Språkutvecklingsplan 2013-2016 (2,58 MB) - Vimmerby Kommun
Språkutvecklingsplan 2013-2016 (2,58 MB) - Vimmerby Kommun
Språkutvecklingsplan 2013-2016 (2,58 MB) - Vimmerby Kommun
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Språkutvecklingsplan<br />
<strong>2013</strong> – <strong>2016</strong>
Innehållsförteckning<br />
3<br />
3<br />
3<br />
3<br />
4<br />
4<br />
4<br />
5<br />
5<br />
5<br />
6<br />
7<br />
7<br />
8<br />
8<br />
8<br />
9<br />
10<br />
12<br />
Varför en språkutvecklingsplan?<br />
Bakgrund<br />
Syfte<br />
Övergripande mål<br />
Bruces språkutvecklingstrappa<br />
Att arbeta med språkutveckling<br />
Flerspråkighet<br />
World knowledge – wordknowledge<br />
Ordförråd<br />
Estetiska lärprocesser<br />
AKK – Alternativ och Kompletterande <strong>Kommun</strong>ikation<br />
Alternativa verktyg i lärandet<br />
Tala, dialog och samtal<br />
Högläsning<br />
Berättande, argumenterande och instruerande<br />
Språklig medvetenhet<br />
Läsa och skriva<br />
Följa och bedöma språket<br />
Referenser<br />
2
”Målsättningen är att alla<br />
barn, elever och medarbetare<br />
i <strong>Vimmerby</strong> kommun har den<br />
gemensamma synen att alla<br />
kan och vill. Förskolor och<br />
skolor skapar lärmiljöer där<br />
barn och elever stimuleras till<br />
optimal utveckling”.<br />
Förskola<br />
Ur BUNs vision<br />
Fritidshem<br />
Grundskola<br />
Gymnasium<br />
Grundvux<br />
Grundsärskola<br />
Varför en språkutvecklingsplan?<br />
Svenska för<br />
invandrare<br />
Särvux<br />
Språkutvecklingsplanen <strong>2013</strong> – <strong>2016</strong> är ett grundläggande<br />
dokument för pedagogiska verksamheter som finansieras av<br />
<strong>Vimmerby</strong> kommun<br />
Komvux<br />
Bakgrund<br />
Språk, lärande och identitetsutveckling är nära<br />
förknippade. För att uppnå likvärdighet samt en<br />
långsiktig och målmedveten språkutveckling i de<br />
olika skolformerna är det alla medarbetares<br />
ansvar att se sin roll som språkutvecklare och<br />
aktivt arbeta med barnens och elevernas språkutveckling.<br />
Språkutvecklingsplanens innehåll bygger på<br />
aktuella läroplaner och aktuell forskning om språk,<br />
kommunikation och lärande. Dessa har en samstämmighet<br />
i synen på språkutvecklingens avgörande<br />
betydelse för såväl lärande som social och<br />
demokratisk utveckling.<br />
Syfte<br />
• Att tydliggöra språkets betydelse för tänkande,<br />
kommunikation, lärande, läsning, skrivning och<br />
social utveckling.<br />
• Att visa hur man med väl genomtänkt strategi<br />
kan stimulera och stödja barns och elevers<br />
språkutveckling i samtliga skolformer.<br />
• Att tidigt kunna identifiera de barn och elever<br />
som behöver extra stöd i sin språkutveckling för<br />
att därmed kunna förebygga eventuella språk-,<br />
läs-, skriv- samt inlärningssvårigheter.<br />
Övergripande mål<br />
• Alla barn och elever ska utveckla kommunikationsformer<br />
som fungerar i ett livsperspektiv.<br />
• Alla elever har efter grundskolans årskurs 1<br />
fungerande avkodningsförmåga.<br />
• Alla elever som lämnar grundskolan har behörighet<br />
till gymnasieskolans nationella program.<br />
• Alla elever som lämnar utbildningar på gymnasienivå<br />
har ett väl fungerande språk och kan gå<br />
vidare till högre studier samt fungera som aktiva<br />
medborgare i ett demokratiskt samhälle.<br />
Det är i<br />
språkandet<br />
lärandet blir<br />
till!<br />
!<br />
3
Bruces språkutvecklingstrappa<br />
(inspirerad av Bloom & Lahey, 1978)<br />
Skriftspråk<br />
Språklig medvetenhet/metaspråk<br />
Form: fonologi, grammatik<br />
Innehåll: semantik (begrepp, ordförråd)<br />
