Ozonering av aktivt slam â ett sÃ¤tt att fÃ¶rbÃ¤ttra ... - Svenskt Vatten

More documents

Recommendations

Info

sedimenteringen eftersom de utgör stöd för flockbildande mikroorganismer och stärker flocken (Lee et al., 1991). Kraftig tillväxt kan skapa svår sedimenterat slam (SVI >150 ml/g, så kallad slamsvällning) som kan leda till slamflykt (förlust av biomassa genom dålig sedimentering). Som följd av förlusten av biomassa, försämras reningen. Problemet är det vanligaste och allvarligaste driftproblemet i aktivslamprocessen. Figur 2. Slamtäcke i eftersedimenteringsbassängen, bildat på grund av slamflykt, orsakad av Microthrix parvicella på Klagshamnsverket. Bilden är tagen innan ozonbehandlingen påbörjades, när tillväxten av filamentbildande bakterier var stor och slamvolymen var >800 ml/l. Filamentbildande mikroorganismer Det finns många olika filamentbildande mikroorganismer. Ett flertal försök till klassificering av dessa har gjorts, där den mest betydelsefulla är från Jenkins et al. (1986). Klassificeringen av filament bygger på olika morfologiska kriterier bl.a. storlek, form, grening, olika infärgningar, rörlighet och organismernas förmåga att lagra olika produkter såsom svavel och polyfosfat, färg och förekomst av kapslar i trådarna. Trots de omfattande studierna som gjorts är dock orsaken till uppkomst av kraftig tillväxt av filamentbildande bakterier i aktivslamprocessen ännu inte helt utredd. I olika undersökningar har man kommit fram till att det förekommer ett visst samband mellan förekomst av olika typer av filamentbilande bakterier och processutformningen samt avloppsvattnets samansättning. Jenkins et al. (1986) har studerat sambanden mellan förekomsten av olika typer av filament i förhållande till olika betingelser, såsom syrehalt, organisk belastning, sulfidhalter, närsalter (kväve och fosfor), pH, temperaturförändringar och årstid samt uppehållstid och slamålder. I tabell 1 visas några morfologiska egenskaper typiska för ett antal filamentbildande mikroorganismer. Dessa fyra typer av filament som presenteras i tabellen har observerats på Klagshamnsverket Det är inte ovanligt att det förekommer avvikelser i ovanstående samband och dessa samband kan bara betraktas som riktlinjer. Oftast kan flera filamentarter observeras i samma slamprov där kvoten mellan dessa kan variera. 12
Tabell 1. Egenskaper typiska för de filamentbildande mikroorganismer som har observerats vid Klagshamnsverket Microthrix Typ 1851 Typ 0041 Typ 021N parvicella Organisk belastning F/M, kg BOD 5 / kg VSS, d låg 0,0-0,15 låg 0,0-0,15 låg 0,5-0,25 medel 0,3-0,5 Syrehalt, mg/l låga och låga 1-6 låga höga Temperatur optimum, °C
Page 1: Ozonering av aktivt slam - ett sät
Page 5 and 6: Summary In order to reduce eutrophi
Page 7 and 8: Sammanfattning För att minska öve
Page 9 and 10: Förkortningar ASP AOP Bio-P BOD 7
Page 11 and 12: Innehållsförteckning 1 Inledning
Page 13 and 14: 1 Inledning 1.1 Bakgrund Förorenin
Page 15: 1.4 Avgränsningar Denna rapport ä
Page 18 and 19: Den biologiska reningen är oftast
Page 20 and 21: NH + 4 + 1,5O 2 NO - 2 + 2H + +H 2
Page 22 and 23: i bassängen. Slamvolymen är den m
Page 26 and 27: peptidoglykan. Vid grampositiva bak
Page 28 and 29: elektrostatiska krafter som påverk
Page 31 and 32: 3 Ozon 3.1 Allmänt Ozon (O 3 ) är
Page 33 and 34: - under vissa förhållanden gynnas
Page 35 and 36: 4 Klagshamns avloppsreningsverk Kla
Page 37 and 38: Utloppsledningen (11) från verket
Page 39 and 40: 5 Försöksutförande Försöksutf
Page 41 and 42: 1 2 4 3 7 5 6 5 Figur 11. Ozonanlä
Page 43 and 44: 1 4 2 3 Figur 12. Reaktorerna som a
Page 45 and 46: 6 Resultat och diskussion Data som
Page 47 and 48: 6.2 Ozonbehandlingar Fem ozonbehand
Page 49 and 50: SS-halter i returslammet 1 2 3 4 5
Page 51 and 52: 1 2 3 4 5 Figur 19. Värden för to
Page 53 and 54: Ozonets inverkan på sedimenterings
Page 55 and 56: Behandling 2 (linje 2) 2011-07-05 F
Page 57 and 58: Behandling 4 (linje 1) 2011-11-02 F
Page 59 and 60: Sammanfattningsvis kan man säga at
Page 61 and 62: 1 2 3 4 Figur 29. Nitrifikationshas
Page 63 and 64: Figur 31. Spädda slamvolymen (DSV)
Page 65: gång/vecka och det är viktigt att
Page 69: 8 Förslag till framtida studier De
Page 72 and 73: Gillberg, L., Hansen, B., Karlsson,
Page 74 and 75:
Stridh, S. (2009) Muntlig kommunika
Page 76 and 77:
Beräkningar Nitrifikationshastighe
Page 79:
BILAGA 3 - Metodbeskrivning för gr
Page 82 and 83:
Tabell 10. Test 1. Försöksdata f
Page 84 and 85:
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Page 94 and 95:
Page 96 and 97:
Page 98 and 99:
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
Aerob volym 1, m 3 Aerob volym 2, m
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Page 110 and 111:
Page 112 and 113:
Page 114 and 115:
SV 1, ml/l SS-halt i AS1, mg/l V SS
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
SS-halt i eftersedimentering 1, mg/
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Tot-P filt, försedimentering, mg/l
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
filaments by ozone is a way to impr
Page 136:
parvicella, while the filaments are
show all

Ozonering av aktivt slam â ett sÃ¤tt att fÃ¶rbÃ¤ttra ... - Svenskt Vatten

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?

Ozonering av aktivt slam â ett sÃ¤tt att fÃ¶rbÃ¤ttra ... - Svenskt Vatten