad till reducerad 

avgift. På så sätt gynnas vissa familjebildningar. Kärnfamiljen har ett starkt fäste av tradition i 

Sverige, men inom Socialdemokratin välkomnar vi alla typer av familjer. 

För kvinnor i en samkönad relation som måste betala 12000 kronor för varje 

insemineringsförsök kan endast par med den ekonomiska tryggheten ha råd att med 

samhällets hjälp skaffa barn. Kvinnliga samkönade par som inte har dessa ekonomiska 

förutsättningar får förbli barnlösa eller lösa det utan samhällets stöd. Det är enligt svensk 

lagstiftning förbjudet att särbehandla utifrån sexuell läggning, och att detta måste vara den 

utgångspunkten från vilken diskussionen tar avstamp. Motionärerna beskriver på ett tydligt 

sätt detta missförhållande och därför bifaller Umeå arbetarkommun motionen i sin helhet och 

antar den som sin egen. 



att 




att 




Föredragande: Harriet Hedlund 

Motion nr 5 och nr 43 gäller båda Västerbottens Läns Landstings regler för insemination av 

kvinnliga samkönade par. Därav ett gemensamt svar på båda motionerna. 

Detta är en mycket svår fråga och den har diskuterats under lång tid. Det är olika regler och 

kostnader i landet. I Norrlandstingen har vi samarbetat omkring regler för ofrivillig barnlöshet 

sedan 1999. Reglerna har reviderats vid några tillfällen och senast 2006 då lesbiska par fick 

möjlighet till hjälp på svenska sjukhus. Norrlandstingens regionförbund skulle ha tagit ett 

beslut om revidering av nuvarande regler, vårdprogram och avgifter den 29/2. Det beslutet

har flyttats fram på grund av att SKL arbetar med att nationellt harmonisera regler mm när 

det gäller ofrivillig barnlöshet. 

41 

Enligt landstingets nuvarande regelverk utreds en av kvinnorna landstingsfinansierat, vem 

beslutas av paret. Om det inte finns några medicinska skäl får de själva betala för 3 

inseminationsförsök. Om dessa försök inte leder till graviditet får de precis som 

heterosexuella par en landstingsfinansierad IVF behandling. Diskrimineringsfrågan är prövad 

i domstol och landstinget hade inte diskriminerat lesbiska par enligt domen. 

Enligt riksdagens beslut om prioriteringar så återfinns ofrivillig barnlöshet som en lägre 

prioriterad åtgärd inom hälso- och sjukvården. 

Rättvisa och rätten och önskan att få barn gäller inte bara heterosexuella eller lesbiska par. 

Det gäller även ensamstående kvinnor (lagförslag väntas att de ska få möjlighet till 

insemination i Sverige), homosexuella manliga par, par som trots insemination och IVF inte 

blivit gravida och som väljer att adoptera. Adoption är väldigt kostsamt och för homosexuella 

svårt att få möjlighet till. 

Det vore mycket olyckligt att fatta beslut enligt motionärernas krav innan förslaget om 

harmonisering är klart. Det kommer med stor säkerhet att öka landstingets kostnader och 

vara en del av framtida prioriteringsdiskussioner. 

Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen att besluta 

att 

motionen anses besvarad 

6. Bra mat – en rättighet för alla 

Motionär: Jon Kristoffersson, Umeå arbetarekommun 

Privata, vinstdrivande bolag som leder skattemedel ut från landet till förmån för 

riskkapitalister är inte de bästa producenterna av näringsriktig kost åt de som behöver det. 

Pengarna som därmed försvinner kunde ha gått till mer närproducerad och näringsriktig mat. 

Vi tycker att vi borde ändra så att all mat som lagas inom landstinget och kommunen ska 

lagas på plats. 

Det finns flera goda skäl till detta: 

1. Barn som har stressade föräldrar och inte har tid att få riktig mat serverad hemma ska 

åtminstone få möjligheten att få den serverad på sin förskola och skola. 

2. Dålig skolmat bidrar till att elever hoppar över maten vilket i sin tur bidrar till att eleverna 

har svårare att koncentrera sig, och det bidrar till sämre prestationer. 

3. När det gäller äldre så räknar man med att en tredjedel av de som är över 70 är i 

riskzonen för att klassas som undernärd. Anledningarna till att det är så vanligt bland äldre är 

flera. Bland annat beror det på att när man blir äldre försämras aptiten, och kroppen 

producerar fler mättnadsgivande hormoner. Dessutom försämras smaken och luktsinnet. 

Många äldre blir utöver detta torra i munnen på grund av deras läkemedel, och har då 

svårare att tugga och svälja maten. Detta gör att det är ännu viktigare att äldre och sjuka får 

god och näringsrik mat. 

Det finns många fler argument för det hela som man kan ta fram, men egentligen ska det inte 

behövas. Det här handlar, som Juholt skulle ha sagt, om att vi ska investera i varandra och 

skapa en så bra välfärd som möjligt. Det vi vill är att vi jobbar mot ett mål om att alla 

äldreboenden, skolor, förskolor samt sjukhusavdelningar ska laga sin egen mat i egna kök.

42 

Äger vi våra egna produktionsanläggningar för kost har vi dessutom större inflytande över 

upphandlingen av råvarorna. Vi kan tänka ekologiskt, närproducerat, vi kan laga maten från 

grunden, vi kan ta större arbetsmiljöansvar och en uppsjö av andra krav vi genom 

entreprenadiseringarna avhänt oss makten över. 

Men kostnaden då? Kommer inte detta att totalt bryta sönder all offentlig ekonomi? Svaret är 

nej. På kort sikt innebär säkerligen detta en ökad kostnad. Dock ser vi vinsterna på lång sikt. 

Vi ser att ökade upphandlingar av råvaror från näraliggande gårdar är en förtjänst för 

regionen, vi ser att förbättrade resultat i skolan leder till ökade skatteintäkter och minskade 

sociala kostnader på sikt, och vi anser dessutom att de människor som skall bygga vårt land, 

och de som byggt det, förtjänar den bästa tänkbara servicen vi kan erbjuda. 

Detta arbete kommer att ta tid, men vi anser att det är värt det. 

Vi yrkar därför: 

att 

att 

att 

våra kommunala företrädare skall arbeta för att all mat som går till kommunala 

verksamheter skall tillagas i kommunal regi och på plats 

våra landstingsföreträdare skall arbeta för att all mat som går till landstingets 

verksamheter skall tillagas i landstingets regi och på plats 

Umeå arbetarekommun antar motionen som sin egen och skickar motionen 

vidare till Västerbottens socialdemokratiska partidistriktsårskonferens 

Jon Kristoffersson 

Antagen av SSU Umeås medlemsmöte den 15 november 2011. 


Motionären vill att samtliga skolor, äldreboenden, förskolor och sjukvårdsavdelningar ska 

laga mat på plats. Styrelsen delar inte den bilden. Umeå kommun har de senaste åren gjort 

stora investeringar i köksutrustning utifrån gällande krav på livsmedelshantering. Beslut är 

2010 taget om hur en sammanhållen matprocess ska se ut inom verksamheterna i 

grundskolan och förskolan och i samordningen med kommundelsnämnderna. Uppföljningen 

av detta kommer att ske 2012. 

Resultatet av det utredningsarbete som föregått beslutet visar att för att skapa en hållbar 

matprocess behöver kommunen styra tillagningen till färre antal kök än idag samtidigt som 

mottagnings- och serveringsköken blir fler. Det beror dels på strängare krav i 

livsmedelslagstiftningen från 2006 samt arbetsmiljökrav som ställer krav på stora 

investeringar i ny köksutrustning. Kök är dyra lokaler att både bygga och underhålla. 

Men en sammanhållen verksamhet är också att föredra ekonomisk synpunkt då kostnaden 

per portion blir högre om mat ska lagas på varje mindre enhet. Det är inte ekonomiskt 

försvarbart att ha ett tillagningskök på exempelvis en mindre förskola då en större 

produktionsenhet ligger hundra meter därifrån. En annan effekt kommunen ämnar 

åstadkomma är fler heltidstjänster och mer likvärdig kompetensutveckling för kökspersonal. 

En risk- och konsekvensanalys görs av varje kök för att välja den lösning som är bäst för 

kommunen. 

Motionären eftersträvar vidare samordnad upphandling av råvaror. Detta är också en del i 

det beslut som kommunen fattat där inriktningen är mot ekologiska livsmedel. En annan 

viktig miljöaspekt i beslutet är att antalet transporter ska minska. Med färre antal

43 

tillagningskök ökar förvisso antalet transporter av matportioner men minskar samtidigt antalet 

transporter av råvaror. 

Den andra delen av motionen handlar om huruvida kommun och landsting ska kunna 

upphandla matproduktion eller själv tillaga den. Umeå arbetarekommun har tidigare 

diskuterat skolmaten på Midgårdsskolan och då fastslagit att kan inte kvaliteten säkerställas 

så är Socialdemokraterna beredda att återta matproduktionen i egen regi. Det är dock viktigt 

att komma ihåg att idag sköts en stor del av Umeå kommuns matproduktion i egen regi 

utifrån den produktionskapacitet som finns. Maten produceras enligt rådande 

näringsrekommendationer. 

När det gäller landstinget så bedömer styrelsen inte heller förslaget som genomförbart att 

varje sjukvårdsavdelning skulle tillaga maten själv. 

Styrelsen föreslår med bakgrund av ovanstående representantskapet att besluta: 

att avslå att-sats nr 1 

att 

att 

skicka att-sats nr 2 skickas som enskild 

avslå att-sats nr 3 och skicka vidare motionen till distriktskongressen 2012 som 

enskild 



att 

skicka att-sats nr 2 som enskild 




Föredragande: Marita Fransson 

Motionären vill att Landsting och Kommun skall platslaga mat på mindre enheter såsom 

vårdavdelningar och förskolor, vilket innebär att det blir svårare att erbjuda enstaka portioner 

av specialkost, sårbart vid sjukfrånvaro samt svårt att erbjuda heltidstjänster. Små enheter 

har också svårt att klara de rekommendationer som den skärpta livsmedelslagen (2006) 

säger, det är viktigt att man följer lagarna för livsmedelshantering under tillagning transport, 

kylning och servering för att förhindra olika typer av matförgiftning. 

Det är inte alltid bäst att laga mat på plats vilket kan bero på olika faktorer, som personalens 

kompetens, kökets utrustning hur väl man uppfyller hygienkraven samt också 

serveringsmiljön. Att laga mat till många personer kräver att så många som möjligt skall få så 

bra mat som möjligt. 

Motionären vill även att vi skall skapa ett större inflytande över upphandlingarna av råvaror. 

Idag så upphandlar en part med hängavtal till andra intressenter både för att få bra matvaror 

samt ett bra pris Vad gäller upphandling där ett av kraven skulle vara närproducerat är inte 

möjligt pga Lagen om Offentlig upphandling. Med färre antal kök ökar antalet transporter ut i 

kommunen men minskar antalet transporter av råvaror. 

Det är inte ekonomiskt försvarbart att ställa kravet att all mat skall tillagas på plats tex 

vårdavdelningar och förskolor, en sådan åtgärd skulle innebära stora ekonomiska 

investeringar för både kommun och landsting.

Däremot så är det mycket viktigt att den mat som produceras är varm och följer rådande 

näringsrekommendationer samt har en bra serveringsmiljö. 

44 

Distriktstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta 

att 


7. Hur våra skattepengar används ska inte vara företagshemligheter 

Motionär: Alejandro Caviedes, Umeå arbetarekommun 

Ökningen av antalet privata utförare av välfärdstjänster har medfört att allt större delar av vår 

gemensamt finansierade sektor undgår allmän granskning. Den vård som Carema, Attendo 

mfl bedriver genom skattemedel omfattas inte av offentlighetsprincipen, vilket innebär att 

allmänheten har nästintill inga möjligheter att granska vart våra skattepengar går och hur den 

vården bedrivs. 

Detta är ett stort demokratiskt problem. Därför fattade vi beslut på senaste partikongressen 

(2009) att vi skulle verka för att all skattefinansierad verksamhet ska omfattas av 

offentlighetsprincipen. Så länge vi inte vinner regeringsmakten, kommer vi inte att kunna 

stifta en sådan lag. Men i de enskilda kommuner och landsting där vi styr, kan vi bidra till att 

ta steg i den riktningen. Umeå Arbetarekommun har t ex ett repskapsbeslut om krav på att 

ett företag ska låta sig omfattas av allmän insyn som villkor för upphandling. Detta var ett av 

arbetarekommunens vallöften inför kommunvalet 2010: 

I den offentliga upphandlingen ska krav ställas på villkor i enlighet med svenska 

kollektivavtal. Tack vare den svenska offentlighetsprincipen har missförhållanden inom den 

offentliga välfärden upptäckts och debatterats. Vi vill nu ställa motsvarande krav på de 

privata aktörer som verkar inom den skattefinansierade välfärden. Skattefinansierad vård, 

skola och omsorg är ingen marknad och de företag som verkar där måste leva upp till 

medborgarnas högt ställda krav på insyn i både verksamhet och ekonomi. Hur våra gamla 

vårdas eller hur skattepengar används ska inte vara företagshemligheter. De anställda ska 

ha meddelarskydd.(Umeå Arbetarekommuns Kommunpolitiska handlingsprogram 2010- 

2014, s. 7-8) 

När även vårt parti har majoriteten i landstinget vore det rimligt att ställa samma krav i 

samband med upphandlingar inom landstinget. Det finns exempel på kommuner och 

landsting som faktiskt fått in krav på allmän insyn i samband med upphandlingar, så varför 

skulle inte vi kunna göra det? 

Därför yrkar jag på: 

att 

att 

ledamöterna i den socialdemokratiska landstingsgruppen verkar för att krav på 

allmän insyn ska ställas i samband med upphandlingar i landstinget. 

Umeå arbetarekommun antar denna motion som sin egen och skickar den 

vidare till partidistriktets årskonferens. 

Alejandro Caviedes, Umeå. 


Landstinget i Västerbotten går endast ut med upphandling på områden där bedömning gjorts 

att de inte kan bedriva verksamheten själva. Det är viktigt att göra en ordentlig värdering av 

vad som ska upphandlas.

45 

2008 tog landstinget fram ett PM om förutsättningarna för att ställa krav på meddelarfrihet vid 

upphandlingar. Landstinget arbetar även aktivt med att upphandlingar ska innehålla villkor 

där leverantören omfattas av allmän insyn. 

Landstinget ställer följande villkor vid upphandlingar: 

För leverantören och dennes anställda och uppdragstagare ska, i fråga om verksamhet som 

omfattas av detta avtal, gälla vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen och 

yttrandefrihetsgrundlagen om 

rätt att lämna uppgifter i vilket ämne som helst för offentliggörande 

förbud mot att ingripa mot missbruk av tryckfriheten eller yttrandefriheten eller medverkan till 

sådant missbruk 

förbud mot att efterforska upphovsman eller meddelare 

Leverantören ska inför avtalsstart, vid nyanställningar och då uppdragstagare anlitas lämna 

information om innehållet i denna bestämmelse. Leverantören ska på begäran från 

landstinget lämna skriftlig redogörelse för vilka åtgärder leverantören vidtagit för att uppfylla 

förpliktelserna i denna bestämmelse. Landstinget äger rätt att häva avtalet om leverantören 

bryter mot bestämmelserna. 

I avtalen för Hälsoval Västerbotten finns följande villkor: 

Leverantören är skyldig att utan oskäligt dröjsmål och utan kostnad efter det att landstinget 

framställt begäran härom till landstinget lämna sådan information om entreprenader som 

avses i 3 kap 19 a § kommunallagen (1991:900). Sådan begäran ska i normalfallet vara 

skriftlig. Informationen ska göra det möjligt för allmänheten att få insyn i hur angelägenheten 

utförs. 

Informationen ska lämnas i skriftlig form. Det åligger landstinget att i sin begäran precisera 

vilken information som efterfrågas. Leverantören är inte skyldig att lämna information om 

utlämnandet inte kan ske utan väsentlig praktisk olägenhet för leverantören, om utlämnandet 

strider mot lag eller annan författning eller om uppgifterna kommer att omfattas av sekretess 

hos landstinget. 

Leverantören är inte skyldig att lämna information rörande löner eller andra kostnader hos 

leverantören. Information som lämnats till landstinget enligt första stycket ska ej anses utgöra 

företagshemligheter enligt lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter. Denna 

bestämmelse har ingen verkan på räckvidden av övriga bestämmelser i detta avtal. 

Mot ovanstående beskrivning anser Umeå AK att socialdemokratiska landstingsgruppen 

verkar för att krav på allmän insyn ska ställas i samband med upphandlingar i landstinget. 

Umeå AK delar motionärens uppfattning om att privata utförare av välfärdstjänster borde 

omfattas av offentlighetsprincipen. En sådan förändring måste ske på nationell nivå. 



att 


att skicka motionen vidare till distriktskongressen 2012 


att 

anta motionen som sin egen

46 




Föredragande: Peter Olofsson 

Distriktsstyrelsen delar Umeå arbetarekommuns resonemang och uppfattning om att 

landstingsgruppen verkar för att krav på allmän insyn ska ställas i samband med 

upphandlingar i landstinget. 

Distriktsstyrelsen föreslår distriktsårskonferensen besluta 

att 


8. Avveckla inte sjukvården i Västerbotten! 

Motionär: Oskar Vesterberg, Umeå arbetarekommun 

Landstingets i Västerbottens senaste besparingskrav har väckt enorma reaktioner ifrån alla 

håll och kanter. Detta bevisar klart och tydligt att den yttersta gränsen för vad som kan 

sparas in på har blivit passerad. Både vid kust och inland har stora besparingar lagts på 

livsviktiga verksamheter som kan äventyra människors chans till överlevnad om de dras in. 

Allt ifrån de indragna akutplatserna i Sorsele i inlandet, ambulanserna i Malå och Dorotea 

samt de stora platsneddragningarna vid kusten i Skellefteå och Umeå. Att det dessutom är 

Socialdemokrater som är med och genomför detta är något som säkerligen får partiets 

grundare August Palm att vrida sig både ett och två varv i graven. 

Undertecknad är väl medveten om att detta till största del är regeringens fel då statsbidragen 

sänkts och att ett nytt skatteutjämningssystem är på väg att införas som gör att intäkterna 

krymper ännu mer. Men det är tyvärr bara att gilla läget och försöka göra det bästa av 

situationen, något som dock inte länets landstingspolitiker kan ansetts ha gjort fullt ut. En väl 

fungerande och omfattande sjukvård är oerhört viktigt att kunna ha för ett levande och 

välmående län med trygga och friska invånare. Liv är ovärderligt och desto mer sjukvården 

avvecklas desto mer liv kommer att gå åt vilket är fullkomligt oacceptabelt och långt ifrån 

värdigt Västerbottens invånare. 

För att kunna göra detta måste landstingsskatten höjas. Dock måste landstingspolitikerna 

utåt vara oerhört tydliga med varför skatten höjs och förklara att det görs eftersom ifrån 

statligt håll hålls på pengarna istället för att satsa dem på viktiga saker. 

Därför yrkar jag att: 

att 

att 

att 

att 

att 

Landstinget i Västerbotten drar tillbaka de senaste besparingarna. 

Alternativt att budgeten underbudgeteras och fakturan skickas till Anders Borg 

på finansdepartementet. 

Landstingsskatten höjs för att klara av minskade intäkter ifrån statsbidrag och 

den nya skatteutjämningen. 

Länets socialdemokratiska landstingspolitiker verkar i motionens anda. 

Umeå arbetarekommun antar motionen som sin egen. 

att Motionen skickas till Socialdemokraterna i Västerbottens distriktskongress 

2012. 

SSU Umeå, Oskar Vesterberg

47 

SSU Umeå har antagit motionen som sin egen på ett medlemsmöte den 15 november 

2011. 


Västerbottens Läns Landsting har en finansiell utmaning att minska den totala kostnaden 

med 150 miljoner kronor för verksamheten 2012. 

Den borgerliga regeringen har bidragit till detta underskott genom att frysa statsbidragen och 

istället prioritera sänkt skatt för högavlönade och sänkt restaurangmoms. Om dessutom 

skatteutjämningssystemet förändras enligt det förslag som ligger så ska landstinget hantera 

ytterligare minskade intäkter med ca 320 miljoner från 2013. Det skulle vara önskvärt att 

skicka räkningen till Anders Borg men tyvärr är det inte genomförbart. Som ledande parti 

tillsammans med miljöpartiet i landstinget, måste vi ta ansvar för en ekonomi i balans. Tar vi 

inte detta ansvar är det medborgarna som drabbas. 

Landstinget har beslutat att inte använda sig av generella besparingar utan istället arbeta 

med strukturförändringar och riktade insatser inom en rad områden. Förslaget till omställning 

i landstinget har ett helhetsperspektiv som innebär att resurserna ska fördelas över hela 

länet på ett så effektivt sätt som möjligt. Det finns inga enkla åtgärder för att klara så stora 

effektiviseringar och helt förståeligt har landstingets beslut väckt starka känslor och 

reaktioner hos befolkningen. 

Ett annat alternativ till åtgärd är skattehöjning, men det bör i första hand genomföras på 

statsnivå. Det är enda sättet att få en progressiv skatt där man betalar skatt efter bärkraft. 

Höjd landstingsskatt drabbar alla i länet lika och bidrar till en platt-skatt. En sådan höjning blir 

mest kännbar för dem som har låg inkomst. Det minskar också utrymmet för kommuner som 

har det tungt ekonomiskt. Ett stopp för skattesänkningar och frysta statsbidrag och istället 

prioritera mera resurser till vård och omsorg är det vi alla måste jobba för. 



att 




att 





Föredragande: Peter Olofsson 

Distriktsstyrelsen delar Umeå arbetarekommuns resonemang och uppfattning om att det är 

nödvändigt att landstinget arbetar med strukturförändringar och riktade insatser för att få en 

budget i balans. 

Med anledning av ovanstående föreslår distriktsstyrelsen distriktsårskonferensen besluta 

att 

avslå motionen

9. Förbud mot vinstutdelning i friskolor som drivs i vinstsyfte 

Motionär: Ulf Viklund, Umeå arbetarekommun 

48 

Fristående skolor, eller som de oftast kallas friskolor, har andra huvudmän eller ägare än stat 

eller kommun och kan delas in i två huvudgrupper: 

Friskolor som har en pedagogisk idé som grund (exempelvis Waldorf- och Montessoriskolor). 

Dessa friskolor går aldrig eller sällan med överskott och om sådant uppstår, går vinsten in i 

den fortsatta verksamheten. Där finns inte heller några privata intressenter som ägare. 

Friskolor som har ett mer eller mindre klart uttalat vinstsyfte. I dessa kommersiella friskolor 

försvinner ibland vinsten utomlands till stora företag med oklara ägarförhållanden. Eller så 

ägs sådana friskolor av riskkapitalföretag vars ägande enbart beror på förhoppningar om 

framtida hög avkastning eller antaganden om stigande aktiekurser som ger vinst vid framtida 

försäljning. 

Det finns många nackdelar med de kommersiella friskolorna: 

Offentlighetsprincipen åsidosätts och allmänhetens insyn förhindras då i de flesta fall 

yttrande- och meddelarfriheten försvinner. Byråkratin växer eftersom de kommunala skolorna 

finns kvar parallellt med friskolorna och tillsynen av och bidragsgivningen till friskolorna 

kräver extra resurser. Kommunerna får ökade kostnader för skolväsendet. Privatisering 

innebär oftast nedskärningar för att få maximal vinst. 

Dessa friskolor har enligt Skolverkets och Skolinspektionens undersökningar lägre andel 

behöriga lärare, lägre lärartäthet, lägre antal undervisningstimmar och sämre utrustning 

jämfört med offentliga skolor men ändå har många kommersiella friskolor betygsnivåer som 

ligger klart högre än vad genomförda nationella prov visar att eleverna bör ha 

En stor andel av friskolorna har inget skolbibliotek vilket enligt lagen ska finnas 

Kommersiella friskolor är i de flesta fall till nackdel för glesbygden och försvårar en jämlik 

utbildning över hela landet 

Segregation och klassklyftor växer fram i dessa friskolors spår. 

Jag föreslår därför 

att 

distriktskongressen ger våra riksdagsledamöter i uppdrag att arbeta för att 

kommersiella friskolor inte ska få dela ut sina vinster till ägarna utan allt 

överskott skall investeras i den fortsatta verksamheten. 

Ulf Viklund, Holmsunds S-förening 

Holmsunds s-förening ställer sig bakom motionen 

/Annette Andersson, ordförande 

SSU Umeå ställer sig bakom motion angående förbud mot vinstutdelning i friskolor som drivs 

i vinstsyfte. 

/ Paulina Granberg, ordförande 


Motionären tar upp en viktig fråga som berör oss alla. Antingen går man i skolan eller så 

betalar man skatt till bl a avkastning för fri/ privat skolor. Nä säger många på det sistnämnda, 

men så ser det ut på dagens skolmarknad. Idag är det godkänt att hämta ut vinster på våra 

skattemedel som ska gå till skolan. Istället för att anställa en specialpedagog kanske 

skolorna tvingas till avkastningskrav för ägarna. Med andra ord mjölkas våra skattepengar ut 

till exempelvis skatteparadis som istället borde läggas i klassrummet.

49 

Skolan kan gå med vinst, men då ska vinsten återinvesteras i våra barn. Den kommunala 

skolan kan göra satsningar vissa år genom att skolan skapat ett överskott från tidigare år. 

Därigenom investeras pengarna i våra barn genom fler specialpedagoger, upprustning av 

lokaler, nya läromedel osv. 

Behoven inom skolan är oändliga och därför är det viktigt som motionären förslår att friskolor 

inte ska få dela ut vinster till ägarna utan att allt överskott ska återinvesteras i våra barn. 

Vi socialdemokrater vet vem som kommer i kläm i detta bollande med pengar, våra barn! 



att 



Umeå arbetarekommuns representantskap beslutande vid sammanträde 2012-01-09 

att 





Föredragande: Isak Frohm 

Motionären tar upp en viktig fråga som på senare tid varit väl debatterad och en rad av 

exempel finns där skattefinansierad verksamhet har misshushållats så att övervinster kunnat 

utgå. Vid kongressen 2009 var friskolor och vinster från dessa en av de mest debatterade 

frågorna, kanske just därför blev kongressbesluten långt ifrån tydliga och kan tolkas på en 

mängd sätt. 

Vår nuvarande hållning är följande: 

”En kunskapsbaserad ekonomi börjar i skolan där alla barn har rätt att lyckas. Vår hållning är 

därför att skattemedel avsedda för skolan också ska gå till skolan. Eventuella överskott bör 

återinvesteras i verksamheten. Överskott plockas ut ur fristående skolor på en rad andra sätt 

än genom ren vinstutdelning. Det kan handla om exempelvis höjda styrelsearvoden, högt 

prissatta köp av tjänster från dotterbolag, höga internräntor och realisationsvinster vid 

ägarbyten. Det är därför i praktiken mycket svårt att direkt reglera möjligheten att ta ut vinst. 

Utredningen måste ha ett vidare syfte än så. Det bör prövas hur lagstiftaren generellt kan 

skärpa kvalitetskrav för att säkerställa att offentliga bidrag stannar i skolverksamheten. Ett 

alternativ är att Skolinspektionen ges utökade befogenheter att granska skolors ekonomi och 

rätt att kräva tillbaka offentliga bidrag som används på felaktigt sätt”. 

Dagens förhållningssätt i vårt eget parti är inte mycket tydligare än det beslut som togs 2009. 

Med det parlamentariska läget som det är i dag så finns ingen majoritet för ett förändrat 

synsätt, och skärpt lagstiftning. Därför måste vinster i välfärden vara en central del i de 

förhandlingar som vi hoppas genomföra med våra samarbetspartier vid en valseger 2014. 

Det beslut som togs i frågan på kongressen 2009 var en kompromiss och blev otydliga och 

omöjliga att följa, vilket bidragit till att ge partiet en otydlig prägel.

50 

Motionären vill att länets riksdagsledamöter arbetar för att kommersiella friskolor inte ska få 

dela ut sina vinster till ägarna utan allt överskott skall investeras i den fortsatta 

verksamheten. 

Det blir svårt eller nära nog omöjligt att få till en förändring om inte partiets politik ändras. 