Funktion: pragmatik (turtagning, samspel)<br />
Att arbeta med språkutveckling<br />
Alla medarbetare har ansvar för att utveckla barns<br />
och elevers olika sätt att kommunicera. Med språk<br />
och kommunikation menar vi här tal, skrift, musik,<br />
bild, rörelse, form, tecken och drama. Genom<br />
dessa språk får vi redskap att tänka, att lära, vara<br />
kreativa och att lösa problem.<br />
I alla skolformer och med stigande ålder förväntas<br />
barn och elever kunna röra sig från muntliga<br />
texter till skriftspråkliga, från ett privat till ett<br />
offentligt språkbruk men även fördjupa kunskaperna<br />
inom respektive genre och ämne.<br />
Språkutvecklingen är en livslång process som<br />
pågår livet ut. Vi behöver vara kompetenta inom<br />
samtliga språkliga områden. Barbro Bruces språkutvecklingstrappa<br />
ska ses som en modell för språkutvecklingsprocessen<br />
där vi under hela livet vandrar<br />
upp och ner i trappan för att tillägna oss nya delar i<br />
språket oavsett om den nya språkliga arenan är en<br />
ny förskola, en ny klassammansättning, en ny<br />
arbetsplats eller att lära sig ett nytt språk.<br />
Flerspråkighet<br />
Sverige är idag ett kulturellt heterogent samhälle<br />
där förutsättningarna för barns och ungdomars<br />
språkutveckling är olika. De växer upp i olika<br />
sociala och kulturella<br />
miljöer med ett eller<br />
flera språk.<br />
Flerspråkighet är en<br />
rikedom och bör vara något<br />
som lyfts fram som eftersträvansvärt<br />
i samhället. Därför är det viktigt att de<br />
flerspråkiga och mångkulturella eleverna uppmärksammas<br />
utifrån sina behov och förutsättningar<br />
för att kunna nå kunskapskraven. Elever<br />
med svenska som andraspråk har behov av en<br />
funktionell färdighetsträning. Det innebär att<br />
språkträningen inte ska ske isolerat utan i konkreta<br />
vardags- och skolsituationer. Språkutvecklingen<br />
och den kognitiva utvecklingen måste ske<br />
parallellt. Därför är det viktigt att elever med<br />
annat modersmål än svenska både får undervisning<br />
i sitt modersmål och språkligt stöd i ämnesundervisningen.<br />
Ett nära samarbete mellan<br />
ämneslärare/klasslärare, modersmålslärare och<br />
lärare i svenska som andraspråk är en förutsättning<br />
för att dessa elever ska kunna utveckla sin<br />
kognitiva förmåga optimalt. Modersmålets status<br />
bör stärkas för dessa elever så att det blir en<br />
självklar och integrerad del i arbetet i förskola och<br />
skola (Myndigheten för skolutveckling 2007).<br />
4
Vi tillägnar oss ca 80% av vårt ordförråd genom<br />
skriftspråket. Detta behöver nödvändigtvis inte<br />
ske genom att läsa själv. När vi samtalar använder<br />
vi bara en bråkdel av vårt ordförråd.<br />
(Lundberg, 2007)<br />
Ett barn måste fram till ung vuxen<br />
ålder lära sig förstå och uppfatta<br />
den ungefärliga innebörden av minst<br />
50 000 ord. Att erövra en så stor<br />
vokabulär skulle, om utvecklingen<br />
var alldeles linjär, betyda att vi tog<br />
till oss 10 nya ord om dagen, eller<br />
ett nytt ord var 90:e minut.<br />
(Lundberg & Sterner 2010)<br />
World knowledge<br />
Ordförråd<br />
Ordförrådet är den enskilt viktigaste faktorn för<br />
att barn och elever ska kunna tillägna sig kunskaper.<br />
Genom möten och erfarenheter i vardagen<br />
kopplas ord till betydelse där barnet respektive<br />
eleven gradvis bygger upp sitt ordförråd. När<br />
världen vidgas, vidgas ordförrådet. Därför är det<br />
viktigt att redan i förskolan och under hela<br />
skoltiden medvetet arbeta för att vidga och<br />
fördjupa barn och elevers ordförråd. Att utveckla<br />
