Resultat - Göteborgs universitet

Örebromannen
begreppet: Örebromannen
Örebromannen, serievåldtäktsmannen,
Kniv-Niklas, Niklas Eliasson. Namnen
är många. Jämförelserna med Hagamannen
likaså.
Niklas Eliasson jämförs i flera artiklar, framförallt
i Aftonbladet med Hagamannen.
Niklas Lindgren, även kallad Hagamannen,
dömdes 2006 till 14 års fängelse för
ett flertal våldtäkter i Umeå. Hagamannen
kom att bli måttstocken för Niklas Eliasson.
De båda gärningsmännen jämförs
både till beteende och antalet överfall.
Detta är en del av temabildningen enligt
Britt Börjesson, adjunkt vid Institutionen för
journalistik, medier och kommunikation.
Att sätta händelsen i relation till något
som skett tidigare gör att läsaren lättare
kan ta till sig vad som hänt.
– Kopplingar till tidigare händelser gör
att det hela blir mer begripligt. Det mest
ovanliga bildar teman. Den här typen
av våldtäktsman är extremt ovanlig. Det
ovanliga gör att det blir en nyhet då det
inträffar. Temabildningar skapar en illusion
av att något är mer vanligt förekommande
än vad det i själva verket är. Det
är en effekt som går i flera steg.
”Hagamannen – en blek kopia av gåtan
Eliasson” är rubriken på en artikel ur
Aftonbladet från perioden då bevakningen
av Niklas Eliasson var som mest intensiv.
Ett annat exempel är ”23-åringen i
Örebro har likheter med Hagamannen”,
även denna från Aftonbladet. Även
polisen uttalar sig om likheterna; ”Kan bli
större än Hagamannen”. Dessa jämförelser
är i särklass vanligast i Aftonbladet.
Att sätta Niklas Eliasson i relation till en av
Sveriges värsta våldtäktsmän gör att
läsaren inser vidden av händelsen. Att
det faktiskt rör sig om en man som är lika
grym eller till och med grymmare än Hagamannen.
Det är en del av temabildning,
enligt Britt Börjesson.
Temabildning i nyhetsflöden har betydelse
för läsaren om man kan sammankoppla
händelsen med det som påminner
om något annat. Det som tidigare
fått stor uppmärksamhet ökar sannolikheten
för att det ska bli nyheter igen.
Örebromannen kommer över tid att bli
ett begrepp som antas vara allmänt
känt. Läsarna förmodas känna till vem
Örebromannen är och vad han gjort.
I vissa fall ges korta översikter över de
överfall han gjort sig skyldig till.
Till skillnad från Hagamannen, som fick
behålla sin pseudonym efter rättegången,
blir Örebromannen/serievåldtäksmannen
istället Niklas Eliasson efter att
hans namn publicerats. Skillnaden är stor
mellan de båda tidningarna i vår undersökning.
Nerikes Allehanda kallar honom
24-åringen innan hans tilltalsnamn publicerats.
I Aftonbladet har han en uppsjö
av pseudonymer, ”24-åringen”, ”Sveriges
värsta våldtäktsman” och ”Kniv – Niklas”
för att ge några exempel.
Källor:
Britt Börjesson, Göteborgs universitet
Aftonbladet, Nerikes Allehanda
Anette Niklasson
40
Foto: Josefin Blennow