Ekonomiska konsekvensanalyser av komponenthaverier i ...

!
dragningsprocess kan exempelvis utgå från respektive parameters kumulativa
fördelningsfunktion (CDF-kurva) som beskriver sannolikheten för att värdet på
variabeln A är mindre än eller lika med x.
F(x) = P(A " x)
F(x) antar värden mellan 0 och 1. Funktionen G(F(x))=x beskriver vilket värde F(x)
antar för ett givet värde på x. Ett slumpmässigt tal, r, mellan 0 och 1 genereras ur en
fördelning och resulterar i en slumpmässig dragning. Proceduren upprepas för samtliga
parametrar med fördelningar och deras respektive slutprodukt beräknas. Ett antal olika
punktvärden för slutprodukten räknas fram genom att flera simuleringar görs. Dessa är
alla beroende av de specifika dragningar som gjorts ur fördelningarna. De olika
punktvärdena beskriver spridningen eller variationen i slutprodukten och visas med en
CDF-kurva. Ju fler simuleringar som görs desto mindre osäkerheter i den framtagna
CDF-kurvan. (Abrahamsson, 2002)
2.3 Konsekvenser och konsekvensklasser
Generellt vid riskanalysarbete delas konsekvenser in i grupperna miljö, person och
anläggning. Oftast är det mer intressant att inbördes kunna rangordna olika
konsekvenser än att exakt kvantifiera dem. Därför delas ofta konsekvenser in i olika
konsekvensklasser enligt en skala från små till katastrofala skador på miljö, person och
anläggning. Dessa konsekvensklasser kan definieras utifrån de preferenser som finns
angående hur allvarlig en konsekvens kan vara för att motivera förebyggande åtgärder.
Eftersom de flesta konsekvenserna inte kvantifieras är det svårt att på ett bra sätt ranka
totala risker i olika anläggningar eller för olika komponenter. Om ett totalt riskmått ska
beräknas utifrån olika konsekvenser för miljö, person och anläggning så måste dessa
viktas mot varandra på något sätt. Enklast är då att prioritera en konsekvensklass före de
andra och ranka olika risker utifrån denna. (Larsson, 2005)
18