och vidga sitt ordförråd är en livslång process,<br />
genom resor, arbeten, kultur, medier, studier m m<br />
möter vi hela tiden nya ord att lära.<br />
Word<br />
knowledge<br />
Ordförrådets storlek hos enspråkiga barn vid skolstart anses<br />
vara ungefär 6000 – 10 000 ord. Expansionen under skoltiden<br />
är ca 3000 ord/år.<br />
(Tuomela, 2008)<br />
(Crais, 1990)<br />
Estetiska lärprocesser<br />
Samtliga läroplaner betonar möjligheten att lära<br />
och uttrycka sig med olika sinnen. Det som upplevs<br />
med flera sinnesorgan lagras mer effektivt än<br />
sådant som tagits in som passiv mottagare. I en<br />
optimal lärandemiljö ges barn och elever möjlighet<br />
att inhämta kunskap på många olika sätt. Beroende<br />
på uttrycksmöjligheter utvecklas olika former<br />
av lärande och kunskap. Estetiska lärprocesser är<br />
ett förhållningssätt där barn och elever får<br />
formulera sitt lärande. Genom bland annat kulturgarantin,<br />
som utgör navet i de estetiska lärprocesserna,<br />
kommer barn och elever i kontakt med olika<br />
uttrycksformer.<br />
5
Exempel på AKK<br />
AKK – Alternativ och<br />
Kompletterande <strong>Kommun</strong>ikation<br />
Att kommunicera är en grundläggande mänsklig<br />
rättighet och en förutsättning för lärande. Alla kan<br />
inte tala, men med gester, miner, skratt, pauser,<br />
ljud m m möjliggörs kommunikation. För att elever<br />
med kommunikationssvårigheter ska kunna delta i<br />
undervisningen och få förutsättningar att nå<br />
skolans mål, behövs en kommunikativ miljö där AKK<br />
används och där omgivningen anpassar kommunikationen<br />
efter behoven. Ett kommunikativt<br />
utvecklande arbetssätt är av stor betydelse.<br />
Vid olika funktionsnedsättningar – motoriska,<br />
kognitiva, språkliga och sociala – påverkas talet,<br />
men också den totala kommunikationen. Hos en del<br />
begränsas kommunikationssvårigheterna till att<br />
personen har svårt att uttrycka sig, men de flesta<br />
har dessutom svårt att förstå vad som sägs.<br />
Behovet av kommunikation är detsamma som hos<br />
alla andra, men personer med kommunikationssvårigheter<br />
har inte samma förutsättningar att få<br />
dem tillgodosedda. Det är då AKK behövs.<br />
• TAKK (Tecken som AKK) som ibland benämns TSS<br />
(Tecken Som Stöd) där tecken och tal används<br />
parallellt. (Ej att förväxla med det svenska teckenspråket<br />
som är ett språk.)<br />
• GAKK (Grafisk AKK) Grafiska, visuella kommunikationsformer<br />
som t ex att använda konkreta<br />
föremål, bilder, pictogram, blissymboler, Widgitsymboler.<br />
(Specialpedagogiska skolmyndigheten, 2012)<br />
6
Med alternativa verktyg menas<br />
till exempel: Appar, e-böcker,<br />
Alternativa verktyg i lärandet<br />
Alternativa verktyg i lärandet innebär en möjlighet<br />
för barn och elever att på olika vägar nå målen,<br />
och betonar förskolans och skolans ansvar för att<br />
se till att lärmiljön är tillgänglig för alla elever.<br />
Med alternativa verktyg görs undervisningen<br />
och den pedagogiska situationen tillgänglig och<br />
därmed ökar barns och elevers delaktighet i<br />
lärandet. Alternativa verktyg kan behövas för<br />
kortare eller längre period i lärmiljön.<br />
För att en elev i läs- och skrivsvårigheter ska ges<br />
möjligheter att uppnå kunskapskraven i läroplanen<br />
är det viktigt att tillsammans med eleven hitta<br />
goda individuella strategier i lärandet. Lärande<br />
underlättas då pedagogen ger förförståelse,<br />
förklarar ord och begrepp och anpassar läroboksstoffet.<br />
Redovisningar och prov anpassas efter<br />
elevens behov.<br />
Tala, dialog och samtal<br />
