Ã¶versiktsplanen - Arvidsjaur

1 

ÖVERSIKTSPLAN FÖR ARVIDSJAURS KOMMUN 

AVSEENDE KOMMUNEN MED UNDANTAG AV ARVIDSJAURS 

TÄTORT 

UPPRÄTTAD UNDER ÅREN 2000-2002 AV ARVIDSJAURS KOMMUN 

OCH LANTMÄTERIMYNDIGHETEN I ARVIDSJAUR 

KARTBILAGOR: NATURRESURSER (2 ST), TEKNISKA RESURSER, 

BEBYGGELSEUTVECKLING (PLANKARTA) OCH ILLUSTRATION 

ANTAGEN 2002-03-25

2 

I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G 

1 INLEDNING ……………………………………………………………………sid 3 

2 ALLMÄNT OM ARVIDSJAURS KOMMUN ……………………………… sid 6 

3 PLANERINGSPERIOD ………………………………………………………...sid 8 

4 TILLÄMPLIG LAGSTIFTNING ……………………………………………….sid 8 

5 FÖRSLAG TILL FRAMTIDA MARK- OCH VATTENANVÄNDNING …… sid 10 

5.0 ALLMÄNT …………………………………………………………………….. sid 10 

5.0.1 FÖRBEREDANDE SAMRÅD ………………………………………………….sid 11 

5.1 ALLMÄNNA INTRESSEN – RIKSINTRESSEN ……………………….……...sid 16 

5.1.1 STORA OPÅVERKADE OMRÅDEN …………………………………………sid 17 

5.1.2 EKOLOGISKT KÄNSLIGA OMRÅDEN …………………………………… sid 17 

5.1.3 JORD- OCH SKOGSBRUK …………………………………………………….sid 18 

5.1.4 RENNÄRINGEN, FISKE OCH VATTENBRUK ..………………………… sid 19 

5.1.5 NATURVÅRD, KULTURVÅRD OCH FRILUFTSLIV ……………………….sid 20 

5.1.6 VÄRDEFULLA ÄMNEN OCH MATERIAL …………………………………..sid 26 

5.1.7 OMRÅDEN FÖR INDUSTRI, ENERGIPRODUKTION, KOMMUNIKA- 

TIONER MM…………………………………………………………………… sid 26 

5.1.8 TOTALFÖRSVARET …………………………………………………………...sid 27 

5.1.9 OMRÅDEN MED GEOGRAFISKA BESTÄMMELSER …………………… sid 28 

5.1.10 ÖVRIGA ALLMÄNNA INTRESSEN …………………………………………..sid 28 

5.1.11 OFÖRENLIGA RIKSINTRESSEN ……………………………………………...sid 29 

5.2 BYGGANDE …………………………………………………………………….sid 29 

5.2.0 ALLMÄNT ………………………………………………………………………sid 29 

5.2.1 OMRÅDEN MED DETALJPLAN ELLER DÄR SÅDAN PLAN AVSES 

UPPRÄTTAS (SAMMANHÅLLEN BEBYGGELSE) …………………………sid 29 

5.2.2 BEBYGGELSE I BYARNA, SAMLAD BEBYGGELSE ………………………sid 32 

5.2.3 OMRÅDEN UTANFÖR SAMLAD BEBYGGELSE, GLESBEBYGGELSE ….. sid 33 

5.2.4 BILTESTVERKSAMHET OCH ÖVRIG BEBYGGELSE …………………….. sid 35 

5.2.5 BEVARANDEINTRESSEN ……………………………………………………. sid 35 

5.2.6 GENERELLA BESTÄMMELSER OCH REKOMMENDATIONER …………. sid 36 

5.3 FRITIDSANLÄGGNINGAR …………………………………………………….sid 39 

5.4 VATTENANVÄNDNING ………………………………………………………sid 39 

5.5 ENERGIPRODUKTION OCH DISTRIBUTION ……………………………….sid 40

3 

5.6 MELLANKOMMUNALA INTRESSEN ………………………………………..sid 41 

5.7 MILJÖ- OCH RISKFAKTORER ………………………………………………..sid 42 

6 GENOMFÖRANDE ……………………………………………………………..sid 44 

7 SAMMANFATTNING …………………………………………………………..sid 45 

8 BILAGOR 1-4 

9 UTLÅTANDE 

11 LÄNSSTYRELSENS GRANSKNINGSYTTRANDE 

12 ANTAGANDE 

TILL DEN KOMMUNTÄCKANDE ÖVERSIKTSPLANEN HÖR FÖLJANDE KARTOR: 

• KARTOR NATURRESURSER (TVÅ STYCKEN) 

• KARTA TEKNISKA RESURSER 

• KARTA BEBYGGELSEUTVECKLING (PLANKARTA) 

• ILLUSTRATION 

P L A N B E S K R I V N I N G 

1 INLEDNING 

1.0 Allmänt 

Gällande översiktsplan har antagits av Arvidsjaurs kommun 1990-11-19. I planen ingick förutom 

den kommuntäckande delen en fördjupning för Arvidsjaurs samhälle. Senare har en fördjupad 

översiktsplan upprättats för området kring sjön Storavan och antagits 1994-03-21. I detta avsnitt 

redogörs för ändringar i tillämplig lagstiftning, översiktsplanens syfte och innehåll samt översiktsplanearbetets 

bedrivande. 

Översiktsplanen redovisas under planprocessens gång i följande olika versioner: 

• Samrådsversionen – Faktainsamling, inhämtande och bearbetning av synpunkter och idéer 

från länsstyrelsen, kommunen, organisationer och enskilda. 

• Utställningsversionen – Bearbetning med synpunkter som kommit in under samrådsremissen. 

Planen ställs ut under minst två månader. 

• Antagandeversionen – Synpunkter från utställningen införs varefter planen antas av kommunfullmäktige.

4 

Till textavsnitten hör kartor som innehåller naturresurser, tekniska resurser och bebyggelseutveckling. 

De flesta av kommunens ställningstaganden har sedan sammanställts på en plankarta. 

1.1 Ändrad lagstiftning 

Efter översiktplanens antagande har Miljöbalken införts från och med 1999-01-01. Bland annat 

naturresurslagen och naturvårdslagen har bakats in i miljöbalken. Med stöd av lagen har bl a utfärdats 

förordning om miljökvalitetsnormer och förordning om hushållning med mark-och vattenområden. 

Miljöbalken skall tillämpas så att (1 kap 1 § MB): 

• Människors hälsa och miljö skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av 

föroreningar eller annan påverkan. 

• Värdefulla natur- och kulturmiljöer skall skyddas och vårdas. 

• Den biologiska mångfalden bevaras. 

• Mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk, social, kulturell och 

samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas. 

• Återanvändning och återvinning, liksom annan hushållning med material, råvaror och energi 

främjas så att kretslopp uppnås. 

Med utgångspunkt från det nationella miljömålsarbetet har riksdagen godkänt följande miljökvalitetsmål 

som skall vara ledstjärna för myndigheter, företag och enskilda när de fattar beslut, använder 

eller vistas i vår gemensamma miljö. 

Dessa är: 

1 Frisk luft 

2 Grundvatten av god kvalitet 

3 Levande sjöar och vattendrag 

4 Myllrande våtmarker 

5 Hav i balans, levande kust och skärgård 

6 Ingen övergödning 

7 Bara naturlig försurning 

8 Levande skogar 

9 Ett rikt odlingslandskap 

10 Storslagen fjällmiljö 

11 God bebyggd miljö 

12 Giftfri miljö 

13 Säker strålmiljö 

14 Skyddande ozonskikt 

15 Begränsad klimatpåverkan 

Plan- och bygglagen har bl a ändrats så att estetiska krav på utformningen av den byggda miljön 

har fått en starkare ställning. När det gäller bestämmelser kring översiktsplanen kan noteras en

5 

inriktning mot utveckling och bevarande, beaktande av natur- och kulturvärden, hantering av miljö- 

och riskfaktorer samt belysning av planens konsekvenser. 

Skogsvårdslagens inriktning avseende naturvårdshänsyn har förändrats på sådant sätt att miljöoch 

produktionsmålen nu är likställda. 

Strandskyddsbestämmelserna har utökats att även omfatta bevarandet av goda livsvillkor för 

växt- och djurlivet på land och i vatten. Länsstyrelsen har därför 1999-06-11 beslutat om en ny 

avgränsning av vilka områden som omfattas av strandskyddet. 

1.2 Översiktsplanens syfte och innehåll 

Översiktsplanen är obligatorisk och den skall vara aktuell. Den ska visa markens och vattnets 

användning, bebyggelseutveckling samt riksintressena över kommunens hela yta. Planen används 

vid kommunal prövning av ärenden enligt PBL eller annan lagstiftning men också av andra myndigheter 

vid handläggning av ärenden som rör användning av mark och vatten. 

Översiktsplanen används som ett instrument för dialogen mellan stat och kommun beträffande 

riksintressena och deras avgränsning och tillämpning. 

Översiktplanen har ingen bindande verkan för myndigheter och enskilda. Den utgör enbart ett 

underlag för de bedömningar som ska göras vid efterföljande beslut. I planen ska redovisas de 

allmänna intressen som bör beaktas vid markanvändningsbeslut. Planen kan alltså sägas utgöra ett 

förhandsbesked till kommuninvånare och andra om vilka allmänna intressen som inom olika områden 

av kommunen kan komma att vägas in vid framtida markanvändningsbeslut. Vid den prövning 

som föregår dessa beslut ska naturligtvis även enskilda intressen beaktas. 

Miljö- byggoch hälsoskyddsnämnden kan som exempel inte avslå en ansökan om bygglov med 

hänvisning enbart till att översiktsplanen anger att ytterligare bebyggelse inte får tillkomma. En 

avvägning måste alltid göras mellan den enskildes behov av att få bygga och de allmänna intressen 

som ligger bakom angivelsen i översiktsplanen. 

Översiktsplanen är en del i kommunens utvecklingsplanering. För att kunna bedöma om utvecklingen 

är lämplig från allmän synpunkt fordras en helhetssyn på användning av mark och vatten 

och på bebyggelsefrågor. Därvid måste också sambanden mellan utvecklingen i kommunens olika 

delar, tätort och på landsbygd beaktas. Övergripande sociala, ekologiska och samhällsekonomiska 

aspekter ska läggas till grund för planens utformning. De vägs mot varandra på ett sätt som främjar 

en långsiktigt god hushållning med naturresurserna. Både bevarande- och förändringsintressen 

ska därvid beaktas. 

1.3 Arbetsgrupp 

Kommunstyrelsen har 1998-10-05 utsett en arbetsgrupp för översyn av Arvidsjaurs kommuns 

översiktsplan bestående av Per Lavander, Sture Boman, Birger Lundberg, kommunchef Roland

6 

Löf, planeringsingenjör Börje Grahn och länslantmätare Staffan Lundberg. Till arbetsgruppen har 

tekniske chefen Heikki Kairento knutits som adjungerad ledamot. 

Arbetet påbörjades med att program upprättades i samråd med kommunens nämnder och förvaltningar. 

Länsstyrelsen bereddes tillfälle att komma med synpunkter på programmet. 

Länsstyrelsen m fl myndigheter har under hand inkommit med underlag till översiktsplanearbetet. 

Samråd har skett med: 

- Skogssamebyarna inom kommunen. 

- Representanter för byutvecklingen inom kommunen. 

Underlagsmaterial, skrivelser och protokoll finns samlade i en pärm hos kommunen och kommer 

att medfölja planförslaget vid utställningen. 

1.4 Förkortningar och definitioner 

PBL = Plan- och Bygglagen 

MB = Miljöbalken 

Områdesplan: enkel översiktlig plan inom ett större område som redovisar markanvändning, bebyggelseutveckling, 

grönområde mm 

Planutredning: Enkel form av utredning som avses ligga till grund för miljö- byggoch hälsoskyddsnämndens 

och lantmäteriets bedömning av bygglov och fastighetsbildning. 

Begreppen planutredning och områdesplan har ingen juridisk förankring och saknar därför rättslig 

status. 

2 ALLMÄNT OM ARVIDSJAURS KOMMUN 

2.0 Arvidsjaurs kommun under planeringsperioden 

* Regementet K4 

För tjugo år sedan pågick K4:s etablering i Arvidsjaur. Avsikten med etableringen var till stor del 

att tillföra orten nya arbetstillfällen som ersättning för den minskande sysselsättningen inom jordoch 

skogsbruk, träförädling, byggnadsarbete mm. K4 etableringen medförde att antalet anställda 

ökade inom ”offentliga tjänster”, och har ansetts som en mycket framgångsrik åtgärd för att ge 

orten en tryggare bas för sysselsättning, service, handel mm. 

De senare årens nedskärningar inom försvaret har dock inte gått spårlöst förbi. Tidvis har regementet 

till och med varit hotat av flyttning eller nedläggning. Genom det senaste försvarsbeslutet 

har det emellertid klarlagts att regementet ska finnas kvar, om än med minskade årskullar. Beslutet 

har tillmätts mycket stor betydelse för ortens fortsatta överlevnad och för möjligheten till nya 

företagsetableringar.

7 

* Utbildningssatsningar 

- Flygförarutbildningen 

Gymnasieskolan i Arvidsjaur erbjuder från och med hösten år 2000 utbildning till civila flygförare. 

Utbildningen bedrivs i samarbete med bl a Scandinavian Aviation Academy och omfattar 

årskurs två och tre inom gymnasieskolan och sker med riksintag. 

- Högskoleutbildning 

Genom kommunförbundet Partnerskap Inland erbjuds numera bl a lärar- och ekonomiutbildning 

med Arvidsjaur som studieort. 

Sedan två år tillbaka bedrivs i Arvidsjaur högskolestudier i biobränsleteknik. Utbildningen sker i 

samarbete med bl a Lantbruksuniversitet i Umeå samt Glommers Miljöenergi AB. 

* Biltest 

Intresset för vintertest av bilar och komponenter fortsätter att vara stort och företag inom kommunen 

konkurrerar framgångsrikt med andra orter när det gäller att säkra avtal om uppdrag för den 

internationella fordonsindustrin. Testverksamheten tillför dels direkt ett antal arbetstillfällen för 

ortsbor under vinterhalvåret, dels indirekt ett bredare underlag för ortens näringsliv, främst inom 

handel, service och kommunikationer. 

* Turism 

Turismen fortsätter att vara en viktig del i kommunens näringsliv. Arvidsjaur Turism arbetar numera 

mycket med paket-arrangemang riktat till olika grupper. Inriktningen är även att sprida turistbesöken 

över hela året, även om sommarturismen fortsätter att dominera. Därför har det satsats 

speciellt på insatser för vinterturism där attraktioner som är speciella för den nordiska vintern 

erbjuds. Marknadsföringen sker till stor del i andra länder vilket medför att turistresandet med 

flyg till kommunen ökar. 

