Verksamhetsplan - Kungälv

Verksamhetsplan
Gällande från april 2011
Kungälvs
Resurscentrum
Tillsammans - Samtidigt
SKOLA – FAMILJ – SOCIALTJÄNST
SKOLA

Inledning
2(18)
Det finns en stor kunskap och en gedigen erfarenhet av olika former och modeller för samverkan i Kungälv.
Hur vi förhåller oss till samverkan beror på tidigare erfarenheter och egna och andras krav på förändringar.
Det vi står inför att utveckla idag kommer med allra största sannolikhet och förhoppning att vidareutvecklas
utifrån nya erfarenheter/behov. Vi står nu inför nya spännande utmaningar.
Detta dokument kommer att beskriva en ny modell för hur samverkan inom kommunen ska
vidareutvecklas. Dokumentet beskriver bakgrund, värdegrund, syfte, mål och det praktiska arbetets
utformning.
Modellen för samverkan mellan skola, familj och socialtjänst i Kungälv har namnet Kungälvs
Resurscentrum.
Bakgrund
Verksamheterna har sedan 2008 haft ett uppdrag att med ett gemensamt ansvar arbeta för
hemmaplanslösningar, strävan ska vara att dessa insatser ska sättas in tidigt för att förebygga mer
omfattande åtgärder.
En särskilt utsedd arbetsgrupp med representanter från skola och socialtjänst har funnits sedan våren 2010.
Gruppens uppgift har varit att arbeta fram förslag till en ny gemensam samverkansform, för att bättre och
på ett mer effektivt sätt mötas som professionella tillsammans med barnet/den unge och dennes familj.
Inledningsvis gjordes en kartläggning genom intervjuer med personal inom skola och socialtjänst. Se vidare
bilaga 1 – ”Sammanfattning från intervju med elevhälsoteamen inom grundskolan och gymnasieskolan samt
medarbetare från socialtjänsten, våren 2010” Delar av arbetsgruppen har även gjort studiebesök i andra
kommuner.
Arbetsgruppen har tagit del av sammanställningar från bland andra Skolverket och Socialstyrelsen, kring
erfarenheter och strategier för samverkan.
Våra teoretiska utgångspunkter och delar av den vetenskaplig grund som arbetet vilar på har vi valt att lägga
som bilaga 2.
I bilagan finns följande områden beskrivna:
• Barnperspektiv
• Barn som far illa och Barn som riskerar att fara illa
• Helhetssyn och Nätverksperspektiv
• Samarbete – Samverkan
Arbetet i gruppen har nu bland annat resulterat i förslag om en gemensam samverkansform, en mötesform,
med lika ansvar mellan skola och socialtjänst i kommunen.
Ett samverkansforum för Barn- och Ungas nätverk, såväl det privata som det professionella!

