LUM nr 1 - 28 januari (PDF 1 MB - Nytt fönster) - Humanekologi ...

Modernt betongbygge på
Klostergården 2003.
FOTO: MATS NYGREN.
Men 1984 började lundaprofessorerna Håkan
Wennerström och Bo Jönsson att med hjälp av
s.k. Monte Carlo-simuleringar räkna på hur partiklar
med mycket hög laddning skulle bete sig.
De förutsade att dessa på mycket nära avstånd
inte längre skulle repellera utan attrahera varandra.
Fenomenet kallas för jon-jon-korrelation.
– Upptäckten gjordes 1984. När vi presenterade
våra rön på en vetenskaplig konferens blev vi
utskrattade, bl.a. av två av kemivärldens stora. En
av dem åker i dag omkring och håller föreläsningar
om korrelationskraften, berättar Bo Jönsson.
När Bo Jönsson (bilden) och
Håkan Wennerström först
lanserade sin teori om varför
cement faktiskt stelnar blev de
utskrattade. Men nu är den
allmänt accepterad.
Betraktades som kuriosum
I den mån man alls tog korrelationskrafterna på
allvar betraktades de som ett kuriosum. Det finns
ju så många andra exempel där joner och elektriskt
laddade partiklar beter sig precis som de
enligt läroboken ska göra.
– Tänk på blöjor. De innehåller laddade polymerer
(polyelektrolyter) som repellerar varandra.
Ju starkare repulsion desto större är
blöjans förmåga att suga upp vätska, säger
Bo Jönsson.
Wennerströms och Jönssons rön började
vinna terräng när en annan svensk kemist,
Roland Kjellander, kom fram till samma resultat
med ett annat sätt att räkna. Och i en
nyligen publicerad översikt anser Vetenskapsrådet
att upptäckten av jon-jon-korrelationen
i komplexa system – är ett av
de största framstegen som gjorts inom
teoretisk och fysikalisk kemi i Sverige
under senare decennier.
Varhelst högt laddade stora molekyler
eller partiklar förekommer
kan man förvänta sig att attraktionskrafterna
dominerar, t.ex. när
proteiner klumpar ihop sig eller i
leror. Detta har visat sig gälla
även för den långa DNA-molekylen.
Utsträcktheten upprätthålles
därför att den
omges av natriumjoner.
Men dessa joner
kan ersättas av andra
joner som utvecklar
korrelationskrafter
och får DNA:et att
dra sig samman så att
det lättare kan packas
ihop. En naturligt
förekommande högt
laddad molekyl, spermin,
kan åstadkomma
detta.
Wennerström
och Jönsson har frågat
sig vad som kan
hända med korrelationskrafter
över en
längre tid. Kan cement
och betong med tiden börja läcka När man
i tillverkningsprocessen tillför energi är värmekällan
ofta högsvavlig olja eller sopförbränning. Det
innebär att betongen ofta innehåller tungmetaller
och andra miljöskadliga ämnen. Beräkningar visar
dock att dessa inte läcker ut.
Ny slags betong möjlig
Bo Jönsson tror att man genom att utnyttja korrelationskrafterna
också kan skapa betong med
nya egenskaper.
– Det är kanske möjligt att skapa en betong
med bättre draghållfasthet – en ”segare” betong,
säger han.
Det kan tilläggas att i passionernas rike är jonjon-korrelationen
ett sedan länge välkänt fenomen.
Något är så frånstötande att man blir attraherad.
Eller som Lill Lindfors sjunger: ”Jag tycker
inte om dig/ jag håller inte av dig/ men jag känner
väldig sympati”
GÖRAN FRANKEL
”Något är så frånstötande att man blir attraherad. Eller
som Lill Lindfors sjunger: Jag tycker inte om dig/ jag
håller inte av dig/ men jag känner väldig sympati.”
IV