2.1 Befolkningsutveckling 

Befolkningsfördelningen mellan centralorten och kommunen i övrigt har de senaste årtiondena 

haft följande utveckling: 

1/1 Hela Exkl. % Central- % 

resp år kommunen centralorten 

orten 

1955 10.861 8.316 76,6 2.545 23,4 

1960 10.474 7.631 72,8 2.843 27,2 

1965 9.651 6.527 60,0 3.124 32,4 

1970 8.558 5.132 60,0 3.426 40,0 

1975 8.092 4.019 49,6 4.073 50,4 

1980 8.217 3.542 43,1 4.675 56.9 

1985 8.264 3.163 38,3 5.101 61,7 

1990 8.081 2.856 35,3 5.225 64,7

8 

1995 7.788 2.713 34,8 5.075 65,2 

2000 7.233 2.438 34,3 4.750 65,7 

Från början av 1960-talet och fram till 1978 minskade kommunens befolkning med cirka 3 100 

personer. 

Mellan åren 1979-81 skedde en tillfällig uppgång. Efter 1981 har minskningen fortsatt och befolkningen 

uppgår nu till ca 7.200 personer. Pågående trend visar att folkmängden kommer att 

minska ytterligare. 

Kommunen består av en centralort där cirka 66 % (4 750 personer) av hela kommunens befolkning 

(7 200 personer) bor. Resterande 2 500 personer bor i ett antal mindre tätorter eller ren glesbyggd. 

Kommunens yta är 58 kvadratmil. 

Glommersträsk (385 inv) och Moskosel (340 inv) är de två största tätorterna utanför centralorten. 

Låg-, mellan- och högstadieskola finns i dessa orter samt livsmedelsbutik och annan nödvändig 

service. 

Kommunens målsättning: Kommunen har ambitionen att vända befolkningsutvecklingen och ha 

en befolkning om 8 000 personer år 2015. Koncentrationen till Arvidsjaurs samhälle som varit 

tydlig under lång tid kommer att avta under tidsperioden. 

3 PLANERINGSPERIOD 

Översiktsplanen utgör kommunens långsiktiga plan för markanvändningen. Avsikten är att planen 

efter antagandet vid behov skall revideras i sin helhet eller till vissa delar. På så sätt kan planen 

hållas aktuell. Minst en gång under varje mandatperiod skall kommunfullmäktige ta ställning till 

översiktsplanens aktualitet. 

Planeringshorisonten är kortsiktigt år 2005 och långsiktigt år 2015. 

4. TILLÄMPLIG LAGSTIFTNING 

4.0 Allmänt 

I detta avsnitt redovisas lagstiftning av betydelse för markanvändningen. Av förklarliga skäl är 

uppräkningen ofullständig. De vanligast förekommande lagarna och bestämmelserna finns dock 

med. 

4.1 Lagstiftning av betydelse för markanvändningen 

Miljöbalken

9 

Miljöbalken(MB) innehåller bl a grundläggande hushållningsbestämmelser som till övervägande 

del motsvarar tidigare naturresurslag, naturvårdslag, miljöskyddslag och vattenlag. Lagen gäller 

sedan 1 januari 1999. 

Lagen hanterar strandskyddsbestämmelserna och riksintressen. Lagen är tillämplig på bl a utsläpp 

av avloppsvatten i vattenområde, användning av mark, byggnad eller anläggning som eljest 

kan medföra förorening av mark och vatten, användning av mark, byggnad eller anläggning på 

sätt som kan medföra ej tillfällig störning för omgivningen genom bl a luftförorening och buller. 

Lagen är tillämplig på vattenföretag och vattenanläggningar. I lagen finns också bestämmelser om 

skydd för vattenförsörjningen. Till vattenföretag hör bl a vattenreglering, vattenöverledning och 

markavvattning (exempelvis skogsdikning). Så kallad miljöfarlig verksamhet skall i vissa fall 

anmälas till kommunen, i andra fall krävs en kommunal tillståndsprövning, i andra fall krävs tillståndsprövning 

av länsstyrelsen eller miljödomstol. 

Plan- och bygglagen 

För byggande gäller generellt inom hela kommunen de bestämmelser som återfinns i den från 1 

juli 1987 gällande plan- och bygglagen. Enligt denna lagstiftning krävs i princip bygglov för uppförande 

av byggnader, tillbyggnader, vissa invändiga ändringar samt i anspråkstagande och inredning 

för väsentligen annat ändamål, PBL 8 kap 1. 

Undantag från bygglovplikten gäller liksom tidigare för ekonomibyggnader tillhöriga jordbruk, 

skogsbruk, renskötsel och fiske utanför områden som omfattas av detaljplan, 8 kap 1 § tredje 

stycket. 

Plan- och bygglagen innehåller andra begrepp. 

* Områdesbestämmelser får antas för begränsade områden för att tillgodose riksintressen eller för 

att säkerställa översiktsplanens syften. Områdesbestämmelser binder tillståndsgivning enligt PBL 

och de anknutna speciallagarna. 

* Detaljplan används för prövning av markens lämplighet för bebyggelse och reglering av bebyggelsemiljöns 

utformning. Detaljplan binder också den efterföljande tillståndsgivningen. 

* Lov enligt PBL är rivningslov, marklov och bygglov. Dessa kan grundas på områdesbestämmelser 

eller detaljplan. Bygglov kan också grundas direkt på tillämpning av 2 och 3 kap PBL. 

Fastighetsbildningslagen 

I 3 kap fastighetsbildningslagen (FBL) återfinns de bestämmelser som gäller för bl a avstyckning 

av tomtplats. I 3 kap 1 § återfinns det s k allmänna lämplighetskravet som lyder: 

Fastighetsbildning skall ske så, att varje fastighet som nybildas eller ombildas blir med hänsyn till 

belägenhet, omfång och övriga förutsättningar varaktigt lämpad för sitt ändamål. Härvid skall 

särskilt beaktas att fastigheten får lämplig utformning och tillgång till behövliga vägar utanför sitt 

område samt att fastighet, som skall användas för bebyggelse, kan få godtagbara anordningar för 

vatten- och avlopp. 

För att bedömningarna skall ske likartat samråder miljö- byggoch hälsoskyddsnämnden och 

lantmäterimyndigheten med varandra (11 kap 1 § PBL och 4 kap 25, 25a §§ FBL)

10 

Väglagen 

Inskränkningar i rätten att bygga invid allmän väg återfinns i väglagen, se även nedan under avsnitt 

5.2.4. Väglagen innehåller även krav på hänsyn till bl.a. kulturmiljö och målsättningen att en 

estetisk utformning skall eftersträvas vid byggande av vägar. Hänsyn skall tas till stads- och landskapsbilden 

samt till natur- och kulturvärden. 

Lag om elektriska anläggningar 

Enligt denna lag gäller bland annat att framdragning av elektriska högspänningsledningar skall 

föregås av särskilt tillstånd s k koncession. Skyddsområdesbredden kring högspänningsledningar 

redovisas nedan under 5.2.4. 

Gruvlag, Minerallag, Torvlag 

Enligt gruvlagen kan undersökningstillstånd och bearbetningskoncession (tidigare utmål) beviljas 

för viss fyndighet. Undersökningstillstånd innebär att den som hittat en malmfyndighet ansöker 

hos Bergsstaten om rätt att närmare undersöka fyndigheten. Tillståndet är tidsbegränsad till 3 år 

med rätt till förlängning. Bearbetningskoncession innebär principiellt att den som inom ett undersökt 

område funnit brytvärda tillgångar får rätt att exploatera dessa. För undersökning och bearbetning 

av torv för energiutvinning kan koncession meddelas enligt torvlagen. 

Skogsvårdslag 

Enligt lagen skall skogsmark med dess skog genom lämpligt utnyttjande av markens virkesproducerande 

förmåga skötas så att den varaktigt ger en hög och värdefull virkesavkastning. Miljö- och 

produktionsmål är likställda. 

Rennäringslagen 

Enligt denna lag får ändrad markanvändning ej ske inom renskötselområde så att avsevärd olägenhet 

uppkommer för renskötseln, 30 § RL. Hela kommunen utgör renskötselområde. 

Kulturminneslagen 

I kulturminneslagen regleras fornminnen, byggnadsminnen och kyrkliga kulturminnen. Enligt 

lagen är det förbjudet att utan tillstånd från länsstyrelsen och/eller riksantikvarieämbetet rubba, ta 

bort, gräva ut, täcka över eller genom bebyggelse, plantering eller på annat sätt ändra eller skada 

fast fornlämning. Bestämmelsen innefattar såväl kända som okända fornlämningar. Enligt samma 

lag kan länsstyrelsen förklara en byggnad, park eller annan anläggning som byggnadsminne om 

byggnaden eller anläggningen har kulturhistoriskt värde eller ingår i kulturhistoriskt synnerligen 

märkligt bebyggelseområde. Kulturhistoriska värden i kyrkobyggnader, inventarier och begravningsplatser 

är skyddade enligt samma lag. 

5 FÖRSLAG TILL FRAMTIDA MARK- OCH VATTENANVÄNDNING 

5.0 Allmänt 

På de kommuntäckande kartor som hör till översiktsplanen har kommunen valt att redovisa markoch 

vattenområdenas användning, bebyggelseutvecklingen och riksintressena. Därutöver har även

11 

förordnanden enligt miljöbalken och andra markreglerande bestämmelser redovisats (naturresurser 

2 kartor, tekniska resurser 1 karta, bebyggelseutveckling 1 karta som även utgör 

översiktsplanens plankarta). Till planen hör även en illustration som lyfter fram de förändringar 

och frågor som aktualiserats i planarbetet. Syftet är att översiktsplanen på ett enkelt och entydigt 

sätt skall kunna tjäna som underlag för prövning av bygglov mm. För Arvidsjaurs tätort har en 

fördjupning av översiktsplanen redovisats i en separat handling med tillhörande plankarta. Förtydliganden 

som därutöver erfordras kommer att framgå av beskrivningarna eller hänvisningar i 

dessa. 

5.0.1 Förberedande samråd 

Byautveckling i Arvidsjaurs kommun 

Bakgrund 

Uppdateringen av översiktplanen inleddes bl a med en informationsträff med Föreningen för Arvidsjaurs 

byar 1998-06-24 och träffar med kommunens samebyar. Vid dessa träffar och efter byaträffen 

har synpunkter kommit in som företrädarna vill att kommunen skall beakta. Många av 

dessa synpunkter har lösts eller besvarats direkt av kommunens medarbetare. Andra frågor måste 

lösas lokalt i respektive by. Ett stort antal frågeställningar och synpunkter har sådan karaktär att 

de kan tas upp i översiktsplanen. Frågorna behandlas under detta avsnitt men kan sedan komma 

att redovisas direkt i det slutgiltiga planförslaget om de bedöms ha en sådan allmängiltig karaktär. 

Inkomna synpunkter och förslag: 

Åtgärder i översiktsplanen 

1 Föreningen Arvidsjaurs byar 

• Myrslåtter/ fräkenslåtter i Svärdälvens övre del skyddas. Till det aktuella området har bidrag 

utgått till upprustning av hölador mm. Området har stora värden ur kultur- och naturvårdssynpunkt 

och ingår i område som är av riksintresse ur naturvårdssynpunkt (Byskeälvens källområde). 

Åtgärd: Området redovisas i översiktsplanen som intressant ur naturvårdssynpunkt. Ny bebyggelse 

för annat ändamål än jordbruk och fiske bör inte tillåtas inom strandområdet. Vid 

behov skall områdets naturvärden kunna skyddas genom områdesbestämmelser som reglerar 

byggandet. 

• Ledvattsfjället bör skyddas till förmån för det rörliga friluftslivet. Området har som även 

Mausjaurs sameby påtalat speciella värden ur kultur- och naturvårdssynpunkt. Inom området 

som utgör lågfjällsområde med bl a skogssameviste finns stora naturvärden för det rörliga friluftslivet. 

Hotbilden är framför allt stora skogsavverkningar.

12 

Åtgärd: Området är föremål för länsstyrelsens prövning om det skall inrättas till naturreservat. 

Därmed skulle områdets värden kunna tryggas för framtiden. 

• Naturvårdsföreningens önskemål om ytterligare biotopskydd inom kommunen. 

Åtgärd: Frågan hanteras i första hand av Länsstyrelsen och Skogsvårdsstyrelsen. Kommunen 

är dock beredd att tillsammans med företrädare för dessa statliga myndigheter och naturvårdsföreningen 

medverka till en genomgång och prioritering av skyddsvärda biotoper. 

• Föreningen understryker vikten av att gamla stigar och leder inventeras och återställs för användning 

i bl a turistiska sammanhang. 

Åtgärd: Kommunen är positiv till en dokumentation av de gamla lederna som ett led i bevarandet 

av vår historia. Vissa stigar eller leder har ett allmänintresse som kan motivera insatser 

från stat och kommun. Sådana leder kan med fördel dokumenteras i översiktsplanen. Som regel 

torde det dock vara upp till respektive by att själv ta ansvar för ledernas upprustning och 

utmärkning. 

2 Baktsjaurs byastugeförening 

• Föreningen understryker vikten av att strandskyddsbestämmelserna tillämpas runt hela sjön 

och vid utflödet Skattån. 

Åtgärd: Syftet med skrivningen från byaföreningen torde vara att understryka vikten av att 

stränderna hålls fria från bebyggelse. Strandskyddsbestämmelserna gäller för området och innebär 

i sig ett hinder för ny bebyggelse. I översiktsplanen skall strandområdet redovisas som 

viktigt för det rörliga friluftslivet och för djur- och växtlivet. 

3 Fjällbonäs bygdeförening 

• Föreningens önskemål om förbättrad standard för allmänna vägen genom byn mm. 

Åtgärd: Översiktsplanen kompletteras med uppgift om att vägen från Timmerhedsvägen till 

anslutningen mot väg 94 öster om Granbo måste få förbättrad standard, se kapitel om allmänna 

vägar. Byns önskemål om att skydda skogen runt Lilltimmertjärn anges i översiktsplanen 

men bedöms i praktiken vara beroende av de enskilda fastighetsägarnas vilja. Närheten intill 

vatten innebär dock restriktioner i möjligheten att kalavverka områdena utifrån bestämmelserna 

om naturvårdshänsyn i skogvårdslagen. 

Vid ny bebyggelse i Fjällbonäs krävs en planmässig prövning av den nya lokaliseringen. I den 

mån det inte kan ske inom ramen för en normal bygglovsprövning torde en planutredning vara 

tillräcklig för nämndens prövning. I planutredningen prövas det tänkta byggnadsläget i ett 

större sammanhang och fler grannar ges möjlighet att yttra sig i ärendet. 

4 Glommersträsk byamän

13 

• Hembygdsområdet Hängengården och minneslund vid Kyrkan skall säkras från påverkan av 

annan verksamhet. 

Åtgärd: Gällande byggnadsplan i Glommersträsk måste revideras och/eller upphävas inom 

stora delar av byn. I samband med en sådan ändring skall hembygdsområdet tryggas med en 

planbestämmelse som bevarar miljön och byggnaderna för framtiden. På samma sätt kan 

minneslunden i detaljplanen tryggas som allmän platsmark. 

• Lokaliseringen av framtida industriområde i Glommersträsk. 

Åtgärd: Den skrivning som finns i gällande översiktsplan kan behållas. Det av byamännen 

utpekade området finns redan angivet som ett lämpligt framtida industriområde som vid behov 

bör planläggas eller på annat sätt tryggas för avsett ändamål. 

• Översiktsplanen bör vidhålla att nuvarande genomfartsväg (väg 95) skall bibehållas i nuvarande 

sträckning. Vägen skall kompletteras med gång- och cykelväg längs hela samhället. 