Barn och elever lär sig språka genom att umgås<br />
tillsammans med andra människor. Det lilla barnets<br />
titt ut-lek är grunden till den turtagning som leken,<br />
dialogen och samtalet bygger på.<br />
I förskolan fortsätter barnet att lägga grunden<br />
för både muntlig och skriftlig språkutveckling. Barnet<br />
får stöd i att sätta ord på sina upplevelser<br />
genom konkret begreppsstimulering där barnets<br />
erfarenheter kopplas samman till ord och språk.<br />
Ett mer situationsoberoende språk utvecklas när<br />
vuxna talar med barn om det som har hänt eller<br />
det som ska hända. Samtalen blir mer abstrakta då<br />
de uttrycker både bakgrund och handling med<br />
hjälp av språket.<br />
Skolan är första steget in i en mer offentlig<br />
samtalskultur. Att som barn och elev delta i många<br />
olika språkliga och sociala sammanhang bidrar till<br />
att utveckla ordförrådet och ger kunskap om hur<br />
man använder språket i olika sociala sammanhang.<br />
När elever i olika estetiska lärprocesser, får<br />
formulera, reflektera över och kommunicera sina<br />
egna vardagserfarenheter i relation till andra,<br />
uppstår språkinlärning. Ofta är det pedagogerna<br />
som tar det största talutrymmet, därför är det<br />
digitala skrivhjälpmedel, interaktiva<br />
skrivtavlor, läsplattor, ordböcker &<br />
lexikon, pekplattor, skanner &<br />
OCR-program, stavningskontroll,<br />
talsyntes, telefoner, word-anpassningar,<br />
översättningsstöd.<br />
(Specialpedagogiska skolmyndigheten, 2012)<br />
viktigt att vara medveten om hur talutrymmet<br />
fördelas i gruppen. För att stötta inlärning måste<br />
pedagogen skapa tillfällen där det ges utrymme<br />
för en varierad och dialoginriktad interaktion<br />
mellan både elever och pedagog. Genuina frågor<br />
kan användas för att stötta eleven att utveckla<br />
tankeriktningar och kunna uttrycka sig i längre<br />
och mer komplicerade språksekvenser. Med<br />
stigande ålder utvecklas även elevernas förmåga<br />
att kunna instruera och argumentera.<br />
Tala och lyssna – två sidor av samma mynt. I ett<br />
samtal har lyssnandet lika stor betydelse som<br />
talet. Att bli lyssnad på är en förutsättning för<br />
samtalet men framförallt är det betydelsefullt för<br />
självkänslan hos den som talar (Liberg 2003,<br />
Gibbons 2010).<br />
7
Fördelarna med att läsa högt för barn<br />
kan sammanfattas i följande punkter:<br />
Barn och elever får:<br />
• tidigt lära sig skriftspråkets konventioner – att man<br />
läser från vänster till höger, uppifrån och ned m m.<br />
• uppleva att läsaren uttalar orden tydligare än vid<br />
vanliga samtal. Det ger lyssnaren klarare inre föreställningar<br />
om hur ord är uppbyggda.<br />
• möta nya ord; ord som de sällan får höra i vanliga<br />
samtal. Det berikar deras ordförråd.<br />
• möta skriftspråkets egenart – den speciella meningsbyggnaden,<br />
litterära former och uttryckssätt som<br />
aldrig hörs i vanliga samtal.<br />
• efter hand klart för sig hur berättelser brukar vara<br />
uppbyggda, vilket ger dem en god beredskap inför den<br />
egna läsningen i framtiden.<br />
• i böckerna upptäcka en värld av äventyr, spänning,<br />
kunskap och glädje. Det banar väg för deras eget<br />
intresse för läsning och litteratur.<br />
• vara uppmärksamma, koncentrerade och stilla under en<br />
längre period när de följer bokens handlingsförlopp.<br />
Berättande, argumenterande och<br />
instruerande<br />
Barn och elever som får möjlighet att utveckla sina<br />
berättartalanger utvecklar sitt språk och sin<br />
fantasi. Läs- och skrivinlärningen gynnas av den<br />
egna förmågan att berätta liksom det stärker både<br />