Samverkansidén
Resurscentrum är tänkt som en mötesplats för de professionella tillsammans med barnet/den unge och
dennes familj/nätverk. Arbetet bygger på normalisering och inkludering, barn och unga och deras familjer
skall få ”rätt stöd i rätt tid”. Barn och unga skall må bra och utvecklas, kunna bo hemma och gå i den
vanliga skolan.
3(18)
Det utrednings- och åtgärdsansvar som lagmässigt ligger på skola respektive socialtjänst kan aldrig ersättas
av Resurscentrum. Mötesformen ska istället ses som en resurs när många olika aktörer är inblandade
behöver samverka. I arbetet framöver ingår även att ta fram nya sätt att arbeta för att klara det gemensamma
uppdraget att arbeta för ”hemmaplanslösningar som alternativ till köpt vård, behandling och skola, oftast
institutionsplacering”.
Arbetet inom Resurscentrum präglas av ett arbetssätt där professionella kompetenser samlas kring barn och
familj oavsett organisatorisk bakgrund och i en samtidighet bidrar till en, för barnet/den unge, positiv
utveckling. Arbetet utgår från barnet/den unge och familjens egna resurser. Vi främjar delaktighet i hela
processen, familjen skall vara delaktig och samtycke och samförstånd förutsätts i detta arbete.
Utgångspunkten för mötesformen är att gemensamt komma fram till vad som ska uppnås, på vilket sätt, av
vem och under vilken tid. Det är en demokratisk mötesform – där allas tankar och idéer är lika viktiga och
värdefulla.
Vår mötesform ska värna om ett helhetsperspektiv och arbetet ska utgå från:
• Barn utvecklas i samspel med sin omgivning, omsorg och bekräftelse gynnar barnets utveckling.
• Barn behöver nätverk med föräldrar, vuxna och andra barn som ger känslomässigt stöd, vägledning,
information och praktisk hjälp.
• Barn gynnas alltid av att de vuxna i barnets omgivning samverkar och samarbetar positivt utifrån
barnets behov.
Vi ska verka för tidiga och samtidiga insatser:
• Behov och friskfaktorer ska styra
• Barnet/den unges och familjens/nätverkets resurser ska stärkas
• Främja delaktighet i hela processen (demokratisk arbetsmodell)
• Samverkan ska optimeras och samverkansformer ska vidareutvecklas.
En utökad samverkan kan även innefatta andra, så som exempelvis Barn- och ungdoms-psykiatrin,
Neuropsykiatriska teamet samt Barn- och vuxenhabiliteringen.

4(18)
Syfte, mål och förväntade effekter
De som arbetar med barn/unga och deras familjer ska erbjuda tidiga och samtidiga insatser, utifrån
inventerade och analyserade behov samt att dessa insatser planeras och utvärderas.
Målbilden och den förväntade effekten för Resurscentrum är att fler barn och unga i Kungälv tidigt får
tillgång till för dem rätt stöd!
Utmaningar / Utvecklingsområden
I uppdraget ingår att ta fram former/metoder för uppföljning och utvärdering av de gemensamma
insatserna för barn/unga och deras familjer/nätverk. Syftet med detta är att tillsammans vidareutveckla
metoder för att tidigt upptäcka, stödja och hjälpa barn och unga som ”riskerar att fara illa”. Vi kan behöva
utveckla de kartläggningsmetoder vi har idag inom respektive verksamhet. En del i detta är att
vidareutveckla former för samverkan i syfte att optimera resurser i barnet/den unge/familjens hela nätverk
(såväl det privata som det professionella). Att fortsatt inventera och analysera behov och befintliga
samverkansnätverk. Samverkan mellan kommunen och andra aktörer kring barn och unga, så som
landstingets verksamheter, polis, frivilligorganisationer med flera, kan behöva tydliggöras.
Huvuduppdrag för samverkan
• Huvuduppdraget är att underlätta samverkan och samsyn mellan samhällets olika instanser som arbetar för barn och
unga och deras familjer/nätverk.
• Målet är att kunna arbeta förebyggande, med tidiga och samtidiga insatser, för barn och ungas hälsa och positiva
utveckling.
Målgruppen är barn och unga 0 – 20 år och deras familjer, samt deras nätverk såväl det privata som det
professionella.
Resurscentrum är en arena för samverkan och samsyn som ska möjliggöra att samhällets resurser kan ställas
till förfogande för barn och unga och deras familjer utifrån synsättet att detta är vårt gemensamma ansvar.
Resurscentrum samarbetar även med andra aktörer som ideella organisationer/föreningar utifrån behov.
Viktiga delar i detta arbete är processamordning genom en strukturerad mötesmodell. Resurscentrum ska ha
en tydlig resultatinriktning som innebär att insatserna är tidsbestämda, följs upp och utvärderas, det vill säga
att verksamheten präglas av lösningsfokusering. I detta ingår också en tydlighet kring behov, vad som ska
uppnås, hur/när det skall göras och av vem/vilka. De insatser som kan bli aktuella är i första hand av
individuell karaktär riktade till barn och unga, stöd till föräldrar och det privata nätverket samt stöd till det
professionella nätverket. Även insatser på gruppnivå kan förekomma. På en generell nivå ska arbetet bidra
till kunskapsväxt för gemensam verksamhetsutveckling.