Därför föreslår distriktsstyrelsen att motionen anses besvarad men att motionen bör sändas 

till partikongressen 2013 för att partiet ska lägga fast en tydlig politik för privat verksamhet i 

välfärdssektorn som partiet rakryggat kan gå till val på 2014. 

Med anledning av ovanstående föreslår distriktsstyrelsen att distriktskongressen beslutar 

att 


10. Kongress vartannat år 

Motionär: Studiecirkeln om partiets egna organisation, Ersboda s-förening 

Christer Lindvall, Umeå arbetarekommun 

När det socialdemokratiska partiet kallar till kongress är det av tradition en stor och 

viktig politisk händelse, här formas framtiden. Det är på kongressen de stora idéerna formas 

och de stora politiska reformerna är sprungna ur våra kongresser. 

Men i takt med att de politiska förutsättningarna ändrats blir också villkoren för hur politiken 

formas annorlunda. I de nuvarande partistadgarna slås i 4§, 2 momentet fast att ordinarie 

kongress hålls året före det år ordinarie val till riksdagen äger rum. Där regleras också att 

extra partikongress hålls då partistyrelsen beslutar så eller när en allmän omröstning bland 

partimedlemmarna beslutar att den ska äga rum. 

Före 1994 hade vi treåriga kongressperioder och att de numera är fyraåriga eftersom 

riksdagsvalen genomförs vart fjärde år. I praktiken har inte det fungerat. Vi har tvingats 

överbrygga de långa mandatperioderna genom olika åtgärder. Den främsta åtgärden är att 

Kalla till extra partikongress som genomförts 1996, 2000, 2004, 2007 och 2011. 

Med ordinarie kongress vartannat år blir det också möjligt att dela upp arbetsuppgifterna 

mellan kongresserna under en mandatperiod. 

Vår uppfattning är att det är bättre med korta kongressperioder för att uppnå de effekter 

tidigare kongresser eftersträvat med sina beslut. Vårt förslag innebär att ordinarie kongress 

även hålls året efter riksdagsval och att vi inte har behov av vare sig extra kongresser eller 

rådgivande förtroenderåd. Behöver man mellan perioden fatta avgörande/större beslut, 

föreslås träffar mellan partistyrelsen och ordföranden i partidistrikten. 

Vi yrkar att partikongressen beslutar; 

att 

att 

att 

distriktsstyrelsen ställer sig bakom motionen 

partikongressen beslutar att ändra 4§, 2 momentet i partistadgarna 

till följande lydelse; ” Ordinarie partikongress hålls året före och året 

efter det år ordinarie val till riksdagen hålls” 

det rådgivande förtroenderådet avskaffas 

Studiecirkeln om partiets egna organisation Ersboda s-förening 

Motionen antagen vid medlemsmöte 2011-11-10 med Ersboda socialdemokratiska förening 

/Christer Lindvall, ordförande


51 

Arbetarekommunens styrelse delar motionärernas analys av att mandatperioderna mellan 

våra ordinarie kongresser är väl långa, då man så ofta måste tillkalla extrakongresser. 

Med inplanerade tätare kongresser kanske det också är möjligt att mer djupgående diskutera 

våra framtidsvisioner och våra stora politiska reformer. Skulle ordinarie partikongresser 

genomföras året före och året efter det ordinarie valet till riksdag hålls, delar 

arbetarekommunens styrelse motionärens åsikt om att förtroenderådet inte längre fyller ett 

syfte. 



att 

att 



2013 

Umeå arbetarekommuns representanskap beslutade vid sammanträde 2012-01-09 

att 

att 



2013 



Motionären pekar på det faktum att våra stadgar avseende kongressperiod, har funnits 

sedan tiden då det var 3-åriga mandatperioder för riksdagen. Också det faktum att 

förändringar i samhället och i världen runt omkring oss sker snabbare i dag än tidigare 

bekräftar behovet av kortare kongressperioder. Ekonomiska aspekter är också viktiga i 

sammanhanget och distriktsstyrelsen menar att det blir mindre kostsamt med 

kongressperioder vartannat år då man i så fall slipper förtroenderåd och extra kongresser. 

Det pågår idag en organisationsutredning inom partiet. Deras arbete ska vara klart under 

2012. 

Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen 

att 

att 

avslå motionen men 

skicka motionen till organisationsutredningen 

11. Medlemskapets värde 

Motionär: Studiecirkeln om partiets egna organisation, Ersboda s-förening 

Christer Lindvall, Umeå arbetarekommun 

Ett av skälen till att bli medlem i vårt parti, handlar om önskan om att vilja påverka och 

utveckla politiken. Givetvis finns det andra skäl till medlemskap, social samvaro, personlig 

utveckling och känslan av grupptillhörighet. 

En viktig del av värdet i medlemskapet är att tillvarata lusten och rätten att påverka politikens 

innehåll. Därför kan vi ej förlita oss till begreppet supporter.

Vi yrkar att partikongressen beslutar 

52 

att 

att 

att 

ta bort begreppet supporter 

arbetarekommunen ställer sig bakom motionen 

distriktsstyrelsen ställer sig bakom motionen och sänder den till 

partikongressen 

Studiecirkeln om partiets organisation Ersboda s-förening 

Motionen antagen vid medlemsmöte 2011-11-10 med Ersboda socialdemokratiska förening 

/ Christer Lindvall, ordförande 


Motionären önskar att SAP skall upphöra med att nedvärdera medlemskapets betydelse 

genom att använda begrepp som "supporter" i sin marknadsföring. 

Umeå arbetarekommun delar fullständigt denna uppfattning. Vi måste som parti förstå att vi 

inte är någonting utan våra medlemmar, och medlemmarnas uppfattning måste inte bara 

påverka partiets riktning utan faktiskt utgöra partiets riktning. Detta är styrkan i folkrörelsen. 

Vi skall aldrig uppmana folk att sitta på läktaren och vifta med färgglada halsdukar. Alla 

medlemmar behövs på planen. Vi är en progressiv rörelse för ett humant Sverige utan 

klassklyftor, inget fotbollslag. 



att 

att 



2013 


att 

att 



2013 




Distriktsstyrelsen delar motionärens uppfattning om att begreppet ”supporter” inte känns som 

en relevant term gällande medlemskap i vårt parti. Som motionären beskriver så är det 

medlemmarna som är navet i partiet och allt utgår ifrån deras uppfattningar om människans 

villkor i samhället, det som skapat en socialdemokratisk politik. 


att 

bifalla motionen.

53 

12. Ny lag om terapifrid behövs 

Motionär: Daniel Kronlid, Umeå arbetarekommun 

Socialdemokratin och terapi har en sak gemensamt: bägge handlar om att ge människor 

som behöver det en andra chans i livet. 

Rätten att få gå i terapi när man behöver det kan tyckas självklar. Det gäller dock inte alla. 

För en del människor innebär terapin att de utsätts för påtryckningar att inte berätta om delar 

av sin bakgrund för terapeuter och psykologer, men också att deras rätt att gå i terapi 

ifrågasätts till exempel av släktingar och anhöriga som känner sin makt över patienten hotad 

i och med terapin. Möjligheten att gå till terapeuten eller psykologen kan även förstöras 

genom till exempel ofredande, olaga hot och hemfridsbrott. 

Offret kan till exempel vara en vuxen person i en familj med alkoholmissbruk som vill ändra 

sitt destruktiva liv genom att gå i terapi men som utsätts för ofredanden och hemfridsbrott på 

grund av att patienten vågar prata om sitt liv i terapirummet. Det kan till exempel handla en 

tonåring som utsätts för olaga hot och fridskränkningar när denne vill berätta för sin terapeut 

om livet i en släkt som präglas av hedersförtryck. 

En lag om besöksförbud och lag om grov fridskränkning finns redan. Det tillägg som behövs 

är en kompletterande paragraf till lagen om grov fridskränkning som definierar 

terapisituationen som fredad i lag. Jag föreslår alltså att kränkning av någons rätt att gå i 

terapi med automatik ska betraktas som en grov fridskränkning. 

Lagparagrafen ska hjälpa psykologer, terapeuter och patienter genom att garantera trygga 

förutsättningar för både det terapeutiska samtalet och den emotionella helandeprocess 

patienterna går igenom i det terapeutiska sammanhanget. Terapeuter och psykologer ska 

också vara skyldiga att informera sina patienter om att terapifrid råder i Sverige och att det är 

åklagarmyndigheten som utfärdar besöksförbud efter föregående polisanmälan om till 

exempel ofredande och fridskränkning. 

Därför föreslår jag: 

att 

att 

att 

begreppet “terapifrid” införs som ett tillägg till lagen om grov fridskränkning. 

rätten att få gå i terapi ska vara garanterad i lag. 

individer som bryter mot patienters rätt till terapifrid ska kunna ges besöks- och 

kontaktförbud under den tid terapin pågår. 

Daniel Kronlid 

Ersboda s-förening 

Motionen antagen vid medlemsmöte 2011-11-10 Ersboda socialdemokratiska förening. 

/ Christer Lindvall, ordförande 


Motionären beskriver situationer när en redan utsatt person utsätts för påtryckningar att inte 

få ta del av erforderlig vård och behandling. 

Kan detta underlättas av en tilläggsparagraf till lagen om grov fridskränkning är vi positiva till 

detta. Vi utgår då ifrån att "lagstiftad rätt till att gå i terapi" innebär att det redan finns diagnos 

och remiss från läkare. Behovet måste fastställas av den medicinska professionen.



54 

att 

att 



2013 


att 

att 



2013 


Föredragande: Janeth Lundberg 

Distriktsstyrelsen instämmer i Umeå arbetarekommuns svar och föreslår distriktskongressen 

att 


13. En socialt utformad bostadspolitik – Tryggt och anpassat 

boende för äldre 

Motionär: Gamla Gardets s-förening, gm Börje Lundström, Umeå arbetarekommun 

Bostadspolitiken i dag 

Den bostadspolitik som nu förs innebär att samhället accepterat att bostaden blivit en 

marknadsvara bland alla andra. Tillgång, efterfrågan, köpkraft och spekulation styr 

bostadsmarknaden. Hyresrätterna missgynnas kraftigt och hyrorna skjuter i höjden på grund 

av ständigt ökade produktionskostnader och vinstuttag av byggföretagen. Den omvandling, 

av hyresrätter till bostadsrätter, som i dag sker på många håll, innebär att människor med 

låga inkomster och utan eget kapital inte kan vara med i konkurrensen om en bra bostad. 

I socialdemokraternas partiprogram, antaget 2001, finns följande skrivning: ” 

Bostadspolitiken är en oundgänglig del av den generella välfärden, och utgör det fjärde benet 

i välfärdspolitiken utöver vård, skola och omsorg. En bostad är en social rättighet, och det är 

därför ett samhälleligt ansvar att trygga bostadsförsörjningen. Starka allmännyttiga och 

kooperativa företag är nödvändiga för att motverka segregation och för att hålla nere 

boendekostnaderna.” 

I socialdemokraternas skuggbudget för 2012 finns likartade formuleringar: ” Vi 

socialdemokrater ser bostadspolitiken som ett inslag i den generella välfärdspolitiken och 

som en del i samhällsbyggandet för en långsiktigt hållbar utveckling. Samhället måste därför 

ta ett ansvar för att trygga bostadsförsörjningen. Vi vill ha ett samhälle med blandande 

bostadsområden och stor rörlighet på bostadsmarknaden där alla människor, inte bara de 

med goda ekonomiska förutsättningar, ges möjlighet att leva i bra bostäder till rimliga 

kostnader i en stimulerande och trygg miljö.”(Citat ur skuggbudgeten 2012) 

Här saknas formuleringen att bostaden är en social rättighet. Vår uppfattning är att 

socialdemokraterna också i framtiden och inför valet 2014 ska behålla den klara och tydliga 

målsättning för bostadspolitiken som finns formulerad i det citerade avsnittet i 2001 års 

partiprogram.

Bakgrund till motionens förslag 

55 

Gamla Gardets socialdemokratiska förening har genomfört ett treårigt idé- och 

utvecklingsprojekt med rubriken, ”Ett tryggt boende för äldre - på lika villkor och utan 

spekulation”. Projektet visar tydligt på ett stort behov av ett tryggt och anpassat boende för 

äldre. 

Den målgrupp som vår motion riktar in sig på är äldre personer, ensamstående eller par, 

som kan klara eget boende på egen hand eller med stöd från hemtjänsten. Även yngre 

personer med funktionsnedsättningar av olika slag ingår i målgruppen. 

I skuggbudgeten 2012 sägs: ”Centralt är att det befintliga beståndet av bostäder utnyttjas så 

effektivt som möjligt, t.ex. att flyttkedjor möjliggör att större bostäder frigörs för unga 

barnfamiljer och att äldre kan erbjudas bättre anpassat boende.” 

Vi inser att det befintliga bostadsbeståndet bör utnyttjas effektivare genom s.k. flyttkedjor, 

unga ”byter” bostad med äldre. Men för att göra detta möjligt krävs att bostäder anpassade 

och tillgängliga för äldre tas fram i nyproduktion och/eller genom ombyggnad/reparation. 

I det bostadsbestånd som nu finns i de flesta kommuner saknas nästan helt den typ av 

bostäder som skulle kunna tillgodose behovet av ett tryggt och anpassat boende för äldre. I 

den mån trygghetsboenden byggs i dag är boendekostnaden så hög att äldre med låg 

pension och litet eller inget sparkapital inte har möjlighet att bo i dessa lägenheter. 

Beskrivning av det samhällsproblem som motionen belyser 

* Antalet äldre och särskilt gruppen äldre/äldre ökar kraftigt under kommande år. Andelen 

personer som är 55 år och äldre beräknas enligt SCB att uppgå till 49 % redan 2020. 

* Många äldre känner oro för hur boendet ska fungera när man blir äldre och man av olika 

skäl inte längre kan bo kvar i lägenheten eller huset där man kanske bott i många år. 

* Ensamhet och isolering i den egna lägenheten eller huset är ytterligare ett skäl till att man 

vill flytta till ett boende där man kan få sociala kontakter men ändå ha ett eget boende. 

* De flesta äldre vill bo i en egen lägenhet, men ha tillgång till hjälp och stöd av hemtjänst 

samt service av olika slag i närmiljön. 

Gamla Gardets förslag till trygghetsboende för äldre 

Vad är ett trygghetsboende? 

eget boende men med möjlighet till sociala kontakter 

bostäderna ska vara väl förberedda för hemtjänstinsatser 

bostäderna ska vara anpassade och tillgängliga för personer med funktionsnedsättningar. 

Gemensamma utrymmen ska finnas i varje hus för att möjliggöra trivsel, trygghet och sociala 

kontakter mellan de boende. 

Tillgång till servicetjänster av olika slag ska finnas i närmiljön, t.ex. restaurang/matservering, 

husvärdar, m.m. 

Det ska finnas goda möjligheter att ta sig till och från området med lokaltrafiken. 

En ny alternativ social bostadspolitik krävs. 

För att vår vision om bra bostäder till rimliga kostnader ska bli verklighet för alla krävs en 

alternativ socialdemokratisk bostadspolitik med social profil. Utgångspunkten för en sådan 

politik finns redan formulerad i 2001 års partiprogram där det sägs: ” Bostadspolitiken är en

oundgänglig del av den generella välfärden, och utgör det fjärde benet i välfärdspolitiken 

utöver vård, skola och omsorg. En bostad är en social rättighet, och det är därför ett 

samhälleligt ansvar att trygga bostadsförsörjningen.” 

56 

I det föregående har vi beskrivit behovet av bra och anpassade bostäder för äldre. Vi har 

också i ett antal punkter angett de krav som måste ställas på ett bra och anpassat boende 

för äldre, ett trygghetsboende. Vår övertygelse är att ett äldreboende av det slag som vi 

föreslår i vår motion, på sikt kommer att innebära samhällsekonomiska vinster i form av 

minskade kostnader för särskilt boende och institutionsvård av olika slag. Samtidigt behålls 

självständigheten och integriteten för den boende under avsevärt längre tid av livet. 

I det bostadspolitiska program som 2013 års kongress beslutar om är det viktigt att konkreta 

åtgärder fastställs som ger förutsättningar att i framtiden bygga trygghetsboenden i enlighet 

med Gamla Gardets förslag. 

Gamla Gardets socialdemokratiska förening i Umeå föreslår att kongressen beslutar; 

att ett bostadspolitiskt program med social profil utarbetas inför valet 2014. 

Bostaden ska vara en social rättighet för alla. 

att 

att 

hyresrätten och bostadsrätten jämställs från ekonomiska utgångspunkter vid 

nybyggnation och reparation/ombyggnad, så att bättre rättvisa mellan 

boendeformerna uppnås. 

statliga investeringsstimulanser för byggande av trygghetsboenden för äldre 

införs, enligt samma modell som använts tidigare för att stimulera byggande av 

studentbostäder. 

Investeringsstimulanserna kan bestå av: 

* momsbefrielse eller reducerad moms 

* statliga lånegarantier för ombyggnad och renovering 

* någon annan form av investeringsstöd 

att 

att 

ett särskilt ROT-avdrag med inriktning; Reparation-Ombyggnad-Tillgänglighet 

samt energioptimering, införs. Avdraget ska stimulera till ombyggnad av äldre 

fastigheter till trygghetsboende för äldre. 

det inkomstrelaterade bostadsstödet ska vara inflationsskyddat och utformas så 

att även äldre med låg pension har ekonomiska möjligheter att bo bra. 

Bostadsstödet ska vara ett komplement till statliga stöd för att stimulera 

byggandet av bra, billiga och anpassade bostäder för äldre. 


Gamla Gardets socialdemokratiska förening i Umeå 

Börje Lundström 

Ordförande 

Motionen antogs vid medlemsmöte 2011-11-10 med Ersboda socialdemokratiska förening 

/Christer Lindvall, ordförande 


Bostadspolitiken har genomgått dramatiska förändringar, nu senast vid den ekonomiska 

krisen. Det relativt omfattande subventionssystem som fanns tidigare är nog svårt att införa 

igen med samma utformning, inte minst med hänsyn till ekonomin. Systemet har heller inte 

varit helt rätt avvägt då det byggt upp förmögenheter åt de som redan har det bäst ställt.

57 

Styrelsen yttrar sig på att-satserna i tur och ordning. 

Den första att satsen handlar om att ta fram ett bostadspolitiskt program. Partistyrelsen har 

redan tillsatt en bostadspolitisk arbetsgrupp som har fått i uppdrag att se över det som 

motionären åberopar. Då arbetet sedan tidigare är initierat finns ingen anledning att tillsätta 

ytterligare en arbetsgrupp att ta fram ett program till 2013 års partikongress då ett 

bostadspolitiskt program ska fastställs. 

Den andra att-satsen syftar till att jämställa bostadsrätter med hyresrätter ur ekonomisk 

synpunkt. Det finns bostadssubventioner redan idag, dock är boendeformen egna hem mest 

gynnad med 30 % avdragsrätt på räntekostnaderna. Detta gör att en stor orättvisa råder 

mellan upplåtelseformerna. Socialdemokraterna har vid flera tillfällen tagit beslut om att det 

ska råda neutralitet mellan alla upplåtelseformer och det anser styrelsen fortfarande är den 

rätta vägen. Hur denna neutralitet ska uppnås har vi däremot inte preciserat men uppdraget 

finns redan beskrivet i gällande partiprogram. 

Den tredje att-satsen handlar om subventioner i någon form av byggande av 

trygghetsboenden. Motionären lyfter fram förslag på hur detta skulle kunna gå till, bland 

annat olika momssatser för byggande. En uppfattning styrelsen inte delar då det riskerar att 

skapa ett ännu mer svårbegripligt skattesystem än det nu rådande. Däremot är förslaget om 

investeringsstimulanser rent allmänhet intressant och bör bifalls. Styrelsen tar dock inte 

ställning och vill ej heller låsa sig till specifikt vilka åtgärder som bör användas då det kan 

variera. Det viktiga är att stödet inte permanentas utan används som stimulans i perioder då 

det behövs stimulans för att möta konjunkturförändringar. 

Den fjärde att-satsen handlar om att införa ett särskilt ROT-avdrag för energioptimering och 

ombyggnad. Styrelsen menar att ROT-avdraget ska användas på samma sätt som 

eventuella subventioner i byggandet. Dessa ska inte kunna förutses av marknaden utan 

enbart användas för att stimulera marknaden vid behov. Styrelsen delar motionärernas 

uppfattning att reglerna för ROT bör villkoras med energibesparande åtgärder. De bör också 

gälla flerfamiljshus men däremot ser styrelsen det svårt att villkora för boende för en särskild 

grupp. Förutom äldre är ett annat stort behov, möjligen till och med större, boende för 

ungdomar och studenter på större studieorter. Olika medborgargruppers behov ska dock 

inte ställas mot varandra. I dagsläget är bostadsbyggandet på så pass låg nivå att all ny- och 

ombyggnad bör stimuleras. 

Den femte att-satsen handlar om att inflationsskydda bostadsstödet. Styrelsen anser att 

bostadsstödet bör utformas på ett sådant sätt att det följer kostnadsutvecklingen för boendet, 

inte inflationen där alla andra kostnadsökningar är inräknade. 



att 

att 

att 

att 

att 

att 


skicka att-sats nr 2 skickas som enskild 

anta att-sats nr 3 i den del som handlar om investeringsstimulanser 

anta att-sats nr 4 i den del som handlar om energibesparing och flerfamiljshus 



2013


58 

att 

att 

att 

att 

att 

att 



anta att-sats nr 3 i den del som handlar om investeringsstimulanser, 

resten av att-satsen skickas som enskild 

anta att-sats nr 4 i den del som handlar om energibesparing och flerfamiljshus, 

resten av att-satsen skickas som enskild 



2013 




Distriktsstyrelsen delar motionärens och Umeå arbetarekommuns uppfattning. 




att 

att 

bifalla att-sats nr 3 i den del som handlar om investeringsstimulanser, 

resten av att-satsen avslås 

bifalla att-sats nr 4 i den del som handlar om energibesparing och flerfamiljshus, 

resten av att-satsen avslås 


14. Verka för ett mänskligt arbetsliv! 

Motionär: Jon Kristoffersson, Umeå arbetarekommun 

Det kapitalistiska samhället skapar ett arbetsliv där människor sätts i andra hand och vinsten 

i första. I takt med att industrialiseringens löpandebandsprinciper sprider sig, till 

tjänstesektorer och servicenäringar, sållas arbetskraft ut som inte lever upp till de mycket 

höga kraven på produktivitet och uthållighet. Det märks inte bara i hur människor slits ut, 

fasas ut eller ens tillåts introduceras i lönearbetet, det sätter sig dessutom i våra huvuden. 

Vårt sätt att se på världen och varandra. Som närande och tärande. Arbetare ställs mot 

varandra. Tänkandet har till och med letat sig in i våra demokratiskt styrda och ägda 

offentliga verksamheter. För arbetarrörelsen är utvecklingen ett hot. Vår rörelse är en rörelse 

mot ett samhälle där människors behov sätts främst. Offentliga sektorn är demokratins 

andrum i en kapitalistisk värld. Vi ska inte konkurrera med varandra utan hjälpa varandra. 

När marknadstänkandet och vinstsyftet dominerar skiktas, värderas och förnedras 

människor. Alla som inte antas leva upp till normen av en frisk, välutbildad, socialt 

kompetent, och fullt arbetsför förtrycks i arbetslivet av den norm på människa som

näringslivet mejslar fram i sin jakt efter produktiv och vinstgenererande arbetskraft. 

Exemplen är många. Statistiken tydlig. 

Människor med fysiska och psykiska funktionsnedsättningar nekas ofta tillträde till 

arbetsmarknaden och därmed ett självständigt liv. För människor med 

funktionsnedsättningar blir arbetslivet tungt och uteslutande. 

Vi vill att Socialdemokraterna ska arbeta för att offentlig sektor ska vara ett föredöme i att 

skapa ett arbetsliv för alla människor. 

Därför vill vi: 

59 

att 

att 

att 

att 

att 

vi socialdemokrater ska arbeta för att all offentlig verksamhet är ett föredöme i 

ett inkluderande, solidariskt och mänskligt arbetsliv. 

de socialdemokratiska riksdagsledamöterna ska verka för att få det privata 

näringslivet att fungera lika bra som vårt föredömliga offentliga ska göra. 

Umeå arbetarekommun antar motionen som sin egen, samt sänder den vidare 

till nästkommande distriktsårskongress. 

Västerbottens partidistrikt antar motionen som sin egen, samt skickar den 

vidare till nästkommande partikongress. 

Socialdemokraterna antar motionen som sin egen vid nästkommande 

partikongress. 

Jon Kristoffersson, SSU Umeå 

Antagen av SSU-Umeås medlemsmöte 2011-11-15 


För att komma fram till ett mänskligare arbetsliv, så måste det arbetas för ett jämlikare 

samhälle. Kommunalarbetareförbundet har arbetat med ”mönsterarbetsplatsen” och det bör 

man dra lärdom av. Genom en Socialdemokratisk majoritet i Kommun och Landsting med 

har vi fackliga möjligheten att få till arbetsplatser som är föredömen. I ett mänskligt arbetsliv 

där vi kan arbeta fram till pensionering där är vi alla vinnare. 



att 

att 



2013 


att 

att 



2013 




60 

Att människor ges möjlighet att bidra i arbetslivet och samhällsbyggandet efter förmåga, 

genom arbete ges möjlighet till sammanhang, sociala kontakter och en egen försörjning i ett 

arbetsliv som är inkluderande, och där arbetet inte sliter ut och bryter ned utan utvecklar 

människor, är en strävan som vi socialdemokrater omfamnar. 

SAP och Kommunal har under många år gemensamt arbetat med projektet Mönsterarbetsplatser 

till hösten 2011 då projektet lades ned för att ersättas av ett nytt arbete med en 

offensiv socialdemokratisk arbetsgivarpolitik som ska ta vid. Erfarenheterna från arbetet med 

Mönsterarbetsplatser har en viktig roll att spela i detta arbete. 

Motionärens ambitioner om ett inkluderande, solidariskt och mänskligt arbetsliv omfattar 

såväl offentlig som privat sektor. Det är också vad en socialdemokratisk politik för utveckling 

av arbetslivet bör ha som målsättning. 

Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta 

att anta motionen som sin egen 


15. Utred ett nytt ekonomiskt system 


Sedan ett antal hundra år tillbaka har det pengabaserade ekonomiska system varit det som 

vi använt oss utav för att förenkla utbytet av varor och tjänster i samhället. På framförallt 

1900-talet har detta system blivit allt mer globalt interagerat och kriserna likaså har ökat och 

blivit allt fler och fler samt tätare och tätare. Trots att det ekonomiska systemet underlättar en 

del saker förvärrar det dock mer än vad det underlättar. Ord som fattigdom, rikedom, 

korruption, ekonomisk brottslighet, klassklyftor, budget i balans, besparingar, överskott m.fl. 

är ord som utan systemet inte överhuvudtaget skulle ha existerat. 

I princip vad helst som ska göras i samhället måste ha en finansiering. Trots att både 

resurser och kunskap finns är samhällets utveckling och välmående alltid dikterat av hur 

mycket pengar som finns, eller snarare inte finns. Detta gäller både för den offentliga delen 

men även den privata. Vissa människor kan sitta med åtskilliga miljarder på bankkontot och 

klia sig i huvudet och fundera på vad som ska göras med alla pengarna samtidigt som andra 

människor varje dag måste hålla koll på vartenda öre och spendera det på rätt sak för att 

klara vardagen. Samma bakvändhet gäller också vid en jämförelse mellan hur mycket 

pengar som går till banksektorn och miljön. Till bankerna verkar det alltid finnas gott om 

pengar när de behöver hjälp och inte skött sig men när det gäller miljön finns det ofta inte 

nog med pengar för att göra de stora satsningar som skulle behövas göras för att tackla de 

stora utmaningar som väntar. 

Det är dags för människor och miljön att resa sig och en gång för alla få sätta sig i det 

främsta rummet och inte acceptera underkastelsen till ett system som inte producerar något 

annat än krascher, korruption, ekologisk förstörelse, mänskligt lidande med mera. Det är 

dags att slopa det pengabaserade systemet och införa ett nytt ekonomiskt system som till 

100 % utgår ifrån ekologisk samt social hållbarhet och fördelar resurser på ett jämlikt och 

rättvist sätt. Det ska inte vara planekonomi, det ska inte vara anarki utan det ska helt enkelt 

vara ett system som ska fungera mycket bättre än det nuvarande. 