Åtgärd: Synpunkterna arbetas in i översiktsplanen. 

• Petikån skyddas från påverkan. Badplats för byn finns i ån. 

Åtgärd: Övre Petikån har klassats som riksintressant ur naturvårdssynpunkt. Ån omfattas av 

det generella strandskyddet. Området torde därmed ha ett gott skydd mot exploatering av ny 

fritidsbebyggelse. Även annan form av exploatering förhindras inom strandskyddsområdet. 

Översiktsplanen kompletteras i avseende på Petikån med förslag om att de delar av området 

som har speciella skyddsvärden bör skyddas genom att avsättas som naturresrevat. 

5 Gullöns byaförening 

• Byn påtalar att byns läge intill Storavan med dess höga värden för fiske, bad- och båtliv bör 

uppmärksammas i översiktsplanen. Likaså bör arkeologiskt intressanta fynd, gammal bebyggelse 

och den gamla hamnen uppmärksammas. 

Åtgärd: Översiktsplanen kompletteras med text under avsnittet om Gullön. Byn finns också 

omnämnd i den fördjupning av översiktsplanen som gjordes för området kring Storavan. 

6 Kläppens byaförening 

• Byn vill att fågelsjön Betsatjaure vid Bastuselsvägen uppmärksammas i översiktsplanen. 

Åtgärd: Sjön tas med i översiktsplanen som ett bevarandeobjekt ur naturvårdssynpunkt. 

7 Laukers Intresseförening 

• Intresseföreningen vill att strandskyddet längs de bebyggda delarna inne i byn tas bort.

14 

Åtgärd: Det har visat sig svårt att upphäva strandskyddet enbart med stöd av en översiktplan. 

I stället skall översiktsplanen kompletteras med anvisningar som underlättar för miljö- byggoch 

hälsoskyddsnämnden att medge undantag från strandskyddsbestämmelserna under vissa 

förutsättningar. 

• Byn är angelägen om att Sandvallen i östra änden av sjön bevaras. 

Åtgärd: I översiktsplanen utpekas området som värdefullt rekreationsområde inom vilket ny 

fritidsbebyggelse inte skall tillåtas. Området bör dessutom skyddas från större skogsåtgärder. 

• Föreningen är tveksam till en framtida utbyggnad av Åbyälven. 

Åtgärd: I översiktplanen föreslås ingen utbyggnad av älven. 

8 Ljusträsk byamän 

• Byamännen har synpunkter på återställning av gamla stigar och leder andra kulturfynd. 

Åtgärd: Se kommentarer under föreningen Arvidsjaurs byar. 

9 Renvallens Bygdegårdsförening 

• Föreningen bedömer att ett gammalt strand- och sjöslåtterområde vid Övre Svärdet utgör riksintresse 

ur natur- och kulturmiljösynpunkt. 

• Föreningen påtalar också förekomsten av fornlämningar i anslutning till byn. 

Åtgärd: Se under Föreningen Arvidsjaurs byar. 

10 Tjappsåive Intresseförening 

• Föreningen är angelägen om att skogsbruket undantas eller begränsas inom bergsområdet V 

Harrejaurliden, Svarthålsberget, Brajberget samt norra delen av Mittiberget. Området innehåller 

gammal orörd skog med flera ovanliga biotoper. 

Åtgärd: Området redovisa på översiktsplanen som skyddsvärt ur naturvårdssynpunkt. 

11 Åkrokens Byaförening 

• Föreningen understryker vikten av att Vistån bevaras orörd. 

Åtgärd: Vistån är ett biflöde till Piteälven som därmed omfattas av förbud mot vattenkraftsutbyggnad. 

Fritidsbebyggelse torde knappast vara aktuell vid ån inom Arvidsjaurs kommun. 

Strandskyddsbestämmelserna torde i så fall förhindra sådan ny bebyggelse.

15 

12 Övre Långträsk Bygdeförening 

• Föreningen understryker vikten av att ”Kristinaleden” dokumenteras och bevaras samt att 

lämningar efter ett vattendrivet sågverk vid Långträskälven uppmärksammas ur kulturhistorisk 

synpunkt. 

Åtgärd: Översiktsplanen kompletteras med Kristinaleden. 

13 Representanter för Arvidsjaurs samebyar 

• Samebyarna efterlyser generellt en praxis med obligatoriskt tidigt samråd mellan kommunen 

och resp sameby i byggnads- och anläggningsärenden som kan beröra byn. Ett annat önskemål 

från samebyarna är att den sökande i samband med bygglov för fritidshus informeras om 

den skada betande renar kan göra på gröda och planteringar. 

Åtgärd: Det är i första hand frågor för kommunens Miljö- byggoch hälsoskyddsnämnd. I 

översiktsplanen kan förutsättningarna för ett bättre samrådsförfarande skapas när rennäringens 

riksintressen har preciserats och kartlagts. I första hand ligger det på länsstyrelsen att tillsammans 

med samebyarna göra denna precisering. 

14 Representanter för Östra Kikkejaurs sameby 

• Samebyn påtalar problem som uppkommit i samband med lokalisering av olika typer av anläggningar. 

1. Biltestanläggningen vid Västra Kikkejaur har inneburit att området mellan Östansjövägen 

och sjön är helt blockerat samt att det stråk på norra sidan om vägen som använts som 

flyttled har blivit mycket trångt pga närliggande berg. Flyttningen kräver drivning med helikopter 

vilket blir dyrt. Vid ett tidigare samråd hade kanske en del av problemen kunnat 

undvikas. 

2. Förrådsbyggnader väster om flygbasen RFN i Vidsel har uppförts utan att samråd skett 

med samebyn. 

3. Grustäkten vid Krubbjokk har mycket höga och branta slänter och har därmed medfört ett 

hinder vid rendrivningen. 

4. Samebyn efterlyser också större kontroll på återställning av färdigställda täkter. 

Åtgärd: Se kommentarer under punkt 13. När det gäller förrådsbyggnaden på RFN kan endast 

tilläggas att den är belägen inom militärt intresseområde inom vilket bygglov inte prövas 

med normalt samrådsförfarande. En del av problematiken torde lösas genom de markanvändningsplaner 

som samebyarna och länsstyrelsen utarbetat och som finns tillgängliga vid bygglovsprövningen. 

En precisering av rennäringens riksintressen är dock väsentlig för att undvika 

stora olägenheter för samebyn. 

Som framgår av översiktsplanen under avsnittet om biltestverksamhet finns intresse från biltestföretaget 

att utöka verksamheten vid Västra Kikkejaur. Två alternativa lägen redovisas i 

översiktsplanen.

16 

15 Representanter för Mausjaurs sameby 

• Samebyn redovisar ett antal platser där det uppstår olägenheter och problem. 

I området Södra Sandträsk-Utterliden uppkommer problem med markoch betesskador på 

grund av ansamling av renar vid vissa tillfällen. Vissa markägare accepterar att stängsel sätts 

upp men vissa motsätter sig en sådan åtgärd. Samebyn drabbas av mycket extraarbete. 

1. Biltestanläggningen vid Skidnäsberget har anlagts i samråd med samebyn. En ökad sommartestning 

av bilar kan komma att påverka samebyn på ett negativt sätt. 

2. Eventuellt kommer K 4 att behöva utöka skjutfältet i sydlig riktning vilket direkt berör 

samebyns bete. 

3. Den gamla älvfåran för Skellefteälven nedströms Bastuselsdammen är torrlagd. Den har 

därigenom blivit en svår gräns för samebyn att hålla renarna inom. Samebyn önskar väcka 

fråga om att släppa vatten i fåran. 

4. Samebyn föreslår att Ledvattsområdet skyddas för framtiden. Området har unika värden ur 

naturvårds- och kulturminnesvårdssynpunkt. 

Åtgärd: Kommunen är positiv till att den torrlagda vattenfåran vattenfylls dels utifrån samebyns 

önskemål och dels utifrån att landskapsbilden förbättras och tillstyrker en prövning av ett 

utökat skydd för området vid Ledvattsfjället. Övriga synpunkter är svåra att beakta i översiktsplanen. 

Uppgifter om en utökning av skjutfältet för K 4 har inte aktualiserats för kommunen. 

16 Representanter för Västra Kikkejaurs sameby 

• Samebyn påtalade problem vid Arvidsjaurs samhälle. Dessa behandlas i den fördjupade översiktsplanen. 

Därutöver motsätter sig samebyn att naturrastplatsen vid bron över Byskeälven 

får byggas ut till en större anläggning. Närheten till Roppelgärdan innebär att området är 

känsligt för störningar. 

Åtgärd: Förslaget i gällande översiktsplan om anläggning av turistanläggning vid bron över 

Byskeälven utgår. 

5.1 Allmänna intressen – Riksintressen (Kartbilagor: Naturresurser och 

tekniska resurser) 

Naturreservat och byggnadsminnen 

Områden som avsatts som naturreservat är Lamburträsket, Tjadnesvare, Nimtek, Jan- 

Svensamössan DR (domänreservat), Fettjärn DR, Döttrenåive DR, Pellobäckens DR, Bergmyrberget 

DR, Hedvallens DR, Gadda-Granberget DR, Lehatt DR, Reivo DR, Nilasjokk DR, Kimkatjåkko 

DR, Lomträskvattnet DR, Knivberget DR, Spjutberget/Rymmarberget och Vittjåkk- 

Akkanålke fjällurskog. Ett nytt reservat som troligen kommer att heta Dubblabergen på gränsen 

till Piteå kommun är under bildande.Särskilda bestämmelser som meddelats i reservatsbesluten

17 

reglerar vad som tillåts inom naturreservaten. Flertalet av reservaten utgör även Natura 2000 - 

områden som därmed har fått ett förstärkt skydd, se avsnitt 

Lappstan i Arvidsjaur, hembygdsgården i Glommersträsk och Argåive i Moskosel har avsatts som 

byggnadsminnen. 

Ovanstående reservat och förordnanden innebär att objekten skyddas ur olika aspekter. Som regel 

behöver de därför inte redovisas i följande avsnitt om allmänna intressen - riksintressen. Generellt 

gäller att kommunen ger råd om hur de olika kulturmiljöerna kan besvaras och hållas tillgängliga 

för allmänheten. 

Riksintressen och allmänna intressen 

Av kap 2 i Plan- och bygglagen (PBL) samt kap 3 och 4 i Miljöbalken (MB) framgår vilka allmänna 

intressen som kommunen skall ta hänsyn till vid planläggning. 

5.1.1 Stora opåverkade områden 

Stora markoch vattenområden som inte alls eller endast obetydligt är påverkade av exploateringsföretag 

eller andra ingrepp i miljön skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt 

påverka områdenas karaktär (3 kap 2 § MB). 

Det är i Norrbotten föga meningsfullt att peka ut de "stora opåverkade områdena". Mera användbart 

är att försöka bedöma vilka områden som idag är påverkade av större exploateringsföretag. 

En gångbar planeringsfilosofi kan vara att: 

- i första hand sträva efter att större exploateringsföretag lokaliseras i anslutning till redan exploaterade 

områden 

- i andra hand göra en bedömning av i vilka alternativa lägen ett större exploateringsföretag innebär 

minst påverkan i landskapet. 

Kommunens bedömning: Inom Arvidsjaurs kommun bedöms idag inte sådana "hot" i form av 

exploateringsföretag eller andra miljöbegrepp föreligga, som motiverar särskilda kommunala 

ställningstaganden. 

5.1.2 Ekologiskt särskilt känsliga områden 

Mark- och vattenområden som är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt skall så långt möjligt 

skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön (3 kap 3 § MB). 

Underlag: Länsstyrelsens PM 1988-11-30 

"Lagbestämmelsen om skydd för de ekologiskt känsliga områdena skall tillämpas genom ett flertal 

speciallagstiftningar. Vid prövningen av tillståndspliktiga åtgärder bör man alltid ha i åtanke 

huruvida ärendet berör ett ekologiskt särskilt känsligt område. 

Det andra steget blir att fråga sig om den tilltänkta åtgärden innebär en påtaglig skada för områdets 

naturmiljö.

18 

Skogsvårdslagen och jordbrukets skötsellag, de s k skötsellagarna, är inte direkt anknutna till MB. 

De innehåller dock prövningsgrunder som delvis överensstämmer med innehållet i 2 kap 3 § MB. 

Till exempel utgör paragraferna om naturvårdshänsyn, där hänsyn till ekologiskt känsliga områden 

givetvis ingår, en särskild prövningsgrund. Samhällsplanering skall bedrivas utifrån en 

ekologisk grundsyn. För kommunerna innebär översiktsplanen en möjlighet att värna om områden 

som är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt. En kommunal plan kan påverka tillståndsprövning 

enligt annan lagstiftning, t ex tillstånd enligt vattenlagen eller miljöskyddslagen. I den 

kommunala planeringen kan det vara av särskilt stort intresse att behandla de vattendrag som ej 

berörs av 3 kap 6 § naturresurslagen." 

Kommunens bedömning: Länsstyrelsen har bedömt det som svårt att definiera begreppet ekologiskt 

känsliga områden. Svårigheterna med att få fram ett bra underlagsmaterial är stora. Det är 

även svårt att idag veta hur 3 kap 3 § MB kommer att kunna tillämpas. Kommunen delar denna 

uppfattning. Se dock avsnitt 5.7.3. 

5.1.3 Jord- och skogsbruk 

Jord- och skogsbruk är näringar av nationell betydelse (MB 3 kap 5 § MB).Enligt uppgift från 

länsstyrelsen finns inom kommunen ca 650 hektar jordbruksmark fördelad på ca 50 brukare. Av 

dessa har för närvarande ca 30 någon form av djurhållning. Enstaka brukare med mindre åkerareal 

än 2 ha har inte medtagits i redovisningen. Med brukare avses markägare som har jordbruksmark 

i hävd. De större jordbruksföretagen har redovisats på den kommuntäckande kartan. 

Rekommendationer: Se allmänna rekommendationer avsnitt 5.2.4, punkt 4. 

Skogsbruk bedrivs idag på största delen av kommunens yta och är av stor betydelse för kommunens 

sysselsättning. Den stora skogsägaren är AssiDomän AB med ca 70 % av all skogsmark. 

Näringen berörs därmed direkt av de flesta exploateringsföretag som aktualiseras. Som regel innebär 

dessa förändringar inte olägenhet av betydelse för skogsbruket. 

Brukad skogsmark enligt Skog 2000 (Skogsvårdsstyrelsen i Norrbottens län) 

Areal skogklädd mark inom Arvidsjaurs kommun är 461 000 ha. Därav brukad för virkesproduktion 

367 000 ha, och skyddad areal knappt 17 000 ha. 

Markägarfördelning i procent 

AssiDomän AB 71 % 

SCA, Sveaskog mfl 4 % 

Övr. allmänna 7 % 

Privata 18 % 

Skogsvårdsstyrelsen har avsatt biotopskydd som kan sägas vara jämförbara med naturreservat 

men som regel ytmässigt mycket små. Biotopskydd har avsatts för del av följande fastigheter i 

Arvidsjaur:

19 

Lappträsk 7:20 

Storberg 1:11 

Deppis 3:18 

Gallejaur 2:5 

Grundträsk 2:10 

Lauker 7:1 

om 3,6 hektar 

om 6,9 hektar 

om 5,0 respektive 2,5 hektar 

om 3,1 hektar 

om 5,7 hektar 

om 3,9 hektar 

Kommunens målsättning är att all exploatering skall lokaliseras och utformas så att skogsbrukets 

intressen skadas så lite som möjligt. 