minne och självkänsla. Berättande kan medvetet<br />
stödjas genom olika uttrycksformer; muntligt,<br />
skriftligt, musikaliskt, fysiskt, digitalt osv. Återberättande<br />
och olika former av redovisningar är<br />
metoder som ger möjlighet till kreativa språkliga<br />
formuleringar eftersom innehållet redan är känt<br />
och uppmärksamheten kan riktas mot den språkliga<br />
formen. Genom medveten undervisning i berättande,<br />
argumenterande och instruerande tekniker<br />
utvecklas språk och lärande under hela skoltiden.<br />
Språklig medvetenhet<br />
En god språklig medvetenhet är en viktig förutsättning<br />
för en positiv läs- och skrivutveckling. Att<br />
vara språkligt medveten innebär att man självständigt<br />
och mer eller mindre medvetet reflekterar<br />
över språket. Forskning visar att tidig stimulans i<br />
förskolan gör att många barn utvecklar språklig<br />
medvetenhet redan i femårsåldern.<br />
Den språkliga medvetenheten är nära relaterad till<br />
den kognitiva utvecklingen, förmågan att inta en<br />
distanserad och reflekterande hållning till språket<br />
ökar i takt med den tankemässiga utvecklingen.<br />
Genom regelbundet arbete efter en given struktur<br />
där man arbetar från helhet till delar, främst i<br />
förskola och förskoleklass men även i övriga skolformer,<br />
stimuleras den språkliga medvetenheten.<br />
Högläsning<br />
Att få uppleva högläsning handlar också om att<br />
själv utveckla en intellektuell vana att använda<br />
texter. Det är en kraftfull social inlärningsprocess<br />
där vuxna fungerar som viktiga modeller som<br />
demonstrerar läsandets glädje och långsiktiga<br />
värde (Lundberg/Kodknäckarna).<br />
Genom kontinuerlig högläsning och samtal om<br />
texterna i klassrummet utökas elevernas ordförråd<br />
och begreppsbildning inom olika ämnen. Högläsning<br />
av skönlitteratur, faktatexter och biografier<br />
fortsätter genom hela grundskolan och gymnasiet.<br />
I uppföljningssamtal utmanas eleverna i sina<br />
tankar samtidigt som de ska behärska att använda<br />
nya ord och begrepp korrekt (Westlund 2012).<br />
Begreppet språklig medvetenhet består av<br />
flera delar:<br />
Semantik – betydelsen t ex ordförråd, förståelse,<br />
sammanhang<br />
Morfologi – ordsidan t ex betydelsebärande<br />
delar i ord (stam + ändelser), sammansatta ord<br />
Fonologi – ljudsidan t ex betydelseskiljande<br />
delar i ord, rim, lyssna efter ljud, syntes, analys<br />
Syntax – satsbyggnad, meningsbyggnad<br />
Pragmatik – sociala språkliga kompetensen,<br />
lyssna, berätta, beskriva, instruera<br />
8
Sms, e-post, chattar, och<br />
bloggar är exempel på ny teknik<br />
i vardagen, som på kort tid<br />
förändrat våra möjligheter att<br />
kommunicera. Hur skolan skapar<br />
forum för barns och elevers egna<br />
språk, så att barriären mellan det privata<br />
och det offentliga blir till en bro kan vara<br />
avgörande för om skolan kommer att ses som<br />
en viktig plats att vara på för att lära sig<br />
(Sandström Madsén 2007).<br />
Läsutveckling förskola – gymnasienivå<br />
Läsning = Avkodning x Förståelse x Motivation<br />
Samspel<br />
Förskola<br />
Språkförståelse<br />
Förskoleklass och<br />
fritidshem<br />
Åk 1–3 och fritidshem Åk 4–6 och fritidshem Åk 7–9 Gymnasienivå<br />
Samtal<br />
Högläsning<br />
Läsförståelse<br />
Berätta och återberätta<br />
Språkligmedvetenhet<br />
Bokstavskännedom<br />
Knäcka koden<br />
Olika lästekniker 1)<br />
Utveckla läsflyt<br />
Olika lässtrategier 2)<br />
Ökad textmängd<br />
Läsa för att lära<br />
Ämnesspecifika texter<br />
1) Lästekniker – t ex ljuda, helordsläsning.<br />
