barn_2_2014_low_single

More documents

Recommendations

Info

Corina Fieraru har kommit till Stockholm från Rumänien för att tigga ihop pengar till sin sons operation. barn 40 nr2.2014
Bryr sig EU om romska barn? Den 25 maj är det val till EUparlamentet. En av frågorna som Rädda Barnen driver gentemot EU är de romska barnens situation. Bryr sig politikerna i Bryssel egentligen? TEXT SOPHIE ARNÖ OCH ANNIKA RYDMAN FOTO JÖRGEN HILDEBRANDT Det är ingen självklarhet att politikerna i EU har ett barnrättsperspektiv när de fattar sina politiska beslut. Därför har Rädda Barnen funnits på plats i Bryssel i tjugo år för att på plats kunna påverka politikerna att ta hänsyn till barns rättigheter. Lika lite som barns rättigheter är en het politisk fråga för de flesta EU-politikerna, är romernas situation det. – Romerna är allra längst ner på EU:s agenda. Det är oerhört sorgligt, säger Anna Hedh, s, EU-parlamentariker som har drivit den romska frågan i flera år i EU. Romerna är Europas största minoritetsfolk och av världens omkring 20 miljoner romer bor 12-15 miljoner i Europa. Sex miljoner av de europeiska romerna bor innanför EU:s gränser. Men egentligen är siffrorna bara uppskattningar – ingen vet exakt hur många romer som finns i Europa i dag eftersom det är frivilligt att registrera sig som minoritet. – Många vill inte stå för att de är romer. Det finns romer i Sverige som tar svenska efternamn, berättar Thomas Hammarberg, tidigare Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter. Skälet är att det är så stigmatiserat att vara rom. Romerna har varit förföljda och utsatta för antiziganism, rasism mot romer, i hundratals år. Än i dag är romerna socialt utstötta och hundratusentals barn lever i stor utsatthet och misär i Europa. – Det borde till exempel vara en självklarhet för länderna att varje barn får en födelseattest men så är det inte, säger Thomas Hammarberg. Utan födelseattest »finns man inte« och hamnar utanför alla sociala försäkringssystem i samhället. – Problemet är inte romerna utan vi andra som inte klarar av att se dem som medmänniskor med samma rättigheter som alla andra, säger Thomas Hammarberg. Allt för många romska barn i Europa går inte i skolan – eller hoppar av. Det finns en fördom om att det är deras föräldrar som inte vill skicka dem till skolan. Men ofta handlar det om helt andra orsaker, berättar Thomas Hammarberg. Föräldrarna kanske inte har pengar nog att ge sina barn hela kläder, de kanske saknar skor eller de vaccinationer som skolan kräver att barnen ska ha. Att komma till skolan sämre klädd än de andra barnen, och dessutom vara rom, bäddar för mobbning både från skolkamrater och till och med lärare. Dessutom är skolan inte gratis i alla länder. – Det räcker inte med att EU skriver deklarationer, ramverk och strategier om romernas situation i Europa, det behövs mer. Det behövs mycket mer, säger Thomas Hammarberg. I EU:s sociala fond finns pengar att söka till projekt för att förbättra de romska barnens situation. Men det är krångligt att söka pengarna, och det krävs medfinansiering, något som vissa länder inte är villiga att bidra med. – Tyvärr har de projekt som fått pengar ur den sociala fonden varit generella istället för riktade till de mest utsatta, säger Thomas Hammarberg. Rumänien har flest romer i Europa - enligt den officiella statistiken är de 600 000. Men beräkningar visar att siffran är uppemot två miljoner. Av dem är mellan 650 000 och en miljon barn 41 nr2.2014
Page 1 and 2: arn barn 1 nr3.2011
Page 3 and 4: INNEHÅLL foto: jörgen hildebrandt
Page 5 and 6: ilden: Förlossning på väg Januar
Page 7 and 8: för ett och ett halvt år sedan st
Page 9 and 10: prylen: hiv-test Att hiv-testa bliv
Page 11 and 12: arn 11 nr2.2014
Page 13 and 14: Stjärnan i Hallunda Folkets Hus ä
Page 15 and 16: arn 15 nr2.2014
Page 17 and 18: »Den fattigdom jag växte upp i va
Page 19 and 20: minister? barn 19 nr2.2014
Page 21 and 22: vill värna om barnen. Men vägarna
Page 23 and 24: Miljöpartiet Barn trakasseras och
Page 25 and 26: nio av tio stressade av skolan Stre
Page 27 and 28: Arvid Söderlund, Axel Kärnebro, A
Page 29 and 30: kulturprofilen Cristina Gottfridsso
Page 31 and 32: Olivia Stern, 18 Södermalm, Stockh
Page 33 and 34: Rikard Jarl, 21 Farsta OCH Gärdet,
Page 35 and 36: kultur foto: somei chan Rädda Barn
Page 37 and 38: Birgitta Svensson från Rädda Barn
Page 39: 53 miljoner kronor från PostkodLot
Page 43 and 44: »»jag skäms över att tigga««
Page 45 and 46: I år är det 30 år sedan forskarn
Page 47 and 48: - Barnen här är så sårbara. Men
Page 49 and 50: Lonita Shalubalas är en ensamståe
Page 51 and 52: FOTO: PETRA BINDEL STYLING: SAŠA A

barn_2_2014_low_single

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?