Alumnus 2013.pdf - Embassaden

ALUMNUS
Maskinteknologsektionens alumnitidning - 2013
Utmaningar på Volvo Penta
Följ med till Bolivia!
EMM - Snart klara!
MASKINTEKNOLOGSEKTIONEN

MASKINTEKNOLOGSEKTIONEN
Linnéa
Svanström
Chefredaktör
Ina
Bradley
Skribent
ALUMNUS
2013
Henric
Davidsson
Layout
Emilia
Björe-Dahl
Skribent,
fotograf
Ansvarig utgivare
Linnéa Svanström
alumni@embassaden.liu.se
Tryckeri
Larsson Offsettryck
Daniel
Modig
Grafiker
Markus
Engren
Skribent
ALUMNUS ges ut med ett nummer
varje år. ALUMNUS ges ut
av Maskinteknologsektionens
alumniutskott, i samarbete
med infoutskottet.
Lisa
Arpfors
Skribent
Christian
Fickler
Skribent

3
Foro: Samuel Westergren, Wepix.
10
15
17
De första DPU-studenterna
ute på arbetsmarknaden
Johanna Borgudd -
Maskinaren på
Volvo Penta
20
Fem alumner i
blickfånget
Ledare 4
22
INUG - Ingenjörer och
naturvetare utan gränser
Innehåll
FM & MPiRE
genom tiderna
6
EMMA har ordet 8
Grön Sektion 9
Vinnare av Drat i Spat 10
26
29
31
Baljan har fyllt 25 år!
Alumnivisioner
Mentorsverksamheten
Intervjuer med EMMstudenter
12
26
Matts Karlsson -
En av sektionens eldsjälar
14
ALUMNUS

4
Ledare
Foto: Emilia Björe-Dahl
Vare sig du är nybakad eller redan varm i kläderna
som alumn, hoppas jag att årets upplaga av
Alumnus för med sig riktigt trevlig vårläsning. En del av
artiklarna väcker dina gamla minnen från studietiden till
liv, men vi har även riktat blickarna mot framtiden och
möjligheterna den för med sig.
Jag kan inte säga annat än att året som Alumniansvarig
har burit med sig glädje, nya bekantskaper och enormt
mycket erfarenhet. Något jag har insett är vilken
inspirationskälla ni alumner är. Jag har även insett vilken
förmån jag har haft som har fått lära känna några av er
lite närmare. Genom frågeformuläret ”Veckans alumn”
har många av era studentikosa upptåg från förr fått nytt
liv och att få läsa om vart ni hamnat efter examen har
fått mig och mina studiekamrater att bli förväntansfulla
inför framtiden. För att ni också ska få ta del av
materialet har vi valt ut några bidrag och publicerat dem
här i tidningen. Hoppas ni gillar det!
Ett av alumniutskottets mål har varit att under året jobba
för att utveckla kontakten mellan studenter och alumner.
Studenternas kännedom om vår verksamhet är grunden
för ett hållbart nätverk alumner emellan. När du har
läst dig igenom detta fantastiska nummer av Alumnus
och kommit till det sista uppslaget, kan du läsa mer
ingående om vad alumniutskottet har genomfört detta
verksamhetsår. Här kanske du även hittar inspiration till
att anmäla intresse för vårt mentorskapsprogram!
Utskottets gemensamma intresse för miljö och
hållbar utveckling gjorde årets tema till ett självklart
val. Fokus ligger genomgående på utveckling av
olika slag och i flera av artiklarna har vi valt att lyfta
fram just miljön. Exempelvis kan du läsa om hur
Maskinteknologsektionen blev en diplomerad Grön
sektion. Årets alumnireportage handlar om Johanna
Borgudd, som driver utmanande projekt på Volvo för
att möta morgondagens tuffa emissionslagstiftningar.
Tidningens andra större reportage tar oss med på en resa
till Bolivia där vi får träffa Erika Hedberg och bekanta
oss med volontärorganisationen INUG.
Luta dig nu tillbaka, njut av de ljusa kvällarna och unna
dig själv en avkopplande paus med Alumnus 2013.
Trevlig läsning!
Linnéa Svanström
Alumniansvarig 12/13
ALUMNUS

5
Ordförande har ordet
På sektionen pågår ett kontinuerligt arbete för att
fortsätta vara en grön sektion. Grön sektion är en
diplomering som utfärdas av LiU med syfte att uppnå
ett hållbart campus. Sektionen måste varje år uppnå
ett antal miljöförbättringar för att erhålla denna
diplomering och till följd av detta har Embassaden i
år försetts med flergångsmaterial och styrelsens pikéer
består av ekologisk bomull. Det kan tyckas vara små
förbättringar men det är ett steg i rätt riktning. LiU
blev 2012 rankat som det femte bästa miljöuniversitet
i världen i en internationell ranking. Det är något som
vi ska vara stolta över och som visar att vi är på rätt väg.
Där med inte sagt att vi inte kan bli bättre!
Foto: Emilia Björe-Dahl
”
Det krävs ett helt nytt sätt att tänka för att lösa de
problem vi skapat med det gamla sättet att tänka.” Så
uttryckte sig Albert Einstein i början på 1900-talet och
tänk så rätt han hade redan då. Idag står mänskligheten
inför en rad utmaningar som vår generation måste
lösa och vi måste lösa dem snabbt. Vi behöver
utveckla bränslesnålare fordon, ta fram produkter som
kräver mindre material och ställa om till ett hållbart
energisystem. Är du redo att anta utmaningen
Här i Linköping är annars mycket sig likt. Märkesbacken
är fortfarande lika tung att cykla upp för varje morgon,
på Kårallen anordnas fortfarande Linköpings bästa
fester och Baljan serverar fortfarande kopiösa mängder
kaffe till trötta studenter. Men någonting ligger i luften.
I skrivande stund börjar vintern sakta men säkert släppa
greppet om Linköping, C-husets klassrum är inte längre
lika färglösa, pedagogisk kvalitet är numera ett krav
på alla som undervisar vid universitetet och en helt ny
stadsdel är på gång att byggas vid Campus Valla. Och
viktigast av allt, i år vann Maskinteknologsektionen
både det prestigefyllda Häfvet och Draget! Allting är
med andra ord precis som det ska vara. Nästan.
Återigen, mänskligheten står inför en enorm utmaning,
att trots en växande befolkning, ökad konsumtion och
ett starkt beroende av fossila bränslen lyckas uppnå en
hållbar utveckling. Det är upp till dig och mig att anta
utmaningen.
Alexandra Sterne
Ordförande Maskinteknologsektionen 12/13
Maskinteknologsektionen består, som du säkert vet,
numera av tre program och utgör en av de allra största
sektionerna på campus med sina 800 medlemmar. De
första studenterna från design och produktutveckling är
utexaminerade och, inom en inte alltför avlägsen framtid,
så även studenter från energi – miljö – management.
Jag tror och hoppas att dessa studenter, precis som du,
kommer att göra skillnad ute i arbetslivet. Att varje dag
jobba för att göra jorden till en lite bättre plats att leva
på. Att jobba för en hållbar framtid.
ALUMNUS

6
FM & MPiRE
Från festeri, till
fadderi och festeri
Namn: Michael Rylander
År i FM: 89/90
Post i FM: Festmaskinist
Bästa minnet från Nolle-P som FM: Inget enskilt minne
egentligen utan hela händelsen som sådan är bästa minnet. En
ordentlig 3 veckors fest är ju aldrig fel.
Tillkom någon nyhet året du var med i FM: Nja inte direkt.
1989 var det 20 års jubileum för Maskinsektionen så vi
arbetade mycket med detta evenemang.
Bästa Nolleuppdrag: Det är lite svårt att hålla isär de olika
nolleperioderna jag upplevt. Men jag tror att det byggdes
en gigantisk skiftnyckel - imponerande. Har för mig att
ölhävargänget också gjorde ett väl utfört arbete.
Roligaste festen som ni anordnade: Den avslutande sittningen
under nolleperioden. Denna hölls i C-huset och det var röj i
alla klassrum. Chilliköret var också en minnesvärd upplevelse.
I slutet av 80 talet fanns det inte så mycket förhållningsregler
så bara fantasin satte gränser för vad man kunde hitta på. Vi
var ett kreativt gäng.
Namn: Claes Hansen
1989
År i MPiRE/FM: Det beror på hur man räknar. När jag
gick första året så utsågs jag till Noll General och LG till
Överfadder. Då fanns inte FM i någon fungerande form utan
även nollephesten hamnade på mitt och LG:s bord också.
Efter nollningen blev jag vald till Festmaskinist och jag drog
ihop ett gäng som blev det första FM och skaffade oss en
kostym som då var röda snickarbyxor och frack. Det blev mer
eller mindre två år. Våren 1981-1983.
Post i MPiRE/FM: Festmaskinist/sexmästare
Det galnaste som hände under ditt år som MPiRE/FM: Det
var nog alla reser till Chalmers eftersom vi umgicks ofta med
MAK och EKA senare även CCC. De kom på våra fester och
vi åkte på deras. Någon specifik händelse har jag nog förträngt
och det är förhoppningsvis preskriberat. Vi är mycket glada att
det inte fanns mobiltelefon med kamera på den tiden…
Bästa Bricktest: Vi tog fram brickan.
Bästa Nolleuppdrag: Bytet av Systembolagsskylten till en
identisk kopia med texten Akutmottagning.
Roligaste festen som ni anordnade: Det var nog införande av
Tenta pub.
FM
MPiRE
2003
Namn: Stina Spange
År i MPiRE: 2003
Post i MPiRE: Intendent
Bästa minnet från Nolle-P som MPiRE: Det hände så mycket
roligt hela tiden. Men när vi stod och väntade på nollorna i
backen första dagen var spännande och det vi hade planerat
för så länge, dessutom passade generalen på att trissa upp
stämningen med lite opassande skämt.
Det galnaste som hände under ditt år som MPiRE: En sak
var t ex under vår gasqueologi-föreläsning när Björn blev full
och körde en egen show i Colosseum där han gick runt och sa
"Frys!" hela tiden och gjorde roliga situationer och trodde att
ingen förstod att han var full. Han hämtade sig till slut som
tur var...
Bästa Bricktest: Att skrika åt den!
Bästa Nolleuppdrag: Gyckla på nollephesten.
Bästa MPiRE gyckel: Från vårt år måste jag säga "Russel"
(som jag skrev :)) eller "Första gången", men annars är Kenny
Bräck (fear of the dark) en klar favorit med fiolsolo.
1981
ALUMNUS

