26.10.2014 Views

Bilaga 2 - VafabMiljö

Bilaga 2 - VafabMiljö

Bilaga 2 - VafabMiljö

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Regional Avfallsplan 2009-2012 – <strong>Bilaga</strong> 2<br />

6 Återvinning och behandling av avfall<br />

För att möjliggöra en miljö- och resursriktig avfallshantering är det viktigt att ha tillgång till ett<br />

brett spektrum av återvinnings- och behandlingsmetoder. Avfallsplaneringen i regionen utgår i<br />

stor utsträckning ifrån en prioritering som väl överensstämmer med den s k avfallshierarki som<br />

sedan många år är ett centralt begrepp i EU:s avfallspolitik. Högst prioritet ges här till förebyggande<br />

av uppkomsten av avfall, samt åtgärder för att minska avfallets farlighet. Härefter rangordnas<br />

i tur och ordning återanvändning, återvinning och förbränning. I sista hand kommer deponering,<br />

som ska tillämpas så lite som möjligt.<br />

Även om deponering av avfall helst bör undvikas är det viktigt att komma ihåg att det finns<br />

avfall som inte är lämpat för någon annan typ av behandling. Det är därför nödvändigt att <strong>VafabMiljö</strong><br />

har tillgång till en anläggning för deponering av i princip alla avfallstyper som kan bli<br />

aktuella. Denna tillgång har nu också säkerställts genom att bolaget under 2007 beviljades tillstånd<br />

till att etablera en ny deponi vid Gryta avfallsstation i Västerås.<br />

Då kommunerna i regionen tidigt valde att satsa på utsortering och separat behandling av matavfall<br />

och liknande ur hushållsavfallet, s k bioavfall, har <strong>VafabMiljö</strong> idag lång erfarenhet av biologisk<br />

avfallsbehandling, omfattande såväl kompostering som rötning.<br />

Kapaciteten för förbränning av avfall med energiutnyttjande har under de senaste åren varit<br />

otillräcklig i Sverige. Detta har lett till att nya anläggningar nu etableras. <strong>VafabMiljö</strong> har en<br />

egen, mindre förbränningsanläggning i Köping. Här behandlas årligen ca 26 000 ton avfall,<br />

vilket utgör ca 20-25 procent av det brännbara avfall som uppkommer i regionen. Det resterande<br />

behovet av förbränningskapacitet täcks via avtal med externa anläggningar, i Stockholm, Uppsala,<br />

Linköping och Avesta.<br />

Anläggningar för återvinning av avfall är oftast begränsade till ett fåtal platser i landet, då de<br />

normalt är specialiserade på vissa processer. Ett exempel på detta är förpackningsglas, som samlas<br />

in i alla landets kommuner, för att sedan fraktas till en och samma anläggning, i Hammar<br />

utanför Askersund. I <strong>VafabMiljö</strong>-regionen finns en stor anläggning för återvinning av metaller,<br />

Stena Gotthards i Hallstahammar.<br />

6.1 Deponering<br />

Mängden avfall till deponering har minskat kraftigt sedan början av 1990-talet. Speciellt markant<br />

är detta när det gäller hushållsavfall. I tabell 6.1 anges deponerade mängder hushållsavfall<br />

under åren 1991, 1999 samt 2006.<br />

Tabell 6.1 Hushållsavfall till deponering<br />

År<br />

Mängd (ton)<br />

1991 70 100<br />

1999 41 800<br />

2006 10 000<br />

Minskning av deponeringen, till förmån för bl a ökad återvinning av material och energi, har<br />

under ett antal år prioriterats högt inom svensk avfallshantering. Detta återspeglas bl a i ett delmål<br />

till miljömålet om God bebyggd miljö, där ambitionen uttrycks som att ”mängden depone-<br />

22

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!