Nöjt Barn Index - Karlskoga kommun

1
Nöjt barn-index
Karlskoga och Degerfors kommuner
2006 - 2008

2
Nöjt barn-index – ett utvecklingsprojekt i samverkan!
Karlskoga och Degerfors kommuner i samverkan med
Barnombudsmannen under perioden år 2006-2008.
Innehållsförteckning
Sidan
Inledning 3
1. Bakgrund 4
2. Rapport från Karlskoga och Degerfors
kommuner 5
3. Förberedelse 5
4. Förundersökning 9
5. Genomförande 11
6. Resultat 14
6.1 Resultat förskola 14
6.3 Resultat skola 18
7. Fortsatt arbete 23
8. Checklista 23
Bilagor

3
Inledning
Samtal och diskussioner mellan Barnombudsmannen och kommunerna Karlskoga och
Degerfors resulterade i ett utvecklingsprojekt kring hur man kan undersöka barns
nöjdhet med livet.
Barnombudsmannen hade genomfört verktyget Nöjt barn-index på nationell och
internationell nivå i samarbete med andra länder. Barnombudsmannens tanke var att
kunna beskriva och ge hjälp till kommuner i landet som själva ville genomföra
Nöjt barn-index i sina egna kommuner. Den nationella undersökningen genomfördes
tillsammans med äldre barn och ungdomar. Barnombudsmannen ville nu ägna sig åt de
lite yngre barnen. Karlskoga och Degerfors kommuner arbetar ständigt med frågan hur
man kan införliva barnkonventionen i det kommunala arbetet och var självklart
intresserade att kunna medverka.
Att i samverkan med Barnombudsmannen kunna få fram kunskaper om vad
förskolebarn och yngre skolbarn själva tycker om sina liv var en fantastisk möjlighet
och en spännande utmaning. Förskolorna och skolorna i Karlskoga och Degerfors är
medvetna och aktiva i att söka konstruktiva vägar att utveckla sina arbetsformer.
Därför passade det bra att i samverkan kunna pröva om Nöjt barn-index gick att
använda i förskolan och som en elektronisk enkät i år 2, 4 och 6 i skolan.
Frågorna var många:
Hur beskriver barn sina tankar om livet
Hur frågar man barn om deras tankar om livet
Vad är livskvalitet för yngre barn
Kan man på ett bra sätt beskriva hur yngre barn upplever att de mår
Är det möjligt att ställa frågor och få svar som gör att man kan överföra barns tankar
till statistisk bearbetning
Målet var att hitta verktyg och få resultat som speglar vardagsarbetet i förskola och
skola. I förlängningen kan kommunerna därmed få underlag där barn faktiskt kommit
till tals.
Det är många som bidragit till att detta utvecklingsprojekt kunnat genomföras. Med
allas goda och stundtals mirakulösa insatser, kan nu kommunernas arbete
sammanfattas. Stort tack till alla Er som medverkat i arbetet.
Rapporten är en beskrivning av den kommunala processen. Rapporten syftar till att
kunna ge inspiration och förhoppningsvis vägledning kring Nöjt barn-index, för Er
som är intresserade av att låta barn komma till tals!
Oktober 2008
Karlskoga och Degerfors kommuner
Ulrika Lundgren Torbjörn Johnson Cecilia Ljung
Förvaltningschef Utvärderare och Folkhälso- och
Folkhälsoförvaltningen Projektledare NBI barnkonventions utvecklare
Karlskoga och Degerfors Folkhälsoförvaltningen Folkhälsoförvaltningen

4
1. Bakgrund
Karlskoga och Degerfors kommuners gemensamma Folkhälsonämnd, med särskilt
ansvar för barnkonventionen, anmälde sitt intresse att i samarbete med den statliga
myndigheten Barnombudsmannen, genomföra en undersökning om barns livskvalitet.
Barnombudsmannen ville pröva om man kunde vidareutveckla det nationella
verktyget Nöjt barn-index att fungera på lokal nivå. Kommunerna skulle fungera som
pilotkommuner i ett utvecklingsprojekt. Kommunernas sammanlagda invånarantal är
närmare 40 000, vilket innebar en lagom undersökningsgrupp.
Den övergripande frågeställningen var:
– Hur ställer man frågor till förskolebarn och skolbarn i de yngre åren om deras
vardag i hemmet, i skolan och på fritiden
Samtal och diskussioner utmynnade i ett utvecklingsprojekt, där verktyget Nöjt barnindex,
efter anpassning, skulle testas på förskolebarn och yngre skolbarn.
Nationellt och internationellt hade Barnombudsmannen prövat Nöjt barn-index med
äldre barn och ungdomar i åldrarna 8 – 16 år. Däremot inte med åldrarna fyra och
femåringar i förskoleverksamhet eller med elektronisk enkät för skolår 2, 4 och 6.
Syftet var att göra ett utvecklingsarbete i samverkan med Barnombudsmannen där
kommunerna kunde bidra med det lokala perspektivet och de yngre barnens
perspektiv.
Den gemensamma nämndens ansvar innebär bland annat att förse kommunerna med
underlag för att kunna ta strategiska beslut kring barnkonventionen. Därför
deltar kommunerna också i Ungdomsstyrelsens undersökning, Lokal uppföljning av
ungdomspolitiken (LUPP) och är en del av Örebro läns landstings
levnadsvaneundersökning, Liv och Hälsa Ung.
Genom att komplettera med Nöjt barn-index för yngre kommuninvånare skapas en
gedigen kunskap i kommunerna om hur barn upplever sina vardagsliv från
förskoleålder upp till ungdomsålder. Med Nöjt barn-index som redskap för
kartläggning av yngre barns livskvalitet fick man dessutom ett verktyg för att ta fram
underlag som stärker tillämpningen av barnkonventionen i kommunerna.
1.1 Vad är Nöjt barn-index
Nöjt barn-index är en metod att fråga barn och unga hur nöjda de är med olika delar av
sitt liv och med sitt liv som helhet. Barn och unga svarar på konkreta frågor och
frågesvaren grupperas sedan i olika sammansatta variabler eller komponenter. Ett
index över ”nöjdhet” kan då beräknas.
Med denna statistiska metod kan man framställa diagram över hur nöjda olika grupper
av barn och unga är med olika delar av sina liv och hur starkt detta påverkar deras
totala nöjdhet med sina liv. Om en komponent har ett relativt lågt indexvärde och
samtidigt har en stark effekt på nöjdheten med livet innebär detta resultat att nöjdheten
med livet borde öka om man förbättrar verksamheten som påverkar denna komponent.

5
2. Rapport från Karlskoga och Degerfors kommuner
Denna rapport beskriver den kommunala processen och fokus ligger på att förmedla
erfarenheter för att skapa inspiration och ge vägledning för att låta yngre barn komma
till tals.
De direkta resultaten av undersökningen Nöjt barn-index har presenterats för berörda i
kommunerna och i rapporten beskrivs därför endast en del av resultaten.
Barnombudsmannen använder Karlskoga och Degerfors erfarenheter för att fortsätta
utveckla sitt uppdrag att stödja kommuner att tillämpa barnkonventionen i det lokala
arbetet.
2.1 Syfte
Syftet med projektet var:
• Anpassa det nationella/internationella verktyget Nöjt barn-index till lokal nivå.
• Utveckla Nöjt barn-index för att kunna användas med barn i förskola och barn
i skolår 2, 4 och 6 med elektronisk enkät.
Syftet var också att Karlskoga och Degerfors kommuner skulle:
• Få kunskap om hur förskolebarn och yngre skolbarn mår i kommunerna och
hur de upplever sin livskvalitet i och med resultatet av Nöjt barn-index.
• Pröva en metod för att verkligen låta yngre barn komma till tals i kommunerna.
2.2 Projektets olika delar
I rapporten beskrivs arbetets fem olika faser och innehåller en del beskrivningar av
vad projektet lärde efter vägen.
Rapporten är indelad i:
• Föreberedelse
• Förundersökning
• Genomförande
• Resultat
• Fortsatt arbete
• Checklista
3. Förberedelse
Den 12 december 2005 träffades representanter från Barnombudsmannen, Folkhälsonämnden
och Folkhälsoförvaltningen för att diskutera hur man praktiskt skulle kunna genomföra
arbetet med Nöjt barn-index på lokal nivå och med de yngre barnen.
3.1 Politisk förankring
Folkhälsonämnden för Karlskoga och Degerfors kommuner gav folkhälsoförvaltningen
i uppdrag att genomföra utvecklingsprojektet i samverkan med
Barnombudsmannen. Folkhälsonämnden har verkat som politisk styrgrupp i arbetet
och har därmed kontinuerligt informerats om arbetet.

6
3.2 Projektet struktureras
Barnombudsmannen utsåg en projektgrupp i arbetet där den övergripande uppgiften
var kunskapsstöd, metodstöd och statistisk kunskap och bearbetning. Gruppen bestod
av Inger Andersson-Kagios, Kenneth Ljung och Lars Lundgren.
Arbetet strukturerades och Barnombudsmannen ansvarade för frågekonstruktionen mot
bakgrund av tidigare projekt. Barnombudsmannen skulle även bearbeta data och redovisa
dem samt överföra resultatet till en hanterbar nivå med förklaringar hur Nöjt barn-index läses
och tolkas.
Folkhälsoförvaltningen utsåg projektledare och projektgrupp för arbetet. Gruppen
bestod av Torbjörn Johnson, Ulrika Lundgren och Cecilia Ljung.
Projektgruppens viktigaste uppdrag var att samråda och söka samförstånd med berörda
förskolor och skolor, chefer, personal och föräldrar för att kunna få möjlighet att
genomföra Nöjt barn-index på lokal nivå.
Folkhälsoförvaltningen skulle även förankra projektet i kommunerna, vara delaktig i
frågekonstruktionen och se till att hela utvecklingsprojektet, med alla dess delar,
kunde genomföras lokalt. Därmed startade projektet som varade i tre år.
3.3 Ledningens betydelse
Ska ett utvecklingsprojekt av denna dignitet fungera är det absolut nödvändigt att förskolan
och skolans ledning får möjlighet att delta i processen redan från början. Det är många
aktörer som vill använda skolan som arena och man måste ha den största respekt för
möjligheten för skolan att planera in denna typ av undersökningar.
Nöjt barn-index planerades in i förvaltningarnas uppföljnings- och utvärderingsplaner. Detta
gjorde att projektet var väl förankrat i skolans ledning.
Cheferna för förskolor och skolor tillfrågades om möjligheten att delta i undersökningen.
Det var ett positiv gensvar från cheferna i båda kommunerna.
Man såg Nöjt barn-index som en möjlighet att få ett ytterligare verktyg för förskolans och
skolans kvalitetsarbete. Att det gällde de yngre barnen var en spännande utmaning och fram
för allt förskolans chefer välkomnade att i samverkan med Barnombudsmannen kunna få
utveckla samtalet med 4 och 5-åringar.
(Se vidare bilaga 1 och 2; Till förskolans/skolans ledning.)
3.4 Urval - förskola
Undersökningen skulle bygga på en population, som var lika stor i de båda kommunerna.
Därför beslutades i samråd med förskolans chefer att göra en totalundersökning i Degerfors
förskolor och ett urval av förskolor i Karlskoga för att få lika stora undersökningsgrupper.
För att få ett statistiskt urval bestämdes vidare att alla förskoleområden i Karlskoga skulle
representeras.
Totalt tillfrågades 445 förskolebarn i åldern 4-5 år, jämt fördelat avseende kön och jämt
fördelat i de båda kommunerna. För att kunna starta projektet behövdes även två förskolor
som kunde fungera som piloter i framtagandet av frågor och där undersökningen kunde
prövas innan genomförande. Till hjälp i förstudien deltog förskolan Räven i Karlskoga och
förskolan Herrgården i Degerfors.

