Ozonering av aktivt slam â ett sÃ¤tt att fÃ¶rbÃ¤ttra ... - Svenskt Vatten

More documents

Recommendations

Info

elektrostatiska krafter som påverkar bioflockarnas yta. Vidare är det känt från massa- och pappersindustrin att Al-salter fäller långkedjiga fettsyror som är substrat för filamenten bättre än vad Fe-salter gör. Dessa två effekter tillsammans missgynnar substratupptaget för Microthrix parvicella. Mekanismen har studerats av flera forskare och Hamit- Eminovski et al. (2010) har kommit fram till att aluminium påverkar den polymeraktiga ytan som de trådformiga bakterierna har på utsidan av cellerna negativt, vilket hindrar upptaget av substrat. Nielsen et al. (2005) har kommit fram till att aluminium gradvis inhiberar lipasreduktionen samt ger bättre sedimentering och flockulering. Dosering av polyaluminium klorid (PAX) som bekämpningsmedel har visat sig vara en metod som inte alltid har ett positivt resultat. Wennberg et al. (2008 b) rapporterar om tre behandlingar med PAX på Klagshamnsverket, där två av dessa har visat en positiv effekt. Tredje behandlingen varade 87 dygn men trots det lyckades man inte påverka tillväxten av Microthrix parvicella. Efter denna misslyckade behandling bestämde man sig för att testa en metod som tidigare provats på Himmerfjärdsverket i Stockholm; dosering av ozon i returslammet. Behandling med aluminium har misslyckats även vid denna anläggning och Wijnbladh (2009) har kommit fram till att PAX inte alltid ger önskad effekt samt att metoden är opålitlig. Ozonering av aktivt slam med syfte att bekämpa Microthrix parvicella är en metod som har ökat i popularitet de senaste åren. Böhler et al. (2004) testade metoden redan 2004 och kom fram till att partiell ozonering av returslammet, beroende på dosen ozon, kan reducera produktionen av överskottslam, förbättra sedimenteringsegenskaperna samt minska skumningen och slamsvällningen. En negativ effekt rapporteras vara att ozoneringen kan påverka nitrifierarna och därför kan en minskad effektivitet på reningsprocessen förväntas. Även reduktion av slammängden kan förväntas då ozondoser 0,2-0,5 g O 3 /kg SS används, Ahn et al. (2002). Behandlingen går ut på att man tar ut en sidoström (ca 20 % av returslamflödet) som leds vidare till en reaktor där man applicerar ozon med en koncentration på ca 7 w/w %. Dosen varieras beroende på ändamålet för behandlingen. För reduktion av slammängden använder man ca 0,05-0,07 kg O 3 /kg TS enligt Fabiyi et al. (2007). I syfte att förbättra sedimenteringsegenskaperna använder Gardoni et al. (2010) 20 % av returslammet medan Wennberg et al. (2008) använder ca 25 % av returslammet. Ozonet som doserades i den senare hade koncentration 10 w/w % och dosen som användes var 0,006 gO 3 /g MLSS. Zhang et al. (2009) har studerat mekanismen hur ozonet påverkar slammet och vilka potentiella reaktionerna sker: - Ozonet kan oxidera de extracellulära polymeriska substanserna som finns på utsidan av filamenten (EPS) - Därefter oxideras cellmembranet, ozonet reagerar med DNA proteinerna inne i cellen - Det frigjorda organiska material som finns löst i mediet kan oxideras 16
Denna mekanism kallas för lysering och framställs i figur 4. Figur 4. Lyseringsprocess med ozon som angriper cellväggarna (Spartant Water Treatment, 2010) 17
Page 1: Ozonering av aktivt slam - ett sät
Page 5 and 6: Summary In order to reduce eutrophi
Page 7 and 8: Sammanfattning För att minska öve
Page 9 and 10: Förkortningar ASP AOP Bio-P BOD 7
Page 11 and 12: Innehållsförteckning 1 Inledning
Page 13 and 14: 1 Inledning 1.1 Bakgrund Förorenin
Page 15: 1.4 Avgränsningar Denna rapport ä
Page 18 and 19: Den biologiska reningen är oftast
Page 20 and 21: NH + 4 + 1,5O 2 NO - 2 + 2H + +H 2
Page 22 and 23: i bassängen. Slamvolymen är den m
Page 24 and 25: sedimenteringen eftersom de utgör
Page 26 and 27: peptidoglykan. Vid grampositiva bak
Page 31 and 32: 3 Ozon 3.1 Allmänt Ozon (O 3 ) är
Page 33 and 34: - under vissa förhållanden gynnas
Page 35 and 36: 4 Klagshamns avloppsreningsverk Kla
Page 37 and 38: Utloppsledningen (11) från verket
Page 39 and 40: 5 Försöksutförande Försöksutf
Page 41 and 42: 1 2 4 3 7 5 6 5 Figur 11. Ozonanlä
Page 43 and 44: 1 4 2 3 Figur 12. Reaktorerna som a
Page 45 and 46: 6 Resultat och diskussion Data som
Page 47 and 48: 6.2 Ozonbehandlingar Fem ozonbehand
Page 49 and 50: SS-halter i returslammet 1 2 3 4 5
Page 51 and 52: 1 2 3 4 5 Figur 19. Värden för to
Page 53 and 54: Ozonets inverkan på sedimenterings
Page 55 and 56: Behandling 2 (linje 2) 2011-07-05 F
Page 57 and 58: Behandling 4 (linje 1) 2011-11-02 F
Page 59 and 60: Sammanfattningsvis kan man säga at
Page 61 and 62: 1 2 3 4 Figur 29. Nitrifikationshas
Page 63 and 64: Figur 31. Spädda slamvolymen (DSV)
Page 65: gång/vecka och det är viktigt att
Page 69: 8 Förslag till framtida studier De
Page 72 and 73: Gillberg, L., Hansen, B., Karlsson,
Page 74 and 75: Stridh, S. (2009) Muntlig kommunika
Page 76 and 77: Beräkningar Nitrifikationshastighe
Page 79:
BILAGA 3 - Metodbeskrivning för gr
Page 82 and 83:
Tabell 10. Test 1. Försöksdata f
Page 84 and 85:
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Page 94 and 95:
Page 96 and 97:
Page 98 and 99:
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
Aerob volym 1, m 3 Aerob volym 2, m
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Page 110 and 111:
Page 112 and 113:
Page 114 and 115:
SV 1, ml/l SS-halt i AS1, mg/l V SS
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
SS-halt i eftersedimentering 1, mg/
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Tot-P filt, försedimentering, mg/l
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
filaments by ozone is a way to impr
Page 136:
parvicella, while the filaments are
show all

Ozonering av aktivt slam â ett sÃ¤tt att fÃ¶rbÃ¤ttra ... - Svenskt Vatten

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?

Ozonering av aktivt slam â ett sÃ¤tt att fÃ¶rbÃ¤ttra ... - Svenskt Vatten