Ozonering av aktivt slam – ett sätt att förbättra ... - Svenskt Vatten

är vanligare än viskös. Riklig filamentförekomst gör att flockarna hakar på varandra och
sedimenteringen försvåras. Filamenten kan även bilda hålrum inom flockarna där vatten
eller gasbubblor kan samlas. Viskös slamsvällning ger geléartad konsistens och slammet
blir poröst.
Skumning är också ett vanligt förekommande problem och även detta orsakas av
filamentbildande mikroorganismer. Problemet uppstår främst vid lågbelastade
aktivslamprocesser. Förutom problem vid sedimenteringen kan skummet även orsaka
driftsproblem i rötkammarna, då gasledningarna kan täppas igen av skum.
Flytslam kan bildas från redan sedimenterat slam och oftast sker detta när det uppstår
spontan denitrifikation eller anaerob nedbrytning i botten på sedimenteringsbassängerna.
Vid dessa processer bildas små gasbubblor inom flockarna som då blir lättare än vattnet
och lyfts upp till ytan.
Mikroflockar kan uppstå när det finns för få filamentbildande bakterier i slammet. Det
bildas små flockar och sedimenteringen av dessa försvåras. Mikroflockar kan bildas rent
mekaniskt när t ex luftflödena i aktivslambassängerna är mycket höga.
Dispergerad tillväxt av mikroorganismer kan uppstå när det finns låg produktion av
extracellulära polymerer, vilket gör att flockbildningen förhindras.
2.2.3 Organismer i aktivslamprocessen
I avloppsvattnet och på avloppsreningsverken förekommer en uppsjö av organismer:
bakterier, svampar, alger, mikrodjur, bakterier och virus, (Lee et al., 1992; Jenkins,
1992). Av dessa är det bakterierna som har störst betydelse för reningsprocessen. I
aktivslamprocessen kan bakterierna delas in i tre grupper (Kemira (2003)):
Frisimmande, ensamma eller parbildande bakterier som svävar fritt i vattnet. Dessa liknar
mycket små partiklar som inte sedimenterar i efterföljande sedimenteringssteg.
Bakterierna förökar sig snabbt, men då de inte kan sedimentera sköljs de snabbt bort från
processen. Frisimmande bakterier tjänar oftast som föda till mikrodjuren som finns i
aktivslamprocessen.
Flockbildande bakterier står oftast för majoriteten av biomassan i aktivslamprocessen.
Dessa har förmågan att växa i grupp då de har en polymerliknande yta som gör att de
fastnar på varandra. Den bildade bioflocken sedimenterar i det efterföljande
sedimenteringssteget. Flockbildande bakterier har längre tillväxttid än frisimmande
bakterier och kräver därför en viss uppehållstid i reaktorn.
Filamentbildande bakterier bildar långa och hårstråliknande trådar i biomassan. Dessa
bakterier växer långsammast och gynnas av hög slamålder samt av låg temperatur i ASP.
I ett välfungerande bioslam förekommer alla tre bakteriegrupperna. Koncentrationen av
filamentbildande bakterier kan variera och i låga mängder är de viktiga för
11