Kommunernas region - Webbutik - Sveriges Kommuner och Landsting

dets politiker är inte de enda som är anonyma. Även politiker i kommunstyrelser
och landstingsstyrelser är otydliga för väljarna. Det är bara för politikerna
själva som politiken blir tydligare.
Argumentet att det är bra med egen beskattningsrätt i den organisation som
hanterar de regionala utvecklingsfrågorna är negativt om det betyder att skatten
kommer att höjas. Det skulle även vara negativt att hantera företagsstöd i en
politiskt styrd organisation som kan bli populistisk.
En möjlig fördel med en regionkommun är i Stenvards perspektiv att det behövs
färre politiker. Förespråkarna för regionkommun tycker detta är negativt och
nämner ibland att det är en nackdel att det kan bli färre politiska uppdrag med
en regionkommun.
Det har varit bra med krav på konsensus för beslut i Regionförbundet tycker
Stenvard. Konsensus betyder att ståndpunkterna blir mindre partipolitiska.
Annars beslutar majoriteten mot minoriteten.
Relationen till staten är mindre intressant eftersom det just nu inte finns några
ytterligare uppgifter som regeringen är beredd att föra över till den lokala eller
regionala nivån.
Intressant nog håller Stenvard dörren öppen för en fortsatt dialog kring regionkommunen.
När frågan om regionkommun väcktes så avkrävdes svar av partierna
inom två veckor, vilket var problematiskt för moderaterna som gått till val
på att fokusera landstinget mot sjukvården. En öppnare och inte så tidspressad
process kunde ha lett till ett annat ställningstagande bland moderata kommunpolitiker.
Om majoriteten driver igenom ett samgående så kommer moderaterna att delta i
samtalen om hur organisationen bör utformas, men det bör vara en förutsättningslös
diskussion som börjar med de problem som organisationen ska lösa.
Nu finns det tre alternativa tjänstemannaförslag i något som hellre bör vara en
politisk process.
2.8 Summering
Vi har i detta kapitel gjort beskrivningar av hur man i sex län initierat, organiserat
och utvecklat kommun-regionrelationerna rörande det regionala utvecklingsarbetet,
varav aktörerna i några län har bildat regionkommuner medan aktörer i
andra län är i en process att skapa sina regionkommuner. Den bild som växt
fram ur dessa beskrivningar är mångfasetterad. Organiseringen av kommunernas
inflytande över regionorganens politik för regional utveckling varierar starkt
mellan länen och har växt fram utifrån faktorer som handlar om länens näringsgeografiska
struktur, dess regionala problembild, dess politiska traditioner, dess
storlek, dess resurser osv. Detta är i sig ett betydelsefullt konstaterande. Det
existerar inte en given modell att utgå från när kommun-regionrelationerna ska
organiseras. I Skåne och Västra Götaland har relationerna utvecklats med en
starkt uttalad politisk ambition att samla den stora regionen i en gemensam utvecklingspolitik
för att därigenom stärka sin position i förhållande till andra
regioner, i förhållande till statsmakten och i förhållande till EU. Den stora regionen
har därför att hantera en region med många kommuner, vilket kräver specifika
strategier och arrangemang (som man i Skåne och Västra Götaland löst
på helt olika sätt).
Halland utgör här en motpol till de båda storregionerna där kommun-regionrelationerna
bygger på en tämligen tät nätverks- och förhandlingskultur mellan
regionen och ett fåtal kommuner. Halland har en tradition av samverkanskultur
mellan de viktigaste regionala aktörerna vilken idag utgör ett bärande kitt för
Kommunernas region 44