7
2007
Namn: Joakim Johansson
År i FM: 07/08
Post i FM: Öl & Sprit
Bästa minnet från Nolle-P som FM: Nollans fest för
faddern i München Hoben-tältet var grymt kul och galen.
Sekonirkklassen har aldrig fört så mycket liv som då!
Tillkom någon nyhet året du var med i FM: Vi var först med
att anordna Ölstopet och detta gjordes veckan innan UK 2008
tillsammans med våra muttrar i FM 08/09. Vi fick tanken till
evenemanget eftersom vi tyckte det saknades ett arrangemang
för FM på våren och dels hade vi en del pengar som behövde
spenderas. Entrén blev därmed gratis och vi köpte in ölen
direkt ifrån Åbro vilket gjorde att vi kunde hålla låga priser.
Trots ösregn under hela dagen och kvällen så blev det en succé
som förhoppningsvis kommer leva kvar i många år framöver!
Det galnaste som hände under ditt år som FM: Galliska
spelen i Göteborg. No comments…
Roligaste festen som ni anordnade: Tackfesten för våra
LeMans-jobbare, som hade 90-talstema.
Har du fortfarande kontakt med de andra i ditt års FM: Vi ses
minst en gång om året, ofta på någons lantställe på sommaren.
2012
Namn: Jesper Kalldin
År i FM: 12/13
Post i FM: FestMaskinist
Bästa minnet från Nolle-P som FM: MPiRE och deras makt
över Nollan!
Tillkom någon nyhet året du var med i FM: Vi valde att ha
LeMans på lördagen på Kårallen med Mange Schmidt. Vad
jag vet så var det första gången FM hade eftersläpp med en
artist. Det var episkt!
Bästa FM-gyckel: Det kan vara en ny dänga som heter baksug.
Roligaste festen som ni anordnade: LeMans!
Det galnaste som hände under ditt år i FM: Att lyckas vinna
häfvet på Galliska! och såklart Galliska!
2007
Namn: Helén "Rrrragnhild" Danielsson
År i MPiRE: 2007
Post i MPiRE: Intendent
Bästa minnet från Nolle-P som MPiRE:
Patetdagen, Ljumskoxen och alla Sten B-skämt
Tillkom någon nyhet året du var med i MPiRE:
Ökad coolhetsfaktor i att bära romarhjälm
Det galnaste som hände under ditt år som MPiRE:
Att cykla vilse mellan A-huset och Ryd - två gånger!
Bästa Bricktest: Kombinerat ketchup- och Mumsmumstest
Bästa MPiRE-gyckel: "Skägg-låten"
Roligaste festen som ni anordnade: Vikingaphesten på
Skytte-C
Har du fortfarande kontakt med de andra i ditt års MPiRE:
Ja, några. En återträff vore på sin plats..!
2012
Namn: Sebastian Andersson
År i MPiRE: 2012
Post i MPiRE: General
Bästa minnet från Nolle-P som MPiRE: Oj, det roligaste
minnet är ju inte det roligaste som hänt. Det bästa måste
ändå varit något random klassrumsbesök! Annat som definitivt
klassar in bland de bästa är vinsterna i Häfvet och Draget!
Tillkom någon nyhet året du var med i MPiRE: Vi anordnade
en biokväll för Nollan och den verkade uppskattad.
Det galnaste som hände under ditt år som MPiRE:
Invigningen, Sommarträffarna, annars Slasquen. Det var crazy.
På tal om crazy så är även Hemliga en stark kandidat.
Bästa Nollebricktest: Fruktsalladstestet
Bästa MPiRE-gyckel: Livet på maskin
Text: Lisa Arpfors
ALUMNUS

8
Emma har ordet
Linköping, den 19 februari 2013
Det är en ruggig februarikväll när jag sätter mig för
att skriva årets artikel till alumnitidningen och jag
tänker tillbaks på vad som hänt under året. Jag kommer
på mig själv med att tycka att det gått med en rasande
fart, men tänk vad mycket kul vi hunnit med!
EMMA har under året fortsatt att växa och fått fler
medlemmar, vilket vi såklart tycker är mycket roligt! I
år fyller föreningen även 40 år, vilket verkligen är något
extraordinärt att fira. Året har kantats av en hel del
traditionsenliga och nya evenemang.
Läsåret inleddes en solig och varm augustidag då
EMMA höll sitt traditionsenliga tjejfika för alla nya
MTS- tjejer. Det var mycket folk som dök upp och jag
tror att vi alla hade lika roligt! Nolle-P flöt sedan på med
Ost- och Vinkväll, mattefika och overallsförsäljning i en
rasande fart.
Under hösten kom så sedan EMMA´s höstmiddag som
ägde rum på Nationernas Hus och som blev en fartfylld
och kul kväll för alla som var där och som varade långt
in på natten. Vi har även haft ett par lunchföreläsningar
med bland annat Combitech och SCANIA som var
mycket intressanta och inspirerande.
Höstterminen avslutades sedan med vinterpub
tillsammans med PubM där det serverades värmande
ärtsoppa och punsch i Gasquen, och vi kunde mätta och
belåtna möta julledigheten.
Nu ligger så våren framför oss och närmst inpå står
EMMAs 40år jubileum som kommer firas med
storslagen sektionsfest och finsittning på Brigaden den
2 mars. Där utlovas förutom god mat och förstklassig
underhållning även lansering av föreningens nya logga
som MTS-medlemmarna har fått tävla om att utforma.
Vi i EMMA- styret ser mycket fram emot detta och
hoppas att vi kommer kunna tänka tillbaks på jubileet
som en fantastisk kväll.
Innan året är slut ska det också hinnas med lite fler
företagsevent, ”träna med EMMA”, och såklart det
legendariska Stilletracet. Jag tror att denna vår inte kan
bli annat än fantastisk och vi ser fram emot att välkomna
den med öppna armar och fortsätta kämpa för våra
medlemmars bästa!
God fortsättning och varma hälsningar önskar,
EMMA-Styret 12/13
Genom
Matilda Andersson, BästEmma
ALUMNUS

9
Grön sektion
Ett steg mot en bättre framtid
Sedan december 2011 har Maskinteknologsektionen
varit diplomerade enligt Grön sektion. Grön Sektion
är ett initiativ från LiUs sida för att få sektionerna att
tillsammans arbeta för ett mer hållbart Campus. På
Maskinteknologsektionen är det miljöombuden Ann, Kim
och Marika som ansvarar för arbetet med Grön sektion.
Hur gör ni för att förbättra sektionens
miljöarbete
Dels arbetar vi med vår handlingsplan, som vi inför
diplomeringen varje år måste uppdatera och komma med
nya förslag för att förbättra miljöarbetet på sektionen. I
handlingsplanen finns det några grundkrav från LiUs
sida på saker som måste finnas med, till exempel att vi
ska källsortera och endast erbjuda ekologiskt kaffe. Vi
deltar även på sektionens diskussionsforum några gånger
per år för att få in förslag från medlemmarna hur vi skulle
kunna utveckla arbetet. Det förbättringsförslag som vi
la till i vår handlingsplan i den senaste diplomeringen
var att införa porslinsmuggar i Embassaden som
medlemmarna kan använda istället för engångsmuggar
i papp. En annan viktig del i vårt arbete är att försöka
sprida informationen om Grön Sektion, främst till de
aktiva eftersom det är de som anordnar flest aktiviteter
som kan påverka miljön.
Hur har de aktiva inom sektionen förändrat
sitt sätt att arbeta för att få in miljötänk i sin
verksamhet
Det vi vill att de ska göra är att ha med miljön i åtanke
vid varje beslut, att de gör ett medvetet val. Om de inte
kan ta hänsyn till miljön vid en viss aktivitet på grund
av att det blir för dyrt, kan de försöka göra det vid nästa
aktivitet. Att även tänka på att källsortera om de är
tvungna att använda mindre miljövänliga material som
plast till exempel är något som vi har tryckt på.
Hur tror ni att sektionens medlemmar märker
av att sektionen är en Grön Sektion
Vi försöker sprida information om det, bland annat på
hemsidan. Sedan har även Styret Grön Sektion-loggan
tryckt på sina tröjor. Men det är ändå svårt att synas, det
är inte direkt någon som märker att kaffet de dricker är
ekologisk. Det handlar mer om att verka i det tysta och
göra saker bättre.
Vilka visioner har ni inför framtiden med det
forsätta arbetet med Grön Sektion
För det första att Grön Sektion blir väl implemeterat
i sektionen och att exempelvis MPiRE och FM, som
arrangerar större aktiviteter, får in miljötänket ordentligt
i sitt arbete. Vi har även fått in en hel del förslag från
medlemmarna som att vi ska hyra ut cyklar, anordna
föreläsningar om miljö samt styra upp ett system för
tentainsamlingar. Just nu fokuserar vi även mycket på att
bygga upp det här utskottet ordentligt så att information
förs vidare från år till år och att arbetat faktiskt går
framåt. Det är väldigt roligt att jobba med miljöfrågor,
även om man ibland kan känna sig lite tjatig.
Text och bild: Emilia Björe-Dahl
Maskinteknologsektionens miljöombud. Fr.v: Ann, Kim och Marika.
ALUMNUS