Därför yrkar jag:

att 

att 

att 

att 

att 

61 

En omfattande utredning genomförs i syfte att komma fram till hur utformning 

och funktionen för ett nytt ekonomiskt system ska se ut med tonvikt vid hållbart 

resursproducerande, rättvis fördelning, upprätthållandet av en omfattande 

välfärd, ett fungerande tjänstesystem och så vidare. 

Sverige efter utredningen om möjligt försöker införa systemet samt driver 

frågan internationellt för ett genomförande globalt eller mellan vissa länder. 


Motionen skickas till Socialdemokraterna i Västerbottens distriktskongress 

2012. 

Motionen skickas till Socialdemokraternas partikongress. 

SSU Umeå, Oskar Vesterberg 


2011. 

Förtydligande motion ''Utred ett nytt ekonomiskt system” 

I motionen beskriver jag att det är det ekonomiska system som är grundat på pengar som är 

det som jag vill föreslå ska avskaffas i förmån för ett nytt som inte är baserat på det. I att-sats 

nummer ett föreslås att ett nytt ekonomiskt system ska utredas med avseende på vissa 

saker som beskrivs. Detta nya ekonomiska system menar jag ska vara ett nytt system som 

inte är baserat på det valuta/pengabaserade system som finns idag. Sedan vad som ska 

vara istället för pengar får vara en öppen fråga för utredningen. Det som är viktigast är att 

lösningar kan arbetas fram till problem som ojämn resursfördelning o.s.v., det är själva 

bakgrunden till förslaget om ett nytt sätt att organisera samhällets resurser på. 

Oskar Vesterberg 


Socialdemokratin har alltid haft visionen om ett bättre framtida samhälle som ledstjärna men 

också varit framgångsrik i att hantera det dagliga samhällsbyggandet. 

Motionären lyfter fram en vision om ett samhälle där människan och miljön sätts i främsta 

rummet, det är en vision som många delar. Motionären hävdar att det är det pengabaserade 

systemet som är roten till korruption, ekologisk förstörelse, mänskligt lidande mm. Fattigdom, 

rikedom, klassklyftor mm hävdas vara begrepp som inte skulle existera utan ett 

pengabaserat system och att fenomenet är ett antal hundra år gammalt. Pengar, penningar, 

monetära system har en långt längre historia än så och kan spåras till de gamla sumererna. 

Greker, romarriket med flera antika kulturer hade sina monetära system. Judas betalning i tio 

silverpenningar som pris för att peka ut Jesus i Bibelns berättelse känns igen. Vissa kulturer 

har använt andra föremål än präglade mynt eller senare tryckta sedlar som haft ett visst 

värde och använts för att idka handel. Grunden för över- och underordning styrs av hur vi 

väljer att organisera våra samhällen och vilka värden som de grundar sig på. Marx analys av 

kapitalismens funktionssätt och framväxten av klasser under kapitalismen har sin relevans 

för att förstå dagens samhälle och den ekonomiska utvecklingen. Under ståndssamhället 

fanns också samhällsklasser, liksom under feodaltiden och tidigare samhällsformer med 

över- och underordning, klassklyftor, fattigdom och rikedom, korruption etc. Motionären 

pratar i brödtexten om att det är dags att slopa det pengabaserade systemet och införa ett 

annat ekonomiskt system, beskriver vad ett sådant system ska utgå ifrån samt anger vad det 

inte ska vara.

62 

Striden idag om morgondagens samhälle står mellan politik och marknad. Det avspeglas bl a 

i de motkrafter som mobiliseras vid varje antydan till reglering av marknaden i allmänhet och 

de finansiella marknaderna i synnerhet. Marknaden är en bra tjänare (reglerad) men en dålig 

herre (oreglerad). Om visionen om ett bättre framtida samhälle ska vara möjligt kräver det 

både förändringar som vi själva kan påverka nationellt och sådant som kräver internationellt 

samarbete för att kunna förverkligas. 

Frågan om slopandet av pengar som betalningsmedel vid handel bör inte vara huvudfokus 

för socialdemokratins strävanden utan politikens reglering av marknaden och utformning av 

skatte-, fördelnings-, bostads-, utbildnings-, arbetsmarknads-, arbetslivs- och 

folkhälsopolitiken för att utjämna människors livsmöjligheter och därigenom frigöra 

människor. 



att 

att 



2013 


att 

att 



2013 



Föredragande: Bert Öhlund 

Distriktsstyrelsen delar Umeå arbetarkommuns syn på motionens förslag. Det är knappast 

penningsystemet i sig som är problemet. Vårt samhälle är i stort uppbyggt på handel och på 

att vi ska byta varor och tjänster mellan människor, företag och länder. Så länge det är så 

kommer det att finnas behov av ett betalningsmedel och värderings-instrument. Att sedan 

dagens internationella ekonomiska system med bankkriser, kreditbubblor och statsfinansiella 

svårigheter är i stort behov av förändring och reglering motiverar knappast ett avskaffande av 

pengar. 

Distriktsstyrelsen föreslår därför distriktskongressen besluta 

att 

motionen avslås. 

16. Gemensamt ägande för ett hållbart resursanvändande 


Det finns få saker i samhället vilket är så självklart och oifrågasatt som äganderätten. Att 

saker som en köper och använder ska vara ens egendom. Detta är dock ett beteende som är 

dikterat av marknaden och företagen för att kunna sälja så mycket produkter som möjligt 

utan någon som helst hänsyn till ekologisk hållbarhet eller rättvis resursfördelning. Mycket 

saker som vi äger ligger också oftast och samlar damm samtidigt som någon annan skulle 

kunna ha nytta av dem istället. Detta gäller allt ifrån den minsta digitalkameran till den största 

fyrhjulsdrivna bilen.

63 

Äganderätten är ett begrepp som måste få en ny innebörd, gemensam äganderätt. Alltså att 

det ska möjliggöras till att låna/hyra saker som en behöver för en viss tid och sedan lämna 

tillbaka det för att någon annan ska kunna låna det. Detta ska gälla både för saker såsom 

foto/filmkameror, datorer och så vidare. Detta är inget nytt då vi har haft biblioteken väldigt 

länge och varför kan inte biblioteken få möjlighet att låna ut saker också? När det gäller 

bilarna borde kommunalt styrda bilpooler införas. Även om målet ska vara att få alla att åka 

kollektivt är det många som fortfarande är beroende eller invanda av att använda bilen så 

bilpooler är nödvändigt i en övergångsperiod. När det gäller cyklar bör gratis kommunal 

cykelutlåning införas. När det gäller möjlighet att låna saker för tillfällig användning kan den 

verksamheten antingen införlivas i biblioteken alternativt startas upp som en egen 

verksamhet. 

Därför yrkar jag: 

att 

att 

att 

att 

att 

att 

att 

Kommunala bilpooler införs. 

Kommunal cykelutlåning införs. 

Kommunala utlåningscentrum införs. 

De socialdemokratiska kommunpolitikerna i Umeå verkar för att Umeå kommun 

ska utreda och införa det som föreslås i motionen. 

Umeå arbetarekommun antar motionen som sin egen och verkar i dess anda. 


2012. 




2011. 


Motionären lyfter i motionen upp ett principiellt resonemang kring äganderätten och hur 

Socialdemokraterna ska kunna skapa ett samhälle där inte köpkraft avgör människors 

livsvillkor. Som exempel på att motverka detta föreslås i motionen att bilpooler, 

cykeluthyrning och särskilda utlåningscentrum tillskapas. 

I Umeå kommun har sedan slutet av 2008 en miljöbilpool inrättats för kommunens behov av 

tjänsteresor istället för att kommunen nyttjar inköpta tjänstebilar eller egen bil. Detta har lösts 

genom upphandling och inneburit att kommunen drastiskt minskat antalet resor i tjänsten 

med bil. Allmänheten har också möjlighet att nyttja bilpoolen så ur denna aspekt så får 

motionärens synpunkter anses tillgodosedda. 

I frågan om cykelutlåning har försök gjorts genom Umeåregionens hållbarhetsprojekt Be 

Green, det har finansierats genom att olika företag sponsrat cyklar för uthyrning. Det har 

dock krävt konstant bemanning och haft en säsongsbetonad karaktär. I samband med 

verkställandet av den nya fördjupade översiktsplanen för Umeå öppnar sig dock möjligheter 

att utveckla detta. Kommunen har beslutat att man ska göra försök med gröna friköp vilket 

innebär att fastighetsägare kan undantas från att säkerställa parkeringsplatser mot att 

satsningar gör på hållbara transportsätt som exempelvis tillhandahålla anställda busskort 

eller cyklar etc. Den nya parkeringspolicyn syftar dessutom till att arbetsplatsparkeringar 

läggs utanför centrumkärnan vilket kan komma kräva att cykelpendling möjliggörs. I och med

64 

dessa nya förutsättningar skulle man kunna tänka sig att kommunen tar initiativ till ett 

cykeluthyrningssystem. Sådana cykeluthyrningssystem finns redan utvecklade idag och är 

helt automatiserade med olika stationer där man kan låna och lämna cyklar. Med hjälp av 

applikationer i mobiltelefonen så kan sedan vem som helst följa vart det finns lediga cyklar 

att hyra för en billig penning. Göteborg stad har infört detta system och finansierar det genom 

att upplåta reklamytor till ett företag. 

När det gäller utlåningscentrum så bedömer styrelsen att det går att utveckla lånedelen via 

biblioteken. Det är en fråga som bör åläggas s-gruppen i kulturnämnden att utveckla och 

bedöma vad som är möjligt; redan idag pågår en utlåning av tv-spel för att skapa alternativ 

för medborgarna till att göra dyra inköp. En utvecklad utlånings- och uthyrningsverksamhet är 

helt i linje med kommunens ambition att främja en kultur baserad på open source. 

Vidare anser styrelsen att motionens intentioner bör ingå i riktlinjerna för partiets 

kommunpolitik och därför skicka motionen vidare till partikongressen 2013. 



att 

att 


skicka motionen vidare till distriktskongressen 2012 och till partikongressen 

2013 


att 

att 



2013 



Föredragande: Mikael Berglund 

Distriktsstyrelsen anser att motionens intention både ur en rättvise- och miljöaspekt 

innehåller tankar och förslag som både är nödvändiga och önskvärda. Att ge medborgarna 

alternativ till ett resursslukande levnadssätt är att ta ansvar för framtiden. Att genomföra 

detta behöver som Umeå arbetarekommun beskriver inte stå i konflikt med marknaden. Det 

kan genom gott politiskt handlag genomföras genom kloka lösningar där företag som förstår 

hur framtiden ser ut gynnas, och politiken styr utvecklingen. 

Distriktsstyrelsen föreslår därför distriktskongressen att besluta 

att 

motionen bifalls 

17. Utveckla den högre utbildningen och möjligheten för fler att 

studera 


Att läsa på en högre utbildning är något som blir allt mer viktigt i dagens samhälle. Tyvärr 

brister kvalitén på högskoleutbildningarna när det gäller exempelvis antal timmar lärarledd tid 

och handledning. Även om statistiken pekar på att universiteten får en allt bättre 

representation när det gäller samhällsklasser kvarstår dock faktum att större delen av 

studenter kommer ifrån en bakgrund med en eller två högutbildade föräldrar. Undersökningar

pekar också på att fler skulle kunna tänka sig att studera på högre utbildning om de inte 

behövde skuldsätta sig så mycket. 

65 

Att få fler att läsa på högre utbildning och fler från olika samhällsklasser är oerhört viktigt för 

både för samhällets utveckling samt mångfalden. Det livslånga lärandet är också viktigt för 

den personliga utvecklingen vilket är ovärderligt. Den högre utbildningens kvalité måste dock 

höjas med mer resurser till utbildningar som är eftersatta och införandet av ett mer generöst 

studiemedel. Minimum för lärarledda timmar bör ligga på 15 timmar, i linje med Sveriges 

förenade studentkårers krav, samt studiemedlet borde omvandlas till en studielön som 

beräknas enligt vad som anses som en rimlig levnadsnivå och de utgifter en student har med 

litteratur o.s.v. 


att 

att 

att 

att 

att 

Det satsats på den högre utbildningen med 15 timmars lärarledd tid som lägsta 

riktmål. 

Studielön införs med en rimlig levnadsnivå som mått. 



2012. 




2011. 


Motionen har som ambition att få fler, och fler från olika samhällsklasser, att delta i högre 

utbildning. Detta motiveras bl a med att högre utbildning är något som blir allt mer viktigt i 

dagens samhälle. Det livslånga lärandet ses som viktigt för den personliga utvecklingen. 

Motionären vill också höja utbildningens kvalité. 

Som två konkreta åtgärder föreslås: 

- att det satsats på den högre utbildningen med 15 timmars lärarledd tid som lägsta riktmål. 

- att studielön införs med en rimlig levnadsnivå som mått 

Ett Sverige som bygger sin konkurrenskraft på kunskap behöver satsa på utbildning på alla 

nivåer. Utbildningen ska inte bara vara av yppersta klass, utan också tillgänglig för alla. Det 

gäller såväl grundutbildning som högre utbildning. Det är i vårt gemensamma intresse att 

utveckla kunskapsnationen Sverige och därför ett samhälleligt ansvar. 

Utbildning och forskning är av strategisk betydelse för samhällets utveckling. Inte minst som 

umebor lever vi med ett näraliggande exempel på den utvecklingskraften. 

Socialdemokratisk utbildningspolitik har medverkat till att den allmänna utbildningsnivån i 

Sverige är hög. De höga ambitionerna har ofta ifrågasatts, men de har visat sig tjäna Sverige 

väl. Vi behöver fortsätta på den vägen. Ett modernt samhälle ska inte säga nej till människor 

som vill studera utan tvärt om undanröja de hinder som begränsar viljan och möjligheterna. 

Det gäller i högsta grad högskole- och universitetsutbildning. 

Globaliseringen påverkar omställningstakten i ekonomin, ny och ständigt förändrad 

internationell arbetsfördelning medför ökat konkurrenstryck i åtskilliga branscher. Med ökat

66 

konkurrenstryck följer behov av förnyelseförmåga, anspråken på förändringstakt ökar. 

Individer och företag ställs inför krav på snabba omställningar och förmåga att ta till sig ny 

kunskap. De länder som i denna utveckling investerar i individernas utbildning och trygghet i 

omställningen står bättre rustade än andra. 

Sverige ska ha höga ambitioner för hela utbildningssystemet, inte minst som ett svar på 

ändrade och ökade kompetenskrav från arbetslivet, för att inte riskera Sveriges 

konkurrenskraft. Det behövs för att regioner med svag studietradition riskerar att förlora i 

växtkraft. Det behövs för människors livschanser och rörligheten på arbetsmarknaden. Och 

inte minst - vare sig näringsliv eller samhälle är betjänt av att kunskap och bildning 

begränsas till ett fåtal. 

Det är självklart att Sverige ska konkurrera med kunskap och kreativitet, inte med låga löner 

och lång arbetstid. 

Ett utvecklat utbildningssystem förbättrar också människors förutsättningar att aktivt delta i 

samhällsutvecklingen. På så sätt bidrar utbildningen också till demokratins utveckling. 

Utbildning har ett egenvärde, men stärker också individen. Högskoleutbildade har, allmänt 

sett, bland annat högre lön, högre sysselsättningsgrad och lägre arbetslöshet än de som inte 

studerat på högskolan 

Satsa mer på Universitet och högskolor 

En satsning handlar om resurser till högskolan, dvs statens bidrag till verksamheten. Det 

handlar om de studerandes ekonomiska villkor under studietiden, det handlar om kvalitén i 

undervisning och forskning, det handlar om resurser till forskning, det handlar också om 

högskoleutbildningens tillgänglighet också ur bl a geografiskt, socialt, kulturellt och etniskt 

perspektiv. 

Universitet och högskolor måste få tillräckliga ekonomiska resurser för såväl den forskning 

som behövs och ska bedrivas som för studenternas utbildning. Här ingår bl a möjligheterna 

att erbjuda mer lärarledd utbildning, men också att öka andelen disputerade lärare. Det är 

också fråga om vilket antal studenter som kan beredas plats. 

Ett viktigt inslag i den socialdemokratiska politiken har varit utbyggnaden av högskolan över 

hela landet. För lite mer än ett halvt sekel sedan var det bara universiteten i Lund och 

Uppsala, högskolorna i Stockholm och Göteborg, och ett mindre antal specialiserade 

yrkesskolor, som erbjöd eftergymnasial utbildning. Idag finns åtskilligt fler institutioner för 

eftergymnasial utbildning över hela landet. I princip ledde utbygganden till minst ett 

universitet eller en högskola i varje län. 

Vi har också sett en imponerande tillväxt av högskoleutbildade personer. 37 procent av de 

unga vuxna (25–34 år) har genomgått högre utbildning, jämfört med 25 procent av dem 

mellan 55 och 64 år. 

I Sverige vill nästan 60 procent av 15-och 18-åringarna läsa på högskolan. Andelen är högre 

bland kvinnor än bland män (SCB 2008). 

Social snedrekrytering 

Läsåret 2005/06 var andelen högskolenybörjare med arbetarbakgrund 25 procent. Om 

rekryteringen till högskolan skulle motsvara fördelningen i befolkningen i åldrarna 19–34 år 

skulle ungefär 33 procent komma från arbetarhem. 

I och med att fler högskoleplatser tillkom i mitten av 1990-talet minskade den sociala 

snedrekryteringen till högskolan. Under åren 1993/94 till och med 2005/06 ökade andelen 

högskolenybörjare med sin bakgrund i arbetarhem från 18 till 25 procent av alla nybörjare. 

Etnisk snedrekrytering till högskolan 

Antalet högskolenybörjare med utländsk bakgrund (personen är född utomlands eller har två 

föräldrar födda utomlands) ökade under tidsperioden 1997–98 till 2006–07 med 65 procent. 

Men fortfarande är även den etniska snedrekryteringen stor.

67 

Skillnaden mellan olika etniska grupper inom gruppen högskolenybörjare med utländsk 

bakgrund är mycket stor. Den etniska snedrekryteringen korrelerar med den sociala 

snedrekryteringen och åtgärder för att motverka den etniska snedrekryteringen är därför 

troligen sammanfallande med de åtgärder som bör vidtas för att motverka den sociala 

snedrekryteringen. 

Könsmässig snedrekrytering till och inom högskolan 

Andelen kvinnor i högskolans grundutbildning har successivt stigit. I mitten av 1940-talet låg 

andelen på drygt 20 procent, för att 1976 uppgå till 43 procent. I och med det vidgade 

högskolebegreppet i högskolereformen 1977 steg antalet kvinnliga studenter till 53 procent. 

Andelen kvinnor har därefter fortsatt att växa för att under de senaste åren uppgå till omkring 

60 procent. 

Snedrekrytering inom högskolan 

Det finns en social, etnisk och könsmässig snedrekrytering, inte bara till, utan också inom 

högskolan. Inte minst mellan olika utbildningar men också i steget mellan olika nivåer inom 

akademin. En stor utmaning att komma till rätta med är att utbildningar inom högskolan är 

könsuppdelade vilket medverkar till att också många yrken domineras av ett kön. 

Gymnasieskola som ger högskolebehörighet 

Den moderatledda alliansregeringen har infört en uppdelning av gymnasiekolan i en del som 

ger högskolebehörighet och en annan, de yrkesförberedande programmen, som inte ger 

högskolebehörighet. Med det har man byggt en tröskel som för en stor grupp ungdomar 

begränsar möjligheterna att söka sig till högskola. Därtill lyckas man urholka värdet av den 

yrkesförberedande utbildningen som just yrkesutbildning. Bl a språkkunskaper är 

efterfrågade i de flesta branscher, inte minst engelska. 

Samtliga gymnasieutbildningar bör ge högskolebehörighet. Inte minst för att öka 

möjligheterna till breddad rekrytering till högskolan. 

Bättre studievillkor 

Ekonomin är, om än inte den enda, en viktig faktor för viljan att delta i högre utbildning. 

Personer från studieovana miljöer är mer tveksamma till att skuldsätta sig. (Högskoleverket, 

2007). 

En förbättring av studieekonomin är således viktig. Dagens studiemedel består av bidragsdel 

och en lånedel. Bidraget är för heltidsstuderande 680 kr/vecka, lånedelen 1489 kr/vecka, dvs 

ca 8700 kr/månad till boende, mat, kläder, resor, litteratur och allt annat. Lånets andel är 

närmare 70 % av studiemedlen. 

En inte helt ovanlig situation är att heltidsstuderande också har arbete vid sidan om studierna 

för att klara ekonomin. 

Studiemedelssystemet ska ge alla möjlighet att studera oberoende av egna eller 

närståendes ekonomiska resurser. Studenters studiesociala situation är viktig för hur 

studenterna klarar sina studier. 

Studiemedlens totalbelopp bör därför höjas - i den takt ekonomin tillåter. Höjningen bör 

inriktas på bidragsdelen. Att gå så långt som till att helt ersätta studiemedlen med bidrag, och 

därtill höja dem, är en betydande utgiftsökning som måste ställas mot andra behov, inte 

minst högskolans resurser för undervisning och forskning. 

Enligt Högskoleverkets årsrapport var antalet helårsstudenter på grundnivå och avancerad 

nivå 321 000 under 2010. En omvandling av dagens studiemedel till studielön, utan att höja 

beloppet, för dessa 310 000 motsvarar en merkostnad på ca 17 miljarder. 

CSN redovisar för 2010 – med nuvarande regler – 9,9 miljarder som total kostnad för 

bidragen (studiebidrag och tilläggsbidrag för studerande med vårdnaden av barn). Totalt 

betaldes ca 22,5 miljarder ut i studiemedel, dvs 16,6 miljarder utgjorde studielån. 

Andra inslag att överväga, för att förbättra den studieekonomiska situationen, är att för 

studerande utveckla skyddet vid sjukdom, föräldraskap och arbetslöshet. 

Föräldrapenningen för studenter bör ligga i vart fall i nivå med studiemedlen.

Även studenter kan bli sjuka men till skillnad från andra har studenter en karenstid om 30 

dagar. Studenter har inte heller, i motsats till andra, möjlighet till deltidssjukskrivning. 

68 

Det kan ta några månader att ta steget från studietid till arbetsliv. Det är mycket oroande att 

studenter, som inte jobbat före studierna, saknar ekonomiskt skydd om de blir arbetslösa 

efter avslutade studier. 

Studietiden ger studenten en lägre pensionsgrundande inkomst jämfört med heltidsarbete, 

vilket påverkar den framtida pensionen negativt. En väg att kompensera högskolestudier är 

att höja det pensionsgrundande beloppet för högskolestudier. 

Till studieekonomin hör också möjligheterna till boende till rimliga kostnader. 

I sammanhanget är det också angeläget att peka på behovet att erbjuda rimliga villkor för 

sedan tidigare yrkesverksamma som vill, eller behöver, utveckla sin kompetens genom att t 

ex komplettera tidigare utbildning eller erövra en ny utbildning. 

Kvalitén i undervisningen 

Lärartätheten, och också lärarnas egen utbildningsnivå är två faktorer av vikt för 

undervisningens kvalitet. Det är därför angeläget att Universitet och högskolor får tillräckliga 

ekonomiska resurser för att erbjuda studenter mer av lärarlett arbete. 

I vad mån det lärarledda arbetet sak låsas till en given norm är mera tveksamt. Som ett mått 

på proportionerna lärare-studenter kan motionens förslag tjäna som ett riktmärke, vilket vi 

också uppfattar som motionärens avsikt. 

Den ambitionen behöver dock ställas mot andra angelägna resursbehov, såväl inom 

Universitet/högskolor som i övrigt, liksom mot åtgärder för att skapa studieekonomiska villkor 

som kan medverka till en breddad rekrytering. 

Sammantaget delar styrelsen motionärens ambition. Vi vill dock se åtgärder i motionens 

anda samlat och omfattande fler åtgärder. 



att 

att 



2013 


att 

att 



2013 




Motionen lyfter viktiga frågeställningar och vill ge flera från olika samhällsklasser möjlighet att 

studera vidare i högre utbildning. 

Detta motiveras bl a med att högre utbildning är något som blir allt mer viktigt i dagens 

samhälle. Det livslånga lärandet ses som viktigt för den personliga utvecklingen. Motionären 

vill också höja utbildningens kvalité.

69 

Som två konkreta åtgärder föreslås: 

- att det satsats på den högre utbildningen med 15 timmars lärarledd tid som lägsta riktmål. 

- att studielön införs med en rimlig levnadsnivå som mått. 

Lärarledd tid och höjd kvalitet 

Det finns anledning att se över kvalitén i den högre utbildningen, särskilt inom de 

ämnesområden som idag har liten andel lärarledd tid. På många utbildningar, inte minst inom 

samhällsvetenskap och humaniora, behöver studenterna fler föreläsningar och seminarier, 

och uppsatsstudenter behöver mer tid med sina handledare. Det är dessutom brist på 

disputerade lärare vid ett antal av landets högskolor. Andelen disputerade lärare inom 

svenska universitet och högskolor bör öka för att leva upp till krav på forskningsanknytning 

och att all högskoleutbildning ska vila på vetenskaplig grund. Vi menar att det är i mötet 

mellan student och lärare som studenten kan utveckla de kunskaper som en akademisk 

utbildning ska innebära. En hög andel disputerade lärare är viktigt för att upprätthålla kvalitén 

och alla utbildningars status. Men högskolestudier innebär ett stort egenansvar och i 

praktiken är den lärarledda tiden därför olika under studietiden praktik, at tjänstgöring, projekt 

arbete mm. Vi har också på olika sätt försökt underlätta för distansstudier vilket gör det svårt 

att sätta miniminivåer för den lärarledda tiden det kan göras och görs för utbildningen som 

helhet men är svårare att göra på veckonivå. 

Bättre arbetslivskoppling 

En bra arbetslivsanknytning ger verklighetsförankring och högre kvalité i utbildningen. Det 

innebär också att fler studenter får kunskap om vad de utbildar sig till, samt att man 

därigenom kan göra mer välavvägda studieval. Arbetslivsanknytning ger förståelse för 

sammanhang och studiemotivation. Arbetslivsanknytning utjämnar också skillnaderna i 

kontakter på arbetsmarknaden som är så viktiga för att få det jobb studenten strävar efter. 

Högskolor och universitet bör få ett tydligt uppdrag att förbereda studenterna inför arbetslivet. 

Särskilt viktigt är detta för studenter som saknar kontakter och nätverk. Högskolor och 

universitet bör också få i uppdrag att inlemma karriärplanering för alla studenter tidigt i 

utbildningen, och studie- och karriärrådgivning på landets universitet och högskolor bör 

förbättras. 

Ett modernt samhälles utveckling förutsätter en ökad kontakt mellan akademin å ena sidan 

och näringsliv och samhälle å den andra sidan. En förbättrad arbetslivskoppling gynnar 

således inte bara studenterna utan är även viktigt för utvecklingen av näringsliv och 

samhälle. Genom en utökad kontakt så ökar också kunskaperna om den senaste 

forskningen i näringsliv och samhälle samtidigt som studenterna tillbaka till lärosätet tar med 

sig hur forskningsresultat nyttjas i praktiken. 

Arbetslivsanknytning kan ske på många olika sätt varav gästföreläsare, adjungerade 

professorer och praktik bara är några. Inom vissa utbildningsområden och program är praktik 

en självklarhet, inom andra områden är det lågt prioriterat. Vi menar att det är rimligt att sätta 

upp målsättningen att alla studenter som vill och som studerar för att få en examen erbjuds 

praktik under sin utbildning. Vi vill att detta bör tydligt formuleras i uppdragen till lärosätena, 

och lärosätena bör få i uppgift att redovisa vilka åtgärder man vidtagit och vilka resultat man 

uppnått. 

Samtliga universitet och högskolor bör ges i uppdrag att systematiskt följa upp tidigare 

studenter för att på sätt ytterligare höja kvaliteten i utbildningen. 

Motionären vill omvandla studiemedlen till studie lön 

Vi vill att fler ska få möjlighet att studera vidare, både i komvux, yrkeshögskola och högskola. 

Men många studenter upplever sin ekonomiska situation som pressad och drar sig därför att 

överväga studier som en väg ur arbetslöshet. 

