Kristina Hansson
Kristina Hansson
Kristina Hansson
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Vad är grammatik<br />
Grammatiska problem hos barn med<br />
språkstörning<br />
<strong>Kristina</strong> <strong>Hansson</strong><br />
Avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi<br />
Institutionen för kliniska vetenskaper, Lund<br />
• Morfologi: ordens former<br />
t.ex. pluralis- och genitivböjning av substantiv,<br />
tempusböjning av verb<br />
• Syntax: hur ord organiseras till större strukturer, framför<br />
allt meningar<br />
t.ex. argumentstruktur, ordföljd, bisatser<br />
• Lexikala morfem<br />
substantiv, adjektiv, verb<br />
• Grammatiska morfem<br />
bundna: ändelser<br />
fria: artiklar, prepositioner, hjälpverb, bisatsmarkörer m.m.<br />
Vad är grammatiska problem<br />
• När barn inte använder morfologi och/eller<br />
syntax som förväntat, givet deras kronologiska<br />
ålder<br />
• Relativ skillnad: samma repertoar av<br />
konstruktioner, men vissa används mindre<br />
ofta<br />
Vanliga grammatiska symtom hos<br />
förskolebarn<br />
• utelämning eller ersättning av böjningsformer,<br />
t.ex. preteritumformer av verb<br />
• utelämning av t.ex. artiklar, hjälpverb,<br />
bisatsmarkörer<br />
• ordföljdsproblem (frågor, negation)<br />
• använder inte så ofta komplexa strukturer,<br />
t.ex. bisatser<br />
• kortare meningar/yttranden<br />
Exempel: genitivformer och artiklar<br />
Exempel:<br />
artikel+adjektiv+substantiv<br />
Yttrande: Här e gula blomman<br />
Tolkning: Här e den gula blomman<br />
Yttrande: Blomman blad e gula<br />
Tolkning:Blommans blad e gula<br />
Yttrande: Jag ser hus<br />
Jag ser en hus<br />
Tolkning: Jag ser ett hus<br />
Yttrande: Här e stort hus<br />
Här e (en) stor hus<br />
Tolkning: Här e ett stort hus<br />
Yttrande: Här e gula blommorna<br />
Tolkning: Här e dom gula blommorna<br />
Språkklasskonferens 7 maj 2010
Exempel: verbformer<br />
Exempel: ordföljd<br />
Yttrande: Flickan läsa<br />
Flickan läser<br />
Tolkning: Flickan läste<br />
Yttrande: Flickan läst<br />
Tolkning: Flickan har läst<br />
Yttande: Flickan läsa<br />
Tolkning: Flickan läser<br />
Yttrande: Bollen röd<br />
Tolkning: Bollen e röd<br />
Yttrande: Nu flickan äter ett äpple<br />
Tolkning: Nu äter flickan ett äpple<br />
Yttrande: Ett äpple flickan äter<br />
Tolkning: Ett äpple äter flickan<br />
Variation<br />
Språkstörning kan ha som följd:<br />
Barn med språkstörning<br />
skiljer sig:<br />
• mycket från barn i<br />
samma ålder<br />
• till en del från yngre barn<br />
som har samma<br />
”språkålder”<br />
• från varandra i språklig<br />
profil<br />
Språkanvändningen varierar:<br />
• över tid – utveckling och<br />
utvecklingstakt<br />
• beroende på vilken aspekt av<br />
språkförmågan man<br />
undersöker<br />
• beroende på vem de talar<br />
med<br />
• beroende på uppgiften<br />
• problem att lära sig läsa<br />
och skriva<br />
• allmänna inlärningsproblem –<br />
språket är ett viktigt verktyg för att<br />
lära sig och utvecklas!<br />
• problem att etablera och upprätthålla<br />
kamratrelationer<br />
Hur undersöker man grammatik<br />
Bedömningsmetoder: grad av struktur<br />
• Standardiserade och normerade test<br />
• Narrativer, berättelser<br />
• Icke standardiserad elicitering<br />
•Samtal<br />
Narrativer - berättande<br />
• Återberättande<br />
• Berättande genererat från bilder (sekvens,<br />
temabild)<br />
• Personliga berättelser (något man varit med<br />
om)<br />
• Instruktioner (”expositories”, ”Berätta hur det<br />
går till att…”)<br />
Språkklasskonferens 7 maj 2010
Testning av språkförståelse<br />
(meningsförståelse)<br />
• Bildpekning<br />
• Utföra handlingar (”act-out”)<br />
• Svara på frågor<br />
• Observation<br />
Val av metod<br />
• Syfte med bedömningen<br />
