Kommunernas region - Webbutik - Sveriges Kommuner och Landsting

som bör prioriteras före andra. Programmen täcker i de flesta län in väldigt
breda områden och man kan inte riktigt tydligt utläsa om det finns någon sorts
turordning i genomförandet av förslagen eller hur stor andel av budgeten för
regionala utvecklingsinsatser som ska satsas på vad. Om denna typ av prioritering
är alltför vagt formulerad finns risken att programmen får en svagt styrande
effekt på både samordningsambitionerna mellan kommuner och för innehållet
i den regionala utvecklingspolitiken i stort.
Med en förenkling kan man säga att det i vårt material och även i annan forskning
finns två förhållningssätt till detta problem. För det första menar en del att
det är svårt att åstadkomma sådana prioriteringar med hjälp av det regionala
utvecklingsprogrammet. Programmet utgör, enligt detta att sätt att resonera,
istället en övergripande berättelse för att bygga en gemensam föreställning eller
identitet kring vad man vill åstadkomma i ett längre tidsperspektiv. Det gäller
dock att se till att andra typer av planerings- och genomförandeaktiviteter tar
hänsyn både till det generella innehållet i utvecklingsprogrammet och till mer
specificerade överväganden i det vardagliga utvecklingsarbetet. I denna argumentationstyp
har processerna att ta fram själva programmet minst lika stort
värde som de innehållsliga delarna i programmet.
Den andra typen av förhållningssätt till programmens svaga prioritering utgör
ett mera frankt erkännande av att detta är ett problem och s man borde ägna
denna problematik ett betydligt större intresse än vad som hittills varit fallet. I
denna argumentationslinje uppmärksammas ofta olika förklaringsfaktorer till att
utvecklingsprogrammen innehåller alltför vaga prioriteringar och man försöker
då också peka på förhållanden som skulle kunna bidra till att förändra situationen.
En sådan faktor som åberopas är tidsfaktorn. Det tar tid att utveckla ett
planeringsinstrument av detta slag. Fler och fler aktörer, särskilt bland kommunerna,
har efterhand blivit mer medvetna om att prioriteringar i vissa delregioner
(exempelvis i länets ledande stadsregion) på sikt kan vara gynnsam även
för de mer perifert placerade kommunerna. Denna typ av medvetenhet har nog
kommit olika långt i olika län och det förefaller som om just tidsaspekten är
väsentlig i denna del.
En aspekt som lyfts in i förklaringen av programmens brister ur prioriteringssynpunkt
handlar om det regionala utvecklingsprogrammet relationer till andra
sektorsprogram. Programmet ska fungera som ett sorts paraply för andra planeringsprogram
såsom t.ex. strukturfondsprogram, infrastrukturplan, kulturprogram
osv. I Region Skånes utvecklingsprogram illustreras denna funktion med
hjälp av den följande figuren (att vi väljer en illustration från Region Skånes
program ska ses som en tillfällighet - samtliga län har i stort sett likartade filosofier
till grund för sina utvecklingsprogram):
Kommunernas region 58