Nöjt Barn Index - Karlskoga kommun
Nöjt Barn Index - Karlskoga kommun
Nöjt Barn Index - Karlskoga kommun
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
1<br />
<strong>Nöjt</strong> barn-index<br />
<strong>Karlskoga</strong> och Degerfors <strong>kommun</strong>er<br />
2006 - 2008
2<br />
<strong>Nöjt</strong> barn-index – ett utvecklingsprojekt i samverkan!<br />
<strong>Karlskoga</strong> och Degerfors <strong>kommun</strong>er i samverkan med<br />
<strong>Barn</strong>ombudsmannen under perioden år 2006-2008.<br />
Innehållsförteckning<br />
Sidan<br />
Inledning 3<br />
1. Bakgrund 4<br />
2. Rapport från <strong>Karlskoga</strong> och Degerfors<br />
<strong>kommun</strong>er 5<br />
3. Förberedelse 5<br />
4. Förundersökning 9<br />
5. Genomförande 11<br />
6. Resultat 14<br />
6.1 Resultat förskola 14<br />
6.3 Resultat skola 18<br />
7. Fortsatt arbete 23<br />
8. Checklista 23<br />
Bilagor
3<br />
Inledning<br />
Samtal och diskussioner mellan <strong>Barn</strong>ombudsmannen och <strong>kommun</strong>erna <strong>Karlskoga</strong> och<br />
Degerfors resulterade i ett utvecklingsprojekt kring hur man kan undersöka barns<br />
nöjdhet med livet.<br />
<strong>Barn</strong>ombudsmannen hade genomfört verktyget <strong>Nöjt</strong> barn-index på nationell och<br />
internationell nivå i samarbete med andra länder. <strong>Barn</strong>ombudsmannens tanke var att<br />
kunna beskriva och ge hjälp till <strong>kommun</strong>er i landet som själva ville genomföra<br />
<strong>Nöjt</strong> barn-index i sina egna <strong>kommun</strong>er. Den nationella undersökningen genomfördes<br />
tillsammans med äldre barn och ungdomar. <strong>Barn</strong>ombudsmannen ville nu ägna sig åt de<br />
lite yngre barnen. <strong>Karlskoga</strong> och Degerfors <strong>kommun</strong>er arbetar ständigt med frågan hur<br />
man kan införliva barnkonventionen i det <strong>kommun</strong>ala arbetet och var självklart<br />
intresserade att kunna medverka.<br />
Att i samverkan med <strong>Barn</strong>ombudsmannen kunna få fram kunskaper om vad<br />
förskolebarn och yngre skolbarn själva tycker om sina liv var en fantastisk möjlighet<br />
och en spännande utmaning. Förskolorna och skolorna i <strong>Karlskoga</strong> och Degerfors är<br />
medvetna och aktiva i att söka konstruktiva vägar att utveckla sina arbetsformer.<br />
Därför passade det bra att i samverkan kunna pröva om <strong>Nöjt</strong> barn-index gick att<br />
använda i förskolan och som en elektronisk enkät i år 2, 4 och 6 i skolan.<br />
Frågorna var många:<br />
Hur beskriver barn sina tankar om livet<br />
Hur frågar man barn om deras tankar om livet<br />
Vad är livskvalitet för yngre barn<br />
Kan man på ett bra sätt beskriva hur yngre barn upplever att de mår<br />
Är det möjligt att ställa frågor och få svar som gör att man kan överföra barns tankar<br />
till statistisk bearbetning<br />
Målet var att hitta verktyg och få resultat som speglar vardagsarbetet i förskola och<br />
skola. I förlängningen kan <strong>kommun</strong>erna därmed få underlag där barn faktiskt kommit<br />
till tals.<br />
Det är många som bidragit till att detta utvecklingsprojekt kunnat genomföras. Med<br />
allas goda och stundtals mirakulösa insatser, kan nu <strong>kommun</strong>ernas arbete<br />
sammanfattas. Stort tack till alla Er som medverkat i arbetet.<br />
Rapporten är en beskrivning av den <strong>kommun</strong>ala processen. Rapporten syftar till att<br />
kunna ge inspiration och förhoppningsvis vägledning kring <strong>Nöjt</strong> barn-index, för Er<br />
som är intresserade av att låta barn komma till tals!<br />
Oktober 2008<br />
<strong>Karlskoga</strong> och Degerfors <strong>kommun</strong>er<br />
Ulrika Lundgren Torbjörn Johnson Cecilia Ljung<br />
Förvaltningschef Utvärderare och Folkhälso- och<br />
Folkhälsoförvaltningen Projektledare NBI barnkonventions utvecklare<br />
<strong>Karlskoga</strong> och Degerfors Folkhälsoförvaltningen Folkhälsoförvaltningen
4<br />
1. Bakgrund<br />
<strong>Karlskoga</strong> och Degerfors <strong>kommun</strong>ers gemensamma Folkhälsonämnd, med särskilt<br />
ansvar för barnkonventionen, anmälde sitt intresse att i samarbete med den statliga<br />
myndigheten <strong>Barn</strong>ombudsmannen, genomföra en undersökning om barns livskvalitet.<br />
<strong>Barn</strong>ombudsmannen ville pröva om man kunde vidareutveckla det nationella<br />
verktyget <strong>Nöjt</strong> barn-index att fungera på lokal nivå. Kommunerna skulle fungera som<br />
pilot<strong>kommun</strong>er i ett utvecklingsprojekt. Kommunernas sammanlagda invånarantal är<br />
närmare 40 000, vilket innebar en lagom undersökningsgrupp.<br />
Den övergripande frågeställningen var:<br />
– Hur ställer man frågor till förskolebarn och skolbarn i de yngre åren om deras<br />
vardag i hemmet, i skolan och på fritiden<br />
Samtal och diskussioner utmynnade i ett utvecklingsprojekt, där verktyget <strong>Nöjt</strong> barnindex,<br />
efter anpassning, skulle testas på förskolebarn och yngre skolbarn.<br />
Nationellt och internationellt hade <strong>Barn</strong>ombudsmannen prövat <strong>Nöjt</strong> barn-index med<br />
äldre barn och ungdomar i åldrarna 8 – 16 år. Däremot inte med åldrarna fyra och<br />
femåringar i förskoleverksamhet eller med elektronisk enkät för skolår 2, 4 och 6.<br />
Syftet var att göra ett utvecklingsarbete i samverkan med <strong>Barn</strong>ombudsmannen där<br />
<strong>kommun</strong>erna kunde bidra med det lokala perspektivet och de yngre barnens<br />
perspektiv.<br />
Den gemensamma nämndens ansvar innebär bland annat att förse <strong>kommun</strong>erna med<br />
underlag för att kunna ta strategiska beslut kring barnkonventionen. Därför<br />
deltar <strong>kommun</strong>erna också i Ungdomsstyrelsens undersökning, Lokal uppföljning av<br />
ungdomspolitiken (LUPP) och är en del av Örebro läns landstings<br />
levnadsvaneundersökning, Liv och Hälsa Ung.<br />
Genom att komplettera med <strong>Nöjt</strong> barn-index för yngre <strong>kommun</strong>invånare skapas en<br />
gedigen kunskap i <strong>kommun</strong>erna om hur barn upplever sina vardagsliv från<br />
förskoleålder upp till ungdomsålder. Med <strong>Nöjt</strong> barn-index som redskap för<br />
kartläggning av yngre barns livskvalitet fick man dessutom ett verktyg för att ta fram<br />
underlag som stärker tillämpningen av barnkonventionen i <strong>kommun</strong>erna.<br />
1.1 Vad är <strong>Nöjt</strong> barn-index<br />
<strong>Nöjt</strong> barn-index är en metod att fråga barn och unga hur nöjda de är med olika delar av<br />
sitt liv och med sitt liv som helhet. <strong>Barn</strong> och unga svarar på konkreta frågor och<br />
frågesvaren grupperas sedan i olika sammansatta variabler eller komponenter. Ett<br />
index över ”nöjdhet” kan då beräknas.<br />
Med denna statistiska metod kan man framställa diagram över hur nöjda olika grupper<br />
av barn och unga är med olika delar av sina liv och hur starkt detta påverkar deras<br />
totala nöjdhet med sina liv. Om en komponent har ett relativt lågt indexvärde och<br />
samtidigt har en stark effekt på nöjdheten med livet innebär detta resultat att nöjdheten<br />
med livet borde öka om man förbättrar verksamheten som påverkar denna komponent.
5<br />
2. Rapport från <strong>Karlskoga</strong> och Degerfors <strong>kommun</strong>er<br />
Denna rapport beskriver den <strong>kommun</strong>ala processen och fokus ligger på att förmedla<br />
erfarenheter för att skapa inspiration och ge vägledning för att låta yngre barn komma<br />
till tals.<br />
De direkta resultaten av undersökningen <strong>Nöjt</strong> barn-index har presenterats för berörda i<br />
<strong>kommun</strong>erna och i rapporten beskrivs därför endast en del av resultaten.<br />
<strong>Barn</strong>ombudsmannen använder <strong>Karlskoga</strong> och Degerfors erfarenheter för att fortsätta<br />
utveckla sitt uppdrag att stödja <strong>kommun</strong>er att tillämpa barnkonventionen i det lokala<br />
arbetet.<br />
2.1 Syfte<br />
Syftet med projektet var:<br />
• Anpassa det nationella/internationella verktyget <strong>Nöjt</strong> barn-index till lokal nivå.<br />
• Utveckla <strong>Nöjt</strong> barn-index för att kunna användas med barn i förskola och barn<br />
i skolår 2, 4 och 6 med elektronisk enkät.<br />
Syftet var också att <strong>Karlskoga</strong> och Degerfors <strong>kommun</strong>er skulle:<br />
• Få kunskap om hur förskolebarn och yngre skolbarn mår i <strong>kommun</strong>erna och<br />
hur de upplever sin livskvalitet i och med resultatet av <strong>Nöjt</strong> barn-index.<br />
• Pröva en metod för att verkligen låta yngre barn komma till tals i <strong>kommun</strong>erna.<br />
2.2 Projektets olika delar<br />
I rapporten beskrivs arbetets fem olika faser och innehåller en del beskrivningar av<br />
vad projektet lärde efter vägen.<br />
Rapporten är indelad i:<br />
• Föreberedelse<br />
• Förundersökning<br />
• Genomförande<br />
• Resultat<br />
• Fortsatt arbete<br />
• Checklista<br />
3. Förberedelse<br />
Den 12 december 2005 träffades representanter från <strong>Barn</strong>ombudsmannen, Folkhälsonämnden<br />
och Folkhälsoförvaltningen för att diskutera hur man praktiskt skulle kunna genomföra<br />
arbetet med <strong>Nöjt</strong> barn-index på lokal nivå och med de yngre barnen.<br />
3.1 Politisk förankring<br />
Folkhälsonämnden för <strong>Karlskoga</strong> och Degerfors <strong>kommun</strong>er gav folkhälsoförvaltningen<br />
i uppdrag att genomföra utvecklingsprojektet i samverkan med<br />
<strong>Barn</strong>ombudsmannen. Folkhälsonämnden har verkat som politisk styrgrupp i arbetet<br />
och har därmed kontinuerligt informerats om arbetet.
6<br />
3.2 Projektet struktureras<br />
<strong>Barn</strong>ombudsmannen utsåg en projektgrupp i arbetet där den övergripande uppgiften<br />
var kunskapsstöd, metodstöd och statistisk kunskap och bearbetning. Gruppen bestod<br />
av Inger Andersson-Kagios, Kenneth Ljung och Lars Lundgren.<br />
Arbetet strukturerades och <strong>Barn</strong>ombudsmannen ansvarade för frågekonstruktionen mot<br />
bakgrund av tidigare projekt. <strong>Barn</strong>ombudsmannen skulle även bearbeta data och redovisa<br />
dem samt överföra resultatet till en hanterbar nivå med förklaringar hur <strong>Nöjt</strong> barn-index läses<br />
och tolkas.<br />
Folkhälsoförvaltningen utsåg projektledare och projektgrupp för arbetet. Gruppen<br />
bestod av Torbjörn Johnson, Ulrika Lundgren och Cecilia Ljung.<br />
Projektgruppens viktigaste uppdrag var att samråda och söka samförstånd med berörda<br />
förskolor och skolor, chefer, personal och föräldrar för att kunna få möjlighet att<br />
genomföra <strong>Nöjt</strong> barn-index på lokal nivå.<br />
Folkhälsoförvaltningen skulle även förankra projektet i <strong>kommun</strong>erna, vara delaktig i<br />
frågekonstruktionen och se till att hela utvecklingsprojektet, med alla dess delar,<br />
kunde genomföras lokalt. Därmed startade projektet som varade i tre år.<br />
3.3 Ledningens betydelse<br />
Ska ett utvecklingsprojekt av denna dignitet fungera är det absolut nödvändigt att förskolan<br />
och skolans ledning får möjlighet att delta i processen redan från början. Det är många<br />
aktörer som vill använda skolan som arena och man måste ha den största respekt för<br />
möjligheten för skolan att planera in denna typ av undersökningar.<br />
<strong>Nöjt</strong> barn-index planerades in i förvaltningarnas uppföljnings- och utvärderingsplaner. Detta<br />
gjorde att projektet var väl förankrat i skolans ledning.<br />
Cheferna för förskolor och skolor tillfrågades om möjligheten att delta i undersökningen.<br />
Det var ett positiv gensvar från cheferna i båda <strong>kommun</strong>erna.<br />
Man såg <strong>Nöjt</strong> barn-index som en möjlighet att få ett ytterligare verktyg för förskolans och<br />
skolans kvalitetsarbete. Att det gällde de yngre barnen var en spännande utmaning och fram<br />
för allt förskolans chefer välkomnade att i samverkan med <strong>Barn</strong>ombudsmannen kunna få<br />
utveckla samtalet med 4 och 5-åringar.<br />
(Se vidare bilaga 1 och 2; Till förskolans/skolans ledning.)<br />
3.4 Urval - förskola<br />
Undersökningen skulle bygga på en population, som var lika stor i de båda <strong>kommun</strong>erna.<br />
Därför beslutades i samråd med förskolans chefer att göra en totalundersökning i Degerfors<br />
förskolor och ett urval av förskolor i <strong>Karlskoga</strong> för att få lika stora undersökningsgrupper.<br />
För att få ett statistiskt urval bestämdes vidare att alla förskoleområden i <strong>Karlskoga</strong> skulle<br />
representeras.<br />
Totalt tillfrågades 445 förskolebarn i åldern 4-5 år, jämt fördelat avseende kön och jämt<br />
fördelat i de båda <strong>kommun</strong>erna. För att kunna starta projektet behövdes även två förskolor<br />
som kunde fungera som piloter i framtagandet av frågor och där undersökningen kunde<br />
prövas innan genomförande. Till hjälp i förstudien deltog förskolan Räven i <strong>Karlskoga</strong> och<br />
förskolan Herrgården i Degerfors.
