Bilaga 2 - VafabMiljö

Regional Avfallsplan 2009-2012 – Bilaga 2
VafabMiljö driver idag Norsa avfallsvärmeverk i Köping. Här sker årligen förbränning av ca
25 000 ton avfall. Huvuddelen av detta utgörs av brännbart hushålls- och industriavfall ifrån
kommunerna Köping, Arboga och Kungsör. För att täcka upp hela behovet av kapacitet för förbränning
har VafabMiljö avtal med flera externa förbränningsanläggningar. Dessa är för närvarande:
Vattenfall, Uppsala
Fortum, Högdalen
Tekniska Verken, Linköping
Fortum, Avesta
Avtalen omfattar ca 85 000 ton brännbart avfall per år, vilket ungefär motsvarar nuvarande behov.
I praktiken har det dock visat sig att flera av anläggningarna på grund av driftavbrott m m
inte klarat att ta emot de avtalade mängderna. Framför allt gäller det sommartid då värmebehovet
är litet och anläggningarna ofta stängs för underhåll. Det innebär att betydande mängder
avfall måste lagras under denna period.
På senare tid har både Mälarenergi i Västerås och Ena Energi i Enköping visat intresse för att
bygga anläggningar för avfallsförbränning. VafabMiljö har deltagit i diskussioner med båda
dessa parter men ännu har inga slutgiltiga beslut om etableringar fattats. Ur VafabMiljös synvinkel
vore det positivt med en ökad förbränningskapacitet i närområdet, bl a genom att transporterna
skulle minska markant.
6.3 Biologisk avfallsbehandling
Biologisk avfallsbehandling indelas vanligen i metoder för kompostering respektive rötning.
VafabMiljö tillämpar idag båda dessa tekniker. Utsorterat bioavfall från hushåll och verksamheter
i regionen ska från år 2008, i sin helhet, behandlas genom rötning vid Växtkrafts anläggning
på Gryta avfallsstation i Västerås. Denna anläggning, som togs i drift år 2005, beskrivs närmare
i avsnitt 7.1.
På Isätra avfallsstation i Sala finns sedan 1999 en anläggning för kompostering av avfall i boxar
med tak av GoreTex-duk. Här har bioavfall komposterats fram till dess att rötningsanläggningen
i Västerås tagits i full drift, d v s fram till och med år 2007. Anläggningen kan nu användas för
kompostering av andra material, som exempelvis trädgårdsavfall, reningsverksslam m m. Kompostering
av denna typ av material kan även genomföras på avfallsstationerna i Västerås och
Fagersta. Här finns tillgängliga ytor för enkel strängkompostering.
6.4 Materialåtervinning
En stor del av avfallet, både från hushåll och olika verksamheter, är lämpat för materialåtervinning.
Ett bra exempel på detta är metallskrot. Metallåtervinning är väl etablerad verksamhet, då
skrot länge haft ett relativt högt marknadsvärde. Insamling och återvinning av tidningar och glas
infördes mer allmänt i Sverige under 1970- och 1980-talen.
Genom att producentansvar för förpackningar och tidningar infördes 1994 blev nya produktgrupper
föremål för återvinning i större skala. Exempel på detta är hårda plastförpackningar
samt förpackningar av kartong/well och metall. På senare tid har man börjat diskutera möjligheten
att öka materialåtervinningen ur hushållsavfallet genom att samla in hela materialgrupper i
stället för vissa utpekade produkter, som exempelvis förpackningar. Ett försök med denna inriktning
pågår i Eskilstuna sedan hösten 2007.
24