Uppdrag – Förfrågningar
5(18)
Det kan finnas flera ingångar och olika behov av gemensamma möten. Det kan exempelvis vara flera
aktörer inblandade och behov av samordning, samtidighet och lösningar som drar åt samma håll. Det kan
vara utifrån övergångar, utredningar, utifrån diagnos eller personkretstillhörighet eller helt enkelt då nya eller
fler perspektiv behövs.
Alla vuxna som finns i barnets/den unges närhet kan kontakta Resurscentrum. Det kan exempelvis vara
föräldrar, skola, fritid, socialtjänst, habiliteringen, BUP eller polisen. Alla kan ta initiativ till samverkan och
utgångspunkten är att familjen är med i processen.
Förfrågningar ställs till Resurscentrums samordnare, som skyndsamt inventerar behovet/behoven. Om
Resursmöten ses som en möjlig fortsatt väg utser samordnarna två koordinatorer som tar sig an uppdraget.
En kartläggning sker av bakgrund och aktuell situation, där möjligheter och svårigheter inventeras, tankar
om eventuella tidigare lösningsförslag, tankar om nya möjliga lösningar och insatser samt kartläggning av
barnet/den unges nätverk, såväl det privata som det professionella.
Koordinatorerna ansvarar för att två prioriterade Resursmöten snarast kommer till stånd. Syftet är då att
kartlägga behov och göra en gemensam planering, en överenskommelse om insatser (vem gör vad och när)
samt utse en ”spindel”.
”Spindeln” är den person inom det professionella nätverket (ej rektor eller socialsekreterare) som kommer
att leda, samordna nätverket och bevaka att den fastställda överenskommelsen följs, utvärderas och så
småningom avslutas. Spindeln kan vid behov lyfta frågor om revidering av överenskommelsen eller om
ytterligare insatser/åtgärder. Spindeln kallar, efter fastställd tid, de som är med i det fortsatta planerade
arbetet till uppföljningsmöte/ uppföljningsmöten. I vissa fall kan koordinatorerna hjälpa till att leda
uppföljningsmöte/möten.
Beskrivning av Resurscentrum
Ledningsgruppen består av särskilt utsedda ledare inom skola och socialtjänst. För ledningsgruppen finns
två utsedda samordare som tar emot förfrågningar och fördelar uppdrag till koordinatorer, bistår i det
dagliga arbetet och ansvarar för att handleda, utbilda och rekrytera koordinatorer.
I uppdraget ingår att verka för att uppföljning, utvärdering och utveckling av Resurscentrums
verksamhetsidé, mål och syfte, och uppnådda resultat kommer till stånd. En utökad ledningsgrupp med
representanter för olika myndigheter utanför kommunen som också arbetar med insatser för barn och
ungdomar i behov av särskilt stöd kan behöva utvecklas.