10
Vinnare av draget
Nordens största dragkampsfest
Tolv segrar är vi uppe i. Maskinteknologsektionens
draglag, M-power, har gjort det igen. Den senaste
upplagan av Dra’t i Spa’t bjöd på det, enligt arrangörerna,
längsta finaldraget i Dragets historia. I finalen höll
M-power styrkan och vinnarinstinkten uppe i över
fem minuter, innan I:arna drogs ned i Tinnerbäcken.
Ingen kunde undgå den vibrerande spänningen och
den sprudlande glädjen som följde därefter. Den var så
efterlängtad: Segern 2012!
Foro: Samuel Westergren, Wepix.
Under åren har striden om förstaplatsen oftast
utkämpats mellan M-sektionen och I-sektionen, men
även D-sektionen, Y-sektionen och HG’s vakter har
tagit hem vinsten. Flest segrar har I-sektionen samlat
ihop, men den längsta vinnarsviten står M-sektionen
stolt för med de fem guldåren 1989-1993. Vi hoppas att
detta är början på en ny era!
Text: Linnéa Svanström
dragare redo
spänn linan...
stilla...
DRA!
Bilder från Maskinteknologsektionen, Clubmästeriet, Samuel Westergren Wepix
ALUMNUS

11
Sektionen i siffror
Vid LiU finns 27 000 studenter och 3900 anställda.
I alumninätverket är cirka 19800 användare registrerade, av dessa är 4268 maskinalumner.
Maskinteknologsektionen har 800 medlemmar och omsätter cirka
2,6 miljoner kronor.
Näringslivsutskottet drar in hela 381 000 kronor i spons,
och i Embassaden säljs godis & läsk för 80 000 kronor per år.
Sektionen har drygt 200 aktiva studenter varje år,
och 83 000 kronor läggs på den finaste tackfesten, M-aktivas.
Sektionens senaste tillskott, EMM, har blivit mycket populärt,
och i den senaste intagningen var poängen 21,99
bland den högsta på den tekniska fakulteten.
FestMaskineriet utökade i år LeMans omsättning till drygt 400 000 kronor
Källa: Alumninätverket, Maskinteknologsektionen, LiU, VHS
ALUMNUS

12
EMM-ingenjörer
- Med hållbarhet i fokus
Namn: Cecilia Mårtensson
Ålder: 24 år
Läser: Fjärde året på Energi-Miljö-Management
Inriktning: Energi
Vad fick dig att välja EMM
När jag fick höra talas om programmet kände jag att
det var som gjort för mig. Jag har alltid varit fascinerad
av klimatfrågan och vill hjälpa till att vända vårt
konsumtionssamhälle till att bli mer hållbart. Genom
att gå EMM kände jag att jag kunde uppnå detta. Jag
gillade också att programmet hade en sådan bredd och
gav en bra mix mellan olika ämnen.
Vet du vilket typ av jobb du skulle vilja ha efter examen
och vad isåfall
Jag tycker att det är svårt att säga vad jag vill jobba
med efter min examen, speciellt då det inte finns några
utexaminerade EMM-studenter som kan ge oss idéer på
vad vi skulle kunna arbeta med. En tanke som jag har är
att det skulle vara spännande att vara projektledare vid
upp-byggnaden av en hållbar stadsdel eller ett hållbart
industriområde och då vara ansvarig för energiutbyten
mellan olika bostäder och verksamheter.
Vad tror du det är som gör en EMM-ingenjör unik
En EMM-ingenjör har ett kritiskt förhållningssätt och
en väldigt bred systemsyn, detta har genomsyrat nästan
alla kurser som vi läst. Vi har kompetens inom många
olika områden och även inom områden som är helt nya,
som exempelvis industriell symbios.
Vilka för- och nackdelar finns det med att vara först
Jag tycker att det är väldigt spännande att vara först. Vi
läser nya kurser som är specialdesignade just för oss. Ett
nytt program av vår karaktär tror jag kan vara attraktivt
för arbetsgivare, vi har en bredd och är unika i Sverige.
Nackdelarna har väl varit att vissa kurser inte riktigt
passat oss, så vi har fått gett våra åsikter och sen har
kurserna omformats så att de ska passa kommande
EMM-studenter bättre.
Vad tror du att du kommer få ut av dina utlandsstudier
Det ska bli intressant att se hur ett annat land ser
på det här med energi, miljö och klimat. Jag ska till
Nederländerna och tror inte att deras åsikter skiljer sig
mycket från Sveriges, men det återstår att se.
Det ska bli kul att lära känna folk från olika länder och
kulturer och även bättra på min engelska.
Att få många nya vinklar och utveckla nya tankesätt
under mina studier tror jag är viktigt för att utvecklas,
det känns ibland som att vi på EMM tänker väldigt lika.
Bästa kurs som inspirerat
En kurs som vi nyligen läst är industriell symbios. Den
handlar om hur industrier kan efterlikna naturen och
skapa kretslopp med spillvärme, vatten och material.
Vi är de enda studenterna i Sverige som läser en kurs
på det området och vi hade en väldigt engagerande och
inspirerande lärare.
En kurs som intresserade mig i början av min utbildning
var miljöteknik. Den tar upp mycket om hur det
egentligen ser ut i världen idag: att vårt konsumtionssamhälle
inte kommer att hålla i längden, att vi måste
göra något åt det. Det sporrade mig och gjorde att jag
insåg än mer hur viktig vårt program är.
ALUMNUS

13
Namn: Filip Celander
Ålder: 24 år
Läser: Fjärde året på Energi-Miljö-Management
Inriktning: Miljö
Vilka för-och nackdelar finns det med att vara först
Förutom att kurserna ibland känts lite snabbt
ihopplockade så ser jag bara fördelar med att vara först.
Det känns spännande att veta att man har en unik
utbildning med sig i ryggen och jag vill bara ta examen
så att jag kan sätta igång.
Vilka svårigheter tror du att du kan stöta på efter
examen när du ska söka jobb
Vad fick dig att välja EMM
Jag valde EMM för att jag letade efter en
civilingenjörsutbildning som kombinerade miljö
och ekonomi, plus att programmet var helt nystartat
vilket innebär att jag skulle vara först ut med en unik
utbildning.
Vilken inriktning har du valt och varför
Jag har valt miljöinriktningen och lägger lite tyngd på
management/ekonomi. Anledningen till att jag valde
miljö framför energi var att miljö är ett helhetsbegrepp
som innefattar även energi och jag vill hålla många
dörrar öppna.
Vet du vilket typ av jobb du skulle vilja ha efter examen
och vad isåfall
Jag vill jobba inom gränsområdet miljöproblem/
fattigdom och drömmen skulle vara att få vara drivande
i projekt som inte bara förbättrar miljön och minskar
fattigdomen utan även går att leva på. Helst med ett eget
företag. Inte helt lätt kanske men vänta bara...
Vad tror du det är som gör en EMM-ingenjör unik
Det som gör EMM unikt är att det kombinerar
den traditionella, ingenjörs-tekniska biten med det
nödvändiga komplementet ekonomi. På så sätt hamnar
man i ett tvärvetenskapligt gränsområde som gör att
man förhoppningsvis kan axla fler poster och fungera i
fler sammanhang än en traditionell civilingenjör.
EMM har ju inte skapat sig ett varumärke än, som t.ex
maskin har, så det kan ju vara en svårighet att behöva
förklara sin utbildning. Samtidigt får man då en chans
att beskriva utbildningen själv, utan att arbetsgivaren har
förutfattade meningar.
Vilka erfarenheter har du fått av dina utlandsstudier i
Spanien som du kommer ta med dig hem
Även om kurserna ger en del rent kunskapsmässigt så är
det inget i förhållande till allt "det andra", perspektivet
som är svårt att få ner på ens cv: hur krångligt det
kan vara att skaffa internet eller en underskrift, hur
annorlunda ett skolsystem kan vara och att det inte är
några konstigheter när kurserna byter termin dagen
innan terminsstart. Men också hur skönt det är att träffa
folk från vitt skilda kulturer, knyta kontakter över hela
världen och den sköna ego-boosten när du sitter på
en balkong i kvällssolen med ett glas vin i handen och
tänker: det här har jag fixat helt själv och det är Erasmus
som betalar.
Vad har varit det bästa hitills i utbildningen
Det bästa enligt mig är när kurserna handlar om det
senaste inom miljö, som t.ex kursen Industriell ekologi.
Väldigt inspirerande är när LiU bjuder in gästföreläsare i
kurserna, som t.ex Anders Wijkman. Sen är det också lite
kul med kurser som termodynamik och strömningslära,
eftersom man plötsligt klarar av att räkna på massor som
man innan tyckte verkade omöjligt. Eller ja, de kurserna
är mest kul efter avklarad tenta..
Text och bild: Emilia Björe-Dahl
ALUMNUS