7<br />
3.5 Urval - skola<br />
För skolans del handlade det om att göra en totalundersökning i båda <strong>kommun</strong>erna.<br />
Detta planerades vara möjligt då skolans elever i år 2, 4 och 6 skulle fylla i en enkät via<br />
dator. Administrationen skulle minska när dator nyttjas till skillnad från att registrera in<br />
handskrivna svar. Totalt deltog 1200 elever från årskurserna 2, 4 och 6 i <strong>Karlskoga</strong> och<br />
Degerfors F-6 skolor. Det behövdes även två skolor som kunde fungera som piloter i<br />
framtagandet av frågor och där undersökningen kunde prövas innan genomförande. Till hjälp<br />
i förstudien deltog Karlbergsskolan, F-6 i <strong>Karlskoga</strong> och Bruksskolan, F–6 i Degerfors med<br />
år 2, 4 och 6.<br />
3.6 Föräldrarnas medgivande<br />
Innan förstudien startade hade samtliga föräldrar tillfrågats om deras barn fick delta i<br />
undersökningen. En förutsättning för att barn skulle delta var att föräldrarna var<br />
införstådda och skriftligen hade medgivit till detta. Föräldrarnas medgivande gäller<br />
såväl förstudien som själva undersökningen. I <strong>Karlskoga</strong> och Degerfors avböjde inte<br />
några föräldrar.<br />
(Se bilaga 3och 4; Till föräldrar/vårdnadshavare.)<br />
3.7 Förstudie<br />
Förstudien innebar att barn i förskolan fick rita teckningar och elever i skolan skriva<br />
”tycka till listor” om vad som var roligt respektive tråkigt:<br />
• På förskolan/skolan<br />
• Hemma<br />
• På fritiden<br />
Exempel på teckningar från förskolebarn<br />
Exempel på synpunkt från ”Tycka till listor.”
8<br />
Personalen på förskolorna berättade att föräldrar ställde sig mycket positiva till<br />
undersökningen. På en förskola beskrev man hur ett barn hade gått hem till sina<br />
föräldrar och ställt samma frågor och låtit dem rita teckningar på samma sätt som<br />
barnen gjort i förstudien.<br />
– Pappa, kan du berätta vad som är tråkigt och roligt med ditt jobb<br />
Genom att ställa frågorna till barnen, låta dem rita och berätta, skriva och berätta så<br />
utgår undersökningen från barnens egna perspektiv. Det innebär att de frågor som tas<br />
fram utgår ifrån områden som barn och unga beskrivit som viktiga för hur de mår och<br />
hur nöjda de är med livet.<br />
När materialet, såväl teckningar som ”tycka till” listor sorterats och systematiserats<br />
träffade både <strong>Barn</strong>ombudsmannen och projektgruppen barnen i de förskolor och<br />
skolor som ingått i förstudien. Uppgiften var att barnen skulle få klä sina egna bilder<br />
och listor i ord och förklara hur de tänkt.<br />
Detta var ett viktigt moment i förberedelsearbetet som gav stor lärdom om hur viktigt<br />
det var att barnen själva fick förklara vad de avsåg. Annars hade det blivit de vuxnas<br />
tolkningar av teckningar och listor som blivit underlaget till frågorna i<br />
undersökningen. Genom samtalet med barnen kompletterades materialet med<br />
förklaringar ur barnets perspektiv som var betydelsefulla för skapandet av<br />
frågeområden med tillhörande frågor.<br />
Erfarenheter från förstudien visade att barn berättar mycket och gärna om sitt liv om<br />
vad som händer i förskola, skolan och i hemmet. Alla uppgifter behandlades i samråd<br />
med chefer och personal inom förskola och skola. Eventuellt sekretessbelagda<br />
uppgifter hanterades av berörd personal med tydlig uppföljning.<br />
3.8 Utbildning i samtalspedagogik<br />
Då förskolorna och skolorna i <strong>Karlskoga</strong> och Degerfors arbetar aktivt med inflytande<br />
för barnen var det lämpligt att komplettera <strong>Nöjt</strong> barn-index och den undersökningen<br />
med en gemensam fortbildningsinsats.<br />
Elisabeth Arnér, Fil.lic., universitetsadjunkt vid pedagogiska institutionen, Örebro<br />
universitet, anlitades. Elisabeth Arnérs intresse och forskning riktar sig främst mot<br />
demokratifrågor i barns och ungas vardag. Fokus ligger på lärares betydelse för barns<br />
och ungas möjligheter till delaktighet och inflytande i förskola och skola.<br />
Alla pedagoger inom förskolan och ett urval pedagoger från skolan erbjöds utbildning<br />
med Elisabeth Arnér. Utbildningen fokuserade på förändring av synen på barn och<br />
satte fokus på mötet mellan vuxna och barn i förskolan. Förhållningssättet leder till att<br />
barnen i förskolan får ett verkligt inflytande över sin dag i förskolan. Att låta barnens<br />
egna uppfattningar leda arbetet i förskolan. Vuxna ska vara inspiratörer som berikar<br />
barnens upplevelser och idéer. I grunden handlar det om respekt och om att intressera<br />
sig för vad som är meningsfullt för barnen.<br />
Tanken med att all personal inom förskolan skulle få ta del av utbildningen var att alla<br />
skulle kunna genomföra samtalen för att kunna genomföra <strong>Nöjt</strong> barn-index. För att<br />
barn som ännu inte kan läsa och skriva, ska kunna komma till tals i statistiska
9<br />
undersökningar krävs aktiv medverkan av vuxna. Pedagogerna var därför mycket<br />
viktiga aktörer.<br />
Varje förskola utsåg dessutom särskilt ansvariga pedagoger för genomförandet av <strong>Nöjt</strong><br />
barn-index.<br />
Med pedagogernas hjälp kunde förskolebarnen medverka i en statistisk undersökning<br />
och vuxna kan få reda på vad barn tycker i olika frågor. Det är också ett sätt att<br />
försöka leva upp till intentionerna i barnkonventionens artikel 12 om att låta barn<br />
komma till tals.<br />
4. Förundersökning<br />
Förundersökningen genomfördes i syfte att testa undersökningens alla led och delar.<br />
Allt från frågekonstruktion och datatekniska detaljer till kontroll att instruktioner till<br />
ledning och personal fungerade. Detta för att huvudundersökningen skulle fungera<br />
med så få problem som möjligt.<br />
4.1 Frågekonstruktion<br />
<strong>Barn</strong>ombudsmannen hade tidigare genomfört en nationell och flera internationella<br />
undersökningar med <strong>Nöjt</strong> barn-index metoden. Tanken var att kunna använda<br />
befintliga frågor och försöka anpassa dessa till de yngre barnen och till den lokala<br />
nivån.<br />
För skolår 2, 4 och 6 planerades frågor i enkätform och för förskolan i intervjuform.<br />
Förskola och skola skulle därför ha två olika slags modeller med frågor.<br />
Framtagande av frågor och svarsalternativ byggde på barnens teckningar och<br />
”tycka till listor ” från förstudien.<br />
4.2 Förundersökning - förskola<br />
För förskolans hade två modeller arbetats fram och det gällde att ta reda på vilken som<br />
pedagogerna förordade. Modellerna hade aldrig tidigare prövats så förundersökningen var av<br />
stor betydelse. (Se bilaga 5; Test av frågorna förskolan)<br />
Förskolebarnen i 4-5 årsåldern på förskolan Räven i <strong>Karlskoga</strong> och förskolan<br />
Herrgården i Degerfors fick ett frågebatteri, där personalen hade som uppgift att läsa<br />
frågor och registrera svar med hjälp av att barnen svarade med bilder på olika<br />
ansiktsuttryck.<br />
mycket glad - ganska glad - varken glad eller ledsen - ganska ledsen - mycket ledsen<br />
Återkopplingen med förskolans pedagoger gav verkligen resultat. Med hjälp av<br />
pedagogernas kunskap så byggdes i princip hela frågedokumentet med tillhörande<br />
instruktioner om. Ledorden i arbetet blev att ”hitta det enkla”. Återkopplingen och<br />
samtalen med pedagogerna på förskolan Räven i <strong>Karlskoga</strong> och förskolan Herrgården<br />
i Degerfors var ovärderliga.
10<br />
Ett resultat blev att svarsalternativen, med fem olika kort på ansikten, som skulle<br />
spegla barnens ”tyckande”, förändrades till fyra. Det visade sig att barnen aldrig<br />
använde sig av mellanalternativet, ”varken glad eller ledsen”.<br />
– Jag kan väl inte vara både glad och ledsen samtidigt, sa barnen och så skrattade de.<br />
mycket ledsen ganska ledsen mycket glad ganska glad<br />
Något som ytterst kunde ha påverkat slutresultatet var att pedagogerna upptäckte att<br />
när barnen satt i grupper om 5 – 6 stycken, påverkade varandras sätt att svara. I början<br />
av varje samtal ”kollade in” varandra och visade sedan gärna samma bild som sin<br />
kompis eller den som satt närmast. De avvaktade lite innan de svarade.<br />
För att fortsättningsvis undvika detta infördes inför varje frågetillfälle ett antal<br />
uppvärmningsfrågor, vilket fick dem att komma över nyfikenheten inför uppgiften och<br />
eventuellt rädslan av att svara ”fel”.<br />
Återkopplingen gav också möjlighet att hitta barnens vardagsspråk. Att kunna välja<br />
ord som barnen förstod. Som exempel kan nämnas uppvärmningsfrågan och<br />
möjligheten att svara:<br />
– Vad tycker du om vädret idag<br />
– Jättedåligt, Ganska/lite dåligt, Ganska/lite bra, Jättebra<br />
Med flera möjligheter i samma svarsalternativ, som ändå gav samma värde statistiskt<br />
sett, ökade utrymmet för barnens förståelse. Möjligheten att få ett resultat som var<br />
trovärdigt och statistiskt säkerställt ökade. Med förändringarna minskade felkällorna.<br />
På frågan - Vad tycker du om maten hemma, hade barnen tidigare möjlighet att svara<br />
med olika grader av ”god”. Det byttes ut mot ordet ”äcklig” när de inte gillade maten.<br />
– Alltid äcklig, Ofta äcklig, Ofta god, Alltid god.<br />
4.3 Förundersökning – skolår 2, 4 och 6<br />
För skolans del prövades enkäten med ett urval av elever. Syftet var att kontrollera att<br />
skolbarnen verkligen förstod vad som avsågs och därmed kunna ge svar.<br />
I skolan handlade det också om att se om frågorna fungerade och att det gick att<br />
komma till undersökningen via webben.<br />
När förundersökningen var genomförd kom det viktiga momentet att ta reda på hur det<br />
hade gått. Samtal fördes med ett urval av deltagande elever i skolans år 2, 4 och 6.