7
3.5 Urval - skola
För skolans del handlade det om att göra en totalundersökning i båda kommunerna.
Detta planerades vara möjligt då skolans elever i år 2, 4 och 6 skulle fylla i en enkät via
dator. Administrationen skulle minska när dator nyttjas till skillnad från att registrera in
handskrivna svar. Totalt deltog 1200 elever från årskurserna 2, 4 och 6 i Karlskoga och
Degerfors F-6 skolor. Det behövdes även två skolor som kunde fungera som piloter i
framtagandet av frågor och där undersökningen kunde prövas innan genomförande. Till hjälp
i förstudien deltog Karlbergsskolan, F-6 i Karlskoga och Bruksskolan, F–6 i Degerfors med
år 2, 4 och 6.
3.6 Föräldrarnas medgivande
Innan förstudien startade hade samtliga föräldrar tillfrågats om deras barn fick delta i
undersökningen. En förutsättning för att barn skulle delta var att föräldrarna var
införstådda och skriftligen hade medgivit till detta. Föräldrarnas medgivande gäller
såväl förstudien som själva undersökningen. I Karlskoga och Degerfors avböjde inte
några föräldrar.
(Se bilaga 3och 4; Till föräldrar/vårdnadshavare.)
3.7 Förstudie
Förstudien innebar att barn i förskolan fick rita teckningar och elever i skolan skriva
”tycka till listor” om vad som var roligt respektive tråkigt:
• På förskolan/skolan
• Hemma
• På fritiden
Exempel på teckningar från förskolebarn
Exempel på synpunkt från ”Tycka till listor.”

8
Personalen på förskolorna berättade att föräldrar ställde sig mycket positiva till
undersökningen. På en förskola beskrev man hur ett barn hade gått hem till sina
föräldrar och ställt samma frågor och låtit dem rita teckningar på samma sätt som
barnen gjort i förstudien.
– Pappa, kan du berätta vad som är tråkigt och roligt med ditt jobb
Genom att ställa frågorna till barnen, låta dem rita och berätta, skriva och berätta så
utgår undersökningen från barnens egna perspektiv. Det innebär att de frågor som tas
fram utgår ifrån områden som barn och unga beskrivit som viktiga för hur de mår och
hur nöjda de är med livet.
När materialet, såväl teckningar som ”tycka till” listor sorterats och systematiserats
träffade både Barnombudsmannen och projektgruppen barnen i de förskolor och
skolor som ingått i förstudien. Uppgiften var att barnen skulle få klä sina egna bilder
och listor i ord och förklara hur de tänkt.
Detta var ett viktigt moment i förberedelsearbetet som gav stor lärdom om hur viktigt
det var att barnen själva fick förklara vad de avsåg. Annars hade det blivit de vuxnas
tolkningar av teckningar och listor som blivit underlaget till frågorna i
undersökningen. Genom samtalet med barnen kompletterades materialet med
förklaringar ur barnets perspektiv som var betydelsefulla för skapandet av
frågeområden med tillhörande frågor.
Erfarenheter från förstudien visade att barn berättar mycket och gärna om sitt liv om
vad som händer i förskola, skolan och i hemmet. Alla uppgifter behandlades i samråd
med chefer och personal inom förskola och skola. Eventuellt sekretessbelagda
uppgifter hanterades av berörd personal med tydlig uppföljning.
3.8 Utbildning i samtalspedagogik
Då förskolorna och skolorna i Karlskoga och Degerfors arbetar aktivt med inflytande
för barnen var det lämpligt att komplettera Nöjt barn-index och den undersökningen
med en gemensam fortbildningsinsats.
Elisabeth Arnér, Fil.lic., universitetsadjunkt vid pedagogiska institutionen, Örebro
universitet, anlitades. Elisabeth Arnérs intresse och forskning riktar sig främst mot
demokratifrågor i barns och ungas vardag. Fokus ligger på lärares betydelse för barns
och ungas möjligheter till delaktighet och inflytande i förskola och skola.
Alla pedagoger inom förskolan och ett urval pedagoger från skolan erbjöds utbildning
med Elisabeth Arnér. Utbildningen fokuserade på förändring av synen på barn och
satte fokus på mötet mellan vuxna och barn i förskolan. Förhållningssättet leder till att
barnen i förskolan får ett verkligt inflytande över sin dag i förskolan. Att låta barnens
egna uppfattningar leda arbetet i förskolan. Vuxna ska vara inspiratörer som berikar
barnens upplevelser och idéer. I grunden handlar det om respekt och om att intressera
sig för vad som är meningsfullt för barnen.
Tanken med att all personal inom förskolan skulle få ta del av utbildningen var att alla
skulle kunna genomföra samtalen för att kunna genomföra Nöjt barn-index. För att
barn som ännu inte kan läsa och skriva, ska kunna komma till tals i statistiska

9
undersökningar krävs aktiv medverkan av vuxna. Pedagogerna var därför mycket
viktiga aktörer.
Varje förskola utsåg dessutom särskilt ansvariga pedagoger för genomförandet av Nöjt
barn-index.
Med pedagogernas hjälp kunde förskolebarnen medverka i en statistisk undersökning
och vuxna kan få reda på vad barn tycker i olika frågor. Det är också ett sätt att
försöka leva upp till intentionerna i barnkonventionens artikel 12 om att låta barn
komma till tals.
4. Förundersökning
Förundersökningen genomfördes i syfte att testa undersökningens alla led och delar.
Allt från frågekonstruktion och datatekniska detaljer till kontroll att instruktioner till
ledning och personal fungerade. Detta för att huvudundersökningen skulle fungera
med så få problem som möjligt.
4.1 Frågekonstruktion
Barnombudsmannen hade tidigare genomfört en nationell och flera internationella
undersökningar med Nöjt barn-index metoden. Tanken var att kunna använda
befintliga frågor och försöka anpassa dessa till de yngre barnen och till den lokala
nivån.
För skolår 2, 4 och 6 planerades frågor i enkätform och för förskolan i intervjuform.
Förskola och skola skulle därför ha två olika slags modeller med frågor.
Framtagande av frågor och svarsalternativ byggde på barnens teckningar och
”tycka till listor ” från förstudien.
4.2 Förundersökning - förskola
För förskolans hade två modeller arbetats fram och det gällde att ta reda på vilken som
pedagogerna förordade. Modellerna hade aldrig tidigare prövats så förundersökningen var av
stor betydelse. (Se bilaga 5; Test av frågorna förskolan)
Förskolebarnen i 4-5 årsåldern på förskolan Räven i Karlskoga och förskolan
Herrgården i Degerfors fick ett frågebatteri, där personalen hade som uppgift att läsa
frågor och registrera svar med hjälp av att barnen svarade med bilder på olika
ansiktsuttryck.
mycket glad - ganska glad - varken glad eller ledsen - ganska ledsen - mycket ledsen
Återkopplingen med förskolans pedagoger gav verkligen resultat. Med hjälp av
pedagogernas kunskap så byggdes i princip hela frågedokumentet med tillhörande
instruktioner om. Ledorden i arbetet blev att ”hitta det enkla”. Återkopplingen och
samtalen med pedagogerna på förskolan Räven i Karlskoga och förskolan Herrgården
i Degerfors var ovärderliga.

10
Ett resultat blev att svarsalternativen, med fem olika kort på ansikten, som skulle
spegla barnens ”tyckande”, förändrades till fyra. Det visade sig att barnen aldrig
använde sig av mellanalternativet, ”varken glad eller ledsen”.
– Jag kan väl inte vara både glad och ledsen samtidigt, sa barnen och så skrattade de.
mycket ledsen ganska ledsen mycket glad ganska glad
Något som ytterst kunde ha påverkat slutresultatet var att pedagogerna upptäckte att
när barnen satt i grupper om 5 – 6 stycken, påverkade varandras sätt att svara. I början
av varje samtal ”kollade in” varandra och visade sedan gärna samma bild som sin
kompis eller den som satt närmast. De avvaktade lite innan de svarade.
För att fortsättningsvis undvika detta infördes inför varje frågetillfälle ett antal
uppvärmningsfrågor, vilket fick dem att komma över nyfikenheten inför uppgiften och
eventuellt rädslan av att svara ”fel”.
Återkopplingen gav också möjlighet att hitta barnens vardagsspråk. Att kunna välja
ord som barnen förstod. Som exempel kan nämnas uppvärmningsfrågan och
möjligheten att svara:
– Vad tycker du om vädret idag
– Jättedåligt, Ganska/lite dåligt, Ganska/lite bra, Jättebra
Med flera möjligheter i samma svarsalternativ, som ändå gav samma värde statistiskt
sett, ökade utrymmet för barnens förståelse. Möjligheten att få ett resultat som var
trovärdigt och statistiskt säkerställt ökade. Med förändringarna minskade felkällorna.
På frågan - Vad tycker du om maten hemma, hade barnen tidigare möjlighet att svara
med olika grader av ”god”. Det byttes ut mot ordet ”äcklig” när de inte gillade maten.
– Alltid äcklig, Ofta äcklig, Ofta god, Alltid god.
4.3 Förundersökning – skolår 2, 4 och 6
För skolans del prövades enkäten med ett urval av elever. Syftet var att kontrollera att
skolbarnen verkligen förstod vad som avsågs och därmed kunna ge svar.
I skolan handlade det också om att se om frågorna fungerade och att det gick att
komma till undersökningen via webben.
När förundersökningen var genomförd kom det viktiga momentet att ta reda på hur det
hade gått. Samtal fördes med ett urval av deltagande elever i skolans år 2, 4 och 6.

