Resultat - Göteborgs universitet

Örebromannen
svåra balansgången ligger i att rapportera
tillräckligt mycket för att läsarna ska
känna att de är tillräckligt insatta i vad
som händer, samtidigt som man inte
skrämmer upp i onödan. Vad som är av
vikt när det kommer till medias påverkan
på läsarens trygghet, är att det alltid finns
en annan sida av myntet. Det kan vara
så att människor redan är otrygga och
att media endast speglar detta. Även
polisen har en påverkan i hur mycket
information, och vilken bild som sedan
kommer ut till medborgarna.
Källor:
• Hadenius, Weibull och Wadbring:
Massmedier – press, radio och tv i den
digitala tidsåldern. (2008) s.303
• Pollack: En studie i Medier och Brott
(2001). S.11, 16-17, 50-51
• Wennstam: En riktig våldtäktsman –
en bok om samhällets syn på våldtäkt.
(2005) s.203
Gabriella Sandstig har studerat hur man
kan jobba för att få människor att känna
sig tryggare i sin omgivning. Hon berättar
att det i grund och botten handlar om
att människor vill ha och behöver, någon
slags social trygghet.
– Vad som skapar trygghet i offentliga
miljöer innefattar alltid den sociala tryggheten.
Även avsaknad av hot och risker
som man kan råka ut för, som till exempel
brott eller sociala problem spelar in.
Det är vad som skapar grundtryggheten.
Jag tror att samvaron mellan människor
och möten är en bra förutsättning för att
känna trygghet. Upplever du dig vara
trygg där du bor så känner du dig oftast
även trygg i andra offentliga miljöer, säger
Gabriella Sandstig.
Cornelia Nortier
25