11<br />
Samtalen kan summeras med orden ”tack och lov” att vi återkopplade. De flesta elever<br />
förstod frågor och svar, men uppfattade ibland vissa ord som svårtolkade. Eleverna<br />
gav förslag på enkla lösningar. Frågebatteriet omarbetades radikalt tack vare elevernas<br />
goda exempel och förenkling blev ledord i arbetet.<br />
Förändring av svarsalternativ med skalan 1-10 behölls. Ordbeteckningarna för<br />
skalvärdena ändrades.<br />
- inte alls nöjd (1) till mycket nöjd (10)<br />
- byttes ut mot inte alls nöjd (1) till jättenöjd (10)<br />
Grupperna för förundersökningen var speciellt viktiga med anledning av att deras<br />
uppgifter och resultat skulle bilda underlag för frågekonstruktion och svarsalternativ.<br />
De förskolor och skolor som deltog i förundersökningen gav erfarenheter som<br />
påverkade hela processen.<br />
Frågor och svarsalternativ förändrades och själva undersökningen i förskolan<br />
utformades i enlighet med erfarenheterna från förundersökningen. De förskolor och<br />
skolor som deltog i förundersökningen fick en fördjupad kunskap som var bärande i<br />
hela det fortsatta arbetet.<br />
4.4 Frågorna klara<br />
Arbetet med att konstruera frågor och svarsalternativ var tidskrävande och svårt men<br />
samtidigt mycket inspirerande och roligt.<br />
– Hur formulerar man sig egentligen så att barn förstår<br />
Genom förundersökningen insågs ganska snart att som vuxen visste man inte det.<br />
Förskolebarn tolkar inte ord som vuxna gör. Förundersökningen gjorde att förskolans frågor<br />
ändrades i grunden.<br />
(Se bilaga 6; Alla frågor för förskola, och bilaga 7; Alla frågor för skola.)<br />
4.5 Information inför undersökningen<br />
För att öka möjligheten att lyckas väl beslutades att <strong>Barn</strong>ombudsmannens ansvariga<br />
Inger Andersson Kagios och Kenneth Ljung skulle ge representanter för alla deltagande<br />
förskolor och skolor information och genomgång av undersökningens delar.<br />
5. Genomförande<br />
Så var det äntligen dags! Efter många möten, mycket förberedelser, många<br />
funderingar och genomgångar så var det äntligen dags. Undersökningen fungerade väl<br />
under de veckor som den genomfördes. Deltagande förskolor i såväl <strong>Karlskoga</strong> som<br />
Degerfors var positiva till sitt deltagande och uttryckte att de fått veta om vad barnen<br />
tyckte som de tidigare inte visste.<br />
Det var endast några enkla frågor som behövde besvaras av projektledningen. Några<br />
frågeformulär som blev försenade och någon instruktion som uteblivit. Samtalen från<br />
förskolorna till förvaltningen var få.<br />
Skolorna som genomförde undersökningen hade varierande framgångar. Det visade<br />
sig att år 2, inte var mogna för att fylla i en enkät via dator på detta sätt.<br />
Projektledningen fick många frågor om hur man skulle tolka frågor och svar.
12<br />
År 4 och 6 hade färre problem. Det som krävde större planering än vad vi trott, var<br />
möjligheten att nyttja datorerna för undersökningen. Klasslärarna som deltog gjorde<br />
enorma insatser och ordnade så att undersökningen kunde genomföras.<br />
För de elever i årskurs 2, som av olika anledningar hade svårt att fylla i enkäten<br />
elektroniskt, gavs sedan möjligheten att svara på frågorna på pappersenkäter. Lärare<br />
informerade att de hade läst frågorna högt i tur och ordning och förklarat för de elever<br />
som hade svårt att förstå. Enligt deltagande lärare var detta tidsödande.<br />
Datainsamlingen genomfördes under några veckor i september – oktober 2007.<br />
5.1 Uppföljning<br />
Efter undersökningens genomförande träffade projektgruppen pedagoger från<br />
representerade förskolor och skolor för att följa upp undersökningens genomförande.<br />
Uppföljningen var till nytta för framtida undersökningar och gav kunskaper från den<br />
lokala undersökningen till <strong>Barn</strong>ombudsmannen.<br />
Vid träffen med pedagoger från förskolor och skolor fick de besvara ett antal frågor<br />
som skulle ge vidare vägledning i arbetet. Man fick ge ris och ros till förberedelser,<br />
frågor, förundersökning, genomförande och framtid. Pedagogernas syn på projektets<br />
olika delar gav ovärderlig information.<br />
Några exempel på synpunkter:<br />
Förberedelser<br />
Exempelvis avseende information från <strong>Barn</strong>ombudsmannen, folkhälsoförvaltningen<br />
eller din chef. Även synpunkter angående information och informationsblad till hem,<br />
förskola och skola.<br />
Förskolan<br />
- Allt var bra.<br />
- Vi fattade bara inte hur stort detta var och vilken betydelse det hade för framtiden.<br />
Vi pedagoger fick många arbetsuppgifter.<br />
- Fundersam på hur stort det skulle bli hur mycket tid det skulle ta från barngruppen.<br />
Nu blev det inte så. Det tog inte mycket tid som jag trodde.<br />
Skola<br />
- Bra med tid för förberedelser.<br />
- Lite information med tanke på att undersökningen tydligen är så stor.<br />
- Vi fick bara via mail veta att <strong>Nöjt</strong> barn-index skulle göras. Jag saknade lite mer<br />
bakgrundsinformation.
13<br />
Frågeformulär<br />
Exempelvis avseende frågeformuleringar, antal frågor, tydlighet, instruktioner, etc.<br />
Förskola<br />
- Antalet frågor var bra.<br />
- <strong>Barn</strong>en blev fort trötta och hade svårt att orka med alla frågor.<br />
- <strong>Barn</strong>en tyckte det var mysigt att svara på frågor.<br />
- Fyraåringarna hade i allmänhet svårt att förstå, frågor och vilken gubbe de skulle<br />
visa.<br />
- Intressant att vara den som intervjuar.<br />
- Många diskussioner efteråt.<br />
- <strong>Barn</strong>en ville prata mycket.<br />
- ”Smilegubbarna” var bra och tydliga och barnen tyckte de var roliga.<br />
Skola<br />
- För många frågor för år 2 elever.<br />
- Fick ringa och söka instruktioner.<br />
- Rädd för att många barn bara ”bockade” för utan att veta varför.<br />
- Det var svåra frågor, framförallt för åk 2, att läsa och besvara.<br />
- Svarsalternativ, skalan var för stor. Det blev 1, 5 eller 10. En elev i år 2 vet inte<br />
vad en 3:a eller 8:a innebär”.<br />
Genomförande<br />
Exempelvis avseende tidsåtgång per tillfälle, tidplanen för hela undersökningen, etc.<br />
Förskola<br />
- <strong>Barn</strong>en tyckte det var spännande att vara med.<br />
- Inte särskilt tidskrävande för hela undersökningen.<br />
- Det gick bra och störde inte verksamheten.<br />
- Stressigt ibland att få till tiden. Tog tid från andra aktiviteter.<br />
- En del barn ville sitta länge andra inte alls.<br />
- Trevligt att få denna stund med barnen och höra vad de tycker.<br />
- Tre veckor hade varit bra tid för undersökningen.<br />
Skola<br />
- Bra att vi fick längre tid at genomföra det på än vad som först planerats.<br />
- År 4 och 6 gjorde undersökningen på ett 40-minuterspass.<br />
- År 2 delade upp den på två tillfällen.<br />
- År 4 behövde mycket hjälp vid datorn.<br />
- Var ska vi hitta tiden<br />
- Hur möter vi barn som reagerar på något sätt på frågorna.<br />
- <strong>Barn</strong>en förstod inte alla frågor.
14<br />
Framtiden<br />
Exempelvis vilken nytta kan du se med <strong>Nöjt</strong> barn-index etcetera.<br />
Förskola<br />
- Att få veta hur våra barn mår och se hur de ser på livet. Med utgångspunkt från<br />
detta kunna agera så de förhoppningsvis har det bättre.<br />
- <strong>Barn</strong>ens tankar om sin vardag kom tydligt fram. Får koll på vad våra barn behöver.<br />
- Intressant, vi vill lära mer och gärna vara med i framtiden.<br />
- Viktigt att barns tankar och synpunkter tas tillvara fortsättningsvis.<br />
- Detta är ett led i arbetet utifrån läroplanen. Saker blev bekräftade.<br />
Skola<br />
- Jag vet inte, för ibland kryssade de bara i/kryssade i fel rad.<br />
- På vissa frågor fyllde barnen i ett svar för att sedan gå vidare.<br />
- Det är svårt att få ett sanningsenligt resultat.<br />
- Nyttan kan väl vara att få veta hur lärare och föräldrar upplevs.<br />
Kommentar avseende skolans undersökning<br />
För skolans del uppstod tyvärr en del problem med datorerna och år 2 elever fick<br />
mycket hjälp för att klara undersökningen. Skolorna löste detta genom att de elever<br />
som inte klarade att fylla i enkäten via webben fick svara på frågorna via<br />
pappersenkäter. För att lyckas med undersökningen valde lärarna att läsa och förklara<br />
frågorna i tur och ordning för eleverna. De besvarade sedan frågorna var och en för<br />
sig, men i samma takt.<br />
Lärarna tog initiativ till denna lösning själva och genom att snabbt fatta eget beslut<br />
blev svarsfrekvensen hög. Utan denna beslutsamhet från medverkande lärare hade<br />
undersökningens resultat inte varit statistiskt säkerställt.<br />
6. Resultat<br />
6.1 Resultat - förskolan<br />
Det var 52 procent flickor och 48 procent pojkar som deltog i undersökningen.<br />
Hälften var fyra år och hälften fem år.<br />
71 % av de tillfrågade förskolebarnen besvarade frågorna.<br />
(Beräknat på sifferuppgifter från antalet barn i förskolorna våren 2007).<br />
<strong>Barn</strong>en i förskolan svarade på pedagogernas frågor genom att visa upp ett ansikte som<br />
motsvarade deras åsikt för stunden. Ansiktena speglade uttrycken:<br />
- mycket ledsen, - ganska ledsen, - ganska glad eller - mycket glad.<br />
Ansiktena utseende omvandlades sedan till ett skalvärde (1 - 4) i syfte att ge barnens<br />
åsikt ett numeriskt värde. Ansiktet ”mycket ledsen” har ett värde av 1 (jättedåligt) och<br />
ansiktet ”mycket glad” har ett värde av 4 (jättebra).
15<br />
Det är ett moment som ingår för att kunna jämföra resultat över tid. Pedagogerna<br />
skrev in varje barns svar på varje enskild fråga på en blankett, som sedan matades in i<br />
en databas för bearbetning. Detta moment möjliggör sedan statistiska bearbetningar.<br />
<strong>Barn</strong>ens åsikter ger ett talvärde.<br />
Genom olika statistiska bearbetningar skapas ett indexvärde på en skala 0 till 100 av<br />
sammanslagningen av den fyra gånger ställda frågan: - Hur mår Du nu<br />
<strong>Index</strong>värdet ger svaret på frågan ”Hur mår du nu” Ett ”<strong>Nöjt</strong> barn-index” värde.<br />
☹<br />
Från skalan: 1 2 3 4<br />
☺<br />
Till skalan: 0 100<br />
På frågan ”Hur mår du nu” får barnen i <strong>Karlskoga</strong> det genomsnittliga värdet 89 och<br />
Degerfors får värdet 86. Förskolepojkar är något mer nöjda (89) än förskoleflickor (85).<br />
Undersökningen visar också att var tionde förskolebarn i åldern 4 – 5 år i de två <strong>kommun</strong>erna<br />
inte mår bra just nu.<br />
Redovisning av <strong>Karlskoga</strong> - Degerfors tillsammans.<br />
Genomsnittliga indexvärden på skalan 1 – 100 för olika grupperingar.<br />
HUR MÅR DU NU<br />
NÖJD MED!<br />
<strong>Karlskoga</strong>/Degerfors 87<br />
<strong>Karlskoga</strong> 89<br />
Degerfors 86<br />
Pojkar <strong>Karlskoga</strong>/Degerfors 89<br />
Flickor <strong>Karlskoga</strong>/Degerfors 85<br />
Lek 84<br />
Miljö 84<br />
Relationer 80<br />
Valmöjligheter på förskolan 75<br />
Trygghet på förskolan 73<br />
Valmöjligheter hemma 64<br />
- pojkar<br />
70<br />
- flickor<br />
59<br />
Sovande 62<br />
Trygghet allmänt<br />
- <strong>Karlskoga</strong><br />
- Degerfors<br />
56<br />
60<br />
53<br />
Medelvärden på indexskalan 0 – 100 för olika komponenter/sammanslagna variabler<br />
för alla och uppdelat på kön eller <strong>kommun</strong>.