14
Matts Karlsson
En av Maskinteknologsektionens
eldsjälar
Matts Karlsson tog sin civilingenjörsexamen inom
maskinteknik 1989. Idag är han professor på
LiU och även ordförande för Programnämnden för
maskinteknik och design. Matts har alltså stor påverkan
på hur utbildningsprogrammen på M-sektionen utformas
för att möta framtiden. Alumnus möter upp Matts för
att höra hur han ser på sin tid som student på LiU, vilket
avtryck hans utbildning har gjort samt hur programmen
har förändrats och vad framtiden kan tänkas bjuda på.
Berätta lite om din väg från student till idag
Jag började här 1984 främst eftersom datainriktning,
som fanns här, lockade mig. Men jag ändrade mig och
gick istället vidare med hållfasthetslära eftersom jag ville
syssla med beräkningar. 1989 tog jag min examen och
mitt examensarbete gjorde jag på Volvo Flygmotor, som
idag heter Volvo Aero. Examensarbetet handlade om
raketmotorer och därigenom fick jag upp intresset för ett
nytt område, nämligen strömningslära. På Volvo kom jag
även i kontakt med en person som hade stor påverkan på
min fortsättning. Han frågade mig: “Vill du ägna ditt liv
åt att ställa frågor eller åt att leta svaren”. Jag ville ställa
frågor och därför påbörjade jag en doktorandtjänst inom
strömningslära. Mitt doktorandarbetade handlade om
biologisk strömning i hjärtat. Min post doc gjorde jag på
Stanford, men sedan dess har jag varit här i Linköping.
Mina forskningsområden är biofluiddynamik,
aerodynamik och industriell värmeöverföring.
Tiden efter studierna verkar skilja sig från vad du hade
tänkt dig när du började studera maskinteknik. Vad tror du
det beror på
Det är Maskinstyrkan. Eftersom jag har maskinteknik i
grunden har jag haft lätt för att lära mig de andra sakerna.
Men jag har även haft en mängd olika människor som
varit mina lärare. Till exempel när jag halkade in på
medicinområdet genom biologisk strömning kom jag i
kontakt med en läkare som disputerade samtidigt som
jag. Därefter har jag mött många andra som har influerat
mig genom åren.
Vilka är de mest positiva förändringar som skett på
sektionen genom åren enligt dig
M-sektionen var ju bara M på den tiden. Numera har
sektionen utökats med de båda programmen DPU och
EMM, som jag var med och startade. Detta har inneburit
en stor skillnad då sektionen har blivit större och mycket
mer professionell. Antalet tjejer på sektionen har också
ökat, vilket ger lite annorlunda projektgrupper och så
vidare. Detta har vi arbetat aktivt med och är något som
jag är särskilt nöjd med. Något annat som också har
utvecklats är de industriella verktygen som kan användas
i utbildningarna. Under min studietid kom den första
Macintoshdatorn och internet dök upp. Det har hänt
så mycket genom åren och det är helt enkelt inte riktigt
samma grej längre så det är svårt att jämföra.
Kan du berätta lite om hur du tror utbildningarna kommer
att utvecklas i framtiden
Det har varit en omställningsperiod på M och vi känner
att vi är framme nu. Vi har gjort om systemet till 3+2 år
med kandidat- och masterexamen på alla våra program.
Alla studenter i årskurs 3 ska numera genomföra ett
kandidatarbete och vi introducerar fler projekt tidigt i
utbildningen. DPU är färdigbyggd i och med att den
första gruppen av studenter har tagit examen och vi ska
nu se om mindre detaljer behöver ändras. Detta kommer
även göras med EMM när de första studenterna därifrån
tar sin examen. Sedan får vi se vilken input näringslivet
kommer med i framtiden. Målet är att utbildningarna
alltid ska vara tidsenliga och där känner vi att vi närmar
oss en tillfredställande nivå.
Text: Markus Engren
ALUMNUS

15
DPU-alumn 2012, vad hände sen
Arbetar du idag inom ett område
som relaterar till din utbildning
Ja: 17
Hur lång tid efter examen fick du jobb
Nej: 1
10
Sommaren 2012 tog den första
gruppen examen från programmet
Design och Produktutveckling.
Intresset på M-sektionen har såklart
varit stort för att vet hur det gick för
DPU-alumnerna så under december
skickade Alumniutskottet ut en
undersökning för att ta reda på hur det
hade gått.
Vilken inriktning läste du på
Linköpings Universitet:
Produktutveckling och teknisk design: 10
Management: 6
Konstruktion: 2
3
Innan Direkt efter < 3 månader
efter
Ludvika, 1
2
2
3 - 6 månader
efter
1
Annat
Var bosatte du dig efter examen
300 hp
300 hp
Stockholm, 6
Vänersborg, 1
Ledde ditt
Göteborg, 2
till anställning
Ja: 5
Nej: 13
München, 1
Jönköping/
Huskvarna, 2
Grafik: Daniel Modig
Linköping, 5
ALUMNUS

16
DPU-alumnen är här!
Robert Kniola om tiden efter plugget
Robert Kniola tillhör den första årgången som tog
examen från civilingenjörsprogrammet design och
produktutveckling. Han har idag en traineetjänst på
Väderstad. Alumnus tog kontakt med Robert för att få höra
hans sida av hur det är att komma ut på arbetsmarknaden
som DPU:are.
Grattis till jobbet! Hur gick det för dig att söka jobb
Tack, det känns väldigt bra! Jag var lite sent ute när jag
väl insåg att det var en traineetjänst jag var ute efter. Det
var i februari-mars och då hade exempelvis Scania och
ABB redan stängt sina intagningar. Men som tur var
fortfarande ansökan på BT och Väderstad öppen. Under
sökperioden fick jag erbjudande om ett jobb på SAAB,
men eftersom jag ville ha en traineetjänst så tackade jag
nej till det. Mitt i allt hade jag dessutom bokat en resa
till Kina och det började lite brinna i knutarna, jag ville
ju ha ett jobb innan jag åkte. Väderstad var till slut de
som var så intresserade att de var beredda på att snabba
på beslutet och på den vägen var det.
Kände många företag till DPU
Sammanlagt var jag på ungefär tio intervjuer och nästan
varje gång fick jag förklara vad DPU innebar. Jag beskrev
det som en maskinutbildning i grunden med skillnaden
att den är mer projektorienterad och har bättre kontakt
med arbetslivet.
De flesta rekryterare jag träffade var oftast mycket
intresserade av att höra mer om utbildningen för att ha
det som en referens för framtida intervjuer. Vissa kunde
dock fastna på första ordet “design” och hålla sig kvar vi
det. Men då gällde det att vara tydlig och förklara att det
handlar om mycket mer än så, vilket även är styrkan med
utbildningen. Beroende på hur man väljer att inrikta sig
kan DPU se ut på många olika sätt. Det blir mycket vad
man gör det till.
Vad arbetar du med just nu Hur skiljer det sig från en
maskinteknolog
Traineeprogrammet på Väderstad är helt nytt för i år.
Därför får jag vara med och forma det, vilket öppnar
upp för egna förslag och idéer. Mina grundläggande
arbetsuppgifter är att lära mig CAD, svetsa samt göra
korrekta ritningar. Dessa uppgifter är relativt lika en
maskinares, men det som skiljer är att jag även får fördjupa
mig i produktutvecklingsmetodiken där jag tittar på
användargränssnittet, t.ex. inom ergonomidesign.
En vanlig arbetsgång för att ta fram en komponent kan
beskrivas på så vis att jag förbereder mig genom att sätta
mig in i de riktlinjer som gäller för designen. Sedan
börjar jag skissa och arbeta med formgivningen innan
jag visar upp och diskuterar det med min chef. Därefter
går jag vidare till verkstaden för att ta fram material och
välja tillverkningsmetoder. Till slut har vi en komponent
som matchar riktlinjerna kring designen, som är möjlig
att tillverka och som uppfyller kravspecifikationen.
Därefter är det dags att starta produktionen! Just nu
jobbar jag med delkomponenter och inom några år
hoppas jag på att få vara med och dra de första linjerna
för en ny produkt.
Har du några tips du tagit med dig från den här tiden
mellan studierna och jobbet
Jag vill lyfta något som en föreläsare sa till oss på den
första föreläsningen i produktutveckling. Jag kanske inte
reflekterade över det då, men han sa: “våga tacka nej
till ert första jobberbjudande”. Jag blev som sagt tidigt
erbjuden ett jobb på SAAB, men med facit i hand hade
jag inte fått en lika komplett tjänst där jag är med i alla
processer, som är fallet nu. Helhetsbilden är viktig för
mig.
Något annat som har varit viktigt för mig är resan till
Kina. Det var antagligen sista gången en tre månader
lång ledighet skulle vara möjlig, så jag ville ta chansen
och utnyttja semestern. Det innebar också extra press på
mig, eftersom jag ville ha ett jobb innan jag åkte. Därför
var det skönt att det löste sig till slut. Känslan av att åka
iväg på semester, och veta att jag hade ett roligt jobb när
jag kom hem, var helt okej!
Text: Markus Engren
ALUMNUS