Vi vet att utbildning är den enskilt viktigaste insatsen för att stärka Sveriges konkurrenskraft, 

skapa tillväxt av nya jobb och bekämpa arbetslösheten. Den högre utbildningen spelar en allt 

större roll i vårt samhälle. En högskoleutbildning ökar möjligheterna att få ett jobb och allt fler 

ungdomar vill läsa på universitet eller högskola. Men samtidigt har studenternas ekonomiska

situation försämrats under de senaste åren. Många studenter upplever att de ekonomiska 

villkoren går ut över studierna. 

70 

Vi vill ge fler människor möjlighet till utbildning och möjlighet till ett livslångt lärande. 

Steget att påbörja en utbildning och ta studielån kan upplevas som olika stort för olika 

människor. Tyvärr spelar fortfarande samhällsklass och bakgrund stor roll för utbildning. 

Allt fler studenter har barn, och deras ekonomiska situation är särskilt pressad. Mycket mer 

behöver göras för grupper av studenter som har en särskilt utsatt ekonomisk situation, 

däribland studenter som har barn. 

Ett generöst och flexibelt studiestödssystem har en central roll för att bryta dessa mönster. 

Vår utgångspunkt är att det ska vara möjligt att klara sin försörjning under studietiden utan 

inkomster från arbete eller ekonomiskt stöd från anhöriga. Vi är positiva till att den som vill 

och har möjlighet att kombinera sina studier med arbete också gör det. Men för flera grupper 

av studerande är det inte möjligt att kombinera studier med arbete, eller innebär så stor 

ansträngning att studier eller familjeliv blir starkt lidande. Det gäller till exempel studerande 

med barn, studenter med funktionshinder och studenter med stor andel schemalagd tid 

under sina studier. 

Högskolestudier är en heltidssysselsättning och det förutsätter att studenter dels har en 

rimlig studiemedelsnivå och dels ett socialt skydd som fångar upp vid såväl sjukdom, 

föräldraskap som arbetslöshet. Med generella och förutsägbara system skapas en trygghet 

som väcker människors vilja att ta steget att påbörja studier och möjligheten att fullfölja dem. 

Nu sker ett viktigt arbete med att förändra socialförsäkringssystemen och det är viktigt att 

uppmärksamma studenters situation i det arbetet. Redan nu vill vi peka på två viktiga 

områden som behöver behandlas; antalet karensdagar och möjlighet till deltidssjukskrivning. 

Vi socialdemokrater förordar höjda studiemedel och menar att studielön skulle kunna vara en 

möjlig väg att gå för tex. Doktorander men skulle sända fel signaler till den stora massan 

studenter och övriga samhället. Sammantaget har vi föreslagit 937,5 miljoner kronor mer än 

regeringen på anslaget för 2011. 

Vi villa att studiemedelssystemet ska utformas så att det är motiverande att slutföra sina 

studier så snart som möjligt. Men vi vill poängtera att det viktiga arbetet med höjda 

studiemedel kommer att fortsätta. 

Med anledning av ovanstående föreslår distriktsstyrelsen distriktskongressen besluta 

att 

att 

att-sats ett anses besvarad 

att-sats två och fem avslås 

18. Gör gröna folkhemmet till nästa samhällsbygge 


Det är dags att ta nästa steg i att bygga det framtida samhället efter byggandet av 

välfärdsstaten. Eftersom borgarna redan börjat plocka ner den är det lika bra att bygga i 

princip en ny för enkelhetens skull när makten återtas 2014. Visionen om det gröna 

folkhemmet ska slås fast som partiets övergripande för en lång tid framöver. En intern 

arbetsgrupp bör tillsättas för att se över denna fråga och hur politiska visioner ska kunna 

utformas när det gäller exempelvis att bygga hållbara och i största möjligaste mån 

självförsörjande städer, bygga en heltäckande kollektivtrafik för hela landet och så vidare. 


att 

Gröna folkhemmet görs till övergripande vision i partiets politik.

att 

att 

att 

att 

71 

En intern arbetsgrupp tillsätts för att arbeta fram stora reformer som är i linje 

med det som föreslås i motionen. 



2012. 




2011. 


Motionären tar upp en viktig fråga för byggandet av det framtida hållbara och välmående 

samhället. Socialdemokratin under decennier har stått för ett kreativt framåtskridande 

välfärdsbygge som genererat en tillväxt i landet och trygghet för människor. I dagsläget står 

vi inför nya stora utmaningar att uppnå ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart 

samhälle. 

När miljökvalitetsmålen beslutades bestämde man att de ska vara uppnådda inom en 

generation, vilket preciserades till år 2020, utom för målet Begränsad klimatpåverkan, där 

målåret sattes till 2050. 

I nuläget har många delmål 2010 eller 2015 som målår. Under 2008 tillsatte regeringen en 

utredning om miljömålens framtid. Slutbetänkandet kom i oktober 2009 där utredningen bl.a. 

föreslår att: 

Målåret för miljökvalitetsmålen ändras till 2025 

Kvaliteten eller förutsättningarna för att nå kvaliteten ska vara uppnådda till målåret 

Delmålen ersätts med etappmål, som ska beslutas av regeringen (istället för av riksdagen) 

Vi har stått för uppbyggandet av det svenska folkhemmet och måste nu anamma de nya 

behov och utmaningar för fortsatt välfärd. 



att 

att 



2013 


att 

att 



2013 


72 



En ambitiös och kreativ politik där socialdemokraterna återigen lyckas kombinera global, 

europeisk, nationell, regional och lokal utveckling är möjlig att genomföra med det gröna 

folkhemmet som mål. En politik där flera goda krafter samverkar, där Sverige kan bli en 

förebild för omvärlden och där mål som full sysselsättning, stora utbildningssatsningar och 

satsningar på ny teknik blir nödvändiga positiva bonuseffekter. 

Med tanke på frågans stora vikt och dess påverkan på andra politikiska sakområden så bör 

frågan möjligen beredas som motionären föreslår men arbetet måste vara på dagordningen i 

s-föreningar, arbetarekommuner, distriktsstyrelser och partistyrelsen. Det Gröna folkhemmet 

är inget särintresse utan en strategi för långsiktig överlevnad. 

Distriktsstyrelsen föreslår därför kongressen att besluta 

att 

motionen bifalls 

19. Avskaffa RUT avdraget 

Motionär: Umeå s-kvinnoklubb gm Birgitta Mukkavaara, Umeå arbetarekommun 

Skattereduktion för hushållsnära tjänster infördes av högerregeringen sommaren 2007 och 

innebär att den som anlitar städhjälp, barnpassning eller annan arbetskraft i hemmet kan få 

halva kostnaden betald i form av reducerad skatt. 

Varje person kan på detta sätt få sin skatt reducerad med maximalt 50000 kronor om året. 

Beloppet avdrag är i sammanhanget missvisande eftersom skattereduktionen inte är ett 

avdrag, utan snarare ett bidrag från staten till de medborgare som har råd att betala för att 

låta någon annan utföra hemarbetet. 

Skattereduktionen för hushållsnära tjänster som den är utformad i dag utgör en djupt orättvis 

fördelning av samhällets resurser. I en situation där allt fler äldre får otillräcklig hjälp i sin hem 

och där låginkomsttagare med småbarn går på knäna under en dubbel arbetsbörda har 

regeringen valt att finansiera städhjälp till dem som i många fall redan anlitat städhjälp men 

valt att betala "svart". Regeringen har alltså genom skattesubvention mutat 

höginkomsttagare att betala "vitt". 

Dagens statistik visar att RUT-avdrag är vanligast bland par med barn (35 - 44 år) och bland 

äldre ensamstående kvinnor (85 år och äldre). Av den totala skattereduktionen för RUT gick 

64 % till den fjärdedel av hushållen som hade högst inkomst medan 7 % gick till den 

fjärdedel av hushållen som hade lägst inkomster. Tilläggas bör att eftersom RUT är en 

skattereduktion måste man ha en viss inkomst för att kunna ta del av den. Man kan inte få 

mer i skattereduktion än vad man skulle betalat i skatt. 

I skuggbudgeten 2011 skriver partiet --- Vi kommer vidare att återkomma med förslag som 

separerar hushålls- från ROT-arbeten, bland annat genom att olika tak införs och att 

möjligheten till skattereduktion för hushållsarbete tydligt riktas mot äldre och barnfamiljer.---- 

Vi vet att många kvinnor idag arbetar deltid bl.a. i hemtjänsten. Det behövs en förstärkt 

ekonomi i kommunerna för att finansiera/möjliggöra heltidsarbete. Resurser behövs också för 

att kvinnor med barn ska kunna arbeta på obekväma arbetstider. De skattepengar som idag 

används till RUT- bidrag skulle på så sätt tydligt riktas mot äldre och barnfamiljer 

Umeå s-kvinnoklubb yrkar 

att 

Partiet beslutar att avskaffa Rut avdraget helt.

73 

att 

att 

pengar istället avsätts för att stärka vård och omsorg i 

kommunerna. 

Distriktskongressen beslutar att anta motionen och skicka den till 

partikongressen 2013. 

Umeå s-kvinnoklubb 

Birgitta Mukkavaara 

ordförande 


Motionären driver en viktig fråga. Införandet av RUT har inneburit en orättvis och osolidarisk 

omfördelningspolitik där resurser som hade kunnat satsas på välfärd istället gått åt att 

subventionera hushållstjänster åt höginkomsttagare. Detta ser vi tydligt när vi granskar hur 

pengarna fördelats utifrån inkomstgrupp, något som motionären redogör för. 

Vi vill dock betona att detta inte är det enda problemet med RUT. Att RUT innebär en 

omvänd robinhood-politik är de flesta inom rörelsen ense om. Men det råder delade 

meningar om huruvida RUT ska avskaffas helt eller om det ska reformeras. Vissa vill göra 

RUT tillgänglig för låginkomsttagare och LO-kollektivet. Andra vill att RUT enbart ska riktas 

till pensionärer och barnfamiljer. Detta tycker vi är helt fel väg att gå. Sedan RUT infördes har 

detta stimulerat tillväxten av en lågavlönad bransch präglad av deltider och otrygga 

anställningar. Marknaden för hushållsnära tjänster är svårreglerad. De anställda i denna 

bransch är särskilt utsatta och enda sättet att kunna förbättra arbetsvillkoren, nämligen 

facklig organisering, försvåras av hur denna bransch är beskaffad. Vi ser inte heller att vita 

jobb tränger undan svarta, utan forskningen visar snarare att de lever i symbios. 

En kombination av ett omfattande socialförsäkringssystem, solidarisk lönepolitik och aktiv 

arbetsmarknadspolitik har varit arbetarrörelsens framgångsrecept för att skapa en modern 

arbetsmarknad, där lågproduktiva jobb genom strukturomvandlingen ger vika för 

högproduktiva branscher som gör det möjligt att höja lönerna och skapa trygga anställningar. 

Tillväxten av hushållstjänstesektorn innebär istället en återgång i tiden. Vi går tillbaka till 

arbetsvillkor som vi genom strukturomvandlingen hade fjärmat oss ifrån och som vi aldrig 

skulle accepterat om det hade drabbat en mansdominerad bransch snarare än en 

kvinnodominerad sektor med stor andel anställda med utländsk bakgrund. 

De svårigheter som barnfamiljer, äldre och andra grupper har att klara hushållsarbetet på 

egen hand motiverar inte att vi ska behålla RUT. Istället tycker vi att deras behov ska 

tillgodoses inom ramen för välfärdsinstitutionerna genom att förstärka kommunernas 

ekonomi, så de kan utveckla den offentliga sektorn genom att t ex införa heltider, 

barnomsorg på obekväm arbetstid mm. Vi delar således motionärens uppfattning att RUT 

måste avskaffas helt och att resurserna istället ska gå till att stärka vård och omsorg i 

kommunerna. 



att 

att 



2013 


att 


74 

att 


2013 



Föredragande: Mikael Lindfors 

Distriktsstyrelsen delar motionärens och Umeå arbetarekommuns representantskaps 

uppfattning att RUT måste avskaffas helt och att resurserna istället bland annat ska gå till att 

stärka vård och omsorg i kommunerna. 


att 


20. Rätt till heltid 


I skuggbudgeten för 2011 skriver partiet---- 

Kvinnor och ungdomar används alltför ofta som flexibilitetsbuffertar på 

arbetsplatser. De anlitas vid behov och vid arbetstoppar – men slås ut lika snabbt som de 

kommer in. Kvinnor får i högre grad deltids- och tidsbegränsade anställningar istället för fasta 

jobb. Bland män dominerar heltidsanställningar. Vi är beredda att lagstifta om rätt till heltid--- 

Det är glädjande att se att partiet har insett problemet med heltid och är ”beredda” att 

lagstifta om rätten till heltid. 

Det gäller att inte enbart vara” beredda.” Här krävs handfast handling. Det här är en 

ungdomsfråga idag och har alltid varit en jämlikhets och enormt viktig jämställdhetsfråga. 

Tilläggas kan att avtalen i primär och - landstingskommuner är utformade så att om deltider 

får tillfälliga tilläggstimmar så får det enbart fyllnads upp till 40 timmar och först därefter 

övertidslön. Det är att utnyttja deltider i stället för att inrätta heltider. 

Huvudproblemet är dock att det inte går att försörja sig på deltider och att vara tvungen leva 

på hoppet att eventuellt få fyllnadstimmar är inte värdigt i ett jämlikt och jämställt samhälle. 

Heltid skall vara norm och lagstadgas. 


att 

att 

partiet lagstadgar om rätten till heltid 

Partidistriktet antar motionen och skickar den till partikongressen. 

2013. 



ordförande 


Det är i första hand kvinnor som tvingas arbeta deltid även när de vill ha en heltidsanställning. 

Men det är också främst de unga kvinnorna som har de allra otryggaste anställningarna

75 

– s.k. behovsanställningar. De innebär att arbetsgivaren ringer när de anser sig ha behov. 

Dessa arbetstagare tvingas leva i ovisshet om arbetsgivaren tänker ringa på morgonen eller 

inte. Just denna anställningsform – ”ring och springvikariat”- ökar kraftigt. 

Ska det bli någon tillväxt om 25 år måste det födas barn idag. Men i den åldern då många 

skaffar familj lever de alltså med en ekonomisk osäkerhet. På grund av de otrygga anställningsvillkoren 

är det svårt att få hyreskontrakt, telefonabonnemang eller banklån. Allt detta 

påverkar också i högsta grad möjligheten att bilda familj och våga skaffa barn. Så kan vi inte 

ha det. Vi måste få en lagstadgad rätt till heltid och en förenkling och förstärkning av reglerna 

för visstidsanställningar. 

Sanningen är att vår arbetsmarknad uppvisar ett otäckt mönster där mannen har den fasta 

anställningen på heltid och ska stå för försörjningen. Kvinnorna ska ha osäkra anställningar 

på deltid och finnas till hands när arbetsgivarna behöver mer arbetskraft, samt sköta det 

oavlönade hemarbetet. 

Grunden för tillväxt är antalet arbetade timmar. Vi behöver fler i arbete och mer timmar av 

dem som finns i arbete. Många skulle vilja öka sina arbetstider. Här finns en outnyttjad arbetskraftsreserv 

som - i motsats till vad Svenskt Näringsliv påstår - direkt skulle öka tillväxten. 

Vi kräver att grunden för alla anställningar om arbetstagaren inte önskar något annat ska 

vara tillsvidareanställningar på heltid. Det måste vara det normala och allt annat undantag. 

Vill arbetsgivaren göra avsteg från det måste det finnas sakliga skäl. I Umeå samarbetar vi 

med facken för att förändra arbetstiderna enligt detta koncept. 

Både frågan om förstärkning och förenkling av reglerna om visstid och en lagstadgad rätt till 

heltid har nu stötts och blötts tillräckligt länge. Regeringen har det underlag som behövs för 

att lägga lagförslag på riksdagens bord. Nu är det hög tid att gå från ord till handling. I 

politiken räknas inte avsikterna utan bara resultatet. Det är många som väntar på resultat nu. 

Alla annat än lagförslag i dessa båda frågor är helt oacceptabelt. 



att 

att 



2013 


att 

att 



2013 




Ca 27 % av arbetskraften arbetar deltid. 2009 ville varannan deltidsarbetande, 500 000 

personer, arbeta mer. De flesta av dessa, 280 000 personer, arbetade deltid på grund av att 

de inte fick mer arbetstid eller inte hittade något heltidsarbete. Resterande 220 000

76 

deltidsarbetande ville men kunde inte arbeta mer på grund av att de inte orkade eller hade 

nedsatt arbetsförmåga. 

Frågan om rätten till heltidsarbete handlar om klass och kön. Det är arbetarkvinnorna som 

många gånger arbetar deltid mot sin vilja och därmed förlorar rätten till sin egen försörjning. 

Det här är flexibilitet på arbetsgivarens villkor. Genom att ha deltidsanställda som vill jobba 

mer har arbetsgivaren alltid tillgång till den arbetskraft han behöver medan de anställda 

tvingas leva i otrygghet utan att veta om de klarar sin försörjning. Då det är omöjligt att 

försörja sig på en deltidslön så blir deltidsanställda beroende av eventuella mertidstimmar, 

något som minskar möjligheten att planera såväl arbets-, fritids- som familjeliv. Det ofrivilliga 

deltidsarbetet innebär också att kvinnor generellt sett har sämre möjligheter än män att själva 

välja hur de vill leva sina liv. Det är tid att ändra på dessa förhållanden. 


att 


21. Barnomsorg på obekväm arbetstid 


För ensamstående eller par där båda arbetar är ordnad barnomsorg på dagtid en självklarhet 

genom barnomsorgsgarantin. 

För de föräldrar som arbetar på obekväm arbetstid är livspusslet nära nog omöjligt att få 

ihop. En del har rent av har tvingats ge upp sina yrken, för att barnomsorg saknas. 

Barnomsorg på obekväm arbetstid är en jämställdhetsfråga! Drygt hälften av LO-kollektivets 

kvinnor med barn har obekväm eller oregelbunden arbetstidsförläggning. 

Idag har kommunerna ingen skyldighet att tillhandahålla omsorg på kvällar och helger. 

Istället beror det främst på den politiska viljan i den aktuella kommunen om barnomsorg på 

obekväm arbetstid, när så är befogat, överhuvudtaget erbjuds. Det som i en kommun anses 

som en självklar rättighet, utifrån barnkonventionens princip om ”barnets bästa”, gäller inte 

alls i en annan kommun. 

I skuggbudgeten 2011 skriver partiet ---------- 

Många arbeten idag kräver att man kan arbeta kvällar och nätter. För många, inte minst 

ensamstående, kan det vara väldigt svårt att förena arbetsliv med föräldraskap. Vi vill 

stimulera fler kommuner att tillhandahålla barnomsorg på obekväm tid och avsätter 200 

hundra miljoner kronor för detta 2012. ----------- 

Det är inte att inskränka det kommunala självstyret att ställa krav på att kommunerna ska 

vara skyldiga att tillhandahålla omsorg även på obekväma arbetstider. Tvärtom stärks 

arbetslinjen, jämställdheten ökar och livskvalitén förbättras. Om viljan är att alla ska kunna 

arbeta så måste naturligtvis en barnomsorgsgaranti, utifrån principen om barnets bästa, gälla 

alla barnfamiljer. 


att 

att 

partiet med kraft verkar för att rätten till barnomsorg på obekväm arbetstid blir 

lagstadgad. 

distriktskongressen antar motionen och skickar den till partidistriktets 

kongress 2013. 

För Umeå S-kvinnor 


Ordförande


77 

Motionären beskriver en vardag för de människor som har behov av barnomsorg på kvällar, 

nätter och helger. I motionen lyfts det faktum att kommunerna fått extra anslag och en 

uppmaning om att lösa behovet enligt motionärens beskrivning. I en del kommuner är detta 

genomfört. Styrelsen håller med om att det inte bör finnas någon skillnad i lagstiftningen 

mellan människor på grund av när på dygnet arbetstiden är lagd, något som de flesta i denna 

situation inte har någon möjlighet att påverka. 



att 

att 



2013 


att 

att 



2013 



Föredragande: Lilly Bäcklund 

Distriktsstyrelsen instämmer i arbetarekommunens resonemang och föreslår 

distriktskongressen 

att 


22. Sex timmars arbetsdag 


Kraven om en generell arbetstidsförkortning till sex timmars arbetsdag har drivits under 

många år. Under högkonjunktur har vi inte haft råd med just den reformen. Detsamma har 

gällt under lågkonjunktur. Så när har vi råd? 

Tempot i arbetslivet har drivits upp alltmer och de som inte har orkat med har slagits ut. 

Regeringen har "löst” problemet genom införandet av hushållsnära tjänster. Den så kallade 

pigskatten. Maud Olofssons skaldade ord "livspuzzel" klaras av - i varje fall för 

höginkomsttagare - genom att vi alla via skattsedeln betalar för den tid och den hjälp som 

dessa behöver. Lågavlönade anställda inom vård och omsorg t.ex. undersköterskor, 

barnskötare m.fl. ställs utanför. 

En generell arbetstidsförkortning till sex timmar är något som gynnar såväl jämlikhet som 

jämställdhet. Lika villkor för alla - oavsett lön. 

Umeå(s)kvinnor yrkar 

att 

att 

Partiet beslutar att 6-timmars arbetsdag skall införas. 

Distriktskongressen beslutar att anta motionen och skicka den till 

partiets kongress 2013.


78 


ordförande 


En kortare arbetsdag är något många människor strävar efter och vill uppnå. Vi har också 

fått ett samhällsklimat med högre tempo och ofta högre arbetsbelastning. Organisationer 

effektiviseras till det yttersta och det ställs allt högre krav på var och en som individ. Allt 

sedan 80-talet har så gott som alla organisationer, privata som offentliga genomgått 

återkommande effektiviseringar som oftast resulterat varje individ ska utför mer arbete. Var 

och en kan nog inse att det finns en gräns för vad varje människa kan klara och hur långt en 

organisation kan effektiviseras utan att göra avkall på kvalitet och drägliga arbetsvillkor. 

Effektiviseringar förklaras och försvaras oftast med en allt hårdare konkurrens såväl 

nationellt som globalt. 

Kortare arbetstid är precis som motionären säger ett sätt att bemöta Rut-avdraget. Med 

kortare arbetstid kan vi själva hantera våra behov av städning, barnpassning och annan 

service i hemmet. Troligen skulle våra barn också få en tryggare uppväxt med större närhet 

till sina föräldrar och ge en stark impuls mot ett mer jämlikt och jämställt samhälle. 

Just nu står Europa inför en ekonomisk kris, där både Euron och det Europeiska samarbetet 

är i gungning. Vi ser att många länder tvingas till åtstramning av villkor som förmånliga 

arbetstider, semesterförmåner och pensionsavtal. Det har blivit ett tydligt uppvaknande att vi 

i Sverige inte längre har världens mest förmånliga villkor. 

Inom en snar framtid har Sverige stora pensionsavgångar och man kan tydligt se en 

förestående brist av både arbetskraft och kompetens. I många branscher finns en oro att 

över att klara sitt uppdrag just på grund av brist på arbetskraft och kompetens. I vår del av 

landet är en förestående brist på arbetskraft extra stor och då speciellt i våra 

glesbygdsområden. 

I en tid då hela Europa, som numera ingår i vår omedelbara närhet, tampas med att förlänga 

arbetstider och samtidigt strama åt övriga pensions- och arbetsvillkor och med hänsyn till en 

kommande brist på arbetskraft är det inte rätt läge att föra fram ett krav på 6-timmarsdag. 

Men vi måste givetvis jobba vidare på att hitta instrument för att försvara en rimlig 

arbetsbörda för var och en inom de arbetstidslagar som just nu står till buds. Vi borde också 

harmonisera rådande arbetstidslagar till att många fackliga avtal nu även omfattar kortare 

arbetstid än 40 timmar. Helt enkelt borde avtal bli vägledande för kommande lagstiftning. 

6-timmars arbetsdag måste långsiktig vara ett viktigt mål att sträva efter. 



att 

att 



2013 


att 


att 

79 


2013 




Motionärerna föreslår i sin motion att partiet ska besluta att införa 6-timmars arbetsdag. Som 

argument framförs att tempot i arbetslivet under lång tid blivit högre, att regeringens lösning 

är RUT-avdraget och att detta mycket riktigt är förbehållet mycket få hushåll att nyttja 

samtidigt som det betalas av alla. Vidare så hävdar motionärerna att en generell 

arbetstidsförkortning skulle gynna såväl jämlikhet som jämställdhet. 

Styrelsen utgår vi från att kravet på 6-timmars arbetsdag är ett krav på 30-timmars 

arbetsvecka, annars innebär det att vi återinför 6-dagars arbetsvecka. Vidare utgår vi från att 

motionärerna vill att arbetstidsförkortningen ska ske utan att inkomsten sänks. Detta innebär 

att timlönen måste öka men 33 % för att kompensera inkomstbortfallet. Även kostnaden för 

att anställa personal i både industri, välfärdstjänster och infrastrukturinvesteringar ökar 

förstås med 33 %. I socialdemokraternas partiprogram antaget vid kongressen 2001 står; 

"Alla ska ha rätt till inflytande över sin arbetstid. Vi vill förkorta arbetstiden i former som ökar 

detta det egna inflytandet. Målet är en arbetstid, som motsvarar trettio timmars arbetsvecka. 

"I riktlinjerna som beslutades så sent som på extrakongressen 2011 står det; "Trycket har 

ökat på många jobb och arbetsplatser. Prestationskraven är höga, livspusslet svårt att få 

ihop och spänningshuvudvärk är vardag för många. Den nya tekniken gör att vi är nåbara 

dygnet runt och allt fler förlänger arbetsdagen hemma vid datorn när barnen har somnat. 

Hård konkurrens och slimmade organisationer ökar stress och belastning på de anställda 

som är kvar. Med återkommande omorganisationer och förändringar följer nya kamrater, 

men också stress och slitningar. 

Vår socialdemokratiska slutsats av detta är inte att kräva generell arbetstidsförkortning. 

Vi vill istället utveckla arbetslivet så att det ger utrymme för ett gott liv. Och större möjlighet 

att förena arbete med personlig utveckling, aktiv fritid och tid för barnen. Om arbetslivet sliter 

ut människor fysiskt och psykiskt så är det arbetslivet, inte människorna som jobbar där, som 

behöver förändras." 

Vi antar att motionärernas krav är att partiet ska ompröva sin inställning som antogs i 

riktlinjerna från 2011. En generell arbetstidförkortning är en mycket kostsam reform. Som 

räkneexempel kan man göra en enkel uppskattning. En riktad reform med en 

föräldraförsäkring för barn 2 till 5 år med två timmars ersättning varje dag skulle kosta cirka 

12-15 miljarder. Den gruppen omfattar cirka 10% av arbetskraften. Därtill är det bara 

kostnaden för ersättningen till föräldern, produktionsbortfallet motsvarar dubbelt upp på det 

beloppet. Det finns mycket stora och angelägna behov i välfärden som vi skulle tvingas 

prioritera bort om vi skulle genomföra en generell arbetstidsförkortning. Återuppbyggnaden 

av våra välfärdsverksamheter, en rimlig ersättning till den som är sjuk eller arbetslös, 

investeringar i kunskap och infrastruktur för att nämna några viktiga områden. 

Det är inte heller givet att en arbetstidsförkortning leder till mindre stress. Risken är stor att 

en arbetstidsförkortning sker på bekostnad av raster för måltider och att förväntan finns att 

produktiviteten ska öka på de timmar som man arbetar. Som det skrivs i riktlinjerna från 

2011, "Om arbetslivet sliter ut människor fysiskt och psykiskt så är det arbetslivet, inte 

människorna som jobbar där, som behöver förändras". Detta tror styrelsen skulle bli än mer 

tydligt vid en arbetstidsförkortning. 

Möjligheten till en förkortad arbetstid kan gärna vara ett långsiktigt mål och stå i kontrast till 

att målet är en livsstil med maximal varukonsumtion. Som en lösning på arbetslöshet eller 

bristande jämställdhet och jämlikhet är det dock inget bra alternativ. En aktiv politik för

80 

minskade klyftor och ökad rättvisa kräver en stark offentlig sektor och en stark ekonomi såväl 

i de gemensamma kassorna som i företag och organisationer. Då behöver inte arbetstiden 

minskas utan målet måste vara full sysselsättning och starka generella välfärdssystem. 

