Bilaga 2 - VafabMiljö
Bilaga 2 - VafabMiljö
Bilaga 2 - VafabMiljö
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Regional Avfallsplan 2009-2012 – <strong>Bilaga</strong> 2<br />
Stena Fragmentering AB, Hallstahammar<br />
På anläggningen sker fragmentering av metallskrot med hammarkvarn. Under 2006 behandlades<br />
ca 168 000 ton skrot. Företaget har tillstånd att på egen deponi lägga 50 000 ton avfall per år<br />
från skrotfragmentering. Under 2006 deponerade man ca 32 500 ton, varav ca 19 400 ton rubricerades<br />
som brännbart och ca 13 000 ton som konstruktionsmaterial. En avslutningsplan för<br />
deponin fastställdes 2006 av miljönämnden i Hallstahammars kommun.<br />
Stena Gotthard AB, Hallstahammar<br />
Stena Gotthard AB omhändertar avfall från industri, kommuner, handel m fl. Järn- och metallskrot<br />
är de dominerande fraktionerna och återvunna material avyttras främst till stålverk, gjuterier<br />
och smältverk. Under 2006 uppgick mängden järn- och metallskrot till nära 60 000 ton.<br />
Därutöver hanterades ca 160 ton bilbatterier.<br />
Kanthal AB, Hallstahammar<br />
I anslutning till metallindustrin driver Kanthal AB en egen deponi . Här deponerades under<br />
2006 ca 2 800 m 3 hydroxidslam som uppkom i den egna verksamheten.<br />
Stånggårdskärret, schaktmassetipp, Hallstahammar<br />
Schaktmassetippen drivs av Hallstahammars kommun. Under 2006 deponerades här ca 4 000<br />
ton schaktmassor.<br />
Klämsbotippen, Kungsörs kommun<br />
Tippen drivs av Kungsörs kommun. Här sker deponering av schaktmassor för utfyllnad av en<br />
gammal grustäkt. Under 2006 deponerades ca 1 800 m 3 schaktmassor.<br />
Hässjamossen, Kolsva, Köpings kommun<br />
Huvudman för anläggningen är Tipp Topp i Kolsva AB och verksamheten består i att ta emot<br />
och deponera industriavfall. Under 2006 har totalt ca 7 400 ton avfall deponerats. Detta utgörs<br />
av ca 5 000 ton gjuterisand och slagg, ca 1 900 ton uthärdad fenolhaltig sand samt ca 500 ton<br />
stoft.<br />
Gålby deponi, Köping<br />
Här deponeras schaktmassor som ett led i återställningen av en grustäkt. Under 2006 deponerades<br />
här ca 4 600 m 3 schaktmassor. Huvudman är Tekniska kontoret vid Köpings kommun.<br />
Kallmorabergets anrikningsverk, Norberg<br />
Vid anläggningen bedrivs verksamhet med återvinning av metaller ur stålverksslagger. Huvudman<br />
är Multiserv AB. Under 2006 bearbetades ca 160 000 ton slagg. Cirka 10 procent av detta<br />
utvanns som metall medan återstoden, d v s ca 144 000 ton, deponerades i sandmagasin inom<br />
området.<br />
Sörskogstippen, Sala<br />
Sörskogstippen, som drivs av Samhällsbyggnadsförvaltningen i Sala kommun, används som<br />
deponi för schakt- och utfyllnadsmassor från gatu- och ledningsarbeten i centrala Sala. Jord- och<br />
grusmassor utgör mer än 95 procent av innehållet i tippen. Därutöver förekommer exempelvis<br />
betong, asfalt, sandningssand och tegel. Under 2006 deponerades ca 12 000 m 3 schaktmassor.<br />
Surahammars Bruks AB, Surahammar<br />
Vid Surahammars Bruks AB tillverkas i huvudsak elektroplåt. I processen uppkommer järnhydroxidslam<br />
från neutralisering av förbrukade betbad och sura spolvatten. Denna mängd uppgick<br />
2006 till 7398 ton, vilken tillfördes en egen deponi i anslutning till industrin. Dessutom deponerades<br />
knappt 300 ton förbrukad stålsand.<br />
Sura Frakt AB, Surahammar<br />
Vid anläggningen, som ligger på Stålvägen i Surahammar, sker sortering och lagring av avfall i<br />
avvaktan på vidaretransport till olika anläggningar för främst återanvändning, återvinning, ener-<br />
38