17
Johanna Borgudd
Maskinaren som utvecklar framtiden
Med inriktningen konstruktionsteknik och
produktutveckling från Maskinteknik i ryggen har
Johanna Borgudd gjort karriär inom Volvo. Idag har hon
rollen som produktchef på Volvo Penta där hon arbetar med
att ta fram framtidens industrimotorer för att möta nya
tuffa emissionslagstiftningar.
Johanna Borgudd tog sin examen från Maskinteknik
i Linköping 2003. Att det blev just inriktningen
konstruktionsteknik och produktutveckling var, när
Johanna får reflektera över det, ett ganska genomtänkt
val.
– Jag ville på något sätt jobba på ett företag som
utvecklar produkter, det var jag ganska övertygad
om. Det kändes relevant att få kunskap om hur
produktframtagningsprocessen fungerar. Det var ett
väldigt bra val för jag har hela tiden arbetat med fysiska
produkter på ett eller annat sätt.
När det var dags för exjobb föll valet naturligt på Volvo
Personvagnar, där Johanna hade gjort ett projektarbete
sista terminen.
– Då jag hade en kontakt där blev det ett smidigt och
enkelt sätt att få ett exjobb, samtidigt som jag tyckte
att det kändes spännande. Det lockade även mycket
med Volvo. Bilar har alltid varit en spännande och kul
produkt, tycker jag.
Besvikelsen blev stor då Johanna tog examen 2003
och Volvo Personvagnar, och i princip hela industrin i
Göteborg, hade anställningsstopp.
– Det är klart att det var en stor motgång.
Efter alla år av plugg var jag sugen på att komma ut i
arbetslivet och börja jobba. Så var det anställningsstopp
och det fanns inga tjänster att söka, då blev det ett par
månader som var lite sega.
Efter att ha extrajobbat som kock och vikarierat som
gymnasielärare några månader, fick Johanna till slut en
tjänst som trainee på BT Products i Mjölby.
– Jag kände att det var jättekul och spännande att ta det,
så jag flyttade tillbaka till Linköping igen.
När traineetjänsten var över blickade Johanna återigen
mot Göteborg och Volvo. Men det var inte bara för
Volvos skull. Under tiden hon skrev exjobbet träffade
Johanna nämligen sin nuvarande man.
– När jag tog tjänsten på BT så flyttade jag ifrån honom.
Jag veckopendlade under den tiden, men ville tillbaka
till Göteborg och då var det Volvo som lockade mest.
Nu hade hon även lite mer kött på benen efter sin
tranieetjänst samtidigt som arbetsmarknaden hade
börjat ljusna.
– Då fick jag jobb på Volvo 3P, ett bolag som nu
ingår i Volvo Group Trucks Technology. Där arbetade
jag som egenskapsansvarig för tillförlitlighet inom
lastvagnsutveckling under en period.
Genom ett nätverk inom Volvokoncernen för anställda
som hade liknande arbetsuppgifter som Johanna, fick
hon en kontakt på Volvo Penta. Volvo Penta är ett mindre
bolag inom Volvokoncernen med 750 anställda i Sverige,
som utvecklar och tillverkar främst marinmotorer och
industrimotorer.
– Det var en man från Volvo Penta som skulle gå i
pension. Jag hade träffat honom vid ett flertal tillfällen
och han föreslog att jag skulle ta över efter honom.
Johanna kände också att det skulle vara intressant att
jobba på ett mindre bolag, där beslutsvägarna är kortare
och mer frihet ges till individen att själv bestämma. Sagt
och gjort, efter att ha funderat ett litet tag, tog Johanna
chansen och bytte bolag inom Volvokoncernen. Hon
började istället arbeta på Volvo Penta, i samma roll som
hon hade haft på Volvo 3P.
forts. på nästa sida
ALUMNUS

18
”Det är väldigt peppande
att jobba med detta,
eftersom det är mycket
avancerad motorutveckling
som leder fram till produkter
i absolut världsklass.”
Innan Johanna fick sin nuvarande tjänst som
produktchef på Volvo Penta, hann hon även med att
vara projektchef. Det innebar att hon var projektledare
för utvecklingsprojekt av exempelvis en ny motor eller
en ny transmission. För ungefär ett år sedan fick hon
dock förfrågan från sin chef om hon inte skulle bli
produktchef istället.
– Efter att jag funderat på det, bestämde jag mig för att
ta chansen. Den kom då och jag kände att jag ville göra
det. Rollen jag har nu som produktchef är mycket mer
inriktad mot själva affärsutvecklingen. Den handlar om
att planera vilket erbjudande vi ska ha i framtiden, vilka
produkter och tjänster vi ska utveckla och framför allt
se till att de blir lönsamma. Det är en väldigt spännande
och utmanande roll.
Som produktchef har Johanna i huvudsak tre stora
områden som hon jobbar med.
Det första är att blicka framåt och planera
produktportföljen baserat på hur marknaden utvecklas.
Ett annat är att beställa och initiera projekt, med andra
ord att bestämma vilka projekt som ska starta och inte,
samt leda förstudien för dessa. Hon arbetar även med
att kontrollera måluppfyllnad i de projekt som har
startat. Ibland åker hon iväg på branschmässor för att
granska konkurrenter och öka förståelsen för kundernas
behov. Nu senast var hon i Kina, där utvecklingen inom
branschen går i mycket snabb takt.
Att vara kvinna i en mansdominerad bransch är inget
som har varit ett hinder för Johanna, snarare en fördel.
– Det är positivt ur den aspekten att jag bidrar till
mångfalden. Vi betonar ofta betydelsen av mångfald
inom Volvo Penta och även inom hela Volvokoncernen,
att mångfald har en positiv inverkan på företagets
lönsamhet.
Under studietiden upplevde Johanna att det var jämställt
mellan kvinnor och män, och hon tycker att det fortsatt
så under karriärens gång.
– Jag har alltid blivit respekterad för mina kunskaper
och min personlighet, inte för vilket kön jag tillhör.
Det har heller inte varit något problem att kombinera jobb
och familj. Johanna har två barn och föräldraledigheten
har hon och hennes man delat lika på.
– Det är väldigt uppmuntrat på Volvo och mina chefer
har alltid stöttat när det gäller de bitarna. Det är mycket
viktigt för Volvo att ha en sådan kultur, att de anställda
kan kombinera barn och karriär. De allra flesta skaffar
barn förr eller senare, så det måste fungera.
Ett av de områden som Johanna arbetar med nu
är att utveckla industrimotorer som ska klara nya
emissionslagstiftningar som börjar gälla 2014.
Att arbeta mot ett sådant tydligt mål blir både en
utmaning internt och en tävling bland konkurrenterna.
ALUMNUS

19
På Volvo Penta har de valt att satsa på ett enkelt och
beprövat koncept som de tror mycket på. En del
konkurrenter har valt en annan väg där de kanske
enklare kan nå emissionsmålen, men på bekostnad av
en mer komplex produkt som kan bli dyrare och svårare
att installera.
– Det är väldigt peppande att jobba med detta, eftersom
det är mycket avancerad motorutveckling som leder
fram till produkter i absolut världsklass. Jag tror att
många som jobbar med själva utvecklingen av motorn
är väldigt hängivna att lyckas med sin uppgift, att
komma ner till de nya extremt låga utsläppsnivåerna och
samtidigt leverera önskade egenskaper som prestanda
och bränsleförbrukning. Det är en stor del i det hela, att
vinna den tävlingen jämfört med konkurrenterna.
Inom Volvo Penta har de också ambitionen att komma
ut med produkterna före lagstiftningen träder i kraft.
– Vi vill komma ut med produkterna så fort vi bara kan.
Det är naturligtvis en fördel för vår image, samtidigt
som kunderna kan köpa de nya produkterna tidigare.
Det visar att vi vill ligga i framkant och inte bara gör det
absolut nödvändigaste.
Johanna berättar även att motorindustrin har ändrat
riktning vad gäller utvecklingen av produkterna.
Tidigare var det mer fokus på att bygga större och
starkare motorer. Idag blir det alltmer viktigt att ha
lätta motorer, som drar mindre bränsle. Materialval och
återvinningsmöjligheter är aspekter som också är viktiga
vid utvecklingen av nya produkter.
Längre fram i tiden skulle Johanna vilja ha mer
personalansvar och gärna arbeta som gruppchef eller
avdelningschef. Men just nu vill hon fortsätta med rollen
som produktchef och lära sig mer om affärsutveckling,
produktplanering och företagsstrategi.
– Jag blir säkert kvar på Penta många år till. Och någon
gång hoppas jag få möjligheten att ta ytterligare ansvar
för att kunna påverka i ännu högre utsträckning.
Text och bild: Emilia Björe-Dahl
ALUMNUS