Distriktsstyrelsen föreslår därför kongressen besluta 

att 

motionen avslås 

23. Genusvetenskap i lärarutbildningen 


Det är till stor del i förskolan och skolan som många av våra könsroller cementeras. Där har 

våra lärare det oerhört viktiga uppdraget att motverka traditionella könsroller och att lägga 

grunden för framtidens jämställda samhälle. De är, precis som andra, inga supermänniskor 

som med lätthet kan ställa sig utanför den samhällsstruktur som de vuxit upp i. Därför 

behöver lärarna ordentliga verktyg att använda sig av. De behöver utbildning i 

genusvetenskap. Detta genustänk ska inte bara genomsyra hela lärarutbildningen utan 

genusvetenskap ska också ligga som en egen obligatorisk kurs för alla lärare. 


att 

att 

att 

Partiet verkar för att genusvetenskap ska genomsyra hela lärarutbildningen. 

Partiet verkar för att införa genusvetenskap som egen obligatorisk kurs på 

lärarutbildningen. 

Distriktskongressen antar motionen och beslutar att skicka motionen till 

partikongressen 2013. 



ordförande 


Motionären belyser en viktig fråga. För att kunna arbeta aktivt med jämställdhet krävs ett 

brett stöd. Ett stöd från skolans organisation, från politiker och skolans ledning. All utbildning, 

från förskola till högre utbildning, ska genomsyras av ett genusperspektiv. 

För att vara framgångsrik i genusarbetet krävs det att vi börjar tidigt. Föräldrarna är 

naturligtvis viktiga, men även samhället som är själva strukturbäraren måste ta sitt ansvar, i 

förskolan och skolan. 

Många som arbetar i förskolan och skolan kanske uppmärksammar problemen, men saknar 

verktyg. Det är därför viktigt att få till ett arbetssätt där man sprider kunskap, inspirerar och 

bidra med pedagogiska idéer. Ett arbetssätt där vi lyfter fram, förstärker och utveckla 

jämställdhetsarbetet i skolan och förskolan. 

Det är oerhört viktigt att genus tas upp i utbildningen för lärare för förskolan och skolan. Mer 

genusvetenskap i utbildningen gör det möjligt att lyfta nya perspektiv och synliggöra frågor 

och aspekter som tidigare varit dolda. En viktig fråga som man arbetar med inom 

genusvetenskapen är begreppen kön och genus. Att detta blir obligatoriskt som en kurs 

under utbildningen ser styrelsen därför som positivt.



81 

att 

att 



2013 


att 

att 



2013 




Motionären belyser en viktig fråga. För att kunna arbeta aktivt med jämställdhet krävs ett 

brett stöd, stöd från skolans organisation, från politiker och skolans ledning. All utbildning, 

från förskola till högre utbildning, ska tydligt genomsyras av ett genusperspektiv. 

Det finns brister i arbetet för jämställdhet inom lärarutbildningen och i den övriga den 

svenska högskolan, när det gäller långsiktighet, planmässighet, samverkan samt teoretisk 

och praktisk kunskapsöverföring. Lärosätena behöver kunskap och konkret stöd i sin 

verksamhet. Det behövs därför en statlig aktör som på systemnivå och med kraft kan driva 

på arbetet för ökad och stärkt jämställdhet i högskolan. 

Högskoleverkets uppdrag, eller den högskolemyndighet som tar över detta uppdrag, på 

jämställdhetsområdet måste därför konkretiseras och utvecklas. Verket bör följa upp, 

utvärdera och långsiktigt främja och stimulera arbetet för ökad och stärkt jämställdhet i 

akademin. Mera specifika uppgifter bör bland annat vara att systematiskt utvärdera 

jämställdheten på de enskilda lärosätena samt lämna förslag till regeringen om utbetalande 

av jämställdhetsbonus och ge information, råd och stöd till de lärosäten som efterfrågar det 

på områden som har särskild betydelse för jämställdheten. Det är av vikt att främja 

samverkan mellan institutioner och lärosäten i arbetet för jämställdhet, följa forskningen och 

det praktiska arbete som bedrivs på högskolor och universitet som har betydelse för 

jämställdheten. Samt återkommande åter rapportera till regeringen om utvecklingen 

avseende jämställdhet i högskolan samt lämna förslag till förbättringsåtgärder. 

En jämställdhetsbonus kan införas inom ramen för resurstilldelningssystemet. Vi har tidigare 

föreslagit att bonus ska utgå till lärosäten där jämställdheten, både kvantitativt och kvalitativt 

sett, efter systematisk utvärdering bedöms vara påtagligt god respektive ha påtagligt 

förbättrats. Jämställdhetsaspekter bör också i större utsträckning beaktas inom ramen för det 

nya kvalitetsutvärderingssystemet och examensbeskrivningarna i högskoleförordningen och 

bör ses över ur ett jämställdhetsperspektiv. 

Det är betydelsefullt att eleverna känner sig väl till rätta i undervisningssituationen. Och det 

är därför av stor vikt att lärare har kunskap om genus och hur detta påverkar undervisningen. 

Med anledning av ovanstående föreslår distriktsstyrelsen distriktskongressen beslutar. 

att 

bifalla motionen

24. Delad föräldraförsäkring 


82 

Ingen föds med kunskaper om hur man tar hand om barn, ändå faller den här lotten som 

vanligast på kvinnor. Mammor tar ut merparten av föräldraförsäkringen vilket leder till att 

mammorna inte får samma kunskaper på arbetsmarknaden som de förväntas ha i hemmet. 

Genom att vara hemma mera med barnen förlorar mammor inkomster, de får osäkrare 

anställningsförhållanden och riskerar att ses som tillfällig arbetskraft, detta samtidigt som de 

nyblivna papporna inte vågar ta ut fler föräldradagar än sina medarbetare med rädsla för att 

bli av med jobben. 

Den föräldraförsäkringsmodell vi har i Sverige idag gör inte annat än att konservera en 

gammal struktur med mammor som omsorgsgivare och pappor som försörjare. 

En helt delad föräldraförsäkring borde inte vara annat än en självklarhet i Sverige 2011. 

Vi som S-kvinnor måste föregå med gott exempel och leda jämställdhetsutvecklingen i 

Sverige. Ett steg i detta är att återställa skevdelningen av föräldraförsäkringen och trygga 

kvinnornas ställning på arbetsmarknaden genom att låta män och kvinnor vara hemma 

precis lika länge. 

Denna förändring av föräldraförsäkringen kommer att gynna kvinnorna, arbetsmarknaden 

och barnen. På sikt för enskilda kvinnor kommer den att leda till starkare ekonomisk ställning 

och mer självklar plats på arbetsmarknaden. 

I de politiska riktlinjerna från partikongressen 2009 finns att läsa-------- 

För att öka jämställdheten i samhället behöver föräldraförsäkringen delas lika mellan 

föräldrarna. Som ett steg på vägen vill vi att föräldraförsäkringen delas i tre lika delar. En 

tredjedel för vardera vårdnadshavaren, och en tredjedel som båda vårdnadshavare har 

möjlighet att ta ut. Detta ska ske genom att ytterligare månader knyts till respektive 

vårdnadshavare inom ramen för dagens försäkring.------ 

Vid förfrågan vad detta konkret innebar har vi fått svaret att i 1:a hand skall en pappa månad 

till införas. 

Det är inte tillfredställande Det är dags att riva gamla förtryckande murar/strukturer och 

bygga nya broar för ett nytt och jämställt Sverige. 

Umeå s-kvinnoklubb yrkar; 

att 

att 

att 

partiet beslutar att föräldraförsäkringen inom kommande mandatperiod delas i 

tre delar. 

partiet beslutar att föräldraförsäkringen på sikt skall delas helt. 

Distriktskongressen antar motionen och sänder den till partiets kongress 

2013. 



ordförande 


Motionären tar upp en angelägen fråga.

83 

Precis som motionären skriver tar kvinnor tar ut huvuddelen av föräldraförsäkringen. De 

arbetar även mer deltid än män och har större ohälsa. Kvinnor fullgör fortfarande, år 2011, 

huvuddelen av det obetalda hemarbetet. Det gör att de halkar efter i position och lön i 

arbetslivet, får sämre löneutveckling och pensioner på grund av den traditionella 

ansvarsuppdelningen. Föräldraförsäkringen ska därför delas mer rättvist. 

Om båda vårdnadshavarna tar lika del av ansvaret för barnen från början ökar chanserna att 

ansvaret fördelas mer jämnt längre fram. Då nås också de chefer som rekryterar, befordrar 

och sätter löner på arbetsmarknaden av insikten att barnen är ett delat ansvar. Det ger också 

signaler att barn har rätt till båda sina föräldrar. Kvinnor och män har samma rätt till nära 

relationer till sina barn. Jämställdheten i både hem och arbetsliv kan på så vis också öka. 



att 

att 



2013 


att 

att 



2013 



Föredragande: Åke Nilsson 

En väl utbyggd och ett jämnställt uttag av föräldraförsäkringen är en viktig och angelägen 

fråga. Ingen ska inte behöva välja mellan föräldraskap och arbete. I Sverige ska både 

mammor och pappor kunna kombinera familj och arbete genom en väl utbyggd 

föräldraförsäkring. 

Distriktsstyrelsen föreslår distriktskonferensen besluta 

att 


att skicka vidare motionen till partikongressen 2013 

25. beskattning av kraftproducenter 

Motionär: Maria Gardfall, Storuman arbetarekommun 

Idag beskattas kraftproducenterna för sin verksamhet baserat på styrelsens säte med 

bolagsskatt, som oberoende av produktionsställe betalas direkt till statskassan. Oavsett 

basen för kraftproduktionen (vatten, vind m m) tas ”råvaran” från en omgivning som medför 

större eller mindre störningar. Idag kompenseras kommunerna där produktionsenheten är 

belägen på olika sätt, ibland inte alls. Kommunerna hoppas på ”kringeffekter” till följd av 

etableringen och står också med betydande kostnader för utökat behov avseende offentlig 

service och investeringar i infrastruktur. Det är dessutom ofta svårt att bedöma hur långsiktigt 

behovet är. 

Norge har som bekant ett väl fungerande system för återföring av vattenkraftsmedel.

84 

Ungefär sex miljarder NOK netto överförs till vattenkraftskommunerna enligt nedan: 

Naturresursskatt 1,3 öre/kwh (1,1 öre/kwh till kommunen och 0,2 procent till fylket 

Egendomsskatt Upp till 0,7 %. Kommunal skatt som kommunen själv beslutar om. 

Koncessionsavgifter Avgift för kraftstationer beräknad efter nhk (naturhestekraft) 

Indexjusteras vart 5:e år Avsätts till fond vars avkastning nyttjas till näringlivsutveckling 

Koncessionskraft Alla kraftkommuner har rätt att köpa el (upp till 10% av produktionen till 

självkostnad (2008: 9,48 öre/kwh). Elen får nyttjas i kommunen eller säljas fritt på 

marknaden. 

Om det norska systemet överförs till Sverige skulle det motsvara ungefär 3 öre/kwh bara för 

vattenkraften. Sammanlagt skulle detta innebära en återföring till vattenkraftskommunerna 

på ca 2 500 miljoner kronor per år. Samordning med andra kraftkällor/naturresurser ger ännu 

mer och skulle kunna bidra till ett ”rundare Sverige” där de negativa exploateringseffekterna 

minskar betydligt. 

Ett liknande system borde kunna tillämpas här i Sverige för vilken kraftproduktion eller 

naturresursutnyttjande som helst. Mest aktuellt just nu är vindkraft och gruvdrift, men även 

solenergin utvecklas. Nyttjandet av ”luftrummet” för kraftproduktion är inte reglerat i samma 

utsträckning som nyttjandet av mark och vatten. Mark ianspråktas under alla förhållanden för 

produktionen. 

Jag föreslår 

att 

att 

socialdemokraternas företrädare på såväl distriks- som riksdagsnivå får i 

uppdrag att en utredning tillsätts för att undersöka hur en förändring av kraftoch 

gruvbolagens beskattning kan ske, så att kommunerna där 

produktionsstället är beläget tillgodoförs beskattning baserat på enhetens 

produktion 

detta arbete har som mål att ett enhetligt system införs senast under nästa 

mandatperiod 

Slussfors 2012-01-06 

Maria Gardfall 

Medlem i Mellersta s-förening 

Storumans arbetarkommun 

Storumans Arbetarekommun behandlande motion den 11 januari och beslutade att ställa sig 

bakom motionen. 

Storumans Arbetarekommun 

Bengt Dalemalm, sekreterare 



Motionären föreslår att partiet ska genomföra en utredning med syfte att genomföra en 

förändring av kraft och gruvbolagens beskattning så att de kommuner där produktionen är 

belägen ska tillgodoföras beskattningsmedel. 

Det är inte svårt att förstå motiven bakom motionen, frånvaron av en aktiv och 

tillväxtfrämjande näringspolitik för hela landet är uppenbar. Det gör att det trots stora värden 

finns i såväl människors kompetens och arbetsvilja, som i näringar som turism, gruvdrift, 

energiproduktion mm så omöjliggörs dessa att nyttiggöras genom brister i infrastruktur, 

utbildningssatsningar och tillgång på kapital.

85 

Att avhjälpa detta genom att införa en kommunal skattemöjlighet på kraft och gruvproduktion 

innebär dock vissa problem. 

Dels blir det svårt att hävda att det inte ska gälla även kärnkraftsproduktion, vilket skulle ge 

Östhammars, Varbergs Oskarshamns kommun enorma intäkter. I Östhammars fall skulle tre 

öre ge ca 660 miljoner för 2010. Östhammar har skatteintäkter på 824 miljoner samma år. 

Det skulle bli en orättvisa och obalans som skulle bli helt omöjlig att hantera. 

Därtill så skulle det bli svårt att i vissa fall avgöra vilka kommuner som ska ha intäkterna. I 

kärnkraftens fall kommer lägeskommunen, kommuner i närheten m a a högre risk för skada i 

händelse av utsläpp, kommuner där många riskabla transporter passerar sker anse sig ha 

beskattningsrätt. När det gäller vattenkraft så är det givetvis både lägeskommun och de 

kommuner som fått nackdel av regleringar av vattendrag som vill komma i fråga. I fallet med 

gruvdrift så är det även där ofta flera kommuner som påverkas av t ex kraftigt ökade 

vägtransporter. 

Ett annat problem är att om förutsättningen är att det samma skatteuttag som ska gälla men 

med nya mottagare så blir statens inkomster lägre. Detta ska någonstans finansieras. 

Blickarna kommer då ofrånkomligt att riktas till de kommuner som har andra inkomster och 

skattebaser. Det är osannolikt att ett system som Norges, om det blev verklighet i Sverige, 

skulle kunna införas utan att påverka andra system som skatteutjämning, differentierad 

energiskatt, regionalpolitik och statens ansvar för infrastruktur. Vem som skulle vinna i 

slutänden på en sådan politik är omöjligt att avgöra. Säkert är att det skulle bli mycket svårt 

att för de små kommunerna att hävda sig i resursfördelningen och att det skulle bli omöjligt 

att avgöra vad som är rättvist och inte. 

Distriktsstyrelsen anser att ett system som föreslås i motionen kommer att öka 

motsättningarna och driva på konflikten mellan stad och land som den moderatledda 

regeringen och moderater i storstäder länge velat odla. De skulle hävda att 

skatteutjämningen skulle avskaffas, att bolagsskatten skulle bli kommunal och att 

regionalpolitik ska förbjudas. 

Det som socialdemokratin politiskt ska driva är en rättvis närings och tillväxt politik för hela 

landet. En rättvis skatteutjämning, bättre vägar, järnvägar, mobiltäckning, tillgång till 

utbildning mm överallt är avgörande för att hela Sverige ska ges möjlighet att bidra till en god 

välfärd i hela landet. 

Distriktsstyrelsen föreslår därför distriktskongressen att besluta 

att 


26. Kulturhus Tärnaby 

Motionär: Lena Drangel, Storuman arbetarekommun 

För att skapa och upprätthålla kunskap om ett områdes historia är det viktigt att det finns en 

plats där man kan dokumentera och visa vad som skett och hur det ser ut idag. För att stärka 

känsla av identitet och tillhörighet hos människor är det viktigt att känna sin historia och att 

det finns faktiska kunskaper om det som varit. 

Detta skapar trygghet och upplevelse av sammanhang och mening. Det gör också att man 

förstår vad som händer idag och man kan förstå vad som kan hända i framtiden. 

Det finns i tärnaområdet en lång och intressant, för att inte säga unik, historia att visa för 

boende och för tillkommande besökare.

86 

Samerna har en lång historia i området, här finns både syd – och nordsamisk kultur, 

dessutom finns samiska samlingar, idag nedpackade och otillgängliga. Här finns 

dokumentation, spridd och otillgänglig, oumbärliga för den samiska identiteten och de 

samiska språken. Viktiga för förståelse av den samiska kulturen och för den samiska 

renskötselverksamheten. 

V har en nybyggarhistoria som är relativt ung och som finns delvis dokumenterad men 

otillgänglig för förståelse och fortsatt beskrivning av den historia som varit och är. Det är 

viktigt att skyndsamt bevara de minnen och den kunskap som fortfarande finns kvar men 

som med generationernas utdöende nu snabbt försvinner. 

Vi har en turistisk historia, långt från beskriven men viktig, under förutsättning av att den 

formuleras och tillgängliggörs och utformas så att den kan bli den turistmagnet den också bör 

vara. 

Det finns en alpin utställning, nedpackad och otillgänglig. 

Historien och den kultur som finns i tärnaområdet skall dokumenteras och göras tillgänglig 

för boende och för besökare. Detta är en viktig del av den nordliga region vi bebor och skall 

vara en viktig del av den kulturhistoria vi skall bygga i framtiden. 

Eftersom Umeå blir kulturhuvudstad 2014 anser jag att det finns anledning för vårt parti i 

Västerbotten att se ett kulturhus i Tärnaby i ett större sammanhang och som en del av 

kulturhuvudstadsåret. 

Region Västerbotten har klubbat en kulturplan för Västerbottens län, där man särskilt fastslår 

att man behöver möta behovet av ändamålsenliga lokaler, främja ett levande kulturarv som 

bevaras, används och utvecklas 

regionala mål för det kulturpolitiska arbetet är bl a 

- ökad tillgänglighet och delaktighet i syfte att möjliggöra allas rätt till kulturupplevelser främja 

kultur som drivkraft för tillväxt och som resurs för besöksnäringen. 

Strategiska utvecklingsområden är definierade: 

bl a 

-insatser för att öka deltagande i kulturlivet 

-insatser som främjar samisk och nationella minoriteters kulturhistoria 

-insatser som stödjer mellankommunala och mellanregionala samarbeten 

Prioriterade utvecklingsområden för Region Västerbotten 2012-2015 är bl a: 

Utveckling av samverkan mellan NorrlandsOperan, professionella kulturutövare, kommuner 

och folkbildningen 

-länsövergripande samarbeten och projekt inför kulturhuvudstadsåret 2014 

Sammanfattningsvis har vi i Tärnaby ett Folkets Hus som är till salu. Detta hus har försett 

området med samlingslokal, bibliotek, fritidsgårdsverksamhet, serveringslokal, bowlinglokal. 

Det finns ett tillhörande markområde som ger möjlighet till utbyggnation, t ex alpint centrum, 

museiverksamhet samt andra aktiviteter. 

Detta hus vill större delen av Tärnas befolkning ha till kulturhus, manifesterat vid stormöte.

Vi i Tärna socialdemokratiska förening önskar med denna motion att distriktskongressen 

beslutar arbeta i enlighet med den kulturplan som Regionförbundet enigt antagit samt i 

enlighet med denna motions intentioner för att verkliga ett kulturhus i Tärnaby. 

Hemavan 3 januari 2012 

Lena Drangel 

87 

Tärna socialdemokratiska förening ställer sig bakom motionen. 

Storumans Arbetarekommun behandlande motion den 11 januari och beslutade att motionen 

ska skickas om enskild. 

Storumans Arbetarekommun 

Bengt Dalemalm 

Sekreterare 



Att vi socialdemokrater ska arbeta efter den kulturplan som är antagen, om det råder det inga 

tveksamheter om. 

Då det gäller den andra intentionen så vill motionären att Folkets Hus i Tärna ska köpas och 

bli kulturhus och att vi socialdemokrater i länet ska verka för detta. Denna fråga om 

eventuellt köp av Folkets Hus som motionären vill ska bli kulturhus måste ske på lokalnivå 

där t.ex. kommunen och lokala aktörer tillsammans med eventuell säljare diskuterar 

förutsättningarna för Folkets Hus i Tärna. 

Det kan inte vara regionens socialdemokraters roll att föra dessa samtal. 


att 

att 

Bifalla den första intentionen om att arbeta i enlighet med den kulturplan som är 

antagen. 

Avslå den andra intentionen om att regionen ska verka för ett köp av folkets hus i 

Tärna som motionären vill ska bli kulturhus 

27. E4an Umeå - Skellefteå 

Motionär: Hans Lindgren, Patrik Nilsson, Robertsfors arbetarekommun 

E4 genom länet är och kommer att vara en viktig trafiklänk även vid en fortsatt utbyggnad av 

järnvägen. Den håller också numera bra standard med undantag av cirka 8 mil mellan Umeå 

och Skellefteå. Dessa 8 mil får i dagsläget anses som en av de sämsta sträckorna vad gäller 

E4 i Sverige. Preciserat gäller det sträckan mellan Lillåbron till Bygdeå inom Robertsfors 

kommun och sträckan mellan Sikeå till Skellefteå inom Robertsfors och Skellefteå kommun. 

Vi har levt i en tro att sträckan mellan Umeå och Skellefteå skulle vara ett prioriterat område 

för Västerbotten men har fått revidera vår inställning. Om man ser till det som gjorts de 

senaste åren har prioriteringarna gällt en fyrfilig väg söderut från Umeå och fyrfiligt norrut

88 

från Skellefteå däremellan har man anlagt några mil trefiligt med mitträcke närmast städerna. 

Fortfarande återstår en sträcka på cirka 8 mil mellan Umeå och Skellefteå som fortfarande 

har 80-tals standard. E4 mellan Umeå och Skellefteå får nog anses som en mycket viktig 

sträcka med mycket tung trafik inte bara för mellanbygden utan borde rimligen vara en 

tillväxtsfaktor för hela Västerbotten. 

Vi föreslår: 

att 

att 

att 

att 

Distriktsstyrelsen får i uppdrag att verka för att berörda myndigheter och 

instanser som prioriterar vägprojekt skyndsamt ser till att denna sträcka får den 

standard som övriga E4an har och trafiksituationen kräver 

Västerbottens S-riksdagsledamöter får i uppdrag att arbeta för detta i berörda 

utskott och nämnder 

länets S-ledamöter i Regionfullmäktige får i uppdrag att arbeta för detta 

länets S-ledamöter i Länsstyrelsen får i uppdrag att arbeta för detta 

Hans Lindgren 

Patrik Nilsson 

Robertsfors arbetarekommun har beslutat att insända motionen som arbetarekommunens 

egen. 


Föredragande: Johan Söderling 

E4:an är en viktig transportled genom länet och kommer så att förbli. De nämnda sträckorna 

är inte av den standard som kan förväntas. 

Den process som föreligger satsningar inom detta område är lång och den nationella planen 

fastställs centralt av regeringen. Nästa plan ligger för beslut inför 2018. 

Det regionala organ som hanterar underlag inför nya planen är region Västerbotten varför 

våra representanter i detta organ bör få uppdraget att bevaka upprustningen av nämnda 

sträckor. Länsstyrelsen har idag ingen styrelse i den form motionären åberopar. 

Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen: 

att 

att 

avslå första, andra och fjärde att-satsen, samt 

bifalla tredje att-satsen 

28. Permanent förläggning av distriktskongressen till Lycksele 

Motionär: Mattias Degerman, Norsjö arbetarekommun 

Västerbottens län är ett vidsträckt län som upptar 13,5 % av Sveriges yta. Från exempelvis 

Ammarnäs till Umeå är avståndet c:a 35 mil enkel väg. Eftersom distriktskongressen 

alternerar mellan Umeå, Skellefteå, Lycksele och Vilhelmina kan körsträckan variera stort för 

kongressombuden. Att vara distriktsombud är något som man gör på ideell basis och på sin 

fritid, varför Norsjö Arbetarekommun anser att man inte dessutom ska behöva ha en färdtid 

på 4 timmar eller mer. 

Norsjö är inte den Arbetarekommun som är mest missgynnad, vi har som längst c:a 19 mil till 

Vilhelmina från Norsjö centralort och c:a 23 mil från kommunens utkanter. Dock ser vi att

89 

kommuner i fjäll – och kustregionerna kan få väldigt långa resor med dagens upplägg, 

kanske gäller detta särskilt för ombud från fjällregionen. 

Det finns två saker som klart talar för att stadigvarande förlägga distriktskongressen till 

Lycksele: 

Lyckseles geografiska läge i centrala Västerbotten gör att den genomsnittliga res-sträckan 

för kongressombuden blir betydligt kortare. Lycksele har logistiken som behövs för att inhysa 

distriktskongressen, både vad gäller kongresslokaler och logi för ombuden. 

Vi föreslår därför distriktskongressen besluta: 

att 

från och med 2013 hålla distriktskongressen i Lycksele varje år. 

Norsjö 20120108 

Enligt uppdrag från Norsjö Arbetarekommuns medlemsmöte 20111130 

Mattias Degerman, sekreterare 

Motionen behandlades vid Norsjö Arbetarekommuns styrelsemöte 20120109. 

Motionen godkändes och antogs som sin egen. 

Mattias Degerman, sekreterare 


Föredragande: Johan Söderling 

Motionens intention om att stadigvarande förlägga distriktskongressen till Lycksele kan ses 

som god. Då det gäller resväg ligger Lycksele centralt och lämpliga lokaler finns att tillgå. 

Vad motionen missar är att uppmärksamheten fördelas ut i länet och ett lokalt engagemang 

kring arrangemanget möjliggörs. I tider av sviktande intresse för politiskt engagemang bör 

den nuvarande geografiska spridningen av distriktskongressen inte underskattas. 


att 


29. Företagsflyttningar 

Motionär: Sten Troberg, Lycksele arbetarekommun 

Vi får ibland uppgifter på att företag som går bra, men som av vissa skäl vill flytta 

verksamheten till andra orter i södra Sverige eller till övriga Europa. Detta innebär ett hårt 

slag för de som är anställda, men inte bara dom som det gäller, deras familjer kommer också 

att drabbas. Sedan tillkommer det även personer som jobbar som underleverantörer. Men 

även samhället drabbas eftersom det är en stor risk att det blir en utarmning av den 

kompetens som nu finns, genom de regler vi har på arbetsmarknaden. Detta är ett stort 

problem för inlandet speciellt. Det krävs därför insatser från länet och riket för att kunna få till 

en lösning på problemet.

90 

Det skrivs mycket om att det är kollektivavtal och arbetsmarknadslagarna som är ett stort 

hinder för sysselsättning, främst i inlandet. Men det största hotet mot sysselsättningen i 

inlandet är att bolag i Sverige eller utländska bolag köper upp väl fungerande företag och 

sedan utan vidare lägger ned dem och flyttar verksamheten till andra delar av Sverige, 

Europa eller andra låglöneländer. Detta är oacceptabelt och något vi med samlade krafter 

måste försvåra. 

Det borde finnas regler som gör det svårare och dyrare för företag att göra sådana här 

omflyttningar. 

Med bakgrund av ovanstående föreslår jag 

att 

att 

att 

att 

det utreds om det finns möjlighet att införa regler som gör det svårare att flytta 

företag, 

motionen bifalls av Lycksele arbetarekommun, 

motionen bifalls av Västerbottens partidistrikt, 

motionen skickas till partistyrelsen för vidare handläggning. 

Lycksele 2011-12-07 

Sten Troberg 

LO-S-Fackklubben i Lycksele 

Lycksele arbetarekommuns motionssvar 

Motionären pekar på problemen med företagsnedläggelser och företagsflytt. 

Tyskland har ju hårdare regler för företag som hotar med nedläggelse eller flyttning. 

Även om vi inte skall/kan motarbeta strukturomvandling, borde man se över och skärpa 

reglerna, då företag signalerar att lägga ned eller flytta företagen. 

Med ovan anförda beslutar AK Styrelse 

att 


Repskapsmötet 2012-01-17 beslutade enhälligt bifall till styrelsens förslag. 


