barn_2_2014_low_single

Bryr sig EU om
romska barn?
Den 25 maj är det val till EUparlamentet.
En av frågorna som
Rädda Barnen driver gentemot
EU är de romska barnens
situation. Bryr sig politikerna i
Bryssel egentligen?
TEXT SOPHIE ARNÖ OCH ANNIKA RYDMAN
FOTO JÖRGEN HILDEBRANDT
Det är ingen självklarhet att politikerna i EU
har ett barnrättsperspektiv när de fattar
sina politiska beslut. Därför har Rädda
Barnen funnits på plats i Bryssel i tjugo år
för att på plats kunna påverka politikerna
att ta hänsyn till barns rättigheter.
Lika lite som barns rättigheter är en het
politisk fråga för de flesta EU-politikerna,
är romernas situation det.
– Romerna är allra längst ner på EU:s agenda. Det är oerhört
sorgligt, säger Anna Hedh, s, EU-parlamentariker som har drivit
den romska frågan i flera år i EU.
Romerna är Europas största minoritetsfolk och av världens
omkring 20 miljoner romer bor 12-15 miljoner i Europa. Sex
miljoner av de europeiska romerna bor innanför EU:s gränser.
Men egentligen är siffrorna bara uppskattningar – ingen vet
exakt hur många romer som finns i Europa i dag eftersom det är
frivilligt att registrera sig som minoritet.
– Många vill inte stå för att de är romer. Det finns romer i
Sverige som tar svenska efternamn, berättar Thomas Hammarberg,
tidigare Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter.
Skälet är att det är så stigmatiserat att vara rom. Romerna har
varit förföljda och utsatta för antiziganism, rasism mot romer, i
hundratals år. Än i dag är romerna socialt utstötta och hundratusentals
barn lever i stor utsatthet och misär i Europa.
– Det borde till exempel vara en självklarhet för länderna att
varje barn får en födelseattest men så är det inte, säger Thomas
Hammarberg.
Utan födelseattest »finns man inte« och hamnar utanför alla
sociala försäkringssystem i samhället.
– Problemet är inte romerna utan vi andra som inte klarar av
att se dem som medmänniskor med samma rättigheter som alla
andra, säger Thomas Hammarberg.
Allt för många romska barn i Europa går inte i skolan – eller
hoppar av. Det finns en fördom om att det är deras föräldrar
som inte vill skicka dem till skolan. Men ofta handlar det om
helt andra orsaker, berättar Thomas Hammarberg. Föräldrarna
kanske inte har pengar nog att ge sina barn hela kläder, de
kanske saknar skor eller de vaccinationer som skolan kräver att
barnen ska ha.
Att komma till skolan sämre klädd än de andra barnen,
och dessutom vara rom, bäddar för mobbning både från skolkamrater
och till och med lärare. Dessutom är skolan inte
gratis i alla länder.
– Det räcker inte med att EU skriver deklarationer, ramverk
och strategier om romernas situation i Europa, det behövs mer.
Det behövs mycket mer, säger Thomas Hammarberg.
I EU:s sociala fond finns pengar att söka till projekt för att
förbättra de romska barnens situation. Men det är krångligt att
söka pengarna, och det krävs medfinansiering, något som vissa
länder inte är villiga att bidra med.
– Tyvärr har de projekt som fått pengar ur den sociala fonden
varit generella istället för riktade till de mest utsatta, säger
Thomas Hammarberg.
Rumänien har flest romer i Europa - enligt den officiella
statistiken är de 600 000. Men beräkningar visar att siffran är
uppemot två miljoner. Av dem är mellan 650 000 och en miljon
barn 41 nr2.2014