• Barnets ålder, grad av mognad, förmåga att<br />
medverka<br />
• Vilken grammatisk form/konstruktion<br />
• Behärskar bedömaren metoden<br />
• Tidsaspekten<br />
Tidig grammatisk utveckling<br />
Språkutveckling under skolåldern<br />
• Ordförrådsspurten början på grammatisk<br />
utveckling<br />
• Input och frekvens i input är viktigt<br />
• Ökande yttrandelängd<br />
• Ökande användning av grammatiska morfem<br />
• Läsa och skriva<br />
• Lexikon: mera komplexa, abstrakta,<br />
ovanligare ord, flertydighet, idiom, metaforer<br />
• Syntax: mera komplexa, ovanligare<br />
konstruktioner<br />
• Snabbt och korrekt mobilisera ord och fraser i<br />
olika kontexter, formella som informella<br />
Faktorer som driver utvecklingen<br />
Grammatisk utveckling efter 5<br />
• Skolan – där barn/ungdomar exponeras för<br />
komplexa och lågfrekventa ord och<br />
konstruktioner i olika modaliteter<br />
• Ökad metaspråklig medvetenhet<br />
• Kognitiv utveckling/beredskap<br />
• Sociala kontakter med jämnåriga<br />
1. Satsfogning<br />
2. Variation i ordföljdsmönster och prosodi<br />
3. Oregelbundna former<br />
4. Syntaktisk förståelse<br />
5. Stilistisk variation<br />
Språkklasskonferens 7 maj 2010
Syntaktiska färdigheter inom meningar<br />
• Ökad yttrandelängd<br />
• Fler morfo-syntaktiska markörer<br />
• Under- och samordning<br />
• Ovanligare syntaktiska former/konstruktioner<br />
Syntaktiska färdigheter mellan meningar -<br />
kohesion<br />
• Konnektorer – ”småord” (konjunktioner och<br />
adverb) som binder samman meningar<br />
• Referens – t.ex. anaforisk referens<br />
• Ordföljdsvariation<br />
Inga konnektorer: Eva, 5;4<br />
Han sparkade grodan.<br />
Jag vet inte om han kom i vattnet.<br />
Han skrattade lite.<br />
Han ser nästan arg ut.<br />
Där e han rädd.<br />
Letar efter grodan.<br />
Han e ledsen o går hem.<br />
Dom vill inte ha honom mer.<br />
Hunden e arg på honom.<br />
O han ser lite lessen ut.<br />
Företrädesvis additiva konnektorer:<br />
Madicken, 5;1<br />
Grodan sparka iväg den lille.<br />
Så de säger plask<br />
Så han trilla i.<br />
O så ropa grodan o lite så på pojken.<br />
o hunden titta så här.<br />
Nu börja dom gråta.<br />
så dom blev jätteförtvivlade.<br />
Och nu gick han i o letade efter grodan.<br />
Men han hittade bara en fisk.<br />
Och han gick hem.<br />
O han hittade en sko.<br />
O han gick hem med skon.<br />
O grodan följde inte me bara sköldpaddan o pojken<br />
o hunden.<br />
Företrädesvis temporala<br />
konnektorer: Stefan 9;11<br />
Deiktisk (utpekande) pronomenanvändning:<br />
Pippilotta, 4;0<br />
när pojken inte ser så sparkar den stora grodan<br />
av den lilla grodan.<br />
o sen så märker pojken ingenting.<br />
o sen (så pi* eh) så (s*) säger sköldpaddan till att den lilla<br />
grodan e borta.<br />
sen så när pojken ser att den stora grodan har knuffat iväg<br />
den lilla så blir pojken helt förvånad.<br />
och sen så (eh) börjar dom leta efter grodan överallt i (träs)<br />
träs o stockar o (m) under löv (o s*) o i träd o sånt.<br />
o sen till slut så hittar dom inte den lilla grodan.<br />
så då blir pojken jättelessen.<br />
Sparkar iväg den lilla grodan.<br />
Flyger iväg.<br />
Sköldpaddan håller på o gör så på den.<br />
O sköldpaddan gapar o blir arg.<br />
O så sen gick han i sjön.<br />
Så visste dom inte va han va.<br />
Han gick ur båten.<br />
Språkklasskonferens 7 maj 2010
Anaforisk (tillbakasyftande) pronomenanvändning:<br />
Mona 9;10<br />
Konsekvent subjekt-verb ordföljd: Eva, 5;4<br />
(eh) så han sparkade iväg den lilla grodan.<br />
(eh) först såg pojken ingenting.<br />
men sen efter ett tag så hörde han att de plumsade i.<br />
o då blev han (eh eh eh ja) lessen eller o hunden o<br />
sköldpaddan också.<br />
o sen (eh) så kolla dom argt på den stora grodan.<br />
o sen så gick dom o letade efter den lilla grodan.<br />