Koordinatorernas roller
6(18)
Inom kommunen har ca 50 koordinatorer utsetts. Koordinatorer finns inom både skola och socialtjänst.
Respektive koordinators chef har skrivit under ett medgivande om att koordinatorn ges möjlighet att avsätta
tid och prioritera detta uppdrag. En koordinator ska kunna ta hand om två koordinatorsuppdrag per termin
samt delta på två dagars utbildning per år. För koordinatorsuppdraget ska sammantaget sju dagar om året
kunna avsättas.
Ett första utbildningstillfälle om två dagar har i två omgångar ägt rum i januari/februari 2011. En halvdags
utbildning för chefer inom skolan och socialtjänsten ägde också rum kort innan.
Två koordinatorer utses av ledningsgruppen för varje uppdrag. Personerna ska vara så fria som möjligt i
förhållande till uppdraget, d v s inte själv vara handläggare eller på annat sätt arbeta nära i vardagen.
Koordinatorernas uppdrag är att leda processen utifrån den ovan beskrivna mötesstrukturen. De ska verka
utforskande och lösningsfokuserade; utforska behov, lösningsförslag och insatser i nätverket, tydliggöra vem
som gör vad och när.
Koordinator 1
Denna person ska hålla i strukturen, ha kunskap om samtalsmodellen och ha ett systemiskt och
lösningsfokuserat förhållningssätt. Arbetsuppgifter gällande ”koordinatorsuppdraget” är att…
• ta del av förfrågan
• kontakta initiativtagare till förfrågan och vårdnadshavare om denne inte är initiativtagaren.
• mobilisera, förbereda för och inbjuda till förmöte, resursmöte 1 och 2
• redogöra för syftet i varje möte, och leda mötesprocessen i förmöte, resursmöte 1 och 2
• i vissa fall leda uppföljningsmöte/möten.
Koordinator 2
Ingår i team med koordinator 1, och har ett huvudansvar för att dokumentera.
Spindelns roll
Spindeln ska vara en person från det professionella nätverket som sedan innan står nära barnet/den unge,
och som vårdnadshavaren har förtroende för. Spindeln bör ha en bra överblick över pågående insatser.
Rektorer eller socialsekreterare skall ej ha spindelluppdrag, då dessa har ansvar för att ta beslut i sin
myndighetsutövning.
Arbetsuppgifter för ”spindeluppdraget” är att…
• hålla i Uppföljningsmöte/möten
• hålla kontakt med barnet/den unge och vårdnadshavare
• samordna insatser
• följa upp hur arbetet fortskrider kring barnet/den unge
• kalla till nytt möte vid förändring
• vara ansvarig för avslut

7(18)
Kort beskrivning av mötesformen inom Resurscentrum
Resurscentrums möten följer en strukturerad modell.
• Förfrågan/Uppdrag – Inventering – Koordinatorer utses
• Förmöte - inventering av…
• Syfte med mötet
• vilka är berörda utifrån mötets syfte, vilka skall bjudas in
• skriftlig Inbjudan skickas (med samtycke från vårdnadshavare)
• Resursmöte 1
• Behovsinventering, Spindel utses, Hemuppgift; vad kan var och en bidra med..
• Resursmöte 2
• Göra en gemensam planering – Överenskommelse (vem gör vad och när)
• Uppföljningsmöte / möten
Se vidare Bilaga 3 – Beskrivning av Kungälvs Resurscentrums möte

8(18)
Förteckning över bilagor
Bilaga 1
Sammanfattning från intervju med elevhälsoteamen inom grundskolan och gymnasieskolan samt
medarbetare från socialtjänsten, våren 2010.
Bilaga 2
Här beskrivs våra teoretiska utgångspunkter och delar av den vetenskapliga grund som arbetet vilar på. I
denna bilaga finns följande områden beskrivna:
• Barnperspektiv
• Barn som far illa och Barn som riskerar att fara illa – vad menas?
• Helhetssyn och Nätverksperspektiv
• Samarbete – Samverkan
Bilaga 3
Beskrivning av Kungälvs Resurscentrums möten
• Arbetsgången, så här går det till
• Förmöte
• Resursmöte 1
• Resursmöte 2
Förteckning över blanketter
• Förfrågan
• Inbjudan till Resurscentrummöte 1 och 2, med samtycke från vårdnadshavare
• Överenskommelse, så här går vi vidare

