Nöjt Barn Index - Karlskoga kommun

More documents

Recommendations

Info

10 Ett resultat blev att svarsalternativen, med fem olika kort på ansikten, som skulle spegla barnens ”tyckande”, förändrades till fyra. Det visade sig att barnen aldrig använde sig av mellanalternativet, ”varken glad eller ledsen”. – Jag kan väl inte vara både glad och ledsen samtidigt, sa barnen och så skrattade de. mycket ledsen ganska ledsen mycket glad ganska glad Något som ytterst kunde ha påverkat slutresultatet var att pedagogerna upptäckte att när barnen satt i grupper om 5 – 6 stycken, påverkade varandras sätt att svara. I början av varje samtal ”kollade in” varandra och visade sedan gärna samma bild som sin kompis eller den som satt närmast. De avvaktade lite innan de svarade. För att fortsättningsvis undvika detta infördes inför varje frågetillfälle ett antal uppvärmningsfrågor, vilket fick dem att komma över nyfikenheten inför uppgiften och eventuellt rädslan av att svara ”fel”. Återkopplingen gav också möjlighet att hitta barnens vardagsspråk. Att kunna välja ord som barnen förstod. Som exempel kan nämnas uppvärmningsfrågan och möjligheten att svara: – Vad tycker du om vädret idag – Jättedåligt, Ganska/lite dåligt, Ganska/lite bra, Jättebra Med flera möjligheter i samma svarsalternativ, som ändå gav samma värde statistiskt sett, ökade utrymmet för barnens förståelse. Möjligheten att få ett resultat som var trovärdigt och statistiskt säkerställt ökade. Med förändringarna minskade felkällorna. På frågan - Vad tycker du om maten hemma, hade barnen tidigare möjlighet att svara med olika grader av ”god”. Det byttes ut mot ordet ”äcklig” när de inte gillade maten. – Alltid äcklig, Ofta äcklig, Ofta god, Alltid god. 4.3 Förundersökning – skolår 2, 4 och 6 För skolans del prövades enkäten med ett urval av elever. Syftet var att kontrollera att skolbarnen verkligen förstod vad som avsågs och därmed kunna ge svar. I skolan handlade det också om att se om frågorna fungerade och att det gick att komma till undersökningen via webben. När förundersökningen var genomförd kom det viktiga momentet att ta reda på hur det hade gått. Samtal fördes med ett urval av deltagande elever i skolans år 2, 4 och 6.
11 Samtalen kan summeras med orden ”tack och lov” att vi återkopplade. De flesta elever förstod frågor och svar, men uppfattade ibland vissa ord som svårtolkade. Eleverna gav förslag på enkla lösningar. Frågebatteriet omarbetades radikalt tack vare elevernas goda exempel och förenkling blev ledord i arbetet. Förändring av svarsalternativ med skalan 1-10 behölls. Ordbeteckningarna för skalvärdena ändrades. - inte alls nöjd (1) till mycket nöjd (10) - byttes ut mot inte alls nöjd (1) till jättenöjd (10) Grupperna för förundersökningen var speciellt viktiga med anledning av att deras uppgifter och resultat skulle bilda underlag för frågekonstruktion och svarsalternativ. De förskolor och skolor som deltog i förundersökningen gav erfarenheter som påverkade hela processen. Frågor och svarsalternativ förändrades och själva undersökningen i förskolan utformades i enlighet med erfarenheterna från förundersökningen. De förskolor och skolor som deltog i förundersökningen fick en fördjupad kunskap som var bärande i hela det fortsatta arbetet. 4.4 Frågorna klara Arbetet med att konstruera frågor och svarsalternativ var tidskrävande och svårt men samtidigt mycket inspirerande och roligt. – Hur formulerar man sig egentligen så att barn förstår Genom förundersökningen insågs ganska snart att som vuxen visste man inte det. Förskolebarn tolkar inte ord som vuxna gör. Förundersökningen gjorde att förskolans frågor ändrades i grunden. (Se bilaga 6; Alla frågor för förskola, och bilaga 7; Alla frågor för skola.) 4.5 Information inför undersökningen För att öka möjligheten att lyckas väl beslutades att <strong>Barn</strong>ombudsmannens ansvariga Inger Andersson Kagios och Kenneth Ljung skulle ge representanter för alla deltagande förskolor och skolor information och genomgång av undersökningens delar. 5. Genomförande Så var det äntligen dags! Efter många möten, mycket förberedelser, många funderingar och genomgångar så var det äntligen dags. Undersökningen fungerade väl under de veckor som den genomfördes. Deltagande förskolor i såväl <strong>Karlskoga</strong> som Degerfors var positiva till sitt deltagande och uttryckte att de fått veta om vad barnen tyckte som de tidigare inte visste. Det var endast några enkla frågor som behövde besvaras av projektledningen. Några frågeformulär som blev försenade och någon instruktion som uteblivit. Samtalen från förskolorna till förvaltningen var få. Skolorna som genomförde undersökningen hade varierande framgångar. Det visade sig att år 2, inte var mogna för att fylla i en enkät via dator på detta sätt. Projektledningen fick många frågor om hur man skulle tolka frågor och svar.
Page 1 and 2: 1 Nöjt barn-index Karlskoga och De
Page 3 and 4: 3 Inledning Samtal och diskussioner
Page 5 and 6: 5 2. Rapport från Karlskoga och De
Page 7 and 8: 7 3.5 Urval - skola För skolans de
Page 9: 9 undersökningar krävs aktiv medv
Page 13 and 14: 13 Frågeformulär Exempelvis avsee
Page 15 and 16: 15 Det är ett moment som ingår f
Page 17 and 18: 17 Valmöjligheter Att välja är e
Page 19 and 20: 19 Sig själv och livet Skolbarnen
Page 21 and 22: 21 6.4 Nöjt barn-index för skolan
Page 23 and 24: 23 7. Fortsatt arbete 7.1 Kvalitets
Page 25 and 26: 25 8.4 Resultat - Sammanställ svar
Page 27 and 28: Till skolans ledning Kommunen och B
Page 29 and 30: Till föräldrar/vårdnadshavare Un
Page 31 and 32: Test med barnen enligt alternativ 2
Page 33 and 34: Barn 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 8 A8. Hur
Page 35 and 36: 22 B8.Hur är leksakerna här på
Page 37 and 38: 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 6 Förskolan:
Page 39 and 40: D 37 Placera barnen I en halvcirkel
Page 41 and 42: Undersökning i Karlskoga och Deger
Page 43 and 44: Undersökning i Karlskoga och Deger
Page 45: Undersökning i Karlskoga och Deger

Nöjt Barn Index - Karlskoga kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?