11
Samtalen kan summeras med orden ”tack och lov” att vi återkopplade. De flesta elever
förstod frågor och svar, men uppfattade ibland vissa ord som svårtolkade. Eleverna
gav förslag på enkla lösningar. Frågebatteriet omarbetades radikalt tack vare elevernas
goda exempel och förenkling blev ledord i arbetet.
Förändring av svarsalternativ med skalan 1-10 behölls. Ordbeteckningarna för
skalvärdena ändrades.
- inte alls nöjd (1) till mycket nöjd (10)
- byttes ut mot inte alls nöjd (1) till jättenöjd (10)
Grupperna för förundersökningen var speciellt viktiga med anledning av att deras
uppgifter och resultat skulle bilda underlag för frågekonstruktion och svarsalternativ.
De förskolor och skolor som deltog i förundersökningen gav erfarenheter som
påverkade hela processen.
Frågor och svarsalternativ förändrades och själva undersökningen i förskolan
utformades i enlighet med erfarenheterna från förundersökningen. De förskolor och
skolor som deltog i förundersökningen fick en fördjupad kunskap som var bärande i
hela det fortsatta arbetet.
4.4 Frågorna klara
Arbetet med att konstruera frågor och svarsalternativ var tidskrävande och svårt men
samtidigt mycket inspirerande och roligt.
– Hur formulerar man sig egentligen så att barn förstår
Genom förundersökningen insågs ganska snart att som vuxen visste man inte det.
Förskolebarn tolkar inte ord som vuxna gör. Förundersökningen gjorde att förskolans frågor
ändrades i grunden.
(Se bilaga 6; Alla frågor för förskola, och bilaga 7; Alla frågor för skola.)
4.5 Information inför undersökningen
För att öka möjligheten att lyckas väl beslutades att Barnombudsmannens ansvariga
Inger Andersson Kagios och Kenneth Ljung skulle ge representanter för alla deltagande
förskolor och skolor information och genomgång av undersökningens delar.
5. Genomförande
Så var det äntligen dags! Efter många möten, mycket förberedelser, många
funderingar och genomgångar så var det äntligen dags. Undersökningen fungerade väl
under de veckor som den genomfördes. Deltagande förskolor i såväl Karlskoga som
Degerfors var positiva till sitt deltagande och uttryckte att de fått veta om vad barnen
tyckte som de tidigare inte visste.
Det var endast några enkla frågor som behövde besvaras av projektledningen. Några
frågeformulär som blev försenade och någon instruktion som uteblivit. Samtalen från
förskolorna till förvaltningen var få.
Skolorna som genomförde undersökningen hade varierande framgångar. Det visade
sig att år 2, inte var mogna för att fylla i en enkät via dator på detta sätt.
Projektledningen fick många frågor om hur man skulle tolka frågor och svar.

12
År 4 och 6 hade färre problem. Det som krävde större planering än vad vi trott, var
möjligheten att nyttja datorerna för undersökningen. Klasslärarna som deltog gjorde
enorma insatser och ordnade så att undersökningen kunde genomföras.
För de elever i årskurs 2, som av olika anledningar hade svårt att fylla i enkäten
elektroniskt, gavs sedan möjligheten att svara på frågorna på pappersenkäter. Lärare
informerade att de hade läst frågorna högt i tur och ordning och förklarat för de elever
som hade svårt att förstå. Enligt deltagande lärare var detta tidsödande.
Datainsamlingen genomfördes under några veckor i september – oktober 2007.
5.1 Uppföljning
Efter undersökningens genomförande träffade projektgruppen pedagoger från
representerade förskolor och skolor för att följa upp undersökningens genomförande.
Uppföljningen var till nytta för framtida undersökningar och gav kunskaper från den
lokala undersökningen till Barnombudsmannen.
Vid träffen med pedagoger från förskolor och skolor fick de besvara ett antal frågor
som skulle ge vidare vägledning i arbetet. Man fick ge ris och ros till förberedelser,
frågor, förundersökning, genomförande och framtid. Pedagogernas syn på projektets
olika delar gav ovärderlig information.
Några exempel på synpunkter:
Förberedelser
Exempelvis avseende information från Barnombudsmannen, folkhälsoförvaltningen
eller din chef. Även synpunkter angående information och informationsblad till hem,
förskola och skola.
Förskolan
- Allt var bra.
- Vi fattade bara inte hur stort detta var och vilken betydelse det hade för framtiden.
Vi pedagoger fick många arbetsuppgifter.
- Fundersam på hur stort det skulle bli hur mycket tid det skulle ta från barngruppen.
Nu blev det inte så. Det tog inte mycket tid som jag trodde.
Skola
- Bra med tid för förberedelser.
- Lite information med tanke på att undersökningen tydligen är så stor.
- Vi fick bara via mail veta att Nöjt barn-index skulle göras. Jag saknade lite mer
bakgrundsinformation.

13
Frågeformulär
Exempelvis avseende frågeformuleringar, antal frågor, tydlighet, instruktioner, etc.
Förskola
- Antalet frågor var bra.
- Barnen blev fort trötta och hade svårt att orka med alla frågor.
- Barnen tyckte det var mysigt att svara på frågor.
- Fyraåringarna hade i allmänhet svårt att förstå, frågor och vilken gubbe de skulle
visa.
- Intressant att vara den som intervjuar.
- Många diskussioner efteråt.
- Barnen ville prata mycket.
- ”Smilegubbarna” var bra och tydliga och barnen tyckte de var roliga.
Skola
- För många frågor för år 2 elever.
- Fick ringa och söka instruktioner.
- Rädd för att många barn bara ”bockade” för utan att veta varför.
- Det var svåra frågor, framförallt för åk 2, att läsa och besvara.
- Svarsalternativ, skalan var för stor. Det blev 1, 5 eller 10. En elev i år 2 vet inte
vad en 3:a eller 8:a innebär”.
Genomförande
Exempelvis avseende tidsåtgång per tillfälle, tidplanen för hela undersökningen, etc.
Förskola
- Barnen tyckte det var spännande att vara med.
- Inte särskilt tidskrävande för hela undersökningen.
- Det gick bra och störde inte verksamheten.
- Stressigt ibland att få till tiden. Tog tid från andra aktiviteter.
- En del barn ville sitta länge andra inte alls.
- Trevligt att få denna stund med barnen och höra vad de tycker.
- Tre veckor hade varit bra tid för undersökningen.
Skola
- Bra att vi fick längre tid at genomföra det på än vad som först planerats.
- År 4 och 6 gjorde undersökningen på ett 40-minuterspass.
- År 2 delade upp den på två tillfällen.
- År 4 behövde mycket hjälp vid datorn.
- Var ska vi hitta tiden
- Hur möter vi barn som reagerar på något sätt på frågorna.
- Barnen förstod inte alla frågor.

14
Framtiden
Exempelvis vilken nytta kan du se med Nöjt barn-index etcetera.
Förskola
- Att få veta hur våra barn mår och se hur de ser på livet. Med utgångspunkt från
detta kunna agera så de förhoppningsvis har det bättre.
- Barnens tankar om sin vardag kom tydligt fram. Får koll på vad våra barn behöver.
- Intressant, vi vill lära mer och gärna vara med i framtiden.
- Viktigt att barns tankar och synpunkter tas tillvara fortsättningsvis.
- Detta är ett led i arbetet utifrån läroplanen. Saker blev bekräftade.
Skola
- Jag vet inte, för ibland kryssade de bara i/kryssade i fel rad.
- På vissa frågor fyllde barnen i ett svar för att sedan gå vidare.
- Det är svårt att få ett sanningsenligt resultat.
- Nyttan kan väl vara att få veta hur lärare och föräldrar upplevs.
Kommentar avseende skolans undersökning
För skolans del uppstod tyvärr en del problem med datorerna och år 2 elever fick
mycket hjälp för att klara undersökningen. Skolorna löste detta genom att de elever
som inte klarade att fylla i enkäten via webben fick svara på frågorna via
pappersenkäter. För att lyckas med undersökningen valde lärarna att läsa och förklara
frågorna i tur och ordning för eleverna. De besvarade sedan frågorna var och en för
sig, men i samma takt.
Lärarna tog initiativ till denna lösning själva och genom att snabbt fatta eget beslut
blev svarsfrekvensen hög. Utan denna beslutsamhet från medverkande lärare hade
undersökningens resultat inte varit statistiskt säkerställt.
6. Resultat
6.1 Resultat - förskolan
Det var 52 procent flickor och 48 procent pojkar som deltog i undersökningen.
Hälften var fyra år och hälften fem år.
71 % av de tillfrågade förskolebarnen besvarade frågorna.
(Beräknat på sifferuppgifter från antalet barn i förskolorna våren 2007).
Barnen i förskolan svarade på pedagogernas frågor genom att visa upp ett ansikte som
motsvarade deras åsikt för stunden. Ansiktena speglade uttrycken:
- mycket ledsen, - ganska ledsen, - ganska glad eller - mycket glad.
Ansiktena utseende omvandlades sedan till ett skalvärde (1 - 4) i syfte att ge barnens
åsikt ett numeriskt värde. Ansiktet ”mycket ledsen” har ett värde av 1 (jättedåligt) och
ansiktet ”mycket glad” har ett värde av 4 (jättebra).

15
Det är ett moment som ingår för att kunna jämföra resultat över tid. Pedagogerna
skrev in varje barns svar på varje enskild fråga på en blankett, som sedan matades in i
en databas för bearbetning. Detta moment möjliggör sedan statistiska bearbetningar.
Barnens åsikter ger ett talvärde.
Genom olika statistiska bearbetningar skapas ett indexvärde på en skala 0 till 100 av
sammanslagningen av den fyra gånger ställda frågan: - Hur mår Du nu
Indexvärdet ger svaret på frågan ”Hur mår du nu” Ett ”Nöjt barn-index” värde.
☹
Från skalan: 1 2 3 4
☺
Till skalan: 0 100
På frågan ”Hur mår du nu” får barnen i Karlskoga det genomsnittliga värdet 89 och
Degerfors får värdet 86. Förskolepojkar är något mer nöjda (89) än förskoleflickor (85).
Undersökningen visar också att var tionde förskolebarn i åldern 4 – 5 år i de två kommunerna
inte mår bra just nu.
Redovisning av Karlskoga - Degerfors tillsammans.
Genomsnittliga indexvärden på skalan 1 – 100 för olika grupperingar.
HUR MÅR DU NU
NÖJD MED!
Karlskoga/Degerfors 87
Karlskoga 89
Degerfors 86
Pojkar Karlskoga/Degerfors 89
Flickor Karlskoga/Degerfors 85
Lek 84
Miljö 84
Relationer 80
Valmöjligheter på förskolan 75
Trygghet på förskolan 73
Valmöjligheter hemma 64
- pojkar
70
- flickor
59
Sovande 62
Trygghet allmänt
- Karlskoga
- Degerfors
56
60
53
Medelvärden på indexskalan 0 – 100 för olika komponenter/sammanslagna variabler
för alla och uppdelat på kön eller kommun.