9(18)
Bilaga 1
Sammanfattning från intervju med elevhälsoteamen inom grundskolan och gymnasieskolan samt
medarbetare från socialtjänsten, våren 2010.
1 Målgruppen ”Barn och ungdomar som kan fara illa”
- När samarbetet mellan skola och familj inte fungerar.
- Dysfunktionella familjer (anknytningsproblematik, våld, missbruk, psykiska svårigheter)
- Utsatta barn i hemmet.
- Eget beteende som kan vara socialt nedbrytande t ex droger, struktur (sömn, mat) osäkert
sex, etc.
- Arbetslöshet, fattigdom.
- Psykisk- och fysisk ohälsa hos barn / elever, hemmasittare, mobbade barn, HBT(homo,bi
trans), depressioner, kriminalitet.
- Aktiva skolkare med hög frånvaro.
- Trauman och kulturkrockar, inte samma normer, extrema värderingar, hedersrelaterat våld.
2 Vad innebär samverka för målgruppen? - Att samverka är en komplex uppgift
- Barnperspektivet måste vara i fokus.
- Gemensam värdegrund mellan de samverkande parterna.
- Samverkan som präglas av öppen dialog och prestigelöshet.
- Samverkan ska präglas av ett lösningsfokuserat synsätt.
- Kontaktnät med helhetssyn.
- Tillit till varandras insatser (kommer inte automatiskt men kan skapas med t ex gemensam
utbildning, en gemensam mötesplats, kända kontaktpersoner).
- Olika kompetenser bidrar till att lösa svåra situationer.
- Viktigt att använda sig av varandras spetskompetenser.
- Ha kunskap om och tydliggöra varandras uppdrag och kompetenser.
- Proffsiga överlämnanden inom alla verksamheter.
Sammanfattningsvis ska man verka för samverkan utifrån tre dimensioner: regelverk, organisation och
synsätt.

10(18)
3 Vad innebär stöd och skydd till barn och ungdomar?
- Kontaktperson
- Socialsekreterare
- Repuls
- Alkoholrådgivning
- Medicin
- Komet
- Relationskompetens
- Habiliteringen
- BUP
- NP team
- Medling
- Ungdomsmottagning
- BVC
- Nätverksmöten – information och möjligheter att jobba tillsammans skola – social – fritid på
en konkret nivå kring eleven.
- EHT (elevhälsoteam)
- Friends / kamratstödjare
- Farstadmodellen
- Temperaturmätaren
- ART
- Drogförebyggande arbete
- Toleransprojektet
- Stödundervisning
- Läxstöd
- Åtgärdsprogram med riktade insatser
- Pedagogiska utredningar
- Skräddarsydd utbildning
- Stödenheten
4 Gången när det är svårt kring barn / ungdomar
- Elevhälsoarbetet som finns inom skolan är väl fungerande, här görs basarbetet
- Det finns idag inga tydliga strukturer för hur skola och social kan samarbeta
- När man inte samverkar eller får återkoppling tappar man tråden
- Man uppfattar att sekretessen och lagen är ett hinder för samverkan. Istället bör
barnperspektivet, d v s det som gagnar barnet vara i fokus. Föräldrarna ska vara
sammankallande och i centrum för ärendet.
5 Hinder för samverkan utifrån dagsläget
- Tilltro och tillit saknas till varandra.
- Vi känner inte och vi känner inte till varandra.
- Återkoppling finns inte från soc till skola.

11(18)
Bilaga 2
Våra teoretiska utgångspunkter och delar av den vetenskaplig grund som arbetet vilar på har vi valt
att beskriva i denna bilaga
I denna bilaga finns följande områden beskrivna.
• Barnperspektiv
• Barn som far illa och Barn som riskerar att fara illa – vad menas?
• Helhetssyn och Nätverksperspektiv
• Samarbete - Samverkan
Barnperspektiv
FN:s barnkonvention innehåller fyra grundläggande principer om åtgärder mot diskriminering; barns bästa i
första rummet, barns rätt till utveckling, samt barns möjligheter att påverka.
Utdrag ur FN:s barnkonvention:
• Rättigheterna gäller alla barn utan åtskillnad av något slag (artikel 2)
Rättigheterna gäller varje barn i ålder 0-18 år, och samhället skall verka mot alla former av
diskriminering.
• Vid alla åtgärder som rör barn, skall barnets bästa komma i första rummet (artikel 3)
Principen bygger på att barn har samma människovärde som vuxna men att de behöver särskilt stöd
och skydd.
• Alla barn har rätt till liv och rätt till utveckling (artikel 6). Barn har rätt till fysisk, psykisk och social
utveckling som skall tillgodoses på ett sådant sätt att barnet förbereds för ett självständigt liv. Det
ställer krav på en helhetssyn på barn och därmed på samverkan!
• Alla barn har rätt att uttrycka sina åsikter i frågor som rör barnet (artikel 12). Åsikterna skall
respekteras och tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad: Det är viktigt att
inhämta, dokumentera och återföra beslut till barn/unga, särskilt viktigt inom det sociala området
där man träffar utsatta barn som ibland saknar ett nätverk som kan föra deras talan.