när dom har letat mycke (så zz) o inte hitta han så blev dom<br />
arga o kollade på grodan.<br />
o sen (eh) gick dom hem.<br />
Han sparkade grodan.<br />
Jag vet inte om han kom i vattnet.<br />
Han skrattade lite.<br />
Han ser nästan arg ut.<br />
Där e han rädd.<br />
Letar efter grodan.<br />
Han e ledsen o går hem.<br />
Dom vill inte ha honom mer.<br />
Hunden e arg på honom.<br />
O han ser lite lessen ut.<br />
Konsekvent topikalisering: Stefan, 9;11<br />
(m) när pojken inte ser så sparkar den stora grodan av<br />
den lilla grodan.<br />
o sen så märker pojken ingenting.<br />
o sen (så pi* eh) så (s*) säger sköldpaddan till att den<br />
lilla grodan e borta.<br />
sen så när pojken ser att den stora grodan har knuffat<br />
iväg den lilla så blir pojken helt förvånad.<br />
och sen så (eh) börjar dom leta efter grodan överallt i<br />
(träs) träs o stockar o (m) under löv (o s*) o i träd o sånt.<br />
o sen till slut så hittar dom inte den lilla grodan.<br />
så då blir pojken jättelessen.<br />
Ordföljdsvariation: Anita, 10;6<br />
(ehm) den stora grodan puttar i den lilla grodan i vattnet.<br />
(m) men (eh) pojken märker inte att den lilla grodan e<br />
borta.<br />
(m) sen så vänder han sej om.<br />
o då får han syn på att lilla grodan e borta.<br />
(eh) han börjar leta efter grodan.<br />
(eh) men han hittar inte den nånstans.<br />
(ehm han) han hittar inte den.<br />
så han gick hem igen.<br />
Bedömning av grammatik hos äldre barn<br />
Narrativer ger information om:<br />
• Uppgifter som utmanar<br />
• Mer än en situation/modalitet<br />
• Samtalsdata<br />
• Berättande<br />
• Skrivet material<br />
• Produktion och förståelse<br />
• Grammatikalitetsbedömning<br />
• Grammatisk förmåga att formulera meningar<br />
• Förmåga att använda medel att binda<br />
samman meningar<br />
• Organisera innehåll<br />
• Språklig produktivitet<br />
Språkklasskonferens 7 maj 2010
Mått<br />
Språkförståelse<br />
• Yttrandelängd i ord<br />
• Förekomst av fel vad gäller morfologisk eller<br />
syntaktisk form<br />
• Användning av komplex syntax<br />
• Icke-flyt - omformuleringar<br />
• Dekontextualiserat (bildpekning, beteende,<br />
hantera föremål, bedömning)<br />
• Förståelsestrategier (sannolika händelser,<br />
”ordföljdstolkning”)<br />
• Kontextualiserat<br />
• Implicit – explicit information<br />
• Svarslatens<br />
Språkliga problem efter 5: uppföljningar<br />
Grammatiska problem efter 5<br />
• Conti-Ramsden et al. (2001)<br />
200 barn 11-årsåldern som gått i språkklass:<br />
88% presterade lågt<br />
8% helt i nivå med jämnåriga<br />
Känsliga områden: expressivt ordförråd, verbformer<br />
120 av dessa barn i 16-årsåldern:<br />
44% uppnådde resultat som 88% av kontroller uppnådde<br />
språk- och läsförmåga viktigt för resultatet<br />
• Iowa-studien (Tomblin et al.):<br />
600 barn, diagnosticerade vid 5-6 år<br />
uppföljning vid c:a 8, 10 14, 16 år<br />
läsförmåga starkt kopplad till tidiga språkproblem<br />
låg grad av deltagande<br />
• Grammatiska morfem, mera markerat:<br />
i skrivet språk<br />
för verb<br />
för nonsensord<br />
• Argumentstruktur<br />
• Pronomenreferens<br />
• Sam- och underordning<br />
• ”barn som börjar skolan med låg språkförmåga löper<br />
överväldigande risk för problem i tonåren”<br />
Egna data<br />
Viktigaste skillnader<br />
• 27 barn i åldern 8;6-11;4, diagnos i förskoleålder<br />
• Kontroller: barn med typisk språkutveckling och barn med<br />
mild/måttlig hörselnedsättning<br />
• preteritumböjning av kända och okända verb<br />
• meningsrepetition (negation i bisats)<br />
• satsförståelse (TROG)<br />
• yttrandelängd<br />
• antal grammatiska morfem/yttrande<br />
• användning av konnektorer<br />
• användning av bisatser<br />
• ordföljd<br />
i berättande<br />
Barnen med språkstörning<br />