20
Fem alumner i
blickfånget
höstas skickade Alumniutskottet ut ett litet frågeformulär till M-alumner över hela Sverige i syfte att inspirera studenterna
I som läser på M-sektionen. Här är ett axplock av de svar som har kommit in. Alla bidrag publiceras med jämna mellanrum på
hemsidan som Veckans alumn, så gå gärna in och kika: www.embassaden.liu.se
Namn: Lars Fredriksson
Arbetsplats/Befattning: Altair
Engineering GmbH, Tyskland/
Director Altair ProductDesign
Examensår: 1989
Utbildning: Maskinteknik/
Konstruktion och
Hållfasthetslära
Vilket var ditt favoritcafé på
Campus
Gamla M-rummet i A-huset
(innan Kårallen byggdes).
Kände du dig förberedd inför arbetslivet efter att du
tagit examen
När det gäller teknisk kompetens fick jag en mycket bra
förberedelse på LiTH. Men idag är det även mycket
viktigt för ingenjörer att ha mjuka kompetenser inom
förhandling, projektledning, försäljning, etc. Möjligen är
konkurrenssituationen olika i Tyskland och i Sverige. I
Tyskland är framgång i karriären ofta direkt förknippad
med hur man agerar som person och ju högre man
strävar desto viktigare blir de mjuka kompetenserna.
Berätta om ditt senaste projekt på jobbet!
Vi utvecklar och använder just nu strategier för hur vikt
kan sparas vid utveckling av fordon, flygplan, etc. Det
handlar om att genom både den inledande konceptfasen
och den senare produktutvecklingsfasen, understödja
utvecklingsprocessen med viktoptimering.
Beskriv en M-ingenjör med tre ord!
- Kompetent, Efterfrågad, Levnadsglad.
Vilket är ditt bästa minne från tiden på universitetet
Min tid i MPiRE-07, alla grillkvällar med vännerna på
Syréngatan samt att leta efter sin cykel efter kravallerna!
Arbetar du idag inom det område du tänkte dig under
studietiden
Ja, jag arbetar inom energibranschen med att optimera
och säkerställa rätt kvalitet på utgående produkter. Jag
har fått flera års erfarenhet inom kärnkraftsbranschen
och det har varit väldigt lärorikt.
Kände du dig förberedd inför arbetslivet efter att du
tagit examen
Teorimässigt – ja. Praktiskt – nej, det blir man nog
aldrig. Det första "riktiga" jobbet efter examen ger den
praktiska erfarenhet man behöver och man lär sig nya
saker varje dag. Ett tips är att lyssna på alla "gamla rävar"
som finns på ditt företag. De sitter på massor av kunskap.
Namn: Helen Danielsson
Arbetsplats/Befattning: Solvina
AB/System & Project Engineer
Examensår: 2010
Utbildning: Maskinteknik/
Energisystem och Miljöteknik
Beskriv en M-ingenjör med tre ord!
- Driven, engagerad och nytänkande.
ALUMNUS

21
Namn: Markus Peltonen
Arbetsplats/Befattning: Prodelox AB/Utvecklingsingenjör
Examensår: 2011
Utbildning: Maskinteknik/Konstruktion och
Produktutveckling
Vilket är ditt bästa minne från tiden på universitetet
Utbytesåret! Vi var ett bra gäng som gjorde hela
Sydostasien osäkert i två terminer. Det var inte så att
UD avrådde andra svenskar från att resa dit under den
tidsperioden, men vi reste mycket och hittade på hyss
när vi inte pluggade stenhårt i Singapore.
Arbetar du idag inom det område du tänkte dig under
studietiden
Ja, jag har mitt drömjobb.
Berätta om ditt senaste projekt på jobbet!
Tyvärr hemligt :)
Beskriv en M-ingenjör med tre ord!
- Allt-i-allo
Namn: Karl Sohlberg
Arbetsplats/Befattning: Xylem Watersolutions AB/VD och
Regiondirektör
Examensår: 1982
Utbildning: Maskin/Konstruktionsteknik
Berätta lite om ditt senaste projekt på jobbet!
De senaste projekten för mig handlar om några
företagsförvärv samt om att bygga en ny koncernstruktur
där vi skall slå samman ett antal olika bolag i ett antal
olika länder.
Vilket är ditt bästa minne från tiden på universitetet
Alla glada kamrater från studietiden som var ett
fantastiskt gäng att hänga med. Sedan var det lite kul att
vara med och slå en knut på en lyktstolpe…
Vilka fester tyckte du bäst om under studietiden
Det var många det… Men roligast var att ansvara för den
första Valborgsmässobalen där vi hyrde hela ”Frimis”. Jag
trodde faktiskt att hovmästaren på Frimis skulle svimma
när jag stolpade in och frågade om jag kunde hyra hela
hotellet ett dygn. Det var lite stort för en student!
Beskriv en M-ingenjör med tre ord!
- Allmänkunnig, Välpositionerad, Bred
Arbetar du idag inom det område du tänkte dig under
studietiden
Nej, det kan man inte säga. Rymd var jag helt ointresserad
av, jag hade tänkt jobba inom motorsport. Rymdintresset
har växt fram under karriären. Däremot jobbar jag
fortfarande mycket med struktur och materialteknik,
som var en del av min utbildning.
Berätta om ditt senaste projekt!
Jag arbetar med att utveckla nästa generations europeiska
raket som ska ersätta Ariane 5. Systemstudierna ger input
till teknikutvecklingen genom t.ex. kravspecifikationer
och teknikutvecklingen förser systemstudierna
med resultaten av respektive utvecklingsprojekt.
Inom teknikutvecklingen ansvarar jag för projekten
inom "Materials & Structures" där vi handlar upp
utvecklingsprojekt från Europeisk rymdindustri, som
utvecklar olika delkomponenter till oss.
Beskriv en M-ingenjör med tre ord!
- Praktisk, realistisk, flexibel
Namn: Daniel Jaredson
Arbetsplats/Befattning: ESA/Future Launchers
Preparatory Programme
Examensår: 1998
Utbildning: Maskinteknik/Individuell inriktning
ALUMNUS

22
INUG
Ingenjörer och naturvetare
utan gränser
Hallå där!
INUG Linköpings ordförande
Vem är du och vad pluggar du
Jag heter Sofie Kalldin och pluggar Teknisk biologi.
Vad står INUG för och vad gör ni
INUG står för Ingenjörer och Naturvetare Utan Gränser. Vi jobbar
med hjälp till självhjälp genom våra olika projekt i Linköping, Bolivia
och Tanzania.
Hur länge har du varit engagerad
Jag har jobbat för INUG i 1 1/2 år. Jag började som medlem i
Belysningsprojektet i Tanzania och eventutskottet. Sedan under våren
blev jag vald till resenär och åkte tillsammans med Martin Åbom till
Tanzania i somras. I år är jag föreningens ordförande, samtidigt som
jag sitter med som "gammal" resenär i Belysningsprojektet.
Vad händer just nu och har ni nya projekt på gång
Sofie Kalldin.
Precis innan julen hade vi en auktion på Kårallen som gick jättebra! I vår kommer vi som tidigare år att sälja våfflor på
våffeldagen. Bolivia- och belysningsprojektet jobbar nu under terminerna med att planera vad resenärerna ska uträtta i
sommar på plats. After School i Ryd och Lambohov jobbar under terminerna med läxhjälp och för att inspirera eleverna
till högskolestudier. Vi har faktiskt även ett nytt lokalt projekt på gång "Den reflekterande ingenjören”. Det kommer att
vara en föreläsningsserie om hur vi i våra framtida jobb kan påverka livet för människor i andra länder.
Vad är det roligaste med ditt jobb för INUG
Jag tycker att det är väldigt roligt att känna att jag kan vara med och påverka. Trots att jag inte är färdigutbildad så har jag
något att bidra med, som leder till att andra som har det svårt får en bättre livssituation. Sedan är det även väldigt roligt
att få lära känna andra som engagerat sig i INUG, som jag troligen inte hade lärt känna annars.
50 aktiva medlemmar har INUG Linköping
4 medlemsföreningar har INUG Sverige i olika städer; Linköping, Borås, Uppsala, Stockholm
28 miljarder är Sveriges totala bistånd per år
2 procent av biståndet går till utbildning
Källor: inug.se & openaid.se
ALUMNUS

23
Erika Hedberg
Reseberättelse från Bolivia
Erika Hedberg tog examen från Maskinteknik med
inriktning energi och miljö för snart tre år sedan.
Under sin tid på LiTH var hon engagerad i INUG och var
en av två studenter, som åkte på ett projekt i Bolivia under
en sommar.
Hur skulle du beskriva INUG
INUG är en organisation för ingenjörer, som vill göra
skillnad utan att tjäna pengar på det. INUG har olika
projekt, som går vidare från år till år, för att stötta och
förmedla kunskap till företag och människor i mindre
utvecklade länder.
Vad fick dig att gå med i INUG
Framförallt var det så himla kul att det fanns en förening
som INUG. Min bild av biståndsarbete var tidigare
ganska snäv. Jag såg det mest som Läkare Utan Gränser
eller att man skänker pengar. Plötsligt fanns det en
studentorganisation där man kunde engagera sig och
försöka göra skillnad.
Varför sökte du till projektet i Bolivia och hur förberedde
du dig Åkte du själv
Jag började som sagt med att gå med i gruppen för
Boliviaprojektet och blev insatt i arbetet som gruppen
driver. Projektet har kontakt med företag inom
träbranschen, som besöks och analyseras av resenärerna.
Företagsanalyserna diskuteras med arbetsgivarna och
tillsammans försöker vi utveckla deras produktion och
villkor. Vi försökte hålla kontakten med företag som
hade deltagit tidigare och samtidigt knyta nya kontakter
att jobba med under resan.
Jag visste nog redan när jag sökte projektgruppen att
jag även ville söka som resenär. Jag hade turen att bli
utvald att åka sommaren därpå med Anna, en tjej från
Industriell ekonomi. Det var skönt att inte behöva ta alla
problemen själv och ha någon att diskutera med. Anna
var inte engagerad i INUG sedan tidigare och projekten
bygger alltså på att vem som helst på LiTH kan söka
platserna.
I Linköping är INUG uppdelat i olika grupper, där varje
grupp jobbar med ett projekt. Jag valde att gå med i
Boliviagruppen eftersom jag var intresserad av projektet
och även ville få chansen att åka ned till Bolivia och se
resultatet av jobbet som gruppen gör i Linköping.
"Projekten ger chansen att
komma ut ur sin bubbla och
se saker på nya sätt. "
Har INUG fått dig att ändra bilden av volontärarbete
eller frivilliga organisationer i allmänhet
Jag hade inte varit engagerad i ideellt arbete innan
INUG, så det är svårt att jämföra med annat. Jag tycker
att INUG gör ett mycket bra jobb och driver bra projekt.
Projekten ger chansen att komma ut ur sin bubbla och
se saker på nya sätt. Jag lärde mig mycket i INUG och
det är alltid intressant att möta nya kulturer. Att få
komma ut på företag och tillsammans jobba för bättre
effektivitet var lärorikt både för dem och för mig.
Erika med en av arbetsgivarna
Bolivia har en mycket bra lagstiftning för trädavverkning.
De jobbar hållbart med detta och det är därför INUG
vill vara med och stötta företag inom den branschen.
När jag och Anna kom till Bolivia hade projektet pågått
i tre år och det fanns kontakter med två företag, som
tidigare projektgrupper jobbat med.
Det ena av dem kände att de kunde gå vidare på egen
hand och fortsätta utvecklas utan INUG, men det andra
fortsatte vi jobba med. Vi lyckades även knyta kontakter
med ett tredje företag. Det var mer utvecklat och på
grund av tidsbrist hann vi inte själva jobba med dem
den sommaren.
ALUMNUS