Föredragande: Gun Ivesund 


att 


30. Kontanthantering 

Motionär: Sten Troberg, Lycksele arbetarekommun 

Polis, banker och Handels har gått ut gemensamt, med flera andra, i kampanj för att få ett 

kontantlöst samhälle, att man skall betala med kort i stället. 

Rent principiellt har jag inget emot detta, men nu börjar bankerna också flagga för att de inte 

kommer att ha någon kontanthantering över huvud taget. 

Sverige är ett föreningstätt land, Vi har många, många små föreningar som verkar i det ena 

eller andra området runt om i landet. Dessa föreningar lever mycket på att vid något kanske 

några tillfällen per år anordna lotterier, loppis med flera sådan här enkla arrangemang.

Men vi kommer också själva att drabbas när vi är ute på gator och torg och pratar med 

människor och då samtidigt säljer våra glädjelotter. 

91 

Det skulle vid sådana här tillfällen kunna gå att använda kort som betalning, men det 

förutsätter att föreningen har tillgång till en kortläsare. En liten förening som behöver 

använda en sådan här kortläsare 1 max 2 gånger per kommer att få höga kostnader om de 

själva skall hålla kortläsare. 

Lösningen på det hela borde vara att banker eller samhället (i form av polisen kanske) kunde 

stå till tjänst med dessa kortläsare, som föreningar kan låna gratis, eller till ringa kostnad. 

Med bakgrund av ovanstående föreslår jag 

att 

att 

att 

att 

det utreds hur föreningar skall få tillgång till kortläsare, utan några större 

kostnader, 


motionen bifalls av Västerbottens partidistrikt, 

motionen skickas till partistyrelsen för vidare handläggning. 


Sten Troberg 

LO-S-Fackklubben i Lycksele 


Motionären pekar på de problem det kontantlösa samhället medför. 

Bland annat föreningar men även andra kommer att drabbas. 

Motionären begär en utredning i denna fråga som kunde vara underlag för en 

socialdemokratisk motion i riksdagen. 

AK Styrelsen beslutar 

att 

att 

godkänna motionen 

den tillställes Partidistriktet 




Distriktsstyrelsen instämmer i Lycksele arbetarkommuns svar och vill därmed 

föreslå distriktkongressen 

att 


31. Regionalt ungdomsinflytande 

Motionär: Bo-Anders Johansson, Lycksele arbetarekommun

92 

Idag är situationen för landets och länets ungdomar allvarligare än på länge. 

Ungdomsarbetslösheten är hög. Ungdomar tillhör de stora förlorarna om man ser till 

skillnaderna i disponibel inkomst mellan olika generationer. Kvarboendet hos föräldrarna har 

ökat bland unga under 20 år. Ungdomars psykiska ohälsa ökar, särskilt bland unga kvinnor. 

För glesbygdskommunerna är situationen också allvarlig. Man har för hög medelålder, både i 

arbetslivet och i de beslutande församlingarna. 

Ungdomar är kommunernas framtid. Ungas frågor saknas på den politiska dagordningen. En 

majoritet av ungdomarna är intresserade av att påverka men de upplever att de står utanför 

samhället. Unga har inte hunnit skaffa sig lika mycket resurser i form av utbildning, kontakter, 

erfarenheter och ekonomi för att kunna påverka i samma utsträckning som äldre. 

I Västerbotten är detta en verklighet för alla kommunerna. Det skall finnas likvärdighet för de 

unga i regionen. En samordning i regionen kring ungdomspolitiken ger större förutsättningar 

till likvärdighet. Länets unga är också våra gemensamma ungdomar eftersom ungdomarna 

oftast flyttar till en annan kommun inom länet. 

Det finns regioner i Sverige som kommit längre än Västerbotten i att involvera unga i 

regionalt ungdomsinflytande. I bland annat Dalarna, Kalmar och Gävleborg ser man 

ungdomsinflytandet som en överlevnadsfråga för en regional hållbar utveckling och har 

utarbetat regionala målsättningar utifrån ungdomsperspektiv. Regionerna avsätter resurser 

för att stärka den lokala och regionala kompetensen i sektorsövergripande ungdomspolitik. 

I vårt grannlän Nordland Fylke finns 10 kommunala ungdomsråd och ett regionalt 

ungdomsråd med egen budget, med rätt till representation i den regionala beslutande 

församlingen och med rätt till arvode för sitt deltagande. 

Mot bakgrund av ovanstående föreslår jag 

att 

att 

att 

region Västerbotten får i uppdrag att utarbeta regionala målsättningar och en 

handlingsplan för ungdomars delaktighet och inflytande i den regionala 

utvecklingen och i regionala organ, 


motionen bifalls av Västerbottens partidistrikt. 


Bo-Anders Johansson 

Furuviks s-förening 


Motionen om ett regionalt inflytande är en mycket viktig motion som förpliktigar. 

Sannolikt sker redan i kommuner och landsting många aktiviteter men det måste göras mer. 

Vi måste arbeta än mer fokuserat för att stärka ungdomars inflytande och delaktighet. 

Arbetarekommunens styrelse 2012-01-17 ställer sig bakom motionärens yrkanden 

att 

att 

Region Västerbotten får i uppdrag att utarbeta regionala målsättningar och en 

handlingsplan för ungdomars delaktighet och inflytande i den regionala 

utvecklingen och i regionala organ och 

motionen bifalls och sända den till distriktskongressen.

93 

Lycksele arbetarekommuns representantskap beslutade 2012-01-17 att bifalla motionen och 

sända den till distriktskongressen. 


Föredragande: Erik Bergkvist 

Motionären tar upp den viktiga frågan hur ungdomars delaktighet i politiken kan ökas. 

Distriktsstyrelsen ser detta som en angelägen fråga, men i första hand en fråga för de olika 

politiska partierna. Det är partierna som äger representation, inte bara i Region Västerbotten 

utan även i Västerbottens läns landsting och länets 15 kommuner. Detta bör i första hand 

lösas i partierna och inte överlåtas åt någon myndighet eller institution. Distriktsstyrelsen 

kommer därför att tillsammans med vårt ungdomsförbund SSU ta upp en diskussion kring 

dessa frågor om hur vi kan utveckla ungdomars delaktighet. 


att 

motionen avslås 

32. Stoppa vinstdrivande vårdföretag 

Motionär: Marika Lindgren, Bert-Ove Bäckman, Lycksele arbetarekommun 

Vår sociala välfärd är utlämnad till vinstdrivande företag. Caremaskandalen har satt fokus på 

orimligheten inom vården av våra äldre. Hela upplägget med att låta våra skattepengar gå till 

bolag vars huvudsyfte är att tjäna pengar, måste förhindras. 

Dagens Samhälle hade nyligen en utmärkt genomgång av de olika riskkapitalbolag som i 

dag upphandlar mycket av dagens äldrevård, men även andra skattefinansierade 

omsorgsverksamheter inom kommunerna. 

Aftonbladet den 13 jan 2012 skrev "Svensk välfärd har blivit "big business" 

för internationella företag" 

Detta måste socialdemokraterna starkt ifrågasätta och motarbeta. Däremot borde 

socialdemokraterna bl a i kommunerna arbeta och uppmuntra för att få igång ekonomiska 

föreningar, intraprenader och kooperativa lösningar. 

Vi kräver att socialdemokraterna i länet arbetar för 

att 

att 

stoppa vinstdrivande företag inom det sociala välfärdsområdet 

arbeta för och uppmuntra till intraprenader, ekonomiska föreningar och/eller 

kooperativa lösningar 

att våra riksdagsledamöter får i uppdrag att arbeta utifrån motionens intentioner 

Lycksele arbetarekommun 

Marika Lindgren BertOve Bäckman 


Motionärernas beskrivning av hur många äldre människor och svaga grupper har det svårt 

och oacceptabelt. Vi måste med kraft förhindra detta. Är man skör är man också utsatt. Vi 

måste på olika sätt medverka till att detta upphör. Människor ska kunna vara trygga i sin 

vardag. 

Med anledning av ovanstående föreslår styrelsen för Lycksele arbetarekommun att 

representantskapet 2012-01-17 att bifalla motionen.

94 

Och att uppdra till våra riksdagsledamöter att arbeta i den riktning som motionärerna skriver 

att förhindra att våra skattepengar går till bolag vars huvudsyfte är att tjäna pengar. 

Lycksele arbetarekommun beslutade vid representantskapet 2012-01-17 

att 

bifalla motionen i sin helhet och skicka den till distriktskongressen. 

Distriktsstyrelsen svar till motion nr 32 


Motionärerna kräver i sin motion att vinstdrivande företag inte ska tillåtas inom det sociala 

välfärdsområdet. Det är tyvärr inte så enkelt. Vinst i sig behöver inte vara något negativt, 

utan det handlar om hur man hanterar vinsten. Genom att återinvestera och höja kvaliteten 

och tillgängligheten för brukarna är vinst inte något negativt fenomen. Däremot ska vi ta 

tydlig ställning mot bolag med vinstkrav i vår välfärd. Den svenska välfärden får inte vara en 

guldgruva som möjliggör för rika riskkapitalister att bli ännu rikare. Våra skattepengar ska 

användas i skola, vård och omsorg i Sverige och inte bli vinst i något annat land. 

Den borgerliga regeringen driver på privatiseringar, etableringsfrihet och utförsäljningar. Det 

bidrar till en välfärd styrd av efterfrågan. Detta är något vi socialdemokrater med alla politiska 

medel måste motverka. Vår gemensamma välfärd ska styras av behov. 

Alla som bedriver offentligt finansierad välfärd ska lyda under samma regler och lagar. Krav 

ska också ställas på att vinst ska återinvesteras i verksamheten. 

Med anledning av ovanstående föreslår distriktsstyrelsen distriktsårskonferensen besluta 

att 

att 

avslå att-sats ett 

bifalla att-sats två och tre 

33. Utomhusvistelse till våra äldre 

Motionär: Mahmoud Al-Turk, Lycksele arbetarekommun 

Vi är otroligt duktiga och oerhört engagerande när det gäller att ta hand om våra äldre. Vi 

pratar alltid om att göra saker åt dem, och vi tycker att utevistelserna är självklara delar i den 

omvårdnad och omsorg som sker. Men är det självklart att våra gamla som idag bor i 

särskilda boende samt i hemtjänsten får chansen att komma ut och få sig en friskluft? 

För ett tag sedan skickade demensförbundet en enkät till alla sina medlemmar. En av 

frågorna löd enligt följande: Får din anhörige/närstående komma ut dagligen? 

80 % svarade Nej. 

Demenssjukdomen leder till att personens förmåga att utföra olika aktiviteter i det dagliga 

livet successivt försämras. Personen får svårt att ta initiativ och kan bli passiv. Detta kan 

motverkas genom att ge personen möjlighet att delta i individuellt anpassade aktiviteter som 

till exempel hushållssysslor, utomhusvistelse, underhållning, musik och dans. Erbjuda 

personer med demenssjukdom möjlighet att delta i individuellt anpassade aktiviteter inklusive 

fysisk aktivitet. Detta gäller inte bara personer som har en nedsatt förmåga, det gäller även 

våra pigga äldre som inte heller får komma ut. 

Yrkande: 

att 

Västerbottens Socialdemokratiska partidistrikt uppmanar alla 

socialdemokratiskt ledda kommuner att genomföra utevistelse för sina särskilda 

och ordinära boenden minst en timma i veckan sommar som vinter.

95 

att 

våra riksdagsledamöter från Västerbotten driver frågan, att alla äldre personer 

som bor på kommunernas särskilda och ordinära boenden skall komma ut i 

friska luften minst en timma i veckan sommar som vinter 

Mahmoud Al-Turk 

Lycksele (S) 


Socialnämnden i Lycksele Kommun har under 2011 utrett förslag till värdegrundsgarantier 

där bland annat utevistelse ingår, under förutsättning att man är berättigad till insatser såsom 

promenad och utevistelse. Nämnden ställde sig positiv till förslaget och man ska titta mera 

på vad det skulle innebära ekonomiskt innan beslut fattas. Motionen har helt klart ett 

berättigande och därmed ställer sig Lycksele Socialdemokratiska Arbetarekommun bakom 

motionen och motionärens yrkanden 

Lycksele Arbetarekommun 2012-01-11 




Motionären tar upp en viktig fråga, och det handlar om aktiviteter och utevistelse för de 

personer som har en demenssjukdom. Vården och omsorgen måste alltid sätta den äldres 

förmåga och behov i centrum och utforma den efter brukarens behov. 

Motionären vill att partidistriktet skall uppmana alla kommuner att genomföra utevistelse. 

Tanken är god och riktig, men partidistriktet kan inte bestämma hur socialnämnderna i länet 

ska prioritera sin verksamhet. Det måste de få göra själva utifrån de behov och 

förutsättningar som finns just i deras kommun. 

Andra att satsen i motionen går ut på att våra riksdagsledamöter ska driva denna fråga 

nationellt. Partidistriktet ser samma svårigheter i denna att sats. Det är svårt att generalisera 

att alla ska komma ut en timme i veckan. 


att 


34. Pedagogiska måltider till personer med demenssjukdom 

Motionär: Mahmoud Al-Turk, Lycksele arbetarekommun 

Vad betyder Pedagogiska måltider och vad är det för nytta med detta? 

Kosten och matens betydelse för äldre har varit i fokus länge och flera förbättringsåtgärder 

har vidtagits. En ytterligare kvalitetshöjande åtgärd som är viktig för demenssjuka är att 

personalen äter måltider tillsammans med de boende; vid samma tid, samma bord, och 

samma mat. Detta kallas för pedagogiska måltider. Genom att införa pedagogiska måltider

lir mat situationen lugnare och de boende stimuleras till ett bättre näringsintag och 

bibehållande av sina funktioner. 

96 

De åtgärder som kan vara aktuella är individuellt anpassat stöd vid måltiden (beröring, uppmuntran, 

att visa hur man gör, mimik, initiering med mera), ge personen möjlighet att själv ta 

mat och tillräckligt med tid för att kunna äta i lugn och ro, anpassa den fysiska miljön och ge 

ett individuellt anpassat stöd vid måltiden. 

Yrkande 

att 

att 

Västerbottens Socialdemokratiska partidistrikt uppmanar samtliga 

socialdemokratiskt ledda kommuner att genomföra pedagogiska måltider på 

sina boenden för personer som har en demenssjukdom. 

våra riksdagsledamöter från västerbotten driver frågan, att pedagogiska 

måltider genomförs i alla kommuners boenden med personer som har en 

demenssjukdom. 

Mahmoud Al Turk 

Lycksele (S) 


Rutiner i vardagen är viktig för de personer som drabbats av en demens. Detta för att 

upprätthålla och eventuellt förbättra de funktioner som den sjuke har. 

Lycksele Socialdemokratiska Arbetarekommun ställer sig bakom motionen och motionärens 

yrkanden. 

Lycksele Arbetarekommun 2012-01-11 




Pedagogiska måltider finns på en del ställen idag. De flesta drivs i projektform. Vården och 

omsorgen ska alltid ges efter brukarens individuella behov. Det är viktigt för att alla ska få 

vården anpassat efter just deras behov. 

Vi vill alla väl och vill ge den bästa vård och omsorg till våra äldre och dementa, men 

kommunerna måste själva få bestämma det utifrån de behov och förutsättningar som finns i 

just deras kommun. 

Partidistriktet ser också svårighet med att ge våra riksdagsledamöter i uppdrag att driva 

frågan nationellt. Det utifrån det kommunala självstyret, där varje kommun själv har rätten att 

fatta beslut. 

Distriktsstyrelsen föreslår kongressen 

att 


35. Ekonomisk trygghet i de sociala försäkringssystemen 

Motionär: Mikael Abrahamsson, Malå arbetarekommun

97 

Regeringen har sänkt nivåerna i socialförsäkringssystemet som är tänkt att vara en trygghet 

när vi inte kan arbeta. Överskotten i systemen används istället till andra prioriteringar, 

däribland skattesänkningar. 

Regeringens försämringar med sänkning av nivåerna i de sociala trygghetssystemen 

påverkar sjukförsäkringen och därmed sjukpenningen, föräldrapenning, sjukoch 

aktivitetsersättning, a-kassa m.m. Samt att detta även leder till en lägre ålderspension. 

För de som är friska och har ett arbete, och når upp till inkomsttaket 27 500 kr/månad är 

sjukpenningen idag knappt 80 % av sjukpenninggrundande inkomst. För den resterande del 

av inkomsten som överstiger inkomsttaket betalas ingen ersättning ut. 

För de som får sin ersättning från a-kassa är inkomsttaket 18 700 kr/mån vilket innebär att 

ungefär 12 % får ut en ersättning som motsvarar 80 % av sin inkomst. 

Sänkta nivåer i de sociala trygghetssystemen får därför stora konsekvenser för de som 

drabbas av sjukdom och arbetslöshet. Samt vid uttag av föräldraledighet där den av 

föräldrarna med lägsta inkomsterna oftast stannar hemma med föräldrapenning på så kallad 

sjukpenningnivå. 

Allt fler blir idag utförsäkrade från sjukförsäkringen och a-kassan vilket innebär att man 

hänvisas till försörjningsstödet, vilket leder till en lägre ålderspension. 

Vi föreslår att socialdemokraterna ger partistyrelsen i uppdrag 

att 

rätt nivå i de sociala trygghetssystemen återinförs 

Mikael Abrahamsson 

Malå Socialdemokratiska Förening 

Malå arbetarekommun ställer sig bakom motionen som sin egen. 


Föredragande: Åke Nilsson 

Distriktsstyrelsen delar motionärens syn på de försämringar som den borgerliga regeringen 

genomfört. 

En trygg sjukförsäkring och a-kassa är en del av en fungerande arbetslinje. Trygga 

människor vågar byta jobb, utbilda sig och starta företag. 

I socialdemokraternas budgetförslag för 2012 till riksdagen kan man i korthet läsa följande; 

”En stark a-kassa som omfattar alla löntagare är en avgörande del av en väl fungerande 

arbetslinje. Vi föreslår i denna motion ett tak för avgiften på 120 kr i månaden och en höjd 

ersättningsnivån i a-kassan till 80 procent. Taket höjs till 910 kronor per dag från mars 2012. 

Efter 100 dagars arbetslöshet trappas taket i a-kassan ned med 150 kronor per dag.” 

”Vi vill att de allra flesta ska få 80 procent i ersättning vid sjukdom. På sikt vill vi att taket ska 

vara tio prisbasbelopp. I ett första steg vill vi nu höja taket till åtta prisbasbelopp 2012 och 8,5 

ppb 2013. Vi vill också att ersättningen ska vara 80 procent under hela sjukdomsperioden.” 

Distriktsstyrelsen anser att motionens intentioner redan är tillgodosedda i och med att ovan 

redovisade förslag finns intagna i Socialdemokraternas budgetmotion för 2012. 

Distriktsstyrelsen föreslår distriktskonferensen besluta 

att 

anse motionen besvarad 

36. A-kassans regler för arbetslösa med politiska uppdrag 

(förtroendevalda) – en demokratifråga

98 

Motionär: Wolfgang Hoffmann, Bjurholms arbetarekommun 

Högerregeringen har försämrat a-kassareglerna på flera sätt och det drabbar inte enbart 

individen utan hela samhället. Vår demokrati förändras när rätten till politisk aktivitet tas från 

arbetslösa, när arbetslösa inte bara förlorat sitt arbete utom dessutom forceras/trängs ur sina 

politiska uppdrag/roller. Reglerna som av a-kassorna tillämpas idag medger den som har ett 

arvoderat politisk uppdrag ingen ersättning nar denne förbrukat sina 75 deltidsdagar (även 

det ett påhitt av högerregeringen). 

Det innebär att om den arbetslöse haft ett uppdrag med låt oss anta 4 timmar på v 4, så blir 

den politisk aktiva människan i fråga utan a-kassaersättning resten av vecka 4, eftersom det 

politiska uppdraget räknas som deltidsarbete under v 4 av a-kassan. Därmed har denne 

fritidspolitiker ingen rätt till ersättning för resten av v 4. 

Tryggheten som a-kassan ska ge den enskilde vid arbetslöshet, urholkas därmed om den 

arbetslöse i frågan är politisk aktiv. Maktstrategin visar sig tydlig, eftersom den arbetslöse 

"straffas" och isoleras ytterligare och han/hon hamnar i en vanmaktskänsla. Jag anser att det 

är förnedrande och fullständigt odemokratiskt och föreslår därför 

att 

våra riksdagsledamöter får i uppdrag att verka för en omgående förändring av 

a-kassareglerna, så att arbetslösa kan utöva förtroendeuppdrag i t ex kommun 

och landsting och inte behandlas som 2:a klass medborgare 

Wolfgang Hoffmann 

(Vitvattnet-Brännlands S-förening) 

Motionen antagen av Bjurholms arbetarekommun 2012-01-16 

Martin Berglund, ordförande 


Föredragande: Karin Malmfjord 

Motionären skriver om försämringar i arbetslöshetskassans regelverk som de borgliga 

partierna införde år 2007 något som påverkar arbetslöshetsersättning negativt för de som tar 

på sig förtroendeuppdrag. De förändringar som infördes var enligt SO- 

Arbetslöshetskassornas Samorganisation (www.samorg.org) bland annat 

Skärpning av arbetsvillkoret 

Arbetsvillkoret skärps och nu krävs 80 arbetade timmar för att en månad ska få räknas med i 

arbetsvillkoret (tidigare 70 timmar). 

Tidsgräns för överhoppningsbar tid 

Överhoppningsbara tiden begränsas till fem år (tidigare sju år). 

Beräkning av ersättning 

Beräkningssättet för ersättningsgrundande uppgifter (normalarbetstid och dagsförtjänst) 

ändras så att de alltid måste beräknas på 12 månader även om den sökande har arbetat 

mindre än 12 månader. Den så kallade hjälpregeln tas bort vilket innebär att all frånvaro från 

arbetet – även sjukdom och vård av sjukt barn – påverkar normalarbetstiden och 

normalinkomsten negativt. Tid man får lön för – till exempel betald semester – räknas dock 

inte som frånvaro. 

Möjligheten att höja de dagpenninggrundande uppgifterna genom att under avbrott i 

arbetslösheten (minst 25 sammanhängande veckor) arbeta med högre lön och längre 

veckoarbetstid togs bort. 

Nyprövning 

Vid slutet av den arbetslöses ersättningsperiod ska a-kassan pröva om denne uppfyller ett

99 

nytt arbetsvillkor och därmed har rätt till en ny ersättningsperiod. Reglerna kring denna så 

kallade nyprövning ändrades. Den som uppfyller ett nytt arbetsvillkor och därmed har rätt att 

få en ny ersättningsperiod ska få 65 % av den gamla dagsförtjänsten eller 80 % av 

dagsförtjänsten i det nya arbetsvillkoret som sin dagpenning. Normalarbetstiden beräknas på 

nytt (på 12 månader). Det alternativet – gammal normalarbetstid och 65 % av den gamla 

dagsförtjänsten eller ny normalarbetstid och 80 % av den nya dagsförtjänsten – som ger 

högst dagpenning ska väljas. 

Studerandevillkoret och rätt till ersättning under ferieuppehåll försvinner 

Möjligheten att få ersättning under ferieuppehåll från studier tas bort. Den som har studerat 

måste ha avslutat eller definitivt avbrutit sina studier för att kunna få arbetslöshetsersättning. 

Studerandevillkoret tas bort vilket innebär att det enda sättet att kvalificera sig för 

arbetslöshetsersättning är genom arbete. 

Deltidsbegränsningen 

Den 7 april 2008 infördes även nya regler för deltidsbegränsning, som innebär att maximalt 

75 av ersättningsperiodens dagar får användas som deltidsdagar. Med deltidsdag avses en 

ersättningsdag i en vecka som innehåller både arbete och ersättning. Resterande dagar i 

ersättningsperioden får endast användas i veckor där den sökande inte utfört något arbete. 

En sökande som förbrukat sina 75 deltidsdagar anses ha giltig anledning att sluta sitt 

deltidsarbete på egen begäran utan att bli avstängd från ersättning, under förutsättning att 

inkomsten från deltidsarbetet understiger fastställd dagpenning som heltidsarbetslös. En 

sökande som förbrukat sina deltidsdagar har också godtagbara skäl att avvisa ett erbjudet 

arbete som understiger arbetsutbudet, om arbetsinkomsten från deltidsarbetet understiger 90 

procent av den fastställda dagpenningen. 

När det gäller arbetslöshetsförsäkringen och förtroendeuppdrag är det två saker som 

påverkar den a-kassegrundande ersättningen. Det ena är hur stor ersättningen är och tiden 

för uppdraget. Uppdragen ska styrkas med hjälp av intyg. 

Det är deltids- och timarvoderade som påverkas av deltidsbegränsningen. De som är helt 

arbetslösa berörs inte av begräsningen. Systemet bidrar snabbare med att den arbetslöse 

förlorar rätten att erhålla arbetslösersättningen. 

Det är en demokratifråga att även arbetssökande ska kunna ta på sig förtroendeuppdrag 

samt tillfälliga arbete del av dag eller vecka utan att deras ekonomi försämras. Att straffa de 

som tar på sig uppdrag del av dag eller vecka skapar klassklyftor. 

Vi socialdemokrater står för allas lika värde därför ska alla arbetslösa behandlas lika och ha 

lika många dagar som de kan få arbetslöshetsersättning för. 


att 


37. ”Zebralagen” eller väjningsplikt vid oövervakade 

övergångsställen 

Motionär: Jan Johansson 

Sedan lagen om att motorfordonsförare har väjningsplikt vid oövervakade övergångsställen 

infördes 2001, så har lågt räknat 20 % fler fotgängare skadats lindrigt och ca 10 % fler 

skadats svårt. 

Häftiga inbromsningar har dessutom resulterat i ett ökat antal bilolyckor, med plåtskador och 

personskador som följd.

100 

Sedan så har, olyckligtvis, attityden bland fotgängare förändrats radikalt, från att se sig för 

innan man korsar gatan till att bara gå rakt över. Cyklister kommer susande över 

övergångsställen i tron att man har rätt till det. 

En fotgängare har en enda väldigt enkel uppgift att lösa när man ska korsa en väg eller gata: 

kommer det något fordon som kan skada mig eller inte? 

En bilförare däremot har en otrolig mängd information som ska processas, växla, styra, gasa, 

koppla, blinka, kontrollera trafiken både framåt, bakåt och åt sidorna, trafikskyltar bland alla 

reklamskyltar, affärsskyltar och erbjudanden, och nu har jag inte tagit upp saker som 

kaffedrickande, rökning, snusning, mobiltelefonpratande och sms:ande, sminkande, läsning, 

hysteriska barn och hysteriska sambor av bägge könen som har åsikter kring framförandet 

av bilen. 

Svåraste situationerna uppstår i stadstrafik vid höger eller vänstersväng in på en annan gata, 

där det plötsligt hoppar ut fotgängare i gatan, likt gubben ur lådan. 

Om det är nederbörd får man öka på alla svårigheter mångdubbelt. Dessutom ökar 

bränsleförbrukningen massor av den ryckiga körningen som uppstår av alla start och stopp. 

Jag inser svårigheterna med att förändra lagen om väjningsplikt vid oövervakade 

övergångsställen, då den kom till för att harmonisera med många andra länder i övriga 

Europa. Jag ser också en eventuell försämring för de synskadade, men jag tror inte att 

stressade bilister diskriminerar synskadade när det kommer till själva överkörningen. 

Med ovanstående som bakgrund yrkar jag på: 

att 

att 

att 

att 

man engagerar sig internationellt för att förändra lagen om väjningsplikt vid 

oövervakade övergångsställen i hela Europa. 

man engagerar sig internationellt, så att man åtminstone har samma regler 

gällande väjningsplikt eller inte vid oövervakade övergångsställen i hela 

Europa. 

man ändrar lagen om väjningsplikt vid oövervakade övergångsställen i Sverige, 

till den lagen vi hade innan eller bättre. 

om man har kvar nuvarande lag om väjningsplikt vid oövervakade 

övergångsställen, så bör man mera aktivt verka för att snabbare bygga bort 

möjligheten för fotgängare och cyklister att interagera med motorfordon på våra 

vägar och gator.” 

Jan ”Janscha” Johansson 

Byske S-förening 

Byske s-förening har vid möte 2011-12-19 antagit motionen som sin egen. 