• hade större problem med oregelbundna verbformer och att<br />
bilda preteritumformer av nya verb<br />
• hade större problem med eftersägningsmeningar<br />
• 10/27 låg på percentil 10 eller lägre på TROG, 6/27 på<br />
percentil 5 eller lägre<br />
• presterade för många variabler på ungefär samma nivå<br />
som kontroller i åldern 5-6 år<br />
Språkklasskonferens 7 maj 2010
Exempel<br />
Skillnader i variabler från berättelser<br />
• Den röda bollen som inte träffade väggen gick sönder<br />
Bollen träffade inte väggen och gick sönder<br />
Den bollen som inte nudda golvet gick i paj<br />
• Masken som inte fågel äter är brun<br />
Den som fågeln äter e den masken som e inte brun<br />
Fågeln som äter inte en mask som är brun<br />
Barn med språkstörning hade<br />
• Kortare yttranden<br />
• Lägre andel fullständiga och begripliga yttranden<br />
• Lägre andel grammatiskt korrekta yttranden<br />
Ingen skillnad alls vad gäller:<br />
• Förekomst av samordning<br />
• Ordföljdsmönster<br />
Pojke, 9;11<br />
Hon (äh hon) sparkar bort den lille grodan.<br />
x x x x.<br />
Så sköldpaddan håller på med pojken.<br />
Så gör han.<br />
Sen vet inte den bilden.<br />
x x {viskande}.<br />
(Blev dom) så blev dom arga på grodan.<br />
x x.<br />
E det stora x.<br />
Stora letar efter den lilla.<br />
Det gör pojken med {väldigt tyst}.<br />
Och så går dom iväg.<br />
x x x stora grodan.<br />
Pojke 10;1<br />
Så sparkar han iväg den.<br />
Han tittar där bak.<br />
Så ble han.<br />
(Eh) så ser han att den ena grodan är borta.<br />
Så går alla o letar.<br />
Så var han jätteledsen hem.<br />
Så e hunden arg.<br />
Kan vi förutsäga vid 5 års ålder vilka barn med<br />
språkstörning som fortfarande har allvarliga<br />
problem vid 10 år<br />
Bedömningar<br />
Gång 1 Gång 2<br />
• 17 barn med språkstörning, 7 flickor, 10 pojkar<br />
• Gång 1: 5-6 år<br />
• Gång 2: 10-10 ½<br />
• Kriterier: problem med språk men normal hörsel,<br />
icke-verbal IQ inom normala gränser, inga tecken på<br />
neurologiska eller sociala/emotionella problem<br />
• Uttal/ljudsystem<br />
• Fonologiskt<br />
korttidsminne<br />
• Ordförståelse<br />
• Lexikal åtkomst och<br />
organisation<br />
• Meningsförståelse<br />
• Berättande<br />
• Meningsförståelse<br />
• Meningsrepetition<br />
• Preteritumböjning av<br />
verb (läste, sprang)<br />
• Berättande<br />
Språkklasskonferens 7 maj 2010
Barnen presterade signifikant sämre än lika<br />
gamla kontroller när det gällde:<br />
Samband<br />
Gång 1 Gång 2<br />
• Uttal<br />
• Fonologiskt<br />
korttidsminne<br />
• Meningslängd<br />
• Användning av ändelser<br />
och funktionsord<br />
• Talflyt<br />
(omformuleringar,<br />
tvekan)<br />
• Meningsförståelse<br />
• Meningsrepetition<br />
• Oregelbundna<br />
verbformer<br />
• Meningslängd<br />
• Talflyt<br />
• lexikal åtkomst och organisation vid 5 korrelerade<br />
med meningsförståelse, meningsrepetition och<br />
förmåga att böja nya verb vid 10<br />
• dvs. lexikal förmåga vid 5 år verkar mest avgörande<br />
för hur barnens språkförmåga var vid 10 år<br />
Slutsatser<br />
Variation och kontext<br />
• Språkstörningen ”växer” i många fall inte bort<br />
• Lexikal förmåga (att ha och hitta ord) är viktigt för<br />
grammatisk förmåga/förmåga att formulera sig<br />
• Viktigt att vara uppmärksam på och stötta barnets<br />
lexikala förmåga!<br />
• Barn med språkproblem är sinsemellan olika<br />
• Språkanvändning påverkas av kontexten<br />
• Lika viktigt med styrkor som med svagheter<br />
• Bedömning (och träning) i olika kontexter med olika<br />
belastning<br />
• Grammatisk utveckling handlar om att se mönster och<br />
analogier och använda dem i sitt eget språk<br />
• Anpassning till barnets språkförståelse snarare än<br />
produktion<br />
Tack!<br />
Språkklasskonferens 7 maj 2010
Change language