LUM nr 1 - 28 januari (PDF 1 MB - Nytt fönster) - Humanekologi ...

▲
”En långt driven
decentralisering
som vid Lunds
universitet har
nackdelen att
ledningen blir
delvis avskärmad
från verksamheten.
Vi var ute mer
förr.”
forskningens och utbildningens behov för ögonen
och att allt som görs ska ha till syfte att stödja
verksamheten.
Dock har förvaltningen också en annan roll –
nämligen att se till att universitetet som myndighet
följer de offentliga regelsystemen.
– Frågor som rör rättssäkerhet kan inte bygga
på tyckande, diskussion och konsensus. Vi måste
ibland följa regelsystem som verksamheten har
starka invändningar emot.
Själv har han valt att inte lyfta fram centralförvaltningens
roll i universitetsdiskussionen.
– Men kanske är det dags att göra centralförvaltningen
mer synlig och visa att det är en professionell
organisation som dessutom är väldigt
hårt ekonomiskt hållen.
Professionaliseringen av administrationen
kommer att fortsätta, liksom trenden att samla
resurserna för att få en mer kvalificerad handläggning.
Det motstånd som finns mot denna centrumrörelse
känns igen från andra organisationer,
säger Peter Honeth.
– Man anser alltid att huvudkontoret inte
behövs…
Också Peter Honeth tycker att statsvetaren
Fredrik Melanders analys av universitetet är intressant
(se separat intervju).
– En långt driven decentralisering som vid
Lunds universitet har nackdelen att ledningen blir
delvis avskärmad från verksamheten. Vi var ute
mer förr. Samtidigt driver Göran Bexell på att vi
ska göra fler besök på institutioner och fakulteter.
Visst kan man tänka sig att också centralförvaltningens
tjänstemän är mer ute i verksamheten.
Det är en resursfråga, men vi blir mycket glada
om vi blir inbjudna!
Han håller med Melander om att det kanske
behövs mer kollegial diskussion på ledningsnivån,
för att öka legitimiteten. Därmed inte sagt att en
senat à la Uppsala är bästa modellen. Han menar
också att Lunds universitet lagt mycket kraft på
att diskutera verksamheten, framtiden, forskningsprioriteringar,
planer, policys etc.
– Vi är inte precis en ledning i stängda rum!
Dock finns gränser för vad man mäktar med.
– Vi får dagligen fyra till fem nya frågor att
hantera. Stora, komplicerade frågor som kräver
ledningens fulla engagemang. Med ett sådant flöde
är det svårt att få en ideal modell för intern
öppenhet och debatt att fungera fullt ut.
Kanske kan nya fora, t.ex. hearings om centrala
universitets- och forskningsfrågor, vara ett sätt
att komma vidare.
– Men man ska vara medveten om att det inte
alltid är lätt att få deltagare till sådana arrangemang.
Jag är heller inte säker på att det är centralförvaltningens
enheter som ska driva debatten.
BRITTA COLLBERG
Annons
XIV