16<br />
Leken<br />
Leken på förskolan, i hemmet och på fritiden har en avgörande betydelse för hur<br />
förskolebarn i de båda <strong>kommun</strong>erna mår. Förskolebarnen är i genomsnitt nöjda med<br />
lekens möjligheter och det utlopp de kan få för den. (<strong>Index</strong>medelvärdet 84)<br />
Att de flesta barn är nöjda avspeglar sig genom svaren på frågorna om:<br />
- leksakerna hemma (92 % nöjda)<br />
- lek inne på förskolan (86 % nöjda)<br />
- leksakerna på förskolan (90 % nöjda)<br />
- leken ute på förskolegården (85 % nöjda)<br />
Miljö<br />
Förskolebarnen är generellt sett (84 genomsnittsvärde på indexskalan) nöjda med sin<br />
omgivande miljö.<br />
Många barn önskar sig ett husdjur och 33 % tycker det är ledsamt att inte ha något.<br />
De är även bekymrade över säkerheten i trafiken där 21 % är missnöjda.<br />
Relationer<br />
Diagrammet över hur komponenterna påverkar den totala nöjdheten<br />
(se diagram nedan) visar att ”relationer” och ”leken”, se ovan, är de faktorer som mest<br />
påverkar hur nöjda barnen i 4-5 års ålder är med sitt liv som helhet.<br />
Relationsvariabler:<br />
(- andel som svarat med de två ledsna ansiktena som grupperas som ”missnöjd”)<br />
- att få leka med dem man vill (17 % missnöjda)<br />
- hur syskonen är (21 % missnöjda)<br />
- blir ofta retad på förskolan (32 % missnöjda)<br />
- hur andra i den egna gruppen är (20 % missnöjda)<br />
- hur andra på förskolan är (18 % missnöjda)<br />
Dessa variabler är sådana som vid en förändring skulle påverka barnens liv som helhet<br />
till det positiva eller negativa.<br />
<strong>Barn</strong>en är mycket nöjda med personalen på förskolan, 94 % av barnen visade med sina<br />
svarskort det glada ansiktet. Då personalen var de som ledde intervjuerna, kan detta ha<br />
påverkat resultatet.<br />
Trygghet<br />
Resultatet visar att barns trygghet bygger mycket på relationer.<br />
Att leka ensam är något som barn upplever som negativt. De vill ha en kamrat att vara<br />
tillsammans med. Man blir ledsen av att leka ensam, 41 % av barnen ansåg detta.<br />
Känslan av hur det är att bli lämnad på förskolan har samband med den upplevda<br />
tryggheten. De flesta är nöjda och känner sig trygga. Vid undersökningstillfället<br />
upplevde var 5:e barn (20 %) att det kändes ”Dåligt bli lämnad i morse”.<br />
En fjärdedel av barnen tycker också att de slår sig ofta på förskolan.
17<br />
Valmöjligheter<br />
Att välja är en problematisk situation för barn som är 4 och 5 år.<br />
Vad barnen är missnöjda med:<br />
(- andel som svarat med de två ledsna ansiktena som grupperas som ”missnöjd”)<br />
- välja vilka kläder de ska ha på sig (32 %)<br />
- välja vad de får äta (42 %)<br />
- välja var de får leka (24 %)<br />
- välja vad de får se på TV (22 %)<br />
- välja när de får leka (21 %)<br />
- välja när de ska lägga sig (61 % )<br />
Flickorna är mer missnöjda än pojkarna över sina valmöjligheter i hemmet.<br />
6.2 <strong>Nöjt</strong> barn-index för förskolan<br />
Frågesvaren har grupperats i olika sammansatta variabler eller komponenter. Ett index<br />
över hur nöjd man är har beräknats.<br />
Förskolebarnen är mest nöjda med leken och relationer. De faktorer som är dem<br />
närmast i vardagen. Undersökningen visar samtidigt med tydlighet att dessa två<br />
faktorer påverkar barns livskvalitet totalt sett mer än andra.<br />
Nöjdhet<br />
99,9<br />
66,6<br />
Trygg ute<br />
Val förskola<br />
Sömn<br />
Val hemma<br />
Miljö<br />
Trygg förskola<br />
Relationer<br />
Leka<br />
33,3<br />
II<br />
0<br />
0,00 0,05 0,10 0,15 0,20 0,25 0,30 0,35<br />
Inverkan<br />
Diagram: <strong>Nöjt</strong> barn-index diagram avseende hur nöjda barn är med olika delar av sitt<br />
liv och med sitt liv som helhet.<br />
De saker som barnen är mindre nöjda med har också mindre betydelse för den totala<br />
nöjdheten och barnens upplevda livskvalitet.<br />
Om en komponent har ett relativt lågt indexvärde och samtidigt har en stark effekt på<br />
nöjdheten med livet innebär detta resultat att nöjdheten med livet borde öka om man<br />
förbättrar verksamheten som påverkar denna komponent.
18<br />
Hela livet kan inte fångas med ett fyrtiotal frågor, så det finns naturligtvis annat som<br />
gör att barnen känner sig lyckliga och glada. Den inre världen med fantasin, känslan<br />
av att vara älskad av sin familj och släkt, känslan av tillhörighet i familjen och<br />
förskolegruppen är subtila känslor som inte alltid går att fånga i intervjufrågor som<br />
fyra-femåringar förstår.<br />
Resultaten ger nog trots allt en ganska bra ögonblicksbild av upplevelsen av vardagen<br />
för förskolebarnen.<br />
6.3 Resultat - skola<br />
1 200 elever i skolår 2, 4 och 6 deltog i undersökningen.<br />
85 % av de tillfrågade besvarade enkäten. (Beräknat utifrån sifferuppgifter från<br />
vårterminen 2007).<br />
Eleverna i årskurserna 2, 4 och 6 besvarade frågorna via webb eller på pappersenkäter.<br />
Pappersenkäter användes som komplement på skolor, där tillgången till datorer inte<br />
var så stor. I stort sett alla i år 2 svarade på pappersenkät. Vissa elever behövde extra<br />
stöd och läraren läste upp frågan och eleven kryssade i sitt svar.<br />
Elevernas skala var från ett till tio precis som i de nationella undersökningarna. Talen<br />
omvandlades sedan, precis som för förskolebarnen, till ett indexvärde från noll till<br />
hundra. <strong>Index</strong>värdet ger svaret frågan ”Hur mår du nu”<br />
☹<br />
Från skalan 0 10<br />
☺<br />
Till skalan<br />
0 100<br />
HUR MÅR DU NU<br />
NÖJD MED…<br />
Svenska skolbarn 2002 88<br />
Resultat från<br />
<strong>Barn</strong>ombudsmannens<br />
nationella<br />
undersökning 2002<br />
<strong>Karlskoga</strong> 2007 86<br />
Degerfors 2007 86<br />
Genomsnittsvärden på<br />
indexskalan 0 – 100.<br />
Sig själv och livet 86<br />
Hemmet 86<br />
Familj och kompisar 86<br />
Fritiden 87<br />
Skolan i allmänhet 80<br />
Undervisningen 79<br />
Relationerna i skolan 89<br />
Skolmiljön 75<br />
Inflytande 80<br />
Annan service 87<br />
Valmöjligheter 83<br />
Rättvisa 77
19<br />
Sig själv och livet<br />
Skolbarnen i <strong>Karlskoga</strong> (86) och Degerfors (86) mår som svenska skolbarn för övrigt i<br />
landet om man jämför med <strong>Barn</strong>ombudsmannens nationella undersökning 2002 (88).<br />
Resultatet, från <strong>Karlskoga</strong> och Degerfors, visar att det inte är några skillnader mellan<br />
pojkar och flickor. Undersökningen visar att yngre barn, år 2 och 4, (89) är mer nöjda<br />
än äldre, år 6, (83).<br />
Nöjdheten med sig själv har större inverkan på den totala nöjdheten i Degerfors<br />
Resultatet visar att 5 % av skolbarnen inte mår så bra.<br />
Hemmet, familjen och kompisar<br />
Flickor är något nöjdare med hemmet (88) än pojkar (84). Pojkarna gillar inte att<br />
hjälpa till i hemmet. Av dem som svarat är 14 % missnöjda med att de måste hjälpa till<br />
hemma. Var tionde elev upplever att de inte får tillräckligt med tid med sina föräldrar.<br />
Pojkar är något mindre nöjda med hur föräldrarna är mot varandra<br />
Familjen och kompisar har större betydelse för flickornas totala nöjdhet med livet än<br />
för pojkar<br />
Fritiden, allmän service<br />
Fritiden har större inverkan på totala nöjdheten med livet i Degerfors än i <strong>Karlskoga</strong>.<br />
Allmän service har större inverkan för <strong>Karlskoga</strong>barnen.<br />
Var tionde elev är missnöjd med den vecko- eller månadspeng de får.<br />
Skolan i allmänhet<br />
De äldre barnen är mindre nöjda med såväl skolan i allmänhet som undervisningen än<br />
de yngre barnen. Pojkar är minst nöjda med undervisningen. Elevernas begränsade<br />
tillgång till skolsköterska och kurator ger lägre nöjdhet totalt sett.<br />
Skoldagens längd ger lägre värden på nöjdhet för de äldre skolbarnen.<br />
Relationerna i skolan har störst betydelse för flickorna.<br />
Skolmiljön har störst betydelse för pojkarna<br />
Eleverna är inte nöjda med:<br />
- Hemläxorna (15 % missnöjda)<br />
- Omklädningsrummen (16 % missnöjda)<br />
- Renligheten på toaletterna visar sig vara den enskilda faktor i skolan som eleverna<br />
är mest missnöjda med (35 %).<br />
Inflytande, valmöjligheter, rättvisa och framtidstro<br />
Skolbarnen i <strong>Karlskoga</strong> anser att inflytande och framtidstro har större betydelse för<br />
den totala nöjdheten än skolbarnen i Degerfors.<br />
Både inflytande och framtidstro har större betydelse för pojkar än för flickor.
20<br />
Eleverna är inte nöjda med:<br />
- möjligheterna att bestämma i skolan (10 % missnöjda)<br />
- medbestämmande om lek- och idrottsplatser (17 % missnöjda)<br />
- få som man vill (12 % missnöjda)<br />
- möjligheterna att kunna välja skola (18 % missnöjda)<br />
- rättvisan mellan barn och vuxna (13 % missnöjda)<br />
Oro för våld och annat<br />
Undersökningen visar att många barn känner oro inför många olika saker i livet. Mest<br />
orolig är man för att någon som man känner ska dö. Man är också orolig för att bli<br />
inblandade i trafikolyckor eller utsättas för onyktra personer.<br />
Flickor är mer oroliga än pojkar och yngre barn är mer oroliga än äldre.<br />
Oron för annat än våld, har större inverkan på totala nöjdheten med livet för flickor än<br />
för pojkar<br />
<strong>Barn</strong>en är oroliga för att:<br />
familjens pengar inte ska räcka 13 %<br />
skadas i trafikolycka 29 %<br />
föräldrarna ska slå 13 %<br />
syskon ska slå 12 %<br />
kompisar ska slå 14 %<br />
vuxna ska mobba 13 %<br />
kompisar ska mobba 13 %<br />
fulla personer 30 %<br />
bli orättvist behandlad 16 %<br />
att föräldrarna ska bråka 20 %<br />
vara ute ensam 16 %<br />
föräldrarna ska bli arbetslösa 18 %<br />
någon bekant som man känner ska dö 45 %<br />
Andel som svarat mellan 1 och 4 på den tiogradiga svarsskalan har kategoriserats som<br />
”missnöjd”.
21<br />
6.4 <strong>Nöjt</strong> barn-index för skolan<br />
Frågesvaren har grupperats i olika sammansatta variabler eller komponenter. Ett index<br />
över hur nöjd man är har beräknats.<br />
Skolbarnen i årskurserna 2, 4 och 6 i <strong>Karlskoga</strong> och Degerfors är mest nöjda med det<br />
som ligger nära dem själva. Hur de mår och hur de upplever sin hälsa betyder mest för<br />
skolbarnens tillfredsställelse med livet.<br />
Möjligheter till inflytande är viktigt för skolbarnens välbefinnande. De anser att de har<br />
inflytande över sitt liv vilket ger genomsnittsvärdet 80 på skalan 0 - 100.<br />
De känner en viss oro (värdet 68 på skalan 0 – 100, där 100 betyder ”inte alls orolig”)<br />
för att de själva eller närstående ska drabbas av sjukdom, olycka eller andra problem.<br />
Vilket påverkar deras totala välbefinnande.<br />
När det gäller förhållandena i skolan är det skolmiljön som eleverna är minst nöjda<br />
med. Detta påverkar deras nöjdhet med livet i stort. Skolmiljön påverkar nöjdheten<br />
något mer än vad relationer i skolan och undervisningen, gör.<br />
Pilarna visar några faktorer där skolbarnen är lite mindre nöjda och som har relativt<br />
stor effekt på den totala nöjdheten med livet.<br />
Diagrammet påvisar att inflytandefrågor, frågor som behandlar elevers oro samt frågor<br />
kring skolmiljön påverkar elevernas totala nöjdhet med sitt liv.<br />
Förändringar i positiv riktning när det gäller inflytande, skolans miljö och att minska<br />
anledning till oro skulle därför sannolikt öka skolbarnens tillfredsställelse totalt sett.<br />
<strong>Nöjt</strong> barn-index visar därmed att om dessa frågor påverkas positivt, bidrar detta till<br />
större total nöjdhet.<br />
Diagram: <strong>Nöjt</strong> barn-index diagram avseende hur nöjda barn är med olika delar av sitt<br />
liv och delarnas bidrag till nöjdheten med sitt liv som helhet.