Skogsdikning är tillståndspliktig och skall prövas med ledning av bestämmelserna i MB. För 

skogsbruket gäller i övrigt de bestämmelser om bl a hänsyn till natur- och kulturmiljön som anges 

i skötsellagarna. Vid allt skogsbruk skall produktions- och miljömål vara likställda. 

Rennäring och skogsbruk förekommer inom hela kommunen. Tillgången på renbete och avverkningsbar 

skog utgör begränsningar för de båda verksamheternas omfattning. Likaväl som ett aktivt 

och uthålligt skogsbruk är av stort kommunalt intresse kan det innebära begränsningar för 

rennäringen och konflikt med naturvårdsintressena. 

Rekommendationer: Skogsbruket förutsätts bedriva sin verksamhet med skäliga hänsyn till rennäring 

och naturvård. Inom de områden kring Pite och Byske älvdalar som utgör riksintressen för 

naturvård och/eller rörligt friluftsliv samt område inom Gallejaurs by som utgör riksintresse för 

kulturminnesvården bedömer kommunen det som angeläget att slutavverkning föregås av samråd 

med kommunen. I närheten av Arvidsjaurs samhälle föreslås en utökning av den naturvårdsinriktade 

skogsbruksplanen och runt Moskosels samhälle upprättande av ny naturvårdsinriktad skogsbruksplan 

s k Grön Plan. 

5.1.4 Rennärningen, yrkesfiske och vattenbruk 

Mark- och vattenområden som har betydelse för rennäringen eller yrkesfisket eller för vattenbruk 

skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra näringarnas bedrivande. 

Områden som är av riksintresse för rennäringen eller yrkesfisket skall skyddas mot åtgärder som 

avses i första stycket. (3 kap 5 § MB) 

Stora delar av kommunens yta är av betydelse för rennäringen. Av propositionen till naturresurslagen 

kan följande utläsas (Prop 1985/86:3 s 57-58). 

"Rennäringen är en förutsättning för den samiska kulturen. Riksdagen har i olika sammanhang 

uttalat att den samiska kulturens fortlevnad måste garanteras. Detta innebär att det måste finnas 

grundläggande förutsättningar för rennäringen inom i princip varje sameby, nämligen en säker 

tillgång till sådana områden inom både åretruntmarkerna och vinterbetesmarkerna som har avgörande 

betydelse för möjligheterna att bedriva renskötsel. Det kan gälla bl a flyttningsleder. Särskilt 

sådana avsnitt där på grund av terränghinder mm alternativa framkomstvägar saknas. Det 

kan också gälla viktiga kalvningsland och områden med särskilt goda betesförhållanden. De viktigaste 

delarna av renskötselmarkerna bör därför ges ett starkt skydd i NRL mot exploatering. 

Som påpekas i promemorian är det därvid av största betydelse att beakta de funktionella samband

20 

som måste finnas mellan olika delområden för att renskötsel skall vara möjlig och samekulturens 

fortbestånd därmed garanteras.” 

Länsstyrelsens rennäringsenhet har saknat resurser för att från sammanställt kunskapsunderlag 

kunna precisera de funktionella samband och olika delområden som kan anses vara av allmänt intresse 

och/eller riksintresse för rennäringen. Inom ramen för pågående projekt om samordnad 

markanvändning har markanvändningsplaner upprättats för berörda samebyar. Av dessa planer 

som finns tillgängliga hos kommunen framgår samebyarnas egen bedömning av sina olika intressen. 

I avvaktan på preciseringen av rennäringens intressen skall större exploateringsföretag som 

berör renbetesmark på samma sätt som idag föregås av samråd. 

Kommunen beslutar att redovisningen av rennäringens intressen i sammanställningen av 

samebyarnas markanvändning tills vidare skall beaktas vid kommunal prövning av markanvändning. 

Så snart som jordbruksverket lagt fast rennäringens riksintressen skall dessa 

beaktas vid förändring av markanvändningen. 

Yrkesfiske bedrivs inte i kommunen. Vattenbruk inom kommunen är av viss omfattning och 

framgår av länsstyrelsens rapport "Vattenbruk i Norrbotten, delrapport 3, länsstyrelsen 1985". 

Konflikt med andra intressen såsom biltestning, fiske och vattentäkt är inte kända. Behov av 

skydd i översiktsplanen bedöms därför inte nödvändigt. 

5.1.5 Naturvård, kulturvård och friluftsliv 

Mark- och vattenområden som har betydelse från allmän synpunkt på grund av områdenas naturvärden 

eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder 

som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. Behovet av områden för friluftsliv i närheten 

av tätorter skall särskilt beaktas. 

Områden som är av riksintresse för naturvården, kulturminnesvården eller friluftslivet skall skyddas 

mot åtgärder som avses i första stycket. (3 kap 6 § MB). 

Följande riksintressen har avgränsats inom kommunen. 

1. PITEÄLVEN har av naturvårdsverket klassats som riksintressant ur naturvårdssynpunkt och 

för det rörliga friluftslivet. Naturvårdsverkets avgränsning av området har överförts till översiktsplanens 

markanvändningskarta. Området utgör ett riksintresse ur naturvårdssynpunkt på grund av 

geovetenskapliga värden, ett i huvudsak oreglerat vattenflöde, sjöar, odlingslandskap, naturskog 

och fauna. 

Faktaunderlag, se länsstyrelsens registerblad. 

Länsstyrelsens värdeomdöme: 

"Piteälven är en i stort sett oreglerad fjällälv. Den skiljer sig i flera avseenden från övriga storälvar. 

Ända ner till Storforsen ligger älvloppet högre än flertalet andra storälvar på motsvarande 

avstånd från kusten. Dess dalgång är senare koloniserad än samtliga övriga älvdalar i jämförbara 

avsnitt ovanför högsta kustlinjen. Det är självfallet många orsaker bl a lokalklimat, jordart och

21 

älvens farbarhet. Piteälven är därför mer än de flesta andra norrlandsälvar en vildmarksälv. Ett 

särdrag, unikt för Piteälven, är den stora utbredningen av kalt berg. Pieskehaures sandur, dalens 

trappstegsmorfologi och Tjeggelvas överskjutningsskållor med samhöriga brantformer, blockdeltat 

vid Apmo, den vidsträckta och nästan plana dalslätten med unikt förgrenade älvfåror vid Mårsom 

och Storforsen som är en av landets mäktigaste forsar är några av de viktigaste enskilda objekten. 

Stränder med hedartad vegetation har extremt stor utbredning jämfört med övriga obundna 

älvar. Kärlväxtfloran är som helhet ovanligt artfattig men betydande förekomster av sällsynta 

fjällarter vid källsjöarna samt några sällsynta arter även längre ner (t ex mångfingerört) finns 

dock. Välutbildad lavvegetation vid flera av forsarna har större utbredning jämfört med andra 

älvar. Urskogsområden och sydväxtberg är andra värdefulla biotoper. Älvens källsjöar har stort 

limnologiskt värde. Älven är viktig ur fiskesynpunkt, bl a för reproduktionen av lax (upp till Storforsen)." 

"Piteälven karaktäriseras av ett vilt lopp med många forsar. Stora delar av älven rinner genom 

obebodd vildmark. Terrängen i älvens närhet är kuperad och skogen utgörs uteslutande av barrskog. 

På många ställen delar älvfåran upp sig i flera strömmar och forsar. Storforsen, Europas 

högsta obundna vattenfall, är av stort värde. I Storforsen finns ett skogsbruksmuseum, ett naturrum, 

en campingplats mm. Anordningar för att främja fritidsfisket finns längs älven. Intresseaspekterna 

är natur- och kulturstudier samt fritidsfiske." 

Kommunens tolkning och rekommendationer: 

* Vid sjöarna Malmesjaure och Jäknajaur samt inom Akkajaurs by finns fritidsbebyggelse och 

enstaka helårsbostäder. Fritidsbebyggelse har tillkommit under senare år efter planutredningar 

som godkänts av miljö- byggoch hälsoskyddsnämnden. Efterfrågan på ytterligare fritidstomter 

finns. Kommunen anser att det inom området bör finnas möjlighet att efter planläggning tillåta 

ytterligare ny fritidsbebyggelse. Området från Gästgivars till Bergudden är lämpligt för en sådan 

exploatering. 

* För Piteälven i dess sträckning nedanför Jäknajaure mot Älvsbyns kommungräns delar kommunen 

länsstyrelsens och naturvårdsverkets uppfattning att älven och dess dalgång är riksintressant 

ur naturvårdssynpunkt och för det rörliga friluftslivet. För att öka områdets tillgänglighet och 

svara mot det rörliga friluftslivets behov skall befintliga husvagns- och campinganläggningar vid 

Trollforsen och Burmabron kunna utökas och upprustas. Anläggning av en eller flera anläggningar 

med stuguthyrning i syfte att göra området mer tillgängligt behöver inte strida mot riksintressena 

utan kan tom vara i linje med dessa. Dessa bör då i första hand förläggas till redan exploaterade 

områden. Ny fritidsbebyggelse skall endast undantagsvis tillåtas efter planläggning i samråd 

med länsstyrelsen. 

Vid Granholmen har befintliga fritidshus efter planutredning kompletterats med ytterligare fritidstomter. 

I området finns möjligheter för husvagnsuppställning och mer organiserad camping. 

Tidigare ägde staten nästan utan undantag all mark inom Piteälvens närområde inom Arvidsjaurs 

kommun. Numera ägs den marken av AssiDomän AB eller Sveaskog AB. Trots förändringen av 

ägandet borde förutsättningar finnas för att undvika olämplig skogsavverkning närmast älven. 

Några särskilda åtgärder i form av reservatsbildning bedöms därför inte erforderliga. Slutavverkning, 

skogsdikning och vägbyggen inom det riksintressanta området bör föregås av samråd med 

kommunen. Kommunen bedömer det som mycket angeläget att skogen intill den fritidsbebyggel-

22 

se som planerats och upplåtits av markägare bibehålls som grönområden inom vilka träden skall 

parkställas och avverkning skall ske i samråd med kommun och markägare. Längs stränderna av 

Malmesjaure och Jäkna skall detta gälla för hela området mellan vägarna och sjöstränderna. 

Som en följd av att området är av riksintresse för det rörliga friluftslivet med tillgång till ett fint 

älvsfiske är kommunen angelägen om att resurser skapas för att göra området mer tillgängligt 

genom bättre vägnät och åtgärder för att förbättra fisket. 

2. BYSKEÄLVEN har av naturvårdsverket klassats som riksintressant ur naturvårdssynpunkt. 

Naturvårdsverkets avgränsning har överförts till översiktsplanekartan. 



Byske älv är en av de få helt outbyggda skogsälvarna. Det största geovetenskapliga naturvärdet är 

knutet till området mellan Åselet och Fällfors, där stora sedimentmängder fyllt ut dalgången och 

bildat nya deltan, terrassytor, övergivna älvlopp etc, som ger en utomordentligt mångsidig bild av 

landskapets postglaciala utveckling och de processer som präglar en älvdal. Älven hör till de artrikare 

bland skogsälvarna och har en mångenstädes välutbildad strandvegetation med stor artrikedom. 

I älven förekommer uttern som från att ha varit utrotningshotad numera klassas som sårbar 

art. Byske älv är ett viktigt reproduktionsvatten för lax och havsöring och har förbättrats som sådant 

genom restaurering efter flottningen. Från arkeologisk synpunkt är dalgången en av de mest 

intressanta i Västerbottens län. 


Kommunens tolkning av riksintresset innebär att naturvårdsintresset inte behöver förhindra pågående 

eller förväntad ny markanvändning enligt nedan. 

Inom området finns eller förväntas följande verksamhet. 

• Biltestverksamhet vid Västra Kikkejaur (garage, landbaserad testbana och isbanor på sjön), 

biltestverksamhet vid Arvidsjaursjön (garage, landbaserad testbana och isbanor på sjön) samt 

biltestverksamhet och motorcrossbana vid Kilver, Grustäkter, Akkavare sågindustri, sjöflygplats, 

Arvidsjaurs flygplats med förväntad utveckling av anknytande verksamhet och 

Arvidsjaurs samhälle med förväntad tätortsutveckling 

• Fritidsbebyggelse vid Arvidsjaursjön kan efter planläggning tillåtas på Renudden. Därvid 

måste bullergränsen för flyget och rennäringens behov av att nyttja området som uppsamlingsområde 

inför höstflytten beaktas. I övrigt bör ny fritidsbebyggelse inte tillåtas vid sjön på 

grund av risken för buller från flygtrafiken. 

• Ny fritidsbebyggelse bör tillåtas vid Västra Kikkejaur och i anslutning till befintliga fritidshus 

på älvsträckan från Arvidsjaurforsen till Kilver 

• Älvsträckan från Kilver mot länsgränsen är till största delen orörd och bör reserveras för det 

rörliga friluftslivet och fritidsfisket. Eventuell ny fritidsbebyggelse måste placeras på ett sätt 

som inte motverkar dessa intressen. 

Eftersom AssiDomän AB och Arvidsjaurs allmänningsförvaltning är huvudsakliga markägare 

längs älven borde förutsättningar finnas för att undvika olämplig skogsavverkning närmast älven.

23 

Särskilda åtgärder i form av reservatsbildning erfordras inte. Slutavverkning, skogsdikning och 

vägbyggnad inom det riksintressanta området bör föregås av samråd med kommunen. 

3. REIVO-området har av naturvårdsverket klassats som riksintressant ur naturvårdssynpunkt. 

Naturvårdsverkets avgränsning av området har överförts till översiktsplanekartan. 



"Reivo är ett stort, mångformigt och väsentligen orört skogsområde med upp till 500 år gamla 

träd. Det är nyckellokal för förståelsen av naturlig skogsföryngring genom brand i den boreala 

regionen. I området bedrivs viktig skogsbiologisk forskning." 


Kommunen delar länsstyrelsens och naturvårdsverkets syn på och avgränsning av Reivo-området. 

Bebyggelse eller exploatering för annat ändamål än det rörliga friluftslivet och naturvården bör 

inte tillåtas. 

4. MÅNSMYRAN OCH TJÄRNHEDEN har av naturvårdsverket klassats som riksintressant ur 

naturvårdssynpunkt. Naturvårdsverkets avgränsning av området har överförts till översiktsplanekartan. 



"Storslaget Veikimoränlandskap. Representativt för det norrbottniska skogslandet. Ett av Sveriges 

lättillgängligaste större dödisområde. Demonstrationsobjekt för undervisning och forskning. Intressanta 

grundvattenförhållanden. Månsmyran är ett väl utvecklat exempel på ett mångformigt 

myrlandskap med en bred variation längs några viktiga ekologiska gradienter. Myren är i hydrologiskt 

hänseende så gott som opåverkad. Området har stor betydelse för fortbeståndet av hotade, 

sårbara och sällsynta biotoper, växt- och djurarter." 


Kommunen delar länsstyrelsens och naturvårdsverkets bedömning och avgränsning av riksintresset. 