12(18)
Barn som far illa eller riskerar att fara illa – vad menas?
Barn och unga som far illa
Här avser vi barn som inte får sina behov tillgodosedda inom familjen.
• Barn och unga som utsätts för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp, kränkningar, fysisk eller
psykisk försummelse.
• Barn och unga som med ett socialt nedbrytande beteende, så som missbruk, kriminalitet eller annat
självdestruktivt beteende.
• Barn och unga som utsätts för mobbing, hot, våld och övergrepp av jämnåriga ingår i begreppet.
• Barn och unga som har allvarliga relationsproblem i förhållande till sin familj och omgivning, samt
elever där stora svårigheter har uppstått i skolsituationen.
Ur Socialtjänstlagen; (SOU 1994:139) Strategier för samverkan – kring barn och unga som far illa eller som riskerar att fara illa
2007
Barn och unga som riskerar att fara illa
Här talar vi om olika riskgrupper
• Barn till missbrukande, psykiskt sjuka eller föräldrar med mer omfattande funktionsnedsättningar
• Barn som har upplevt våld i nära relationer
• Unga som tidigt debuterar i brott och/eller missbruk etc.
• Det kan också vara barn som lever i konfliktfyllda vårdnads- och umgängessituationer.
Det finns dock inga självklara samband, det är omständigheterna i det enskilda fallet som avgör om
barnet/den unge riskerar att fara illa. En sådan omständighet kan vara huruvida föräldrarna med stöd av det
privata och professionella (samhällets basverksamheter) kan tillgodose dessa barn och ungas särskilda
behov.
Ur Socialtjänstlagen; (SOU 1994:139) Strategier för samverkan – kring barn och unga som far illa eller som riskerar att fara illa
2007.
Helhetssyn – Nätverksperspektiv
Vi värnar om en helhetssyn kring barn/unga. Arbetet vilar på ett systemiskt och salutogent förhållningssätt.
• Barn utvecklas i samspel med sin omgivning, omsorg och bekräftelse gynnar barnets utveckling.
• Barn behöver nätverk med föräldrar, vuxna och andra barn som ger känslomässigt stöd, vägledning,
information och praktisk hjälp.
• Barn gynnas alltid av att de vuxna i barnets omgivning samverkar och samarbetar positivt utifrån
barnets behov.
Genom att noggrant utforska och lyfta fram barnets behov och egna förmågor, genom att inventera behov
och resurser i det privata och det professionella nätverket; kan vi få vägledning kring vilket stöd barnet är
bekänt av i sin fortsatta utveckling.
Vi arbetar utifrån ett nätverksperspektiv. Nätverksperspektiv bygger på den generella systemteorin, att
system är en helhet som fungerar genom det ömsesidiga beroende som finns mellan delarna Att välja ett
nätverksperspektiv innebär att se individer och individers beteende i förhållande till den omgivning (helhet)
hon/han befinner sig i.
Vilka vi är, vår identitet, fortsätter livet igenom att skapas och omskapas i samspel med vår omgivning/helheten.