22<br />
6.5 Redovisning av resultatet<br />
<strong>Karlskoga</strong> och Degerfors <strong>kommun</strong>er hade nu genomfört och utvecklat projektet <strong>Nöjt</strong><br />
barn-index på lokal nivå och för de yngre barnen tillsammans med<br />
<strong>Barn</strong>ombudsmannen.<br />
– för Kommunfullmäktige<br />
Samtidigt hade <strong>kommun</strong>erna genomfört Ungdomsstyrelsens undersökning, ”Lokal<br />
Uppföljning av Ungdomspolitiken”, LUPP. Det innebar att det fanns en kartläggning<br />
av vad barn från förskolan upp till gymnasiet, hade för tankar kring sin livssituation.<br />
Resultatet skulle presenteras för både politiker, chefer och personal. LUPP – resultatet<br />
hade presenterats i <strong>kommun</strong>ernas styrelser och nämnder. Nu var det dags att<br />
presentera resultatet av <strong>Nöjt</strong> barn-index.<br />
Kommunerna fick den stora förmånen att få besök av myndighetscheferna<br />
barnombudsman Lena Nyberg, och Ungdomsstyrelsens generaldirektör Per Nilsson,<br />
i samband med resultatpresentationen.<br />
Ett gemensamt möte anordnades för politikerna i <strong>kommun</strong>fullmäktige för de båda<br />
<strong>kommun</strong>erna. Det innebar att politiker från <strong>Karlskoga</strong> och Degerfors samtidigt fick ta<br />
del av de båda myndighetschefernas kunskaper om barn och unga.<br />
Syftet var att ge underlag för hur kan man koppla den nationella barn- och<br />
ungdomspolitiken till lokal nivå med hjälp av de två undersökningarnas resultat.<br />
– för chefer<br />
Berörda chefer träffade Lena Nyberg och Per Nilsson tillsammans med<br />
<strong>kommun</strong>ledningarna för ett samtal kring barnkonventionen i <strong>kommun</strong>ernas styrning<br />
och ledning.<br />
– för personalen<br />
Under dagen fick personalen som varit med i processen träffa hela projektgruppen,<br />
<strong>Barn</strong>ombudsmannens projektgrupp tillsammans med barnombudsman Lena Nyberg.<br />
Resultatet presenterades och processen diskuterades. Lena Nyberg höll en mycket<br />
uppskattad föreläsning som gav goda tankar inför fortsatt arbete med<br />
barnkonventionen i <strong>kommun</strong>erna.<br />
6.6 Inspelning av ”Små <strong>Barn</strong> – Stora Rättigheter”<br />
<strong>Nöjt</strong> barn-index ger barnen möjligheter att komma till tals, bli respektfullt bemötta och<br />
lyssnande till. Allt i enlighet med barnkonventionens artikel 12.<br />
Barbro Ljungström, som är producent och projektledare vid Sveriges Utbildningsradio<br />
AB (UR) höll på med en serie program för förskollärare om <strong>Barn</strong>konventionens<br />
tillämpning i förskolan. Efter kontakt med <strong>Barn</strong>ombudsmannen hörde hon av sig och<br />
hade intresse av att låta <strong>Nöjt</strong> barn-index för de yngre barnen, vara en del av i<br />
programserien.<br />
Programmet spelades in under ett par dagar i december 2007 på förskolan Herrgården<br />
i Degerfors och sändes i Kunskapskanalen och i SVT 1 och SVT 2.
23<br />
7. Fortsatt arbete<br />
7.1 Kvalitetsåtagande<br />
”Kvalitetsåtagande” motsvaras av servicedeklarationer eller tjänstegarantier, som finns i<br />
flera <strong>kommun</strong>er i landet. Ett av de kvalitetstaganden som Folkhälsonämnden har beslutat,<br />
handlar om resultatet av <strong>Nöjt</strong> barn-index.<br />
Ett resultat som oroade var hur missnöjd eleverna var med hygienen på skoltoaletter (36 %).<br />
<strong>Barn</strong>ombudsmannens nationella undersökningar visar samma resultat som vår lokala<br />
undersökning. Eleverna undviker att gå på toaletten under hela dagen i skolan. På sikt leder<br />
detta till hälsoproblem och frågan kring städning av toaletterna blev föremål för nämndens<br />
kvalitetsåtagande. Uppdraget ska vara klart under 2008.<br />
7.2 Samverkan med Rädda <strong>Barn</strong>en och Kulturskolan<br />
Kulturskolans teaterpedagoger deltog vid redovisningen av <strong>Nöjt</strong> barn-index. Med stor<br />
kreativitet och engagemang skapades improvisations-teater med utgångspunkt från<br />
resultatet av <strong>Nöjt</strong> barn-index. Ambitionen var presentera resultatet med hjälp av<br />
eleverna.<br />
Samtidigt skapades en projektidé tillsammans med Rädda <strong>Barn</strong>en och en ansökan om<br />
projektmedel hos Allmänna arvsfonden. Detta för att möjliggöra att så många skolor som<br />
möjligt kan få ta del av resultatet från <strong>Nöjt</strong> barn-index genom teater. Allmänna arvsfonden<br />
har beviljat ansökan och projektet (BRAK) kommer att pågå under tre år, med start år 2008.<br />
8. Checklista<br />
Här nedan har Folkhälsoförvaltningens projektgrupp samlat rekommendationer om<br />
man vill pröva att genomföra <strong>Nöjt</strong> barn-index. Detta är formulerat som en checklista i<br />
de faser som <strong>Karlskoga</strong> och Degerfors <strong>kommun</strong>er genomförde.<br />
8.1 Förberedelse<br />
- Beslut tas på övergripande nivå som legitimerar det fortsatta arbetet.<br />
- Någon/några har övergripande ansvar och mandat att genomföra <strong>Nöjt</strong> barn-index.<br />
- Klargöra vilka resurser som bör avsättas för arbetet. De flesta uppgifter tar<br />
betydligt längre tid än vad man från början tror.<br />
- Ta extra hänsyn till skolornas planeringsprocess.<br />
- Lyssna till vad personalen i verksamheten har att säga, för de är experterna.<br />
- Förklara fördelarna med att kunna nyttja resultatet för bra beslut för barns<br />
utveckling.<br />
- Att kunskaperna kan bilda underlag för förskolans och skolans utvecklingsplaner<br />
och vara en grund för verksamhetens kvalitetsredovisning. Person med kunskap<br />
om uppföljning och statistik bör knytas till arbetet.<br />
- Var förberedd på många frågor och var förberedd på att hantera frågor av olika<br />
karaktär.<br />
- Tydlig information till berörda förskolor och skolor, varför man ska delta och<br />
vilka resultat det ger, tidsåtgång/tidsplan med mera.<br />
- Tid för projektet måste avsättas. Vissa perioder under uppdraget är särskilt<br />
tidskrävande.<br />
- Integrera funktioner som redan finns i organisationen.
24<br />
- Det krävs kompetens för att både genomföra och ta hand om datainsamlingen.<br />
- Ekonomiska resurser krävs för att göra ”<strong>Nöjt</strong> barn-index bearbetning”.<br />
- En projektorganisation behöver bildas. Exempelvis; styrgrupp som ansvarar för<br />
övergripande rapportering till <strong>kommun</strong>ens olika instanser,<br />
referensgrupp/arbetsgrupp, aktörer som bidrar med kunskap och står för själva<br />
genomförandet.<br />
- Informera föräldrar, få deras godkännande för såväl teckningar/åsiktslistor som<br />
själva undersökningen.<br />
- Besluta om urvals- eller totalundersökning.<br />
- Ta gärna hjälp av någon som kan inspirera personalen på det sätt som Elisabeth<br />
Arnér gjorde. Planera det tillsammans med förskolan och skolans chefer så att så<br />
många som möjligt kan delta i utbildningen. Vi erbjöd samma föreläsning, vid<br />
flera tillfällen och i båda <strong>kommun</strong>erna.<br />
-<br />
8.2 Förundersökning<br />
- Frågeområden och frågor tas fram som utgår ifrån barn och ungas syn på livet, vad<br />
som är viktigt, vad som påverkar nöjdheten med livet i samhället.<br />
- Ta reda på barn och ungas åsikter som ska ligga till grund för vad man ska fråga<br />
om, genom teckningar som barnen ritar.<br />
- Äldre barn skriver listor om sina åsikter.<br />
- Samtala med barnen, låt dem beskriva och förklara sina teckningar och åsiktslistor<br />
- Sortera teckningarna och listor efter kategorier.<br />
8.3 Genomförande<br />
- Utgå från det som framkommit vid inventering av vad barnen sagt i<br />
förundersökningen.<br />
- Använd gärna andra undersökningar eller kunskapsunderlag som finns om barns<br />
och ungas levnadsvillkor i den egna <strong>kommun</strong>en, som komplement.<br />
- Ta fram frågeformulär eller använd vårt frågeformulär som underlag (bilaga).<br />
- Testa frågeformuläret i några pilotskolor och förskolor.<br />
- Revidera efter pilotundersökningens resultat.<br />
- Testa hela arbetskedjan.<br />
- Kontrollera att deltagande förskolor och skolor har nödvändig teknisk utrustning<br />
- Välj lämpligt sätt att genomföra datainsamlingen på via pappersenkät eller webb<br />
baserad undersökning.<br />
- Informationsträffar för de som ska genomföra datainsamlingen.<br />
- Skicka ut information till föräldrar om att undersökningen ska genomföras.<br />
- Ta fram en manual som skickas ut tillsammans med frågeformulär i god tid innan<br />
datainsamlingen ska göras.<br />
- Genomför undersökningen under några veckor.
25<br />
8.4 Resultat<br />
- Sammanställ svaren och gör resultat redovisning.<br />
- Genomför en ”<strong>Nöjt</strong> barn-index bearbetning”. Ta hjälp av en statistiskt kunnig<br />
person. Tjänsten kan behöva köpas av någon av de organisationer/företag som gör<br />
sådana bearbetningar.<br />
- Presentera resultatet för de förskolor och skolor som medverkat i undersökningen.<br />
- Gör en uppföljning och utvärdera processen.<br />
- Presentera resultat och skapa möjligheter för beslutsfattare på olika nivåer att<br />
diskutera resultatet.<br />
- Presentera resultatet för de barn och unga som deltagit i undersökningen.<br />
- Samverkan med kulturskolan och teaterpedagoger var mycket positivt. Resultatet<br />
visades i teaterform.<br />
8.5 Kontaktuppgifter<br />
Vid frågor om <strong>Nöjt</strong> barn-index i <strong>Karlskoga</strong> och Degerfors <strong>kommun</strong>er finns möjlighet<br />
att ringa <strong>kommun</strong>ens växel: Tfn: 0586-610 00 och fråga efter någon i projektgruppen.<br />
Det går också att skicka e-post på adress: ”förnamn.efternamn@karlskoga.se”<br />
Lycka till!
