Resultat - Göteborgs universitet
Resultat - Göteborgs universitet
Resultat - Göteborgs universitet
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Resultat</strong><br />
<strong>Resultat</strong>: begreppet Örebromannen<br />
I vår undersökning har vi sett att det<br />
förekommer att tidningarna jämför Niklas<br />
Eliasson med Hagamannen som gäckade<br />
Umeå för några år sedan (se tabell).<br />
Vi ser att Aftonbladet oftare rapporterar<br />
om jämförelsen med Hagamannen i<br />
cirka 27 procent av deras artiklar. I Nerikes<br />
Allehanda handlar det om knappt<br />
fyra procent i deras rapportering.<br />
Skillnaden mellan de två tidningarna är<br />
att då Nerikes Allehanda väljer att nämna<br />
Hagamannen så görs det genom ett<br />
citat från en kriminolog. Så här står det i<br />
tidningen den 13 november 2010, ”Det<br />
finns en rad kända<br />
seriesexförbrytare<br />
i Sverige.<br />
Den hittills värsta,<br />
om man ser till<br />
antalet brott<br />
han dömts för,<br />
är Hagamannen<br />
i Umeå.”. Detta<br />
säger kriminologen<br />
Jerzy Sarnecki<br />
till Nerikes Allehanda.<br />
Aftonbladet väljer istället att dra paralleller<br />
mellan Hagamannen och Niklas<br />
Eliasson, ”För Hagamannen, Niklas Lindgren,<br />
var scenariot liknande – han ville<br />
inte topsas. Han var kallad till polisen för<br />
förhör, men när han i samma veva skulle<br />
dna-testas vägrade han. Det finns flera<br />
likheter i fallen. 23-åringen tycks ha haft<br />
ett långt uppehåll, precis som Niklas Lindgren.<br />
”<br />
När man väljer att jämföra Niklas Eliasson<br />
med Hagamannen resulterar det i att<br />
tidningarna pekar på att den här typen<br />
av brott (serievåldtäkter) är vanligare än<br />
det egentligen är. Att det tillhör ett tema.<br />
42<br />
Nerikes Allehanda 13 november 2010.<br />
– Det som påminner om något annat,<br />
eller det som tidigare fått stor uppmärksamhet<br />
ökar sannolikheten för att det ska<br />
bli nyheter igen, säger Britt Börjesson.<br />
Gabriella Sandstig, har forskat kring<br />
otrygghet vid Göteborgs <strong>universitet</strong>. Hon<br />
berättar att minnet fungerar så att man<br />
generellt sett minns mer absurda saker,<br />
till exempel annorlunda bilder. Hon säger<br />
även att detsamma gäller vid dagordningseffekten.<br />
Det man blir påmind<br />
om minns man lättare. Här kan alltså en<br />
temabildning och jämförelse göra att<br />
läsaren snabbare sätts in i vilken typ av<br />
brott det handlar om. Jämförelsen<br />
fungerar även som<br />
en upprepning och kan därför<br />
göra att man som läsare<br />
lättare kommer ihåg det<br />
tidningen rapporterar om.<br />
– Berättandet är viktigt. Ser<br />
man det här som en enskild<br />
händelse eller som ett mönster<br />
Finns liknande händelser<br />
Om man ser det som ett mönster är det<br />
klart att det finns fler associationer till att<br />
man ska bli påmind om det, säger hon.<br />
Den här typen av temabildningar kan<br />
vara både positiva och negativa. Jerzy<br />
Sarnecki som är professor i kriminologi är<br />
positiv till detta.<br />
– Jämförelsen mellan Hagamannen och<br />
Örebromannen är ju rimlig på många<br />
sätt. Vi forskare jämför betydligt fler fall<br />
än så, men här har du två personer som<br />
under de senaste åren har begått en<br />
likartad typ av brott, men samtidigt i så<br />
många avseenden är så olika. Då gör<br />
man denna typ av jämförelse på ett<br />
intelligent sätt. Det finns inte en enda typ
Change language