Tidningen som pdf-dokument - Svensk Biblioteksförening

Foto: Annina Rabe
Anette Hagberg, bibliotekschef i Halmstad, gläds över 8 065 nya kvadratmeter.
Redan taxichauffören i Halmstad
brister ut i en lovsång till det
nya biblioteket. Det blir bara den
första i en lång rad bibliotekslovsånger
bbl:s utsända får höra den här dagen.
Det är en av årets första riktiga försommardagar,
träden har precis spruckit ut i ljusgrönt
– vilket för övrigt perfekt matchar den
starkt ljusgröna inredningen i Halmstads
nya stadsbibliotek.
– Vi undrar lite hur det kommer att se ut
sedan när löven börjar bli mörkgröna och
gulorangea säger bibliotekschef Anette Hagberg,
utan att verka särskilt orolig. Färgen
har de alla vant sig vid nu även om en del var
skeptiska till en början.
Vi enas om att det måste vara precis en sådan
här dag de danska arkitekterna Schmidt,
Hammer & Lassen har tänkt sig när de planerade
färgsättningen i den väldiga glasbyggnaden.
Träden är över huvud taget en mycket
viktig del av biblioteksbyggnadens själ. Tanken
är att man skall få illusionen av att träden
faktiskt kommer rakt in i rummet: i mitten
av det atrium som är beläget i byggnadens
centrum finns en nyplanterad ask. Runt asken
växer ett hav av nyutslagna pingstliljor,
och när de har blommat ut är det dags för
hasselörten att ta vid.
Och just den här dagen är allt perfekt. Träden
har precis rätt nyans, pingstliljorna är i
sin allra vackraste blomning och Nissan
glittrar förföriskt i solskenet utanför och
nedanför. Biblioteket är nämligen djärvt placerat
på pålar som går rakt ut i Nissan.
Men det är en idyll som har fått ta sin tid
att fullbordas. Man skulle kunna säga att
Halmstads nya bibliotek är ett exempel på
hur förödande långsamt det kommunala maskineriet
kan mala. Det är också ett exempel
på att man behöver stöd från politiker för att
kunna genomdriva det man vill ha. Redan
1971 började man i Halmstad prata om ett
nytt bibliotek, och ”sen dess har man pratat”
som Anette Hagberg säger. En sak var alla
överens om: den gamla biblioteksbyggnaden,
där man huserat sedan 1953, var på tok
för trång. På åttiotalet var diskussionerna så
långt framskridna att man utlyste en arkitekttävling
om nytt bibliotek. Men sedan lades
det hela på hyllan för att tas upp igen på
1990-talet.
– Den har kommit och gått i vågor, säger
Anette Hagberg om biblioteksdiskussionen.
Men i samband med valet -98 bestämdes det,
med full enighet från samtliga politiska partier,
att ett nytt bibliotek måste vara påbörjat
innan valet 2006.
Och så blev det. 1999 tillsattes en grupp
med utvalda politiker och tjänstemän som
hade till uppgift att ta fram ett lokalprogram
för biblioteket.
– Där skulle alla våra visioner listas. Vi var
oerhört noggranna. Vi ville att biblioteket
skulle vara väl synligt i staden och vi specificerade
exakt hur mycket yta vi behövde till
varje avdelning. Den lokalplanen antogs år
2000 och därefter började vi med nya beräkningar.
Vad skulle ett hus på 8 000 kvadratmeter
kosta att driva? Och var skulle det ligga?
Tidigare har diskussionerna alltid stupat
på det.
Men den här gången stupade inte diskussionerna.
Nu var man tämligen överens om
att en bra plats för biblioteket var på andra sidan
Nissan från centrum sett, i det område
som kallas Gamletull och där ett nytt område
med bostäder och kulturbyggnader växer
fram. Storstadsbor kanske nu tror att biblioteket
ligger långt från stadens kärna, men i
själva verket är det bara ett stenkast. Endast
en liten bro skiljer biblioteksplatsen från
Halmstads centrum.
Fem arkitektkontor bjöds in att delta, tre
svenska, ett danskt och ett från Finland. Att
det skulle bli det danska arkitektkontoret
Schmidt, Hammer & Lassen (som också ritat
Köpenhamns ”Svarta diamant”) var alla också
tämligen eniga om, såväl bibliotekspersonal
och politiker som allmänhet (som bjöds
in att tycka och rösta).
– Vi gillade alla hur förslaget utnyttjade
hela rummet. Och det var lite kaxigt att sätta
ut huset på pelare rakt ut i Nissan, det speglade
också bibliotekets viktiga roll. Det är ju
det mest synliga huset i staden.
Flera av de andra förslagen närmade sig
också vattnet, men ingen annan vågade bygga
rakt ut i det.
– Vi gillade också hur förslaget tog tillvara
alla träd som växte på platsen. Man har till
och med byggt ett atrium för att kunna ha ett
träd inuti huset!
När rätt projekt väl var valt vidtog en
mängd diskussioner. Men Anette Hagberg
verkar nästan förvånad när hon säger att det
hela har löpt mycket smidigt. Däremot var
det förstås inte alla medborgare som var lika
glada över att man skulle lägga 162 miljoner
av kommunens pengar på ett nytt bibliotek.
– Jag tycker att våra politiker har varit
otroligt modiga som har vågat ta den diskussionen
med medborgarna. För visst finns det
de som har undrat varför man lägger så
mycket pengar på ett ”skrytbygge” när det
fattas så mycket pengar inom vård, skola och
omsorg. Det krävs politiskt mod för att göra
biblioteksbladet [5:2006] 17