Skellefteå arbetarekommuns motionssvar: 

I vår lagstiftning ligger fokus på att det är oskyddade trafikanter – fotgängare och cyklister – 

som har störst behov av skydd i trafiken. Oskyddade trafikanter är de som råkar mest illa ut 

vid eventuella tillbud. Annan trafik – t ex biltrafik- måste anpassa sig och ta hänsyn till detta. 

Detta är en uppfattning som gäller för Sverige såväl som för Europa och för stora delar av 

världen i övrigt. Att försämra säkerheten för gång- och cykeltrafikanter är knappast något 

som kan anses ligga i allmänhetens intresse.

101 

Däremot är det förstås angeläget att så långt det är möjligt harmonisera våra trafikregler med 

de regler som gäller i övriga Europa och övriga världen. Ett sådant harmoniseringsarbete 

pågår också, där de ansvariga myndigheterna för Sveriges del är Trafikverket och 

Transportstyrelsen. 

I och med införandet av lagen om väjningsplikt vid obevakade övergångsställen förändrades 

synen på övergångsställen från att vara en säkerhetsåtgärd till att vara en åtgärd för att öka 

fotgängarnas tillgänglighet/framkomlighet. Detta har inneburit att många övergångsställen 

systematiskt har plockats bort eller hastighetssäkrats med exempelvis gupp, refug eller 

avsmalning av körbanan. Idag finns det fortfarande platser som inte hunnit åtgärdas men det 

arbetas ständigt med att förbättra trafiksäkerheten för gående och cyklister. 

När det gäller sikten, uppmärksamheten och liknande vid övergångsställen måste också ett 

högre krav ställas på fordonsförare än på gående eftersom det är fordonsförarna som har 

gått en trafikutbildning medan inte alla fotgängare och cyklister har det. 

Det ideala är, precis som motionen tar upp, att separera all gång- och cykeltrafik från 

motordriven trafik. Detta är dock ett enormt arbete som kommer att ta lång tid. En separering 

av gående och cyklister gentemot motortrafik innebär inte endast en separering längs 

sträckor utan också i konfliktpunkter vid exempelvis korsningar. Endast detta innebär stora 

insatser eftersom det då måste byggas viadukter och/eller broar, vilket vi nog alla inser är 

oerhört stort arbete. 

Idag har gång- och cykeltrafik fått ökad betydelse i trafik- och transportplaneringen på alla 

nivåer och detta gör att det finns stora förutsättningar för att arbetet med separeringen av 

gång- och cykel gentemot motordrivna fordon ändå kommer få ökad betydelse och således 

gå fortare i framtiden. 

Skellefteå Socialdemokratiska Arbetarekommuns styrelse föreslår att representantskapet 

beslutar 

att yrka avslag på motionens punkt 1 och 3, 

att 

att 

motionens punkt 2 och 4 med detta yttrande anses vara besvarade. 

därmed skicka motionen som enskild 

Skellefteå arbetarekommuns representantskap beslutar i enlighet med styrelsens förslag. 



Distriktsstyrelsen delar Skellefteå Arbetarekommuns åsikt att försämra säkerheten för gångoch 

cykeltrafikanter inte är något som kan anses ligga i allmänhetens intresse. Det är inte 

lagens fel att trafikanter är ouppmärksamma vid obevakade övergångsställen. Däremot bör 

stora insatser genomföras för att minska olyckor och olyckstillbud vid övergångsställen Pga. 

ouppmärksamma trafikanter. Insatser som kan göras är t.ex. reklam och informationskampanjer 

i tv, sociala medier och i skolan mm. 

Distriktsstyrelsen delar motionärens uppfattning att man bör omöjligt separera gång- och 

cykeltrafik gentemot motordrivna fordon i all framtida trafikplanering. 


att avslå att-sats 1-3 

att bifalla att-sats 4

102 

38. Kraftigt ökade bedrägerier 

Motionär: Jan Johansson, Skellefteå arbetarekommun 

Fakturabedrägerier i Sverige har kraftigt ökat. Sedan år 2000 har dessa bedrägerier enbart i 

Västerbotten ökat från (615 st) till (2060 st) år 2010, en ökning med 235 %. 

En del av bedrägerierna består i att bedragaren skickar en faktura, och hoppas att 

mottagaren betalar. Men en del fakturabedrägerier är av det vidrigare slaget, där bedragaren 

med hot om både inkasso och kronofogden per telefon och brev försöker förmå offret att 

betala. 

Många av dessa bedrägeriförsök riktar sig till äldre, som kanske äger en gammal 

jordbruksfastighet. Trots polisanmälan (ärendet läggs ofta ned) och bestridande av fakturan, 

fortsätter kraven och trakasserierna helt obekymrat. Det är nog så bekymmersamt när det 

drabbar människor i arbetsför ålder, men när man inriktar sig på pensionärer som knappt vet 

vad en dator är, och ej heller vet hur man ska gå till väga med att lösa detta, blir det orsak till 

en massa lidande och oro för alla de som hamnar i klorna på dessa hänsynslösa bedragare. 

Det är orimligt att vi låter detta får fortsätta. 


att 

man tillför medel för att bilda en grupp eller enhet som med hjälp av polis, 

åklagare och lagstiftning, kan ta krafttag mot dessa allt mer förekommande 

bedrägerier i hela Sverige. 



Byske S-förening har vid mötet 2011-12-19 antagit motionen som sin 


Bedrägerier har ökat kraftigt under senare år och finns i många olika former. Vanligaste 

formen är internetbedrägerier på Blocket. Enligt polisen klaras många av dessa brott upp då 

det oftast finns ett bankkonto där pengarna satts in. 

När det gäller falska fakturor eller påstådda annonser, pågår det ett nationellt arbete med att 

samordna handläggningen på ett och samma ställe då fakturorna oftast sprids över hela 

landet. 

Inom Europa finns det samarbeten för att kunna spåra konton men då handlar det om lite 

större belopp. Om kontot finns utanför EU så är det svårare att kunna spåra upp företaget. 

Enligt polisen så arbetar man med att bli snabbare på att samordna dessa brott. 

Viktigt är att småföretagare, föreningar och privatpersoner anmäler när man får en felaktig 

faktura. 

Vi kan konstatera att lagstiftningen idag inte är tillräcklig. För privatpersoner finns det s.k. 

"nix-abonnemanget" att tillgå, också ångervecka gäller vid telefonförsäljning, internet och 

postorderförsäljning. Någon motsvarande rätt finns inte för näringsidkare. Framförallt 

småföretagare utnyttjas i de här sammanhangen. Ofta saknar de små företagen kunskaper 

och resurser (bl.a. administrativa) som krävs för att bemöta felaktiga krav och bedrägerier. 

Därför är det viktigt att lagstiftningen motsvarar dagens situation och ger det stöd som 

privatpersoner och företag har rätt att kräva. 

Vi socialdemokrater menar att det är dags att utveckla den svenska lagstiftningen och 

civilutskottet har som första steg i detta beslutat att genomföra en hearing om bluffakturor i 

mars i år.

103 


beslutar 

att 

anse motionen besvarad och därmed sänder den som enskild. 

Skellefteå arbetarekommuns representantskap beslutade 


Föredragande: Karin Malmfjord 

Bluffakturor är ett växande problem. På fem år har antalet anmälningar gått från 3 000 till 

17 000 år 2011. Oftast står organiserad brottslighet bakom de fakturor som skickas till 

företagare. Det är inte acceptabelt med den dramatiska utvecklingen av antal bluffakturor. 

Att tillföra medel för att bilda en grupp eller enhet är ingen lösning det måste till ett 

helhetsperspektiv för att minska bluffakturorna. Det handlar bland annat om tydligare 

lagstiftning. Högre krav måste även ställas på inkassobolagen, för de blir automatiskt 

bedragarnas förlängda arm när de tar på sig inkassokrav. Här kan myndigheterna ställa krav 

på utbildning så att anställda kan urskilja bluffakturor från oseriösa företag. 

Näringslivet kan även bidra med vad som kan göras för att minska antalet bluffakturor. 

Ett led för att påbörja arbetet med att minska bedrägerierna är att inbjuda till hearing i 

civilutskottet. 


att 


39. Utökad facklig/politisk samverkan 


Socialdemokratin tappar väljare och förtroende, LO facken tappar medlemmar och 

förtroende. På våra arbetsplatser pratas det nästan inte alls politiskt/fackligt. 

En av anledningarna till att det inte pratas politik eller fackligfackliga frågor på våra 

arbetsplatser, är att folk känner att man inte kan vara med och påverka, och därför inte orkar 

engagera sig. Man vet ej heller generellt vad som händer inom politiken och hur politiska 

beslut slår både mot facken och den svenska välfärdsmodellen. Sedan så tror folk i 

allmänhet att samhället inte kommer att försämras/förändras oavsett vilket parti som sitter vid 

makten. 

Det pratas också i LO- leden om att man ska överväga ett fortsätta öppet ge stöd till 

socialdemokraterna. Att två kamporganisationer som socialdemokraterna och 

fackföreningsrörelsen blir helt tagna på sängen av en enad och mycket väl förberedd 

borgerlighet, med en väl genomarbetad plan på hur man ska ta väljare från socialdemokratin 

och slå undan benen för facklig verksamhet, är inte så förvånande när sossar och fack 

övergått från att kämpa, till att bara förvalta en välfärd och arbetsvillkor som alla tar för givet. 

Det är av yttersta vikt för socialdemokratin att främja ett mycket nära partnerskap med LOfacken, 

för att få ut det politiska budskapet. Likaså är det av yttersta vikt för LO-facken att ha 

ett nära partnerskap med socialdemokratin, för att kunna driva igenom politiska beslut som 

gynnar facklig verksamhet. Många av de politiska beslut som tagits av en moderatstyrd 

borgerlig regering har slagit oerhört hårt mot facklig verksamhet. 

Med detta som bakgrund yrkar jag på:

att 

att 

104 

Socialdemokratiska arbetarpartiet utreder hur man ska gå till väga för att utöka 

samverkan med LO-facken, och tillsammans med det fackliga utarbeta 

strategier, nytänkande och ekonomiska/politiska/fackliga synergieffekter bl.a. 

när det gäller att få igång den politiska/fackliga medvetenheten bland 

väljare/fackmedlemmar 

Socialdemokratiska arbetarpartiet tar i beaktning, att inom LO-facken så finns 

det hårt arbetande förtroendevalda och medlemmar av vänsterpartistisk 

härkomst, och hittar en utökad samverkansform som inkluderar dessa också. 

Jan "Janscha" Johansson 


Byske S-förening har vid mötet 2011-12-19 antagit motionen som sin egen 


Motionen tar upp en väldigt viktig fråga om hur vi stärka arbetarrörelsen i framtiden. För 

Socialdemokraterna och LO-facken i Skellefteå är samverkan en självklarhet och har genom 

åren varit lyckosam. Samverkan mellan LO och Socialdemokraterna handlar inte om bara 

valrörelser utan om att arbetsplatsens frågor ska hamna på den politiska dagordningen. 

Både Socialdemokraterna och LO arbetar med att utreda om hur framtidens samverkan skall 

se ut. 

Vi kan konstatera att den traditionella samverkan blev annorlunda i valet 2010. LO hade 

beslutat att samverka som tidigare med Socialdemokraterna och inte Vänstern och 

Miljöpartiet. Socialdemokraternas samarbete med de två andra partierna gjorde att många 

inte viste hur man skulle göra. 

LO satsar mycket just för att öka medvetandet om vikten av att vara med i facket. ”Stora 

Resan” är ett projekt där LO ska lyssna till 100 000 unga vuxna om deras syn på facket. 

Detta skall sedan ligga som grund till framtida strategier för både facket och politiken. 

LO:s kongress är den som avgör om hur samverkan skall se ut för LO:s del och är ingen 

socialdemokratisk fråga. Socialdemokraternas samarbete med V och MP behöver funderas 

mycket över så vi i förra valet tappade många väljare. 


beslutar 

att 

att 

att 

anse den först att satsen besvarad då utredningar pågår, 

avslå den andra att satsen, 

därmed sända motionen som enskild 

Skellefteå arbetarekommuns representantskap beslutar i enlighet med styrelsens förslag. 



Motionären argumenterar för en nära och utökad samverkan mellan partiet och LO. Arbete 

med utredningar, rapporter och PM om hur detta ska utformas har genomförts och pågår 

inom arbetarrörelsens två grenar. 

Den facklig-politiska samverkan bygger på de gemensamma värderingarna, dvs synen på 

hur samhället ska se ut. LO, som den enda av de fackliga centralorganisationerna, har tagit 

ställning för socialdemokratin och mot borgerligheten utifrån det som är grunden för hela 

fackföreningsrörelsen; makten över arbetslivet och fördelningen av produktionsresultatet. Det

105 

brukar sammanfattas i värderingarna frihet, jämlikhet och solidaritet. Den facklig-politiska 

samverkan grundar sig på denna gemensamma värdegrund och utgör en långsiktig och 

kontinuerlig samverkan mellan SAP och LO. 

Precis som LO kan bedriva påverkansarbete mot och samarbete med andra partier i enskilda 

sakfrågor samarbetar SAP med andra fackliga centralorganisationer, SAP samarbetar också 

med andra partier för att kunna påverka och genomföra politiska beslut inom parlamentariska 

församlingar i den riktning som värdegrunden pekar ut. Den facklig-politiska samverkan är 

dock förbehållen arbetarrörelsens två grenar. 


att 

att 

anse den första att-satsen besvarad 

att avslå den andra att-satsen 

40. Avskaffandet av omotiverade skatteprivilegier 

Motionär: Daniel Ådin, Skellefteå arbetarekommun 

Saken är den att detta inte enbart handlar om ekonomiska teorier om tillväxt och efterfrågan. 

Det handlar om att gynna några och straffa andra. Det handlar om ideologiskt motiverade 

privilegier och inte en ansvarsfull hantering av ekonomin. 

Principen om skatt efter bärkraft är en av de äldsta principerna för skatteuttag som finns. 

Redan när Sverige, som land, grundades byggde skattelängderna på gårdarnas storlek 

d.v.s. den bärkraft som respektive gård hade. Om vi bortser från adelns privilegier så har den 

principen fått råda sedan dess. 

För några år sedan förändrades något. Den Moderatstyrda regeringen lanserade de s.k. 

Jobbskatteavdragen. Namnet till trots går detta inte ut på att sänka skatten för de med 

vanliga jobb... Det går ut på att INTE sänka skatten för pensionärer, arbetslösa och 

sjukskrivna. Det ska löna sig att arbeta säger man. 

För min ekonomi har detta varit kanon. Jag har ett fast arbete och inkomster från politiska 

uppdrag, vilka båda ger rätt till jobbskatteavdrag. Jag jobbar inte mer än förut och jag 

kommer inte att jobba mer heller. De flesta som har jobb jobbar redan heltid och för de som 

tvingas jobba deltid är nog en heltidstjänst viktigare än avdrag på skatten. Avdraget går 

således främst till de som redan har det bra och utan krav. 

Inte nog med att vi, som redan har arbete, gynnas av jobbskatteavdraget. Vi kan dessutom 

köpa s.k. hushållsnära tjänster kraftigt subventionerat av skattemedel. Även här går de 

absolut största avdragen till de som redan tidigare använt sig av liknande tjänster. 

Jag påstår inte att det är något fel på den typen av tjänster. Däremot undrar jag över varför 

just de tjänsterna ska subventioneras. Jag slår vad om att det finns saker som fler har behov 

av som man hellre kunde satsa på! 

En av tankarna med RUT- avdraget var att det skulle skapa nya jobb..... vilket är ytterst 

tveksamt. Ett annat argument var att det skulle göra många svarta jobb vita vilket inte heller 

bevisats. 

Det kan också handla om samhällsekonomiska motiv. Sänkta skatter gör att hushållen får 

mer pengar att röra sig med och det kan, enligt de flesta ekonomiska teorierna, leda till ökad 

efterfrågan och fler jobb. Om detta nu stämmer så kan sänkta skatter hjälpa ekonomin. Om 

det nu är så, varför ska skattesänkningen gå enbart till de som redan har det relativt bra? 

Den arbetslöses efterfrågan fungerar väl lika väl som den med arbetes?

106 

Saken är den att detta inte enbart handlar om ekonomiska teorier om tillväxt och efterfrågan. 

Det handlar om att gynna några och straffa andra. Införandet av RUT är ett steg i samma 

riktning. Det handlar om ideologiskt motiverade privilegier och inte en ansvarsfull hantering 

av ekonomin. 

Under de Moderatstyrda åren har de statliga skatterna sänkts med enorma summor. Detta 

har man finansierat genom att klämma sjuka och arbetslösa, genom försäljningar av 

gemensamma tillgångar och genom att skörda frukterna av en ansvarsfull ekonomisk politik 

av tidigare Socialdemokratiska regeringar. 

Att dra in skattepengar har förstås inget egenvärde. Det finns ingen anledning att dra in mer 

pengar än det som krävs för att täcka de behov som finns. Men är vi där än? 

Är det inte så att inkomstklyftorna i Sverige ökar? Är det inte så att fler barn faktiskt fått det 

sämre de senaste åren? Är det inte så att flera kommuner och landsting tvingats till hårda 

besparingar då behoven ökat i betydligt högre grad än inkomsterna? 

Ansvaret för att hantera problemen i samhället har redan tidigare, i huvudsak, legat på 

kommuner och landsting. Trenden är att ansvaret också ökar för varje år som går. Det kan 

t.o.m. krävas rejäla skattehöjningar på sikt ifall ekonomin ska "gå ihop". Kommunalskatten 

är den skatt som alla betalar. En höjning av kommunalskatten gör att de som tjänar minst får 

ännu mindre att röra sig med. Genom höjd statlig skatt och generösare bidrag till 

kommunerna kan vi slippa sådana effekter men då krävs det politisk vilja därtill. Ska vi följa 

principen om skatt efter bärkraft så måste det göras. 

Vi Socialdemokrater vill se ett samhälle som bygger på rättvisa. Ett samhälle där klyftorna 

minskar, där alla har möjligheten att utvecklas och sträva efter sina mål. Vi vill se ett 

samhälle som bygger på solidaritet och där ingen lämnas efter. Vi vill se ett samhälle där 

ekonomisk styrka inte ska vara avgörande för den framtid vi vill ge våra barn. För att 

åstadkomma detta krävs en tydlig och stark fördelningspolitik och det instrument vi har för 

detta är skattesystemet. 

Tyvärr har vårt parti varit allt annat än tydlig i skattefrågan. På frågan om vi tänker avskaffa 

jobbskatteavdraget har jag sett flera partiföreträdare svara ung. "Vi vill skatten ska vara lika 

oavsett om man är arbetande, pensionär eller arbetslös". Man vågar, med andra ord, inte 

säga att vi vill höja skatten. Jag tror nog många uppfattar det som om vi lovar att sänka 

skatten för alla. 

Högre skatter är ett måste om vi ska ha råd med det samhälle vi vill se. Att påstå något annat 

är rent hyckleri. 

Högre skatter är ett nödvändigt ifall vi vill återställa de orättvisor den Moderatledda 

regeringen skapat. Allt annat är att blunda för verkligheten. 

Högre skatter krävs för att vi ska kunna bedriva en aktiv fördelningspolitik som utgår från 

behov och minskar klass- och inkomstklyftor. Allt annat är en borgerlig chimär. 

Med min mest bestämda min yrkar jag: 

att 

att 

Socialdemokraterna i Västerbotten ska arbeta för att det s.k. Rut- avdraget ska 

avskaffas 

Socialdemokraterna i Västerbotten ska arbeta för att skatt ska betalas efter 

bärkraft och inte ställning på arbetsmarknaden.

att 

att 

107 

Socialdemokraterna i Västerbotten uttalar sig för höjd statlig skatt och värdet av 

en solidarisk finansiering av välfärden. 

Socialdemokraterna som parti tar ställning mot de s.k. Jobbskatteavdragen. 

Daniel Ådin 


Är det inte så att orättvisorna ökar i vårt land, frågar motionären retoriskt. Och det kan inte 

sägas tydligt nog: Under Reinfeldtregeringen har fattiga blivit fattigare och detta före 

finanskrisen. Skattesänkningar har bidragit till att rika har blivit allt rikare. 

Dagens skattesystem är från 1990. Reformens omfattning var unik. Skattebaserna 

breddades, vi fick lika skatt på lika inkomst och legitimiteten stärktes. Plötsligt hade Sverige 

ett modernt skattesystem som kännetecknades av enkelhet, likformighet och breda 

skattebaser. Genom åren har dock över 500 förändringar i skattesystemet genomförts och 

behovet av ett nytt system är stort. 

Leif Pagrotsky har fått Partistyrelsens uppdrag att utforma ett förslag till ett nytt skattesystem 

och lämnade en rapport till Förtroenderådet i december 2011: 

”…Reinfeldt har slagit nya rekord i att ställa till oreda i skattesystemet för att få igenom sina 

partipolitiska prioriteringar. Moderaterna har helt övergivit principen om lika skatt på lika 

inkomst. Skatteavdrag för att gå ut med hunden, men höjd skatt för den som blir arbetslös. 

Samma gäller principen om skatt efter bärkraft. Nästan alla progressiva inslag i 

skattesystemet har tagits bort. Bara den statliga skatten på högre inkomster och de extra 5 

procenten på de högsta inkomsterna kvarstår, men nu börjar kampanjen också mot detta. 

För det andra har det de senaste 20 åren skett stora förändringar i Sveriges ekonomi. Vi har 

gått från en inflation på runt 10 procent till under 2 procent. Ett stort misslyckande är att 

arbetslösheten som då låg på cirka 2 procent nu ligger på 7 procent. Dessutom har klyftorna 

i samhället ökat dramatiskt, både vad gäller inkomster och förmögenheter. 

För det tredje har internationaliseringen accelererat med tydliga effekter på handlingsfriheten 

i skattepolitiken. Faktum är att när den första överenskommelsen träffades 1989 så fanns 

fortfarande Berlinmuren, Baltikum var en del av Sovjetunionen, Sverige var inte med i EU, 

och det var olagligt för svenskar att ha pengar på utländska bankkonton. 

Idag är det finansiella kapitalet ytterst lättrörligt och beskattningen av kapitalinkomster och 

kapitalvinster är utsatta för hård internationell konkurrens. Dessutom har världshandeln fått 

helt nya mönster, tullar har avskaffats och det är idag möjligt för många företag att välja till 

vilket land de vill styra sin produktion och sina vinster och var de vill betala sin skatt. 

För Moderaterna har skatterna ofta varit målet för det politiska engagemanget. Sänkt skatt 

har varit den röda tråden i deras politik i hundra år. Minns bara hur de kallade skattekvoten 

för ”ofrihetskvoten” för bara några år sedan, innan PR-byråerna förändrat deras sätt att 

uttrycka sig. 

För oss socialdemokrater är skatterna ett medel. Det medel som gör välfärdsstaten möjlig. 

Stabila trygghetssystem vid arbetslöshet, sjukdom och ålderdom. Bra skola och bra vård i 

livets olika skeden, på lika villkor för alla. Sådant som vidgar människors frihet och deras 

livschanser. 

För oss socialdemokrater är skatterna ett medel. Ett medel för att alla barn ska få en bra 

skolgång, att vi ska ha en sjukvård för alla och att de äldre ska få leva rika och värdiga liv. Vi 

socialdemokrater håller på med politik för att vi vill göra människors liv bättre och friare. Att 

fler skall kunna förverkliga sina drömmar…”

108 


beslutar 

att 

att 

bifalla motionen och därmed anta motionen som egen. 

motionen sänds till länets s-riksdagsledamöter och till Leif Pagrotsky för 

beaktande I det framtida arbetet med ett nytt skattesystem 

Skellefteå arbetarekommuns representantskap beslutade i enlighet med styrelsens förslag. 


Föredragande: Bert Öhlund 

Skellefteå arbetarkommun har i sitt yttrande pekat på ett antal faktorer som betonar de 

viktiga frågor som tas upp i motionen och motiverar motionens förslag till åtgärder. Ett rättvist 

skattesystem är en av grundförutsättningarna för att skapa ett samhälle som är till för alla. 

Distriktsstyrelsen delar Skellefteå arbetarkommuns syn på motionens förslag och föreslår 

därför 

att 

att 

motionen bifalls samt 

motionen sänds till länets s-riksdagsledamöter och till Leif Pagrotsky för 

beaktande i det framtida arbetet med ett nytt skattesystem. 

41. Vårdgarantier och annat otyg 

Motionär: Daniel Ådin, Skellefteå arbetarekommun 

Detta är ett målmedvetet försök att föra fokus från det gemensamma ansvaret och den 

bärande tanken för vår samhällsmodell d.v.s. vård/stöd efter behov till en mer egoistisk syn 

på samhället. 

De senaste åren har vi, i partiet, ofta diskuterat om hur Moderaterna "tagit" våra ord och gjort 

dem till sina. Ska sanningen fram så har vi oss själva att skylla för mycket av detta. 

När Moderaterna kallar sig själva för "Det nya arbetarpartiet" bör den självkritiske sossen 

påminna sig om att vi själva slutat kalla oss Arbetareparti för länge sedan. Jag tror det var så 

tidigt som 1991 som vi övergick till att, i alla lägen, kalla oss för Socialdemokraterna och 

inget annat. Det har också skrivits många motioner om att ta bort A:et i SAP eftersom vi kan 

skrämma bort väljare som inte längre ser sig som "arbetare". Från vänsterhåll har det 

däremot diskuterats i åratal hur den nya "arbetarklassen" ska definieras. Moderaterna sket i 

detta och kallade sig bara arbetarparti och det visade sig att det fungerade utan att skrämma 

bort, eller definiera väljarna. 

Politiken handlar mer och mer om hur frågorna framställs. Vi vet att väljarna gillar våra 

värderingar och vi vet att våra värdeord har en positiv klang. Det är ingen slump att borgarna 

gärna pratar om rättvisa, solidaritet och gemensamt ansvar. 

Men inte nog med att vi "slarvat bort" våra egna ord. Vi är tyvärr väldigt duktiga på att 

anamma deras modeord. Arbetslöshet, sjukdomar och allmän utslagning kallas utanförskap 

även av våra företrädare. Att stå utanför något är oftast en individuell handling och ansvaret 

läggs således över på den utslagne. 

Ett annat exempel på hur vi gått i fällan är pratet om Vårdgarantier, Servicedeklarationer 

o.s.v. Det låter bra och vem vill inte garantera bra vård och omsorg? Men garantier gör inte 

att det blir mer pengar i kassakistan. Ifall någon ska ersättas för icke uppfyllda garantier så

109 

tas det av det gemensamma och kan då leda till att en annan verksamhet blir lidande. Detta 

är inget annat än ett spel för galleriet. 

Det är ingen slump att detta drivs av borgerliga politiker. Det är heller ingen slump att många 

privata läkare och vårdföretag stöder förslagen. Anledningen är att garantierna, allt som 

oftast, riktas till den enskilde och den enskildes behov. 

Detta är ett målmedvetet försök att föra fokus från det gemensamma ansvaret och den 

bärande tanken för vår samhällsmodell d.v.s. vård/stöd efter behov till en mer egoistisk syn 

på samhället. 

Det förs, redan nu, en intensiv lobbyverksamhet för att ex. plastikkirurgi för lindriga 

skönhetsfel och estetiska önskemål ska kunna betalas med skattemedel. 

Om vi tillåter att fokus flyttas från behov till garantier (rättigheter) så är risken att liknande 

krav kommer att dyka upp på fler områden. Om individen har rätt att ta del av den 

gemensamma kakan oavsett behov så kommer snart kraven på att själv få välja vart 

pengarna ska gå! 

Visst, det kan finnas skäl för att införa garantier av olika slag, om inte annat för att kunna 

vinna val, men i så fall är det nödvändigt att vi inte faller i fällan och gör dessa garantier på 

individnivå. 

Vi Socialdemokrater vill ha ett samhälle som bygger på äkta solidaritet, ett gemensamt 

ansvar. Den enda garanti vi bör utfärda är därför vård/stöd efter behov. Ska vi då formulera 

olika garantier och liknande måste dessa utgå från detta och inget annat! 

Med stöd av argumenteringen ovan yrkar jag: 

att 

att 

att 

Socialdemokraterna i Västerbotten agerar mot införandet av s.k. garantier, 

serviceförklaringar och annat otyg som för fokus från det gemensamma 

ansvaret och från vård/stöd efter behov! 

Västerbottens kommuner uppmanas säga nej till liknande förslag på kommunal 

nivå. 

