Ekonomiska konsekvensanalyser av komponenthaverier i ...

genom normalt inköp från leverantör ger detta ytterligare stöd för att anläggningen
borde ha en eller flera strategiska reservdelar.
Vid liten nuvarande konsekvens bör de komponenter som har reservdel studeras
närmare med avseende på haverisannolikhet. Om den bedöms vara tillräckligt liten bör
överväganden göras huruvida det är kostnadseffektivt att ha reservdel i lager eller inte.
Om haverisannolikheten för komponenten är tillräckligt låg bör anläggningen inte ha
reservdel i lager. Tillräckligt hög eller låg haverisannolikhet är en bedömning som
kärnkraftverket får göra.
Om en reservdel finns i lager på kärnkraftverket eller som anläggningsreserv bör
komponentens status undersökas. Detta för att verifiera att reservdelen är i funktionsdugligt
skick samt att reservdelen har uppdaterats parallellt med anläggningsförändringar.
Om reservdel inte finns i lager kan en reservdel köpas in från leverantör om det
bedöms som lönsamt. Till grund för inköpsbeslut kan nyckeltalen analyseras, se
resonemang nedan. Nästa alternativ är att kontakta andra anläggningar för att kartlägga
om någon reservdel som kan användas finns tillgänglig och samarbete kring reservdelar
kan upprättas. Sista steget i handlingsplanen bör vara att kontakta leverantörer för en
uppfattning om pris och leveranstid för komponenter. Det kan tänkas att anläggningen
genom avtal med leverantör kan garanteras en viss leveranstid. Det kan vara intressant
för anläggningen att undersöka om ett forcerat inköp skulle vara möjligt och i så fall till
vilken kostnad och tid.
Konsekvens utan reservdel kan användas som rangordningsparameter för att göra en
analys av värsta fallet. Förutsättningarna för den jämförelsen är då att eventuell
reservdel inte kan användas och det bästa möjliga alternativet enligt rangordningen
annan anläggning, forcerat inköp eller normalt inköp genomförs. För komponenter som
hamnar högt i denna ranking är det av största vikt att utreda samarbete med annan
anläggning eller leverantör. Detta oavsett om reservdel finns i lager eller inte eftersom
det finns en risk att reservdelen är otillgänglig. Summering av konsekvens utan
reservdel för alla ingående komponenter ger en total konsekvensnivå för anläggningen.
För en prioritering mellan komponenter vid utformning av lagerstrategi kan något av
nyckeltalen konsekvensreduktionsfaktor, konsekvensökning, MTBF BRYT och
P BRYT (reservdelsefterfrågan) användas. Förutsatt att MTBF ANL är i samma storleksordning
för en grupp komponenter så kan de jämföras utifrån storleken på konsekvensreduktionsfaktorn.
Rangordningen visar då vilka komponenter som ger störst
konsekvensreduktion per investerad krona vid inköp av reservdel. Ett alternativ är att
jämföra komponenterna utifrån nyckeltalet konsekvensökning per dygn. Det visar hur
stor summa som förloras per dygn och ger en indikation på vilka komponenter som det
är extra viktigt att minimera logistiktiden för.
Givet att en rimlig skattning av antingen MTBF ANL eller P ANL (reservdelsefterfrågan)
kan göras (vilket inte ingår i detta examensarbete) så kan dessa jämföras mot
MTBF BRYT respektive P BRYT (reservdelsefterfrågan) för att få en indikation om
lagerhållning av reservdel är lönsam, se bilaga I. Dessa resultat kan användas som
underlag inför beslut om vissa reservdelar som redan finns i lager ska användas eller om
komponenter som saknar reservdelar bör ha det.
4.7 Uppdatering
Eftersom ett antal av parametrarna i modellen ändras med tiden kommer också
resultaten att bli inaktuella med tiden. För att hantera detta problem kan de parametrar
32