16
Leken
Leken på förskolan, i hemmet och på fritiden har en avgörande betydelse för hur
förskolebarn i de båda kommunerna mår. Förskolebarnen är i genomsnitt nöjda med
lekens möjligheter och det utlopp de kan få för den. (Indexmedelvärdet 84)
Att de flesta barn är nöjda avspeglar sig genom svaren på frågorna om:
- leksakerna hemma (92 % nöjda)
- lek inne på förskolan (86 % nöjda)
- leksakerna på förskolan (90 % nöjda)
- leken ute på förskolegården (85 % nöjda)
Miljö
Förskolebarnen är generellt sett (84 genomsnittsvärde på indexskalan) nöjda med sin
omgivande miljö.
Många barn önskar sig ett husdjur och 33 % tycker det är ledsamt att inte ha något.
De är även bekymrade över säkerheten i trafiken där 21 % är missnöjda.
Relationer
Diagrammet över hur komponenterna påverkar den totala nöjdheten
(se diagram nedan) visar att ”relationer” och ”leken”, se ovan, är de faktorer som mest
påverkar hur nöjda barnen i 4-5 års ålder är med sitt liv som helhet.
Relationsvariabler:
(- andel som svarat med de två ledsna ansiktena som grupperas som ”missnöjd”)
- att få leka med dem man vill (17 % missnöjda)
- hur syskonen är (21 % missnöjda)
- blir ofta retad på förskolan (32 % missnöjda)
- hur andra i den egna gruppen är (20 % missnöjda)
- hur andra på förskolan är (18 % missnöjda)
Dessa variabler är sådana som vid en förändring skulle påverka barnens liv som helhet
till det positiva eller negativa.
Barnen är mycket nöjda med personalen på förskolan, 94 % av barnen visade med sina
svarskort det glada ansiktet. Då personalen var de som ledde intervjuerna, kan detta ha
påverkat resultatet.
Trygghet
Resultatet visar att barns trygghet bygger mycket på relationer.
Att leka ensam är något som barn upplever som negativt. De vill ha en kamrat att vara
tillsammans med. Man blir ledsen av att leka ensam, 41 % av barnen ansåg detta.
Känslan av hur det är att bli lämnad på förskolan har samband med den upplevda
tryggheten. De flesta är nöjda och känner sig trygga. Vid undersökningstillfället
upplevde var 5:e barn (20 %) att det kändes ”Dåligt bli lämnad i morse”.
En fjärdedel av barnen tycker också att de slår sig ofta på förskolan.

17
Valmöjligheter
Att välja är en problematisk situation för barn som är 4 och 5 år.
Vad barnen är missnöjda med:
(- andel som svarat med de två ledsna ansiktena som grupperas som ”missnöjd”)
- välja vilka kläder de ska ha på sig (32 %)
- välja vad de får äta (42 %)
- välja var de får leka (24 %)
- välja vad de får se på TV (22 %)
- välja när de får leka (21 %)
- välja när de ska lägga sig (61 % )
Flickorna är mer missnöjda än pojkarna över sina valmöjligheter i hemmet.
6.2 Nöjt barn-index för förskolan
Frågesvaren har grupperats i olika sammansatta variabler eller komponenter. Ett index
över hur nöjd man är har beräknats.
Förskolebarnen är mest nöjda med leken och relationer. De faktorer som är dem
närmast i vardagen. Undersökningen visar samtidigt med tydlighet att dessa två
faktorer påverkar barns livskvalitet totalt sett mer än andra.
Nöjdhet
99,9
66,6
Trygg ute
Val förskola
Sömn
Val hemma
Miljö
Trygg förskola
Relationer
Leka
33,3
II
0
0,00 0,05 0,10 0,15 0,20 0,25 0,30 0,35
Inverkan
Diagram: Nöjt barn-index diagram avseende hur nöjda barn är med olika delar av sitt
liv och med sitt liv som helhet.
De saker som barnen är mindre nöjda med har också mindre betydelse för den totala
nöjdheten och barnens upplevda livskvalitet.
Om en komponent har ett relativt lågt indexvärde och samtidigt har en stark effekt på
nöjdheten med livet innebär detta resultat att nöjdheten med livet borde öka om man
förbättrar verksamheten som påverkar denna komponent.

18
Hela livet kan inte fångas med ett fyrtiotal frågor, så det finns naturligtvis annat som
gör att barnen känner sig lyckliga och glada. Den inre världen med fantasin, känslan
av att vara älskad av sin familj och släkt, känslan av tillhörighet i familjen och
förskolegruppen är subtila känslor som inte alltid går att fånga i intervjufrågor som
fyra-femåringar förstår.
Resultaten ger nog trots allt en ganska bra ögonblicksbild av upplevelsen av vardagen
för förskolebarnen.
6.3 Resultat - skola
1 200 elever i skolår 2, 4 och 6 deltog i undersökningen.
85 % av de tillfrågade besvarade enkäten. (Beräknat utifrån sifferuppgifter från
vårterminen 2007).
Eleverna i årskurserna 2, 4 och 6 besvarade frågorna via webb eller på pappersenkäter.
Pappersenkäter användes som komplement på skolor, där tillgången till datorer inte
var så stor. I stort sett alla i år 2 svarade på pappersenkät. Vissa elever behövde extra
stöd och läraren läste upp frågan och eleven kryssade i sitt svar.
Elevernas skala var från ett till tio precis som i de nationella undersökningarna. Talen
omvandlades sedan, precis som för förskolebarnen, till ett indexvärde från noll till
hundra. Indexvärdet ger svaret frågan ”Hur mår du nu”
☹
Från skalan 0 10
☺
Till skalan
0 100
HUR MÅR DU NU
NÖJD MED…
Svenska skolbarn 2002 88
Resultat från
Barnombudsmannens
nationella
undersökning 2002
Karlskoga 2007 86
Degerfors 2007 86
Genomsnittsvärden på
indexskalan 0 – 100.
Sig själv och livet 86
Hemmet 86
Familj och kompisar 86
Fritiden 87
Skolan i allmänhet 80
Undervisningen 79
Relationerna i skolan 89
Skolmiljön 75
Inflytande 80
Annan service 87
Valmöjligheter 83
Rättvisa 77

19
Sig själv och livet
Skolbarnen i Karlskoga (86) och Degerfors (86) mår som svenska skolbarn för övrigt i
landet om man jämför med Barnombudsmannens nationella undersökning 2002 (88).
Resultatet, från Karlskoga och Degerfors, visar att det inte är några skillnader mellan
pojkar och flickor. Undersökningen visar att yngre barn, år 2 och 4, (89) är mer nöjda
än äldre, år 6, (83).
Nöjdheten med sig själv har större inverkan på den totala nöjdheten i Degerfors
Resultatet visar att 5 % av skolbarnen inte mår så bra.
Hemmet, familjen och kompisar
Flickor är något nöjdare med hemmet (88) än pojkar (84). Pojkarna gillar inte att
hjälpa till i hemmet. Av dem som svarat är 14 % missnöjda med att de måste hjälpa till
hemma. Var tionde elev upplever att de inte får tillräckligt med tid med sina föräldrar.
Pojkar är något mindre nöjda med hur föräldrarna är mot varandra
Familjen och kompisar har större betydelse för flickornas totala nöjdhet med livet än
för pojkar
Fritiden, allmän service
Fritiden har större inverkan på totala nöjdheten med livet i Degerfors än i Karlskoga.
Allmän service har större inverkan för Karlskogabarnen.
Var tionde elev är missnöjd med den vecko- eller månadspeng de får.
Skolan i allmänhet
De äldre barnen är mindre nöjda med såväl skolan i allmänhet som undervisningen än
de yngre barnen. Pojkar är minst nöjda med undervisningen. Elevernas begränsade
tillgång till skolsköterska och kurator ger lägre nöjdhet totalt sett.
Skoldagens längd ger lägre värden på nöjdhet för de äldre skolbarnen.
Relationerna i skolan har störst betydelse för flickorna.
Skolmiljön har störst betydelse för pojkarna
Eleverna är inte nöjda med:
- Hemläxorna (15 % missnöjda)
- Omklädningsrummen (16 % missnöjda)
- Renligheten på toaletterna visar sig vara den enskilda faktor i skolan som eleverna
är mest missnöjda med (35 %).
Inflytande, valmöjligheter, rättvisa och framtidstro
Skolbarnen i Karlskoga anser att inflytande och framtidstro har större betydelse för
den totala nöjdheten än skolbarnen i Degerfors.
Både inflytande och framtidstro har större betydelse för pojkar än för flickor.

20
Eleverna är inte nöjda med:
- möjligheterna att bestämma i skolan (10 % missnöjda)
- medbestämmande om lek- och idrottsplatser (17 % missnöjda)
- få som man vill (12 % missnöjda)
- möjligheterna att kunna välja skola (18 % missnöjda)
- rättvisan mellan barn och vuxna (13 % missnöjda)
Oro för våld och annat
Undersökningen visar att många barn känner oro inför många olika saker i livet. Mest
orolig är man för att någon som man känner ska dö. Man är också orolig för att bli
inblandade i trafikolyckor eller utsättas för onyktra personer.
Flickor är mer oroliga än pojkar och yngre barn är mer oroliga än äldre.
Oron för annat än våld, har större inverkan på totala nöjdheten med livet för flickor än
för pojkar
Barnen är oroliga för att:
familjens pengar inte ska räcka 13 %
skadas i trafikolycka 29 %
föräldrarna ska slå 13 %
syskon ska slå 12 %
kompisar ska slå 14 %
vuxna ska mobba 13 %
kompisar ska mobba 13 %
fulla personer 30 %
bli orättvist behandlad 16 %
att föräldrarna ska bråka 20 %
vara ute ensam 16 %
föräldrarna ska bli arbetslösa 18 %
någon bekant som man känner ska dö 45 %
Andel som svarat mellan 1 och 4 på den tiogradiga svarsskalan har kategoriserats som
”missnöjd”.

21
6.4 Nöjt barn-index för skolan
Frågesvaren har grupperats i olika sammansatta variabler eller komponenter. Ett index
över hur nöjd man är har beräknats.
Skolbarnen i årskurserna 2, 4 och 6 i Karlskoga och Degerfors är mest nöjda med det
som ligger nära dem själva. Hur de mår och hur de upplever sin hälsa betyder mest för
skolbarnens tillfredsställelse med livet.
Möjligheter till inflytande är viktigt för skolbarnens välbefinnande. De anser att de har
inflytande över sitt liv vilket ger genomsnittsvärdet 80 på skalan 0 - 100.
De känner en viss oro (värdet 68 på skalan 0 – 100, där 100 betyder ”inte alls orolig”)
för att de själva eller närstående ska drabbas av sjukdom, olycka eller andra problem.
Vilket påverkar deras totala välbefinnande.
När det gäller förhållandena i skolan är det skolmiljön som eleverna är minst nöjda
med. Detta påverkar deras nöjdhet med livet i stort. Skolmiljön påverkar nöjdheten
något mer än vad relationer i skolan och undervisningen, gör.
Pilarna visar några faktorer där skolbarnen är lite mindre nöjda och som har relativt
stor effekt på den totala nöjdheten med livet.
Diagrammet påvisar att inflytandefrågor, frågor som behandlar elevers oro samt frågor
kring skolmiljön påverkar elevernas totala nöjdhet med sitt liv.
Förändringar i positiv riktning när det gäller inflytande, skolans miljö och att minska
anledning till oro skulle därför sannolikt öka skolbarnens tillfredsställelse totalt sett.
Nöjt barn-index visar därmed att om dessa frågor påverkas positivt, bidrar detta till
större total nöjdhet.
Diagram: Nöjt barn-index diagram avseende hur nöjda barn är med olika delar av sitt
liv och delarnas bidrag till nöjdheten med sitt liv som helhet.

