Kommunernas region - Webbutik - Sveriges Kommuner och Landsting

där de politiska partierna får en starkare ställning. Det är ett par faktorer som är
av principiellt intresse att beakta utifrån den modell som Region Halland utvecklat
för att hantera kommunernas relationer till den direktvalda regionkommunen.
För det första blir det betydelsefullt för kommunerna hur de politiska partierna
förmår få in aktiva kommunalpolitiker i Regionstyrelsen. Detta kan vara en
tämligen grannlaga uppgift för partierna då det vilar ett dilemma i denna uppgift:
Om Regionstyrelsen får en sammansättning som domineras av politiker
med tämligen svag förankring i kommunerna finns risken att utvecklingspolitiken
blir kraftlös och kanske tyngd av växande intressemotsättningar mellan
olika länsdelar. Om däremot Regionstyrelsen domineras av exempelvis de ledande
kommunråden i kommunerna erhålls visserligen en stark förankring i
förhållande till kommunerna men med risker för att Regionstyrelsen blir till en
tummelplats för kommunernas intressebevakning i regionala frågor. Kommunpolitikernas
omvandling från att vara ”bypolitiker” i bemärkelsen att i alla lägen
prioritera den egna kommunens intressen till att bli en regionpolitiker med ett
mer helhetligt, regionalt, perspektiv är inte alltid enkel. Lokalpolitikern ska bli
regionpolitiker utan att tappa förankring i lokalpolitiken.
För det andra, och beroende på vilken sammansättning Regionstyrelsen får, blir
den s.k. Kommunberedningens roll viktig. Om vi tänker oss en regionstyrelse
med stark förankring i kommunerna blir beredningens roll sannolikt mer marginell
och kommer kanske enbart att fungera som mötesplats eller möjligtvis förhandlingsarena
för frågor av principiell och övergripande natur. Tänker vi oss
en regionstyrelse med svagare förankring i kommunlandskapet då får beredningen
sannolikt en mer konkret politisk roll (ett sorts kabinett till Regionstyrelsen).
Den nuvarande Regionstyrelsens politikerbesättning består idag av 13
ledamöter och 7 ersättare. Man kan konstatera att Regionstyrelsen består av
flera ”tunga” kommunpolitiker. Samtliga kommuner har åtminstone ett av sina
kommunråd som antingen ordinarie eller om ersättare i Regionstyrelsen. Inte
mindre än fyra av länets sex kommuner har sin kommunstyrelseordförande som
ledamot/ersättare i Regionstyrelsen.
Man kan därför ändå dra slutsatsen att de halländska kommunerna har en god
formell inflytandemöjlighet över de frågor som behandlas i Regionstyrelsen.
Det ska i detta sammanhang påpekas att Regionstyrelsen naturligtvis inte utgör
någon sorts representationsbas för kommunerna. Ledamöternas representationsbas
kommer från de politiska partiernas nomineringar, är valda av regionfullmäktige
och har ytterst ett mandat från väljarna. Likväl kan vi konstatera att de
halländska kommunerna, genom den personöverlappning som finns mellan
Regionstyrelsens ledamöter och de politiska ledningarna i kommunerna, rimligtvis
bör utgöra en faktor att beakta vid utformningen av den regionala utvecklingspolitiken
i Halland.
Av detta skulle man möjligtvis kunna dra slutsatsen att Kommunberedningen
delvis blir till en mindre viktig kanal för kommunernas relationer till regionen.
Med tanke på att de ledande kommunpolitikerna redan sitter i Regionstyrelsen
skulle man åtminstone i teorin kunna tänka sig att Kommunberedningen, som
försetts med endast rådgivande uppgifter, därmed också utgör en sorts papperskonstruktion
med mindre politiskt inflytande i strukturen. Denna slutsats är
dock, utifrån utsagor i intervjumaterialet, förhastad. Det handlar snarare om att
de båda organen, dvs. Kommunberedningen respektive Regionstyrelsen, utgör
två olika typer av institutionell logik och därmed olika typer av (kompletterande)
politisk hantering av de regionala utvecklingsfrågorna. Vi kan, på grundval
av tidigare statsvetenskapliga studier av regionpolitik i Halland, konstatera
Kommunernas region 28