24
I början på resan var vi ute mycket hos företagen och
besökte deras kontor och produktionsanläggningar. De
hade ungefär 10-15 anställda och tillverkade möbler,
snickerier etc. Vi samlade in fakta och bildade oss
en uppfattning av hur processerna gick till och hur
produktionskedjan såg ut. Det tog ganska lång tid att
göra detta. Dels på grund av språkutmaningarna, men
även för att livet i Bolivia inte alltid är lika effektivit som
här i Sverige.
Vi försökte få cheferna att förstå sambanden mellan
bra villkor och lojala arbetare, men det var inte helt lätt.
Inom den frågan handlade det även om gamla vanor
och okunskap. De förstod inte nödvändigtvis själva hur
arbetsmiljön påverkade deras hälsa. Därför informerade
vi bland annat om hälsoriskerna med exempelvis hög
ljudnivå och uppmanade även cheferna att tjata på sina
medarbetare om att använda skyddsutrustningen.
När det var klart och vi kände att vi hade något att gå
på, satt jag och Anna tillsammans och pratade om hur vi
skulle gå vidare och göra något bra av det. Vi spenderade
mycket tid där vi bodde, blandat med timmar på
internetcaféer, för att sammanställa allt och göra klart
våra företagsanalyser.
När vi fått hjälp av vår spanskalärare med språket i
rapporterna, stämde vi träff med företagen igen och
gick igenom analyserna. Vissa förbättringsförslag kunde
de genomföra direkt utan problem, medan andra saker
skulle kräva mer arbete och längre tid. De flesta av
förbättringarna utgick från Lean och 5S, som enkelt
betyder att effektivisera produktionen och rationalisera
bort steg som inte genererar inkomst till företaget. För
ett av företagen som hade låg produktion när vi var
där, handlade analysen mer om att skapa marknader
för restflöden inom produktionen. Tanken var att nästa
års grupp skulle ha det som underlag inför framtiden.
Sedan bytte projektet inriktning året efter och det blev
ingen fortsättning med företagen.
"Vi upplevde säkerheten
i arbetsmiljön som ett
stort problem och något
som företagen borde jobba
mycket mer med."
Annars har just uppföljningen av arbetet varit ett
problem i projektet. Under mitt år försökte vi förbättra
det genom att ha spansktalande studenter med i gruppen
och försöka hålla mer kontakt med företagen. Det visade
sig vara lättare sagt än gjort, men vi gjorde så gott vi
kunde. Trots att projektet nu riktar sig mot jordbruk och
utbildning, tror jag att gruppen har fortsatt nytta av vårt
arbete med detta.
Vad var det största problemet hos företagen
Vi upplevde säkerheten i arbetsmiljön som ett stort
problem och något som företagen borde jobba
mycket mer med. Men de prioriterade främst att hålla
produktionskedjan vid liv. Vi och arbetsgivarna såg saker
ur mycket olika synvinklar. Ett problem som cheferna
pratade om var att arbetskraften försvinner efter en tid.
Arbetstagarna blir upplärda och jobbar ett tag, men
dyker plötsligt inte upp längre. Det är ett stort problem
för produktionen och företagen.
Anna jobbar på företagsanalyserna.
Kände du under resan att du gjorde verklig skillnad I så
fall hur och inom vilket område
Projektet i Bolivia tar egentligen aldrig slut. Vi jobbade
med företag som varit med tidigare år och försökte
hitta nya företag att jobba med för framtida resenärer.
Det handlar mer om långsiktiga planer än att göra stor
skillnad på en sommar, men när vi var färdiga med vårt
arbete, presenterade våra förslag och fick positiv respons
på det, så kändes det faktiskt väldigt lyckat. Arbetet på
hemmaplan i Linköping är också viktigt, men det var som
sagt lite svårt att få till det ibland. Kommunikationen på
plats är så mycket snabbare och vi fick mycket gjort på
kort tid, även om vår spanska inte var den bästa.
Samtidigt var det svårt att se resultat eftersom vi aldrig
var med och implementerade åtgärdena vi tog upp i
rapporten. Det var upp till respektive företag att göra.
Så här i efterhand hade det kanske varit bättre att vara
med i den processen och göra förändringarna på plats.
Men det är svårt, eftersom kontakten från Sverige
är begränsad och det är inte helt lätt att sätta sig in i
företagens verksamhet på distans och förbereda mer än
vad vi gjorde.
En bra sak vi gjorde var att ta med skyddsutrustning och
få företagen att tänka på arbetstagarnas förhållanden.
Fabrikerna var väldigt högljudda och hade dålig luft. Vi
tog med hörselkåpor och munskydd till de anställda och
det är en enkel sak som gör stor skillnad. Det var också
en av punkterna vi tryckte hårdast på i våra rapporter.
Resan gav även mycket insikt för egen del och vi fick se
allt på riktigt. Även om inte jag förändrade livet drastiskt
för någon, gav det ändå en medvetenhet hos mig som jag
inte hade innan. Det tycker jag också är en viktig aspekt
i det hela; att bli tvungen att möta en verklighet där
människorna har så mycket mindre än vad man själv har.
ALUMNUS

25
Även den bolivianska kulturen gav stort intryck. Som
alltid när man är ute och reser är det stora skillnader mot
hur vi lever. Bolivia är inget undantag. Hela kulturen är
annorlunda där och jag försöker ta med mig det bästa
från varje resa och lära mig nya saker var jag än reser.
Självklart är det svårt att inte reflektera över hur bra vi
har det i Sverige också. Det är nyttigt med kontraster för
att lära sig att uppskatta sitt eget land.
Har du några planer på fortsatt volontärjobb/
engagemang i ideella organisationer framöver
Bolivia skiljer sig på många sätt från Sverige.
Fick du möjlighet att resa runt och se fler delar av
Bolivia
Ja, jag och Anna åkte runt en del på helgerna och
besökte huvudstaden La Paz och Titicacasjön. Det var
kul att få se olika delar av Bolivia, även om vår bas var
i Santa Cruz under våra sex veckor på plats. Varje dag
var som en utflykt i sig och vi kunde vänta flera timmar
i ett gathörn på personer vi stämt träff med. Helt klart
en annorlunda vardag mot den vi var vana vid hemma!
Vilket var det största intrycket från din resa
Nja, jag gjorde mitt exjobb på ett företag i Bangkok,
men det var mer för egen skull än för att hjälpa företaget
till förändring. Sedan dess har jag inte gjort något, men
självklart dyker det upp i tankarna att det skulle vara
kul att åka iväg igen. Vi får se i framtiden, men jag har
inget planerat just nu. Vad som än händer förde mitt
engagemang i INUG mycket gott med sig. Jag är väldigt
glad att jag var med i Boliviagruppen och fick chansen
att göra något för människor som har helt andra
förutsättningar än vad vi har.
Text: Christian Fickler
Foto: Erika Hedberg
Det var en svår fråga, så många intryck… Främst var
det nog uppskattningen från företagen som jag minns
idag. De var glada bara över att vi var där och ville ta del
av deras verklighet och dela med oss av vår erfarenhet,
oberoende av vad vi kunde åstadkomma.
ALUMNUS