22
6.5 Redovisning av resultatet
Karlskoga och Degerfors kommuner hade nu genomfört och utvecklat projektet Nöjt
barn-index på lokal nivå och för de yngre barnen tillsammans med
Barnombudsmannen.
– för Kommunfullmäktige
Samtidigt hade kommunerna genomfört Ungdomsstyrelsens undersökning, ”Lokal
Uppföljning av Ungdomspolitiken”, LUPP. Det innebar att det fanns en kartläggning
av vad barn från förskolan upp till gymnasiet, hade för tankar kring sin livssituation.
Resultatet skulle presenteras för både politiker, chefer och personal. LUPP – resultatet
hade presenterats i kommunernas styrelser och nämnder. Nu var det dags att
presentera resultatet av Nöjt barn-index.
Kommunerna fick den stora förmånen att få besök av myndighetscheferna
barnombudsman Lena Nyberg, och Ungdomsstyrelsens generaldirektör Per Nilsson,
i samband med resultatpresentationen.
Ett gemensamt möte anordnades för politikerna i kommunfullmäktige för de båda
kommunerna. Det innebar att politiker från Karlskoga och Degerfors samtidigt fick ta
del av de båda myndighetschefernas kunskaper om barn och unga.
Syftet var att ge underlag för hur kan man koppla den nationella barn- och
ungdomspolitiken till lokal nivå med hjälp av de två undersökningarnas resultat.
– för chefer
Berörda chefer träffade Lena Nyberg och Per Nilsson tillsammans med
kommunledningarna för ett samtal kring barnkonventionen i kommunernas styrning
och ledning.
– för personalen
Under dagen fick personalen som varit med i processen träffa hela projektgruppen,
Barnombudsmannens projektgrupp tillsammans med barnombudsman Lena Nyberg.
Resultatet presenterades och processen diskuterades. Lena Nyberg höll en mycket
uppskattad föreläsning som gav goda tankar inför fortsatt arbete med
barnkonventionen i kommunerna.
6.6 Inspelning av ”Små Barn – Stora Rättigheter”
Nöjt barn-index ger barnen möjligheter att komma till tals, bli respektfullt bemötta och
lyssnande till. Allt i enlighet med barnkonventionens artikel 12.
Barbro Ljungström, som är producent och projektledare vid Sveriges Utbildningsradio
AB (UR) höll på med en serie program för förskollärare om Barnkonventionens
tillämpning i förskolan. Efter kontakt med Barnombudsmannen hörde hon av sig och
hade intresse av att låta Nöjt barn-index för de yngre barnen, vara en del av i
programserien.
Programmet spelades in under ett par dagar i december 2007 på förskolan Herrgården
i Degerfors och sändes i Kunskapskanalen och i SVT 1 och SVT 2.

23
7. Fortsatt arbete
7.1 Kvalitetsåtagande
”Kvalitetsåtagande” motsvaras av servicedeklarationer eller tjänstegarantier, som finns i
flera kommuner i landet. Ett av de kvalitetstaganden som Folkhälsonämnden har beslutat,
handlar om resultatet av Nöjt barn-index.
Ett resultat som oroade var hur missnöjd eleverna var med hygienen på skoltoaletter (36 %).
Barnombudsmannens nationella undersökningar visar samma resultat som vår lokala
undersökning. Eleverna undviker att gå på toaletten under hela dagen i skolan. På sikt leder
detta till hälsoproblem och frågan kring städning av toaletterna blev föremål för nämndens
kvalitetsåtagande. Uppdraget ska vara klart under 2008.
7.2 Samverkan med Rädda Barnen och Kulturskolan
Kulturskolans teaterpedagoger deltog vid redovisningen av Nöjt barn-index. Med stor
kreativitet och engagemang skapades improvisations-teater med utgångspunkt från
resultatet av Nöjt barn-index. Ambitionen var presentera resultatet med hjälp av
eleverna.
Samtidigt skapades en projektidé tillsammans med Rädda Barnen och en ansökan om
projektmedel hos Allmänna arvsfonden. Detta för att möjliggöra att så många skolor som
möjligt kan få ta del av resultatet från Nöjt barn-index genom teater. Allmänna arvsfonden
har beviljat ansökan och projektet (BRAK) kommer att pågå under tre år, med start år 2008.
8. Checklista
Här nedan har Folkhälsoförvaltningens projektgrupp samlat rekommendationer om
man vill pröva att genomföra Nöjt barn-index. Detta är formulerat som en checklista i
de faser som Karlskoga och Degerfors kommuner genomförde.
8.1 Förberedelse
- Beslut tas på övergripande nivå som legitimerar det fortsatta arbetet.
- Någon/några har övergripande ansvar och mandat att genomföra Nöjt barn-index.
- Klargöra vilka resurser som bör avsättas för arbetet. De flesta uppgifter tar
betydligt längre tid än vad man från början tror.
- Ta extra hänsyn till skolornas planeringsprocess.
- Lyssna till vad personalen i verksamheten har att säga, för de är experterna.
- Förklara fördelarna med att kunna nyttja resultatet för bra beslut för barns
utveckling.
- Att kunskaperna kan bilda underlag för förskolans och skolans utvecklingsplaner
och vara en grund för verksamhetens kvalitetsredovisning. Person med kunskap
om uppföljning och statistik bör knytas till arbetet.
- Var förberedd på många frågor och var förberedd på att hantera frågor av olika
karaktär.
- Tydlig information till berörda förskolor och skolor, varför man ska delta och
vilka resultat det ger, tidsåtgång/tidsplan med mera.
- Tid för projektet måste avsättas. Vissa perioder under uppdraget är särskilt
tidskrävande.
- Integrera funktioner som redan finns i organisationen.

24
- Det krävs kompetens för att både genomföra och ta hand om datainsamlingen.
- Ekonomiska resurser krävs för att göra ”Nöjt barn-index bearbetning”.
- En projektorganisation behöver bildas. Exempelvis; styrgrupp som ansvarar för
övergripande rapportering till kommunens olika instanser,
referensgrupp/arbetsgrupp, aktörer som bidrar med kunskap och står för själva
genomförandet.
- Informera föräldrar, få deras godkännande för såväl teckningar/åsiktslistor som
själva undersökningen.
- Besluta om urvals- eller totalundersökning.
- Ta gärna hjälp av någon som kan inspirera personalen på det sätt som Elisabeth
Arnér gjorde. Planera det tillsammans med förskolan och skolans chefer så att så
många som möjligt kan delta i utbildningen. Vi erbjöd samma föreläsning, vid
flera tillfällen och i båda kommunerna.
-
8.2 Förundersökning
- Frågeområden och frågor tas fram som utgår ifrån barn och ungas syn på livet, vad
som är viktigt, vad som påverkar nöjdheten med livet i samhället.
- Ta reda på barn och ungas åsikter som ska ligga till grund för vad man ska fråga
om, genom teckningar som barnen ritar.
- Äldre barn skriver listor om sina åsikter.
- Samtala med barnen, låt dem beskriva och förklara sina teckningar och åsiktslistor
- Sortera teckningarna och listor efter kategorier.
8.3 Genomförande
- Utgå från det som framkommit vid inventering av vad barnen sagt i
förundersökningen.
- Använd gärna andra undersökningar eller kunskapsunderlag som finns om barns
och ungas levnadsvillkor i den egna kommunen, som komplement.
- Ta fram frågeformulär eller använd vårt frågeformulär som underlag (bilaga).
- Testa frågeformuläret i några pilotskolor och förskolor.
- Revidera efter pilotundersökningens resultat.
- Testa hela arbetskedjan.
- Kontrollera att deltagande förskolor och skolor har nödvändig teknisk utrustning
- Välj lämpligt sätt att genomföra datainsamlingen på via pappersenkät eller webb
baserad undersökning.
- Informationsträffar för de som ska genomföra datainsamlingen.
- Skicka ut information till föräldrar om att undersökningen ska genomföras.
- Ta fram en manual som skickas ut tillsammans med frågeformulär i god tid innan
datainsamlingen ska göras.
- Genomför undersökningen under några veckor.

25
8.4 Resultat
- Sammanställ svaren och gör resultat redovisning.
- Genomför en ”Nöjt barn-index bearbetning”. Ta hjälp av en statistiskt kunnig
person. Tjänsten kan behöva köpas av någon av de organisationer/företag som gör
sådana bearbetningar.
- Presentera resultatet för de förskolor och skolor som medverkat i undersökningen.
- Gör en uppföljning och utvärdera processen.
- Presentera resultat och skapa möjligheter för beslutsfattare på olika nivåer att
diskutera resultatet.
- Presentera resultatet för de barn och unga som deltagit i undersökningen.
- Samverkan med kulturskolan och teaterpedagoger var mycket positivt. Resultatet
visades i teaterform.
8.5 Kontaktuppgifter
Vid frågor om Nöjt barn-index i Karlskoga och Degerfors kommuner finns möjlighet
att ringa kommunens växel: Tfn: 0586-610 00 och fråga efter någon i projektgruppen.
Det går också att skicka e-post på adress: ”förnamn.efternamn@karlskoga.se”
Lycka till!

