Ekonomiska konsekvensanalyser av komponenthaverier i ...

fallet att ett haveri inträffar i anslutning till en revision så påverkas produktionsbortfallet
av sättet att räkna på revision. Två möjliga tillvägagångssätt att hantera revision är:
• Räkna med två olika haverifall: Konsekvensberäkningen delas upp i de två
fallen haveri upptäcks under drift samt fel som medför byte av komponent
upptäcks under revision. De två fallen vägs samman genom att andelen haverier
under drift i förhållande till andelen allvarliga felupptäckter under revision
uppskattas. En förutsättning för detta är att ett fel kan upptäckas under revision
som gör att komponenten måste bytas ut. Det kan antas rimligt att om ett fel
upptäcks under revision är det en större del av revisionen kvar om det antas att
komponenter som ska servas under revision demonteras så fort som möjligt.
Vilket medför att tiden för revision kan dras av från logistiktiden.
• Räkna med verklig årsproduktion: Den faktiska årsmedelproduktionen används
vid beräkning av produktionsbortfall. I detta fall slås revision samman med
andra produktionsstörande, oönskade händelser genom att load factor, d.v.s. hur
stor del av den teoretiska maxproduktionen under året som utnyttjas används. Se
bilaga H för definition av load factor.
En fördel med det första fallet är att det går att särredovisa ett bästa fall där ett
komponentfel som upptäcks under revision ger lägre konsekvens än ett haveri som
upptäcks under drift. En andra fördel är att hänsyn tas till att produktionsbortfallet blir
mindre om revision utgör en del av logistik- och monteringstid. Nackdelar är att
komplicerade beräkningar med sannolikheter för att det är x antal dagar kvar på
revisionen måste göras. Det andra alternativet har den fördelen att det inte har någon
betydelse när haveriet inträffar. Händelser som påverkar produktionen, exempelvis
snabbstopp, tas i beaktning. Nackdelen är att det blir otydligt vad som är revision och
vad som är andra produktionsuppehåll. Denna uppdelning har dock ingen större
betydelse för modellen då siffran som är av intresse är den el som kraftverket verkligen
producerar och säljer till kund, vilket load factor är ett bra mått på.
Av de två alternativen ovan valdes det andra där årsmedelproduktionen slås ut jämt över
alla möjliga haveritidpunkter. Grunden för detta val är att det är för osannolikt att anta
att fel som är så allvarliga att en produktionskritisk komponent måste bytas ut inte
upptäcks under drift. Komponenter övervakas under drift och förhöjda värden på
exempelvis vibration, temperatur och effekt gör att fel i stor utsträckning upptäcks.
Load factor används vid kärnkraftverk vilket gör att det finns tillförlitliga data att tillgå
(Jansson, 2006).
5.2.3 Övriga antaganden och förenklingar
Ytterligare ett antal förenklingar inom olika områden har genomförts:
• Tid på året då haveriet inträffar: Förutsättningarna för kraftproduktion varierar
som bekant under året. Under sommaren står reaktorerna stilla för revision
eftersom efterfrågan på el historiskt har varit lägre. På vintern är efterfrågan hög
samtidigt som det kalla kylvattnet höjer verkningsgraden i kärnkraftverket
(Rundberg, 2006) och (Njurling, 2006). En verklighetsnära modell skulle kunna
ta hänsyn till skiftande efterfrågan och varierande kylvattentemperatur. Vi har
dock valt att inte ta hänsyn till dessa faktorer för att göra modellen hanterbar.
• Upptäckten av haveriet: Haveri skulle i teorin kunna upptäckas genom antingen
larm till kontrollrum eller genom inspektion. Eftersom komponenterna som
36