26
Baljan firas med
pompa och ståt
Sektionscaféet som serverat studenterna på Linköpings
Universitet sen 1987 firade i september 25 år av varmt
kaffe och söta chokladbollar.
De flesta som pluggat på Linköpings Universitet sen
1987, har med största sannolikhet någon gång under sin
studietid gått till Campus Vallas egna café, Sektionscafé
Baljan. Ett fik som bara växer och växer för varje år som
går.
Sektionscafé Baljan startades av ett gäng studenter
från olika sektioner som var trötta på att brygga kaffe
själva i sina sektionsrum. De lånade en kaffebryggare
från en studentkorridor i Ryd, och serverade den första
koppen kaffe september 1987. Tillsammans med kaffet
serverades hemmagjorda chokladbollar.
Baljan är en fristående ideell förening vars första ordförande,
Gunnar Olsson, läste på programmet Industriell
Ekonomi. Idag består Baljanstyret av 17 medlemmar,
varav 10 pluggar på Maskinteknologsektionen. Styrets
Ordförande, Hilda Lycke, pluggar fjärde året på Design
och Produktutveckling.
Varje termin köar studenter i flera timmar för att få jobba
tre halvdagar per termin. Som tack få de gratis kaffe
hela terminen, en personalpresent och en uppskattad
personalfest. Idag är det 120 jobbare som säljer runt 1
500 koppar kaffe varje dag.
Veckan drogs igång med gratis kaffe och invigningstal.
Elisabeth Blom berättade hur det gick till när hon sålde
Baljans första kaffe 1987. På tisdagen förvandlades Blå
Havet till en lekplats för kaffesugna studenter. Det bjöds
på cykeltävling, läskprovning, hinderbana, sockervadd
och såklart kaffe. Onsdagen förvandlades till en prisresa
bakåt i tiden, tillbaka till den första koppen kaffe.
Dagen började med nuvarande priser på kaffe för att vid
stängning sluta på priserna från 1987.
Veckan fortsatte på torsdagen med ”Punsch till
Lunsch”. Till lunch serverade Baljan ärtsoppa och
punsch, som kunde avslutas med kaffedrink framemot
kvällen.
Jubileet avslutades lika pampigt som det startade. Baljan
bjöd på tre stycken 25 meter långa tårtor för att fira de
25 år som gått.
Hilda kan inte svara på hur hon tror Baljan kommer att
se ut om ytterligare 25 år. Vi kan bara hoppas att de inte
slutar sprida doften av nybryggt kaffe över campus.
Text: Ina Bradley
Under en hel vecka i september 2012 firades Baljans
25-årsjubileum. Tusentals ballonger i Baljans färger
smyckade området och varje dag bjöd på en ny aktivitet.
- Vi hade planerat för denna vecka i över ett år, berättar
Hilda, och vi är alla jättenöjda med resultatet.
Extra lyxiga klägg serverades under jubileumsveckan.
ALUMNUS

27
Baljan i ballongskrud.
SÖKER MASKININGENJÖRER TILL NORGE
Onsdag 17:e april kl 12.00 kommer Xact Consultance till Linköpings Universitet. Xact Consultance bjuder på
lunch kl 12.15 samtidigt som vi presenterar företaget och oss själva.
På kvällen bjuder vi in till AfterWork start kl 18.00 vid studentpuben HG där ni har möjlighet att ställa
frågor och komma med funderingar.
Om du är intresserad av att jobba i Norge som ingenjör ta med dig ditt CV eller skicka till det till:
jobb@xactconsultance.com
VÄLKOMMEN!
XactConsultance AS startades under 2008 med intention att bli ett av de största och mest respekterade konsultföretagen i Norge. Vår
framgång och vårt goda rykte bygger på kompetens att få fram duktiga ingenjörer – rätt person på rätt plats. Vår goda renommé förenklar
arbetet med att hitta intressanta uppdrag för de ingenjörer som ansluter sig till oss.
ALUMNUS

Akvedukterna 28 i antikens Rom försåg
invånarna med dricksvatten från avlägsna
källor. Vissa av dem används fortfarande
– trots över 2 000 år på nacken.
LETAR DU
FRAMTIDENS
JOBB
TA EN TITT I
BACKSPEGELN.
Vi är världsledande inom
vattenteknologi och applikationsteknik.
Det betyder att vi gör pumpar och system för att transportera och
rena vatten. Bland våra varumärken är Flygt det mest kända i
Sverige, som efter 110 år fortfarande har sin tillverkning i Småland.
Hos oss kan du jobba inom teknikutveckling, ekonomi, IT,
marknadsföring och produktion. Du kan också vidareutveckla dig
genom utbildningar och att testa nya tjänster. Vi har dessutom
utnämnts till den mest föräldravänliga och jämställda arbetsplatsen.
Vi vill att våra medarbetare ska ha ett bra liv även utanför jobbet.
Läs mer på xyleminc.com/jobbahososs
ALUMNUS

29
Vårt år och våra visioner
2012/2013
Vi i alumniutskottet är mycket nöjda med vårt år och
tycker att vi har lyckats komma en bra bit på vägen
mot en väl utvecklad alumniverksamhet. Här följer några
kortare presentationer av vad året har bjudit på.
Mentorskapsprogrammet
Under detta läsår deltog tio stycken par i
mentorskapsprogrammet. Vi startade upp med en kickoff
i Gasquen där mentorer och adepter fick träffas
och bekanta sig med varandra. Adepterna har besvarat
en halvtidsutvärdering och efter denna verkar de vara
mycket nöjda med sina mentorer!
Tidningen
Arbetet med denna tidning har genomsyrat hela
utskottet och alla har haft olika ansvarsområden. Vi har
velat ta tillvara på kompetenserna inom sektionen och
har därför tagit hjälp av InfoUtskottet som har arbetat
med layouten och de grafiska detaljerna. Vi ser att ett
ökat samarbete mellan utskotten ger ett effektivare
arbete och att få träffa andra aktiva på sektionen är en
riktig förmån!
Alumniträffar
I december arrangerades en ölprovning på VilleValla
Pub i Linköping. Kvällen blev mycket trevlig och vi
provade allt från frukt- till champagneöl. I mitten av
april anordnas en alumniträff i Stockholm med bowling.
Detta är första gången alumniutskottet erbjuder en träff
utanför Linköping och det ska bli spännande att se hur
intresset för det är.
Veckans alumn
Vi har under året velat jobba för att minska avståndet
mellan studenter och alumner. Ett resultat av detta är
”Veckans alumn”, en liten intervju med någon av er där
ute. Intervjuerna publiceras regelbundet på sektionens
hemsida och gensvaret från både alumner och studenter
har varit mycket positivt. Vill du också vara med där är
du varmt välkommen att kontakta oss!
Inspirationskväll
Ytterligare ett initiativ vi har tagit i år är att arrangera
en inspirationskväll för studenter med alumner. De tre
alumnerna Tonny Nyman, Maria Weiland och Nina
Kopp bjöds in till en mingelkväll där studenterna fick
ta del av deras erfarenheter från arbetslivet. Kvällen
var mycket uppskattad och vi hoppas att evenemanget
upprepas även nästa år.
Pub med Pub-M
I början av april arrangerade alumniutskottet
tillsammans med pubutskottet, Pub-M, en välbesökt
fredagspub i Gasquen. Detta är ett perfekt tillfälle för
oss att visa upp oss samt för att ge studenterna tillfälle
att ställa frågor om alumniverksamheten.
Visionen för Maskinteknologsektionens alumniutskott
är att öka kontakten med er alumner.
• Vi vill erbjuda något för alla alumner och även ge
er chansen att träffas och hålla kontakten med gamla
vänner genom att erbjuda träffar i, men även utanför
Linköping.
• Vi vill också informera er om vad som händer på
universitetet och ge er tillfällen att komma tillbaka och
berätta om er resa ut i arbetslivet.
• Vi vill öka kontakten mellan studenter och alumner
genom att erbjuda events och föreläsningar. Genom
detta får dagens studenter en bättre inblick i vårt
arbete och har större vetskap om alumniverksamheten i
framtiden som alumner.
Visioner och framtid
Överlämningen till nästa års alumniutskott är av
största vikt för att möjliggöra en fortsatt välfungerande
alumniverksamhet. Genom att förbättra vårt testamente
och fylla det till bredden med tips och råd hoppas vi att
det bli lättare för de nya att snabbt sätta sig in i arbetet
som aktiv.
Dagens utskottsarbete är relativt utspritt och genom
att tydligare dela upp ansvarsområden skulle vi kunna
åstadkomma mer med samma medel. Organisationsteori
kanske blir utmaningen för nästa års alumniansvarige.
ALUMNUS

30
Året i bilder
urtikaria design
ALUMNUS

31
Välkommen
att bli M-mentor!
”Din nutid – deras framtid, din dåtid – deras nutid”
Vi välkomnar Dig att delta i årets mentorprogram vid M!
Som en före detta student, nu med arbetslivserfarenhet, är Du en stor tillgång som vi
vill ta vara på för att stötta sistaårs-studenterna på deras väg mot ex-jobb och yrkesliv!
Upplägg på mentorsverksamheten
Ett mentorsprogram pågår ett år, med en gemensam kickoff i september. Adept och
mentor matchas utifrån bådas önskemål och det är sedan adeptens uppgift att ta initiativ
till minst fyra träffar.
Mentor och adept sätter tillsammans upp riktlinjer för relationen, där förtroende och
respekt är av stor vikt. Träffarna formas tillsammans utifrån bådas förväntningar och de
kan innehålla konkreta rådfrågningar om till exempel ett CV eller mer reflekterande
diskussioner där en öppen dialog medför ett ömsesidigt utbyte.
Vem kan bli mentor
Du, M-alumn, som har minst två års arbetslivserfarenhet som civilingenjör och som är
registrerad vid LIU:s alumninätverk (www.liu.se/alumni) .
Anmäl ditt intresse
På Embassadens hemsida, under mentorsverksamhet, kan du registrera ditt intresse
genom att fylla i ett formulär som ligger till grund för matchningen. Observera att
det endast är en intresseanmälan, i samband med uppstarten av ett mentorsprogram
kommer du få en förfrågan om du vill delta kommande år.
Du anmäler dig/läser mer här:
http://www.embassaden.liu.se/page_id=462
Sista anmälningsdag 30 april!
Missa inte chansen!
Hälsningar
Alumniutskottet
ALUMNUS

B
Porto
betalt
Är du uppdaterad
Alumninätverket är en mötesplats för alla före detta studenter vid
LiU. Få de senaste nyheterna och möt andra alumner vid
våra träffar. Prata gamla minnen och hitta nya karriärmöjligheter.
Vi håller dig uppdaterad – socialt och professionellt.
Har du råd att inte vara med
www.liu.se/alumni