2) Lässtrategier – t ex skumläsa, sökläsa.<br />
Kritiskt förhållningssätt till olika texter<br />
9
Skrivutveckling förskola – gymnasienivå<br />
Skriftlig framställning av texter för kommunikation, lärande och<br />
reflektion. Språkriktighet, dvs. vilka språkliga egenskaper och<br />
textegenskaper i övrigt som en text bör ha.<br />
Förskola<br />
Klotterskrivning<br />
Förskoleklass och<br />
fritidshem<br />
Åk 1–3 och fritidshem Åk 4–6 och fritidshem Åk 7–9 Gymnasienivå<br />
Lekskrivning<br />
Skriva namn<br />
Skriva ord<br />
Skriva meningar<br />
Skriva olika typer av texter<br />
Interpunktion<br />
Skriva ökad textmängd<br />
Stavningsregler<br />
Bearbeta text<br />
Ge och ta emot respons<br />
Följa och bedöma språket<br />
Förskola – gymnasienivå<br />
I pedagogens profession ingår att följa barns och<br />
elevers språkutveckling genom systematisk<br />
bedömning. Det är viktigt att bedömningen är<br />
formativ, den följer barns och elevers lärandeprocess<br />
och stimulerar det fortsatta lärandet.<br />
Arbetet med formativ bedömning är en del av<br />
och ett stöd för barns och elevers lärande och ett<br />
sätt för pedagogen att få en allsidig bild av barns<br />
och elevers olika kompetenser. Genom olika<br />
observationer uppmärksammar man varje barns<br />
och elevs individuella framsteg. Formativ bedömning<br />
utesluter inte summativ bedömning som prov,<br />
tester eller diagnoser. Det är också viktigt att<br />
involvera barn och elever så att de tar del i sitt<br />
eget lärande och blir medvetna om hur de lär.<br />
10
OBS!<br />
Redskap för att följa och dokumentera språk-, läs- och skrivutvecklingen<br />
• TRAS, tidig registrering av språk. Observationsmaterial, språkutveckling i förskolan.<br />
• OAS, Observation av språk. Språk-screening i förskoleklass.<br />
• Nya Bornholmsmodellen. Arbetsmaterial och kartläggning förskoleklass – skolans tidiga år.<br />
• God läsutveckling. Kartläggningsschema, skolans tidiga år.<br />
• God skrivutveckling. Kartläggningsschema, skolans tidiga år.<br />
• Nya språket lyfter åk 1–6, Bedömningsstöd i svenska och svenska som andraspråk för<br />
grundskolans åk 1–6.<br />
• Språket på väg del 1 & 2. Kartläggningsmaterial i svenska och svenska som andraspråk för<br />
grundskolans åk 7–9. Reviderad upplaga enligt Lgr 11.<br />
• Performansanalys. Analysmetod för svenska som andraspråk.<br />
Förskola<br />
TRAS<br />
Förskoleklass<br />
&<br />
fritidshem<br />
O.A.S<br />
Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 Gy 1 Gy 2 Gy 3<br />
VUX<br />
Bornholm<br />
God läsutveckling<br />
God skrivutveckling<br />
Nya språket lyfter<br />
Språket på väg<br />
NP<br />
NP<br />
NP<br />
NP<br />
NP<br />
11
Referenser<br />
Abrahamsson T & Bergman P. (2009) Tankarna springer före. Att bedöma<br />
ett andraspråk i utveckling. Stockholm. Stockholm universitets förlag.<br />
Bjar L. & Liberg C.(2010). Barn utvecklar sitt språk. Lund. Studentlitteratur.<br />
Bjar L. & Liberg C. (2007). Det hänger på språket. Lund. Studentlitteratur.<br />
Bjar L. & Liberg C. ( 2009). Barn läser och skriver. Lund. Studentlitteratur.<br />
Bruce B. 2001-03-11. Regional konferens kring specialpedagogiska frågor.<br />
Crais E.R. (1990) Topics in Language Disorders. Vol 10 no3.<br />
Dalby m fl. (1992), Boken om läsning.<br />
Enspeakk U. & Frost J. m fl. (2006). TRAS Tidig registrering av språk.<br />
Herning. SPF-utbildning.<br />
Eriksen Hagtvet B. (2004). Språkstimulering. Del 1: Tal och skrift i förskoleåldern.<br />
Stockholm. Natur & Kultur.<br />
Fast C. (2008). Literacy – i familj, förskola och skola. Lund. Studentlitteratur.<br />
Fridolfsson I. (2008) Grunderna i läs- och skrivinlärning. Stockholm .<br />