Till förskolans ledning<br />
Kommunen och <strong>Barn</strong>ombudsmannen ger skolelever möjlighet att komma till tals<br />
<strong>Karlskoga</strong> och Degerfors <strong>kommun</strong>er och den statliga myndigheten <strong>Barn</strong>ombudsmannen genomför<br />
i samarbete en undersökning om barns livskvalitet med frågor om hur barnen uppfattar sin<br />
vardag i förskolan, på fritiden och om deras möjlighet till inflytande i olika sammanhang. Avsikten<br />
är att resultaten ska användas av beslutsfattare i <strong>kommun</strong>en för att få barnens perspektiv på<br />
några frågor som är viktiga för barnen.<br />
Undersökningen vill ge barn i fyra-femårsåldern i dessa två <strong>kommun</strong>er möjlighet att komma till<br />
tals på ett representativt sätt. Undersökningen genomförs i ett stort urval förskolebarn. Datainsamlingsperioden<br />
är under veckorna 39 och 40, 2007.<br />
Anvisningar om hur undersökningen genomförs skickas ut till de deltagande förskolorna.<br />
Ett föräldrablad med svarstalong som föräldern/vårdnadshavaren ska lämna till barnets förskollärare<br />
före datainsamlingsperioden bifogas denna information.<br />
<strong>Barn</strong>ens deltagande är mycket viktigt för undersökningens kvalitet. Förhoppningsvis uppskattar<br />
barnen att svara på frågorna och tycker att de är intressanta och roliga att svara på.<br />
För information om undersökningens praktiska genomförande i <strong>kommun</strong>en, var god kontakta<br />
Torbjörn Johnson, utvärderare, <strong>Karlskoga</strong> <strong>kommun</strong>, <strong>Barn</strong>- och utbildningskontoret, telefon 0586-<br />
61962 eller 070-4161962.<br />
Med vänlig hälsning<br />
Lena Nyberg<br />
<strong>Barn</strong>ombudsman<br />
Ulrika Lundgren<br />
Förvaltningschef<br />
Folkhälsa och Kostförvaltningen ”15”<br />
<strong>Barn</strong>ombudsmannen<br />
Box 22106<br />
104 22 Stockholm<br />
E-post barnombudsmannen@bo.se<br />
www.bo.se<br />
<strong>Karlskoga</strong> och Degerfors <strong>kommun</strong>er<br />
691 83 <strong>Karlskoga</strong><br />
E-post ulrika.lundgren@karlskoga.se<br />
www.karlskoga.se
Till skolans ledning<br />
Kommunen och <strong>Barn</strong>ombudsmannen ger skolelever möjlighet att komma till tals<br />
<strong>Karlskoga</strong> och Degerfors <strong>kommun</strong>er och den statliga myndigheten <strong>Barn</strong>ombudsmannen genomför<br />
i samarbete en undersökning om barns livskvalitet med frågor om hur de uppfattar sin situation<br />
i skolan, på fritiden och om deras möjlighet till inflytande i olika sammanhang. Avsikten är<br />
att resultaten ska användas av beslutsfattare i <strong>kommun</strong>en för att få barnens perspektiv på några<br />
frågor som är viktiga för barnen.<br />
Undersökningen genomförs i årskurserna 2, 4 och 6. Datainsamlingsperioden är under veckorna 39<br />
och 40, 2007.<br />
Eleverna fyller i ett frågeformulär elektroniskt på dator via en bifogad länk. Länken kommer<br />
respektive skola att få via e-post. Svaren är anonyma och lagras i en databas hos <strong>Barn</strong>ombudsmannen.<br />
Det tar ungefär 10 minuter att svara på frågorna. För er kännedom skickar vi samtidigt<br />
frågeformuläret också som pdf-fil.<br />
För de elever i årskurs 2, som av olika anledningar har svårt att fylla i enkäten elektroniskt, finns<br />
det också en möjlighet att svara på frågorna på pappersformulär. Då har läraren möjlighet att<br />
hjälpa till genom att läsa upp frågorna. Dessa ifyllda pappersformulär skickas till <strong>Barn</strong>ombudsmannen,<br />
Box 22 106, 104 22 Stockholm.<br />
Ett informationsblad till elevernas föräldrar bifogas detta brev så att det kan tryckas upp och<br />
distribueras till föräldrar för de barn som deltar i undersökningen. Av informationsbladet framgår<br />
att den förälder/vårdnadshavare som inte vill att hans/hennes barn ska delta, meddelar barnets<br />
klasslärare detta innan undersökningen genomförs.<br />
Elevernas deltagande är mycket viktigt för undersökningens kvalitet. Förhoppningsvis uppskattar<br />
eleverna att svara på frågorna och tycker att de är intressanta och roliga att svara på.<br />
För information om undersökningens praktiska genomförande i <strong>kommun</strong>en, var god kontakta<br />
Torbjörn Johnson, utvärderare, <strong>Karlskoga</strong> <strong>kommun</strong>, <strong>Barn</strong>- och utbildningskontoret, telefon<br />
0586-61962 eller 070-4161962. Det går också bra att kontakta Inger Andersson Kagios, <strong>Barn</strong>ombudsmannen,<br />
telefon 08- 692 29 65, e-post: inger.andersson-kagios@bo.se.<br />
Med vänlig hälsning<br />
Lena Nyberg<br />
<strong>Barn</strong>ombudsman<br />
Ulrika Lundgren<br />
Förvaltningschef<br />
Folkhälsa och Kostförvaltningen ”15”<br />
<strong>Barn</strong>ombudsmannen<br />
Box 22106<br />
104 22 Stockholm<br />
E-post barnombudsmannen@bo.se<br />
www.bo.se<br />
<strong>Karlskoga</strong> och Degerfors <strong>kommun</strong>er<br />
691 83 <strong>Karlskoga</strong><br />
E-post ulrika.lundgren@karlskoga.se<br />
www.karlskoga.se
Till föräldrar/vårdnadshavare<br />
Ditt barns förskoleavdelning är med i höstens undersökning<br />
Den statliga myndigheten <strong>Barn</strong>ombudsmannen, Degerfors och <strong>Karlskoga</strong> <strong>kommun</strong>er genomför<br />
en undersökning om barns livskvalitet med frågor om hur de uppfattar sin situation i förskolan,<br />
på fritiden och om deras möjlighet till inflytande i sin vardagsmiljö. Undersökningens syfte är<br />
att ge barn i fyra-femårsåldern i dessa två <strong>kommun</strong>er möjlighet att komma till tals. Resultaten<br />
från undersökningen kommer att redovisas för tjänstemän, förtroendevalda samt de deltagande<br />
förskolorna.<br />
Undersökningen kommer att genomföras under veckorna 39 och 40 vid tillfällen som personalen<br />
på respektive förskola anser fungera bäst.<br />
När undersökningen genomförs kommer barnen att sitta i mindre grupper med sin förskollärare,<br />
som läser frågorna och som antecknar barnens svar. Förskollärare överför sedan svaren i anonym<br />
form till ett dataprogram. Det kommer inte att finnas möjlighet att ta del av de enskilda barnens<br />
svar i efterhand.<br />
Förälders/vårdnadshavares godkännande<br />
<strong>Barn</strong>ombudsmannen och <strong>kommun</strong>en vill på detta sätt inhämta ditt godkännande till att ditt barn<br />
är med. <strong>Barn</strong>ens deltagande är mycket viktigt för att ge <strong>kommun</strong>ens beslutsfattare ett bra underlag.<br />
Med vänlig hälsning<br />
Lena Nyberg<br />
<strong>Barn</strong>ombudsman<br />
<strong>Barn</strong>ombudsmannen<br />
Box 22106<br />
104 22 Stockholm<br />
E-post barnombudsmannen@bo.se<br />
www.bo.se<br />
Ulrika Lundgren<br />
Förvaltningschef<br />
Folkhälsa och Kostförvaltningen ”15”<br />
<strong>Karlskoga</strong> och Degerfors <strong>kommun</strong>er<br />
691 83 <strong>Karlskoga</strong><br />
E-post ulrika.lundgren@karlskoga.se<br />
www.karlskoga.se<br />
<br />
Svarstalong<br />
Lämnas till en förskollärare på barnets avdelning senast den 21 september 2007.<br />
Ja, mitt barn får vara med i undersökningen.<br />
Nej, mitt barn får inte vara med.<br />
Mitt barn heter: ...........................................................................................................................................................<br />
Ort: .............................................................................. Datum: ............................................................., 2007<br />
............................................................................................................................<br />
Underskrift av förälder/vårdnadshavare
Till föräldrar/vårdnadshavare<br />
Undersökning i årskurs 2, 4 och 6 hösten 2007<br />
Den statliga myndigheten <strong>Barn</strong>ombudsmannen, Degerfors och <strong>Karlskoga</strong> <strong>kommun</strong>er genomför<br />
en undersökning om barns livskvalitet med frågor bland annat om hur de uppfattar sin situation<br />
i skolan, på fritiden och om deras möjlighet till inflytande i olika sammanhang. Undersökningens<br />
syfte är att ge barn i olika åldrar i dessa två <strong>kommun</strong>er möjlighet att komma till tals. Avsikten<br />
är att resultaten ska användas av beslutsfattare i <strong>kommun</strong>erna för att få barnens perspektiv på<br />
några frågor som är viktiga för barnen.<br />
Eleverna kommer att fylla i ett frågeformulär. Svaren är anonyma och lagras i en databas hos<br />
<strong>Barn</strong>ombudsmannen. Datainsamlingen kommer att genomföras under höstterminen 2007 och är<br />
planerad till veckorna 39 och 40.<br />
<strong>Barn</strong>ens deltagande är mycket viktigt för att underlaget ska bli av god kvalitet.<br />
<strong>Barn</strong>ombudsmannen och <strong>kommun</strong>en vill på detta sätt informera dig som förälder/vårdnadshavare<br />
om undersökningen och ge Dig möjlighet att meddela skolan om du anser att Ditt barn inte ska<br />
få vara med. Om du inte vill att Ditt barn ska vara med, meddela detta till hans/hennes klasslärare<br />
innan undersökningen genomförs.<br />
Med vänlig hälsning<br />
Lena Nyberg<br />
<strong>Barn</strong>ombudsman<br />
Ulrika Lundgren<br />
Förvaltningschef<br />
Folkhälsa och Kostförvaltningen ”15”<br />
<strong>Barn</strong>ombudsmannen<br />
Box 22106<br />
104 22 Stockholm<br />
E-post barnombudsmannen@bo.se<br />
www.bo.se<br />
<strong>Karlskoga</strong> och Degerfors <strong>kommun</strong>er<br />
691 83 <strong>Karlskoga</strong><br />
E-post ulrika.lundgren@karlskoga.se<br />
www.karlskoga.se
Test av frågorna för förskolan<br />
Frågeformuläret har fyra delar A, B, C, D.<br />
Formuläret är gjort för att fyllas i:<br />
del A - en förmiddag<br />
del B - en eftermiddag<br />
del C - en förmiddag<br />
del D - en eftermiddag<br />
En förskollärare har en grupp på max sex barn. OBS samma barn alla fyra gångerna. Om någon är sjuk eller<br />
hemma kan det barnet frågas dagen efter.<br />
En idé är att göra:<br />
del A en måndag fm<br />
del B en torsdag em<br />
del C en måndag fm<br />
del D en torsdag em<br />
eller andra veckodagar jämnt utspridda under två veckor. Då görs testinsamlingen på två veckor.<br />
Om man vill göra testet under en vecka, kan det förslagsvis bli:<br />
Del A – tisdag fm<br />
Del B – onsdag em<br />
Del C – torsdag fm<br />
Del D- fredag em<br />
Eller man kan förstås börja mitt i veckan och fortsätta efter helgen.<br />
En förskola testar enligt alternativ 1 och en annan enligt alternativ 2. Eller en grupp enligt alternativ 1 på varje<br />
förskola och en grupp enligt alternativ 2 på varje förskola.<br />
Test med barnen enligt alternativ 1:<br />
Förskolläraren har en grupp på maximalt sex barn.<br />
Förskolläraren läser en fråga i taget från frågeformuläret. <strong>Barn</strong>en svarar genom att visa ett av de fem korten på<br />
skalan:<br />
Mycket glad, ganska glad , varken glad eller ledsen, ganska ledsen, mycket ledsen.<br />
Förskolläraren noterar alla barns svar på hennes/hans rad i frågeformuläret.<br />
Om barnet inte vet hur han/hon känner eller frågan inte gäller honom/henne får förskolläraren kryssa för denna<br />
ruta. Det finns alltså inte ett kort för ”Vet inte”.<br />
Observera att ett barn har samma nummer genom hela formuläret.<br />
Förskolläraren har samma frågeformulär under hela testomgången, ett pm på 17-18 sidor, och original till korten<br />
som kan kopieras. Varje barn ska ha fem kort. Korten sparas och används under hela testomgången.<br />
Om barnen vill och det anses positivt kan barnen rita sina egna fem ansikten med motiven:<br />
Mycket glad , ganska glad, varken glad eller ledsen, ganska ledsen, mycket ledsen.<br />
Då rekommenderar vi att förskolläraren skriver nertill på varje kort vilket steg i skalan som det föreställer.
Test med barnen enligt alternativ 2:<br />
Förskolläraren har en grupp på maximalt sex barn.<br />
Förskolläraren läser en fråga i taget från frågeformuläret. Förskolläraren har samma frågeformulär under hela<br />
testomgången, ett pm på 17-18 sidor.<br />
<strong>Barn</strong>en har fått en svarsblankett var där det finns rum för tolv svar. <strong>Barn</strong>et markerar hur de känner/tycker genom<br />
att färglägga eller markera på något sätt det ansikte som passar. Om de inte vet vad de ska svara, får<br />
förskolläraren hjälpa det barnet med att kryssa i vet inte-rutan.<br />
<strong>Barn</strong>en får var sin ny svarsblankett för varje omgång – A,B,C,D.<br />
Här är det viktigt att förskolläraren håller koll på att alla barn i gruppen svarar på rätt rad.<br />
Förskolläraren överför sedan barnens svar till sitt frågeformulär.<br />
Test av inskrivning i Excel-fil<br />
Varje förskollärare som är med har nu ett ifyllt formulär med maximalt sex barns svar. Förslagsvis är det en<br />
person på förskolan som skriver in alla svar från de olika formulären.<br />
Varje barn har en rad i Excel-filen.<br />
I den stora undersökningen kommer man att kunna skriva in svaren i ett enkätverktyg via Internet. Det blir lättare<br />
och tydligare hur att fylla i.<br />
Excelfilen skickas till Torbjörn Johnson, BUN, <strong>Karlskoga</strong> och till<br />
Inger Andersson Kagios<br />
<strong>Barn</strong>ombudsmannen<br />
Box 22016<br />
10422 Stockholm<br />
e-post: inger.andersson-kagios@bo.se
Hur kul är det – på en skala<br />
Undersökning med 4-5-åriga förskolebarn i Degerfors och <strong>Karlskoga</strong> hösten 2007<br />
• <strong>Barn</strong>en ska svara spontant som de känner utan närmare förklaringar (förutom de kursiverade<br />
förtydligandena vid delat boende)<br />
• Läs en fråga (åtminstone det feta) och läs de alternativ (och visa ”gubbe”) som är tryckta i fet stil.<br />
• Ringa in en siffra (1-4) för varje barn och varje fråga<br />
A<br />
1 Placera barnen I en halvcirkel framför dig och I samma<br />
ordning för varje frågetillfälle. Skriv tilltalsnamnen på<br />
tvären<br />
<strong>Barn</strong><br />
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10<br />
Välj ord som dina barn förstår. Vi har till exempel givit<br />
alternativen ganska dåligt eller lite dåligt.<br />
Tilltalsnamn<br />
2 A2.Vad tycker du om vädret<br />
idag<br />
”uppvärmningsfråga”<br />
Jättedåligt = 1<br />
Ganska/lite dåligt = 2<br />
Ganska/lite bra = 3<br />
Jättebra = 4<br />
☹<br />
☺<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
3 A3. Vad tycker du om The<br />
Ark<br />
(eller någon annan<br />
musikgrupp som är känd<br />
hösten 2007)<br />
”uppvärmningsfråga”<br />
4 A4. Hur mår du nu<br />
OBS! Denna fråga måste<br />
barnen svara på.<br />
Jättedåliga = 1<br />
Ganska/lite dåliga = 2<br />
Ganska/lite bra = 3<br />
Jättebra = 4<br />
Jättedåligt = 1<br />
Ganska/lite dåligt = 2<br />
Ganska/lite bra = 3<br />
Jättebra = 4<br />
☹<br />
☺<br />
☹<br />
☺<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
Läs eller säg till barnen: Nu kommer jag att fråga i tur och ordning hur det var att lägga sig igår, att somna,<br />
att vakna upp i idag, hur det var innan du kom hit och hur det var att bli lämnad här idag.<br />
5 A5.Hur var det att gå och<br />
lägga sig igår<br />
Jättetråkigt = 1<br />
Ganska/lite tråkigt = 2<br />
Ganska/lite a skönt = 3<br />
Jätteskönt = 4<br />
☹<br />
☺<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
6 A6.Var det svårt att somna<br />
igår<br />
Jättesvårt = 1<br />
Ganska/lite svårt = 2<br />
Ganska/lite lätt = 3<br />
Jättelätt = 4<br />
☹<br />
☺<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
7 A7. Hur var det att vakna<br />
upp idag<br />
Jättejobbigt = 1<br />
Ganska/lite jobbigt = 2<br />
Ganska/lite lätt = 3<br />
Jättelätt = 4<br />
☹<br />
☺<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
Förskolan:………………………. Avdelning:………………….. Grupp nr: ………… Ansvarig:………….
