Alumnus 2013.pdf - Embassaden

16
DPU-alumnen är här!
Robert Kniola om tiden efter plugget
Robert Kniola tillhör den första årgången som tog
examen från civilingenjörsprogrammet design och
produktutveckling. Han har idag en traineetjänst på
Väderstad. Alumnus tog kontakt med Robert för att få höra
hans sida av hur det är att komma ut på arbetsmarknaden
som DPU:are.
Grattis till jobbet! Hur gick det för dig att söka jobb
Tack, det känns väldigt bra! Jag var lite sent ute när jag
väl insåg att det var en traineetjänst jag var ute efter. Det
var i februari-mars och då hade exempelvis Scania och
ABB redan stängt sina intagningar. Men som tur var
fortfarande ansökan på BT och Väderstad öppen. Under
sökperioden fick jag erbjudande om ett jobb på SAAB,
men eftersom jag ville ha en traineetjänst så tackade jag
nej till det. Mitt i allt hade jag dessutom bokat en resa
till Kina och det började lite brinna i knutarna, jag ville
ju ha ett jobb innan jag åkte. Väderstad var till slut de
som var så intresserade att de var beredda på att snabba
på beslutet och på den vägen var det.
Kände många företag till DPU
Sammanlagt var jag på ungefär tio intervjuer och nästan
varje gång fick jag förklara vad DPU innebar. Jag beskrev
det som en maskinutbildning i grunden med skillnaden
att den är mer projektorienterad och har bättre kontakt
med arbetslivet.
De flesta rekryterare jag träffade var oftast mycket
intresserade av att höra mer om utbildningen för att ha
det som en referens för framtida intervjuer. Vissa kunde
dock fastna på första ordet “design” och hålla sig kvar vi
det. Men då gällde det att vara tydlig och förklara att det
handlar om mycket mer än så, vilket även är styrkan med
utbildningen. Beroende på hur man väljer att inrikta sig
kan DPU se ut på många olika sätt. Det blir mycket vad
man gör det till.
Vad arbetar du med just nu Hur skiljer det sig från en
maskinteknolog
Traineeprogrammet på Väderstad är helt nytt för i år.
Därför får jag vara med och forma det, vilket öppnar
upp för egna förslag och idéer. Mina grundläggande
arbetsuppgifter är att lära mig CAD, svetsa samt göra
korrekta ritningar. Dessa uppgifter är relativt lika en
maskinares, men det som skiljer är att jag även får fördjupa
mig i produktutvecklingsmetodiken där jag tittar på
användargränssnittet, t.ex. inom ergonomidesign.
En vanlig arbetsgång för att ta fram en komponent kan
beskrivas på så vis att jag förbereder mig genom att sätta
mig in i de riktlinjer som gäller för designen. Sedan
börjar jag skissa och arbeta med formgivningen innan
jag visar upp och diskuterar det med min chef. Därefter
går jag vidare till verkstaden för att ta fram material och
välja tillverkningsmetoder. Till slut har vi en komponent
som matchar riktlinjerna kring designen, som är möjlig
att tillverka och som uppfyller kravspecifikationen.
Därefter är det dags att starta produktionen! Just nu
jobbar jag med delkomponenter och inom några år
hoppas jag på att få vara med och dra de första linjerna
för en ny produkt.
Har du några tips du tagit med dig från den här tiden
mellan studierna och jobbet
Jag vill lyfta något som en föreläsare sa till oss på den
första föreläsningen i produktutveckling. Jag kanske inte
reflekterade över det då, men han sa: “våga tacka nej
till ert första jobberbjudande”. Jag blev som sagt tidigt
erbjuden ett jobb på SAAB, men med facit i hand hade
jag inte fått en lika komplett tjänst där jag är med i alla
processer, som är fallet nu. Helhetsbilden är viktig för
mig.
Något annat som har varit viktigt för mig är resan till
Kina. Det var antagligen sista gången en tre månader
lång ledighet skulle vara möjlig, så jag ville ta chansen
och utnyttja semestern. Det innebar också extra press på
mig, eftersom jag ville ha ett jobb innan jag åkte. Därför
var det skönt att det löste sig till slut. Känslan av att åka
iväg på semester, och veta att jag hade ett roligt jobb när
jag kom hem, var helt okej!
Text: Markus Engren
ALUMNUS