Frågan förs vidare till partiet på central nivå. 

Daniel Ådin 


Motionären tar upp en både svår och aktuell fråga. Tjänstegaranti, kvalitetsutbud, 

serviceförklaringar – olika ord beskriver i stort sett samma sak: Vad kan man förvänta sig av 

en specifik tjänst. Kommunfullmäktige i Skellefteå har till exempel våren 2011 beslutat att 

”Satsningar och tydliga serviceutbud” ska vara ett av fyra fokusområden. 

Så kallad rättighetslagstiftning finns redan. Det kan t ex gälla rätt till särskilt boende, där 

böter kan förekomma om lagen inte följs. Lagstiftning sätter således redan gränser. 

Västerbottens läns landsting garanter sedan länge att vård ska ges till alla på lika villkor. I 

Skellefteå kommun garanteras sedan årtionden barnomsorg inom en månad. Ordet 

serviceutbud känns därför konstigt att till exempel avvända för den omsorg som individen

110 

enligt socialtjänstlagen har rätt till efter en biståndsbedömning av individens behov. 

Äldreomsorgens specifika grundvärderingar finns i socialtjänstlagen. 

Socialdemokraterna måste – också inom detta politikområde - tydligt fortsätta att arbeta 

utifrån socialdemokratins värderingar. När vi är tydliga, får begreppen serviceförklaringar, 

värdighetsgarantier och andra begrepp för samma frågor mindre betydelse i sig. Då blir t ex 

den värdegrundsbaserade äldreomsorgen självklar som vi beskriver i (S)kellefteås 

äldreomsorgsprogram: 

”Socialdemokraterna anser att den äldres egenmakt ska vara stark och den äldres 

delaktighet ska vara självklar när det gäller hur omsorgen ska genomföras. Vi anser också 

att allas behov av omsorg ska tillgodoses på ett jämlikt, rättvist och solidariskt sätt samt att 

värdegrunden ska vara levande och alltid användas i omsorgsarbetet. 

Skellefteå kommuns värdegrund ska genomsyra organisationen och vara hållbar över tid och 

vägleda personalen till ett bra förhållningssätt i alla externa och interna kontakter och möten. 

Inom äldreomsorgen sker väldigt många möten varje dag. Möten som innebär att personalen 

och den äldre ska skapa en respektfull relation så att den äldre tryggt kan visa vilken hjälp 

som behövs utan att hamna i underläge eller i tacksamhetsskuld. 

Socialdemokraterna vill att det ska finnas en värdegrund för äldreomsorgen som utgår från 

såväl Skellefteå kommunens övergripande värdegrund, socialtjänstlagen som 

socialdemokratins värderingar.” Socialdemokraterna i Skellefteå anser att det är viktigt att vi 

arbetar i enlighet med motionen och tydligt redovisar våra värderingar. 


beslutar 

att 

anse motionen besvarad och att den därmed sänds som enskild. 



Föredragande: Marita Fransson 

Motionären tar upp en viktig fråga, hur styrprinciper påverkar det gemensamma ansvaret. 

Den 1 november 2005 införde den socialdemokratiska regeringen den nationella 

vårdgarantin, i september 2008 införde den borgliga regeringen den så kallade kömiljarden, 

därutöver så har vi Rättighetslagstiftning samt olika garantier inom LT och Kommun. 

Incitamentsystem är statens möjlighet att med bidrags-belöningssystem driva utvecklingen i 

en viss riktning. Det rör ett flertal områden som tillgänglighet och patientsäkerhet, 

kvalitetsregister och öppna jämförelser samt sjukfrånvaro och rehabilitering också i 

äldrevården och barn- och ungdomspsykiatrin används incitament. 

Kan det då finnas några problem med att vården styrs av statens principer? Det finns en 

farhåga att t.ex. Vårdgarantin ska tränga undan större behov. Den viktigaste grunden för att 

få vård ska vara behovet. Större behov går före mindre. Vårdgarantin kan ändra på det. 

Patienter inom samma patientgrupp kan komma att prioriteras olika. Risk finns att patienter 

med låga medicinska behov kan få företräde framför mer allvarligt sjuka därför att de närmar 

sig eller har passerat en vårdgarantigräns. Patienter som behöver komma på återbesök, till 

exempel kroniskt sjuka, får stå efter för ”nya” patienter. Kömiljarden ger incitament som 

förstärker detta

111 

Om landstingen inte klarar vårdgarantin måste de stå för kostnaden när patienten söker vård 

i annat landsting. Det uppstår resursförskjutningar och det kan vara så att det är patienter 

med måttliga skäl, men med social styrka som söker vården. Risken finns att det läggs mer 

resurser på att lättare sjuka ska få vård i tid. Om vi stärker patientens ställning så kan det bli 

fel. Enligt den etiska plattformen är det behovet som ska avgöra. 

I och med att vårdgarantin inte gäller hela vårdkedjan kan väntetiderna till röntgen eller 

magnetkamera bli flera månader långa. För att klara garantin skjuter läkarna på återbesöken, 

nationella riktlinjer saknas. För att styrprinciper ska fungera enligt våra värderingar så behövs 

det incitament för hela vårdkedjan. 

Distriktstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta 

att 

anse motionen besvarad med hänvisning till utlåtandet 

42. Statliga verks hantering av dröjsmålsavgifter 


Utdrag från Transportstyrelsen. "Skatten ska vara bokförd som betald på Transportstyrelsens 

konto för fordonsskatt den sista dagen i den månaden. Om den sista infaller på en helgdag, 

ska betalningen vara bokförd som betald senast den nästföljande vardagen" 

Systemet med dröjsmålsavgift är lagstadgat och ska främja intresset av att betalningen sker i 

rätt tid (Ändras inte av framflyttad förfallodag) verka för en snabb betalning även efter 

förfallodagen (Ändras inte av framflyttad förfallodag) ge staten rimlig ersättning för de extra 

kostnaderna (Ändras inte av framflyttad förfallodag) täcka statens ränteförlust och kostnader 

för faktisk utnyttjad kredit. (Staten ränteinkomster skulle minska enbart första månaden vid 

införandet, dröjsmålsavgiftsinkomsterna kommer med all sannolikhet att minska drastiskt) 

Varför kan det då vara svårt att hinna få in betalningen i tid? 

Man kan inte som brukligt är betala räkningarna innan den sista p.g.a. att: 

Man måste ta i beaktning den tid det tar för Internetbanken att överföra betalningen. (3 

bankdagar) 

Man måste ta i beaktning den tid posten tar på sig att leverera (gireringskuvert) + 3 

bankdagar 

Man måste ta i beaktning när den sista infaller (helg eller vardag) 

Det vanligaste är att man får sin lön utbetald den 25:e eller 27:e i månaden, och då blir 

utrymmet att hinna få betalningen bokförd innan den sista inte stort, speciellt om det är en 

kort månad. 

Jag tycker inte att statliga verk ska ha ett sådant förfarande när det kommer till att lägga på 

medborgare dröjsmålsavgifter. Inom den privata sektorn, där man allt som oftast är rädd om 

sina kunder, har man i regel den 10:e som brytpunkt, innan man anser att kunden inte 

betalat in i tid och på för straffavgiften. 


att 

regeringen ser över statliga bolags inbetalningsrutiner, och inför en generell 

rutin att förlägga sista betalningsdag till den sista i månaden, och sista 

bokföringsdag till tidigast den 6:e månaden efter. 


Byske S-förening

112 

Byske S-förening har vid möte 2011-12-19 antagit motionen som sin egen 


Motionären tar upp en frågeställning kring dröjsmålsavgiftshantering som Transportstyrelsen 

hänvisar till. 

Motionären yrkar på att regeringen bör se över statliga bolagsinbetalningsrutiner och inför en 

generell rutin för när betalningsdag och bokföringsdag skall ske. 

Motionären hänvisar till att man får sin lön den 25;e eller den 27.e varje månad. Tyvärr 

glömmer motionären att vi har pensionärer, som erhåller sin pension den 18-19:e varje 

månad, arbetslösa som erhåller ersättning olika veckor, en del har lön den 15:e och det finns 

många andra olika utbetalningsdagar när människor erhåller olika inkomster. 

Motionären hänvisar till rutiner runt betalning via Internetbanken, gireringskuvert samt 

huruvida det är helg eller vardag så skall man ta det i beaktan. 

Motionären glömmer bort varje individs ansvar. Om vi stannar till Transportstyrelsens rutiner 

och inbetalning av fordonskatt, så har individen själv möjlighet att i god tid kolla upp när 

fordonskatten skall vara betald för sitt fordon. Om man då har lön den 25:e eller den 27:e 

varje månad, kan man i god tid planera och betala sin fordonskatt, så att fordonskatten är 

Transportstyrelsen tillhanda den dagen den skall vara betald oavsett om det är helg eller 

inte. 

Vi anser att individer själva måste ta ansvar över sin ekonomi och utifrån sina inkomster 

planera och ta ansvar att betala sina räkningar enligt det regler som finns oavsett om det 

gäller lagstadgad dröjsmålsavgift eller andra räkningar som individen har. 


beslutar 

att 

avslå motionen och därmed sänder den till distriktskongressen som enskild 



Motionären föreslår att partiet bör verka för en översyn av de statliga bolagens rutiner för 

inbetalningar så att de ligger på den sista dagen i månaden och i praktiken den 6:e i 

efterföljande månad. Gireringar eller internetbetalningar som görs i tid ska normalt fungera. I 

annat fall är det bankerna som förhalar betalningar som ska ställas till svars för detta. 

Motionären gör jämförelse med privata sektorn. Jämförelsen haltar då det inte är ovanligt att 

kredittiden är 10 eller 15 dagar hos privata företag. Det gör att man som privatperson måste 

utföra sina betalningsrutiner mer än en gång per månad. 

Distriktsstyrelsens delar i stort Skellefteå arbetarekommuns åsikter att de rutiner som finns 

idag är acceptabla. 

Distriktsstyrelsen föreslår därför kongressen att besluta 

att 


43. Insemination på lika villkor 

Motionär: SSU Skellefteå, Skellefteå arbetarekommun 

Idag i Västerbottens Läns Landsting när heterosexuella par söker vård för barnlöshet får de 

först genomgå en undersökning av fertiliteten hos båda parterna. Om sjukdom fastställs så 

får de tre lanstingsfinansierade inseminationer. 

Om sjukdom inte kan säkerställas, skickas paret hem i två till tre år (beroende på ålder och 

andra omständigheter) för fortsatta egna befruktningsförsök. Om paret efter denna prövotid 

fortfarande inte lyckats bli gravida så blir de automatiskt sjukdomsförklarade och får därför 

tre landstingsfinansierade inseminationer.

113 

Om ett kvinnligt samkönat par söker sig till landstinget för barnlöshet så betraktas deras 

barnlöshet inte som en sjukdom utan som en ”naturlig” följd av deras sexuella läggning och 

de får därför betala 12 000 kr per inseminationsförsök. 

Detta system är tämligen unikt. I de flesta andra landsting betalar såväl samkönade som 

heterosexuella par endast patientavgift. Ingen skillnad görs mellan par som söker hjälp för 

barnlöshet baserad på deras sexuella läggning. 

Oavsett olikhet eller inte så resulterar detta i diskriminering. Även om orsakerna är olika så 

handlar det fortfarande om barnlöshet och det är det som är relevant. Att begränsa sig till att 

bara kunna erbjuda landstingsfinansierad insemination vid sjukdomstillstånd är en märklig 

avgränsning. Vi borde utgå ifrån vår socialdemokratiska ideologi och mänskliga rättigheter 

och inte fastna vid ett sjukdomsbegrepp. 

Vi vill därför: 

att 

att 

Kvinnliga samkönade par ska få inseminera på rättvisa villkor, det vill säga 

endast till patientavgift 

Arbetarekommunen antar motionen som sin egen och sänder den vidare till 

Västerbottens Socialdemokratiska distriktskongress. 

SSU Skellefteå 


Motionen tar upp en mycket svår fråga, nämligen rätten till biologiska barn. Ofta finns en 

uppfattning om att ”barn är allas rättighet” och vid en ofrivillig barnlöshet har man ”rätt” att få 

hjälp att skaffa biologiska barn. Samtidigt finns det alldeles för många barn som inte har 

föräldrar alternativt har föräldrar utan förutsättningar att ta hand om sina barn. 

Motionen anser att lesbiska par inte ska diskrimineras jämfört med heterosexuella par. 

Däremot tas inte frågan om ”alla människors lika värde” i form av homosexuella pars och 

ensamståendes rätt till biologiska barn, kostnader för adoptioner eller andra sätt att ta hand 

om barn, t ex som fosterföräldrar. 

”Rätten” till biologiska barn är starkt kopplad till prioriteringar inom landstingen. Som 

motionären riktigt påpekar görs skillnad mellan sjukdom och andra hinder. 

På Västerbottens läns Landstings hemsida kan man läsa: ”Prioriteringsordningen utgår från 

riksdagens beslut om prioriteringar i vården och består av regler och principer för vilka som 

skall få landstingsfinansierad behandling. Reglerna bygger på kunskap om behandlingens 

effektivitet vid olika tillstånd, antalet patienter med olika typer av behov och tillstånd samt 

tillgängliga ekonomiska resurser.” Behandling för barnlöshet är en lågt prioriterad åtgärd. 

Sedan 2005-07-01 är det enligt lag tillåtet för lesbiska par att nyttja assisterad befruktning för 

att uppnå graviditet. Det kan antigen ske genom insemination av donerad sperma eller som 

befruktning utanför kroppen, provrörsbefruktning med donerad sperma s.k. ICSI. 

För kvinna som är registrerad partner eller sambo med en annan kvinna gäller att utredning 

erbjuds ske inom landstinget till sedvanlig patientavgift. Par som efter utredning anses 

lämpliga för donatorinseminationsbehandling, …. får finansiera behandlingen själv, detta på 

grund av att oförmågan till graviditet är orsakad av annat än sjukdom. 

Par som vid den initiala utredningen befinns ha hinder för sedvanlig inseminationsbehandling, 

alternativ genomfört 3 egenfinansierade inseminationsbehandlingar som inte lett 

till graviditet, kommer att erbjudas remiss för provrörsbefruktning enligt samma kriterier som i 

tillämpliga delar gäller heterosexuella par. 

Socialdemokraterna i Skellefteå anser det rimligt att särbehandla heterosexuella par med 

sjukdomsbild och lesbiska par, som ju inte är sjuka. Då landstingen i Sverige behandlar 

denna fråga på olika sätt, ser vi dock ett behov av samordning.

114 


beslutar 

att 

avslå motionen och därmed sända den som enskild 

Skellefteå arbetarekommuns representantskap beslutade enligt styrelsens förslag. 



Motion nr 5 och nr 43 gäller båda Västerbottens Läns Landstings regler för insemination av 

kvinnliga samkönade par. Därav ett gemensamt svar på båda motionerna. 

Detta är en mycket svår fråga och den har diskuterats under lång tid. Det är olika regler och 

kostnader i landet. I Norrlandstingen har vi samarbetat omkring regler för ofrivillig barnlöshet 

sedan 1999. Reglerna har reviderats vid några tillfällen och senast 2006 då lesbiska par fick 

möjlighet till hjälp på svenska sjukhus. Norrlandstingens regionförbund skulle ha tagit ett 

beslut om revidering av nuvarande regler, vårdprogram och avgifter den 29/2. Det beslutet 

har flyttats fram på grund av att SKL arbetar med att nationellt harmonisera regler mm när 

det gäller ofrivillig barnlöshet. 

Enligt landstingets nuvarande regelverk utreds en av kvinnorna landstingsfinansierat, vem 

beslutas av paret. Om det inte finns några medicinska skäl får de själva betala för 3 

inseminationsförsök. Om dessa försök inte leder till graviditet får de precis som 

heterosexuella par en landstingsfinansierad IVF behandling. Diskrimineringsfrågan är prövad 

i domstol och landstinget hade inte diskriminerat lesbiska par enligt domen. 

Enligt riksdagens beslut om prioriteringar så återfinns ofrivillig barnlöshet som en lägre 

prioriterad åtgärd inom hälso- och sjukvården. 

Rättvisa och rätten och önskan att få barn gäller inte bara heterosexuella eller lesbiska par. 

Det gäller även ensamstående kvinnor (lagförslag väntas att de ska få möjlighet till 

insemination i Sverige), homosexuella manliga par, par som trots insemination och IVF inte 

blivit gravida och som väljer att adoptera. Adoption är väldigt kostsamt och för homosexuella 

svårt att få möjlighet till. 

Det vore mycket olyckligt att fatta beslut enligt motionärernas krav innan förslaget om 

harmonisering är klart. Det kommer med stor säkerhet att öka landstingets kostnader och 

vara en del av framtida prioriteringsdiskussioner. 

Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen att besluta 

att 


44. Påreglera telemarknaden! 

Motionär: Carin Lundberg, Skellefteå arbetarekommun 

Extrakongressen 2011 gav Partistyrelsen fyra uppdrag. Ett av dessa var: 

”Det är nu dags att ställa frågan om avregleringarna har gett de effekter de lovade. När det 

gäller till exempel telemarknaden är svaret utan tvekan: Ja. Priserna har sjunkit kraftigt – 

samtidigt som möjligheterna att kommunicera kraftigt förbättrats. Men när det gäller 

elmarknaden verkar svaret vara ett lika tydligt nej. Bolagen täljer guld samtidigt som 

elpriserna skenar för både hushåll och företag. Det var inte vad vi väntade oss.

115 

Trots detta har den borgerliga regeringen gått vidare och utan konsekvensanalys privatiserat 

och avreglerat nya områden: apoteken, järnvägen, kollektivtrafiken och bilprovningen. 

Vi socialdemokrater kommer därför att genomlysa avregleringarna för att se till att de uppnår 

sina syften. Medborgarintresset måste sättas först. Vi är beredda att omreglera och 

påreglera om medborgarnyttan kräver det.” 

Uppdraget till Partistyrelsen måste förtydligas. Det räcker inte med att konstatera att priserna 

på telemarkanden sjunkit kraftigt. Med en avreglering följer en marknad på kapitalismens 

grund. Det måste ju löna sig att erbjuda tjänster. 

Mobiltelefonoperatörerna har tillstånd att bygga ut sina nät i den omfattning som krävs, dvs 

när det bor tillräckligt många kunder bor eller vistas och ställer krav, inte enligt krav på 

tillgänglighet till mobilnätet för alla. 

Telia har gjort halt i sina nedmonteringar av det fasta telefonnätet. Detta efter ”upptäckten” 

att trygghetslarm inte fungerade, den enda trygghet som ensamma gamla och sjuka har i 

sina hem. Men det är oklart vad som händer i framtiden. 

Under vinterstormarna har det dessutom visat sig att strömlösheten också innebär att 

telefonerna och därmed trygghetslarmen inte fungerar efter ett par timmar. 

Detta duger inte i ett solidariskt samhälle! Det måste anses som en mänsklig rättighet i ett 

modernt land som Sverige att kunna ringa via det fasta telefonnätet eller något av de mobila, 

oavsett var i landet man bor. 

Socialdemokraterna måste med kraft verka för en ”påreglering” av telemarknaden med 

inriktning att hela landet ska omfattas av telefoni. 

Jag föreslår att distriktskongressen beslutar 

att 

att 

telemarknaden ska regleras så att hela landet har tillgång till telefoni 

våra s-riksdagsledamöter får i uppdrag att via motioner eller på annat sätt får i 

uppdrag att agera för detta. 

Carin Lundberg 

Prästbordets s-förening har antagit motionen som egen 2011-12-14 


Att avregleringarna följts av många brutna löften är ingen nyhet. Det som denna motion berör 

är, tyvärr, bara ett exempel av många på hur en avreglerad (vinstdriven) marknad försöker 

strunta i sitt ansvar. 

Lägre priser och bättre service har vi sett väldigt lite av samtidigt som vinsterna för företagen 

ökat. Att nyinvesteringar och renoveringar av den ledningsbundna telefonin inte längre kan 

motiveras kanske inte är så mycket att säga om. Men det är viktigt att ev. nedmonteringar 

inte innebär att delar av landet överges helt och hållet. 

Telebolagen kommer att spara mycket pengar när det fasta telenätet avvecklas. Att ställa 

krav på att hela landet ska kunna nås av mobiltelefoni är därför inte ett orimligt krav. 

Avreglering är inte detsamma som att allt ska vara lönsamt. Man kan inte räkna på 

kostnaden för enskilda abonnenter och fatta beslut utifrån det. I och med avregleringen av 

telemarknaden lämnades ansvaret över till de privata aktörerna. Nu är det dags att kräva att 

de faktiskt tar det ansvaret!

116 

Därför föreslår Skellefteå Socialdemokratiska Arbetarekommuns styrelse att 

representantskapet beslutar 

att 

bifalla motionen och därmed anta den som sin egen. 



Föredragande: Isak From 

Motionären lyfter viktiga frågor som gäller de grundläggande rättvise- och jämlikhetsfrågorna 

som seglat upp i vårt land på senare tid, möjligheten att kommunicera med ny teknik var än i 

landet du bor. 

I dag finns märkbara brister inte bara i mobiltäckningen utan i delar av landet har 

driftsäkerheten i det fasta telenätet visat sig oacceptabelt låg. Inte minst för de boende i 

glesbygd och för de som arbetar ute i skog och mark och längs kusterna är detta ett stort 

tillgänglighets och arbetsmiljöproblem. Det skapar även svårigheter för friluftsliv, jakt- och 

fiske, båtliv, turist- och besöksnäringen samt fastighetsägare i glesbygden. 

Till skillnad från regeringen vill vi Socialdemokrater inte vänta på att marknaden själv löser 

detta. Staten måste ställa hårdare och tydligare krav på teleoperatörerna än vad fallet är i 

dag. Vi är tydliga med att det ska finns fullgod mobiltäckning i hela landet, vi vill därför ställa 

hårdare krav på operatörerna genom PTS (Post och Telestyrelsen). Det lapptäcke av olika 

standard och ägarförhållanden på bredbandsnätet är i dag en stor orsak till det avbrott i IToch 

teletrafiken. Vi anser därför att det kräver att ansvaret för stamnäten ligger på staten så 

att driftsäkerheten stärks och förbättras. 

Vi ser också oroväckande tecken på att nuvarande telekomregleringen fungerar dåligt och 

skapar osäkerhet för operatörerna, något som kan bromsa investeringar i ny kapacitet. 

Bredbandstillgängligheten är viktig oavsett var i Sverige man bor och oavsett om man bor i 

flerfamiljshus, radhus, villa eller i en eller fastighet på landsbygden. Hög hastighet i ITinfrastrukturen 

är helt avgörande för fungerande telefoni och data trafik såväl för 

privatpersoner, hushåll, företag och offentliga förvaltningar i hela landet. 

Vi ser ett tydligt samhällsansvar som marknaden inte klarar. Därför behöver länsstyrelserna 

ett tydligare uppdrag i kartläggningen av befintliga nät, för att möjliggöra effektiva 

förbättringar. Staten behöver ta huvudansvaret och understödja för ny IT-infrastruktur. Det 

behövs en mer offensiv satsning för att klara målet med att digitalisera Sverige. 

Distriktsstyrelsen menar att det är nödvändigt med en ny kraftfullare agenda för ny teknik och 

fungerande kommunikationer i hela landet och föreslår distriktkongressen 

att 


45. Skyddandet av kvinnors och barns rättigheter 

Motionär: Annika Nyman, Skellefteå arbetarekommun 

Nu får det vara nog! 

I Sverige idag säger vi att vi står upp för mänskliga rättigheter och stödjer människors rop på 

demokrati men å andra sidan ger vi inte fullgott skydd åt dem som flytt i rädsla för sitt eget 

och sina barns liv och framtid. Vårt sätt att agera är inget annat än hyckleri. Gör Sverige 

verkligen skillnad?

117 

Kvinnor utgöt en majoritet av världens befolkning men kvinnors lika rättigheter och 

möjligheter är fortfarande starkt eftersatt i många länder. Flickor och kvinnor nekas rätt till 

utbildning, inflytande (socialt, ekonomiskt och politiskt) äganderätt, rätt att bestämma över sin 

egen kropp och nekas rätt till fria och säkra aborter. Som socialdemokrater och som med 

människor är det självklart för oss att stödja människors rop på ökad frihet, mänskliga 

rättigheter och demokrati. 

Vi socialdemokrater kommer aldrig att acceptera att människor kränks och utnyttjas. Frihet, 

jämlikhet och solidaritet ska prägla vår migrationspolitik. Vi står upp för de mänskliga 

rättigheterna och känner djup solidaritet med kvinnor och barn i andra länder. Vi vill ge skydd 

åt dem som söker det här. 

Därför vill vi att Sverige gör skillnad och sätter stopp för utvisningar till de länder där förtryck 

av kvinnor råder. 

Vi vill: 

att 

att 

att 

respekten för liksom skyddandet och främjandet av kvinnors och barns 

rättigheter ska genomsyra svensk migrationspolitik 

barnkonventionen införs i svensk lag 

stopp sätts för utvisning till länder där förtryck av kvinnor råder. 

Annika Nyman 

Byske S-kvinnor har den 8 december 2011 antagit motionen som egen. Byske s-förening har 

också antagit motionens beslutspunkter 1 och 2 som egna. 


Asylrätten är en grundpelare för svensk socialdemokrati. Den är en mänsklig rättighet och 

utgår ifrån människors behov av skydd och deras fruktan för förföljelse. Vi vill att Sverige och 

EU ska ha en gemensam rättssäker, human, solidarisk och effektiv asylpolitik. Alla 

asylsökande ska garanteras en rättssäker och effektiv asylprövning i hela EU. 

Sverige har tagit och ska ta ett stort ansvar för att erbjuda skydd för flyktingar. Det finns 

många olika regler och lagar som bestämmer om man har rätt att stanna och bosätta sig i 

Sverige eller om hur man blir svensk medborgare. 

Enligt flyktingkonventionen, svensk lag och EU-regler är en flykting en person som har 

välgrundade skäl att vara rädd för förföljelse på grund av; ras, nationalitet, religiös eller 

politisk uppfattning, kön, sexuell läggning eller tillhörighet till viss samhällsgrupp. Förföljelsen 

kan komma från hemlandets myndigheter, men det kan också vara så att myndigheterna inte 

kan eller vill ge skydd mot förföljelse från enskilda personer eller grupper. Varje sökandes 

skäl ska prövas individuellt och man har rätt att få sin sak prövad i domstol. 

Rättssäkerheten i den svenska asylprocessen stärktes 2006 genom en ny utlänningslag. Då 

infördes en ny rättsordning med domstolsprövning för asylärenden. Trots dessa förbättringar 

finns det fortfarande finns klara brister som naturligtvis måste åtgärdas. I det stora hela 

måste dock svensk migrationspolitik anses som rättssäker där kvinnors och barns rättigheter 

säkerställs. 

Ett värdigt och fungerande återvändande för de människor som får avslag på sin 

asylansökan är en central del i den svenska migrationspolitiken. Det är av största vikt att 

Migrationsverket genom ett bra motivationsarbete vid avslagsbeslut kan motivera till och 

verka för ett värdigt återvändande. Att som motionären föreslår sätta stopp för utvisning till

118 

länder där förtryck av kvinnor råder skulle dock medföra stora problem med gränsdragning. 

Skulle t ex någon kunna utvisas till Irland, ett demokratiskt land inom EU men där förbud mot 

abort råder? 

Socialdemokraternas sätt att förverkliga Barnkonventionen har varit att gå igenom varje 

samhällsområde och ändra i alla lagar som berör barn så att varje lagstiftning utgår från 

barns bästa. Genomslaget för Barnkonventionen skulle dock bli ännu större om den gjordes 

till svensk lag. 


beslutar 

att 

att 

att 

bifalla punkt 1 och 2 och därmed anta dem som egna, 

ge länets s-riksdagsledamöter i uppdrag att arbeta för att Barnkonventionen 

införlivas i svensk lag, 

avslå punkt 3 och därmed skicka denna punkt som enskild. 




Distriktsstyrelsen föreslår att distriktskongressen besluta 

att bifalla att-sats 1 och 2 

att 

att 

ge länets S-riksdagsledamöter i uppdrag att arbeta för att barnkonventionen 

införlivas i Svensk lag 

avslå att-sats tre

VerksamhetsberÃ¤ttelse - Socialdemokraterna

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?