<strong>Barn</strong><br />
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10<br />
8 A8. Hur kändes det innan<br />
du kom hit idag<br />
Jättedåligt = 1<br />
Ganska/lite dåligt = 2<br />
Ganska/lite bra = 3<br />
Jättebra = 4<br />
☹<br />
☺<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
9 A9. Hur kändes det att bli<br />
lämnad här idag<br />
Jättedåligt = 1<br />
Ganska/lite dåligt = 2<br />
Ganska/lite bra = 3<br />
Jättebra = 4<br />
☹<br />
☺<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
Nu kommer jag att fråga om hur det är hemma. De som bor på flera ställen svarar hur det var där de bodde<br />
igår. OBS! Till förskolläraren: Gå till sista sidan i formuläret och fyll i för varje barn om barnet sov hemma<br />
inatt eller på ”nattis”.<br />
10 A10.Vad tycker du om ditt<br />
rum där du sover hemma<br />
Där du bodde inatt<br />
Jättedåligt = 1<br />
Ganska/lite dåligt = 2<br />
Ganska/lite bra = 3<br />
Jättebra = 4<br />
☹<br />
☺<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
11 A11.Vad tycker du om<br />
maten hemma<br />
Där du åt igår<br />
Alltid äcklig = 1<br />
Ofta äcklig = 2<br />
Ofta god = 3<br />
Alltid god = 4<br />
☹<br />
☺<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
12 A12.Vad tycker du om dina<br />
leksaker hemma<br />
Där du lekte igår<br />
Jättedåliga = 1<br />
Ganska/lite dåliga = 2<br />
Ganska/lite bra = 3<br />
Jättebra = 4<br />
☹<br />
☺<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
13 A13.Om du har husdjur:<br />
(hund, katt, hamster…):Vad<br />
tycker du om det<br />
Där du bodde inatt<br />
Jättetråkigt = 1<br />
Ganska/lite tråkigt = 2<br />
Ganska/lite roligt = 3<br />
Jätteroligt = 4<br />
☹<br />
☺<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
14 A14.Om du inte har<br />
husdjur: Vad tycker du om<br />
det<br />
Jättetråkigt = 1<br />
Ganska/lite tråkigt = 2<br />
Ganska/lite skönt = 3<br />
Jätteskönt= 4<br />
☹<br />
☺<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
2<br />
Förskolan:………………………. Avdelning:………………….. Grupp nr: ………… Ansvarig:………….
B<br />
15 Placera barnen I en halvcirkel framför dig och I samma<br />
ordning för varje frågetillfälle. Skriv tilltalsnamnen på<br />
tvären<br />
<strong>Barn</strong><br />
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10<br />
Tilltalsnamn<br />
16 B2.Hur mår du nu<br />
OBS! Denna fråga måste<br />
barnen svara på.<br />
Jättedåligt = 1<br />
Ganska/lite dåligt = 2<br />
Ganska/lite = 3<br />
Jättebra = 4<br />
☹<br />
☺<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
17 B3.Hur är det att vara här<br />
på .....<br />
Jättedåligt = 1<br />
Ganska/lite dåligt = 2<br />
Ganska/lite bra = 3<br />
Jättebra = 4<br />
☹<br />
☺<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
18 B4.Hur var de andra<br />
barnen i ……gruppen<br />
igår/nyss<br />
Den mindre grupp som är<br />
tillsammans mesta tiden<br />
Jätte-”dumma” = 1<br />
Ganska/lite ”dumma” = 2<br />
Ganska/lite snälla = 3<br />
Jättesnälla = 4<br />
☹<br />
☺<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
19 B5.Hur var de andra<br />
barnen på ……(förskolan)<br />
Jätte-”dumma” = 1<br />
Ganska/lite ”dumma” = 2<br />
Ganska/lite snälla = 3<br />
Jättesnälla = 4<br />
☹<br />
☺<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
20 B6.Vad tycker du om maten<br />
här på…….<br />
Alltid äcklig = 1<br />
Ofta äcklig = 2<br />
Ofta god = 3<br />
Alltid god = 4<br />
☹<br />
☺<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
21 B7.Hur är det att leka här<br />
inne på …..<br />
Jättetråkigt = 1<br />
Ganska/lite tråkigt = 2<br />
Ganska/lite roligt = 3<br />
Jätteroligt = 4<br />
☹<br />
☺<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
3<br />
Förskolan:………………………. Avdelning:………………….. Grupp nr: ………… Ansvarig:………….
22 B8.Hur är leksakerna här<br />
på …..<br />
Jättedåliga = 1<br />
Ganska/lite dåliga = 2<br />
Ganska/lite bra = 3<br />
Jättebra = 4<br />
☹<br />
☺<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
<strong>Barn</strong><br />
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10<br />
23 B9.Hur är det att leka ute<br />
på gården<br />
Jättetråkigt = 1<br />
Ganska/lite tråkigt = 2<br />
Ganska/lite roligt = 3<br />
Jätteroligt = 4<br />
☹<br />
☺<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
24 B10.Hur är fröknarna här Jätte-”dumma” = 1<br />
Ganska/lite ”dumma” = 2<br />
Ganska/lite snälla = 3<br />
Jättesnälla = 4<br />
☹<br />
☺<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
4<br />
Förskolan:………………………. Avdelning:………………….. Grupp nr: ………… Ansvarig:………….
C<br />
25 Placera barnen I en halvcirkel framför dig och I samma<br />
ordning för varje frågetillfälle. Skriv tilltalsnamnen på<br />
tvären<br />
<strong>Barn</strong><br />
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10<br />
Idag ska vi ha en frågestund om hur det är hemma<br />
Tilltalsnamn<br />
26 C2.Hur mår du nu<br />
OBS! Denna fråga måste<br />
barnen svara på.<br />
Jättedåligt = 1<br />
Ganska/lite dåligt = 2<br />
Ganska/lite bra = 3<br />
Jättebra = 4<br />
☹<br />
☺<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
27 C3.Var det svårt att somna<br />
igår<br />
Jättesvårt = 1<br />
Ganska/lite svårt = 2<br />
Ganska/lite lätt = 3<br />
Jättelätt = 4<br />
☹<br />
☺<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
28 C4.Om du har syskon<br />
(syrror och brorsor): Hur är<br />
de<br />
Alltid ”dumma” = 1<br />
Ofta ”dumma” = 2<br />
Oftast snälla = 3<br />
Alltid snälla = 4<br />
☹<br />
☺<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
29 C5.Om du inte har syskon,<br />
vad tycker du om det<br />
Jättetråkigt = 1<br />
Ganska/lite tråkigt = 2<br />
Ganska/lite skönt = 3<br />
Jätteskönt = 4<br />
☹<br />
☺<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
30 C6.Får du bestämma om<br />
vilka kläder du ska ha<br />
Nästan aldrig =1<br />
Inte så ofta = 2<br />
Ganska/lite ofta = 3<br />
Väldigt ofta = 4<br />
☹<br />
☺<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
31 C7.Får du bestämma vad<br />
du ska äta hemma<br />
Nästan aldrig =1<br />
Inte så ofta = 2<br />
Ganska/lite ofta = 3<br />
Väldigt ofta = 4<br />
☹<br />
☺<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
32 C8.Får du bestämma var<br />
du ska leka<br />
Nästan aldrig =1<br />
Inte så ofta = 2<br />
Ganska/lite ofta = 3<br />
Väldigt ofta = 4<br />
☹<br />
☺<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
5<br />
Förskolan:………………………. Avdelning:………………….. Grupp nr: ………… Ansvarig:………….
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10<br />
6<br />
Förskolan:………………………. Avdelning:………………….. Grupp nr: ………… Ansvarig:………….
<strong>Barn</strong><br />
33 C9.Får du bestämma vad<br />
du ska se TV<br />
Nästan aldrig =1<br />
Inte så ofta = 2<br />
Ganska/lite ofta = 3<br />
Väldigt ofta = 4<br />
☹<br />
☺<br />
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
34 C10.Får du bestämma när<br />
du ska spela dataspel eller<br />
leka<br />
Nästan aldrig =1<br />
Inte så ofta = 2<br />
Ganska/lite ofta = 3<br />
Väldigt ofta = 4<br />
☹<br />
☺<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
35 C11.Får du bestämma när<br />
du ska gå och lägga dig<br />
Nästan aldrig =1<br />
Inte så ofta = 2<br />
Ganska/lite ofta = 3<br />
Väldigt ofta = 4<br />
☹<br />
☺<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
36 C12.Får du bestämma vem<br />
du ska leka med<br />
Nästan aldrig =1<br />
Inte så ofta = 2<br />
Ganska/lite ofta = 3<br />
Väldigt ofta = 4<br />
☹<br />
☺<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
7<br />
Förskolan:………………………. Avdelning:………………….. Grupp nr: ………… Ansvarig:………….
D<br />
37 Placera barnen I en halvcirkel framför dig och I samma<br />
ordning för varje frågetillfälle. Skriv tilltalsnamnen på<br />
tvären<br />
<strong>Barn</strong><br />
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10<br />
Tilltalsnamn<br />
38 D2.Hur mår du nu<br />
OBS! Denna fråga måste<br />
barnen svara på.<br />
Jättedåligt = 1<br />
Ganska/lite dåligt = 2<br />
Ganska/lite bra = 3<br />
Jättebra = 4<br />
☹<br />
☺<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
39 D3.Frågar fröknarna dig<br />
vad du vill göra här på …..<br />
(förskolan)<br />
Nästan aldrig=1<br />
Inte så ofta= 2<br />
Ganska/lite ofta=3<br />
Väldigt ofta=4<br />
☹<br />
☺<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
40 D4.Får du vara med dem<br />
du helst vill här på ….<br />
Nästan aldrig =1<br />
Inte så ofta = 2<br />
Ganska/lite ofta = 3<br />
Väldigt ofta = 4<br />
☹<br />
☺<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
41 D5.Hur ofta slår du dig (gör<br />
du dig illa) här på ….<br />
OBS! Omvänd skala!<br />
Väldigt ofta = 1<br />
Ganska/lite ofta = 2<br />
Inte så ofta= 3<br />
Nästan aldrig = 4<br />
☹<br />
☺<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
42 D6.Hur ofta blir du retad<br />
här på ….<br />
OBS! Omvänd skala!<br />
Väldigt ofta = 1<br />
Ganska/lite ofta = 2<br />
Inte så ofta= 3<br />
Nästan aldrig = 4<br />
☹<br />
☺<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
Nu ska jag fråga hur man kan känna sig när man är på olika ställen.<br />
43 D7.Hur ofta känner du dig<br />
säker i trafiken (när du går<br />
på gator eller åker bil)<br />
Nästan aldrig =1<br />
Inte så ofta = 2<br />
Ganska/lite ofta = 3<br />
Väldigt ofta = 4<br />
☹<br />
☺<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
8<br />
Förskolan:………………………. Avdelning:………………….. Grupp nr: ………… Ansvarig:………….