Täktverksamhet och vägbyggnationer måste undvikas eller utföras med stor naturvårdshänsyn. 

Månsmyran bevaras intakt. Riksintresset motverkas inte av att enstaka fritidshus får uppföras 

inom Tjärnheden under förutsättning att byggnaderna placeras naturligt i terrängen. 

5. ÖVRE PETIKÅN har av naturvårdsverket klassats som riksintressant ur naturvårdssynpunkt 

med en avgränsning enligt översiktsplanekartan. Området har värden som vattendrag och våtmarker. 

Inom området finns också flödesängar och gamla odlingsmarker med ett rikt fågel- och djurliv. 


Kommunens tolkning och rekommendationer:

24 

Kommunen delar länsstyrelsens och naturvårdsverkets bedömning och områdesavgränsning. 

Riksintresset får inte utgöra hinder för pågående skogsbruk. Ny bebyggelse bör inte tillåtas. 

Inom området finns avsnitt som har så speciella intressen att de bör skyddas genom att avsättas 

till naturreservat. 

6.TJADNES - samiskt sommarviste bedöms av länsstyrelsen ha riksintresse ur kulturmiljövårdens 

synpunkt. Området utgör ett exempel på en anhalt i skogssamernas flyttnings- och vandringsår. 


Kommunen delar länsstyrelsens bedömning. Sommarvistets belägenhet innebär att risk för ändrad 

markanvändning eller nybebyggelse för annat än samernas behov är obefintlig. Området utgör 

naturreservat. I syfte att behålla samevistets karaktär bör övervägas om reservatsföreskrifterna 

kan kompletteras med byggnadsbestämmelse. Alternativt kan områdesbestämmelser antas för 

området. 

7. GALLEJAURS BY - en skogsby med en för länet unik gårdsmiljö som väl belyser livsmönstret 

i inlandet under 1800-tal och tidigt 1900-tal. Området utgör ett kulturhistoriskt riksintresse. 

Faktaunderlag, se länsstyrelsens skrivning. Området har av naturvårdsverket klassats som riksintressant 

även ur naturvårdssynpunkt. Gallejaur utreds för närvarande för säkerställande som kulturreservat. 


Kommunen delar länsstyrelsens bedömning om behovet av skydd för miljö och byggnader. Genom 

områdesbestämmelser enligt PBL föreslås byggnadsbeståndets karaktär och fortbestånd 

kunna tryggas samt olämplig ändrad markanvändning förhindras. Genom antagande av områdesbestämmelser 

kan kommunen bli ersättningsskyldig för skada som uppkommer för fastighetsägare. 

Utängarna föreslår länsstyrelsen ska skyddas genom någon form av naturreservatsförordnande 

alternativt bestämmelserna om naturvårdshänsyn i skogsvårdslagen. Eftersom bevarandet helst 

måste kopplas till boende och brukning är de angeläget att ovanstående åtgärder om möjligt sker i 

samförstånd med berörda markägare. Norr om byn belägen skogsmark är av stor betydelse för att 

gårdsmiljön skall bibehållas. Hela byn med dess inägomarker samt delar av utmarken är av riksintresse 

för natur- och kulturmiljövården. Eventuell större avverkning bör föregås av samråd med 

kommunen. 

8. GRANBERGET - har av naturvådsverket klassats som riksintressant ur naturvårdssynpunkt 

men är även kulturhistoriskt av stort intresse som exempel på ett väl bevarat nybygge i skogslandet 

med en mycket intressant flora. 


Kommunen delar naturvårdsverkets bedömning. Riksintresset förvaltas av Arvidsjaurs Hembygdsförening 

i nära samarbete med Länsstyrelsen vilket ger goda förutsättningar för områdets 

bevarande.

25 

9. MADER - ett skyddsvärt odlingslandskap har av naturvårdsverket bedömts som riksintressant 

ur naturvårdssynpunkt. 


Kommunen delar naturvårdsverkets bedömning och förutsätter att ekonomiska förutsättningar 

tillskapas för att kunna behålla områdets karaktär och växtlighet. 

10. VUOLGOMJAURE ett geologiskt riksintressant område. 


Kommunen är positiv till riksintresset men ser inget direkt hot mot områdets bevarande. 

11. NATURA 2000 OMRÅDEN 

Genom ändring i miljöbalken har de områden som utpekats i Natura 2000 erhållit status som riksintressen. 

Nedan redovisas de områden som är belägna inom Arvidsjaurs kommun: 

Nilasjåkk, Hedvallen, Stinttjärn, Vittjåkk-Akkanålke, Nimtek, Lehatt, Döttrenåive, Bergmyrberget, 

Pellobäcken, Kimkatjåkko, Gadda- och Granberget, Lomträskvattnet, Lamburträsk, Fettjärn, 

Reivo, Jan-Svensamössan och Lappträsket. Information om dessa områden kan fås via länsstyrelsen 

(lansstyrelsen@bd.lst.se). Ett flertal av områdena har även avsatts som naturreservat. 

12. FÖRESLAGNA NYA ELLER UTÖKADE OMRÅDEN AV INTRESSE UR BL A 

NATURVÅRDS- OCH KULTURMILJÖVÅRDSSYNPUNKT 

Vid översyn av riksintressen ur naturvårdssynpunkt har följande objekt aktualiserats. 

• Glommersträsket – fågelrikt område 

• Övre Petikån – strandängar 

• Hattstormyran – Stormyran –fågelområden 

• Vithatten – utsiktsberg med raviner 

• Bergmyran –gammal slåttermyr 

• Måsko, Tjärn- och Mörttjärnsmyran – fågelområde. 

• Skilfejaur, Saftejaur – fågelområde 

• Norrmyran – fågelområde 

• Framnäs-Stormyran – fågelområde. 

• Ledvattsfjället som är intressant även ur kulturmiljösynpunkt. Inom området finns Geijaure 

lappvall som rustats upp under senare år. Området innehåller mycket gammal granskog som 

bör undantas från avverkning. I övrigt är det kombinationen lågfjäll, lappvall och gammal 

skog som gör området intressant och bevarandevärt. 

• I Piteälven finns rester från flottningsepoken i form av bl a stenkistor och stenarmar. Vännmans 

och Johanssons stenarmar är goda exempel på konstfärdiga anläggningar som bör bevaras 

för framtiden. 

• Sjön Betsatjaure - fågelområde 

• Kombinationsbron över Piteälven som tillåter både bil- och järnvägstrafik är exempel på en 

anläggning som är ovanlig och som bör skyddas och behållas för framtiden.

26 

• Område vid Tjappsåive med begränsning inom V Harrejaurliden, Svarthålsberget, Brajberget 

samt norra delen av Mittberget består av mycket orörd gammal skog med unika biotoper. 

• Skvaltkvarn i Järvträsk 

• Hedvallens lappvall 

Kommunens bedömning: Kommunen är positiv till att de föreslagna objekten inventeras och 

vid behov skyddas. Kommunen har även tillstyrkt att områden vid Rakkaur och Aksjotjärnen tas 

med. Områdena är intressanta ur främst geologisk synpunkt. Enligt Naturvårdsverket saknas inventeringsunderlag 

för närvarande. Områdena kan komma att tas med i en senare översyn av riksintressena. 

5.1.6 Värdefulla ämnen eller material 

Mark och vattenområden som innehåller värdefulla ämnen eller mineral skall så långt möjligt 

skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra utvinningen av dessa (3 kap 7 § MB). 

Områden med värdefulla ämnen eller material finns angivna på översiktsplanekartan vy: naturresurser 

och består av bearbetningskoncessioner/ tidigare utmål hos Bergsstaten. Områdena är 

belägna i Svartliden och bedöms idag inte vara hotade av åtgärder som kan försvåra eller omöjliggöra 

en utvinning. Saltmyrans torvtäkt finns redovisad på samma karta. Översiktsplanen skall i 

framtiden kompletteras med en "grustäktsplan". 

5.1.7 Områden för industri, energiproduktion, energidistribution, kommunikationer, vattenförsörjning 

eller avfallshantering 

Mark- och vattenområden som är särskilt lämpliga för anläggningar för industriell produktion, 

energiproduktion, energidistribution, kommunikationer, vattenförsörjning eller avfallshantering 

skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet 

av sådana anläggningar. 

Områden som är av riksintresse för anläggningar som avses i första stycket skall skyddas mot 

åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningarna. (3 kap 8 § 

MB). 

För befintliga kraftledningar, vägar, vattentäkter och avfallsanläggningar finns generella skyddsbestämmelser 

redovisade i kommande avsnitt i översiktsplanen, se avsnitt 5.2.4. Information 

finns på kartbilaga tekniska resurser. 

Allmänna vägar 

Vägverket har beslutat att följande vägar inom Arvidsjaurs kommun är riksintressanta: 

1 Nationella stamvägnätet: riksväg 45 

2 Vägar av särskild betydelse för regional eller interregional trafik: Riksväg 94 och 95 

Innebörden av vägverkets beslut är att det utpekade vägnätet skall skyddas mot åtgärder som påtagligt 

försvårar tillkomsten av eller utnyttjande av väganläggning. Vägverket anser att det innebär 

att vägens funktioner skall skyddas i avseende på möjligheterna att erhålla 

• God transportkvalitet och god nåbarhet till andra regioner 

• God tillgänglighet för samtliga trafikanter som färdas både längs vägen och tvärs vägen

27 

• God trafiksäkerhet 

• God miljö 

Kommunens synpunkter: Kommunen har ingen erinran mot vägverkets ställningstagande men 

emotser att de aktuella vägarna byggs om på ett sätt som uppfyller de angivna förutsättningarna. 

Kommunen vill dessutom understryka vikten av att de underordnade allmänna vägnäten som är 

av stor lokal betydelse får en högre standard. Som ett exempel på en väg som är i behov av standardförbättring 

nämns vägen genom Fjällbonäs från Timmerhedsvägen till anslutningen mot allmänna 

vägen öster om Granbo (vägen har inventerats inom projektet Kulturhistoriskt värdefulla 

vägmiljöer i ett samarbete mellan länsstyrelserna i Norr- och Västerbotten samt Vägverket). 

Järnvägar 

Inom kommunen finns dels Inlandsbanan och dels tvärbanan från Arvidsjaur till Jörn. Sistnämnda 

järnväg har inte varit i bruk annat än på sträckan Arvidsjaur - Nordlunda under de senaste åren. 

Banverket har framfört önskemål om att kunna lägga ned banan. Banverket har inte bedömt att de 

aktuella järnvägssträckorna har riksintresse. 

Kommunens tolkning och rekommendationer: Ett bibehållande av järnvägarna för främst 

godstransporter men även persontrafik är nödvändigt och av stort intresse för kommunen. Godstransporter 

på järnväg är framför allt för kommunens sågverksindustri av avgörande långsiktig 

betydelse. Tvärbanan skall behållas och på sikt rustas upp. 

Flygplatser 

Inom kommunen finns två större flygplatser belägna i Arvidsjaur respektive väster om Vidsel. 

Flygplatsen i Arvidsjaur nyttjas för persontrafik och skolflyg medan anläggningen i Vidsel används 

för olika typer av testning. Luftfartsverket har inte bedömt anläggningarna som riksintressanta 

men påtalat vikten av att hindersytor och bullerstörda områden inarbetas i översiktsplanerna. 

Länsstyrelsen har i sitt yttrande hävdat att flygplatsen i Arvidsjaur är en kommunikationsanläggning 

som kan komma att hävdas som ett riksintresse. 

Kommunens tolkning och rekommendationer: Kommunen delar länsstyrelsens bedömning 

och hävdar att Arvidsjaurs flygplats skall ges status av riksintresse. Motiven är att flygplatsen 

med sitt geografiska läge och sin betydelse för biltestverksamheten i regionen, flygutbildning i 

kommunens regi samt ur militär synpunkt är mycket viktig. 

5.1.8 Totalförsvaret 

Mark- och vattenområden som har betydelse för totalförsvaret skall så långt som möjligt skyddas 

mot åtgärder som kan påtagligt motverka total-försvarets intressen. Områden som är av riksintresse 

på grund av att de behövs för totalförsvarets anläggningar skall skyddas mot åtgärder som 

kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningarna. (3 kap 9 § MB) 

Övningsfälten för K4 och RFN och Arvidsjaurs flygfält är militära riksintressen. Riksintressenas 

omfattning och syfte har inte preciserats. Samråd i bygglovsärenden inom avgränsade militära

28 

intresseområden skall ske enligt överenskomna principer som företrädare för miljö- byggoch 

hälsoskyddsnämnden har kännedom om. 

5.1.9 Områden med geografiska bestämmelser 

De områden som anges i 4 kap 2-6 §§ MB är, med hänsyn till de natur- och kulturvärden som 

finns i områdena, i sin helhet av riksintresse. Exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön får 

komma till stånd i dessa områden endast om hinder inte möter enligt 2-6 §§ och om det kan ske 

på ett sätt som inte påtagligt skadar områdenas natur- och kulturvärden. Bestämmelserna i detta 

kapitel utgör inte hinder för utvecklingen av befintliga tätorter eller av det lokala näringslivet eller 

för utförandet av anläggningar som behövs för totalförsvaret. Om det finns särskilda skäl utgör 

bestämmelserna inte heller hinder för anläggningar för utvinning av sådana fyndigheter av ämnen 

eller material som avses i 3 kap 7 § andra stycket. (4 kap 1 § MB) 

Av de geografiskt avgränsade områdena är Pite- Åby- och Byskeälvens vattenområden till vissa 

delar belägna inom Arvidsjaurs kommun. Inom nämnda vattenområden får vattenkraftverk, vattenreglering 

eller vattenöverledning inte utföras. Bestämmelsen gäller inte vattenföretag som förorsakar 

endast obetydlig miljöpåverkan. (4 kap 6 § MB) Vattenområdenas avgränsning framgår 

av översiktsplanekartan. Lagens konsekvens är ett förbud mot vattenkraftsutbyggnad, vattenreglering 

och vattenöverledning inom befintliga vattendrag inom älvarnas tillrinningsområden. 

Tillstånd får endast ges om miljöpåverkan är obetydlig och olägenheter inte uppkommer för fiske 

eller annan näring. 

5.1.10 Övriga allmänna intressen 

Naturvård och friluftsliv 

Länsstyrelsen har sammanställt naturvårdens intresseområden inom bl a Arvidsjaurs kommun. 

Sammanställningen har varit utsänd på remiss för att så småningom inarbetas i en naturvårdsplan 

för länet. 

Inom Arvidsjaurs kommun har sammanlagt 64 naturvårdsobjekt medtagits. För varje objekt finns 

en beskrivning och länsstyrelsens klassning med bedömning av skyddsvärde. 

Efter remissen har länsstyrelsen beslutat ta med och närmare studera ytterligare två projekt: Ledvattsfjället 

och Harrejaurliden. Därutöver har Arvidsjaurs lokalavdelning av Svenska Naturskyddsföreningen 

redovisat ett antal objekt som av olika anledningar är skyddsvärda. 

Kommunens bedömning 

De olika objekt som beskrivits har ur olika aspekter kvaliteter som gör att de bör tillföras de 64 

objekt som Länsstyrelsen redovisat. Länsstyrelsen får då ta med objekten i sin bedömning för en 

heltäckande naturvårdsplan. 