Till förskolans ledning
Kommunen och Barnombudsmannen ger skolelever möjlighet att komma till tals
Karlskoga och Degerfors kommuner och den statliga myndigheten Barnombudsmannen genomför
i samarbete en undersökning om barns livskvalitet med frågor om hur barnen uppfattar sin
vardag i förskolan, på fritiden och om deras möjlighet till inflytande i olika sammanhang. Avsikten
är att resultaten ska användas av beslutsfattare i kommunen för att få barnens perspektiv på
några frågor som är viktiga för barnen.
Undersökningen vill ge barn i fyra-femårsåldern i dessa två kommuner möjlighet att komma till
tals på ett representativt sätt. Undersökningen genomförs i ett stort urval förskolebarn. Datainsamlingsperioden
är under veckorna 39 och 40, 2007.
Anvisningar om hur undersökningen genomförs skickas ut till de deltagande förskolorna.
Ett föräldrablad med svarstalong som föräldern/vårdnadshavaren ska lämna till barnets förskollärare
före datainsamlingsperioden bifogas denna information.
Barnens deltagande är mycket viktigt för undersökningens kvalitet. Förhoppningsvis uppskattar
barnen att svara på frågorna och tycker att de är intressanta och roliga att svara på.
För information om undersökningens praktiska genomförande i kommunen, var god kontakta
Torbjörn Johnson, utvärderare, Karlskoga kommun, Barn- och utbildningskontoret, telefon 0586-
61962 eller 070-4161962.
Med vänlig hälsning
Lena Nyberg
Barnombudsman
Ulrika Lundgren
Förvaltningschef
Folkhälsa och Kostförvaltningen ”15”
Barnombudsmannen
Box 22106
104 22 Stockholm
E-post barnombudsmannen@bo.se
www.bo.se
Karlskoga och Degerfors kommuner
691 83 Karlskoga
E-post ulrika.lundgren@karlskoga.se
www.karlskoga.se

Till skolans ledning
Kommunen och Barnombudsmannen ger skolelever möjlighet att komma till tals
Karlskoga och Degerfors kommuner och den statliga myndigheten Barnombudsmannen genomför
i samarbete en undersökning om barns livskvalitet med frågor om hur de uppfattar sin situation
i skolan, på fritiden och om deras möjlighet till inflytande i olika sammanhang. Avsikten är
att resultaten ska användas av beslutsfattare i kommunen för att få barnens perspektiv på några
frågor som är viktiga för barnen.
Undersökningen genomförs i årskurserna 2, 4 och 6. Datainsamlingsperioden är under veckorna 39
och 40, 2007.
Eleverna fyller i ett frågeformulär elektroniskt på dator via en bifogad länk. Länken kommer
respektive skola att få via e-post. Svaren är anonyma och lagras i en databas hos Barnombudsmannen.
Det tar ungefär 10 minuter att svara på frågorna. För er kännedom skickar vi samtidigt
frågeformuläret också som pdf-fil.
För de elever i årskurs 2, som av olika anledningar har svårt att fylla i enkäten elektroniskt, finns
det också en möjlighet att svara på frågorna på pappersformulär. Då har läraren möjlighet att
hjälpa till genom att läsa upp frågorna. Dessa ifyllda pappersformulär skickas till Barnombudsmannen,
Box 22 106, 104 22 Stockholm.
Ett informationsblad till elevernas föräldrar bifogas detta brev så att det kan tryckas upp och
distribueras till föräldrar för de barn som deltar i undersökningen. Av informationsbladet framgår
att den förälder/vårdnadshavare som inte vill att hans/hennes barn ska delta, meddelar barnets
klasslärare detta innan undersökningen genomförs.
Elevernas deltagande är mycket viktigt för undersökningens kvalitet. Förhoppningsvis uppskattar
eleverna att svara på frågorna och tycker att de är intressanta och roliga att svara på.
För information om undersökningens praktiska genomförande i kommunen, var god kontakta
Torbjörn Johnson, utvärderare, Karlskoga kommun, Barn- och utbildningskontoret, telefon
0586-61962 eller 070-4161962. Det går också bra att kontakta Inger Andersson Kagios, Barnombudsmannen,
telefon 08- 692 29 65, e-post: inger.andersson-kagios@bo.se.
Med vänlig hälsning
Lena Nyberg
Barnombudsman
Ulrika Lundgren
Förvaltningschef
Folkhälsa och Kostförvaltningen ”15”
Barnombudsmannen
Box 22106
104 22 Stockholm
E-post barnombudsmannen@bo.se
www.bo.se
Karlskoga och Degerfors kommuner
691 83 Karlskoga
E-post ulrika.lundgren@karlskoga.se
www.karlskoga.se

Till föräldrar/vårdnadshavare
Ditt barns förskoleavdelning är med i höstens undersökning
Den statliga myndigheten Barnombudsmannen, Degerfors och Karlskoga kommuner genomför
en undersökning om barns livskvalitet med frågor om hur de uppfattar sin situation i förskolan,
på fritiden och om deras möjlighet till inflytande i sin vardagsmiljö. Undersökningens syfte är
att ge barn i fyra-femårsåldern i dessa två kommuner möjlighet att komma till tals. Resultaten
från undersökningen kommer att redovisas för tjänstemän, förtroendevalda samt de deltagande
förskolorna.
Undersökningen kommer att genomföras under veckorna 39 och 40 vid tillfällen som personalen
på respektive förskola anser fungera bäst.
När undersökningen genomförs kommer barnen att sitta i mindre grupper med sin förskollärare,
som läser frågorna och som antecknar barnens svar. Förskollärare överför sedan svaren i anonym
form till ett dataprogram. Det kommer inte att finnas möjlighet att ta del av de enskilda barnens
svar i efterhand.
Förälders/vårdnadshavares godkännande
Barnombudsmannen och kommunen vill på detta sätt inhämta ditt godkännande till att ditt barn
är med. Barnens deltagande är mycket viktigt för att ge kommunens beslutsfattare ett bra underlag.
Med vänlig hälsning
Lena Nyberg
Barnombudsman
Barnombudsmannen
Box 22106
104 22 Stockholm
E-post barnombudsmannen@bo.se
www.bo.se
Ulrika Lundgren
Förvaltningschef
Folkhälsa och Kostförvaltningen ”15”
Karlskoga och Degerfors kommuner
691 83 Karlskoga
E-post ulrika.lundgren@karlskoga.se
www.karlskoga.se
Svarstalong
Lämnas till en förskollärare på barnets avdelning senast den 21 september 2007.
Ja, mitt barn får vara med i undersökningen.
Nej, mitt barn får inte vara med.
Mitt barn heter: ...........................................................................................................................................................
Ort: .............................................................................. Datum: ............................................................., 2007
............................................................................................................................
Underskrift av förälder/vårdnadshavare

Till föräldrar/vårdnadshavare
Undersökning i årskurs 2, 4 och 6 hösten 2007
Den statliga myndigheten Barnombudsmannen, Degerfors och Karlskoga kommuner genomför
en undersökning om barns livskvalitet med frågor bland annat om hur de uppfattar sin situation
i skolan, på fritiden och om deras möjlighet till inflytande i olika sammanhang. Undersökningens
syfte är att ge barn i olika åldrar i dessa två kommuner möjlighet att komma till tals. Avsikten
är att resultaten ska användas av beslutsfattare i kommunerna för att få barnens perspektiv på
några frågor som är viktiga för barnen.
Eleverna kommer att fylla i ett frågeformulär. Svaren är anonyma och lagras i en databas hos
Barnombudsmannen. Datainsamlingen kommer att genomföras under höstterminen 2007 och är
planerad till veckorna 39 och 40.
Barnens deltagande är mycket viktigt för att underlaget ska bli av god kvalitet.
Barnombudsmannen och kommunen vill på detta sätt informera dig som förälder/vårdnadshavare
om undersökningen och ge Dig möjlighet att meddela skolan om du anser att Ditt barn inte ska
få vara med. Om du inte vill att Ditt barn ska vara med, meddela detta till hans/hennes klasslärare
innan undersökningen genomförs.
Med vänlig hälsning
Lena Nyberg
Barnombudsman
Ulrika Lundgren
Förvaltningschef
Folkhälsa och Kostförvaltningen ”15”
Barnombudsmannen
Box 22106
104 22 Stockholm
E-post barnombudsmannen@bo.se
www.bo.se
Karlskoga och Degerfors kommuner
691 83 Karlskoga
E-post ulrika.lundgren@karlskoga.se
www.karlskoga.se

Test av frågorna för förskolan
Frågeformuläret har fyra delar A, B, C, D.
Formuläret är gjort för att fyllas i:
del A - en förmiddag
del B - en eftermiddag
del C - en förmiddag
del D - en eftermiddag
En förskollärare har en grupp på max sex barn. OBS samma barn alla fyra gångerna. Om någon är sjuk eller
hemma kan det barnet frågas dagen efter.
En idé är att göra:
del A en måndag fm
del B en torsdag em
del C en måndag fm
del D en torsdag em
eller andra veckodagar jämnt utspridda under två veckor. Då görs testinsamlingen på två veckor.
Om man vill göra testet under en vecka, kan det förslagsvis bli:
Del A – tisdag fm
Del B – onsdag em
Del C – torsdag fm
Del D- fredag em
Eller man kan förstås börja mitt i veckan och fortsätta efter helgen.
En förskola testar enligt alternativ 1 och en annan enligt alternativ 2. Eller en grupp enligt alternativ 1 på varje
förskola och en grupp enligt alternativ 2 på varje förskola.
Test med barnen enligt alternativ 1:
Förskolläraren har en grupp på maximalt sex barn.
Förskolläraren läser en fråga i taget från frågeformuläret. Barnen svarar genom att visa ett av de fem korten på
skalan:
Mycket glad, ganska glad , varken glad eller ledsen, ganska ledsen, mycket ledsen.
Förskolläraren noterar alla barns svar på hennes/hans rad i frågeformuläret.
Om barnet inte vet hur han/hon känner eller frågan inte gäller honom/henne får förskolläraren kryssa för denna
ruta. Det finns alltså inte ett kort för ”Vet inte”.
Observera att ett barn har samma nummer genom hela formuläret.
Förskolläraren har samma frågeformulär under hela testomgången, ett pm på 17-18 sidor, och original till korten
som kan kopieras. Varje barn ska ha fem kort. Korten sparas och används under hela testomgången.
Om barnen vill och det anses positivt kan barnen rita sina egna fem ansikten med motiven:
Mycket glad , ganska glad, varken glad eller ledsen, ganska ledsen, mycket ledsen.
Då rekommenderar vi att förskolläraren skriver nertill på varje kort vilket steg i skalan som det föreställer.