13(18)
”Nätverkperspektiv ”
- Bronfenbrenners socialekologiska modell
Makronivå – övergripande nivå, det
omgivande samhället med kulturellt
betingade värderingar som de
uttrycks i religion, lagstiftning
och den politiska och
ekonomiska makten
Exonivå – utanförliggande
system som individen
påverkas av men
inte själv tillhör
Familj,
eller där
ego bor
Makronivå
Exonivå
Mezzonivå
Släkt
Mezzonivå – kontaktvägar
mellan individens olika
mikrosystem, en
mellanliggande nivå
i nätverket
Övriga
E g o
Mikronivå – individen
i utveckling som ingår i andra
mikrosystem, en benämning
på de system som individen
själv ingår i.
Mynd
personer/
prof
Skola/
arbete
I Bronfenbrenners perspektiv ingår vi i ett pågående samspel mellan flera sammanhang, se ovan. I centrum
av modellen finns individen i utveckling. Denne ingår i olika mikrosystem. I takt med att ett barn växer upp
kommer det succesivt att ingå i allt fler sådana. Från att under det första levnadsåret ha haft familjen,
släkten och eventuellt dagis som sina mikrosystem tillkommer, när barnet blir äldre, skolan, fritids,
kamratgruppen, kanske något fotbollslag etc.
Kontaktvägarna mellan individens olika mikrosystem kallas för Mezzonivån, en mellanliggande nivå i
nätverket. I barnets fall är de samtal som förs mellan familjen och t ex skolan, fritids av största betydelse.
Erfarenheter från forskning och kliniskt arbete bekräftar hur viktigt det är att det är bärande kontakter
mellan ett barns olika närmiljöer.
”Barn och ungdomar som mår psykiskt dåligt har fler konfliktladdade och/eller avbrutna kontaktlänkar mellan de viktiga
vuxna i sina mezzosystem jämfört med andra barn” (Svedhem1991; Klefbeck & Ogden 1996)
Ett Nätverksmötes möjligheter till nya samtal ligger bland annat i att många ”möten” samtidigt sker på
mezzonivå i nätverket. Genom de kontakter som uppstår mellan mötesdeltagarna utvecklas dessutom nya
mezzosystem.
Det finns flera böcker skrivna i ämnet, en grundbok som rekommenderas är;
”Nätverksboken – om mötets möjligheter” Gunnar Forsberg & Johan Wallmark

Samarbete – Samverkan
14(18)
Vi vill referera till Berth Danemarks bok om den svåra konsten att samverka;
”Samverkan – himmel eller helvete”. Boken handlar om hur man inför och under en samverkansprocess
identifierar, lyfter fram och tydliggör kunskapsmässiga olikheter, organisatoriska skillnader och skillnader i
regelverk samt hur man eliminerar hindrande skillnader eller utvecklar tekniker att hantera de skillnader
man inte förmår att påverka. Ansvaret för att skapa dessa förutsättningar vilar på ledningen. I boken
beskrivs också några delar av den uppsättning verktyg som kan behövas.
Samverkan – aspekter och krav
Nedanstående aspekter och väsentliga krav för att lyckas med samverkan är hämtade från Skolverkets
rapport 2010 ”Erfarenheter av samverkan”, som är en rapport till regeringen med resultat från en nationell
satsning på utökad samverkan mellan skola, socialtjänst, polis samt barn- och ungdomspsykiatri.

Dimension av Aspekter Väsentliga krav
samverkan
Förankring Förankring • Samverkan är tydligt förankrad
• Samverkan är bra synkroniserad mellan olika nivåer
• En enad ledning förmedlar gemensamt intresse för och
vinster med samverkan gentemot respektive verksamhet
• Tydlighet kring mandat
Regelverk • Stor öppenhet kring sekretessfrågor
• Systematiskt harmonisera parternas regelsystem
Struktur Målformulering • Tydlighet kring mål, målgrupp och arbetsordning
• Gemensamma och mätbara mål
• Bra struktur kring utgångspunkter för samverkan:
- Samverkande parter
- Hur och varför samverka?
Resurser • Mer tid avsätts för samverkan
• Kartläggning av resursflödet och ekonomistyrning
• Effektivare arbetssätt genom:
- Insatssamordning
- Förbättrat resurs- och kompetensutnyttjande
- Effektivare mötesstruktur
- Mer individanpassad hjälp snabbare
15(18)
Organisation • Mindre hiarkiska strukturer, samverkande parter är " på
samma nivå"
• Teckna avtal/formella överenskommelser och formulera
handlingsplaner vid fördelning av resurser
• Mätbara kriterier för framgångsrik samverkan så att
erfarenheter kan tydliggöras till parterna
• Löpande dokumentation som tydliggör
samverkansprocessen
Samsyn Synsätt • Utökad helhetssyn i och med fler perspektiv
• Respekt och tilltro till andra parters kunskap och
kompetens
• Stor lösningsfokusering i gemensamma frågor
Kunskap • Kunskap och förståelse för andra parters uppdrag och
dess möjligheter/begränsningar i samverkan
• Realistiska förväntningar och rimliga krav gentemot
varandra
• Se samverkan som ett specifikt kunskapsområde
• Kunskap och förståelse för hemorganisation och eget
uppdrag
•