Kulturmiljövård 

Inom kommunen finns fornlämningar i stor omfattning. Resultat av inventeringar som genomförts 

finns arkiverade och tillgängliga hos länsstyrelsens kulturmiljöenhet och Norrbottens museum 

samt till viss del redovisade på ekonomiska kartan. Innan markanvändningsföretag får påbörjas 

skall information om eventuell förekomst av fornlämningar inhämtas. Fornlämningarna är skyddade 

enligt kulturminneslagen.

29 

I begreppet kulturmiljö ingår även bevarande av hela miljöer av bebyggelse, odlingslandskap och 

tätortsmiljöer. Förutom skyddet av av fornlämningar finns även skyddet av kyrkliga kultur- och 

byggnadsminnen samt hänsynsbestämmelser i skogsvårdslagen när det gäller kulturlämningar i 

skogsmark. 

Kulturmiljöplanen för Arvidsjaurs Kommun ligger till grund för kommunens arbete med bevarande 

och utvecklande av kommunens kulturmiljöer. Kulturnämnden ser det som mycket angeläget 

att ta ansvar för kulturarvet och att grundsynen på vad som skall bevaras och hur miljöerna 

skall utvecklas ska vara lika i hela kommunen. Planen antogs första gången 1995 och revideras 

kontinuerligt, senast 2000. 

5.1.11 Oförenliga riksintressen 

Om ett område är av riksintresse för flera oförenliga ändamål gäller följande: 

1. Markanvändningsbeslut får inte strida mot hushållningsbestämmelserna i 4 kap MB (områden 

med geografiska bestämmelser, se avsnitt 5.1.9). 

2. Försvarsintresset ges företräde mot återstående oförenliga riksintressen. 

3. Företräde skall i övrigt ges åt det eller de ändamål som på lämpligaste sätt främjar en långsiktig 

hushållning med mark, vatten och fysisk miljö. (3 kap 10 § MB). 

Kommunen bedömer generellt att intresset av etablering av gruvbrytning och betydelsefull industri 

skall väga tungt vid konflikt med övriga riksintressen enligt 3 kap 5-8 § MB. 

5.2 Byggande 

5.2.0 Allmänt 

I följande avsnitt redovisas tätorter, byar och glesbebyggelse med en grov nulägesbeskrivning och 

redovisning av kommunens syn på framtida byggande. Orterna har strukturerats efter de planer 

och bestämmelser enligt PBL som gäller. Kommunens bedömning har betydelse för bl a Miljö – 

byggoch hälsoskyddsnämndens lokaliseringsprövning. Därutöver skall naturligtvis övriga tilllämpliga 

bestämmelser i PBL och annan lagstiftning följas. Kartredovisning: Se karta Bebyggelseutveckling 

tillika översiktsplanens plankarta. 

5.2.1 Områden med detaljplan eller där sådan plan avses upprättas (sammanhållen 

bebyggelse) 

Byggande och fastighetsbildning regleras av bestämmelserna i gällande detaljplaner. Upplysning 

om innehållet i planerna erhålls hos miljö- byggoch hälsoskyddsnämnden i Arvidsjaur. Saknas 

gällande plan skall översiktsplanens rekommendationer vara vägledande för bygglovsprövningen. 

5.2.1.1 Helårsbebyggelse 

Arvidsjaurs samhälle, se fördjupad översiktsplan.

30 

Glommersträsk 

Byggnadsplan för byn fastställdes första gången 1947-12-30. Denna plan har sedermera i sin helhet 

reviderats under 1950-talet dock utan att ändringsförslaget förts fram till fastställelse. Därutöver 

gäller även avstyckningsplaner i byns västra del. 

I och med att PBL trätt i kraft saknar miljö- byggoch hälsoskyddsnämnden möjligheter att medge 

dispens för byggande i strid mot antagen detaljplan. Av den anledningen och då gällande planer 

är både inaktuella och alltför omfattande krävs ny detaljplaneläggning. Delar av gällande detaljplan 

skall även kunna upphävas eftersom planerna är helt inaktuella. Detta bör kunna göras 

med enkelt planförfarande. 

-Tomtmark för småhus finns. 

-För industriändamål redovisas ett område efter vägen mot Moräng. Området kan inte utan betydande 

kostnader anslutas till kommunens vatten- och avloppsnät. 

-Det är av stor vikt att Glommersträsk träindustri ges tillräckligt utrymme för sin verksamhet och 

att ny bostadsbebyggelse inte tillåts i industrins närområde. 

-Genomfartsvägen bör kompletteras med gång- och cykelväg på de delar genom samhället där 

sådan saknas. 

-Behov finns av ytterligare fri- och lekområden i anslutning till skolan. 

Kommunens bedömning: 

Översiktlig redovisning av framtida markanvändning, se karta, bilaga 2. 

Kommunen understryker vikten av att gång- och cykelväg anordnas genom hela samhället fram 

till fotbollsplan och industriområdet 

Ny detaljplan upprättas för byn under beaktande av ovanstående anmälda behov. Byggnadsplan 

upphävs inom delar som inte är aktuella för exploatering. Mark för industri bör säkras genom 

förvärv eller planläggning. 

Moskosel 

Fastställd byggnadsplan finns för byn från 1948-07-14. Tomtmark som täcker behovet för de 

närmaste åren finns inom nämnda plan. 

Fastighetsbildning och byggande har i huvudsak följt byggnadsplanen. Eftersom miljö- byggoch 

hälsoskyddsnämnden numera inte kan medge bygglov i strid mot gällande plan kan framtida 

bygglovpliktiga åtgärder komma att kräva ny detaljplan eller eventuellt upphävande av gällande 

byggnadsplan. Upphävandet av de delar av planen som inte exploaterats kan ske med enkelt planförfarande. 

-Behov av industrimark kan lösas inom gällande byggnadsplan 

-Vägverket har bedömt det vara av riksintresse att utrymme reserveras för en omläggning av den 

norra utfarten. 

-Kommunens avloppsnät är i stort behov av upprustning. 

-Område vid sjön Lullejaure är av intresse som samhällets närströvområde 


Översiktig redovisning av framtida markanvändning, se karta bilaga 3. 

Ombyggnad av kommunens va-nät påbörjas.

31 

Området vid sjön Lullejaure utgör strövområde för närboende. Bebyggelse får inte ske vid sjön 

och skogsbruket skall på grund av närheten till samhället bedrivas med skäliga naturvårdshänsyn. 

Kommunen föreslår att naturvårdsinriktad skogsbruksplan (s k Grön Plan) upprättas för närområdena 

kring Moskosels samhälle. 

De delar av detaljplanen som är helt inaktuella skall upphävas. Upphävandet kan ske med enkelt 

planförfarande. 

Abborrträsk 

Förslag till byggnadsplan har upprättats år 1959 dock utan att föras fram till fastställelse. Utbyggnad 

i enlighet med planförslaget har skett i viss omfattning. 

I anslutning till planområdet har kommunen med stöd av planutredning 1981 låtit avstycka 19 

tomter för helårsboende. Området har anslutits till kommunens vatten- och avloppsnät. Behovet 

av tomter för bostäder bedöms därmed vara täckt under översiktsplanens planeringsperiod. Småindustri 

och hantverk i kombination med boende förekommer i förhållandevis stor omfattning. Ett 

flertal äldre obebyggda tomtplatser inom byn får endast bebyggas om anslutning kan ske till 

kommunens vatten- och avloppsnät. 


På sikt bör detaljplan upprättas för byn. Bygglov och fastighetsbildning kan medges under förutsättning 

att byggnad kan anslutas till kommunens va-nät, att byggnad inte strider mot allmänna 

intressen enligt avsnitt 5.1 samt att byggande sker i enlighet med bestämmelser och rekommendationer 

enligt avsnitt 5.2.4. 

Auktsjaur 

Förslag till byggnadsplan har upprättats år 1955 dock utan att föras fram till fastställelse. Utbyggnad 

i enlighet med planförslaget har skett i viss omfattning. 

Kommunen har låtit avstycka 10 tomtplatser för nybebyggelse av småhus. Av dessa återstår 7 

tomtplatser vilket bedöms vara tillräckligt för planeringsperioden. 


För närvarande erfordras inte några speciella insatser från kommunen. Bygglov och fastighetsbildning 

kan medges under förutsättning att byggnad kan anslutas till kommunens va-nät, att 

byggnad inte strider mot allmänna intressen enligt avsnitt 5.1 samt att byggnad sker i enlighet 

med bestämmelser och rekommendationer enligt avsnitt 5.2.4. 

Suddesjaur 

Byggnadsplan för del av byn har fastställts 1959-05-22. Vatten och avlopp för den mindre del av 

planområdet som exploaterats har lösts genom gemensamhetsanläggning. 

Kommunens bedömning: Byggnadsplanen är inaktuell och kan upphävas. 

5.2.1.2 Fritidsbebyggelse

32 

Bergsviken 

Byggnadsplan fastställd 1975-04-11. Planområdet bedöms i huvudsak vara färdigutbyggt. 

Avaviken 

Byggnadsplan fastställd 1984-06-25. Planområdet ägs av AssiDomän AB och omfattar 20 tomter. 

Exploatering har påbörjats med byggande av vägar och övriga gemensamma anläggningar. 

Bastusel 

Byggnadsplan fastställd 1984-05-22. Planområdet ägs av AssiDomän AB och omfattar 18 tomter. 

Exploatering har inte påbörjats. 

5.2.2 Bebyggelse i byarna, befintlig samlad bebyggelse 

I vissa byar inom kommunen finns samlad bebyggelse. Begreppet samlad bebyggelse återfinns i 

PBL och har bl a betydelse för bygglovplikten. Utanför detaljplan är en- och tvåbostadshus som 

inte ingår i samlad bebyggelse undantagna från bestämmelserna om att bygglov erfordras för omoch 

mindre tillbyggnader samt för nybyggnad av komplementbyggnader. Till samlad bebyggelse 

räknas bebyggelsegrupp om 10-20 hus vars tomtplatser endast åtskiljs av väg, parkmark eller dylikt. 

Miljö- byggoch hälsoskyddsnämnden har bedömt att samlad bebyggelse finns i följande 

områden: 

Järvträsk, Lappträsk, Hålberg, Södra Sandträsk, Pjesker, Lauker, Ljusträsk, Auktsjaur, 

Hedberg, Gullön och Abborrträsk enligt avgränsning som finns tillgänglig hos Miljö- och 

byggkontoret. 


Inom nedan uppräknade byar finns någon form av kommunal va-anläggning: Järvträsk, Södra 

Sandträsk, Hedberg, Lauker, Rättsel, Hålbergsliden, Storberg, Sjöträsk, Svedjan, Östansjö, Akkavare, 

och Ljusträsk. Typ av anläggning, kapacitet mm framgår av sammanställning, bilaga 1. I 

Lauker har miljö- byggoch hälsoskyddsnämnden godkänt planutredning för ett mindre område 

med ett antal tomter för helårsboende. 

För Lauker noteras särskilt att strandskyddsbestämmelserna inom den del av sjön som ligger i byn 

inte behöver utgöra hinder för enstaka nya hus eller komplementbyggnader. Däremot får ingen 

exploatering ske inom Sandvallen i sjöns östra ände. 

Åtgärder och rekommendation: 

För byar med kommunalt verksamhetsområde för vatten och avlopp framgår avgränsningarna av 

kartor hos kommunens tekniska kontor. 

Rekommendationer: Enstaka nybebyggelse och fastighetsbildning kan medges i dessa byar under 

förutsättning att byggnad kan anslutas till kommunens va-anläggning, att den inte strider mot 

allmänna intressen enligt avsnitt 5.1 och att den kan uppföras enligt bestämmelser och rekommendationer 

enligt avsnitt 5.2.4.

33 

Följande byar kännetecknas av gles bebyggelse utan kommunala va-anläggningar: Renvallen, 

Fjällbonäs, Akkajaur, Akkavare, Avaviken, Lappträsk, Utterliden, Baktsjaur, Gullön, Deppis, 

Vuotner, Grundträsk, Pjesker och Suddesjaur. 

Gullön är en av de platser i kommunen som har höga värden för bad, fiske och båtliv med en 

gammal båtplats. Byn finns omnämnd i den fördjupade översiktsplanen för område kring Storavan. 

Rekommendationer: Samma förutsättningar som ovan för bygglovsprövning med den skillnaden 

att va-frågan skall kunna lösas gemensamt med befintlig bebyggelse eller enskilt på ett sätt som 

kan godkännas av Miljö- byggoch hälsoskyddsnämnden. 

5.2.2.2 Fritidsbebyggelse 

Åtskilliga äldre byggnader i dessa byar fungerar som fritidshus. Efterfrågan på nya fritidshus är 

liten. 

5.2.2.3 Industri mm 

Övrigt byggande i byarna skall tillåtas enligt samma prövning som ovan under 5.2.2.1. En förutsättning 

är dock att industrifastigheter och liknande lokaliseras så att störningar inte uppkommer 

för närboende. 

Av särskild betydelse är att träindustrierna i Akkavare, Fjällbonäs och Glommersträsk ges utrymme 

för utveckling och ostörd drift genom att tex ny bostads- eller fritidsbebyggelse inte tillåts 

i anläggningarnas närhet. Extra bullerdämpande åtgärder kan bli nödvändiga för att begränsa eller 

förhindra störning av befintlig bebyggelse. 

5.2.3 Områden utanför samlad bebyggelse. Glesbebyggelse 


Ren glesbebyggelse prövas enligt de generella reglerna i PBL, vilket bl a innebär att bebyggelse 

skall lokaliseras till mark som är lämplig för ändamålet med hänsyn till grundläggande krav på 

hälsa, markförhållanden, kommunal service mm (2 kap 3 § PBL). 

Efterfrågan på tomtmark för helårsbebyggelse utanför Arvidsjaurs tätort och de större byarna 

har varit begränsad under 1990-talet. I regel har den som velat bosätta sig på landsbygden beviljats 

bygglov om vatten, avlopp och lämplig utfart kunnat anordnas. 

Rekommendationer: Om sökt bygglov innebär betydande kommunala kostnader nu och i framtiden 

för skolskjuts, barntillsyn eller annan samhällsservice skall bygglov endast medges om särskilda 

skäl föreligger. Sådana skäl kan vara att byggandet har samband med aktivt jordbruk eller 

annan lokalt bunden näringsverksamhet. Miljö- byggoch hälsoskyddsnämnden förutsätts samråda 

med kommunstyrelsen i ärenden som förväntas ha kommunalekonomisk betydelse.

34 

Inom område som angränsar Arvidsjaurs tätort skall ny bebyggelse inte tillåtas utan föregående 

detaljplaneläggning. 

5.2.3.2 Fritidsbebyggelse 

Fritidsbebyggelse i varierande omfattning har ofta lokaliserats med stöd av områdesplan. Inom 

områdena finns uppskattningsvis 40-talet obebyggda tomtplatser. Efterfrågan på tomtplatser är 

begränsad och avser till stor del enstaka fritidshus i anslutning till föräldrahem eller i hemby. I 

Lauker har en fastighetsägare anmält intresse av att exploatera ett mindre område för fritidsbebyggelse. 