Test med barnen enligt alternativ 2:
Förskolläraren har en grupp på maximalt sex barn.
Förskolläraren läser en fråga i taget från frågeformuläret. Förskolläraren har samma frågeformulär under hela
testomgången, ett pm på 17-18 sidor.
Barnen har fått en svarsblankett var där det finns rum för tolv svar. Barnet markerar hur de känner/tycker genom
att färglägga eller markera på något sätt det ansikte som passar. Om de inte vet vad de ska svara, får
förskolläraren hjälpa det barnet med att kryssa i vet inte-rutan.
Barnen får var sin ny svarsblankett för varje omgång – A,B,C,D.
Här är det viktigt att förskolläraren håller koll på att alla barn i gruppen svarar på rätt rad.
Förskolläraren överför sedan barnens svar till sitt frågeformulär.
Test av inskrivning i Excel-fil
Varje förskollärare som är med har nu ett ifyllt formulär med maximalt sex barns svar. Förslagsvis är det en
person på förskolan som skriver in alla svar från de olika formulären.
Varje barn har en rad i Excel-filen.
I den stora undersökningen kommer man att kunna skriva in svaren i ett enkätverktyg via Internet. Det blir lättare
och tydligare hur att fylla i.
Excelfilen skickas till Torbjörn Johnson, BUN, Karlskoga och till
Inger Andersson Kagios
Barnombudsmannen
Box 22016
10422 Stockholm
e-post: inger.andersson-kagios@bo.se

Hur kul är det – på en skala
Undersökning med 4-5-åriga förskolebarn i Degerfors och Karlskoga hösten 2007
• Barnen ska svara spontant som de känner utan närmare förklaringar (förutom de kursiverade
förtydligandena vid delat boende)
• Läs en fråga (åtminstone det feta) och läs de alternativ (och visa ”gubbe”) som är tryckta i fet stil.
• Ringa in en siffra (1-4) för varje barn och varje fråga
A
1 Placera barnen I en halvcirkel framför dig och I samma
ordning för varje frågetillfälle. Skriv tilltalsnamnen på
tvären
Barn
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Välj ord som dina barn förstår. Vi har till exempel givit
alternativen ganska dåligt eller lite dåligt.
Tilltalsnamn
2 A2.Vad tycker du om vädret
idag
”uppvärmningsfråga”
Jättedåligt = 1
Ganska/lite dåligt = 2
Ganska/lite bra = 3
Jättebra = 4
☹
☺
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
3 A3. Vad tycker du om The
Ark
(eller någon annan
musikgrupp som är känd
hösten 2007)
”uppvärmningsfråga”
4 A4. Hur mår du nu
OBS! Denna fråga måste
barnen svara på.
Jättedåliga = 1
Ganska/lite dåliga = 2
Ganska/lite bra = 3
Jättebra = 4
Jättedåligt = 1
Ganska/lite dåligt = 2
Ganska/lite bra = 3
Jättebra = 4
☹
☺
☹
☺
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
Läs eller säg till barnen: Nu kommer jag att fråga i tur och ordning hur det var att lägga sig igår, att somna,
att vakna upp i idag, hur det var innan du kom hit och hur det var att bli lämnad här idag.
5 A5.Hur var det att gå och
lägga sig igår
Jättetråkigt = 1
Ganska/lite tråkigt = 2
Ganska/lite a skönt = 3
Jätteskönt = 4
☹
☺
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
6 A6.Var det svårt att somna
igår
Jättesvårt = 1
Ganska/lite svårt = 2
Ganska/lite lätt = 3
Jättelätt = 4
☹
☺
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
7 A7. Hur var det att vakna
upp idag
Jättejobbigt = 1
Ganska/lite jobbigt = 2
Ganska/lite lätt = 3
Jättelätt = 4
☹
☺
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
Förskolan:………………………. Avdelning:………………….. Grupp nr: ………… Ansvarig:………….

Barn
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
8 A8. Hur kändes det innan
du kom hit idag
Jättedåligt = 1
Ganska/lite dåligt = 2
Ganska/lite bra = 3
Jättebra = 4
☹
☺
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
9 A9. Hur kändes det att bli
lämnad här idag
Jättedåligt = 1
Ganska/lite dåligt = 2
Ganska/lite bra = 3
Jättebra = 4
☹
☺
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
Nu kommer jag att fråga om hur det är hemma. De som bor på flera ställen svarar hur det var där de bodde
igår. OBS! Till förskolläraren: Gå till sista sidan i formuläret och fyll i för varje barn om barnet sov hemma
inatt eller på ”nattis”.
10 A10.Vad tycker du om ditt
rum där du sover hemma
Där du bodde inatt
Jättedåligt = 1
Ganska/lite dåligt = 2
Ganska/lite bra = 3
Jättebra = 4
☹
☺
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
11 A11.Vad tycker du om
maten hemma
Där du åt igår
Alltid äcklig = 1
Ofta äcklig = 2
Ofta god = 3
Alltid god = 4
☹
☺
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
12 A12.Vad tycker du om dina
leksaker hemma
Där du lekte igår
Jättedåliga = 1
Ganska/lite dåliga = 2
Ganska/lite bra = 3
Jättebra = 4
☹
☺
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
13 A13.Om du har husdjur:
(hund, katt, hamster…):Vad
tycker du om det
Där du bodde inatt
Jättetråkigt = 1
Ganska/lite tråkigt = 2
Ganska/lite roligt = 3
Jätteroligt = 4
☹
☺
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
14 A14.Om du inte har
husdjur: Vad tycker du om
det
Jättetråkigt = 1
Ganska/lite tråkigt = 2
Ganska/lite skönt = 3
Jätteskönt= 4
☹
☺
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
2
Förskolan:………………………. Avdelning:………………….. Grupp nr: ………… Ansvarig:………….

B
15 Placera barnen I en halvcirkel framför dig och I samma
ordning för varje frågetillfälle. Skriv tilltalsnamnen på
tvären
Barn
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Tilltalsnamn
16 B2.Hur mår du nu
OBS! Denna fråga måste
barnen svara på.
Jättedåligt = 1
Ganska/lite dåligt = 2
Ganska/lite = 3
Jättebra = 4
☹
☺
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
17 B3.Hur är det att vara här
på .....
Jättedåligt = 1
Ganska/lite dåligt = 2
Ganska/lite bra = 3
Jättebra = 4
☹
☺
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
18 B4.Hur var de andra
barnen i ……gruppen
igår/nyss
Den mindre grupp som är
tillsammans mesta tiden
Jätte-”dumma” = 1
Ganska/lite ”dumma” = 2
Ganska/lite snälla = 3
Jättesnälla = 4
☹
☺
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
19 B5.Hur var de andra
barnen på ……(förskolan)
Jätte-”dumma” = 1
Ganska/lite ”dumma” = 2
Ganska/lite snälla = 3
Jättesnälla = 4
☹
☺
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
20 B6.Vad tycker du om maten
här på…….
Alltid äcklig = 1
Ofta äcklig = 2
Ofta god = 3
Alltid god = 4
☹
☺
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
21 B7.Hur är det att leka här
inne på …..
Jättetråkigt = 1
Ganska/lite tråkigt = 2
Ganska/lite roligt = 3
Jätteroligt = 4
☹
☺
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
3
Förskolan:………………………. Avdelning:………………….. Grupp nr: ………… Ansvarig:………….

22 B8.Hur är leksakerna här
på …..
Jättedåliga = 1
Ganska/lite dåliga = 2
Ganska/lite bra = 3
Jättebra = 4
☹
☺
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
Barn
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
23 B9.Hur är det att leka ute
på gården
Jättetråkigt = 1
Ganska/lite tråkigt = 2
Ganska/lite roligt = 3
Jätteroligt = 4
☹
☺
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
24 B10.Hur är fröknarna här Jätte-”dumma” = 1
Ganska/lite ”dumma” = 2
Ganska/lite snälla = 3
Jättesnälla = 4
☹
☺
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
4
Förskolan:………………………. Avdelning:………………….. Grupp nr: ………… Ansvarig:………….

C
25 Placera barnen I en halvcirkel framför dig och I samma
ordning för varje frågetillfälle. Skriv tilltalsnamnen på
tvären
Barn
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Idag ska vi ha en frågestund om hur det är hemma
Tilltalsnamn
26 C2.Hur mår du nu
OBS! Denna fråga måste
barnen svara på.
Jättedåligt = 1
Ganska/lite dåligt = 2
Ganska/lite bra = 3
Jättebra = 4
☹
☺
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
27 C3.Var det svårt att somna
igår
Jättesvårt = 1
Ganska/lite svårt = 2
Ganska/lite lätt = 3
Jättelätt = 4
☹
☺
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
28 C4.Om du har syskon
(syrror och brorsor): Hur är
de
Alltid ”dumma” = 1
Ofta ”dumma” = 2
Oftast snälla = 3
Alltid snälla = 4
☹
☺
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
29 C5.Om du inte har syskon,
vad tycker du om det
Jättetråkigt = 1
Ganska/lite tråkigt = 2
Ganska/lite skönt = 3
Jätteskönt = 4
☹
☺
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
30 C6.Får du bestämma om
vilka kläder du ska ha
Nästan aldrig =1
Inte så ofta = 2
Ganska/lite ofta = 3
Väldigt ofta = 4
☹
☺
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
31 C7.Får du bestämma vad
du ska äta hemma
Nästan aldrig =1
Inte så ofta = 2
Ganska/lite ofta = 3
Väldigt ofta = 4
☹
☺
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
32 C8.Får du bestämma var
du ska leka
Nästan aldrig =1
Inte så ofta = 2
Ganska/lite ofta = 3
Väldigt ofta = 4
☹
☺
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
5
Förskolan:………………………. Avdelning:………………….. Grupp nr: ………… Ansvarig:………….

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
6
Förskolan:………………………. Avdelning:………………….. Grupp nr: ………… Ansvarig:………….

Barn
33 C9.Får du bestämma vad
du ska se TV
Nästan aldrig =1
Inte så ofta = 2
Ganska/lite ofta = 3
Väldigt ofta = 4
☹
☺
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
34 C10.Får du bestämma när
du ska spela dataspel eller
leka
Nästan aldrig =1
Inte så ofta = 2
Ganska/lite ofta = 3
Väldigt ofta = 4
☹
☺
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
35 C11.Får du bestämma när
du ska gå och lägga dig
Nästan aldrig =1
Inte så ofta = 2
Ganska/lite ofta = 3
Väldigt ofta = 4
☹
☺
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
36 C12.Får du bestämma vem
du ska leka med
Nästan aldrig =1
Inte så ofta = 2
Ganska/lite ofta = 3
Väldigt ofta = 4
☹
☺
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
7
Förskolan:………………………. Avdelning:………………….. Grupp nr: ………… Ansvarig:………….

D
37 Placera barnen I en halvcirkel framför dig och I samma
ordning för varje frågetillfälle. Skriv tilltalsnamnen på
tvären
Barn
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Tilltalsnamn
38 D2.Hur mår du nu
OBS! Denna fråga måste
barnen svara på.
Jättedåligt = 1
Ganska/lite dåligt = 2
Ganska/lite bra = 3
Jättebra = 4
☹
☺
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
39 D3.Frågar fröknarna dig
vad du vill göra här på …..
(förskolan)
Nästan aldrig=1
Inte så ofta= 2
Ganska/lite ofta=3
Väldigt ofta=4
☹
☺
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
40 D4.Får du vara med dem
du helst vill här på ….
Nästan aldrig =1
Inte så ofta = 2
Ganska/lite ofta = 3
Väldigt ofta = 4
☹
☺
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
41 D5.Hur ofta slår du dig (gör
du dig illa) här på ….
OBS! Omvänd skala!
Väldigt ofta = 1
Ganska/lite ofta = 2
Inte så ofta= 3
Nästan aldrig = 4
☹
☺
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
42 D6.Hur ofta blir du retad
här på ….
OBS! Omvänd skala!
Väldigt ofta = 1
Ganska/lite ofta = 2
Inte så ofta= 3
Nästan aldrig = 4
☹
☺
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
Nu ska jag fråga hur man kan känna sig när man är på olika ställen.
43 D7.Hur ofta känner du dig
säker i trafiken (när du går
på gator eller åker bil)
Nästan aldrig =1
Inte så ofta = 2
Ganska/lite ofta = 3
Väldigt ofta = 4
☹
☺
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
8
Förskolan:………………………. Avdelning:………………….. Grupp nr: ………… Ansvarig:………….