44 D8.Hur kände du dig sist när<br />
du var i närheten av någon<br />
full<br />
Jätteledsen= 1<br />
Ganska/lite ledsen= 2<br />
Ganska/lite glad= 3<br />
Jätteglad= 4<br />
☹<br />
☺<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
45 D9.Hur kände du dig sist du<br />
lekte själv<br />
Jätteledsen= 1<br />
Ganska/lite ledsen= 2<br />
Ganska/lite glad= 3<br />
Jätteglad= 4<br />
☹<br />
☺<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
46 D10.Hur kände du när du<br />
lekte ute igår/nyss på gården<br />
här på ……………<br />
Jätteledsen= 1<br />
Ganska/lite ledsen= 2<br />
Ganska/lite glad= 3<br />
Jätteglad= 4<br />
☹<br />
☺<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
47 D11.Hur var det att svara på<br />
de här frågorna<br />
Jättetråkigt = 1<br />
Ganska/lite tråkigt = 2<br />
Ganska/lite roligt = 3<br />
Jätteroligt = 4<br />
☹<br />
☺<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
Uppgifter om barnen<br />
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10<br />
Ålder år år år år år år år år år år<br />
Kön<br />
1 pojke<br />
2 flicka<br />
1 pojke<br />
2 flicka<br />
1 pojke<br />
2 flicka<br />
1 pojke<br />
2 flicka<br />
1 pojke<br />
2 flicka<br />
1 pojke<br />
2 flicka<br />
1 pojke<br />
2 flicka<br />
1 pojke<br />
2 flicka<br />
1 pojke<br />
2 flicka<br />
1 pojke<br />
2 flicka<br />
Bor i<br />
Sov<br />
inatt<br />
1 <strong>Karlskoga</strong><br />
2 Degerfors<br />
1 hemma<br />
2 nattis<br />
1 <strong>Karlskoga</strong><br />
2 Degerfors<br />
1 hemma<br />
2 nattis<br />
1 <strong>Karlskoga</strong><br />
2 Degerfors<br />
1 hemma<br />
2 nattis<br />
1 <strong>Karlskoga</strong><br />
2 Degerfors<br />
1 hemma<br />
2 nattis<br />
1 <strong>Karlskoga</strong><br />
2 Degerfors<br />
1 hemma<br />
2 nattis<br />
1 <strong>Karlskoga</strong><br />
2 Degerfors<br />
1 hemma<br />
2 nattis<br />
1 <strong>Karlskoga</strong><br />
2 Degerfors<br />
1 hemma<br />
2 nattis<br />
1 <strong>Karlskoga</strong><br />
2 Degerfors<br />
1 hemma<br />
2 nattis<br />
1 <strong>Karlskoga</strong><br />
2 Degerfors<br />
1 hemma<br />
2 nattis<br />
1<br />
<strong>Karlskoga</strong><br />
2<br />
Degerfors<br />
1 hemma<br />
2 nattis<br />
3 annanstans<br />
3 annanstans<br />
3 annanstans<br />
3 annanstans<br />
3 annanstans<br />
3 annanstans<br />
3 annanstans<br />
3 annanstans<br />
3 annanstans<br />
3 annanstans<br />
9<br />
Förskolan:………………………. Avdelning:………………….. Grupp nr: ………… Ansvarig:………….
Undersökning i <strong>Karlskoga</strong> och Degerfors hösten 2007 i årskurserna 2, 4 och 6.<br />
HUR KUL ÄR DET – PÅ EN SKALA<br />
Hur gammal är du Vilken skola går du i<br />
(Skriv i hela år, t.ex. är du 8½ år skriv 8)<br />
Är du tjej eller kille Var ligger skolan Vilken årskurs<br />
Tjej Degerfors 2 4 6<br />
Kille<br />
<strong>Karlskoga</strong><br />
HUR DU SJÄLV HAR DET<br />
Inte alls<br />
nöjd<br />
☹<br />
<br />
Jättenöjd<br />
☺<br />
Vet<br />
ej/<br />
gäller<br />
inte<br />
mig<br />
Vad tycker du om… 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10<br />
din hälsa – hur du mår<br />
dina chanser att ha någon att prata med<br />
dina chanser att vara med kompisar<br />
hur du sover på nätterna<br />
hur du ser ut<br />
din vikt<br />
dina kläder<br />
hur du klarar dig i skolan<br />
HUR DU HAR DET HEMMA<br />
Inte alls<br />
nöjd<br />
☹<br />
<br />
Jättenöjd<br />
☺<br />
Vad tycker du om… 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10<br />
trivseln hemma<br />
ditt/dina hem (hur det ser ut)<br />
ditt eget rum/utrymme hemma<br />
att leka hemma<br />
dina chanser att vara med husdjur<br />
hur mycket tid dina föräldrar är med dig<br />
att hjälpa till i hushållet hemma<br />
Vet<br />
ej/<br />
gäller<br />
inte<br />
mig<br />
FAMILJ OCH KOMPISAR<br />
Inte alls<br />
nöjd<br />
☹<br />
<br />
Jättenöjd<br />
☺<br />
Vad tycker du om… 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10<br />
hur dina föräldrar är mot varandra<br />
hur dina föräldrar är mot dig<br />
hur dina syskon är mot dig<br />
hur andra släktingar är mot dig<br />
hur dina kompisar är mot dig<br />
Vet<br />
ej/<br />
gäller<br />
inte<br />
mig<br />
+<br />
<strong>Barn</strong>ombudsmannen september 2007<br />
1 (5)
Undersökning i <strong>Karlskoga</strong> och Degerfors hösten 2007 i årskurserna 2, 4 och 6.<br />
FRITIDEN<br />
Inte alls<br />
nöjd<br />
☹<br />
<br />
Jättenöjd<br />
☺<br />
Vad tycker du om… 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10<br />
dina chanser att göra precis vad du vill<br />
vecko-/månadspengen/pengarna du får hemma<br />
dina egna saker<br />
dina möjligheter att läsa böcker<br />
dina möjligheter att idrotta och träna<br />
dina möjligheter till andra fritidsaktiviteter (inte idrott)<br />
det du gör på loven<br />
din tillgång till Internet, dator- och tevespel<br />
dina chanser att resa bort på sommarlovet<br />
Vet<br />
ej/<br />
gäller<br />
inte<br />
mig<br />
SKOLAN ALLMÄNT<br />
Inte alls<br />
nöjd<br />
☹<br />
<br />
Jättenöjd<br />
☺<br />
Vad tycker du om… 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10<br />
hur det är i skolan<br />
det du lär dig i skolan<br />
dina skolkamrater<br />
skolböckerna och annat material<br />
den dator du jobbar på i skolan<br />
hemläxorna<br />
hur långa skoldagar du har<br />
hur ofta skolsköterskan eller skolkuraton är i skolan<br />
de olika råden (elevråd, matråd t ex) i din skola<br />
hur de vuxna som jobbar i skolan är mot dig<br />
det som skolan gör för att mobbning inte ska finnas<br />
hur skolan tar upp frågor om hur man ska vara mot<br />
varandra<br />
Vet<br />
ej/<br />
gäller<br />
inte<br />
mig<br />
SKOLMILJÖN OCH LOKALERNA<br />
Inte alls<br />
nöjd<br />
☹<br />
<br />
Jättenöjd<br />
☺<br />
Vad tycker du om… 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10<br />
hur det är i skolmatsalen<br />
hur det är på rasterna<br />
hur det är i omklädningsrummet<br />
skollokalerna (matsal, korridorer, klassrum, gympasal )<br />
hur rent det är på skoltoaletterna<br />
maten i skolan<br />
skolgården<br />
Vet<br />
ej/<br />
gäller<br />
inte<br />
mig<br />
+<br />
<strong>Barn</strong>ombudsmannen september 2007<br />
2 (5)
Undersökning i <strong>Karlskoga</strong> och Degerfors hösten 2007 i årskurserna 2, 4 och 6.<br />
ORO OCH RÄDSLA – man kan vara rädd för att<br />
något ska hända, även om man aldrig har varit med<br />
om det.<br />
Jätterädd<br />
☹<br />
<br />
Inte ett<br />
dugg<br />
☺<br />
Hur rädd är du för… 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10<br />
att familjens pengar inte ska räcka<br />
att skadas i en trafikolycka<br />
att dina föräldrar ska slå dig<br />
att dina syskon ska slå dig<br />
att bli mobbad av vuxna i skolan<br />
att bli mobbad av jämnåriga<br />
att jämnåriga ska slå dig<br />
personer som är fulla<br />
att bli orättvist behandlad<br />
att dina föräldrar ska bråka med varandra<br />
att vara ute ensam<br />
att dina föräldrar ska bli arbetslösa eller inte få jobb<br />
att någon du känner ska dö<br />
Vet<br />
ej/<br />
gäller<br />
inte<br />
mig<br />
DITT INFLYTANDE<br />
Inte alls<br />
nöjd<br />
☹<br />
<br />
Jättenöjd<br />
☺<br />
Hur är dina möjligheter/chanser… 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10<br />
att säga vad du tycker hemma<br />
att säga vad du tycker i skolan<br />
att få vara med och bestämma i skolan<br />
att få vara med och bestämma hemma<br />
att bestämma om lek- och idrottsplatser där du bor<br />
att förstå vad vuxna säger<br />
att få som du vill<br />
Vet<br />
ej/<br />
gäller<br />
inte<br />
mig<br />
DITT LIV<br />
Inte alls<br />
nöjd<br />
☹<br />
<br />
Jättenöjd<br />
☺<br />
Vad tycker du om… 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10<br />
hur du har det idag<br />
hur du har haft det tidigare<br />
hur du har det jämfört med dina kompisar<br />
Vet<br />
ej/<br />
gäller<br />
inte<br />
mig<br />
+<br />
<strong>Barn</strong>ombudsmannen september 2007<br />
3 (5)
Undersökning i <strong>Karlskoga</strong> och Degerfors hösten 2007 i årskurserna 2, 4 och 6.<br />
ANNAN SERVICE<br />
Inte alls<br />
nöjd<br />
☹<br />
<br />
Jättenöjd<br />
☺<br />
Vad tycker du om… 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10<br />
det som finns att göra, när du inte går i skolan<br />
de platser som finns för att träffa kompisar<br />
tillfällen till att ha kul där du bor<br />
affärerna där du bor<br />
tv, radio, Internet och tidningar<br />
Vet<br />
ej/<br />
gäller<br />
inte<br />
mig<br />
FÖRÄNDRINGAR<br />
Inte alls<br />
Mycket<br />
☹<br />
<br />
☺<br />
Hur intresserad är du av… 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10<br />
att vara med och säga vad du tycker<br />
att vara rädd om miljön<br />
att idrotta och träna<br />
att spela musik, sjunga i kör, spela teater eller måla<br />
Vet<br />
ej/<br />
gäller<br />
inte<br />
mig<br />
MÖJLIGHETER ATT VÄLJA<br />
Inte alls<br />
nöjd<br />
☹<br />
<br />
Jättenöjd<br />
☺<br />
Vad tycker du om… 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10<br />
vad du kan välja att göra<br />
dina möjligheter att välja mat<br />
dina möjligheter att välja kläder<br />
dina möjligheter att välja skola<br />
dina möjligheter att välja fritidsaktiviteter<br />
Vet<br />
ej/<br />
gäller<br />
inte<br />
mig<br />
Inte alls<br />
Jättenöjd<br />
nöjd<br />
RÄTTVISA<br />
☹<br />
<br />
☺<br />
Vad tycker du om… 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10<br />
rättvisan mellan killar och tjejer<br />
rättvisan mellan barn och vuxna<br />
Vet<br />
ej/<br />
gäller<br />
inte<br />
mig<br />
+<br />
<strong>Barn</strong>ombudsmannen september 2007<br />
4 (5)
Undersökning i <strong>Karlskoga</strong> och Degerfors hösten 2007 i årskurserna 2, 4 och 6.<br />
Inte alls<br />
Går<br />
FRAMTIDSUTSIKTER<br />
☹<br />
<br />
jättebra<br />
☺<br />
Vad tror du om dina chanser… 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10<br />
att få jobb när du blir stor<br />
att träffa och vara ihop med någon som tycker om dig<br />
att få ett hem som du vill ha det<br />
att få ett bra/spännande liv<br />
Vet<br />
ej/<br />
gäller<br />
inte<br />
mig<br />
NÅGRA FLER FRÅGOR OM DIG SJÄLV<br />
Bor du …<br />
På landet utanför <strong>Karlskoga</strong><br />
På landet utanför Degerfors<br />
I själva staden <strong>Karlskoga</strong><br />
I själva staden Degerfors<br />
Vem bor du med mest hela tiden<br />
Både mamma och pappa<br />
Mamma<br />
Pappa<br />
Halva tiden mamma, halva pappa<br />
Någon annan<br />
Har du syskon<br />
Nej, inga syskon<br />
Ja. äldre syskon<br />
Ja, yngre syskon<br />
Ja, både äldre och yngre syskon<br />
Arbetar dina föräldrar<br />
Ja, båda<br />
Ja, en av dem<br />
Nej<br />
Har du någon funktionsnedsättning som hindrar dig att göra det du vill (hörselskada, rörelsehinder, synskada eller<br />
något annat (även funktionsnedsättning /kronisk sjukdom som inte märks genast )<br />
Nej<br />
Ja, vad i så fall...................................................................................................<br />
Var är du född<br />
I Sverige<br />
I ett annat land<br />
Var är dina föräldrar födda<br />
Båda i Sverige<br />
Båda i ett annat land/andra länder<br />
En i Sverige, en i ett annat land<br />
ETT STORT TACK FÖR ATT DU SVARADE PÅ VÅRA FRÅGOR!<br />
Folkhälso- och kostförvaltningen i <strong>Karlskoga</strong> och Degerfors <strong>kommun</strong>er och <strong>Barn</strong>ombudsmannen<br />
+<br />
<strong>Barn</strong>ombudsmannen september 2007<br />
5 (5)