Området har redovisats på översiktsplanekartan. 

Under åren har ett antal planutredningar upprättats som grund för bygglov och fastighetsbildning, 

se nedan. Dessa utredningar har ingen rättslig status men kan ändå ses som en politisk viljeyttring 

vid de olika tidpunkterna som dessutom haft berörda fastighetsägares medgivande. 

Område 

Planutredning upprättad 

Arvidsjaursjön(Framnäsviken) 1974-75 

Arvidsjaursjön(Framnäs 1:2, 1:3) 1971 

Arvidsjaursjön(Björkberget 1:1) 1964 

Arvidsjaursjön(Fristad 1:15) 1973 

Avaviken 1974-75 

Granholmen(Storbrännan 1:1) 1986 

Jäknajaure(norra och södra sidan) 1973-74 

Kilverjaure(Abborrträsk 12:1) 1969 

Kilverjaure(Allmänningsskogen) 1974-75 

Lauker 

Lindås 1:2 1987 

Långudden 1:3 1986 

Lövviken 1984 

Malmesjaure 1973-74 

Margatjärn 1974-75 

Månsträsk 2:4 1979 

Renviken 1973 

Sandselet 1974-75 

Stenträsket 1973 

Östra Kikkejaur 1950 

Akkajaur 1988 

Saltmyran 1997 

Rekommendationer: Ny fritidsbebyggelse om mer än 3-5 tomtplatser bör föregås av planläggning. 

Vid planläggningen skall liksom vid prövningen av enskilda bygglov prövas att åtgärden 

inte strider mot allmänna intressen enligt bl a avsnitt 5.1 och att byggnad kan uppföras enligt bestämmelser 

och rekommendationer i avsnitt 5.2.4. 

5.2.4 Biltestverksamhet och övrig bebyggelse

35 

Bebyggelse för industriändamål förekommer bl a i samband med biltestverksamhet och prövas då 

enligt bestämmelserna i PBL med beaktande av främst allmänna intressen enligt avsnitt 5.1. För 

närvarande pågår eller har nybebyggelse aktualiserats i Skidnäs, vid Arvidsjaursjön, Storberg och 

Västra Kikkejaur. I Kilver kan det finnas möjligheter att anlägga en biltestanläggning i anslutning 

till motorstadion Kilverstone. Områdena har redovisats på översiktsplanekartan. 

Rekommendationer: För området på Skidnäsberget liksom biltestanläggningarna vid Arvidsjaursjön 

och Kikkejaur skall verksamheternas fortbestånd tryggas med områdesbestämmelser eller 

detaljplan. 

För området vid Kikkejaur finns behov av ytterligare mark för utveckling av verksamheten. På 

bilagd karta, bilaga 4, har två alternativ till utökning redovisats. Inom båda områdena (särskilt 

område 2) finns fornlämningar som måste beaktas när områdena tas i anspråk. Inom områdena 

finns även starka rennäringsintressen som måste beaktas vid en exploatering. 

Behov av nya anläggningar kan aktualiseras och har aktualiserats i den fördjupade översiktsplanen 

för Arvidsjaur. Speciellt i området kring Arvidsjaursjön finns fornlämningar som måste beaktas 

vid en eventuell nybyggnad av biltestanläggning. 

Anläggningarna är av stor betydelse för biltestverksamheten i kommunen. 

Ekonomibyggnader för jordoch skogsbruk, fiske och rennäring är undantagna från bygglovplikt 

utanför detaljplan. Kommunen är positiv till nyetablering av industriverksamhet med förbehållet 

att lokaliseringen inte får strida mot allmänna intressen eller medföra störningar för närboende. 

5.2.5 Bevarandeintressen 

Förutom de objekt som under avsnitt 5.1.5 har utpekats som riksintressanta ur kulturmiljövårdssynpunkt 

kan nämnas följande objekt som är intressanta att bevara för framtiden. 

Fornvårdsobjekt: Svärdmyran, slåttermyr 

Övriga kulturmiljöer: 

Arvidsjaurs tätort (Se bevarandeplan) 

N Baktsjaur 

Gårdsmiljö Sandudden. Stengärdsgård, 65 m lång 

Moskosel tätort 

Glommersträsk by 

Strittjomvare by 

Järvträsk by 

Pjesker by 

Hedberg by 

Lappträsk by 

Fristad. Gårdsmiljö 

Boksel. Gårdsmiljö 

Geijaurevallen

36 

Hedvallen 

Ö och V Kikkejaure 

Stormyran mellan Renträsk och Deppis 

Abraurdammen 

Ljusselforsen. Ledarm 

5 km Ö Moskosel. Dalkoja och stall 

Dartsel. Gårdsmiljö 

V Kikkejaur - tjärdalar och boplatser 

Vaxnäs-Laukersjön - fångstgropssystem, boplatsvall och boplatsgrop 

Trollforsen - flottningslämningar 

5.2.6 Generella bestämmelser och rekommendationer 

Utöver de rekommendationer som framgår direkt av översiktsplanekartan med tillhörande textdel 

gäller bl a följande generella bestämmelser och rekommendationer vid byggande och/eller annan 

exploatering inom kommunen. 

1. Tillämpning av strandskyddsbestämmelserna 

Generellt strandskydd enligt 7 kap 15 § MB gäller inom Arvidsjaurs kommun för samtliga sjöar 

och vattendrag som finns redovisade på Norrbottenskartan i skala 1: 500 000 (lantmäteriets karta 

505). 

Inom en avgränsad tomtplats omfattas inte anläggningar, anordningar eller byggnader som utgör 

komplement till befintlig bebyggelse av strandskydd. 

Strandområde som vid utgången av juni 1975 ingick i fastställd stadsplan eller byggnadsplan omfattas 

ej av strandskydd. 

Sådana beslut varigenom länsstyrelsen före den 1 juni 1994 upphävt strandskyddet i detaljplaner 

eller liknande skall gälla även i fortsättningen. 

Bestämmelse: 

Byggnadsförbud gäller 100 meter från strandlinjen ut i vattnet och 100 meter in mot land och 

avser förbud mot nybyggnad eller väsentligt ändrad användning av marken eller vattenområdet. 

Miljö- byggoch hälsoskyddsnämnden kan med stöd av 7 kap16 § MB medge undantag från 

byggförbudet om det finns särskilda skäl. Naturvårdsverket har närmare angivit i vilka fall särskilda 

skäl bör kunna föreligga: 

1. Då det allemansrättsliga utnyttjandet av ett strandskyddsområde inte inskränks av en tilltänkt 

byggnad eller anläggning. Detta kan inträffa vid komplettering av befintlig bebyggelse inom 

etablerad tomtplats. Det kan också inträffa vid uppförande av anläggningar inom område som inte 

är allemansrättsligt tillgängligt av andra skäl (militära områden, industriområden etc). 

2. Då platsen där byggnad eller anläggning avses placeras är väl avskild från strandmiljön och på 

grund härav saknar betydelse för bad och friluftsliv. Det kan bl a bero på att vissa avskiljande 

anläggningar har uppförts. Exempel på sådana anläggningar är järnvägar och större vägar. Det

37 

kan också vara befintlig bebyggelse som avskiljer den tilltänkta byggnadsplatsen från strandmiljön. 

3. Då anläggningen skall uppföras för det rörliga friluftslivets behov. Det kan t ex vara fråga om 

en badanläggning som allmänheten får fri tillgång till. 

4. Vissa anläggningar som allmänheten i och för sig inte har tillgång till och som ovillkorligen 

måste ligga vid vattnet, t ex småbåtshamnar och båtbryggor. Här måste undantag i vissa fall medges. 

Allmänhetens intressen bör beaktas t ex i form av passervägar. 

5. Särskilda skäl för undantag föreligger i regel beträffande försvarsanläggning som med hänsyn 

till sin funktion och avsedda användning måste ligga inom strandskyddsområde, exempelvis kustbefästning 

och anordning vid krigsförtöjningsplats. 

I samtliga ovanstående situationer gäller också att områdena saknar intresse för natur och djurliv. 

Kommunen vill hävda att det inom vissa delar av skogsbygderna i övre Norrland råder särskilda 

förhållanden, som bör beaktas vid tillämpningen av strandskyddsbestämmelserna. I en zon utanför 

fjällregionen och innanför kustbygden, på avstånd från samhällen, baseras det rörliga friluftslivet 

till stor del på jakt och fiske. För dessa ändamål brukar enkla jakt- och fiskekojor uppföras 

intill stranden. Även om dessa kojor som regel inte avhåller allmänheten från att beträda området 

bör likväl en viss restriktivitet tillämpas vid beviljande av undantag från strandskyddet. Under 

alla omständigheter bör undantag ej medges invid forsar och strömmar eller liknande för det rörliga 

friluftslivet attraktiva områden. Kommunen anser också att bebyggelse skall kunna tillåtas 

inom s k lucktomter som uppenbarligen saknar betydelse för strändernas tillgänglighet. 

Kommunen bedömer att undantag från byggförbudet dessutom kan medges om strandområdet 

inte behövs för det rörliga friluftslivets behov, saknar betydelse för djur och natur och området är 

beläget utanför område av riksintresse. Tomtplatser skall som regel förläggas på sådant avstånd 

från stranden att passage kan ske utan olägenheter för berörda parter. 

2. Exploatering vid kraftledningsgator 

400 KV - ledning : Byggnadsfri zon utanför yttersta ledningen är 30 meter 



Kommunen rekommenderar att ovan angivna avstånd följs vid bebyggelse intill kraftledning. 

Enligt bestämmelser i Statens energiverks starkströmsföreskrifter STEV-FS 1988:1 skall byggnadsfria 

avståndet för ledningar över 55 KV vara minst 10 meter från yttersta fasledare. För ledningar 

upp till 55 KV är avståndet minst 5 meter. 

3. Bebyggelse vid allmänna vägar 

Längs allmänna vägarna 94 och 95 inom kommunen råder byggnadsförbud intill 30 meter från 

vägområdesgräns. För övriga allmänna vägar råder generellt byggnadsförbud intill 12 meter från 

vägområdesgräns. 

Lagkrav:

38 

Inom ett avstånd av 12 meter från vägområde skall prövning av bygglov och förhandsbesked ske 

med särskild hänsyn till trafiksäkerheten. Om länsstyrelsen utökat detta avstånd (till högst 50 meter) 

skall motsvarande avstånd gälla för denna rekommendation. Bestämmelsen gäller även för de 

s k frisiktstrianglarna på 75 x 75 m vid korsning mellan allmän väg och annan allmän väg, enskild 

väg som i större utsträckning används för allmän trafik eller järnväg. 

Prövning av bygglov och förhandsbesked intill vägområde skall även ske med särskild hänsyn till 

miljöstörningar samt till vägens bestånd, drift eller brukande (motsv 45 § väglagen). 


Prövning av bygglov och förhandsbesked görs efter samråd med vägverket. 

För planerad omläggning av allmän väg gäller följande: 

Nybebyggelse eller andra åtgärder som kan påverka möjligheterna att bygga ut den planerade vägen 

på avsett vis kommer inte att tillåtas. Prövning av bygglov och förhandsbesked görs efter 

samråd med vägverket. 

Bestämmelse: 

Enskild körväg får inte anslutas till allmän väg och befintlig körvägs anslutning till allmän väg får 

inte ändras utan väghållningsmyndighetens tillstånd (39 § väglagen). 

4. Allmänna rekommendationer 

Vid bygglovs- och fastighetsbildningsärenden skall 

följande allmänna rekommendationer gälla: 

a) att brukningsvärd jordbruksmark inte onödigtvis tas i anspråk 

att avstånd mellan bosättning och brukningscentrum med djurhållning i öppen terräng uppgår 

till 150-200 meter. Vid kuperad terräng och/eller mellanliggande vegetation kan kortare avstånd 

godtas. 

att samråd kan ske med länsstyrelsen i ovanstående frågor 

b) att samråd skall ske med berörd skogsintressent om bebyggelse eller fastighetsbildning kan 

tänkas medföra betydande intrång i skogsbruket 

c) att samråd skall ske med berörd sameby och länsstyrelsens rennäringsenhet vid byggande eller 

annan exploatering som påtagligt kan påverka renskötseln. Vid konflikt mellan rennäring och 

exploateringsintressen skall rennäringens intressen beaktas i skälig omfattning. 

d) att det utöver vad som framgår av översiktsplanen finns vissa områden inom vilka förbud mot 

bebyggelse till hinder för försvaret kan föreligga. Denna fråga får prövas från fall till fall i samband 

med bygglovsprövningen. Samråd med militära myndigheter krävs i dessa fall. 

e) att bebyggelse förläggs till sådan plats i terrängen att byggnaden inte dominerar landskapsbilden 

f) att attraktiva områden för det rörliga friluftslivet inte tas i anspråk 

g) att godtagbar vägförbindelse erhålls 

h) att vattenförsörjning och avloppsrening kan anordnas (avloppsanläggning för spillvatten eller 

WC får inte anordnas utan tillstånd av miljö-byggoch hälsoskyddsnämnden) 

i) att tomtplats inte utan särskilda skäl ges mindre areal än 1500 kvm om spillvatten skall infiltreras 

j) att det inom tomt för fritidsändamål inte bör uppföras mer än tre byggnader förutom "friggebodar"

39 

k) att våningsytan för fritidsbebyggelse inte utan särskilda skäl får överstiga 120 kvm varav för 

huvudbyggnad högst 80 kvm 

l) att samråd skall ske med länsstyrelsen om nybyggnad berör fornlämning 

5.3 Fritidsanläggningar 

Fritidsanläggningar inom Arvidsjaurs tätort framgår av den fördjupade översiktsplanen. 

• Vittjåkksområdet 

Området har mycket stort värde ur turist-, frilufts- och rekreationssynpunkt. Området omfattar bl 

a lågfjällen Vittjåkk och Akkanålke samt ett större myr- och skogslandskap i anslutning till dessa 

fjäll. På Vittjåkk har uppförts bl a två serveringsstugor och tre skidliftar, husvagnsparkering samt 

anlagts större parkeringsplats. Delar av området har avsatts som naturreservat. 

Kommunens bedömning: Om större utbyggnad av skidbacke, husvagnparkering mm aktualiseras 

bör åtgärden föregås av en fördjupad översiktsplan. 

• Stugbyar 

Stugbyar finns förutom i Arvidsjaurs samhälle i Renvallen och Moskosel. 

Kommunens bedömning: Kommunen har ingen erinran mot en utbyggnad av befintliga anläggningar 

samt är positiv till en nyetablering av stug- och campinganläggningar vid Piteälven, se 

avsnitt 5.1.5, samt vid Avaviken. 

• Övriga fritidsanläggningar 

Inom kommunen finns elljusspår, tennisbanor och tempererade bad i centralorten och några av 

byarna 

5.4 VATTENANVÄNDNING 

5.4.1 Vattenförsörjning 

Vattenförsörjningsanläggningarna i Arvidsjaurs kommun baseras på grundvatten- och ytvattentäkter. 

Av sammanställning hos kommunens tekniska kontor framgår anläggningarna, deras art, 

kapacitet, skyddsområden mm. 