44 D8.Hur kände du dig sist när
du var i närheten av någon
full
Jätteledsen= 1
Ganska/lite ledsen= 2
Ganska/lite glad= 3
Jätteglad= 4
☹
☺
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
45 D9.Hur kände du dig sist du
lekte själv
Jätteledsen= 1
Ganska/lite ledsen= 2
Ganska/lite glad= 3
Jätteglad= 4
☹
☺
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
46 D10.Hur kände du när du
lekte ute igår/nyss på gården
här på ……………
Jätteledsen= 1
Ganska/lite ledsen= 2
Ganska/lite glad= 3
Jätteglad= 4
☹
☺
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
47 D11.Hur var det att svara på
de här frågorna
Jättetråkigt = 1
Ganska/lite tråkigt = 2
Ganska/lite roligt = 3
Jätteroligt = 4
☹
☺
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
Uppgifter om barnen
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Ålder år år år år år år år år år år
Kön
1 pojke
2 flicka
1 pojke
2 flicka
1 pojke
2 flicka
1 pojke
2 flicka
1 pojke
2 flicka
1 pojke
2 flicka
1 pojke
2 flicka
1 pojke
2 flicka
1 pojke
2 flicka
1 pojke
2 flicka
Bor i
Sov
inatt
1 Karlskoga
2 Degerfors
1 hemma
2 nattis
1 Karlskoga
2 Degerfors
1 hemma
2 nattis
1 Karlskoga
2 Degerfors
1 hemma
2 nattis
1 Karlskoga
2 Degerfors
1 hemma
2 nattis
1 Karlskoga
2 Degerfors
1 hemma
2 nattis
1 Karlskoga
2 Degerfors
1 hemma
2 nattis
1 Karlskoga
2 Degerfors
1 hemma
2 nattis
1 Karlskoga
2 Degerfors
1 hemma
2 nattis
1 Karlskoga
2 Degerfors
1 hemma
2 nattis
1
Karlskoga
2
Degerfors
1 hemma
2 nattis
3 annanstans
3 annanstans
3 annanstans
3 annanstans
3 annanstans
3 annanstans
3 annanstans
3 annanstans
3 annanstans
3 annanstans
9
Förskolan:………………………. Avdelning:………………….. Grupp nr: ………… Ansvarig:………….

Undersökning i Karlskoga och Degerfors hösten 2007 i årskurserna 2, 4 och 6.
HUR KUL ÄR DET – PÅ EN SKALA
Hur gammal är du Vilken skola går du i
(Skriv i hela år, t.ex. är du 8½ år skriv 8)
Är du tjej eller kille Var ligger skolan Vilken årskurs
Tjej Degerfors 2 4 6
Kille
Karlskoga
HUR DU SJÄLV HAR DET
Inte alls
nöjd
☹
Jättenöjd
☺
Vet
ej/
gäller
inte
mig
Vad tycker du om… 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
din hälsa – hur du mår
dina chanser att ha någon att prata med
dina chanser att vara med kompisar
hur du sover på nätterna
hur du ser ut
din vikt
dina kläder
hur du klarar dig i skolan
HUR DU HAR DET HEMMA
Inte alls
nöjd
☹
Jättenöjd
☺
Vad tycker du om… 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
trivseln hemma
ditt/dina hem (hur det ser ut)
ditt eget rum/utrymme hemma
att leka hemma
dina chanser att vara med husdjur
hur mycket tid dina föräldrar är med dig
att hjälpa till i hushållet hemma
Vet
ej/
gäller
inte
mig
FAMILJ OCH KOMPISAR
Inte alls
nöjd
☹
Jättenöjd
☺
Vad tycker du om… 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
hur dina föräldrar är mot varandra
hur dina föräldrar är mot dig
hur dina syskon är mot dig
hur andra släktingar är mot dig
hur dina kompisar är mot dig
Vet
ej/
gäller
inte
mig
+
Barnombudsmannen september 2007
1 (5)

Undersökning i Karlskoga och Degerfors hösten 2007 i årskurserna 2, 4 och 6.
FRITIDEN
Inte alls
nöjd
☹
Jättenöjd
☺
Vad tycker du om… 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
dina chanser att göra precis vad du vill
vecko-/månadspengen/pengarna du får hemma
dina egna saker
dina möjligheter att läsa böcker
dina möjligheter att idrotta och träna
dina möjligheter till andra fritidsaktiviteter (inte idrott)
det du gör på loven
din tillgång till Internet, dator- och tevespel
dina chanser att resa bort på sommarlovet
Vet
ej/
gäller
inte
mig
SKOLAN ALLMÄNT
Inte alls
nöjd
☹
Jättenöjd
☺
Vad tycker du om… 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
hur det är i skolan
det du lär dig i skolan
dina skolkamrater
skolböckerna och annat material
den dator du jobbar på i skolan
hemläxorna
hur långa skoldagar du har
hur ofta skolsköterskan eller skolkuraton är i skolan
de olika råden (elevråd, matråd t ex) i din skola
hur de vuxna som jobbar i skolan är mot dig
det som skolan gör för att mobbning inte ska finnas
hur skolan tar upp frågor om hur man ska vara mot
varandra
Vet
ej/
gäller
inte
mig
SKOLMILJÖN OCH LOKALERNA
Inte alls
nöjd
☹
Jättenöjd
☺
Vad tycker du om… 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
hur det är i skolmatsalen
hur det är på rasterna
hur det är i omklädningsrummet
skollokalerna (matsal, korridorer, klassrum, gympasal )
hur rent det är på skoltoaletterna
maten i skolan
skolgården
Vet
ej/
gäller
inte
mig
+
Barnombudsmannen september 2007
2 (5)

Undersökning i Karlskoga och Degerfors hösten 2007 i årskurserna 2, 4 och 6.
ORO OCH RÄDSLA – man kan vara rädd för att
något ska hända, även om man aldrig har varit med
om det.
Jätterädd
☹
Inte ett
dugg
☺
Hur rädd är du för… 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
att familjens pengar inte ska räcka
att skadas i en trafikolycka
att dina föräldrar ska slå dig
att dina syskon ska slå dig
att bli mobbad av vuxna i skolan
att bli mobbad av jämnåriga
att jämnåriga ska slå dig
personer som är fulla
att bli orättvist behandlad
att dina föräldrar ska bråka med varandra
att vara ute ensam
att dina föräldrar ska bli arbetslösa eller inte få jobb
att någon du känner ska dö
Vet
ej/
gäller
inte
mig
DITT INFLYTANDE
Inte alls
nöjd
☹
Jättenöjd
☺
Hur är dina möjligheter/chanser… 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
att säga vad du tycker hemma
att säga vad du tycker i skolan
att få vara med och bestämma i skolan
att få vara med och bestämma hemma
att bestämma om lek- och idrottsplatser där du bor
att förstå vad vuxna säger
att få som du vill
Vet
ej/
gäller
inte
mig
DITT LIV
Inte alls
nöjd
☹
Jättenöjd
☺
Vad tycker du om… 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
hur du har det idag
hur du har haft det tidigare
hur du har det jämfört med dina kompisar
Vet
ej/
gäller
inte
mig
+
Barnombudsmannen september 2007
3 (5)

Undersökning i Karlskoga och Degerfors hösten 2007 i årskurserna 2, 4 och 6.
ANNAN SERVICE
Inte alls
nöjd
☹
Jättenöjd
☺
Vad tycker du om… 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
det som finns att göra, när du inte går i skolan
de platser som finns för att träffa kompisar
tillfällen till att ha kul där du bor
affärerna där du bor
tv, radio, Internet och tidningar
Vet
ej/
gäller
inte
mig
FÖRÄNDRINGAR
Inte alls
Mycket
☹
☺
Hur intresserad är du av… 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
att vara med och säga vad du tycker
att vara rädd om miljön
att idrotta och träna
att spela musik, sjunga i kör, spela teater eller måla
Vet
ej/
gäller
inte
mig
MÖJLIGHETER ATT VÄLJA
Inte alls
nöjd
☹
Jättenöjd
☺
Vad tycker du om… 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
vad du kan välja att göra
dina möjligheter att välja mat
dina möjligheter att välja kläder
dina möjligheter att välja skola
dina möjligheter att välja fritidsaktiviteter
Vet
ej/
gäller
inte
mig
Inte alls
Jättenöjd
nöjd
RÄTTVISA
☹
☺
Vad tycker du om… 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
rättvisan mellan killar och tjejer
rättvisan mellan barn och vuxna
Vet
ej/
gäller
inte
mig
+
Barnombudsmannen september 2007
4 (5)

Undersökning i Karlskoga och Degerfors hösten 2007 i årskurserna 2, 4 och 6.
Inte alls
Går
FRAMTIDSUTSIKTER
☹
jättebra
☺
Vad tror du om dina chanser… 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
att få jobb när du blir stor
att träffa och vara ihop med någon som tycker om dig
att få ett hem som du vill ha det
att få ett bra/spännande liv
Vet
ej/
gäller
inte
mig
NÅGRA FLER FRÅGOR OM DIG SJÄLV
Bor du …
På landet utanför Karlskoga
På landet utanför Degerfors
I själva staden Karlskoga
I själva staden Degerfors
Vem bor du med mest hela tiden
Både mamma och pappa
Mamma
Pappa
Halva tiden mamma, halva pappa
Någon annan
Har du syskon
Nej, inga syskon
Ja. äldre syskon
Ja, yngre syskon
Ja, både äldre och yngre syskon
Arbetar dina föräldrar
Ja, båda
Ja, en av dem
Nej
Har du någon funktionsnedsättning som hindrar dig att göra det du vill (hörselskada, rörelsehinder, synskada eller
något annat (även funktionsnedsättning /kronisk sjukdom som inte märks genast )
Nej
Ja, vad i så fall...................................................................................................
Var är du född
I Sverige
I ett annat land
Var är dina föräldrar födda
Båda i Sverige
Båda i ett annat land/andra länder
En i Sverige, en i ett annat land
ETT STORT TACK FÖR ATT DU SVARADE PÅ VÅRA FRÅGOR!
Folkhälso- och kostförvaltningen i Karlskoga och Degerfors kommuner och Barnombudsmannen
+
Barnombudsmannen september 2007
5 (5)