16(18)
Bilaga 3
Beskrivning av Kungälvs Resurscentrums möten
Så här går det till!
Arbetsgången
SKOLA FÖRÄLDRAR SOCIALTJÄNST
Behov av samverkan uppstår
Alla kan ta initiativ till ett Resursmöte.
Alltid i samklang med familjen.
Förfrågan om resursmöte
Två veckor från ställd förfrågan till förmöte
Kungälvs Resurscentrum
samordnarna
Förmöte
Familj/initiativtagare pratar igenom syftet
med kommande möten och vilka
som ska bjudas in.
Två veckor från förmöte tills
en överenskommelse är upprättad
Resursmöte 1
Inventera behov
Vad kan jag bidra med?
Resursmöte 2
Göra en överenskommelse tillsammans
- vem gör vad och när ska det ske?
Uppföljningsmöte

17(18)
Beskrivning av Kungälvs Resurscentrums möten
Förmöte
• Kort om nuläget
• Varför önskar du/ni resursmöte?
• Vem är initiativtagare?
• Mötesgången för resursmöten gås igenom
• Vad har gjorts hittills?
• Vem/Vilka bjuder in till möte?
• Formulera syfte
• Ev nätverkskarta
• Fyll i Inbjudan/samtycke (med syfte, inbjudna, plats och tider för resursmöte 1 och2)
• Initiativtagaren skickar inbjudan, med stöd av koordinator
• Spindeluppdraget gås igenom
• Vem/vilka önskas som spindel? Gärna två alternativ.
Tolk skall alltid anlitas vid behov!
Resursmöte 1
• Initiativtagare/vårdnadshavare hälsar tillsammans med koordinatorerna de inbjudna välkomna.
• Presentation – Sammanhangsmarkering
• Var och en presenterar sig och varför man tror att man är inbjuden som en viktig person.
• Samtycke från vårdnadshavare gällande sekretessfrågan tas upp.
• Viktigt att information hanteras varsamt och att sekretess gäller utanför mötet om inget annat anges.
• Berätta om dokumentation
• Alla inbjudna delger styrkor och förmågor hos barnet/den unge.
• Nuläget; En kort presentation av hur det ser ut runt barnet/den unge.
• Behovsanalys utifrån livsområden.
• De inbjudna mötesdeltagarna formulerar barnet/den unges behov och har syftet med mötet som
utgångspunkt och med ett helhetsperspektiv utifrån livsområden.
• Spindel utses
Hemuppgift:
Vad kan jag utifrån min relation/ kompetens/verksamhet bidra med för att tillgodose och möta barnet/den
unges behov?
Var och en för egna minnesanteckningar efter behov, och dessa hanteras utifrån respektive verksamhets
riktlinje.
Vårdnadshavare/unga över 18 år får minnesanteckningar från koordinator 2, kopia av densamma lämnas till
spindeln.

Resursmöte 2
• Genomgång av minnesanteckningar från resursmöte 1.
• Påminner om medgivande/sekretess.
• Uppdatering av nuläget.
• Var och en berättar om hur man kan bidra. Alla bidrar med förslag utifrån sin kompetens och
relation till barnet/den unge.
• Formulering av en gemensam överenskommelse, som undertecknas av alla deltagare
Uppföljningsmöte inbokas:
Datum, tid, plats och inbjudna till spindelns uppföljningsmöte bestäms.
I vissa fall kan koordinatorerna hjälpa till att leda i uppföljningsmöte.
Den gemensamma undertecknade Överenskommelsen lämnas av koordinator 2
till vårdnadshavare/unga över 18 år, och spindeln får en kopia av densamma.
18(18)