Nya vattentäkter har tagits i bruk i Auktsjaur, Järvträsk och Lauker. Kommunen har för avsikt att 

revidera verksamhetsområdena för vatten och bilda nya skyddsområden kring dessa täkter. Dessutom 

har Abborrträsk gamla vattentäkt delvis tagits ur bruk. Yttre skyddsområdet kring den täkten 

kan därför begränsas. Beträffande vattenförsörjningen i Arvidsjaurs tätort hänvisas till den 

fördjupade översiktsplanen. 

I och med ovanstående åtgärder har kommunen tillskapat skyddsområden med föreskrifter för 

samtliga vattentäkter. Genom föreskrifterna till skyddsområdena undviks föroreningsrisker i samband 

med utsläpp av avloppsvatten, förvaring och hantering av miljöfarliga kemikalier, grusexploatering 

mm.

40 

Kommunens bedömning: Kommunen bedömer det som mycket angeläget att bibehålla en hög 

kvalitet på sitt dricksvatten. Vid konkurrens med andra intressen med risk för påverkan av vattentäkter 

skall intresset av att bibehålla god vattenkvalitet väga mycket tungt. Detsamma bör gälla 

även enskilda vattentäkter. I väntan på att skyddsföreskrifter för nya vattentäkter blir fastställda 

av länsstyrelsen får inte verksamhet som kan försämra vattenkvaliteten tillåtas. 

5.4.2 Fiske 

Som framgår av avsnittet om allmänna intressen utgör Piteälven riksintresse för naturvård och 

rörligt friluftsliv samt Byskeälven riksintresse för naturvård. Därutöver finns ytterligare sjöar och 

vattendrag som är mycket värdefulla för främst fritidsfiske. 

Kommunens bedömning: De strömmande vattnen har mycket stort intresse för fritidsfiske och 

skall behållas tillgängliga för rörligt friluftsliv så långt det är möjligt. 

Fisket i sjöar och Skellefteälvens magasin är av intresse för husbehovsfiske med nät, sportfiske 

och i mer begränsad omfattning för fiskodling. Intressekonflikter mellan fritidsfisket och annan 

verksamhet bedöms som små. 

Handlingsprogram för fiskebefrämjande åtgärder. 

Kommunfullmäktige antog 1986-11-24 ett handlingsprogram för fiskebefrämjande åtgärder i Arvidsjaurs 

kommun. Programmet omfattar de attraktivaste vattnen och vattendragen. 

Kommunen beslutar: 

De förslag och riktlinjer som redovisas i handlingsprogrammet skall utgöra kommunens principiella 

målsättning avseende fiskebefrämjande åtgärder i Arvidsjaurs kommun. Kommunen understryker 

dessutom vikten av att åtgärder vidtas för att förbättra fiskens reproduktionsmöjligheter i 

attraktiva vattendrag. 

5.4.3 Biltestning 

Biltestverksamhet på is förekommer på Arvidsjaursjön, Västra Kikkejaur m fl sjöar. Verksamheten 

har inte inneburit konflikt med fiske eller annan verksamhet. För att undvika motsättningar i 

framtiden rekommenderas biltestföretagen att träffa överenskommelse med berörda ägare av vattenområden 

och fiskerättsinnehavare. 

5.4.4 Vattenkraftsutbyggnad 

Skellefteälven har i och med vattenkraftsutbyggnaden i Slagnäs och Bergnäs blivit utbyggd i sin 

helhet. Hela kommunen med undantag för Skellefteälvens avrinningsområden omfattas av naturresurslagens 

beslut om förbud mot vattenkraftsutbyggnad (4 kap 1 § MB). 

5.5 Energiproduktion och distribution 

5.5.1 Ökad produktion av förnybar inhemsk energi som biobränslen, vind och sol:

41 

Biobränslen: Inom Arvidsjaurs kommun bedriver Glommers Miljöenergi AB rörflensodling, 

med en utökning av odlad areal varje år. Odlingen har inledningsvis bedrivits som försöksverksamhet 

men har nu alltmer en kommersiell inriktning. 

Nedlagd odlingsmark finns i stora arealer över hela länet. Med erfarenheter från Glommers Miljöenergi 

AB bör odling av rörflen kunna få en stor spridning. Såväl jordmånen som klimatet i 

stora delar av länet har visat sig gynnsamma för odling av rörflen. 

Det intresse som har visats för högskoleutbildningen i biobränsleteknik i kommunen ger förutsättningar 

för en ökande användning av biobränslen i många olika sammanhang. Förhoppningsvis 

sker denna ökning minst i samma takt som den allmänna kunskapsnivån i ämnet ökar. 

Kommunens bedömning: Det är viktigt att de statliga stöden för att utveckla nya bränslen och 

produkter, används i de råvaruproducerande delarna av landet, för att differentiera dess näringsliv. 

Vindkraft: Som vid många övriga energialternativ är användandet av vindkraft fyllt av konflikter. 

Där vindförhållandena är i särklass bäst, dvs vid kustområden och i fjällvärlden, bedöms miljöaspekterna 

göra det svårast att bygga ut vindkraften. Inom det stora inlandsområdet mellan kust 

och fjäll, där vindförhållandena bedöms vara mindre gynnsamma, är det sannolikt lättast att ur 

miljösynpunkt få acceptans för en utbyggnad. 

En utbyggnad av vindkraft måste föregås av omfattande vindenergikarteringar över stora områden. 

Dessa karteringar kan möjligen visa på gynnsammare vindförhållanden än väntat för inlandet. 

Skulle så vara fallet ser Arvidsjaurs kommun positivt på att delta i diskussioner om lokalisering 

av vindkraft till vissa områden inom kommunen. 

Kommunens bedömning: Arbetet med vindenenergikartering inom länet bör startas omedelbart 

så att en långsiktig och metodisk utbyggnad av vindkraft kan påbörjas inom fem till tio år. 

Minska användningen av fossila bränslen eller ersätta fossila bränslen med förnybar energi: 

Inom Arvidsjaurs kommun kommer biobränsle i form av rörflenspellets/-briketter efterhand att 

ersätta bef kombination el/olja i många av kommunens värmeanläggningar under de kommande 

fem åren. 

Kommunens målsättning: Inom tio år kommer en nybyggd värmecentral för tätorten att eldas 

med förnybar energi i form av bränslen från orten, dvs rörflen, trädbränslen, torv. 

5.6 Mellankommunala intressen

42 

Av de i avsnitt 5.1 redovisade riksintressena utgör objekten Piteälven, Byskeälven, Åbyälven och 

Petikån sådana som återfinns i angränsande kommuner. Avgränsningar och rekommendationer 

bör samordnas mellan kommunerna. Samordningen förutsätts kunna ske i samråd med berörda 

kommuner. Gemensamma insatser har inte aktualiserats. 

5.7 Miljö- och riskfaktorer 

Enligt PBL 4:1 ska de miljö- och riskfaktorer som bör beaktas vid beslut om användning av mark 

och vatten redovisas i översiktsplanen. 

5.7.1 Områden med särskilda risker 

Ras och översvämningshotade områden: Enligt räddningstjänstens bedömning i Arvidsjaur finns 

inga större områden där risk för ras eller översvämningar finns. 

Industri- och lagerområden: Befintliga och planerade industriområden inom kommunen har lokaliserats 

till särskilda områden. Vid planläggning bör verksamheter med likartad risksituation förläggas 

till samma område. 

Enligt Sprängämnesinspektionen ska ett generellt skyddsavstånd om 25 meter till annan verksamhet 

finnas kring bensinstationer. Skyddsavståndet mellan bensinstationer och bostadsbebyggelse 

bör dock vara större. Detta bör beaktas vid nybyggnad av bensinstationer. 

Transport av farligt gods: Transport av farligt gods sker dagligen genom Arvidsjaurs samhälle. I 

Sverige utgörs 80 % av transporterna av farligt gods av petroleumprodukter, t.ex. eldningsolja 

och bensin. Den av länsstyrelsen och vägverket rekommenderade färdvägen för transport av farligt 

gods i Arvidsjaurs samhälle är Storgatan. 

5.7.2 Områden med särskilda miljöproblem 

Markradon: Under åren 1986-1987 har radonhalten och pH-värdet i enskilda brunnar uppmätts, 

totalt har 235 brunnar undersökts. Av dessa har ca 20 stycken brunnar förhöjd radonhalt. Även 

gammastrålning inomhus har utförts, men något hus med enbart markstrålning har inte påträffats. 

Mark med förekomst av högre halter uran finns vid Skellefteåälven i ett stråk som sträcker sig , 

söder om Hedberg till norr om Björklund. Det finns även förhöjda uranhalter på flera områden i 

norra kommundelen. Marken i Arvidsjaur kommun består i stor utsträckning av morän och denna 

jordart ger en ökad risk för markradon. 

Mätningar avseende markstrålning har utförts på några platser i kommunen, men någon förhöjd 

strålningshalt har ej uppmätts. SGAV har även utfört strålningsmätningar inom kommunen. Dessa 

mätningar visar att i nordvästra delarna av kommunen finns lokala förekomster av bergarter 

innehållande uran. 

Ytterligare mätningar beträffande markradon bör utföras under de närmaste åren främst i de byar 

där några mätningar ej ännu utförts.

43 

Allergier: Vid nybyggnader av stall, veterinärkliniker samt övriga byggnader där djur hålles bör 

eventuella problem för allergiker beaktas. 

5.7.3 Områden som är särskilt känsliga för störning eller påverkan 

Skogsmark: Områden som är känsliga för störning i form av påverkan på flora och fauna finns till 

viss del skyddade inom de naturreservat som finns inom kommunen. Länsstyrelsen har även 

sammanställt uppgifter på ett sextiotal mindre områden där värdefull flora och fauna finns. 

Genom ändring i naturvårdslagen 1994 infördes bestämmelser om ett nytt skyddsinstrument, biotopskyddsområde. 

För de nyckelbiotoper som skall skyddas genom biotopskyddsbeslut och som 

ligger på skogsmark, och är under 5 ha, är skogsvårdsstyrelsen ansvarig. För de övriga beslutar 

länsstyrelsen. En annan skyddsform naturvårdsavtal, har också skapats. Den innebär att skogsvårdsstyrelsen 

träffar ett avtal med markägaren om speciell naturvårdsskötsel för ett visst område. 

Natura 2000: Områden i kommunen är föreslagna av länsstyrelsen att ingå i ett nätverk av skyddade 

områden i hela Europa, detta nät har döpts till natura 2 000. Regeringen skall sedan godkänna 

de områden som skall ingå i Natura 2000. Därefter förankras regeringens beslut hos EU kommissionen. 

Områdena har sedan ett mycket starkt skydd mot t.ex. exploatering. 

Sjöar: Många av kommunens sjöar är naturligt sura med ett ph-värde mellan 5 och 6. Mätningar 

av ph-värdet har även utförts i privata brunnar och dessa mätningar visar att 

ca 75 % av de privata brunnarna i kommunen har låga ph-värden ( under pH 6,5). De låga phvärdena 

beror främst på att berggrunden och jordarterna är sura. 

Sedan år 1986 har mätningar för att följa förändringar i vattenkvalitén, bl a med avseende på försurning, 

utförts i sjöarna Mausjaur och Järvträsk. Järvträsksjön har en stor algproduktion som 

sommaren 1989 gav upphov till fiskdöd. 

Ingen tendens till försurning har dock ännu kunnat påvisas i dessa sjöar. 

En nederbördssamlare har utplacerats vid Mausjaur by. Både snö och regnvatten samlas in. Vid 

analys av nederbörden har halterna försurande ämnen varit låga. 

5.7.4 Områden av betydelse för kretsloppslösningar 

Grundvattentillgångar/vattentäkter: Arvidsjaurs kommun har ett flertal vattentäkter. Med något 

undantag har dessa fastställda skyddsområden. Någon privat brunn med fastställt skyddsområde 

finns ej. 

5.7.5 Lövslybekämpning 

Kommunfullmäktige har 1984-03-26 beslutat om totalförbud mot kemisk lövslybekämpning 

inom hela kommunen.

44 

6 GENOMFÖRANDE 

Av planbeskrivningen framgår kommunens målsättningar, bedömningar, rekommendationer och 

beslut om åtgärder i anslutning till de olika avsnitten om framtida markoch vattenanvändning. 

För att enklare kunna följa upp dessa ställningstaganden redovisas olika genomförandeåtgärder 

nedan. 

6.1 Fördjupad översiktsplan 

Vid behov skall fördjupad översiktsplan upprättas för Vittjåkkområdet. 

6.2 Områdesbestämmelser 

Områdesbestämmelser skall tillämpas främst i Arvidsjaurs tätort och närområde (för att skydda 

område för hembygdsområde) men i övrigt för biltestanläggningar (Skidnäs, Kikkejaur m fl) och i 

syfte att skydda kulturminnesvårdens intressen. 

6.3 Detaljplaneläggning 

Samhällsutvecklingen i Arvidsjaurs tätort, Glommersträsk, Moskosel samt eventuellt i Abborrträsk 

och Auktsjaur skall föregås av detaljplaneläggning. En större översyn som även innefattar 

upphävande av byggnadsplanen i delar av Glommersträsk erfordras. Byggnadsplanen för Suddesjaur 

skall upphävas. 

Utanför nämnda orter kan detaljplaneändring aktualiseras i samband med enstaka objekt med stor 

påverkan för omgivningen. 

6.4 Markförvärv, byggande av gator och allmänna vägar 

En översyn av trafikmiljön längs Storgatan i Arvidsjaurs samhälle skall omgående göras tillsammans 

med vägverket. 

För att säkra en samhällsutveckling i överensstämmelse med översiktsplanen erfordras endast 

mindre inköp av mark i Glommersträsk och Moskosel. 

I Moskosel krävs stora insatser för att rusta kommunens vatten- och avloppsledningsnät. 

6.5 Utbyggnad av fjärrvärme 

En fortsatt utbyggnad av fjärrvärme och övergång till nya mer miljövänliga bränslen. 

6.6 Översyn av översiktsplanen 

Översiktsplanen skall hållas aktuell och revideras vid behov på initiativ av kommunen. Frågan 

skall prövas av kommunfullmäktige minst en gång under varje mandatperiod. 

6.7 Samråd 

I avvaktan på att rennäringens riksintressen preciseras bör samråd ske med samebyarna vid större 

exploateringar. Samrådet kan ske i redan etablerad samrådsgrupp. Som framgår av översiktsplanen 

förutsätts skogsbruket samråda med kommunen vid större slutavverkningsåtgärder inom vissa 

områden som är av riksintresse för naturvård och rörligt friluftsliv.

45 

7 SAMMANFATTNING 

Översiktsplanen är kommunens redovisning av framtida markoch vattenanvändning, bebyggelseutveckling 

och syn på riksintressen. Planen skall utgöra underlag för planering och tillståndsprövning 

enligt plan- och bygglagen m fl markreglerande lagar. 

Planen består av markanvändningskartor med tillhörande planbeskrivning. Därutöver finns underlagsmaterial 

samlat i en pärm hos kommunen. Planen kan läsas i sin helhet eller via innehållsförteckningen. 

Arvidsjaur i mars 2002 

För arbetsgruppen 

______________________ 

Roland Löf 

för Arvidsjaurs kommun 

_________________________ 

Börje Grahn 

______________________ 

Staffan Lundberg 

För Lantmäterimyndigheten

Ã¶versiktsplanen - Arvidsjaur

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?