Studentlitteratur.<br />
Gibbons P. (2010). Stärk språket stärk lärandet. Stockholm. Hallgren & Fallgren.<br />
Kodknäckarna. www.kodknackarna.se<br />
Lindö R. (2002). Det gränslösa språkrummet. Lund. Studentlitteratur.<br />
Lundberg I. (2007). Bornholmsmodellen. Stockholm. Natur & Kultur.<br />
Lundberg I & Sterner G. (2010) Språklekar i förskolan – före Bornholmslekarna.<br />
Natur & Kultur.<br />
Lundberg I. (2010). Läsningens psykologi och pedagogik. Stockholm<br />
Natur & Kultur.<br />
Lundberg I. (2008). God skrivutveckling. Stockholm. Natur & Kultur.<br />
Lundberg I. & Herrlin K. (2003) God läsutveckling. Stockholm. Natur &<br />
Kultur.<br />
Löthagen A. Lundenmark P. & Modigh A. (2010) Framgång genom språket.<br />
Verktyg för språkutvecklande undervisning av andraspråkselever.<br />
Stockholm. Hallgren & Fallgren.<br />
Löthagen A. Lundenmark P. & Modigh A. (2010) Framgång genom språket<br />
– i praktiken. Verktygslådan för en lyckad språkutvecklande undervisning.<br />
Stockholm. Hallgren & Fallgren.<br />
Molloy G. (2003). Att läsa skönlitteratur med tonåringar. Lund. Studentlitteratur.<br />
Myndigheten för skolutveckling. Det leksamma allvaret – fyra språkutvecklande<br />
miljöer. Stockholm. Liber<br />
Myndigheten för skolutveckling. (2008). Flerspråkighet i förskolan – ett<br />
referens och metodmaterial. Stockholm. Liber.<br />
Nettelbladt U. & Salameh E-K. (2007). Språkutveckling & språkstörning hos<br />
barn. Lund. Studentlitteratur.<br />
Reichenberg.M & Lundberg.I. (2011) Läsförståelse genom strukturerade<br />
textsamtal – för elever som behöver särskilt stöd.<br />
Sandvik M. & Sprukland M. (2009). Språkstimulera och dokumentera i den<br />
flerspråkiga förskolan. Lund. Studentlitteratur.<br />
Sandström Madsén I. (2007) Samtala, läsa och skriva för att lära i ett<br />
utvecklingsperspektiv. Från förskola till högskola. Kristianstad. Kristianstad<br />
University Press.<br />
Skolverket. (2011) Läroplan för förskolan Lpfö 98 Rev 2010.<br />
Skolverket. (2011) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och<br />
fritidshemmet 2011.<br />
Skolverket. (2011) Greppa språket. Ämnesdidaktiska perspektiv på<br />
flerspråkighet.<br />
Skolverket. (2012) Nya språket lyfter! Bedömningsstöd i svenska och<br />
svenska som andraspråk för grundskolans årskurs 1–6.<br />
Skolverket. (2011) Språket på väg del 1 & 2.Ett kartläggningsmaterial i<br />
svenska och svenska som andraspråk för grundskolans åk 7–9. Reviderad<br />
upplaga enligt Lgr 11.<br />
Specialpedagogiska skolmyndigheten. www.spsm.se<br />
Tuomela V. 2008-03-06 Föreläsning ”Att få en syl i vädret” – språkutvecklande<br />
arbetssätt i förskolan.<br />
Westlund B. (2012) Att undervisa i läsförståelse. Stockholm. Natur & Kultur.<br />
Wiklund U. 2012-08-14 och 15 Föreläsning ”När kulturen knackar på<br />
skolans dörr.”<br />
<strong>Vimmerby</strong> kommun, Skoldatateket http://www.vimmerby.se/barn-utbildning/skoldatateket/<br />
Arbetsgruppen för Språkutvecklingsplanen:<br />
Anna Andren, specialpedagog <strong>Vimmerby</strong> Gymnasium<br />
Barbro Bälter Lundin, läs- & skriv/dyslexipedagog<br />
Jeanette Ekberg, specialpedagog Område ÖST<br />
Anne-Cathrine Ingström, verksamhetschef förskola och fritidshem<br />
Inger Panzar, specialpedagog Område VÄST<br />
Gudrun Öst, specialpedagog Område VÄST<br />
Projektledare: Monica Olsson, talpedagog<br />
Barn- och utbildningsförvaltningen<br />
<strong>Vimmerby</strong> kommun<br />
Stadshuset<br />
598 81 VIMMERBY<br />
Telefon +46 492 76 90 00<br />
Tack till Gnosjö och Vetlanda kommuner för inspiration! Produktion Roxx Communication Group, <strong>2013</strong>, Tryck: